1. No category

Kalmar m fl läns
Trävaruexportförening
1987 – 2012
När Kalmar m fl läns Trävaruexportförening höll sitt konstituerande sammanträde den
16 dec 1912 formaliserades en gemenskap som sedan flera årtionden tillbaka var
etablerad mellan olika avlastare i sydöstra Sverige. T ex hade man tagit fram
sorteringsregler för okantade trävaror svenska och tyska.
Föreningens verksamhet har tidigare sammanfattats i två jubileumsskrifter, Kalmar m fl läns
Trävaruexportförening 1912-1962, ett supplement
för tiden 1962-1972 och Kalmar m fl läns
Trävaruexportförening 1912-1987. Den första och
sista skriften utgavs i tryckta häften om 32 resp 56
sidor medan supplementet inte trycktes, utan
utgavs i en mindre upplaga som manuskopia.
Häftet för tiden fram till 1987 innehåller de båda 1912 – 1987 finns att läsa på föreningens
Hemsida
tidigare sammanfattningarna.
Föreningens verksamhet har fortsatt i den form som etablerades under 1960-talet (efter
bildandet av SST, ABSI och SÅBI) som ett forum för medlemmarna att mötas vid
berikande exkursioner och i ett aktivt informationsutbyte. Under de senaste 25 åren har
medlemmarna kallats till två möten per år, dels årsmöte kombinerat med en eller flera
exkursioner och dels decembermöte med någon föredragande i ett aktuellt ämne. Ett
stående inslag vid dessa tillfällen har varit en diskussion om marknadsläget med inlägg
och personliga synpunkter från deltagarna.
I början av 2003 fick föreningen en egen hemsida på Internet www.kalmartraexport.se
Sedan början av 2000-talet finns föreningens arkiv på Kronobergsarkivet i Växjö.
I det följande har bibehållits upplägget från de tidigare skrifterna med en årlig
sammanfattning av sågverkens marknader och föreningens verksamhet i tabellform.
Marknadsöversikterna kommer från föreningens årsberättelser och protokoll (2000
och 2001). För 1989 - 1993 saknas handlingar och underlag för marknadsöversikterna
har istället hämtats från medlemsföretaget AB C F Berg & Co:s årsredovisningar.
Materialet har sammanställts i september 2012 av Bernt Bengtson
Föreningens sekreterare
1
Föreningens ordförande och sekreterare:
Gustaf K. Wijkström
Alf Winblad
Sven Jansson
Sven Esmarch
Tom O Hallén
Bo Olsson
Paul Torstensson
Elisabet Karlsson
1912-1942
1942-1956
1956-1965
1965-1970
1970-1980
1981-1994
1994-2006
2006-
Bo Olsson
Hj Ängquist
Th Ängquist
Abr Abrahamsson
Nils Breider
Göran Oskarsson
Nils Breider
Tord Wadell
Bernt Bengtson
Paul Torstensson
1912-1921
1921-1942
1942-1980
1980-1989
1989-1994
1994-1996
1996-2001
2001-
Elisabeth Karlsson
Medlemsutveckling 1988 – 2012
70
50
40
30
20
10
2
1
20
1
9
20
0
7
20
0
5
20
0
3
20
0
1
20
0
9
19
9
7
19
9
5
19
9
8
0
19
8
Antal medlemmar
60
Marknadsöversikt 1987 - 2012
1987 Sveriges produktion av sågade barrträvaror 1987 uppgick officiellt till 11.3 milj.
m3, vilket med endast 1 % understiger föregående års volym. Uppgifter från
statistikrapporterande branschanslutna sågverk antyder, att de sydsvenska
producenterna väl håller sig till rikets medeltal. Lagerhållningen, mätt på samma sätt,
ger ett klart besked, att minskningen under året var betydande, dock lägst i södra
Sverige.
Landets totala export uppgick till 7.465 milj. m3, vilket är ca 3,5 % lägre än året innan
(7.732 milj). Dock kan noteras, att andelen hyvlade trävaror ökade med ca 2% till
1.38l milj. m3, dvs. ca l8% av den totala exporten. Antydan om Sydsveriges ställning
får man närmast av landets försäljningsstatistik, som visar, att minskningen mot 1986
var 12% på exportförsäljningarna, medan hela riket i medeltal hade gått ner med 5%.
Av de enskilda köpareländerna synes framförallt Storbritannien, men också Danmark
och Nordafrika ha bidragit till det negativa resultatet.
Däremot utvecklades den svenska hemmamarknaden volymmässigt mycket bra med
större avslut än 1986. Därigenom uppnåddes och passerades 5 milj. m3-nivån (5.005
milj.). Totala försäljningar ökade följaktligen med 2%, vilket givetvis gynnsamt bidrog
till lagerhållningen. Denna trend synes också gälla 1988 års marknad, då
försäljningarna på hemmamarknaden vid årsskiftet hade överstigit motsvarande nivån
året innan med + 2 %. Även exportaffärerna visade ett betydande plus (8%), dock inte
i södra Sverige (./.9%).
Nyssnämnda nedgången, inte minst för Sydsveriges del, på den brittiska marknaden
var primärt den kanadensiska konkurrensen med den vikande $-kursen. Kanadas roll
som bulkleverantör kan också befaras få större dimensioner i Mellanöstern med sin
ofantliga potential i fredstid. Exportmarknaden utvecklades för Sveriges vidkommande
i övrigt inte heller med den skärpa och målmedvetenhet, som trävarubalansen vid
årsskiftet och under året skulle ha medgett. Furusituationen lättade något, men
begynnande överskott i stället på gran kunde noteras, framförallt på grövre
dimensioner. För förbättrad lönsamhet avgörande prishöjningar uteblev samtidigt som
råvarumarknaden alltjämt var krävande och kunde knappast avhända sig något
täckningsbidrag. Exportens medelpris ökade dock något, från SEK 1.167 år 1986 till
1.254, men lämnade alltså inte nettobehållning.
1988 Sveriges produktion av sågade barrträvaror 1988 uppgick till
ca 11 milj. m3 eller ca 3 % mindre än året innan (11.3 milj).
Uppgifter från statistikrapporterande branschanslutna sågverk
antyder, att de sydsvenska producenterna väl höll sig till
riksmedeltalet. Lagerhållningen, mätt på samma sätt, ger ett klart
besked, att minskningen från föregående år var betydande (- l6%)
med södra Sverige ett par procentenheter lägre. Landets totala
export uppgick till 6.799 milj. m3, vilket är ca 9% mindre än 1987
(7.465 milj.).
3
Samtidigt utvecklades dock andelen hyvlade varor mycket positivt, nämligen med hela
ca +16% till 1.592 milj. m3. Andelen hyvlade varor var på så sätt uppe i ca 23.5% mot
ca 18.5% under 1987.
Uppfattning om Sydsveriges ställning får man närmast av landets försäljningsstatistik,
som visar, att minskningen mot 1987 var ca 9 % på exportförsäljningarna, medan hela
riket i medeltal hade gått ner med 4 %. Det näst tyngsta procentuella utslaget för södra
Sveriges vidkommande gav Storbritannien (./. ca 13%), medan tillbakagångar på
Danmark och Västtyskland höll sig i paritet med nämnda ./.9 %. Procentuellt minskade
Frankrike mest (,/.l8 %), men volymmässigt har denna marknad inte särskilt stor
betydelse i de sydsvenska totalförsäljningarna på export, under 1988 endast ca 3,5 %.
Egypten och därmed det nordafrikanska blocket hade en framskjutande position i den
svenska trävaruexporten. Av de sydsvenska försäljningarna gick hela ca 14% till de
nordafrikanska länderna, medan motsvarande siffra totalt i hela landet var ca 9.5 %.
Den svenska hemmamarknaden utvecklades fortsättningsvis mycket bra i volym under
1988 med 11 % tillväxt i försäljningarna från hela landet, varvid 5.5 milj. m3
passerades (5.545 milj), vilket betyder, att 1987 års kvantitet överskreds med drygt 0.5
milj. m3.
Sveriges totala trävaruförsäljningar ökade med +2% - samma ökning som 1987 - och
uppnådde 12.360 milj. m3.
Konstant avsättning medförde också en positiv prisutveckling, som dessutom
förstärktes av den höga hyvelandelen. Exportens medelpris kom följaktligen att öka till
SEK 1.377:- mot 1.254:- under 1987, alltså en tillväxt med ca 9%.
Också inom råvarusektorn kunde uppfattas positiva förändringar. Konkurrensläget
fortsatte att lätta något p.g.a. ytterligare strukturrationaliseringar. Ökade avverkningar
medförde större utbud med ca 20% i volym jämfört med föregående säsong, men kom
huvudsakligen massaveden tillgodo, medan timmerutbudet ökade tämligen sakta.
Rotposthandeln låg prismässigt i stort sett på oförändrad nivå. Den fortsatta rätt
väsentliga importen av sågtimmer, inte minst från Sovjet - närmare hälften av totala
0.9 milj. m3 - bidrog gynnsamt till det balanserade läget inom råvaruhandeln.
1989 präglades av god efterfrågan på sågade och vidareförädlade trävaror. Efterfrågan
i industriländerna fortsatte under året, där byggandet i de åtta största europeiska
importländerna ökade ytterligare med c:a 3 %. Sammantaget har marknaden för
trävarorna visat en förbättrad balans med extremt små lager, där ett visst
efterfrågeöverskott bidragit till en positiv prisutveckling. Även utbudet av sågråvara
har
varit
tillfredsställande
med
gynnsamma
avverkningsförhållanden.
Råvaruprishöjningen kunde begränsas till en måttlig nivå.
1990 Under året fortsatte den goda efterfrågan på sågade och vidareförädlade trävaror.
Den positiva prisutvecklingen kulminerade dock under sensommaren.
Stormfällningarna över Europa i februari – mars ledde till att sågverken i Tyskland,
Belgien och Österrike fick tillgång till billig råvara som orsakade en prispress på
byggnadsvirke. Invasionen i Kuwait i augusti skapade en oro i samhällsekonomierna
4
som i sin tur ledde till låga prognoser för byggnadsaktiviteterna i många länder. Under
hösten inledde importörerna en kraftig lageravveckling med minskad efterfrågan på
trävarorna till följd och priserna föll kraftigt.
1991 Byggnadskonjunkturen i västra Europa stagnerade under året efter kraftiga
ökningar 1988 – 1990. Prispressen på trävarorna fortsatte främst på de lägre
kvaliteterna medan de högre prisjusterades marginellt. Igångsättning av enfamiljshus i
USA var låg under 1990 vilket fick till följd att kanadensiska sågverk vände sig till bl
a Europa för att få avsättning av sin produktion, vilket också pressade priserna.
Råvaruutbudet var tillfredsställande med en återhållsam prisutveckling.
Produktionsvolymen i landet var 11,2 milj m3.
1992 Efterfrågan på sågade och vidareförädlade trävaror
var förhållandevis god, men den prisnedgång som
inleddes 1990 fortsatte under 1992. Ryska producenter
minskade sina exportförsäljningar bl a beroende på
förändringarna till följd av Sovjetunionens upplösning.
Med ökat bostadsbyggande i USA minskade Kanada
sina leveranser till Europa. En svag hemmamarknad
medförde i sin tur att många svenska sågverk tvingades
avyttra ökade volymer på exportmarknaden. För
biprodukterna fortsatte en överskottssituation och
sjunkande priser. Råvarutillgången var god med en
sjunkande prisutveckling. Produktionsvolymen i landet
var 11,9 milj m3.
1993 Efter de senaste årens prissänkningar började trävarupriserna åter att stiga.
Depreceringen av den svenska kronan i nov 1992 gav sågverken en konkurrensfördel
och efterfrågan på trävarorna steg. Även hemmamarknaden utvecklades positivt.
Överskottssituationen för biprodukterna fortsatte 1993 med ytterligare försämrad
prisnivå. Råvarupriserna visade en stigande tendens. Produktionsvolymen i landet var
12,4 milj m3
1994 års produktion av sågade barrträvaror, 13.616 mil, m3, understeg endast
obetydligt kvantiteten 1973 och rekordmängden 1974 (l3.96l milj. m3). Med
nuvarande förutsättningar räknar man med, att ett nytt produktionsrekord slås 1995.
Fördelningen av produktionen i de fyra geografiska regionerna i Sverige var: I 3.657
milj., II 3.308 milj., III 2.023 inilj. och den sydligaste IV i princip intill Mälaren 4.628
milj. m3 (ca 34%).
Exporten uppnådde dock en rekordnivå, 10.619 milj. m3, eller drygt 5 % mer än under
1993. Särskilt utpräglad var ökningen till de europeiska länderna (9.319 milj.) med ca
10 % mer än året innan, medan såväl de asiatiska som de nordafrikanska köparna hade
svårt att prestera fjolårsnoteringarna. Speciellt otillfredsställande resultat noterade
Egypten, där kvantiteten gick ner ca 260.000 m3 och uppnådde nu ca 430.000 m3.
5
Tack vare tillväxten på Japan med drygt 100.000 m3 till 207.000 m3 översteg de
asiatiska ländernas totalmängd en aning 1993 års resultat.
Av STEF:s försäljningsstatistik framgår olika distriktens andel av de för året
kontrakterade avsluten. För södra Sveriges vidkommande stannade försäljningarna vid
status quo jämfört med året innan. Försäljningarna på den svenska hemmamarknaden
ökade +6 % och uppgick till goda 4.331 milj. m3 (året innan 4.071).
Andelen hyvlade trävaror på export ökade kraftigt till ca 2.2 milj. m3, vilket utgör
drygt 20 % av den totala exporten. Även exportens medelvärde per m3 genomgick en
betydlig förbättring från 1.417 SEK till 1.749 SEK, procentuellt alltså ca 23 %.
Prisindex ökade från 175 i januari till 209 i december.
På råvarumarknaden i södra Sverige rådde en god balans. Utbudet av både
leveranstimmer och rotposter var tidigare rekordhögt, men viss stagnering hade märkts
senare under året, dock att på intet vis inge bekymmer. Landets högsta rotpostpriser
uppnåddes i Småland med Jönköping i spetsen med 332:-/m3sk, tätt åtföljda av
Kronobergs län, 331:- och Kalmar län 320:-. Sågtimmerpriserna hade genomgått
successiva höjningar under året.
1995 års produktion av sågade barrträvaror slog med bred marginal alla tidigare
rekord. Den totala produktionen blev 14.559 miljoner kubikmeter (13.616 miljoner
kubikmeter 1994). 1996 års produktion kommer att återgå till mer normal nivå. Även
den totala exporten slog rekord men i mindre omfattning. Sverige exporterade 10.700
miljoner kubikmeter 1995 mot 10.300 1994 .
Året präglades i sin helhet av kraftigt fallande priser - upp till 30% - på sågade och
hyvlade trävaror, samt även på massaved och flis. Timmerpriserna föll inte i samma
omfattning, vilket medförde att lönsamheten inom trävarubranschen ej var tillfredsställande.
1996 Året har karakteriserats av ett lågt utbud av sågtimmer på virkesmarknaden med
ökande priser som följd. Flispriserna har däremot sänkts till en rekordlåg nivå pga
stora massavedslager hos cellulosaindustrin. Lagren av sågat virke föll i början på året
ganska sakta, men under andra halvåret skedde en snabb avveckling och vid årets
utgång hade lagren återförts till en låg nivå. Furupriserna nådde en bottennivå under
april/maj, men därefter inleddes en period med successiva prisökningar. Priset för
granvaror började stiga något tidigare och även här skedde en kontinuerlig prisökning.
Trots de prisökningar som kunde genomföras hamnade nivån vid utgången av året
långt under 1994 års toppnivå. Produktionen av sågade trävaror i Sverige minskade
under året med 0,4 miljoner m3 eller 3% till 14,2 miljoner m3. Bakom minskningen
låg extremt kallt väder i början av året och senare under året också brist på sågtimmer i
vissa regioner.
6
Exporten under året uppgick till 11 miljoner m3, vilket innebar en höjning med
600.000 m3 jämfört med 1995. Exporten till europeiska länder uppgick till 9,3
miljoner m3 och till utomeuropeiska länder till 1,7 miljoner m3. Leveranserna till
hemmamarknaden uppgick till 3,6 miljoner m3, vilket innebar en höjning med 200 000
m3 jämfört med 1995. Medelvärdet per exporterad m3 uppgick under året till 1 400
kr/m3 jämfört med 1 778 kr/m3 för 1995.
1997 Under året blev inmätningen av barrsågtimmer i landet rekordhög, 31,4 miljoner
m3fub, vilket innebar en ökning med 14 % jämfört med året före. Den goda
timmertillgången medförde att sågverksproduktionen också blev rekordhög, nämligen
15,4 miljoner m3. Avsättningen för sågverkens biprodukter har under året varit
tillfredsställande, men prisnivån för sågverksflis har fortsatt att vara låg, bl a som en
följd av massabolagens helt dominerande ställning som enda mottagare.
Trävarupriserna var vid årets ingång på väg uppåt för såväl furu som gran. Efter en
kort uppgång kulminerade priserna under våren och försommaren. Vändningen nedåt
inträffade först för gran. Prisutvecklingen var vid årets slut fortsatt sjunkande. I landet
som helhet var produktionsökningen jämfört med föregående år 8,8 % och för södra
Sverige 10,8 %. Trots rekordproduktionen under året var lageruppbyggnaden av
trävaror relativt begränsad.
Exporten under året uppgick till 10,9 miljoner m3, vilket är 0,1 miljon lägre än under
1996. Exporten till europeiska länder uppgick till 9,04 miljoner m3 och till
utomeuropeiska länder till 1,84 miljoner m3. Under året förändrades
exportleveranserna, varvid ökningar inträffade på t ex Danmark, Norge, Spanien och
Japan, medan minskningar skedde på bl a Frankrike, Storbritannien och Tyskland.
Leveranserna till Egypten minskade under året med 50.000 m3 till 743.000 m3.
Leveranserna till hemmamarknaden uppgick under året till storleksordningen 4,1
miljoner m3, vilket innebar en höjning med 0,2 miljoner m3 jämfört med 1996.
Den svenska kronans värde förändrades relativt marginellt mot de ledande europeiska
valutorna under året med undantag av pundet som stärktes markant gentemot kronan.
Medelvärdet per exporterad m3 uppgick under 1997 till 1.783 kr/m3 jämfört med
1.512 kr/m3.
1998 Under året fick de svenska sågverken genomgå en allvarlig och djupgående
lönsamhetskris. De samlade förlusterna under 1998 överstiger en miljard kronor.
Bakgrunden har varit höga timmerpriser och pressade priser på sågade trävaror. I
Sverige sjönk under året sågverksproduktionen med en halv miljon kubikmeter till
14,9 miljoner m3, trots Europas totala konsumtion på 80 miljoner m3, som är en av de
högsta noteringarna någonsin. Konsumtionen av importerat virke i de åtta stora
importländerna i Europa har uppskattats till 28 miljoner m3, vilket innebar en mindre
ökning jämfört med 1997. Den svenska exporten höjdes med 100.000 m3 till 11,0
miljoner m3. Den svenska hemmamarknaden ökade under året med 200.000 m3 till
4,3 miljoner m3. Exporten till Japan under året blev 347.000 m3, vilket innebar en
minskning med 29 % jämfört med 1997. Övriga marknader i Afrika och Asien
utvisade inga större förändringar. 1998 innebar ett viktigt genombrott för svenska
sågverk på USA-marknaden, som tidigare endast mottagit begränsade volymer.
7
Råvarutillgångarna i Sydsverige utnyttjas nästan maximalt. Under 90-talet har
skogsindustrins förbrukning av rundvirke ökat från 14 till 19 miljoner m3 fub år 1997.
I Sydsverige avverkades 1998 ca 20 miljoner m3 fub, vilket inte är långt från
maxuttaget som uppskattas till 21 miljoner m3 fub. Den årliga tillväxten i Sydsverige
uppskattas till 28 miljoner m3 fub. Det möjliga virkesuttaget är emellertid endast 2021 miljoner m3 fub, bl a genom kraven från naturvården.
Beträffande certifiering av skog och skogsbruk och därmed sammanhängande
miljömärkning har under året ännu ingen enhetlig europeisk lösning uppnåtts.
1999 blev ännu ett år med stora påfrestningar för de
svenska sågverken. Den totala produktionen minskade med
0,3 miljoner m3 till 14,6 miljoner m3. Försäljningspriserna
utvecklades svagt under året. Furuvarorna planade i princip
ut medan smärre ökningar kunde genomföras för gran i
slutet av året. Det genomsnittliga exportvärdet steg
marginellt från 1.602 kr/ m3 under 1998 till 1.617 kr/ m3
under 1999. Leveranserna till de europeiska länderna
uppgick under helåret 1999 till 9 miljoner m3, vilket
innebar en minskning med 0,25 miljoner m3 jämförbart
med året innan. Försäljningarna till utomeuropeiska länder
utvecklades positivt under året beroende på den japanska
marknaden.
Även utvecklingen på USA-marknaden blev positiv. Leveranserna till Egypten
mattades något under året, varför den sammanlagda exporten till Afrika föll med ca
100.000 m3 till ca 1 miljon m3. Avsättningen på hemmamarknaden steg under 1999
med 0,1 miljoner m3 till 4,4 miljoner m3 beroende på en ökning av bostadsbyggandet,
nybyggnationen av småhus samt renoveringsarbeten.
Råvarutillgångarna i Sydsverige utnyttjas nära nog maximalt. Den årliga tillväxten i
Sydsverige uppskattas till 28 miljoner m3 fub. Det möjliga virkesuttaget är emellertid
endast 20-21 miljoner m3 fub, bland annat genom kraven från naturvärden. Under
1999 avverkades i Sydsverige totalt ca 20 miljoner m3 fub och importerades
storleksordningen 2 miljoner m3 fub sågtimmer till syd- och mellansvenska hamnar.
Under året har arbetet med skogscertifiering fortsatt och förutom skogsbolagens FSCcertifiering (Forest Stewardship Council) föreligger ett alternativt certifieringssystem,
PEFC (Pan European Forest Certification), som utvecklats inom Centraleuropa av de
privata skogsägarna och som undanröjer de handelshinder för köpsågverken som FSCsystemet kan medföra.
2000 Råvarudiskussionen dominerades av den begränsade inhemska timmertillgången
med bl a lågt utbud på rotstående skog samt en avtagande timmerimport från
baltländerna och Ryssland. Hög timmerprisnivå avseende både inhemsk och
importerad råvara. Oljeprishöjningarna har medfört betydande ökade
transportkostnader, särskilt på importerat sågtimmer men även gällande fraktkostnader
i övrigt. Lågt flispris påverkar givetvis lönsamheten betydligt.
Generellt konstaterades de svenska sågverkens utsatta konkurrenssituation på
8
exportsidan genom ökade produktionsvolymer inom de baltiska staterna, Finland,
Ryssland, Tyskland och Österrike, vilket innebär att Sverige tappar marknadsandelar
till dessa länder. Även hyvleriverksamheten är hårt konkurrensutsatt, särskilt
beträffande Tyskland. UK håller volymerna på sågade varor men till pressade priser.
Irland stabilare prisbild. USA kännetecknades av en temporärt vikande marknad med
prissänkningar. Japan utgör den mest konkurrensutsatta marknaden trots relativt hög
byggproduktion. Exportvolymerna på Egypten har halverats, eventuellt beroende på
handelsdiskussioner med Ryssland. Beträffande kvalitetskrav på exportprodukter
noterades generellt höjda krav och därvid särskilt 7:e sort på Egypten och
Mellanöstern. Konstaterades att finska sågverk är skickligare att leverera medellängder
till sina storkunder.
Bedömningen av hemmamarknaden var genomgående positiv, såväl volym- som
prismässigt. Hög byggaktivitet ger bättre prisnivåer än exporten. Betonades särskilt
hemmamarknadens ökade krav på service, vilket är fördyrande. Emballagesidan går
volymmassigt bra men till pressade priser.
Ordföranden avslutade marknadsdiskussionen med att konstatera att den globala och
internationella trävaruhandeln sätter trävaruproducenterna på hårda prov genom en
stigande konkurrens om råvara, produktionseffektivitet och kapacitet samt därtill
ständigt ökande kvalitetskrav, men konstaterade samtidigt att svensk sågverksindustri och särskilt södra Sveriges sågverk - är väl rustade för att klara den globala
konkurrensen genom skicklig marknadsföring, kundanpassad produktion och hög
teknisk kompetens.
Enligt SCB:s statistik producerade Sverige totalt under året 14,8 milj m3 och exporten
uppgick till 11,1 milj m3.
2001 Råvarudiskussionen handlade främst om
minskad timmerimport från baltländerna och
Ryssland, jämfört med tidigare år. Vidare
rapporterades relativt ökad tillgång på rotposter, men
till höga rotpostpriser. Generellt gällde god tillgång på
sågtimmer bl a beroende på nedläggning av vissa
sågverk, men till höga priser även avseende
leveranstimmer. Valutans höga dollarkurs påverkar i
stor utsträckning den importerade råvaran. Södra
Skogsägarnas begränsningar till utomstående sågverk
av sågtimmer fr o m oktober månad innevarande år har
också påverkat råvarubalansen ävensom väderlekssituation på avverkningsförhållandena.
I Finland sjunker rotpriserna för sågtimmer, avverkningarna avtar medan importen av
råvara (massaved och sågtimmer) från Ryssland ökar.
Generellt konstaterades de svenska sågverkens utsatta konkurrenssituation på
exportsidan genom ökade produktionsvolymer inom de baltiska staterna, Finland,
Ryssland och Österrike. Trots den allmänt dystra bilden förekom avslut på Danmark,
Frankrike, Holland och Tyskland men till pressade priser och speciella krav på
medellängder, sortiment och kvalitéer. Ljuspunkter i den mörka marknadsbilden var
9
England, Irland och Skottland. Exportdiskussion uppehöll sig särskilt vid Tysklands
relativt försämrade köpkraft och Rysslands ökade export av sågade trävaror till låga
priser men höga kvalitéer. EU är i dagsläget ett överskottsområde bl a beroende på
Tysklands stigande produktion. De inhemska sågverken i Japan och USA minskar
produktionsvolymerna medan BC och Östra Canada ökar produktionen. UK har
stigande import från Lettland och Ryssland. Även Frankrikes import från Ryssland är
stigande. USA-marknaden går relativt bra men till låga priser. Trots avtagande
byggnation i Japan hålls importen uppe på grund av vad ovan sagts om den inhemska
sågverksindustrin, som har interna ekonomiska problem.
Bedömningen av hemmamarknaden var positiv, såväl volym som prismässigt, men
Sveriges sågverksproduktion är i avtagande av kända lönsamhetsskäl.
Ordföranden avslutade marknadsdiskussionen med att notera valutans utveckling med
svag krona och dollarns starka ställning, som indirekt varit ett stöd för sågverkens
uthållighet, men att strukturella förändringar är att vänta för svensk sågverksindustri i
framtiden.
Enligt Virkesrådets statistik producerade Sverige totalt under året 16.0 milj m3 och
exporten uppgick till 10,9 milj m3 varav andelen hyvlade varor utgjorde 31,3% med
3,4 milj m3.
2002
I december beslöt regeringen uppdra till näringsministern att utse särskild förhandlare
med uppdrag att införa en Nationell strategi för ökad träanvändning i Sverige.
2002 tillverkades i Sverige c:a 16,6 miljoner m3 trävaror. Det betyder en ökning med
ca 0,6 miljoner m3 jämfört med året innan och givetvis nytt produktionsrekord. Den
tidigare rekordsiffran 16,2 miljoner m3 var från 2000.
2003 Även detta år slog trävaruproduktionen i Sverige nytt rekord med c:a 17,3
miljoner m3 trävaror. Den höga produktionen (även i övriga producentländer) och ett
ökat trävarulager, främst på furan resulterade i press på priserna och de sjönk fram till
årsskiftet. Dollarkursens dramatiska sänkning innebar att vår export till USA
halverades mot 2002. Utbuden av sågråvara var goda och avverkningarna gynnades av
goda väderförhållanden. Sågverkens råvarukostnader relativt intäkterna från trävaror
och biprodukter ökade under året till följd av ökande råvarukostnader och minskade
trävaruintäkter med minskad sågningsmarginal som följd.
2004 Prisfallet på granvaror upphörde och vi kunde notera någon ökning av priserna.
Däremot fortsatte prisfallet på furuvaror. Dollarkursen var fortsatt svag.
2004 uppgick trävaruproduktionen i Sverige till c:a 16,9 miljoner m3. Även övriga
producentländer låg på en hög produktionstakt. I s Sverige ökade granproduktionen
med 2 % medan ökningen på furan blev 14 %. Färdigvarulagren ökade under året,
mest på furan.
Kostnaden för sågtimmer relativt intäkterna för trävaror och biprodukter fortsatte att
öka med minskad sågningsmarginal till följd. Tillgången på råvara var god under året
men lagren sjönk under årets sista månad
10
2005 Stormen Gudrun, som fällde c:a 65 milj m3sk skog, satte sin prägel på 2005, med
stort råvaruutbud till följd. Det befarade prisfallet på trävarorna uteblev, utan istället
kunde sågverken glädjas åt stabila granpriser och fortsatt ökning av priserna på furu.
Ökningen av den sydsvenska trävaruproduktionen kunde begränsas till 12%. En
bidragande faktor till prisstabiliteten var den finska skogsindustrikonflikten under
våren.
2005 uppgick trävaruproduktionen i Sverige c:a 17,8 miljoner m3 trävaror. I Finland
sjönk produktionen kraftigt, medan Tyskland fortsatte att öka .
Till följd av stormen sänktes timmerpriserna med c:a 30% p g a ökade kostnader för
omhändertagandet av timret och lagringskostnader. Stora mängder timmer togs om
hand i vattenlager. Vid årsskiftet låg ca 1,5 års råvaruförbrukning i lager hos
sågverken i s Sverige.
2006 Under året kunde sågverken glädjas åt kraftiga prishöjningar, som endast kan
jämföras med åren kring Koreakrisen i början av 1950-talet och oljekrisen i början av
1970-talet. Den positiva utvecklingen berörde både fur och gran. De underliggande
orsakerna var dels en globalt ökad efterfrågan på trä, inte minst från Asien och dels en
stark efterfrågan på trä i Europa. Ett orosmoment var dock USA-marknaden där
priserna sjönk kraftigt. Finland och östra Kanada besvärades av råvarubrist och
sjunkande trävaruproduktion.
Trävaruproduktionen i Sverige uppgick til c:a 18 miljoner m3 trävaror.
Upparbetningen av timmer från Gudrun-stormen 2005 fortsatte under året. Tyvärr blev
sommaren och hösten varm och torr, vilket innebar att granbarkborrepopulationen
ökade kraftigt och angrep stående skog. Avverkningarna fick under hösten
koncentreras till angripna bestånd. Som helhet var införseln av råvara god och
råvarulagren bedömdes vid årsskiftet motsvara 75 % av sågverkens årsbehov.
11
2007 blev ett dramatiskt trävaruår. Priset fortsatte att stiga i början av året och nådde
nya rekordnivåer. Under senvåren kulminerade priserna och började därefter falla
kraftigt. Orsakerna till detta var bl a ökat utbud av trävaror till följd av stormfällningar
i Tyskland, ras på husmarknaden i USA och köpmotstånd i Japan. Prisfallet fortsatte
under hösten. Särskilt gran drabbades genom att stora volymer lägre kvaliteter från
lagrat Gudruntimmer kom ut på marknaden. Även bättre gran och furan drabbades
efterhand. Lagren av furu men framför allt gran ökade kraftigt under året.
Trots de sjunkande trävarupriserna blev 2007 ett rekordår vad gäller sågverkens
lönsamhet.
Trävaruproduktionen i Sverige ökade något under året till c:a 18,5 milj m3.
Stormen Per i mitten av januari fällde stora volymer i s Sverige (16 milj m3sk) och
även i Tyskland (60 milj m3sk). Genom att träden låg spridda över stora områden blev
upparbetningen arbetsdryg. Tidspressen för omhändertagandet blev också stor genom
den ökande populationen av granbarkborrarna. Stormen innebar också att
Gudrunlagren inte kunde avvecklas i önskvärd takt.
2008 var på många sätt ett besvärligt år för sågverksnäringen. Trots produktionsbegränsning av flera sågverk/grupper, uppgick den totala årsvolymen till c:a 18 milj
m3.
Priserna föll och lagren steg, framför allt av gran under andra halvåret. Furan var dock
mer kontinuerlig med normala prisskiftningar.
En viss optimism fanns efter semesteruppehållet att USAleveranser skulle komma igång med större volymer, men blev
enbart få mindre skeppningar. De stora granmarknaderna,
Danmark och England, var mycket svaga under hösten och
byggnationen stannade av. Många större byggföretag i England
hade spekulerat i exklusiva hus och lägenheter, och förlorade
stora
pengar
när
husmarknaden
föll
platt.
Det allmänna finansiella läget i västvärlden bidrog till
nedgången, då flera banker och försäkringsbolag investerat och
spekulerat och behövde statlig hjälp för att överleva.
Det blev även mycket svårt att kreditförsäkra kunder, då alla större
kreditförsäkringsbolag antingen sänkte sina limiter, eller drog in dem helt.
Trots produktionsbegränsning av flera sågverk/grupper, uppgick den totala årsvolymen
till ca 18 milj.m3. Då det fortfarande fanns större volymer av bevattnat timmer, var
sågråvaran inte något stort problem. Dock var kvaliteten något skiftande på det
vattnade timret.
2009 Början av året präglades trävarumarknaden av finanskrisen, främst genom
minskad byggnation i USA och GB. I Europa gjordes kraftiga produktionsbegränsningar med minskande lager till följd. Tack vare vår låga kronkurs tog de
svenska trävarorna marknadsandelar på exportmarknaderna. Detta fick till följd att
efterfrågan på våra trävaror i Sverige vände och förstärktes under resten av året.
Lagren fortsatte vara små i köpareländerna varför den stärkta kronkursen under senare
delen av året inte dämpade efterfrågan på de svenska trävarorna. Under vintern/våren
kom många signaler om produktionsbegränsningar och svag efterfrågan på sågråvara.
12
Samtidigt fortsatte avvecklingen av stormlagren. Inflödet från skogen blev därav lågt.
I och med att trävarukonjunkturen förbättrades steg efterfrågan från sågverken av
nyavverkad sågråvara drastiskt. Priserna steg snabbt och efterhand även utbudet och
leveranserna. Vid årets slut nådde råvarupriserna rekordnivåer.
Trots produktionsbegränsning av flera sågverk / grupper, uppgick den totala årsvolymen till knappt 17 milj.m3.
2010 I januari slog kylan till som både dämpade sågverkens produktion och
efterfrågan på trävaror. Dock blev resultatet under första halvåret gott med bra
utleveranser och stigande priser. Oroligheterna i Nordafrika under hösten störde
efterfrågan från de länderna. Den allt starkare kronan, en ökad konkurrens och
produktion från europeiska sågverk och en svag ekonomi i Europa ledde under hösten
till lageruppbyggnad och prisfall. Inledningsvis drabbades furan men efterhand
påverkades även granen. För att motverka den negativa trenden genomfördes
omfattande produktionsbegränsningar kring årsskiftet.
Den totala årsvolymen sågade trävaror i Sverige uppgick till 17 milj.m3. ( 2009 16,1
milj m3). Exportvolymen sjönk något till 11,5 milj m3 (12,3 milj m3 2009).
Timmerutbudet fortsatte att vara högt under början av 2010 med fortsatta höga
timmerpriser. Sågverkens råvarulager fylldes upp efterhand till en normalsituation
inför hösten. Under året avvecklades de flesta stormlagren från 2005 och 2007. Vid
slutet av året började timmerpriserna att sänkas.
2011 Även detta år slog kylan till som både dämpade sågverkens produktion och
efterfrågan på trävaror. Den internationella ekonomiska krisen påverkade allt mer
marknaden för trävarorna. Oroligheterna i Nordafrika, tsunamikatastrofen i Japan och
den kärva ekonomin i USA sänkte efterfrågan och pressade priserna. Dessutom blev
den svenska kronan allt starkare. Lageruppbyggnaden i Sverige blev relativt begränsad
men steg under hösten. I detta läge aviserade många svenska sågverk omfattande
produktionsbegränsningar.
Den totala årsvolymen sågade trävaror i Sverige uppgick till 16,8 milj.m3. ( 2010 17
milj m3). Exportvolymen ökade något till 11, 7 milj m3.
Timmerutbudet fortsatte att vara bra under 2011 med fortsatta höga priser. Under
hösten genomfördes vissa timmerprissänkningar. Även massavedspriserna sänktes i
slutet av året. En storm i början av december fällde c:a 1 milj m3.
13
2012 fram till augusti
Början av året var mild och efterfrågan på trävaror var förhållandevis
god under både januari och början av februari. I mitten av februari
blev det kallare och efterfrågan stannade av från våra
exportmarknader.
De förhoppningar om betydligt högre priser och en rejäl efterfrågan
från april och framåt, som alla väntade på, blev tyvärr inte infriade.
Ett år efter tsunamin förväntades Japanmarknaden komma igång
men den var i augusti fortfarande svag.
Under sommaren stärktes den svenska kronan rejält med 8 – 9 %
mot de stora valutorna. Denna förändring slog hårt mot de svenska
sågverken, särskilt som det gav stora producentländer, (Euroländer)
som Finland, Tyskland och Baltikum, valutafördelar. År 2009 var
förhållandet det motsatta med en svag krona.
Byggnationen minskade i Europa, även i Frankrike och Storbritannien. USA visade tecken till
en svag förbättring under sommaren dock till låga priser.
På hemmamarknaden tog bygghandeln en stor del av trävarorna, medan nybyggnation av
småhus låg på en mycket låg nivå. Biprodukterna i Sverige sänktes med ca 25% sedan årets
början.
Priserna på sågråvara började justeras nedåt under försommaren.
Föreningens övriga aktiviteter
I samband med decembermötena och i några fall vid årsmötena bjöds föredragshållare
in att tala över ett intressant och aktuellt ämne.
Ämnesområden
75-års jubileum med Jubileumsmiddag
på Kalmar slott 26 september 1987
Föredragshållare
1987
1994
Nordic, ursprungsmärkning av timmer
Göran Oskarsson
1995
Framtidsplaner för Kalmar hamn
Karl-Johan Nordheim
Mats Meyerhöffer .
1996
Smålandshamnar AB
Anders Fröjd
1997
Germania 1997
Sågverksprojekt Mönsterås
Tord Wadell
Göran Oskarsson
1998
EMU-en möjlighet för svenska företag
1999
Kalmar hamns historia och utveckling
Yngve Welander
Handelsbanken
Karl-Johan Nordheim
2000
Bergkvara Hamn & Stuveri
Weine Johansson
2001
Utvecklingen inom sjöfartsnäringen och Anders Fröjd, Smålandshamnar
hamnverksamheten
14
2002
Kalmar hamn
Stuveriets verksamhet.
Aktuell information om marknaderna
för biobränslen.
Hamnchefen Karl-Johan Nordheim
Stuverichefen Mats Meyerhöffer
Per Snöberg
Graninge
2004
Information om certifieringssystemen
PEFC och FSC
Jan-Åke Lundén
Södra Skog
2005
Organisationsförändringen per 1 jan
2006 inom Skogsvårdsorganisationerna
och stormens påverkan av det framtida
råvarutillgången på sågråvara
Ittur som företag, företagsfilosofi och
framtidsplaner
Hasse Bengtsson
SVS, Växjö
2003
2007
2008
Framtidsplanerna för Kalmar Hamn
Kalmar FF:s väg till SM-guldet.
2009
Företaget Kärnhem och dess måtto:
Skapa livsrum. WTC-projekt.
2010
Marknadsekonomi
LRF:s ”Årets Spjutspets”
2011
2012
Johan Hansén, Ittur
Carl-Johan Nordheim
VD Kalmar Hamn
Staffan Roth,
informationschef Kalmar FF
Peter Carlsson, v VD
Kärnhem AB
Lars Andersson, Swedbank
Agneta Cedergren,
Christinelunds Gård
Att sälja trä och trähus i Kina.
Karl-Åke Lundin,
A-Hus,i Derome
Verksamheten i handelskamrarna
Peter Westher,
Handelskammaren i Kalmar
100-års jubileum den 5 oktober på Kalmar slott med Johan III:s gästabud
15
Föreningens medlemmar 2012
J. G. Anderssons Söner AB
Torvald Andersson Trävaru AB
Askala Shipping AB
Bergs Timber Mörlunda AB
Bergs Timber Orrefors AB
Bergs Timber Bitus AB
Bromill AB
Bäckebo Sågverk AB
Derome Timber AB
Ekenäs Timber AB
Eksjö Industri AB
Emmaboda Hyvleri AB
Emmaboda Timber AB
Ess-Enn Timber AB
Frödinge Sågverks AB
Fågelfors Hyvleri AB
Gransjöverken AB
Hanåsa Sågverk AB
Hyltahus AB
Hällerums Trävaru AB
Ingarps Trävaror AB
Jarl Timber AB
Johannishus Trä AB
Kalmar Hamn AB
Kurt Lagergrens Trävaru AB
Möckeln Wood AB
Johan Nilsson & Co AB
Herman Nilssons Trävaru AB
Bröderna Olsson Snickeri &
Träförädling AB
Rörvik Timber Tvärskog AB
Setra Trävaru AB, Vimmerby
Sågverk
Ansgarius Svensson AB
Södra Timber Mönsterås
Södra Timber Torsås
Wallnäs AB
Vida Wood AB
Vilh. Werner AB
AB Viking Timber
Personliga medlemmar
Virkesvägen 8
Grönhult
Norra Strandgatan 50
Bergs väg 13
Bråtemålavägen 3
Orreforsvägen 49
Knapegården
Bäckebovägen 25
Bjurumsvägen 14
Ekenässjön
Kvarnarpsvägen 4
Vegagatan 5
Kyrkogatan 7
Skruvbyvägen 2
Frödinge
Bruksgatan 73
Börje Andersson
Kjell Olsson
Grantoppsvägen 10
Sällhult
593 38 VÄSTERVIK
343 90 ÄLMHULT
Öresjövägen 7
Målaregränd 11
269 36 BÅSTAD
352 50 VÄXJÖ
Hanåsa
Rumskulla
Hällerum
Ingarp
Kalvamo
Bryggerivägen 1
Ölandsgatan 30
Hökön 1071
Barlastgatan 8
360 24 LINNERYD
590 94 BLACKSTAD
572 32 OSKARSHAMN
570 84 MÖRLUNDA
380 40 ORREFORS
382 94 NYBRO
380 30 ROCKNEBY
380 44 ALSTERBRO
430 20VEDDIGE
574 91 VETLANDA
575 36 EKSJÖ
361 31 EMMABODA
361 30 EMMABODA
360 53 SKRUV
598 95 VIMMERBY
570 75 FÅGELFORS
361 94 ERIKSMÅLA
579 92 HÖGSBY
598 92 VIMMERBY
598 93 VIMMERBY
575 95 EKSJÖ
361 93 BROAKULLA
370 10 BRÄKNE-HOBY
391 28 KALMAR
570 84 MÖRLUNDA
280 72 KILLEBERG
392 31 KALMAR
579 02 BERGA
388 97 HALLTORP
Gamla Tokabovägen 24
Hamra såg 140
388 93 LJUNGBYHOLM
598 91 VIMMERBY
Vallnäs
590 80 SÖDRA VI
383 25 MÖNSTERÅS
385 22 TORSÅS
570 33 MARIANNELUND
342 21 ALVESTA
412 66 GÖTEBORG
374 02 ASARUM
Odinslundsgatan 11
Ständiga medlemmar
Tord Wadell
Bernt Bengtson
16