1. No category

1
Bo Isomaa: Forskningsrapport om PPP-Botnia studien
Prevalens, prediktion och prevention av diabetes i Österbotten
2004-2008 (PPP-Botnia)
Innehållsförteckning
1. Bakgrund
2. Metoder
3. Resultat
3.1 Deltagande
3.2 Diabetes och nedsatt glukostolerans
3.3 Fetma och metabolt syndrom
3.4 Blodtryck, blodfetter och medicinering
3.5 Rökning, livsstil och upplevd hälsa
3.6 Kondition
4. PPP-Botnia studiens fortsättning
5. Vetenskapliga artiklar där PPP-Botnia medverkat
1. Bakgrund för PPP-Botnia studien
Typ 2 diabetes (T2D) är en folksjukdom som leder till stora följder både samhällsekonomiskt
och individuellt för den drabbade. En samhällsutveckling, som lett till en ökande förekomst av
fetma och generellt en livsföring med minskad motion, verkar leda till en kraftig ökning av
förekomsten av typ 2 diabetes och nedsatt sockertolerans. Globalt har man sett en mycket
kraftig ökning av förekomsten av diabetes och man uppskattar att närmare 300 miljoner
mänskor i världen kommer att ha diabetes år 2030 (Wild et al. 2004). Man har även
rapporterat om en stigande förekomst av T2D bland ungdomar och unga vuxna.
Det metabola syndromet, som ofta vandrar hand i hand med typ 2 diabetes, utgörs av en
ansamling av olika riskfaktorer som bukfetma, störningar i blodfetterna och
glukosomsättningen och stegrat blodtryck. Det har rapporterats från USA att närmare 25 % av
den vuxna befolkningen fyller kriterierna för ett metabolt syndrom.
Hur är situationen i Österbotten?
För ca 20 år sedan utfördes en kartläggning av förekomsten av diabetes vid Närpes
hälsovårdscentral (Eriksson et al. 1992). Man uppskattade då att ca 3 % av den vuxna
befolkningen hade diabetes. Det finns inte aktuella populationsbaserade uppgifter om
förekomst av diabetes och metabolt syndrom i Österbotten.
Både diabetes och det metaboliska syndromet är viktiga riskfaktorer för kardiovaskulära
sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och perifera kärlsjukdomar. Dessutom orsakar diabetes
komplikationer från de små blodkärlen i form av skador på njure, ögonbotten och nerver.
Vården av diabetes har beräknats att stå för minst 10 % av sjukvårdskostnaderna i Finland.
Det finns ett stort behov av att fastställa problemets omfattning, riskfaktorer och framför allt
att kunna utveckla strategier för att förhindra diabetes.
2
PPP-Botnia undersökningens syfte
Målet för PPP-Botnia studien är att fastställa förekomsten av diabetes, nedsatt glukostolerans
och det metaboliska syndromet hos den vuxna befolkningen i Österbotten. De 3 P:na i
studiens namn kommer från prevalens (förekomst), prediktion (förutsägning) och prevention
(förebyggande) av diabetes.
PPP-Botnia studien ger möjligheter att undersöka både genetiska och livsstilsrelaterade
riskfaktorer för diabetes och även studera interaktionen mellan olika riskfaktorer.
Genom studiens uppläggning och omfattning erhåller man centrala hälsorelaterade data om
den vuxna befolkningen i Österbotten. I PPP-Botnia studien insamlas uppgifter om blodfetter,
blodtryck, tobaksrökning och snusanvändning, kostvanor, psykosocial stress, upplevd hälsa
och depressionssymptom, motionsvanor och kondition.
2. Metoder
Undersökningspersoner
PPP-Botnia studien har genomförts som en populationsbaserad studie vid 5 olika centra för
Botnia-studien i Österbotten. Med hjälp av Magistratens befolkningsregister har man
slumpmässigt valt ur deltagarna bland personer i åldern 18-75 år i de berörda kommunerna.
De som utvalts har fått en skriftlig inbjudan att delta i undersökningen och deltagarna har gett
sitt skriftliga medgivande till sitt deltagande i studien. Deltagarna representerar befolkningen i
följande kommuner eller kommundelar. Inom parentes anges PPP-Botnia studiens respektive
centra:
-
Närpes och Kaskö (Närpes)
Malax och Korsnäs (Malax)
Korsholm (Korsholm)
Vasa (Vasa)
Jakobstadsnejden med Jakobstad, Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Terjärv
(Jakobstad)
Undersökningsmetoder
Glukosbelastning och blodprover
Man har utfört en glukosbelastning (OGTT) med prov för glukos och insulin (0, 30 och 120
min) enligt metoder som beskrivs på hemsidan.
I fasta har prov tagits för blodfetter; man har bestämt totalt kolesterol, HDL-kolesterol,
triglycerider och det s.k. LDL-kolsterolet har beräknats. Dessutom har tagits blodprov för
leverenzym (alat), fria fettsyror, känsligt CRP, adiponektin, inkretinhormoner och genetiska
prov .
Mätningar
Blodtryck, viktindex (BMI), buk- och höftomkrets och fettprocent har registrerats. Deltagarna
har erbjudits att delta i en 2 km gångtest. Undersökningsmetoderna finns närmare beskriva på
hemsidan.
Frågeformulär
Deltagarna har fyllt i frågeformulär som berör livsstil (motion, kost, rökning, snusanvändning,
alkoholvanor), psykosocial stress och upplevd hälsa (SF-36), kardiovaskulära sjukdomar,
aktuell medicinering, och diabetesförekomst i släkten.
3
Utlåtande till deltagarna
Deltagarna har fått ett skriftligt utlåtande angående de centrala resultaten i undersökningen
(glukosbelastning, blodfetter, blodtryck, BMI, midjmått, alat) och rekommendationer om
eventuellt behov av vidare utredning och uppföljning. Med deltagarens tillstånd har resultaten
även skickats till arbetshälsovården eller egen läkare/hälsovårdare.
3. Resultat
3.1. Deltagande i studien
Med hjälp av Magistratens befolkningsregister utvaldes slumpmässigt totalt 9519 personer i
åldern 18-75 år att delta i PPP-Botnia studien. Av dessa deltog 5208 personer (54,7 %) i
studien. Deltagarnas antal enligt åldersgrupp och kön framkommer i tabell 1 och fördelningen
på olika forskningscentra i tabell 2. Deltagandet i studien varierade mellan studiens olika
forskningscentra; deltagandet i studien var högst i Närpes med 78,1 % jämfört med Vasa 47,8
%.
Deltagandet i studien korrelerade signifikant med personernas ålder, kön, modersmål och
yrkesstatus. Deltagandet var högre bland kvinnor än bland män (58 respektive 50 %),
svenskspråkiga uppvisade ett högre deltagande än finskspråkiga (60 respeltive 48 %) och
äldre personer deltog flitigare än yngre. Längre utbildning korrelerade likaså med ett högre
deltagande i studien.
Tabell 1: Deltagarna i PPP-Botnia studien
åldersgrupper
Män
Kvinnor
18-29
340
417
30-39
413
395
40-49
455
548
50-59
463
574
60-69
505
512
70-75
267
319
Alla
2443
2765
Alla
757
808
1003
1037
1017
586
5208
Tabell 2: Antal deltagare och deltagarprocent på olika Botnia-centra
Botnia centra
Deltagare
Deltagarprocent
Närpes
639
78.1
Malax-Korsnäs
222
55.2
Korsholm
517
57.4
Jakobstad
1598
58.8
Vasa
2232
47.8
Alla
5208
54.7
4
3.2. Diabetes och försämrad glukostolerans
För att fastställa förekomsten av diabetes och nedsatt glukostolerans utfördes en
standardiserad glukosbelastning (WHO, 75 g glukos). Tidigare känd diabetes registrerades
och diagnosen kontrollerades vid oklarheter ur deltagarens sjukberättelse. Likaså registrerades
användning av diabetesmediciner.
Förekomsten av diabetes, både tidigare känd och diabetes som konstaterades vid
undersökningen (ny diabetes) och nedsatt glukostolerans (IGT och/eller IFG) kan ses i Figur
1 (män) och Figur 2 (kvinnor) i relation till ålder. Man kan se att förekomsten av diabetes är
låg (ca 2 %) upp till 50 års ålder men stiger sedan snabbt för att i 70 års ålder vara ca 20 %.
Männen uppvisar en högre förekomst av diabetes än kvinnorna. Närmare hälften av
diabetikerna har en sjukdom som inte tidigare är diagnosticerad. Förekomsten av nedsatt
glukostolernas är i alla åldersgrupper större än förekomsten av diabetes.
Figur 1. Förekomst av känd och ny diabetes samt
nedsatt glukostolerans (IGT/IFG) i relation till ålder hos
män i PPP-Botnia studien
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
IGT/IFG
ny dm
känd dm
69
5
-7
70
60
49
9
-5
50
40
9
-3
30
9
-2
18
år
år
år
år
år
år
5
Figur 2. Förekomst av känd och ny diabetes samt
nedsatt glukostolerans (IGT/IFG) i relation till ålder hos
kvinnor i PPP-Botnia studien
45
40
35
30
25
20
15
IGT/IFG
ny dm
känd dm
10
5
0
69
5
-7
70
60
49
9
-5
50
40
9
-3
30
9
-2
18
år
år
år
år
år
år
3.3. Fetma och metabolt syndrom
Med hjälp av viktindex (BMI) kan man studera fördelningen av övervikt och fetma i
befolkningen. Ett BMI mellan 20-25 anses som normalt, BMI 25-30 som övervikt, BMI över
30 som fetma och BMI över 35 som svår fetma. I figur 3 ses fördelningen av BMI i PPPBotnia studien uppdelat i skilda staplar för män och kvinnor. Av figuren kan man se att
kvinnorna har sin högsta förekomst i den s.k. normala BMI-gruppen medan männens högsta
förekomst är i kategorin övervikt. Kvinnorna har dessutom en högre förekomst än männen i
såväl BMI-gruppen under 20 och över 35. Medelvärdet (± SD) för BMI är 26.9± 4.0 för
männen och 26.1± 4.8 för kvinnorna.
Midjemåttet utgör ett mått på förekomsten av bukfetma. Ett midjemått över 102 cm (40 tum)
för en man och över 88 cm (35 tum) anses utgöra klara gränser för när ett midjemått är
avvikande. I figur 4 visas förekomsten av förhöjda midjemått bland män och kvinnor i olika
åldersgrupper. Av figuren framgår att ca. 25 % av männen och 35 % av kvinnorna överskrider
midjemåttet som definierats som klar bukfetma medan ytterligare ca. 25 % har ett måttligt
stegrat midjemått (över 94 cm för män och över 80 cm för kvinnor).
6
Figur 3: Fördelning (%) av BMI hos män och kvinnor
Med ett
metabolt
syndrom avses
50
en samtidig
45
förekomst av
40
flera olika
35
metaboliska
30
ogynnsamma
män
25
drag (nedsatt
kvinnor
20
glukostolerans,
15
bukfetma,
10
stegrat
5
blodtryck och
0
ogynnsamma
<20
20-25
25-30
30-35
>35
blodfetter),
BMI-grupper
vilket anses
utgöra en
riskfaktor för både diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. I PPP-Botnia studien har vi använt
den s.k. NCEP-definitionen av ett metabolt syndrom. Ett metabolt syndrom anses förekomma
om en person har minst 3 av följande avvikelser:
-
diabetes eller nedsatt glukostolerans
midjemått över 102 för män, över 88 cm för kvinnor
behandling för blodtryck eller blodtrycket högre än 130/85 mmHg
förhöjda triglycerider (över 1,7 mmol/l)
lågt HDL-kolesterol (lägre än 1,0 mmol/l för män, 1,3 mmol/l för kvinnor)
Av figur 5 framgår att förekomsten av ett metabolt syndrom ökar med stigande ålder hos både
män och kvinnor. I hela den vuxna befolkningen förekommer ett metabolt syndrom hos 22.4
% av männen och 20.4 % av kvinnorna.
7
Figur 4: Fördelning av bukfetma
50
45
40
35
30
män
kvinnor
25
20
15
10
5
0
<80/94 cm
80-88/ 94-102
>88/102
Figur 5: Metabolt syndrom (%) hos män och kvinnor i
PPP-Botnia studien (NCEP-definitionen)
40
35
30
25
20
män
kvinnor
15
10
5
0
la
al
5
-7
70
9
-6
60
9
-5
50
9
-4
40
9
-3
30
9
-2
18
år
år
år
år
år
år
3.4. Blodtryck, blodfetter och medicinering
Ett stegrat blodtryck och förhöjda blodfetter, speciellt kolesterol, utgör fortsättningsvis viktiga
riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I de s.k. vårdrekommendationerna ”Gängse
vård”/”Käypä Hoito” finns nationella mål för dessa riskfaktorer. För blodtryckets del
eftersträvar man en blodtrycksnivå under 140/90 för hela befolkningen. Ett blodtryck högre än
180/110 anses vara ett klart stegrat värde. För blodfetternas del finns rekommendationer för
8
de olika komponenterna. På befolkningsnivå är målsättningen att totalt kolesterol skall vara
lägre än 5,0 mmol/l, det goda HDL-kolesterolet borde vara högre än 1,0 mmol/l (oftast anges
målet för kvinnor till högre än 1,3 mmol/l), triglyceriderna borde vara lägre än 1,7 mmol/l och
det skadliga LDL-kolesterolet lägre än 3,0 mmol/l. I tabell 3 kan vi se hur dessa målsättningar
uppfylls för den österbottniska populationen i PPP-Botnia studien.
Ur tabell 3 framgår att en majoritet av både männen och kvinnorna har ett LDL-kolesterol
som överskrider 3,0 mmol/l. Var fjärde man och kvinna har lägre nivåer av det skyddande
HDL-kolesterolet än målet som uppställs i det nationella vårdprogrammet. Höga triglycerider
förekommer allmänt hos både unga och medelålders män, hos äldre ser man inga
könsskillnader. Kolesterolsänkande läkemedelsbehandling, i praktiken s.k. statiner, för
stegrade lipider är ovanlig hos unga personer i studien, förekommer hos färre än var tionde
under 50 års ålder medan ungefär var femte person äldre än 60 år har statinbehandling.
40 % av kvinnorna och 45 % av männen över 60 års ålder har läkemedelsbehandling för
blodtrycket. Trots att läkemedelsbehandling är vanligt i högre ålder tycks det vara svårt att
uppnå eftersträvad blodtrycksnivå i befolkningen. Glädjande nog ser man att väldigt få
personer har blodtrycksvärden över 180/110.
Tabell 3: Förekomst (%) av avvikande blodfetter och stegrat blodtryck
samt medicinering enligt ålder
18-39 år
40-59 år
60-75 år
Män
LDL>3.0
50.4
74.3
65.0
HDL <1,0
21.5
24.2
24.4
Triglycerider >1,7
24.0
32.1
24.7
Statinbehandling
0.5
8.1
24.8
RR >140/90
23.9
40.5
64.6
RR >180/110
0.1
1.0
5.7
Medicinering för
0.5
16.0
45.0
blodtrycket
Kvinnor
LDL>3.0
30.9
63.6
74.8
HDL <1,3
27.5
28.6
29.4
Triglycerider >1,7
8.3
15.3
23.6
Statinbehandling
0.4
5.6
19.1
RR >140/90
7.6
29.2
59.7
RR >180/110
0
1.2
5,9
Medicinering för
1.2
16.7
40.0
blodtrycket
9
Figur 6. Röker regelbundet (%)
25
20
15
män
kvinnor
10
5
0
75
69
59
49
39
29
la
al
70
60
50
40
30
18
år
år
år
år
år
år
3.5. Rökning, livsstil och upplevd hälsa
Med hjälp av frågeformulär kartlades aktuell rökning bland deltagarna (Figur 6). Det
framkommer att 17 % av männen och 13 % av kvinnorna röker regelbundet. Var fjärde ung
man röker medan motsvarande siffra bland 70-åriga män och kvinnor är 5 %.
I tabell 4 visar fördelningen av olika frågor som har med livvstilen att göra. Med hjälp av
frågeformulär kartlades bl.a. användning snus. Deltagarna besvarade frågor om motion. Med
regelbunden, måttlig motion avses motion som förekommer minst 3 gånger i veckan, minst 30
minuter/gång och leder till svettning eller andfåddhet. Matvanor har kartlagts med hjälp av
s.k. frekvensfrågor, där deltagarna anger hur många gånger i veckan/månaden en viss
livsmedelsgrupp används. Med hälsosamma matvanor avses att minst 2 av följande 3 frågor
besvarats positiv: 1) användning av fettfri mjölk, 2) dagligen grönsaker eller frukt, 3)
vegatabiliskt fett på brödet eller inget fett.
Ur tabell framgår att kvinnorna både motionerar mera och äter hälsosammare, männen rökar
mera och speciellt bland unga män är snusanvändningen vanlig. Anmärkningsvärt är att 40 %
av de unga männen använder nikotinprodukter. Dessutom finns det stora skillnader mellan
män och kvinnor i rapporterad alkoholanvändning. Rapporterad användning av
depressionsmediciner är dubbelt vanligare bland kvinnor än män. Bland kvinnor i åldern 3959 år angav 7.2 % att de använder antidepressiv medicinering.
10
Tabell 4: Fördelning (%) av olika livsstilsfaktorer i olika åldersgrupper
18-39 år
40-59 år
60-75 år
Män
Rökning
21.7
19.4
9.9
Snusanvändning
19.7
9.2
3.5
Regelbunden, måttlig motion 38.6
35.0
48.8
Hälsosamma matvanor
48.4
65.4
67.0
Upplevd god hälsa
77.1
70.4
65.9
depressionsmedicin
2.0
3.9
2.9
Över 10 alkoholdoser/vecka 19.0
21.5
12.3
Över 20 alkoholdoser/vecka 4.5
5.1
2.0
Kvinnor
Rökning
16.0
15.5
6.3
Snusanvändning
1.8
0.1
0.1
Regelbunden motion
42.6
44.6
50.5
Hälsosamma matvanor
66.1
79.8
76.6
Upplevd god hälsa
82.0
74.3
63.2
depressionsmedicin
3.7
7.2
6.4
Över 10 alkoholdoser/vecka 3.6
5.8
2.2
Över 20 alkoholdoser/vecka 0.6
1.0
0
3.6. kondition
Konditionsindex är baserat på en s.k. 2 km UKK gångtest som utförts standardiserat. Från
analysen har avlägsnats deltagare som använder medicin som påverkar pulsnivån, personer
med BMI högre än 40, personer som inte kunde promenera raskt baserat på gångtiden. Man
ser här markanta könsskillnader. Medan hälften av kvinnorna har ett normalt konditionsindex,
har 65 % av männen antingen mycket dålig eller dålig kondition. Endast ca 5 % av deltagarna
hade en god kondition. I Figur 7 ses fördelningen av kondition hos deltagarna.
11
Figur 7. Fördelning av konditionsindex bland män och
kvinnor i PPP-Botnia studien (n=2145)
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
män
kvinnor
mycket
dålig
dålig
normal
god
4. PPP-Botnia studiens fortsättning
Grundundersökningen i studien genomfördes under åren 2004-2008.
Grundundersökningens målsättning var att studera det första P:et i namnen, prevalensen av
diabetes, nedsatt glukostolerans och metabolt syndrom. För att kunna besvara det andra P:et,
d.v.s. prediktionen kommer en uppföljande undersökning av deltagarna (Prospektiva PPPBotnia studien) att starta hösten 2010. Man kommer då att studera deltagran på nytt ca 6 år
efter den första undersökningen och kommer då att kunna studera samverkan mellan olika
riskfaktorer för diabetes, både genetiska och livsstilsrelaterade faktorer.
En del av deltagarna i grundundersökningen (n=291) ingår dessutom i en
interventionsstudie, där man studerar inverkan av ordnad motion eller enbart
motionsrådgivning på konditionen och metabola värden hos personer med dålig kondition.
Med denhär studien hoppas vi kunna ge svar på det tredje P:et (Prevention).
12
5. Publikationer där PPP-Botnia studien har medverkat
1. Lyssenko V, Orho-Melander M, Sjögren M, Ling C, Lupi R, Marchetti P, DelPrato S,
Eriksson, K-F, Lethagen Å-L, Berglund G, Tuomi T, Nilsson P, Groop L: Mechanisms by
which common variants in the TCF7L2 gene increase risk of future type 2 diabetes. J Clin
Invest 2007;117:2155-63.
2. Orho-Melander M, Melander O, Guiducci C et al. A Common Missense Variant in the
Glucokinase Regulatory Protein Gene (GCKR) Is Associated with Increased Plasma
Triglyceride and C-Reactive Protein but Lower Fasting Glucose Concentrations. Diabetes
2008; 57: 3112-3121.
3.
Lyssenko V, Nagorny CLF, Erdos MR et al. A common variant in the melatonin receptor
gene (MTNR1B) is associated with increased risk of type 2 diabetes and impaired early
insulin secretion. Nature Genetics; 41:82-88, 2009
4.
Prokopenko I, Langenberg C, Florez JC et al. Variants in the melatonin receptor 1B gene
(MTNR1B) influence fasting glucose levels and risk of type 2 diabetes. Nature Genetics
2009; 41: 77-81.
5. Willer CJ, Speliotes EK, Loos RJF et al. for the GIANT Consortium. Six new loci
associated with body mass index highlight a neuronal influence on body weight
regulation. Nature Genetics 2009; 41:25-34.
6. Jonsson A, Renström F, Lyssenko V, Brito EC, Isomaa B, Berglund G, Nilsson PM, Groop
L, Franks PW: Assessing the effect of interaction between an FTO variant (rs9939609)
and physical activity on obesity in 15.925 Swedish and 2511 Finnish adults. Diabetologia
52:1334-1338, 2009
7. Kotronen A, Yki-Järvinen H, Aminoff A, Bergholm R, Pietiläinen KH, Westerbacka J,
Talmud PJ, Humphries SE, Hamsten A, Isomaa B, Groop L, Orho-Melander M,
Ehrenborg E, Fisher RM: Genetic variation in the ADIPOR2 gene is associated with liver
fat content and its surrogate markers in three independent cohorts. Eur J Endocrinol
160:593-602, 2009
8.
Lindgren CM. Heid IM, Randal J et al. for the GIANT consortium. Genome wide
association scan meta-analysis identifies three loci influencing adiposity and fat
distribution. PLOS Genetics 2009;5(6):e1000508.
9.
Jonsson A, Isomaa B, Tuomi T, Taneera J, Salehi A, Nilsson P, Groop L, Lyssenko V. A
variant in the KCNQ1 gene predicts future type 2 diabetes and mediates impaired insulin
secretion. Diabetes 58:2409-2413, 2009
10.
Dupuis J, Langenberg C, Prokopenko I et al for the MAGIC investigators. New genetic
loci implicated in fasting glucose homeostasis and their impact on type 2 diabetes risk.
Nature Genetics 42:105-16, 2010.
13
11.
Saxena R, Hivert M-F, Langenberg C et al. for the MAGIC investigators. Genetic
Variation in Gastric Inhibitory Polypeptide Receptor (GIPR) Impacts the Glucose and
Insulin Responses to an Oral Glucose Challenge. Nat Genetics 42:142-8,2010
12.
Pyykkönen A-J, Räikkönen K, Tuomi T, Eriksson JG, Groop L, Isomaa B. Stressful life
events and the metabolic syndrome: The PPP-Botnia Study. Diabetes Care 33:378-384,
2010
13.
B. Isomaa, B. Forsén, K. Lahti, N. Holmström, J Wadén, O. Matintupa, P. Almgren, J.G.
Eriksson, V. Lyssenko, M.-R. Taskinen, T. Tuomi, L.C. Groop: A family history of
diabetes is associated with reduced physical fitness in the Prevalence, Prediction and
Prevention of Diabetes (PPP)- Botnia study. Diabetologia 53:1709-13, 2010
14.
Ingelsson E, Langenberg C, Hivert M-F et al. on behalf of the MAGIC investigators.
Detailed Physiologic Characterization Reveals Diverse Mechanisms for Novel Genetic
Loci Regulating Glucose and Insulin Metabolism in Humans. Nature Genetics. Diabetes
59:1266-75, 2010
15. Nilsson L, Olsson AH, Isomaa B, Groop L, Billig H, Ling C: A common variant near the
PRL gene is associated with increased adiposity in males. Accepted 2010 for publication
in Molecular Genetics and Metabolism