Download Report

Välkommen till Famnas Utvecklingssamtal 2014 En mötesplats för lärande och utveckling
av idéburen vård och social omsorg
4 juni 2014, Essinge konferenscenter Segelbåtsvägen 15, Stockholm Famnas utvecklingssamtal handlar om förbättringar i vårdens och omsorgens vardag, om
innovationer för en personcentrerad vård och omsorg, om ledarskapsutveckling och om
idéburet företagande som en affärsmodell för framtiden. Dagen är också avslutningskonferens
för vårt ESF-projekt, Famnas utvecklingsprogram för ledarskap och kvalitet.
Famna är Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg. Vi vill bidra till utveckling
och förbättring som skapar värde för dem vi finns till för!
På Famnas utvecklingssamtal har du möjlighet att möta och samtala med:

Jackie Lynton, Head of Transformation, NHS Horizons, England. Jackie är en av
personerna bakom Change Day och har stor erfarenhet av att driva förändringar inom
vård och omsorg.

Göran Henriks, Utvecklingsdirektör, Landstinget i Jönköpings län. Göran har jobbat
med Famna att bygga upp Värdeforum och är en internationellt erkänt ledare inom
utveckling och innovation.

Mikrosystemteam som deltagit i Famnas Värdeforum. Över 150 medarbetare har
förbättrat vården och omsorgen med allt från förebyggande arbeten inom
äldreomsorgen till utveckling av ledningssystem och mätningar.

Famnas testbädd för en personcentrerad vård och omsorg, den enda av Vinnovas
testbäddar för innovationer i vård och omsorg som drivs av idéburna aktörer.

Fler vägar och värden i vården – ett projekt som vill skapa möjligheter att starta fler
idéburna företag inom vård och social omsorg.

Forskare och lärare från olika högskolor som delar erfarenheter från
akademisk ledarskapsutbildning och pratar om kvalitet vid
upphandlingar och drivkrafter i vård och omsorg.

Initiativtagare till ChangeDay Sverige, om hur alla kan bidra
med att utveckla framtidens vård och omsorg. Program 08.00 – 09.00 Registrering, kaffe och postermingel 09.00 – 09.20 Välkommen Lars Pettersson, generalsekreterare, Famna 09.20 – 10.00 Shared purpose as drivers for change and improvements Lessons in transformation from the NHS Jackie Lynton, Head of Transformation NHS Horizons Group ‐ NHS Improving Quality, England 10.00 – 10.15 Förbättringar i Värdeforum Truls Neubeck, Famna och coacher från förbättringsteamen 10.30 – 11.15 Valbara seminarier A: 1. Idéburna innovationer (Essingesalen) 2. Idéburet företagande (Alviksalen) 11.30 – 12.15 Valbara seminarier B: 1. Leda och mäta för bättre vård och omsorg (Essingesalen) 2. Akademisk ledarskapsutveckling (Alviksalen) 12.15 – 13.30 Lunch och postermingel 13.30 – 14.00 Förbättringsarbete i framtidens vård och omsorg Göran Henriks, utvecklingsdirektör Landstinget i Jönköpings län, Qulturum 14.05 – 14.45 Upphandlingar, kvalitet och drivkrafter i vård och omsorg Monica Andersson Bäck, Göteborgs universitet Carolina Camén, Karlstads universitet 14.45 – 15.15 Kaffe och postermingel 15.15 – 16.00 Alla kan bidra till att förbättra vården och omsorgen! Ett samtal med bl.a. initiativtagare till changeday.se om hur vi använder förändringskraften från vardagen. Emma Spak, Sveriges Yngre Läkares Förening Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna Staffan Arvidsson, Vinnvård Samtalet leds av Thomas Schneider, Famna Moderator: Thomas Schneider, kvalitetsansvarig, Famna Valbara seminarier 10.30 – 11.15 Valbara seminarier A: 1. Idéburna innovationer Inom ramen för Vinnovas innovationssatsningar driver Famna en
testbädd för personcentrerad vård och omsorg. Seminariet handlar
om hur bygger upp ett stöd för idéburna innovationer samtidigt som
projektet utvecklar en idé om en personcentrerad dokumentation
och uppföljning tillsammans med Bräcke Diakoni, Jönköping
Academy och Alkit Communication AB.
Medverkande:
Louise Gehandler, Bräcke Diakoni
Lars Åke Johansson, Alkit Communication AB
Beatrix Algurén, Jönköping Academy
Daniel Forslund, Vinnova
Moderator: Thomas Schneider, Famna 2. Idéburet företagande Famna driver tillsammans med Vårdförbundet och
NyföretagarCentrum projektet Fler vägar och värden i vården för
att inspirera, sprida kunskap och kännedom samt ge möjlighet för
rådgivningsinsatser om idéburet företagande i vård och omsorg.
Seminariet berättar om hur ett långsiktigt arbete för nyföretagande
inom idéburen vård och omsorg på sikt kan skapa bättre
förutsättningar för stabil tillväxt och utveckling.
Medverkande:
Anders Persson, Famna
Kristina Malm Jansson, Vårdförbundet
Elisabet Sannas, NyföretagarCentrum
Moderator: Sissella Helgesson, Famna
Valbara seminarier 11.30 – 12.15 Valbara seminarier B: 1. Leda och mäta för bättre vård och omsorg Systematiskt kvalitetsarbete ställer stora och ibland nya krav på hur
organisationer arbetar med ledarskap och kvalitetsarbete genom
mätningar. Inom ramen för Famnas program för ledarskap och
kvalitetsutveckling har ett 20-tal verksamheter utvecklat sitt arbete
med ledningsgrupper, mätningar och kvalitetsledningssystem med
ett tydligt fokus på värdeskapande. Seminariet handlar om de
utmaningar och möjligheter som nya arbetsätt för att leda och mäta
innebär för vården och omsorgen.
Medverkande:
Team från Värdeforum
Marianne Lidbrink, Socialstyrelsen
Carina Matsson, Danvikshem
Emma Spak, Sveriges Yngre Läkares Förening
Moderator: Truls Neubeck, Famna
2. Akademisk ledarskapsutveckling Famna har under de senaste åren varit drivande i utveckling och
genomförande av akademiska ledarskapsprogram inom vård och
omsorg i samarbete med olika högskolor. Satsningarna riktade sig i
början till ledare inom idéburna organisationer men har i Famnas
program för ledarskap och kvalitetsutveckling även inkluderat
offentliga och privata aktörer. Seminariet handlar om erfarenheter
från det pågående programmet och diskuterar möjliga
utvecklingsvägar.
Medverkande:
Marlene Ockander, Jönköping Academy
Ola Segerstam Larsson, Ersta Sköndal Högskola
Stig Linde, Socialhögskolan Lund
Moderator: Lars Pettersson, Famna Plats för logga
Förbättrad överrapportering
Ett utvecklingsprojekt i
Värdeforum Lotta Nilsson Ingrid Foschi Oskar Mörnerud Susanne Juell
www.skanestadsmission.se
Skåne Stadsmission bildades 1916 och är en fristående, idéburen organisation som bedriver en professionell verksamhet för människor i hemlöshet, missbruk och annan social utsatthet. Organisationen bedriver verksamheter på fyra orter i Skåne; Malmö, Lund, Kristianstad och Helsingborg. Vår verksamhet, som finns i Malmö, består av Nattjouren dit man kan vända sig för att få en sängplats för natten och Café David som är en öppen, daglig verksamhet.
På Café David serveras gratis frukost och lunch till förmånlig pris varje dag. Det finns möjlighet att ta en dusch och byta kläder eller delta i olika aktiviteter och utflykter. Man kan också bara sitta ner och prata och få stöd och hjälp om man önskar det. I huset finns också en kurator, en sköterska samt vissa dagar läkare och tandläkare. Nattjouren är en upphandlad verksamhet som varje natt erbjuder sängplats åt 20 (vid behov 25) personer i akut hemlöshet. Små medel Förbättringsområde
kan göra stor Vi såg att vår rapport ofta inte kunde genomföras ostörd eftersom vårt kontor är tillgängligt för våra gäster. Eftersom förbättring
vi inte hade en tydlig struktur för rapporten blev det ibland så att man missade att delge information. Dessutom fanns inget utrymme för rapporten på arbetstid vilket gjorde att dagpersonal alltid kom till rapporten före ordinarie arbetstid.
Med en ostörd, väl strukturerad rapport efter checklista varje dag på arbetstid tror vi att vi kan säkra att mer information delges och att våra gäster på så sätt blir bemötta på rätt sätt och kan få den hjälp och stöttning som de behöver för att få en bättre tillvaro.
Utgångsläge
• Saknade struktur • Utanför arbetstid
• Blev ofta störda
• Kunde ej garantera sekretess
Vad vi vill åstadkomma • Bättre struktur
• Avsatt tid för rapport
• Ostörd rapport
Morgonrapport i caféet
Skattning av rapport
Vår mål är en ostörd, väl strukturerad rapport efter Checklista varje dag, på arbetstid. Varje morgon när dagpersonalen påbörjar sitt arbetspass lämnar nattpersonalen rapport om de gäster som övernattat på Nattjouren. Vi började mäta hur personalen upplevde rapporten och fick fram att många i personalen upplevde att rapporten inte höll någon hög kvalité. Dessutom var personalen på Café David självklart inte nöjda med att alltid förväntas komma till arbetet innan ordinarie arbetstid. Personalen upplevde att de inte alltid hade rätt information för att kunna bemöta och hjälpa våra gäster i deras situation, något som ibland kunde leda till konflikter eller att våra gäster missar viktiga möten.
Mätningar
Vi startade en baslinjemätning av hur personalen upplevde Förändringar Morgonrapport
infördes
morgonrapporten vilken pågick under två veckor innan vi 5
genomförde förändringarna. Personalen fick varje morgon skatta på 4,5
en skala på 1‐5, huruvida de upplevt rapporten som bra och 4
3,5
heltäckande. I tabellen visas ett medelvärde av Nattens och dagens 3
skattningar.
2,5
2
1,5
1
0,5
0
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45
Dagar
Man kunde se att redan när vi började belysa problemen blev man mer uppmärksam. Det blev väldigt tydligt i mätningen att personalens upplevelse av kvalitén blev högre efter att vi började testa förändringarna. Checklistan säkrade att ingen information missades, tid och plats säkrade sekretess och ostördhet. Dipparna i mätningen kan härledas till specifika situationer som uppstått i verksamheten och som stört rapporten, tex bråk mellan gäster, sjukdom hos gäst eller personal som blivit försenad.
Resultat:
Mätresultaten under perioden med förändringarna visar att personalen tycker att det fungerade bättre med de nya rutinerna. Det finns en känsla av att mer information delges och att våra gäster i större utsträckning får rätt hjälp och stöd.
En välinformerad och trygg personal leder till större trygghet för dem vi finns till för eftersom man har rätt information för att bemöta gästen i den situation den befinner sig. Man kan då i större utstäckning förutse eventuella konflikter samt se till att de som har viktiga möten kan påminnas om detta.
Vad har vi lärt oss?
Små förändringar kan skapa stora förbättringar.
Vikten av att planera inför förändringar och att låta alla vara delaktiga.
Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Vi upplever att det skapats en god förbättringskultur och att det finns en positivare och öppnare känsla inför att testa nya idéer.
Hur går vi vidare?
Vi har skapat en plats för förändringsarbetet där alla kan lämna nya förslag på förbättringar. Vidmakthålla den goda förbättringskulturen som skapats.
Alltid ha förbättringsarbete som en punkt på APT.
Sprida våra erfarenheter till de andra verksamheterna i organisationen.
Åsiktslådan i Famnarummet
Har du betalt hyran?
eller: Hur är läget?
Ett utvecklingsprojekt i
Värdeforum Madeleine Rossi, Per‐Oskar Gundel, Susanne Elg
[email protected] ‐ www.skyddsvarnet.se
Skyddsvärnets Träningslägenheter
Föreningen Skyddsvärnet är en idéburen non‐profit‐organisation som funnits i drygt 100 år. Skyddsvärnet är idag en professionell aktör inom socialt arbete, med flera olika verksamheter som erbjuder social rehabilitering utifrån devisen Hjälp till självhjälp.
Skyddsvärnets Träningslägenheter startade 2010 och erbjuder självständigt boende med socialt stöd från kvalificerad kontaktperson. Vi har tillgång till ett femtiotal lägenheter tack vare samarbete med Bostadsförmedlingen i Stockholm och privata hyresvärdar, främst Wåhlin Fastigheter AB. Insatsen ges på uppdrag av socialtjänst eller Kriminalvården och vänder sig till personer från 18 år som levt i missbruk, kriminalitet och/eller utsatthet för hot och våld, men även till ensamkommande flyktingungdomar och personer som av andra skäl har behov av insatserna. Enhetens personal utgörs av fem kvalificerade kontaktpersoner, en lägenhetsvärd, en föreståndare samt en enhetschef. Utvecklingsområde
En del av våra boende (främst ensamkommande ungdomar) har lägenhetshyran inkluderad i dygnsavgiften som uppdragsgivaren betalar till Skyddsvärnet. Efter årsskiftet började vi betala ut hyrespengar till dessa personer, så att alla våra boende får träna på att betala sin hyra. I arbetet med MÄTA valde vi att titta närmare på hyresbetalningen för att följa förändringen. Vi utgick från begreppet autonomi, då insatsen hos oss till stor del syftar till att stärka den boendes självständighet och bidra till att hen utvecklar bästa möjliga förmåga att upprätthålla en fungerande tillvaro efter att insatsen avslutas. Fungerande hyresbetalning kan relateras till den boendes autonomi då det är en viktig rutin och förutsättning för eget boende och hållbar ekonomi.
Insamling av data
Vi mäter sedan februari 2014 obetalda hyror vid tre datum varje månad; den 1:a, 5:e och 15:e. Hyresbetalningen sammanställs på grupp‐
och individnivå månadsvis och delas in i tre kategorier; de som betalat i tid (senast den sista föregående månad), de som betalat sent (senast den 15:e i månaden) och de som inte betalat (efter den 15:e i månaden).
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?
Vi såg tidigt att mätningarna bekräftade vår bild av att bristande hyresbetalning ofta är en indikator på den boendes aktuella situation. Många gånger kan utebliven hyra relateras till återfall i missbruk, psykisk ohälsa, problem i kontakt med myndigheter etc. Parallellt med mätningen introducerade vi därför mer strukturerade rutiner för återkoppling av obetalda hyror till personalgruppen samt hur vi arbetar med de boende utifrån hyresbetalning för att snabbt möta upp eventuellt stödbehov och undvika ytterligare problem.
Hyresbetalning Träningslägenheter
50
40
30
20
10
0
feb‐14
mar‐14
Ok
Försenad
apr‐14
Ej betald
Tomma platser
Inbetalda hyror på gruppnivå.
maj‐14
Arbetsrutiner kopplade till hyresbetalning 1:a
• Påminnelse till de som inte betalat sin hyra.
5:e
• Hembesök hos de som inte betalat sin hyra. Hur står det till? • Varför har hyran inte blivit betald? Försök reda ut eventuella hinder och gör en plan för hur hyran ska betalas.
• Hur undviker vi att samma sak upprepas?
15:e
• Chefssamtal på kontoret. • Hur ser stödbehovet ut?
• Gör en avbetalningsplan. • Meddela uppdragsgivaren.
Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? Vi har fått positiv respons från de boende som tidigare inte behövde betala hyra. Vi har skapat en förändrad kultur i arbetsgruppen, med mindre panik och mer eftertanke vid utebliven hyresbetalning.
Hur går vi vidare?
Vad har vi lärt oss?
Vi fortsätter våra mätningar och hoppas framöver kunna följa Deltagandet i MÄTA har tydliggjort att värdet av mätningen är data på individnivå för att undersöka mönster och generella det viktiga. Vad ger mätningen tillbaka till personal, boende riskfaser där vi kan arbeta mer proaktivt. Vi applicerar det vi och verksamheten som helhet? Vi har fått praktiska kunskaper lärt oss vid andra mätningar; främst kritiskt tänkande kring om olika typer av mätningar, hur data kan analyseras och värdet av mätningar och vikten av att komplettera med återkopplas och hur vi kan använda Excel som stöd. Vi har kvalitativ data. Vi har inspirerats av de andra deltagar‐
påmints om nyttan i att ta mätningar till hjälp för att följa gruppernas områden, till exempel kompetenskartläggning utveckling över tid, se mönster och utveckla verksamheten.
som en del i personal‐ och verksamhetsutveckling.
RIKSFÖRBUNDETFRIVILLIGASAMHÄLLSARBETARE
Riksförbundet
frivilliga samhällsarbetare
Ettutvecklingsprojekti
Värdeforum
Riksförbundetfrivilligasamhällsarbetare
Fokus– attöppnaupplokalföreningarna
RFSbestårav85lokalföreningarvarsmedlemmarhar
uppdragsomlekmannaövervakare,kontaktperson,
kontaktfamilj,stödperson,stödfamilj,godman,
förvaltare,särskiltförordnadvårdnadshavareoch
somärbesökarepåhäktenochanstalter.
RFSharävensamordningsansvarförVisionsrummet.
RFSharitreårarbetatmedRättssäkerhetsprojektet
somsyftartillattsocialtjänst,överförmyndare,
frivård,patientnämndochfrivilligasamhällsarbetare
samverkarförförbättradkvalitetiuppdragen.
RFShariprojektetutmanatmyndigheteratt
samverkaͲ vilketocksåutmanarvåralokalföreningar
attvaraöppnaförallalagregleradefrivilliguppdrag.
Kansliettogframengemensambildutifrånfrågorsom:Syfte
medverksamheten,vemvifinnstillförochvilkaresultatvihar?
•
•
•
•
•
RFSinsatserbehövsförattförbättraförutsättningarnaför
brukare,klienterochhuvudmän.
RFSfinnstillfördepersonersomharettlagreglerat
frivilliguppdragochdepersonersomfårstödavfrivilliga
samhällsarbetare.Somkanslifinnsviocksåtillförlokalföreningar
ochförbundsstyrelsen.
RFSkansliär8personermellan30och55årmedolikabakgrund
ochutbildning.Viärengageradeochmotiverade ochtrorpåRFS
mål.
Kanslietspersonaluppfattararbetetmedmedlemmar,
lokalföreningar,myndigheterochbidragsgivaresommeningsfullt.
KanslietmäterresultatutifrånverksamhetsͲ ochprojektplaner,
redovisningartillbidragsgivare,samtviduppföljningsmöten.
Kanslietbörjademedattkartlägganuläget
Ärlokalföreningenöppenförmeränettuppdrag?
Ja
Nej
ÅRSMÖTE
Förbundetsmål
Riksförbundetfrivilliga
samhällsarbetare skagenom
opinionsbildandeverksamhet
ochideellainsatsermedverkatill
ettmedmänskligaresamhälle
därmänniskorstödjervarandra.
Kansliettogframargument
förattöppnaupp
lokalföreningarförsamtliga
uppdrag
Storviljaattöppnauppenligtenkät
Medlemmaridelokalföreningarkansliet
besökteficksvarapåfråganomdekan
tänkasigattöppnasinföreningför
samtligauppdrag
• Deolikauppdragstypernalärav
varandra.
• Lättarerekryteringtill
föreningen– enväginför
medborgaresomtaruppdrag
oavsettuppdragstyp.
• Föreningenfårstörrekraftsom
röstbärareochopinionsbildare.
• Attöppnauppinnebäratt
erbjudastödtillandrafrivilliga
samhällarbetarepåortensomi
dagslägetinteharenegen
förening.
90%svaradeJA
10%svaradeNEJ
Utmaningarochlärdomar
•
•
•
RFSutgångspunktikommunikationböristorutsträckning
varadengemensammakärnaniuppdragen
DetärenkeltattundersökavadRFSmedlemmarvill
Medlemmarnaärpositivatillattsamarbetaöver
uppdragsgränserna
HurgårRFSvidare?
STYRELSE
KANSLI
RFSårsmöte2014beslutadeattallalokalföreningarskaheta
geografiskplatsföljtavfrivilligasamhällsarbetare,tillexempel
Värmlandsfrivilligasamhällsarbetare
Kanslietkommeratt:
• arbetavidaremedprocesskartläggningar
• genomföraflerundersökningarförattkunnatafaktabaserade
beslut
• genomkommunikationochmötenarbetaförattalla
föreningarskaöppnaförallauppdragisinastadgarunder
2015
Riksförbundetfrivilligasamhällsarbetare,RFS,www.rfs.se,[email protected],08Ͳ 55606830
Ett utvecklingsprojekt i
Värdeforum
www.lojtnantsgarden.se
Madelene Dahl, Viktoria Holmquist, Sam Tokkari, Anja Sillanpää, Maria Tingberg [email protected]
Verksamhet:
Löjtnantsgården är ett äldreboende som ägs av Immanuelskyrkan i Stockholm. Totalt finns det
ca 54 platser fördelade på omvårdnadsboende och demensboende. Vår värdegrund vilar på en kristen humanistisk människosyn . Vår vision är ett värdigt liv och bästa möjliga välbefinnande
genom omsorg vård och livsmiljö i samspel
Beskrivning av utvecklingsområde
Vi valde att titta på rutiner och hjälp med struktur av Egentid.
Egentiden är väl förankrat i personalgrupperna sedan Löjtnantsgården öppnande 2008, men har efter att vårdbehovet ökat hos våra
boende ibland bortprioriterats. Det har inte heller funnits ett sätt på Löjtnantsgården att mäta hur mycket Egentid som genomförts. Vi ville arbeta med att vi i personalen känner att det är lika viktigt att prioritera Egentiden med den boende som att utföra basala arbetsuppgifter.
Mål
‐Varje boende skall erbjudas en timma Egentid per vecka
‐Öka välbefinnande och medbestämmande för den boende
‐Enkelt synliggöra det arbete med Egentid som görs
‐Att få kontroll på att boende erbjuds tid
‐Att stärka banden mellan boende och kontaktperson/personal
‐Inspirera och engagera personalen i deras arbete med Egentid
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?
Genom information till samtlig personal om projektet samt fortlöpande information om projektets
utveckling. Mätningar på en blom modell. Blomman är väl synlig i personalens dokumentationsrum och vi
hoppas att detta skall sporra, motivera och inspirerar personalen till fortsatt arbete med Egentid.
Visualisering med blomman
Resultat
49
48
43
47
42
39
39
37
34
31
31
25
24
19
17
12
7
9
7
1
V.10
0
V.11
V.12
1
V.13
Deltagit
Blomman består av att varje blad
symboliserar en boende. Blombladet är indelat i fyra kvartar och färgläggs efter
uttagen tid eller markeras på annat sätt om boende tackar nej.
12
11
10
3
V.14
3
5
V.15
Erbjudit/Tackat nej
5
0
3
0
2
V.16
V.17
V.18
V.19
V.20
Ej erbjudit
Diagrammet visar i vilken utsträckning de boende blivit erbjudna Egentid. Den gröna och rosa stapeln tillsammans
visar de som blivit erbjudna Egentid och antingen deltagit (rosa) eller avböjt (grön). Mellan v 18‐20 ser vi en ökning av antal boende som inte blivit erbjudna (blå stapel), men vi vet inte om detta beror på en nedgång i antal förfrågningar eller om det beror på att personalen varit sämre på att dokumentera.
Vad har vi lärt oss?
‐Vi har lärt oss att det krävs hjälp, stöd, uppmuntran och
engagemang i personalgrupperna för att få till stånd förändringar
även om förändringen upplevs som en förbättring.
‐Att mäta och redovisa mätningar upplevs som positivt
‐Vi har fått verktyg för att arbeta med systematiska förbättringar.
Hur går vi vidare?
Famnagruppens representanter kommer att under ett års tid fortsätta att
informera och inspirera redovisa resultat av uttagen Egentid på
enhetsmöten, för att på detta sätt hålla kulturen av uttagen tid levande.
Gruppmedlemmarna kommer också i samarbeta med gruppchefer
pusha och inspirera personalen och se till att möjligheten att skapa
kvalitetstid för våra boende fortsätter att finnas.
Undersköterskans betydelse för att uppnå Plats för logga
bästa möjliga välbefinnande Ett utvecklingsprojekt i
varje dag för våra boende
Värdeforum [email protected], [email protected]
www.lojtnantsgarden.se
Löjtnantsgården Arbetet utgår ifrån en humanistisk kristen människosyn. Den innebär att varje människa är värdefull oavsett livshistoria, etnisk och religiös bakgrund. Hon är unik och vår uppgift är att se henne. Vi ska tillgodose hennes behov på ett individuellt sätt och arbeta för att hon ska ha ett värdigt liv och uppleva bästa möjliga välbefinnande varje dag.
Våra förväntningar/mål
Att kunna omvandla siffror till diagram, för att synliggöra och kunna presentera resultaten för omvärlden. Genom utbildning utöka undersköterskans kompetens, utveckling och därigenom kunna få den bästa möjliga kvalité inom äldreomsorgen. Fokus blev att inventera utbildningar under en 5 års period. Tillvägagångssätt
Den optimala förutsättning Brainstorming om hur vi skulle kunna visa att för usk
undersköterskorna på Löjtnantsgården har ökat sina kunskaper under de senaste 5 åren.
Driverdiagram
erfarenhet
utbildning
lön
motivering
handledning
Det ledde till en omfattande datainsamling av de olika utbildningarna. Vi vill visa att under dessa år har undersköterskor utvecklats i bemötande, etik, förflyttningar med mera och hur att det speglar sig i vården. Det resulterade i att utbildning på både individnivå, enhetsnivå och hela Löjtnantsgårdens utveckling blev synlig.
Andel medarbetare som har gått respektive utbildning under en 5års period på 2 somatiska och 2 demens enheter samt natten
Enh 1
Enh 2
Enh 3
Enh 4
lyhördhet
Antal av enhet
Enh n
Kunskaper på en somatisk enhet
100%
90%
80%
70%
60%
50%
70
60
50
40
30
20
10
0
40%
30%
20%
10%
0%
område
Att genom mätbara diagram utveckla och presentera kompetensen hos både individ och enhet för att sedan kunna bygga vidare med utbildningar för framtidsbehov.
Vi har lärt oss hur vi omvandlar mjuka värden till siffror
Lp‐Verksamheten
Ett utvecklingsprojekt i
Beroendevård på kristen grund.
Värdeforum Karina Jansson, Annica Johansson, Pär Augustin
lp‐verksamheten.se
info@lp‐verksamheten.se
Vår verksamhetsidé är att med den kristna tron som grund förebygga och avhjälpa drog‐ och alkoholmissbruk genom fältarbete, ungdomsverksamhet, lokala kontaktcentrum och behandlingshem som erbjuder en andlig, medicinsk och social behandling.
Vårt mål är att:
 Hjälpa alla människor med drog‐ alkoholmissbruk till ett nytt drogritt och fungerande liv.
 Förebygga uppkomsten av missbruk hos ungdomar och riskgrupper.
 Underlätta situationen för anhöriga och barn till missbrukare.
Hur vi arbetar för drogfrihet
Då målet alltid är drogfrihet efter en behandling, både från uppdragsgivare, klient och vårdgivare valde vi att göra ett driverdiagram utifrån värdet ”drogfrihet”.
Vi valde att undersöka ”enskilda behandlingsinriktade samtal” under sekundära orsaker i diagrammet. Dessa samtal hålls av klientens kontaktperson. Dels ansåg vi att det är bra att undersöka om våra processer och rutiner fungerar vad gäller samtal, alltså mäta hur många samtal som hålls. Rutinen säger att vi ska ha minst ett enskilt samtal i veckan. Dels ville vi se hur våra klienter bedömer samtalen och hur vår personal som håller samtalen själva bedömer dem. Genom modellen ”balanserade mått”, dvs effektiva processer, personalens upplevelse, klienters upplevelse samt ekonomi, kom vi fram till att även göra en beräkning på hur mycket enskilda samtal kostar i förhållande till den vårdavgift vi tar ut.
Antal behandlingsinriktade enskilda samtal
Klienternas bedömning
av samtalen
12
Självskattade samtal
10
8
6
4
2
0
A
(utskriven
vecka 14)
B
C
D
E
(inskriven
vecka 12)
Klient
Mätningen gjordes under 10 veckor på behandlingshemmet Lillvik för kvinnor. Vi ser att det varit lite ojämnt fördelat med samtalen, men de flesta har fått minst ett samtal i veckan. Vi blev nyfikna på varför det skiljer sig åt och har tagit reda på att en del kvinnor söker ofta samtal medan andra inte alls är lika intresserade. Personen som fått flera samtal ”för lite” visade sig vara i utsluss och vistas alltså inte hela tiden på hemmet.
10
10
9
9
8
8
Självskattade samtal
14
Personalens bedömning
av samtalen
7
6
5
4
3
7
6
5
4
Inte alls 1
3
2
2
3
2
1
1
0
0
a
b
c
d
e
f
g
h
i
j
Klient
Mätningen gjordes på en skala mellan 1 och 10 där 1= inte alls bra och 10= fantastiskt bra. Mätningen har gjorts på de tio senast inskrivna kvinnorna.
Alla är väldigt nöjda! Mätningen visar på att samtalen är viktiga i behandlingen och har stor betydelse för klienterna. Klienters bedömning av nyttan av samtalen sex månader efter utskrivning
Mycket god hjälp 4
A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
Klient
Mätningen gjordes på en skala mellan 1 och 10 där 1= inte alls bra och 10= fantastiskt bra. Mätningen har gjorts utifrån de 10 senast inskrivna kvinnorna.
Här är det inte lika bra siffror vilket fick oss att fundera. Personalen har förmodligen större krav på sig, att det ska hända något genom samtalen, man vill komma framåt och se en förändring osv. 6 månader efter avslutad behandling genomförs en uppföljande mätning på telefon. Mätningen på 18 kvinnor har gjorts tidigare och alltså inte på samma kvinnor som de andra mätningarna. Mätningen gällde i vilken utsträckning klienten har haft hjälp av de enskilda samtalen under behandlingstiden, på en skala från 1‐4.
Vi kan konstatera att mer än hälften av kvinnorna har haft mycket god hjälp av samtalen, vilket vi tycker är en hög siffra.
Vad vi har lärt oss:
Vi ser att det är viktigt med enskilda samtal i behandlingen och att nyttan finns kvar även efter behandlingstiden. Vi tyckte det var intressant med skillnaderna i mätningen mellan klienters och personals bedömning. Vår analys är att personalen bedömer sig själva och sin egen insats vilket inte klienterna gör på samma sätt enligt vår mening. Personalen ser antagligen mer till framstegen i förändringsprocessen, medan klienterna mer bedömer t.ex. förtroende och hur man blir bemött, är vår uppfattning. Vi har också konstaterat att enskilda samtal inte så kostar så mycket i förhållande till vårdavgiften.
Personalen som blivit delaktig i mätningarna har varit positiva och det har skapat nyfikenhet . Men vi har förstått att statistiken behöver förklaras för att det ska bli ett levande material. Personal kommenterar statistiken med att enskilda samtal verkar vara viktigt för våra klienter. Klienterna som fått se diagrammen har inte reagerat på något sätt. Ingen har uttryckt något negativt till våra mätningar.
En bieffekt av detta arbete är att vi kommit till insikt om att det är viktigt hur man ställer frågor och vilka skalor man använder vid mätningar för att kunna jämföra. Det gör att vi kommer att se över alla våra mätningar och göra enhetliga skalor m.m. Vidare har vi sett att driverdiagram kan vara ett användbart sätt att jobba med förändring och att skapa medvetenhet om vad man faktiskt gör och behöver göra. Under resans gång har vi insett att vi kunnat göra det på flera olika sätt och att vi kan göra driverdiagram för varje enskilt värde som vi vill uppnå.
Slutsats:
Vi förstår att enskilda samtal är viktigt i behandlingen och vi kommer att även fortsättningsvis satsa på detta. Vi behöver utöka och förbättra personalens metoder i samtalen för att fördjupa samtalen med hänvisning till att samtalen både upplevs och är viktiga.
ROND I VÄRLDSKLASS
Ett utvecklingsprojekt i
Värdeforum Elin Barnekow, Sara Becker, Kerstin Granhäll Olsson, Sofia Karlsson, Johanna Klemenz
[email protected]
Team P14, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Verksamhet
Avdelning P14, är en akut onkologisk vårdavdelning med 18 vårdplatser. Här vårdas patienter i både kurativt och palliativt skede med diagnoserna bröst‐, gynekologisk‐ cancer och sarkom (elakartad bindvävstumör).
Utvecklingsområde
Våren 2013, efter att vi på avdelningen noterat bristfälligt
och tidsödande informationsutbyte mellan
personalkategorier och patient, beslutade vi att tillsammans omarbeta rondsystemet. Vi bjuder numer in patienten till
vår expedition där samtliga personalkategorier är samlade.
Både patienter och samtlig personal finner att teamkänslan i personalgruppen och trygghetskänslan hos patienten
stärkts. Vi har däremot märkt att rondens kvalitet, struktur och längd varierar mycket. Vi valde därför att arbeta vidare Rond i avskildhet med patienten i fokus.
med rondens struktur för att få en effektivare rond med jämnare kvalitet, när vikarierande personal deltar i ronden.
Mål
Ronden är central för att säkra god vårdkvalitet. Vi vill att patienterna som vårdas på avdelning P14 ska erbjudas ROND i VÄRLDSKLASS. För att uppnå detta uppsattes efter en enkel kartläggning av patienternas förväntningar samt inspiration från liknande rondsystem på Medicinkliniken i Eksjö nedanstående 5 mål:
En ROND i VÄRLDSKLASS innebär att:
100 % av patienterna har dokumentet ”livsuppehållande behandling” ifyllt.
100 % av ronderna sker i avskildhet
100 % av ronderna avslutas innan kl 11:00 100 % av patienterna har en klar medicinsk plan
100 % av patienterna har en klar social plan
Resultat
Mätningar utfördes vecka 10‐20 där de första tre veckorna var en baslinjemätning. Vecka 13 infördes checklista för respektive personalkategori med målet att skapa ett gemensamt ansvar där patienten erbjuds ROND I VÄRLDSKLASS. Vecka 18 lade vi till patientens checklista ”Min rond”. Genom rondobservationer mättes i hur stor del de uppsatta målen var uppfyllda efter respektive rondtillfälle. 120%
120%
100%
100%
80%
80%
Klar medicinsk plan
Klar social plan
Ronder i avskildhet
60%
60%
Ronder som avslutats
kl 11
40%
40%
Dokumentet
"Livsuppehållande
behandling" finns ifyllt
eller är påtalat
20%
20%
Vi har infört checklistor för ronden, för patienten, undersköterskan, sjuksköterskan och läkaren.
0%
0%
V 10V 11 V13 V14 V15 V16 V17 V18 V19 V20
Diagrammet visar en förbättring vad gäller strukturen på ronden, framförallt gällande rond i avskildhet.
V 10V 11 V13 V14 V15 V16 V17 V18 V19 V20
Vad gäller kvaliteten på innehållet i ronden syns en tydlig förbättring gällande uppfyllda sociala– och medicinska planer efter att checklistorna infördes.
Vad tycker patienterna?
Vi har under arbetet med förbättringar även mätt hur nöjda patienterna är med det förbättrade rondsystemet enligt VAS 1‐5 (1=inte alls nöjd,
5=så nöjd man kan bli). Resultaten visar att patienterna överlag är nöjda med ronden, medelvärdet i mätningen var 4,6. Dock märks ingen
markant förändring i nöjdhet hos patienterna efter att checklistorna infördes.
Som komplettering till kvantitetsmätningarna har även intervjuer av patienterna utförts. Detta för att få ta del av patienternas personliga
upplevelse av pågående förbättringsarbete.
”skönt att inte behöva höra om andras problem och sjukdomar”, ”som patient blir man en del av teamet och det mår man bra av”
”jag känner att jag blev lyssnad på” ”skönt att hela teamet deltar”
”bra samtalsklimat i lugn och ro med integriteten i behåll” Hur går vi vidare?
• Vi behöver fortsätta att arbeta med förbättringar när det gäller rondens längd och antal ifyllda dokument ”Livsuppehållande behandling”, där det fortfarande finns stora variationer. • Lägga till sökord i journalen för att dokumentera utifrån samma struktur som ronden.
• Verka för att få en stabil läkarbemanning och alltid en fast specialist på avdelningen
• Göra en informativ film som påvisar hur en ROND I VÄRLDSKLASS ser ut i praktiken.
• Inspirera andra till liknande rondmetoder
• Aktivt arbeta med information och utdelning av checklistor samt fortsatt stöttning och uppmuntran
Svårigheter
Det tar tid att implementera nya idéer även om alla i arbetsgruppen gör sitt bästa. Vissa hinder på makronivå har bidragit till svårigheter att bibehålla engagemanget i arbetsgruppen. Under pågående mätningar slutade både överläkare och specialistläkare som varit aktiva i förändringsarbetet, vilket skapade osäkerhet för arbetsgruppen. Då förbättringsarbetet lett till minskande hierarkier i arbetsgruppen ställs nya krav på individerna i teamet. Detta har gjort att daglig påminnelse och uppmuntran nödvändig. Andra faktorer som försvårat arbetet är avsaknad av avdelningsbunden rullstol och störningsmoment utifrån, såsom konsulter från andra kliniker.
En effektiv rond
med fokus på patienten
Ett utvecklingsprojekt i
Värdeforum Projektgrupp: Per Bengtsson avdelningsläkare, Annalena Brantenman biträdande chefssjuksköterska, Linda
Engman sjuksköterska, Susan Salman sjuksköterska, Maria Thunberg undersköterska.
Onkologiska kliniken avd 21, Södersjukhuset Stockholm tillhör onkologkliniken på
Karolinska Universitets Sjukhuset. Här vårdas vuxna personer i olika skeden av sin
cancersjukdom. Den genomsnittliga vårdtiden är cirka 3-4 dygn.
Utvecklingsområde
Förbättra strukturen för ronden för att patienterna ska vara trygga, delaktiga
och följsamma i sin vård och behandling och ge förutsättningar till kortare
vårdtid.
Kartläggning:
Genom en processkartläggning av en arbetsdag identifierade vi att det
saknades struktur vid rondarbetet och detta bekräftades med en
personalenkät. Ronden ansågs vara ostrukturerad och långdragen. Ett
kvalitetsgap identifierades som visade att ronden var centrerad på
personalens behov och att det fanns en bristande samsyn kring patientens
vård. För att undvika att sjukhusvistelsen inte blir längre än nödvändig för
patienten, krävs noggrann planering under vårdtiden.
Enkätundersökning av Patientens upplevelse av
ronden.
Patienterna är överlag nöjda i dagsläget, men om de
fick förändra något så svarade de flesta att de gärna
skulle vilja veta vilken tid ronden kommer till just
dem. På frågan kring upplevelse av att sänggrannen
hör vad som sägs svarade majoriteten att det inte var
något problem men att det uppfattas mer negativt att
höra informationen som ges till sänggrannen.
Mål:
En tidseffektiv rond med ett strukturerat rondarbete
som ger en ökad samsyn kring vården av patienten,
där patientens aktuella medicinska, sociala och
omvårdnadsbehov identifieras.
100% av patienterna skall ha en påbörjad
eftervårdsplan dokumenterad i journalen inom 48
timmar. Målet skall vara uppnått december 2014.
Kvalitetsgapet – bristande samsyn
kring patientens vård
Förbättringar vi testat:
• Checklista för rond
• Professionskort (kom-ihåg-lista)
• Rondtavla med lathund
• Stör ej skylt
• Rond enligt SBAR
Färgkodning:
Röd = akut patient
Blå =stabil patient
Gul = patienten utskrivningsklar till
hemmet
Grön= patienten medicinskt
färdigbehandlad men väntar annan
instans, tex hospice.
Vårt resonemang om hur olika förbättringsåtgärder skulle leda oss fram
till vårt mål som är en strukturerad rond.
Vi tog fram en rondtavlan samt olika checklistorna för att underlätta förberedelser
och skapa struktur inför ronden
Den nya rondtavlan :
• Förenklar och gör arbetet mer överskådligt
• Underlättar prioriteringen av vilken patient som behöver rondas först och vilka
som kan skrivas ut innan ronden.
• Förenklar flödet i det dagliga arbetet.
Andel patienter med
dokumenterat eftervårdsbehov
Antal medarbetare som anänder checklista vid rond
100%
20
Antal medarbetare som vet hur man använder SBAR
20
80%
15
60%
21‐maj
5
20%
0%
21-apr
15
23‐apr
10
40%
01-maj
06-maj
Vi påbörjar planeringen
tillsammans med patienten
tidigare. Det leder till att patienten
är välinformerad och delaktig i sin
vård
Vad har vi lärt oss?
Förbättringsarbete är en
pågående process, man blir
aldrig klar.
11-maj
16-maj
21‐maj
5
0
0
26-apr
23‐apr
10
Använder du checklistan för rond?
Förbättringarna har lett till:
• Större engagemang hos personalen
• Bättre teamkänsla
• Rondtavlan ger bättre struktur
• Läkarna är mer involverad i detaljerna
kring patienten
• Paramedicinarna har överblick över alla
patienters aktuella planering
• Patienterna är fördelade på morgonen
och det spar tid
Vet du hur man använder rapporteringsverktyget SBAR?
Hur går vi vidare?
Utbilda medarbetare i SBAR.
Följa upp upplevelse av ronden via enkäter.
Fortsätta mäta eftervårdsbehov var tredje vecka.
Utvärdera förbättringsarbetet kontinuerligt
på APT.
Ta emot önskemål och förbättringsförslag
från kollegor.
Involvera patienten i ronden.
Ett utvecklingsprojekt i
Samarbete kring EGENTID Värdeforum Izabela Cosic, Elisabeth Forsang‐Giselsson, Elisabeth Larsson, Caroline Theander, Anna Bergmark [email protected]
Hyllie Park Äldreboende Hyllie Park Äldreboende ligger i Malmö och är ett särskilt boende med 34 platser fördelade på 3 sammanlänkade hus. Ägare är Hyllie Park Kyrkan och på området finns även förskola, grundskola, folkhögskola och kyrka.
har avtal med Malmö Kommun som upphandlar enligt LOU. EGENTID = tid för utevistelse, aktivitet och/eller samvaro utifrån egna önskemål och behov. Enskilt eller i grupp om max 5 boende
minst 1 tim/vecka.
Våra nyckelord är: RESPEKT, LYHÖRDHET, OMTANKE
Utgångsläge
Process
Möjligheter: Att arbeta med egentid då det är ett nytt specificerat krav i senaste upphandlingen.
Resultat
Analys med hjälp av fiskben visar att vi har störst nytta av att arbeta med kunskap och med kommunikation jan
2,75
mars
Nya scheman och ökad bemanning gav anledning att utveckla samarbetet mellan huset.
3,22
maj
Ökad livskvalité genom att öka mängden egentid, att öka kvalitén på egentid, att skapa större trygghet med personalen i andra hus och att bygga fler relationer till boende och personal i andra hus. 3,63
Idéer som testades med PGSA
1. Tvärgrupp ‐ Varje måndag träffas en personal från varje hus för att planera gemensam egentid för minst 2 boende från minst 2 olika hus i minst 30 min som utförs under veckan. Både planering och genomförande utvärderas.
2. Teamet informerar, pratar och sprider engagemang. 3. Hyllie Park bjuder personal på måndagsfika
% Egentid
Andel av en timmes egentid för boende på hela Hyllie park per vecka
Förhoppningar för våra boende: Erbjuden, men avsagd tid, räknas in
Veckor
Spinnoff effekter:
Basmätning:
Samarbete: upplevelsen av samarbete mellan personal i olika hus mättes på en skala 1‐5. Resultat 2,75
Egentid: utgångsvärde uppmättes till 58%. Snitt 35 min per boende per vecka
”Nej tack, jag vill sitta längre vid matbordet”
”Nu har du fått se mig som jag var förut..”
”Jag har aldrig förut uppskattat gemenskap med andra så som jag gör nu”
Vi börjar synliggöra utförd egentid med hjälp av spindeldiagram. Varje boende har ett segment som är indelat i fyra kvartar (15 min). Vi lärde oss att även registrera erbjuden egentid.
Spindeldiagram
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vänskapsband mellan boende
Mer information in i almanackan
Bättre planering av arbetet
Ökat boendefokus
Mer stöttning mellan husen
Projekt med bättre efterrätter
Mer samtal mellan husen
Initiativ till After‐Work
Tro på förbättringar och möjligheter
”Det går att göra stor skillnad även med små förändringar…”
”Kan vi inte ha livsberättelser som nästa projekt…”
”Vi har en hel uppsättning av olika färger av nagellack nu”
Ett utvecklingsprojekt i
Värdeforum Teammedlemmar: Lilia, Luba, Lucy, Ximena och Zebastian Coach: [email protected]
Kullagränd är en hemtjänstenhet inom HSB Omsorg med ca 70 kunder och 40 anställda. Vi hjälper seniorer i centrala Täby med deras dagliga behov, såsom hygien, matlagning, inköp och kontakter med primärvården. Vi som arbetar med omsorg är undersköterskor eller vårdbiträden
Värdegrunden vi jobbar med heter ETHOS: engagemang, trygghet, hållbarhet, omtanke och samverkan.
Problemområdet vi arbetat med var bristfällig social dokumentation. Täby kommun hade efter tillsynsbesök underkänt den. Dokumentationen är viktig för att säkerställa att personal känner till kundernas nuvarande situation, så att omsorgen motsvarar deras behov. För kunden finns det ett värde i att personalen känner till kundens situation –
det skapar trygghet. Vårt önskade läge är att kunderna alltid kan vända sig till oss och att få svar på frågor om sina behov. Vid intervjuer med våra kunder fann vi att de är mycket nöjda med våra prestationer. De samtycker till att vi delar med oss av vår dokumentation till anhöriga och andra vårdenheter, men de är inte intresserade av att läsa den själva.
Dokumentations värde kan inte mätas direkt på ett övergripande sätt. Men vi kan ta ett exempel: Den personal som inte rapporterar om ett trycksår riskerar att förvärra detta för kunden i och med att övrig personal inte vet att det finns ett trycksår och kan därmed inte kunna göra något åt det. För kunden blir då dokumentationen ett stort värde som han eller hon kanske inte känner till, men som fyller ett värde i och med att personalen vårdar trycksåret. Man kan jämföra det med ett säkerhetsbälte –
även om man alltid bär det får man aldrig känna av dess värde förrän bilen har krockat!
Vi definierade fyra huvudproblem inom den sociala dokumentationen:
1.Vi skrev för sällan
Många viktiga händelser blev aldrig dokumenterade, vilket riskerar kontinuitet och vårdens kvalitet.
2. Vi blandade ihop rapportanteckningar med social journal Blanketterna för dessa var förvillande lika.
3. Vi skrev på fel sätt
Fel ord användes och rubriken åtgärd användes sällan.
4. Vi saknade en röd tråd Uppföljningar på händelser gjordes aldrig, vilket gav stora luckor i dokumentationen.
PGSA 1
Vi lade in öronmärkt tid för social dokumentation på alla scheman. En tavla och muntliga påminnelser har också hjälpt till.
PGSA 2
Vi gjorde nya blanketter som är svårare att förväxla. Social journal skrivs nu på en lodrätt blankett.
PGSA 3
En ordlista gjordes för att vi ska använda t.ex. ordet inkontinensskydd och inte blöja som kan uppfattas som kränkande
PGSA 4
Vi har gjort en lathund – en slags guide – för att underlätta för personalen att dokumentera vid tveksamheter. Lathunden beskriver hur vi ska göra vid uppföljningar
Vi har lärt oss att rapportera bättre! • Vi skriver oftare, och beskriver åtgärder
• Vi dokumenterar uppföljning, för att bibehålla en röd tråd i dokumentationen • Vi gör skillnad mellan rapportanteckningar och social journal
• Vi använder inte opassande ord när vi skriver
Vi har mätt antalet rapportanteckningar skrivna per vecka. Baslinjemätningen i en vecka visade 13 rapportanteckningar. Nu är snittet flera gånger högre än förr, och en vecka nådde vi 78 st rapportanteckningar.
Nästa steg:
• Säkerställa kvaliteten i den social journalen genom att jämföra rapportanteckningar med lathunden
• Kontinuerliga möten säkerställer ständiga förbättringar
• Presentera vårt förbättringsarbete för att andra enheter i företaget
• Skapa en gemensam standard för hela företaget Social dokumentation
‐ Kunderna ska känna sig trygga i sin vardag.
Ett utvecklingsprojekt i
Värdeforum Teammedlemmar: Jenny, Tove och Lena. Coach: Malin HSB‐ Omsorg Norrmalm
Vi är ett hemtjänstföretag som ligger på Norrmalm i Stockholm, verksamheten består av verksamhetschef, administrativ personal, undersköterskor och vårdbiträden som arbetar både heltid och deltid eller timanställda. Vi finns till för de människor som behöver hjälp för att klara av sin vardag hemma men inte tillräckligt sjuka för att få boende, eller om de frivilligt bor kvar hemma. Majoriteten är pensionärer och en del av våra kunde är psykiskt/fysiskt handikappade eller är tillfälligt skadade. Vi har totalt i nuläget 65 kunder.
De insatser vi utför hos kunder/brukare är alltifrån omvårdnad till ledsagning, social samvaro, mathållning, ärenden och serviceinsatser som är tvätt, städ och inköp. Utvecklingsområde
Vid kartläggningen av nuläget fann vi att den sociala dokumentationen innehöll stora brister. Vi ville att kunderna skulle känna sig tryggare med våra insatser och att de blir med involverade genom att få tydligare information om den sociala dokumentationen. Det är viktigt att personalen som ska till en kund vet om det är något som har hänt. Om personalen inte har fått rätt information kan det uppstå irritation och felprioriteringar, det finns också risk för att medicinska förändringar missas. Det vi valde att börja med var att öka personalens kunskap och underlätta dokumentationen
Mål
Totalt minst 65 dokumentationer i månaden och att varje kund sammanfattas minst en gång i månaden.
Rutiner vid omhändertagande av ny kund
• Antal dokumentationstillfällen ska öka
• Personalen behöver inse vikten av att dokumentera
• Det ska bli högre kvalitet på dokumentationerna
Rapport till personal
Kontakt med anhöriga
Uppföljningsmöte
Ny beställning
Förändringar vi testat:
• Lathund som beskriver hur man loggar in i ParaGå i mobilen samt hur man ska göra för att dokumentera • Lathund som beskriver vad dokumentationen ska innehålla • Informerat på APT
• Regelbunden information vid morgonmöten • Webbutbildning på ParaGå
• Rapporthänvisning innebär att vi skriver för och efternamn, datum och vår signatur i en pärm så fort vi har dokumenterat något om en kund. Läs beställning
Hembesök
Uppföljning
Insatsen börjar
Dokumentera
Uppfylla kundens behov
Dokumentera
Genomförandeplan
Dokumentera
Dokumentera
Orsaker till lågt antal dokumentationstillfällen
Antal dokumentationstillfällen
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
onsdag
fredag
söndag
tisdag
torsdag
lördag
måndag
onsdag
fredag
söndag
tisdag
torsdag
lördag
måndag
onsdag
fredag
söndag
tisdag
torsdag
lördag
måndag
onsdag
fredag
söndag
tisdag
torsdag
lördag
måndag
onsdag
fredag
söndag
tisdag
torsdag
lördag
måndag
onsdag
fredag
söndag
tisdag
torsdag
lördag
måndag
onsdag
fredag
söndag
Lathund för social dokumentation
Under våren genomfördes mätningar av antalet dokumentationstillfällen/dag. Baslinjemätningen visade 16 st dokumentationstillfällen under en vecka vi kan se att det har skett en ökning av antalet dokumentationstillfällen. Vi arbetar vidare med både antal dokumentationstillfällen och innehållet i dokumentationen.
Resultat:
Genom att dokumentationen förbättrats går arbetet smidigare, framför allt på helgerna. Kunderna är fortfarande inte så medvetna om den sociala dokumentationen. Vissa kunder är medvetna om att de har rättighet att få se vad vi dokumenterar. Personalen informerar kunderna om att de skriver en dokumentation innan de lämnar kunden. Kollegor som inte ingår i arbetsgruppen visar olika mycket intresse för förbättringsarbetet och de har tittat på förbättringstavlan och frågat om hur det går. Det har blivit en viss förbättring på kvaliteten i dokumentationen men det är fortfarande ett förbättringsområde. Vad har vi lärt oss?
• Det är viktigt att dokumentera, för att ha underlag ifall något problem uppstår
• Vi har fått förståelse för alla steg, när man får en ny kund
• Genom fiskbensmodellen kom vi fram till att personalen inte visste hur och vad man skulle dokumentera.
Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet?
Vi har fått ett nytt system som innebär att vi dokumenterar via mobiltelefon i programmet ParaGå. Detta gör att det blir enklare för personalen att dokumentera eftersom det sker hemma hos kunden eller under dagen. Hur går vi vidare?
• Vi kommer att fortsätta att göra uppföljningar av dokumentationerna ca 1 g/månad
• Fortsätta mäta kvaliteten och antal dokumentationer
• Fortsätta informera och påminna kollegorna
Ettutvecklingsprojekti
Aktivavårdinsatserförmindreorooch
ökatvälbefinnande
www.suomikoti.se
Värdeforum
LindaTimm;[email protected]
MiaJaakkola,LeenaKarlsson,PaavoHalonen,MillaKoistinen,RitvaVaris,MaaritHerckman.
Verksamhet:
Ǧ"¡¤¡¡ͷͶ
Ǥ¡¡¤¡
¤¤Ǥ¡ǡ¤
Ǥ
¡¤¤ǡ¤¡Ú
Ǥ¤¤¤Ǥ
Mål:
ÚÚ¡Ú
Beteendemässiga ochPsykiskaSymtomvidDemensȋȌǤ
Exempelpå
vårdinsatser
Taktilstimulering
Vanföreställningar,hallucinationer,agitation,depression,ångest,eufori,apati,
hämningslöshet,labilitet,motoriskrastlöshet,sömnstörningar ochätstörningar.
Delmål:
Ú¡Ǧǡ¡¡
Ú¡ǤÚ¡Ú
¤¤¡Ǥ
Utvecklingsområde:
ͻͲΨBPSD.¤¤
Ǥ¤Ú¤Ǥ
Processen:
x
x
x
x
x
x
ÚǤ
Ǥ
Ú¡ǦǤ
¤Ǥ
Ú¤¡¡Ǥ
"ÚǡǤÚ¤
ǤǡÚǤ
Mätningar:
x VASǦskalor ¡ÚÚǤ
x NPIȋ ȌǦǤÚǦǤ
ÚǤ¤¡Ǥ
Hurgårvividare:
¡Ǧ¡ǡ¤¡Ǥ
Ú¡ÚÚ¤Ǥ¡Ǧ
¤ÚÚǦǤÚǤ
Ett utvecklingsprojekt i
Att lyckas med effektiva möten
Värdeforum Maria Trygg och Karolina Nordh, Utvecklingsledare Famna
[email protected] – www.famna.org
Famna – Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg verkar för att regering och riksdag utvecklar en samlad politik för den idéburna vård‐ och omsorgssektorn. Famna grundades 2004 och har ca 50 medlemmar, bestående av stiftelser, ideella föreningar och företag som bedriver verksamhet på uppdrag av det offentliga. Famnas medlemmar har tillsammans över 6 000 medarbetare.
Famnas kvalitetsuppdrag innebär att medlemmar erbjuds kompetensutveckling i systematiskt kvalitetsarbete. Insatserna skall utgå från gällande lagar och förordningar samt medlemmarnas särskilda värdegrund.
Utvecklingsområde: Vi ville skapa rätt förutsättningar för att ”leva som vi lär” och förbättra och effektivisera våra interna möten. I Famnas kvalitetsuppdrag arbetar vi med att lära ut metoder och verktyg för verksamhetsutveckling. Det görs genom utvecklingsprogramet Värdeforum. Vi upplevde att våra interna möten skapade problem och att vi inte hade en gemensam bild av upplägg och innehåll. Tiden för mötet ändrades, de började/avslutades inte i tid, syftet med mötet var inte uttalat, rollerna under mötet vad oklara osv. Vi valde att tillämpa verktyget ”Effektiva möten” för att kunna se hur vi disponerar tiden, göra rätt saker på rätt tid och i rätt forum.
Vi valde att kartlägga och ta fram mätetal för tre olika möten, planering och utvärdering av Värdecaféer och avstämning av Värdeforum
Att samla in, analysera och återkoppla data
För att mäta våra möten utgick vi från ”Effektiva möten” och skapade en checklista med kriterier för ett bra möte. Dessa är kända av alla medarbetare i arbetsgruppen och vi lär ut dem till de mikrosystemteam som deltar i Värdeforum. När vi började mäta och utvärdera våra möten fick vi en ökad respekt för varandras tid, och våra möten blev mer effektiva. Vi testade också en visuell planering en gång i veckan för att skapa en gemensam och översiktlig bild av alla de aktiviteter och processer som vi tillsammans deltar i. Detta ger ännu bättre förståelse för hur vi prioriterar vår tid, och hur vi ska skapa värde för medlemmarna. Det ger oss också verktyg att bli mer träffsäkra och stringenta under våra möten.
Vad har hänt vid sidan av utvecklingsprojektet? • Medvetenhet om att det behövs en gemensam bild av hur mötestiden skall användas. • Transperensen har ökat. • Respekt för varandras tid. • Identifierat varandras behov och personliga preferenser. • Vi motverkar inofficiella strukturer och kommunikationsvägar, så alla inkluderas.
• Rätt person har rätt information
Planering/utvärdering Värdecafé
7
7
6
6
Antal uppfyllda kriterier
Vi mäter efter följande kriterier:
• Tiden var bokad
• Rätt personer var med
• Började/slutade i tid
• Tidsatt agenda
• Roller utsågs
• Mötet utvärderades
• Ursprunglig tid
Avstämning Värdeforum
Antal uppfyllda kriterier
Vad har vi gjort och hur har vi arbetat?
Vi inventerade vilka återkommande möten vi har och tog fram kriterier för vad ett möte skall innehålla
5
4
3
2
1
0
5
4
3
Planering VC
2
Utvärdering VC
1
0
1
2
3
4
5
6
Mötestillfälle
Möte 1
Möte 2
Möte 3
Möte 4
Mötestillfälle
Vid planering av Värdecaféer har vi fortsatt problem med att uppfylla kriterierna. Nya arbetssituationer och roller för de i arbetsgruppen, har krävt omprioriteringar.
Avstämningsmötena har fått ett betydligt bättre innehåll och struktur och vi har blivit bättre på att rangordna de frågor som finns på dagordningen. Kanske har det också förbättrat kvalitén på Värdecaféerna?
Vad har vi lärt oss
Hur går vi vidare?
Mätningarna har hjälp oss att få en bild av • Ta fram en mötesmatris över samtliga möten vad som behöver förbättras
för att inventera och ev. minska tidsåtgången Tränat på att vara effektiva, göra det vi skall, för möten
fokuserat, avhandla det viktigaste först, inte • Ta fram ett avvikelsehanterings‐system för Värdecaféer
flyta ut i samtal om mer perifera eller övergripande ämnen. • Ta fram checklistor för genomförande och När vi började mäta ville vi också förbättra standardisering av återkommande aktiviteter
arbetssätten. Genom mätningarna såg vi • Kontinuerliga visuella planeringsmöten kan vilka kriterier vi inte uppfyllde och kunde användas för att skapa transparens och arbeta med förbättra dem löpande.
underlätta prioriteringar av arbetsuppgifter.
I avstämningsmötena för Värdeforum visar data att vi misslyckas med att uppfylla alla kriterier, vi kan dock se att dessa möten under mätperioden har genomförts på ursprunglig tid. Syftet med mötet har ändrats under våren och nya personer har tillkommit. Kriterierna blev inte förankrade och kvalitén försämrades Ettutvecklingsprojekti
Egentid medreminiscensförökat
välbefinnande,helhetochmeningsfullhet
Värdeforum
KarinLarsson,HelenaÅman,EvaMatovic,DollyChowdhury,MarjorieHerbias,SofiaWallin
CoachSofiaWallin,[email protected]
www.edsatra.se
Edsätra– Ettsuveräntäldreboendeikristenatmosfär.Attraktivtförboende,anhörigaochmedarbetare
Edsätragården ärettprivatickevinstdrivandevårdochomsorgsboendemedkristenprofilmedtillhörande
demensboendemedplatsföråttapersoner..Viarbetarefternationellariktlinjerfördementaochfokuserar
påpersoncentreradomvårdnad.Viarbetarmedstimulansavdeolikasinnenaocherbjuderdagligen
utevistelseochpromenader.
Egentid medreminiscens
Egentid främjarkänslanavattfortfarandevaranågonochattbliseddsommänniska.Dettaärviktigtför
upplevelsenavvälbefinnande,helhetochmeningsfullhet.Denbristandekänslaavidentitetsomenperson
meddemenssjukdomoftaupplever,julängresjukdomenfortskrider,görEgentid änmerbetydelsefull.
VårtproblemvarattdeboendeintefickEgentid irättomfattning.Vikundemedhjälpavettfiskbensdiagram
urskiljavadsomvarorsakernatillattviintegenomfördeEgentid såsomvibordeenligtdenschemalagda
planeringen.
DefrämstaorsakernatillattEgentid inteblevgenomförtvaratt:
1)Personalenvissteintevadmanskulleaktiveradenboendemed.
2)Personalenkändekravpåatttidenskullevarasåperfekt.
Egentid medreminiscens.
Mål:
AllaboendeskallerbjudasEgentid 1timmavarannanvecka,alltsåfyraboendeskafåEgentid/vecka.
ViskaarbetamedreminiscensunderEgentid förattökadenenskildeskänslaavvälbefinnande.
EgetansvarförattgenomföraEgentid somfinnsschemalagdsedantidigare.
Förbättringsaktiviteter:
• Vigenomfördeintervjuermeddeboende,idenmåndetvarmöjligt,förattfåkunskapomderastidigare
intressen.
• VibörjademätagenomfördEgentid.
• Vibörjademätavälbefinnandethosdeboendemedhjälpavansiktsuttryckssymbolerefteravslutat
Egentid.
• Vihartagitframindividuelltanpassademinnespåsar(reminiscenspåsar),därförslagoch/ellerföremål
somärknutnatillindividenfinnsnedlagda.
• Viharhaftettgottsamarbetemedanhörigaförattfåtillgångtillkunskapomdetlivochintressensom
denboendehaft.
Egentid:Entimmadärdenboende
tillsammansmedsinkontaktpersonfår
ägnasigåtnågotdeärintresseradeav
t.ex.utevistelse,högläsning,hårvård.
Förbättringsarbete
påbörjat
Mätningarav"Egentid"Våren2014påGården
3
GenomfördEgentid
Reminiscens:Atthjälpadenboendeatt
kommaikontaktmedtidigareminnen
ochupplevelsermedhjälpavminnesͲ
triggerssomkanvarat.ex.fotografier
ochföremål.
4
Fiskbensomvisadevarförviintefick
tillEgentiden.
Genomfördegentid
2
Erbjudandeomegentid
1
0
v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v10 v11 v12 v13 v14 v15 v16 v17 v18 v19 v20 v21 v22
Resultat:
Förbättringsarbetetpåbörjadesivecka7ochdeboendeharsedandessbliviterbjudnaEgentid enligtplan.UteblivenEgentid harberottpåden
boendehaftandraaktiviteterellerdrabbatsavsjukdom.EfteravslutadEgentid fickdeboendepekapåolikaansiktsuttryckssymbolerföratt
visahurdekändesig.Avfjortontillfällendärdettaharmättsvardettrettonpersonersompekadepådengladafigurenochenpersonsom
pekadepådenarga.
Hurgårvividare?
Vikommerfortsättningsvisattalltidha”Egentid”somen
punktpåarbetsplatsträffarföratthålladetlevande.
VikommerattfortsättaarbetamedsynliggörautfördEgentid
meddiagram.
Vadharvilärtoss?
Viharmedhjälpavolikamätinstrumentkartlagtochidentifieratproblem
samthittatlösningariförbättringsprocessen.ViharverifieratattEgentid
gynnardenboendesvälbefinnande,ochattdetgår attgenomföra
förbättringarpårutinersomredanfinns.
Vadharhäntvidsidanavutvecklingsprojektet?
Underresansgångharallpersonalvaritengagerade,ävendesomintevaritmediFamnasförbättringsgrupp.Manharöppnatuppögonenför
förbättringsarbete.Viharhittatandrasakerattförbättraexempelvissåharförbättringargjortspårutinerangåendepromenader.Viarbetaräven
påattförbättrarutinerangåendetvättstugan.Viserävenenförbättringivårtsättattkommuniceraochgeinformationtillvarandra.
Plats för logga
En bättre strukturerad vardag
Ett utvecklingsprojekt i
‐ Ger ökat välbefinnande och en tryggare dag för Värdeforum de boende som vi finns till för
Valeria Englund, Waed Darwich, Sarah Williams, Annika Granheden, Karin Jönsson, Anuta Todor
[email protected]
Verksamhet
Danvikshem är ett äldreboende i form av en ideell stiftelse. På Danvikshem jobbar vi för att tillgodoser äldre personers Behov av individuellt anpassad vård‐ och omsorgsboende i en trygg och stimulerande miljö. Bland personalen jobbar undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kurator och läkare. Förutom detta finns också tillgång till tandläkare, fotvård, frisör, kyrka, bibliotek, butik, restaurang och en levande trädgård. Bilder
Förbättringsområde
Personalgruppen var i behov av en tydligare kommunikation och ansvarsfördelning gentemot varandra. Bristerna i detta ledde bland annat till missade aktiviteter för de boende.
Målet
Att skapa en tryggare vardag för de boende genom att använda en checklista. På listan finns all information och dagliga rutiner samlade.
Vårt SMARTA mål är att använda och följa checklistan till 100% av dagarna. Förbättringsarbete
Med hjälp av PGSA modellen (Planera, Göra, Studera, Agera) arbetade vi systematiskt med rutinförändringar för att få bättre struktur på vardagen för de boende. Vi började med att dela ut enkäter till några boende för att få en inblick i deras syn på de dagliga aktiviteterna. Vi gick även ut med frågor till all personalen för att få svar på om de boendes aktiviteter följts enligt planering. Detta har lett till att en ny rutin som innefattar en checklista infördes. Den innehåller tydliga riktlinjer som gör att de dagliga aktiviteterna blir genomförda och att de boenden får sina planerade insatser utförda i tid.
Andel genomförda aktiviteter enligt planering
100%
Medel 78%
75%
Medel 47%
50%
De boende har i betydligt större omfattning kommit ner till sina aktiviteter i tid
Nytt arbetsätt för att genomföra planerade aktiviteter.
25%
0%
Mätningen visar hur stor andel av personal som en given dag genomför boendes aktiviteter enligt planering
Resultat
Kommunikationen i personalgruppen har blivit bättre. En mer strukturerad vardag för boende och personal har skapats i och med att checklistan infördes. Vi kan se att vissa dagar fungerar checklistan bättre än andra. Gissningsvis kan det bero på personalgruppens sammansättning (sjukfrånvaro, timvikarier, arbetsteamets dynamik mm). Detta föranleder att personalen kontinuerligt behöver uppdateras kring checklistans rutiner och arbetssätt. Det tar lång tid för ett nytt arbetsredskap att ”sätta sig i ryggmärgen” på all personal, vilket gör att en ny utvärdering efter ca sex månader är bra, för att ge en mer rättvis bild av checklistans positiva inverkan. Lärdomar
Större uppmärksamhet hos personalen kring morgonrutiner. Att det är viktigt med bra kommunikation och samarbete mellan omvårdnadspersonalen. Att använda oss av verktygen; PGSA hjulet, SMARTa mål och Fiskbensdiagrammet. Svårigheter
Att få ut information till hela personalgruppen redan i tidigt skede. Viss oro hos personal inför förändring och utmaning med nya rutiner.
Framtiden
Arbeta vidare med vår målsättning för en god kommunikation i personal gruppen. Checklistan introduceras vid nyanställning och vikariat. Att bibehålla och arbeta med de verktyg som vi har fått tillgång till.
Ett utvecklingsprojekt i
Samla in, analysera och återkoppla mätbara data ‐ för ökad kvalitet
Plats för logga
Värdeforum Annika Flodin, Isabella Grigoriou och Marianne Björfäll
[email protected]; [email protected]; [email protected]
www.danvikshem.se
Danvikshem är ett särskilt boende i Nacka. Det drivs av Stiftelsen Danviks hospital som grundades av Gustav Vasa 1553. Idag har vi 188 platser för dygnetruntvård med inriktning på somatisk vård, demens och korttidsvård. Här finns undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, kurator, rehabavdelning, teknisk avdelning, administration, eget kök, restaurang, butik, tandläkare, frisör, fotvård och kyrka. Allt i en vacker miljö.
Situation
På Danvikshem arbetar vi aktivt med att få ner antalet fall. Vi skriver fallrapport för varje enskild fallhändelse och för statistik på detta sedan flera år tillbaka. Sedan 2011 arbetar Danvikshem i kvalitetsregistret Senior Alert med bl.a. fallprevention. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister där den äldre personen erbjuds: ‐ Bedömning av risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen ‐ Analys av orsak och förebyggande åtgärder vid risk ‐ Uppföljning av resultat som synliggörs i Senior alert. Bakgrund
Vi fick förmånen att delta i programmet MÄTA för att lära oss att förstå och tolka siffror, bli mer kritiska till mätningar och lära oss vilka siffror vi ska titta på för att uppnå de mål vi arbetar mot. I MÄTA har vi valt att titta på Senior Alerts siffror kring fall. Syftet med mätningarna är att uppnå målet ‐ Värdefull vardag för våra boende vilket illustreras i Driverdiagrammet. Driverdiagram
Prevention t.ex, fallprevention
Medbestämmande
Värdefull vardag
Kvalitetsregister
Information
Fysik, träning, aktivitet
Läkemedel
Fall
* Hur många?
* Risk?
* Åtgärder?
* Uppföljning?
Delaktighet
‐genomförandeplan
Trygghet
Personal ‐ tillräcklig
Kompetens
Bemötande
Socialt sammanhang
Meningsfull aktivitet
Måltider
Kommunikation Vad kan vi mäta?
Aktuellt
Vi har fördjupat oss i alla fallrelaterade rapporter i Senior Alert, tittat på siffrorna och ställt dem i relation till varandra. Vi har jämfört siffror från 2013 på fem demensavdelningar där vi tittat på antal riskbedömningar, antal bedömda med fallrisk, antal teambaserade utredningar, antal åtgärdspaket och antal fall. Vi har sett stora skillnader mellan avdelningarna, se diagram 1. På Danvikshem är det sjuksköterskan som inhämtar och registrerar data i Senior Alert. Vi tror att olika arbetssätt och olika sätt att tolka Senior Alert kan vara orsaker till de skillnader vi sett. Andra intressanta analyser vi gjort illustreras i diagram 2. Där kan man bl.a. se att 15 personer med fallrisk inte har ordinerade åtgärder samt att 12 personer som bedömts utan fallrisk har fallit.
Demensavd. sammanslaget, 89 platser ‐ 2013
5 st. demensavd. på Danvikshem ‐ 2013
130
Antal fall 2013
120
373
110
Antal fallriskbedömningar
100
83
90
Antal
80
Antal unika personer som fallit
69
Antal personer som bedömts med risk för fall
65
70
60
50
Antal personer som fallit med risk för fall
40
47
30
Antal personer som fallit med risk för fall, åtgärd kopplad
20
32
10
Antal personer som bedömts utan risk för fall
0
Avd. 1
Avd. 2
Avd. 3
Avd. 4
18
Avd. 5
Riskbedömningar
Riskbedömts med risk för fall
Teambaserade utredningar av bakomliggande orsaker
Åtgärder
Antal fall
Rekommendation
Under arbetets gång har vi uppfattat att teamarbetet är en viktig del i att uppnå målet att minska antalet fall. Fokus kommer att ligga på att utveckla teamarbetet och att teamen förstår och tolkar Senior Alert på samma sätt.
Antal personer som fallit utan risk för fall 12
(Antal personer som fallit okänd risk) 10
Vad har vi lärt oss?
Programmet Mäta har lärt oss att kritiskt granska mätningar och presenterade siffror samt lärt oss att söka berättelsen bakom siffrorna. Vi är nu bättre på att urskilja vilka siffror vi ska titta på för att få svar på aktuella frågeställningar. Egentid
Sjukhemsavdelningen Ekbacken från Lisebergs Äldreboende i Älvsjö
Ett utvecklingsprojekt i
Kicki Uppman, Evelyn Hood Perez, Ruth Habte, Dinusha Silva, Anu Mohammad,
Värdeforum Coach: Tarja Pulkki [email protected]
Blomsterfonden är en ideell förening och organisation som är politiskt och religiöst obunden. Vi är en sjukhemsavdelning som arbetar med den enskilde boendes behov och önskemål i centrum. Våra boende ska känna trygghet, värme och glädje.
Vi arbetar utifrån värdeorden; medmänsklighet, delaktighet, tydlighet och ärlighet. Inom vård och omsorg har vi ett extra fokus på etik och bemötande. Varför Egentid?
Genom ”Egentid” vill vi skapa större trygghet, delaktighet, stärka banden mellan boende och medarbetare och nå en mer meningsfull dag för våra boende. Vi vill nå själen och vårda den också, inte bara kroppen.
Vi valde att ha detta som vårt förbättringsarbete eftersom att vi märkte att ”Egentid” inte hade den prioriteringen vi önskade. Vid intervjuer med våra boende framkom att de flesta önskade ha en enskild stund med sin kontaktman varje dag för t.ex. utevistelse eller samtal.
Egen Tid: Ostörd stund med enskild boende och medarbetare som sker på den boendes villkor. Det har framkommit att många äldre känner sig ensamma och ”Egen Tid” kan minska den känslan.
Det här arbetet ska bidrar till en bättre vardag för dom vi finns till för. Att veta att det finns någon som har tid att sitta och prata med dig en stund i lugn och ro, gå ut på promenad eller genomföra någon annan aktivitet som den boende önskar är ”Egen Tid”.
Mål:
Vårt mål är att alla våra boende ska få en timme ”Egentid” varje vecka
Under arbetets gång förändrades vårt tankesätt för hur ”Egen Tid” skulle utföras och av vem. I början var det endast Kontaktmannen som skulle utföra ”Egen Tid” med sina boende och endast måndag till fredag. Efter första veckan bestämde vi att om Kontaktmannen är ledig eller sjuk ska i första hand Sekundär Kontaktman ta över och i andra hand den vikarie som jobbar. Vi bestämde även att kortare stunder även kunde räknas som egen tid, men de måste vara minst 15minuters sammanhängande tid. Den senaste ändringen blev att ”Egen tid” kunde utföras under hela veckan, även på helgen. Vi har även blivit flexiblare och duktigare på att ”fånga stunden” tillsammans med våra boende. 10
9
Genomförd Egentid
8
7
6
5
4
3
2
Boende som har fått
hela sin timme Egentid
Boende som har fått
del av sin timme
Egentid
1
0
Linjediagrammet visar att de flesta oftast får en del av sin Egentid.
Spinoffeffekter:
• De boende är mer harmoniska
• Stämningen på avdelning är mer avslappnad och trevlig
• De boende är mer måna om sina kontaktmän och vill att de hjälper dem om dagarna
Hur går vi vidare?
• Vi vill fortsätta med förbättringar • För att skapa hållbarhet kommer att fortsätta att mäta med ”Växten”
• ”Egen Tid” ska vara en del av vår vardag och inte något • extra som görs då och då. • Vi arbetar aktivt med att hitta olika områden att förbättra.
• Målet är att vi kan dela med oss av den här kunskapen till hela boendet
Vad har vi lärt oss?
• Vi har lärt oss att Förbättringsarbeten tar tid och ska göra det. Att härda ut när det är svårt och hitta lösningar
• Vi har lärt oss att det är i mikrosystemet som förändringarna sker.
• Nu kan vi använde de olika verktygen som fiskbenet, PGSA m.m. Vi har börjat med små förbättringar med hjälp av PGSA och fiskben och vi använder oss av detta dagligen till att lösa mindre problem.
Tack vare PGSA blir det alltid en uppföljning av de olika förändringarna!
RUTINER ÄR VÄGEN TILL HÖG TRYGGHET UTAN
AVIKELSER
Bambi Ekonomisk förening – Bambi Korttidshem,
www.bambi.se
Ett utvecklingsprojekt i
Värdeforum Stella Landström, Karin Höijer & Birgitta Kärkkäinen
och coach Veronica Mancho – veronica.mancho,[email protected]
Bambi ekonomisk förenings korttidshem startades av föräldrar till barn med funktionshinder 1992. Miljön är hemlik och värme
och omtanke är en självklar del. Vi har försökt skapa en miljö som ska vara utvecklande för våra barn att vistas i. Bambi
korttidshem riktar sig till barn, ungdomar och unga vuxna i åldrarna 0-24 år, främst med flerfunktionshinder. Miljön är hemlik
med tillgång till en stor tomt. Vi lagar all mat själva - frukost, lunch och middag.
Utvecklingsområde
Genom att arbeta fram en processkarta och kom till insikt om att problematiken i vår verksamhet var att rutiner
och kommunikation behövde förbättras. Med utgångspunkt i detta genomförde vi en fiskbensanalys och kom
fram till vårt förbättringsområde .Vi bestämde oss för att arbeta med att minska avvikelser och införa en
nolltolerans på medicinska avvikelser.
Mål
Att minska avvikelser i de områden vi kan påverka. Samt nolltolerans mot medicinska avvikelser.
Förändringar vi testat
•Lathund att ha till hands vid överrapporteringar.
•Ifyllnads lista för avvikelser så de är synliga för alla.
•Uppskrivning av mediciner på anslagstavla med klockslag .
Arbetssätt
Våra tester har bestått av checklistor som infördes. Vi mätte antalet avvikelser innan och under införandet av checklistorna.
Avvikelser
Medicinsk: Att personal missat att ge/ gett på felaktigt sätt och när ett barn vägrat att svälja sin medicin.
Ägodelar: När personal har glömt att skicka med barnets / ungdomens privata ägodelar.
Annat: Avvikelse som kan vara, objekt hittats i barnens mun, självskada, skada på annat barn/ungdom.
Mätning av avvikelser
6
5
Antal
4
MEDICIN
3
ÄGODELAR
2
ANNAT
.
1
0
JANUARI FEBRUARI
MARS
APRIL
MAJ
Resultat:
Efter införandet av checklistan så har antal avvikelser minskat på korttidsboendet. Att arbeta med checklistorna har även
bidragit till att kommunikationen mellan personalen har förbättrats och vi upplever en bättre gruppdynamik. Att arbeta
strukturerat med checklistan har också bidragit till att vi nu har bättre ordning och det skapar mindre stress för personalen och
barnen
Vad har vi lärt oss?
Kommunikation är nyckeln till ett lyckat
samarbete.
Förändring är ett heltidsprojekt.
Organisation leder till bättre arbetsmiljö.
Vad har hänt vid sidan av
utvecklingsprojektet?
Ökad tillit i personalgruppen.
Checklistor har tagits fram även för andra
arbetsområden.
Hur går vi vidare?
• Fortsättning av mätning
• Uppföljning av Famnateamet
Deltagare Lars Åke Johansson, Alkit Communication AB
Britt Berzell, Bambi ekonomisk förening
Nina Djupsjöbacka, Bambi ekonomisk förening
Elin Ekblad, Bambi ekonomisk förening
Karin Faleij, Bambi ekonomisk förening
Anita Fellman, Bambi ekonomisk förening
Karin Höijer, Bambi ekonomisk förening
Anna Johansson, Bambi ekonomisk förening
Mona Jonason, Bambi ekonomisk förening
Viola Karlsson, Bambi ekonomisk förening
Nathalie Karlsson, Bambi ekonomisk förening
Birgitta Kärkkäinen, Bambi ekonomisk förening
Stella Landström, Bambi ekonomisk förening
Thora Lanthen, Bambi ekonomisk förening
Veronica Mancho, Bambi ekonomisk förening
Annelie Slättman, Bambi ekonomisk förening
Karin Sääf Göransson, Bambi ekonomisk förening
Erika Tillman, Bambi ekonomisk förening
Lina Weidås, Bambi ekonomisk förening
Elisabeth Crispin, Bethaniastiftelsen
Evelyn Hood Perez, Blomsterfonden
Anu Mohammad, Blomsterfonden
Tarja Pulkki, Blomsterfonden
Dinusha Silva, Blomsterfonden
Kicki Uppman, Blomsterfonden
Arne Prembäck, BOSSE - Råd, Stöd &
Kunskapscenter
Louise Gehandler, Bräcke Diakoni
Lena Gudmundson, Bräcke Diakoni, RehabCenter
Sfären
Jonas Fagerson, Combined
Fredrik Ingvarsson, Credo
Ola Segerstam Larsson, Ersta Sköndal Högskola
Mary-Anne Berglund, ESF-rådet Stockholm
Helena Conning, Famna
Sissella Helgesson, Famna
Jelaine Legaspi, Famna
Truls Neubeck, Famna
Karolina Nordh, Famna
Anders Persson, Famna
Lars Pettersson, Famna
Thomas Schneider, Famna
Karin Svedberg, Famna
Maria Trygg, Famna
Paavo Halonen, Finskt Äldrecentrum
Maarit Herckman, Finskt Äldrecentrum
Mia Jaakkola, Finskt Äldrecentrum
Virpi Johansson, Finskt Äldrecentrum
Marjo Kantola, Finskt Äldrecentrum
Leena Karlsson, Finskt Äldrecentrum
Milla Koistinen, Finskt Äldrecentrum
Linda Timm, Finskt Äldrecentrum
Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna
Elisabet Wrahme, Föreningen Blomsterfonden
Sarah Anner, Föreningen Edsätras vänner
Therese Asklöf, Föreningen Edsätras vänner
Eleni Berhe, Föreningen Edsätras vänner
Dolly Chowdhury, Föreningen Edsätras vänner
Haig Damirjian, Föreningen Edsätras vänner
Liisa Falkstrand, Föreningen Edsätras vänner
Karin Larsson, Föreningen Edsätras vänner
Eva Matovic, Föreningen Edsätras vänner
Connie Mauritzon, Föreningen Edsätras vänner
Nelly Melendez, Föreningen Edsätras vänner
Tirsit Melke, Föreningen Edsätras vänner
Rita Rahin, Föreningen Edsätras vänner
Abraham Solomun, Föreningen Edsätras vänner
Carin Torstensson, Föreningen Edsätras vänner
Sofia Wallin, Föreningen Edsätras vänner
Helena Åman, Föreningen Edsätras vänner
Ann Andersson, Föreningen Saltå By
Monica Berggren, Föreningen Saltå By
Per-Oskar Gundel, Föreningen Skyddsvärnet i
Stockholm
Monika Andersson Bäck, Göteborgs Universitet
Lucy Aciro, HSB Omsorg
Lilia Berglund, HSB Omsorg
Zebastian Brax, HSB Omsorg
Malin Erlandsson, HSB Omsorg
Anne Gruvstad, HSB Omsorg
Louba Hultgren, HSB Omsorg
Jenny Lodin, HSB Omsorg
Tove Oikarinen, HSB Omsorg
Ximena Villaroel, HSB Omsorg
Lena Åhlen, HSB Omsorg
Göran Ekman, Hyllie Park AB
Anna Bergmark, Hyllie Park Äldreboende
Izabela Cosic, Hyllie Park Äldreboende
Elisabeth Forsang Giselsson, Hyllie Park
Äldreboende
Elisabeth Larsson, Hyllie Park Äldreboende
Caroline Theander, Hyllie Park Äldreboende
Fredrik Kron, IDEELL ARENA
Sofie Buhlman, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Annika Carlsson, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Madelein Dahl, Immanuelskyrkans
vård AB, Löjtnantsgården
Viktoria Holmkvist, Immanuelskyrkans
vård AB, Löjtnantsgården
Leyla kahraman, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Sylvia Kivi, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Martina Laursen, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Sidika Polat, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Anja Sillanpää, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Maria Tingberg, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Sam Tokkari, Immanuelskyrkans vård AB,
Löjtnantsgården
Jolanta Masete, Josephinahemmet
Beatrix Algurén, Jönköping Academy
Marlene Ockander, Jönköping Academy
Carolina Camén, Karlstads Universitet
Pär Augustin, LP-verksamheten
Karina Jansson, LP-verksamheten
Annica Johansson, LP-verksamheten
Jackie Lynton, National Health Services, England
Elisabeth Sannas, NyföretagarCentrum
Elin Barnekow, Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset
Annalena Brantenman, Onkologiska kliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset
Linda Engman, Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset
Kerstin Granhäll Olsson, Onkologiska kliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset
Sofia Karlsson, Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset
Johanna Klemenz, Onkologiska kliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset
Nina Markholm Nordgren, Onkologiska kliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset
Susan Salman, Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset
Lena Sharp, Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset
Maria Thunberg, Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset
Thomas Walz, Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset
Kathrin Wode, Onkologiska kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset
Göran Henriks, Qulturum, Landstinget i Jönköpings
län
Hans Jeppson, Regeringskansliet, Äldreutredningen
S2014:02
Gert Knutsson, Regeringskansliet,
Äldreutredningen S2014:02
Per Anders Lenhov, Regeringskansliet,
Äldreutredningen S2014:02
Helene Ericsson, Riksförbundet frivilliga
samhällsarbetare
Thomas Karlsson, Riksförbundet frivilliga
samhällsarbetare
Minna Nyman Sabbadini, Riksförbundet frivilliga
samhällsarbetare
Mikael Skagahammar, Riksförbundet frivilliga
samhällsarbetare
Gunilla Sundblad, Riksförbundet frivilliga
samhällsarbetare
Fredrik Gunnarsson, Sankt Lukas Stockholm
Isabella Canow, Skyddsvärnet i Stockholm
Ingrid Foschi, Skåne Stadsmission
Susanne Juell, Skåne Stadsmission
Matilda Jägerdén, Skåne Stadsmission
Oskar Mörnerud, Skåne Stadsmission
Lotta Nilsson, Skåne Stadsmission
Stig Linde, Socialhögskolan i Lund
Åsa Frostfeldt, Socialstyrelsen
Marianne Lidbrink, Socialstyrelsen
Carolina Burgstaller, Solna Stad
Sören Backlund, Stiftelsen Danviks hospital
Marianne Björfäll, Stiftelsen Danviks hospital
Britt-Louise Collrud, Stiftelsen Danviks hospital
Anna Dahl, Stiftelsen Danviks hospital
Waed Darwich, Stiftelsen Danviks hospital
Valeria Englund, Stiftelsen Danviks hospital
Annika Flodin, Stiftelsen Danviks hospital
Gunilla Flygare, Stiftelsen Danviks hospital
Isabella Grigoriou, Stiftelsen Danviks hospital
Anna Lundström, Stiftelsen Danviks hospital
Carina Mattsson, Stiftelsen Danviks hospital
Maria Persson, Stiftelsen Danviks hospital
Carmen Sánchez, Stiftelsen Danviks hospital
Anuta Todor, Stiftelsen Danviks hospital
Barbro Åsen, Stiftelsen Danviks hospital
Patricia Crone, Stiftelsen Josephinahemmet
Anna Larsson, Stiftelsen Stockholms Läns
Äldrecentrum
Ina Müller, Stiftelsen Unga Kvinnors Värn
Anna Toll, Stora Sköndal
Åsa Agerbring, Sveriges Kommuner och Landsting
Mia Ledwith, Sveriges Kommuner och Landsting
Eva Westerling, Sveriges Kommuner och
Landsting
Emma Spak, Sveriges Yngre Läkares Förening
Karin Zöögling, Tjust Behandlingsfamiljer
Dag Ström, Trivitalis
Helena Westerberg, Vingslaget, Bräcke Diakoni
Daniel Forslund , Vinnova
Staffan Arvidsson, Vinnvård
Kristina Malm Jansson, Vårdförbundet
Tillsammans kan vi förbättra vård och omsorg!
Den 4:e juni behövs du också! – Ge ett löfte att göra något eller joina andra!