1. No category

VALKOMPASSEN
I valrörelse
n hamnar g
lobala fram
klimat, glo
tidsfrågor
bal rättvisa
om
och rättvis
skymunda
handel lätt
n.
i
Valkompas
sen hjälper
dig att reda
riksdagspa
på var
rtierna stå
r i dessa fr
partier som
ågor – och
ligger närm
se vilka
ast dina vä
rderingar.
Här finns e
tt urval av
partiernas
av fler fråg
svar. Vill d
or och svar
u ta del
– se:
www.globa
lra
ttvisa.nu/v
alkompasse
n
Utvecklingssamarbete
5.
Ska biståndsbudgeten användas till flyktingmottagning?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Nej.
Vi avvisar i vår budgetmotion
2 miljarder av regeringens
avräkningar för 2014 och
återför dem till
biståndsverksamhet.
Resterande 2 miljarder vill vi
använda till humanitära
insatser för flyktingar runt om
i världen.
Nej.
Idag går var sjunde
biståndskrona till
migrationsverket.
Så var det inte
tänkt från början.
Ja.
Enligt DAC:s regler.
Se
Socialdemokraternas
motion angående
avräkningar från
biståndsramen.
Ja.
Vi hjälper flyktingar såväl i deras
hemländer, som i
omkringliggande länder och i
Sverige. Flyktingmottagande i
Sverige kan, i enlighet med
OECD-DAC:s riktlinjer, avräknas
från biståndsramen. Det gäller
kostnader för det första året en
person befinner sig här som
asylsökande.
Ja.
En mindre del ja.
Ja.
Det ska vara möjligt att
använda
biståndsbudgeten till
flyktingmottagning under
förutsättning att de
kriterier som OECD:s
biståndskommitté (DAC)
uppfylls.
Nej.
Även om OECD Dacs
regelverk tillåter det så
ska vi undvika att
använda
biståndsmedel till det.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Utvecklingssamarbete
6.
Ska stödet till svenska folkrörelsers informationsverksamhet kunna
användas för att granska och bedriva opinion där andra
politikområden står i konflikt med biståndets fattigdomsmål?
V
MP
S
M
FP
Ja.
Vi har varit starkt
kritiska till de
förändringar som
regeringen
genomfört när det
kommer till
informationsstödet.
Ja.
Ja.
Nej.
Ja.
Under 2014 kommer regeringen besluta
om en ny strategi för informations- och
kommunikationsverksamheten. I
framtagandet av en ny strategi kommer
regeringen ha dialog med civilsamhället.
Utgångspunkten för det arbetet, är att
den nya strategin är resultatinriktad och
bidrar till biståndets övergripande mål:
Förbättrade levnadsvillkor för människor
som lever i fattigdom och förtyck. Exakt
hur reglerna kommer att se ut får vi
återkomma till när vi lägger fram strategin.
Det civila samhällets organisationer har
en viktig roll som röstbärare och
opinionsbildare. Det är regeringens
övergripande ambition i förhållande till
civila samhället att värna denna roll,
liksom att värna en fortsatt dialog.
C
KD
Ja.
En viktig del i folkrörelsernas
biståndsarbete är att sprida kunskap
om demokrati och grundläggande frioch rättigheter. Inte minst står
yttrandefriheten högt upp på agendan
i många utvecklingsprojekt där
civilsamhället engagerar sig. Att ge
pengar för att främja yttrandefriheten
utomlands samtidigt som man på
byråkratisk väg begränsar densamma
i Sverige är inte det bästa sättet att
hantera de här frågorna. Centerpartiet
har grundsynen att de svenska
folkrörelserna har förmåga att göra
rimliga avvägningar utifrån de mål som
vi på demokratisk väg sätter upp för
den svenska biståndspolitiken.
Ja.
Frågan något otydlig.
Dock ska medlen som
fördelas användas till
att informera om
biståndet, och inte
utgöra något allmänt
anslag för valfri
kommunikation.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Utvecklingssamarbete
8.
Bör ägardirektivet för Swedfund innehålla krav på att fonderna och
företagen som man investerar i inte finns registrerade i
skatteparadis, för att säkerställa att bistånd inte går till skatteflykt?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Ja.
Vi vill att Sverige
inför ett generellt
förbud mot att
bistånd kanaliseras
via skatteparadis.
Ja.
Ja.
Bistånd ska inte gå till
skatteflykt. Fonder i
skatteparadis bör
undvikas. I de fall
sådana ändå används
måste det genom till
exempel ägardirektiv
säkerställas att fondens
verksamheter betalar
skatt i de länder där
kapitalet investeras.
Ja.
Ja. Swedfund ska alltid tillse
(enligt ägaranvisningar §1) att
investeringarna sker i enlighet
med internationella normer
och principer för ansvarsfulla
investeringar och inom sunda
och tydliga bolagsstrukturer
som inte bidrar till
skatteundandragande,
penningtvätt eller finansiering
av terrorism.
Ja.
Ja.
Det är viktigt att påpeka att graden
av detaljstyrning inte nödvändigtvis
står i direkt proportion till hur väl
biståndspolitikens målsättningar
efterlevs. De skärpningar av
ägardirektiven och Swedfunds
riktlinjer som redan genomförts har
ännu inte utvärderats. Vi är dock
öppna för ytterligare skärpningar om
så behövs. Regeringen har haft en
strävan att minska skatteflykten, och
därmed är det också logiskt att det
inte finns en dörr öppen för
skatteflykt i fråga om
biståndsmedlens placering.
Ägardirektivet för
Swedfund bör
innehålla detta.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Handelsavtal
3.
Ska Sverige ratificera handels- och samarbetsavtal, t ex TTIP som
begränsar länders handlingsutrymme att föra en självständig politik
för fattigdomsbekämpning, välfärd och skydd av naturresurser?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Nej.
Nej.
Se svar på fråga 2.
Ja.
Handels- och samarbetsavtal är
resultat av förhandlingar som två eller
flera parter har valt att engagera sig i.
EU och USA förhandlar inom ramen för
TTIP (Transatlantic Trade and
Investment Partnership) om närmare
samarbete för ökad handel, tillväxt och
sysselsättning. Förhandlingarna sker
helt inom ramen för det multilaterala
handelssystemet i WTO (World Trade
Organization). TTIP-förhandlingarna
ska inte leda till sänkta standarder vad
gäller miljö, hälsa eller säkerhet.
Ja.
Frihandel EUUSA viktigt.
Ja.
För Sverige är förhandlingarna om TTIPavtalet mycket viktiga mot bakgrund av att
USA är en av våra viktigaste
handelspartners. Men avtalet är också av
stor vikt för alla inblandade. Centerpartiet
menar att handel är ett viktigt redskap i
kampen mot fattigdom, och att isolering
och handelshinder i syfte att skydda
inhemska marknader ofta är
kontraproduktiva. Samtidigt är det givetvis
viktigt att på internationell nivå bedriva ett
arbete för hållbarhet och minskad
miljöpåverkan.
Ja.
Vi är för TTIP då det
förväntas bidra till
600 000 nya
arbetstillfällen i EU
men vi är för rättvisa
avtal.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Handelsavtal
4.
Ska Sverige ratificera handels- och samarbetsavtal med stater som
ockuperar andra länder (Israel och Marocko)?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Nej.
Vi anser att de
existerande
samarbetsavtalen
med Israel och
Marocko bör
suspenderas.
Nej.
Vi har en grundläggande
tro på dialog, samarbete
och handelsrelationer.
Men avtalen måste
uppfyllas gällande till
exempel MR-åtaganden.
Ex: När Israel inte
uppfyllde dessa ville vi
att EU:s uppgradering av
samarbetet skulle frysas.
Ja.
Vi har redan ratificerat
handels- och
samarbetsavtal med
Israel och Marocko, men
vi anser inte att avtalen
omfattar de ockuperade
områdena (f. ö. erkänner
Sverige som bekant inte
Palestina eller
Västsahara som stater).
Ja.
Andra kanaler
bättre för
påtryckning.
Ja.
Det är viktigt att påpeka att
Centerpartiet tydligt deklarerat att
exempelvis Marocko inte ska njuta
frukterna från de ockuperade
områdena. Det är i sig inte skäl att
avvisa alla former av handelsavtal.
Den ömsesidiga nyttan av att
knyta internationella avtal innebär
också att EU och Sverige har
möjlighet att påverka rådande
förhållanden. De frihandelsavtal
som i dag gäller mellan EU och
Israel omfattar inte ockuperade
områden. Centerpartiet vill se
regler som kräver att produkter
från ockuperad palestinsk mark
ursprungsmärks.
När det gäller EU:s fiskeavtal med
Marocko, var Sverige sommaren
2013 det land i EU som röstade
emot det med hänvisning till
Marockos ockupationen av
Västsahara, utanför vilket område
fisket sker. Vad gäller EU:s
assiciationsavtalmed Israel som
slöts år 2000, medges däri inte
varor som har sitt ursprung från de
av Israel ockuperade områdena på
Västbanken, östra Jerusalem och
Golanhöjderna. Det är viktigt att att
EU:s gemensamma regler om
ursrungsmärkning respekteras som
ger konsumenterna rätt information
om varifrån varan kommer och får
inte vara vilseledande.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Handelsavtal
5.
Bör respekten, skyddet och uppfyllandet av allas rätt till hälsa gå
före läkemedelsindustrins patentintressen?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Ja.
Ja.
Det är en viktig fråga
och mycket behöver
göras. Till exempel bör
de avtal som reglerar
patent på läkemedel
utvärderas. Vi vill också
stärka
utvecklingsländernas
kapacitet i
världshandelssystemet.
Ja.
Immateriella rättigheter, framför allt patent,
är viktiga incitament för forskning och
utveckling av läkemedel och bidrar även till
att sprida kunskap om ny teknik. Utan
immaterialrättsligt skydd finns det risk för
att investeringar uteblir, nya tekniska idéer
hämmas och uppfinningar hålls hemliga.
Nej.
Patent
förutsättning för
forskning.
Ja.
Människors grundläggande frioch rättigheter ska alltid försvaras.
Möjligheten att patentera
exempelvis läkemedel som det
krävs stora ekonomiska resurser
för att utveckla är inte sällan en
förutsättning för att få fram de
forskningsmedel som behövs.
Givetvis är det samtidigt en viktig
uppgift att se till så att människor
kan få medicinsk hjälp också i
mycket fattiga delar av världen.
Ja.
FN:s subkommission
för mänskliga
rättigheter har uttryckt
farhågor över TRIPS
och menar att avtalet
är tveksamt ur
ett mänskliga
rättighetersperspektiv.
Som ett led i ett brett upplagt arbete för
bättre global hälsa verkar den svenska
regeringen för att förbättra tillgången till
säkra läkemedel i utvecklingsländerna. När
EU-förordningen om prisdifferentiering av
läkemedel och WTO-regler om utfärdande
tvångslicenser förhandlades fram, spelade
Sverige en pådrivande roll.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Klimat och miljö
2.
Bör Sverige och EU minska sina egna utsläpp av växthusgaser med
minst 50 % till år 2020 (i jämförelse med år 1990)?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Ja.
Vänsterpartiet föreslår att vi ska minska utsläppen
i Sverige med 52 % (utöver EU:s åtaganden) till
2020 jämfört med 1990. För EU vill vi att målet
ska höjas till minst 40 procent. Därutöver vill vi
både i Sverige och EU införa klimatbistånd och
utöver ordinarie bistånd. Se mer i vår
klimatmotion:
Nej.
Mp driver kravet om
minskning med
minst 40% till år
2020 och 60% till år
2030.
Nej.
Nej.
Vi står fast vid våra
ambitiösa klimatmål till
2020, vi ska minska
utsläppen med 40% till
2020.
Nej.
Vårt första delmål
är minst 40
procent till 2030.
Nej.
Centerpartiet har
stämmobeslut på att EU ska
ha bindande mål för att
minska klimatutsläppen med
30 procent till 2020, samt att
Sverige ska vara helt
klimatneutralt 2050.
Målsättning
om 50 % till
2030.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/
Forslag/Motioner/Klimatrattvisa-infor-Warszawa_H102MJ468/?text=true
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Klimat och miljö
3.
Bör Sverige vidta åtgärder för att minska transportbehovet, minska
bilismen och minska flyget?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Ja.
Ja.
Ja.
Nej.
Vi behöver minska användningen
av fossila bränslen och minska
utsläppen av växthusgaser.
Transporter med så liten
klimatpåverkan som möjligt
kommer behövas även i
framtiden. Vi inväntar just nu en
utredning om fossiloberoende
fordonsflotta till 2030. För att
komma tillrätta med
klimatutmaningen är
transportsektorn en av de
sektorer som vi behöver se över.
Ja.
Vi är för såväl fri rörlighet
och fri handel. Men ser
transportsektorn som den
stora klimatbelastningen
varför alternativa
drivmedel i närtid måste
ersätta den fossila
användningen. Vi vill se
ökad utbyggnad av
kollektivtrafik på de platser
där så är möjligt.
Nej och Ja.
Centerpartiet vill arbeta för ett klimatneutralt
transportsystem. Vi ser också positivt på en
mer aktiv upphandlingspolitik inom offentlig
sektor som i sig har påverkan på behovet av
långväga transporter om det blir lättare för
mindre och mer närbelägna producenter och
företag kan vara med och tävla om anbuden.
Vi ser dessutom att det i våra storstäder
finns begränsningar för hur utbredd bilismen
kan vara. Samtidigt är det viktigaste ur ett
klimatperspektiv att koncentrera politiken på
verkningsfulla åtgärder för att minska
utsläppen snarare än att begränsa
människors möjlighet att ta sig från punkt A
till punkt B.
Nej.
Det är inte
transporterna som är
problemet, utan
utsläppen och det är
därmed där vi
behöver förändringar.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Klimat och miljö
5.
Ska rika länder få tillgodoräkna sig klimatinvesteringar i andra länder
när man mäter uppfyllelsen av klimatmålen?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Nej.
Klimatinvesteringar i
andra länder ska ske
utan att de
tillgodoräknas de egna
nationella målen.
Nej.
Nej.
Ja.
Vi ser en stor nytta i att fler länder
använder sig av klimatinvesteringar i
fattiga länder. Det innebär bland annat
kostnadseffektiva utsläppsminskningar
och tekniköverföring. Det är viktigt att
dessa klimatinvesteringar är additionella
och granskas noga, som CDM-projekt
där FN granskar projekten.
Ja.
Ja vi är för ett utvecklat
CDM och JI. De måste
handla om insatser som
annars inte hade blivit
gjorda och kontrolleras
noggrant.
Ja.
Det viktigaste är att det görs
verkningsfulla insatser för minskade
utsläpp av växthusgaser, inte vem
som gör dem. Klimatbistånd och
investeringar utomlands är
nödvändiga för en kraftfull och
solidarisk internationell klimatpolitik.
Samtidigt ska ambitionen att bli
klimatneutralt till 2050 exklusive inköp
av utsläppsrätter utomlands.
Ja.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Klimat och miljö
7.
Bör minerallagen ändras och avgiften höjas för att minska risken för
kortsiktiga gruvexploateringar?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Ja.
Vänsterpartiet
vill höja
mineralavgiften
till 10 procent
och stärka
miljökraven i
både
minerallagen
och
miljöbalken.
Ja.
Ja till att
minerallagen
bör ändras; ja till
att avgiften bör
höjas - men av
andra skäl.
Ja till åtgärder
för att förhindra
kortsiktiga gruvexploateringar.
Den svenska gruvindustrin är en viktig
näring med stor potential för tillväxt och
nya jobb – inte minst i de delar av landet
där det råder hög arbetslöshet. Samtidigt
innebär gruvbrytning stora utmaningar för
omgivningen. För att våra naturtillgångar
ska användas på ett långsiktigt, stabilt och
hållbart sätt krävs en tydlig
ansvarsfördelning mellan näringsliv och
samhället. Vi anser att det tilltagande
intresset för expansion inom gruvsektorn
gör att det nu finns skäl att genomföra en
förutsättningslös översyn av de olika
avgifter som berör gruvnäringen. I en sådan
översyn bör prospekteringsavgiften ingå.
Utgångspunkten för översynen bör vara att
skapa en tydlig ansvarsfördelning mellan
näringens olika aktörer och det omgivande
samhället i syfte att hantera de långsiktiga
utmaningar som näringen står inför.
Nej.
Regeringen antog den 21
februari 2013 Sveriges
mineralsstrategi. Målet
med mineralstrategin är
att Sveriges
mineraltillgångar ska
nyttjas på ett långsiktigt
hållbart sätt, med
beaktande av ekologiska,
sociala och kulturella
värden. Vi tror att en
gruvskatt skulle slå hårt
mot investeringsviljan och
de mindre bolag som just
nu etablerar sig runt om i
Sverige. Det tror inte vi
gynnar Sverige eller
möjligheterna att skapa
fler jobb i hela landet.
Ja.
Utnyttjande av naturresurser
ställer krav på varsamhet mot
miljön och människors hälsa. All
gruvexploatering ska vara
långsiktigt hållbar. Vi är positiva till
ekonomiska styrmedel.
Miljöbalken och minerallagen ska
tillämpas parallellt, men
försiktighetsprincipen gäller alltid.
En högre gruv- eller annan avgift
kan vara möjlig, men ska ställas
mot risken att en alltför hög
gruvavgift minskar viljan att
utnyttja de råvaror som Sverige
har att erbjuda. Även frågan om
huruvida intäkterna från en högre
gruvavgift ska tillfalla staten eller
det lokala samhället i syfte att
återställa närmiljön behöver
utredas närmare.
Nej.
En ny gruvskatt/höjd
mineralavgift skulle slå
hårt mot
investeringsviljan För
att ett företag ska få
tillstånd för brytning
(koncession) så ställs
krav på att finansiella
resurser ska säkras för
att återställa gruvan
efter brytningen. Detta
är ett krav för att man
ska ges tillstånd att
bryta. De företag som
exploaterar marken
ska betala för att den
återställs vilket är en
grundläggande princip
i Miljöbalken.
Nej.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Klimat och miljö
10.
Är ni beredd att ge statliga subventioner för energieffektivisering och
renovering i miljonprogramområden?
V
MP
S
M
FP
C
Ja.
Med vårt förslag
bedömer vi att
60 000 bostäder
årligen kan
renoveras
energieffektivt.
Ja.
Ja.
Vi föreslår ett system där staten,
eventuellt tillsammans med
berörd kommun, får garantera lån
för upprustning av lägenheter i
flerfamiljshus. Vi kan även tänka
oss att överväga skattefria
underhållsfonder som
säkerställer resurser för
periodiskt underhåll och
upprustning.
Vi ser positivt på införandet av en
miljöpremie, liknande
miljöbilspremie, för att ytterligare
stimulera energieffektiviseringen.
Nej.
Vi har inga planer på detta.
Generellt är vi emot statliga
subventioner av flera skäl.
Subventioner riskerar att
snedvrida konkurrensen, skapa
en ryckighet och en obalans i
byggande och renovering.
Dessutom riskerar pengarna att
hamna fel och gynna byggherrar
och andra och inte alls gå till det
som avsetts.
Nej.
Nej.
Energieffektivisering av
fastighetsbeståndet är en mycket viktig
fråga. Genom att vidta åtgärder bidrar
bostads-beståndet till lägre och
effektivare energiförbrukning vilket är
viktigt ur miljösynpunkt. Även beteende
hos konsumenter/boende en viktig faktor
för att minska förbrukningen. Därför
behövs det fler åtgärder än insatser i
byggnader. Vi i FP föreslår inte statliga
subventioner till att vidta åtgärder. Lägre
energiförbrukning ger lägre
driftskostnader så varje fastighetsägare
behöver ta ansvar för sitt bestånd. Ytterst
är renovering av fastigheten en fråga för
ägarna av fastigheterna. Vi tror däremot
att forskning och innovationer kan bidra till
lösningar för energieffektivisering.
KD
Nej.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Globala rättvisefrågor
1.
Bör en internationell skatt införas på valutatransaktioner för att
finansiera klimatinsatser och fattigdomsbekämpning?
V
MP
S
M
FP
Ja.
Ja.
Nej.
Vi är positiva till höjd skatt på
valutatransaktioner i någon form, och att
en sådan helst ska införas internationellt.
Däremot ska resurserna tillfalla
respektive land och inte något
internationellt organ. Vi är generellt emot
att öronmärka skatteintäkter eftersom
det minskar det demokratiska
inflytandet.
Nej.
Nej.
Vi har avvisat en sådan lösning inom EU-området och
vi ser i dagsläget inget skäl att göra en annan
bedömning globalt. Vi ser det inte som styrkt att detta
är ett effektivt sätt att minska fattigdom eller bidra till
en bättre miljö. Satsningar på miljö och
fattigdomsbekämpning görs redan i andra former,
t.ex. med innovativa samarbeten mellan
partnerländer, företag och det civila samhället.
Kostnaderna för denna typ av skatter riskerar att
vältras över på bankernas kunder och konsumenter.
C
KD
Nej.
Nej.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Globala rättvisefrågor
6.
Bör Sverige verka för att förhindra storskaliga jordbruksinvesteringar
i fattiga länder, s.k. landgrabbing?
V
MP
Ja.
Ja.
Vi har lagt skarpa
förslag om att svenskt
bistånd, exportkrediter
och exportstöd inte ska
gå till företag som
medverkar till
landgrabbing.
S
M
FP
C
KD
Det behövs både små och
storskaliga investeringar i
jordbruket. Men alla
investeringar måste ske på ett
sätt som inte leder till
landgrabbing.
Nej.
Sverige verkar bilateralt för att stärka
samarbetsländers
jordbruksutveckling, äganderätten till
mark – inte minst kvinnors,
demokratiska ansvarsutkrävande,
möjligheter att ställa krav på respekt
för mänskliga rättigheter och
relevanta politiska samt juridiska
institutioner. Sverige agerar aktivt för
att ställa krav på att de mänskliga
rättigheterna respekteras fullt ut när
äganderättigheter fördelas.
Två helt olika
saker.
Nej.
Nej.
I de länder som lyckats bra
Inte nödvändigtvis
med att ta sig ur fattigdom
alltid en dålig sak.
ser vi att äganderätten är
otroligt viktig. Frihandel leder
till tillväxt och ekonomisk
utveckling, genom att få
igång en export gynnas
företagandet. Att
internationella företag flyttar
produktion till landet behöver
inte vara dåligt, handel med
omvärlden är en
förutsättning för länder att ta
sig ur fattigdom.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Globala rättvisefrågor
8.
Bör Sverige verka för att miljö och sociala hänsyn kan prioriteras vid
offentlig upphandling?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Ja.
Ja.
Ja.
Nej.
Vid offentlig upphandling är det ett flertal faktorer
som bör vägas samman. I den bedömningen kan
ingå frågor om arbetsmiljö, miljöarbete etc. Det
följer av gällande regelverk, vilket vi står bakom.
Ja.
Ja.
Möjligheten att ta miljö- och sociala hänsyn
finns inskrivna lagen om offentlig
upphandling. Centerpartiet bedriver ett
aktivt arbete för att så också ska ske när
upphandlingar görs.
Ja.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Mänskliga rättigheter
3.
Ska respekten för mänskliga rättigheter och miljö vara överordnat
målet om hög avkastning för AP-fonderna?
V
MP
S
M
FP
C
Ja.
Ja.
Kraven på etik,
miljöhänsyn mm
ska vara mycket
högt ställda.
Arbetet med detta
bör utvecklas och
stärkas.
Nej.
Vi välkomnar en debatt om MR- och miljöfrågor
i AP-fonderna. Öppenhet och dialog är en
förutsättning för att förtroendet för fondernas
verksamhet upprätthålls. AP-fondernas
övergripande mål för placeringsverksamheten
är långsiktigt hög avkastning i syfte att bidra till
pensionssystemets finansiering. Målet är
fastställt i lag och i motiven framgår också att
AP-fonderna ska ta hänsyn till miljö och etik
utan att göra avkall på det övergripande målet
om hög avkastning. Ansvaret för att så ske
ligger ytterst på AP-fondernas styrelser. Vi ser
inget motsatsförhållande mellan etik- och
miljöhänsyn i investeringsprocessen och målet
om långsiktigt hög avkastning. Istället ser vi att
hållbarhetsfrågor, som rymmer mer än etik och
miljö, är en förutsättning för företags
långsiktiga värdeskapande och investerares
avkastning.
Ja.
Nej.
I möjligaste mån AP-fondernas övergripande mål
för placeringsverksamheten är
långsiktigt hög avkastning, i
syfte att bidra till
pensionssystemets finansiering.
Det målet är fastställt i lag. Det
framgår av lagmotiven att APfonderna ska ta hänsyn till miljö
och etik utan att göra avkall på
det övergripande målet om hög
avkastning. Vi vill dock att
fonderna tar sitt ansvar som
ägare för att försöka påverka
företag i en etiskt och
miljömässigt positiv riktning.
KD
Mänskliga rättigheter och
miljö ska vara överordnat
ekonomisk vinst. Det slås
tydligt fast i Sveriges Politik
för Global Utveckling (PGU)
att alla Sveriges
politikområden ska bidra till
en rättvis och hållbar
utveckling, varför en
översyn av AP-fonderna bör
ses över.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Mänskliga rättigheter
7.
Bör Sverige ratificera ILO 169?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Ja.
Ja.
Frågan har utretts och visat
sig komplicerad på grund
av mark- och
rättighetsfrågorna, till
exempel rätt till jakt och
fiske. Vår ståndpunkt är att
den bästa vägen är att få
tillstånd en nordisk
samekonvention som ett
första steg. Ett sådant
arbete pågår med syfte att
ha den på plats 2016.
Nej.
Sedan våren 2011 pågår förhandlingar
mellan Sverige, Finland och Norge om en
nordisk samekonvention. Konventionens
ändamål är att stärka det samiska folkets
rättigheter, så att samerna kan bevara och
utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar
och sitt samhällsliv med minsta möjliga
hinder av landgränserna. Förhoppningen
och målsättningen är att
förhandlingsprocessen, i vilken sametingen
i de tre länderna deltar, kan driva på
utvecklingen med att finna
samförståndslösningar på utestående
utmaningar.
-
Nej.
Regeringen har valt att inte
skriva under och det står
Centerpartiet bakom. Det
finns ännu en del
frågetecken kvar att klara
ut i ILO169, bl.a. vad gäller
markfrågor. När
förutsättningarna för att
skriva under föreligger kan
saken komma i ett annat
läge.
Nej.
ILO 169 innebär
långtgående förändringar
av äganderätten.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.
Mänskliga rättigheter
8.
Ska Sverige anta en mer human flyktingpolitik och sluta avvisa
människor till konfliktområden?
V
MP
S
M
FP
C
KD
Ja.
Ja.
Sverige har en generös
asyllagstiftning. Varje person
som söker asyl i Sverige ska få
en individuell och rättssäker
prövning, samt ett beslut inom
rimlig tid. Vi värnar den
reglerade invandringen men
också rätten att söka asyl, som
är en grundläggande mänsklig
rättighet. Den utgår ifrån
människors behov av skydd
och deras fruktan för förföljelse.
Nej.
Sverige har en öppen migrationspolitik
som bygger på humanitet, respekt för
mänskliga rättigheter och för nationella
och internationella lagar och regler. Vi har
t.ex. som första EU-land fattat beslut om
att bevilja permanent uppehållstillstånd
till de syrier som flyr undan kriget och vi
tar årligen emot störst andel
kvotflyktingar i förhållande till vår
befolkningsmängd. Vår migrationspolitik
är human, och det är viktigt att också
andra länder tar sitt ansvar.
Ja.
Ja.
Centerpartiet vill ha en
human flyktingpolitik och
ingen ska behöva
avvisas under risk för
eget liv. Vi vill också att
EU ska lyfta denna fråga
mer och att andra EUländer ska ta ett större
ansvar.
Vi vill ha en human och
generös flyktingpolitik. Det
kräver reglering av olika
slag för att mottagandet
ska fungera.
Enkäten med riksdagspartierna genomfördes mellan december 2013 och februari 2014 av kampanjen Välj Rättvisa Nu, se globalrattvisa.nu. SD svarade inte på enkäten. Partierna
uppmuntrades att svara ja eller nej utifrån vad som bäst speglar partiets åsikt. Det fanns även möjlighet att motivera eller kommentera svaret i en särskild kolumn. En del partier har valt
att bara kommentera vissa frågor utan att svara ja eller nej.