Vägmarkeringsmarknaden
Vägmarkeringsmarknaden Ökat trafikflöde förstärker betydelsen av att skapa en trafiksäker väginfrastruktur Fram till 2020 beräknas trafikflödet i EU-länderna fördubblas. Nyligen genomförda studier visar att handel mellan ”gamla” och tillkomna EU-medlemmar ökar med cirka 2% per år och upp till 2,6% mellan de 27 medlemsstaterna och övriga länder i Europa som t ex Turkiet och Ryssland. Prognosticerad utveckling av trafikflödet ställer höga krav på färdigställandet av det europeiska vägnätet. För att förverkliga målet att skapa trafiksäkra, miljöanpassade och snabbare transporter över nationsgränser kommer vägprojekten i det Transeuropeiska Transportnätet att byggas samman med de tio planerade Pan-europeiska transportkorridorerna till ett Pan-Europeiskt Transportnät. I det Pan-Europeiska Transportnätet ingår bland annat följande vägprojekt: • Corridor I kallas Via Baltica och ska utgöra transportlänk mellan Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen samt angränsande länder i östra och västra Europa. • Corridor II länkar samman framförallt Tyskland och Polen med Vitryssland och Ryssland. Vägbyggnation pågår i såväl Polen som Ryssland och målsättningen är att motorväg ska vara klar 2015. • Corridor III som omfattar 1 700 km väg och som delvis är färdigställd går från Berlin via Krakow till Kiev och blir en viktig länk mellan de industritäta områdena i Tyskland, Polen och Ukraina. • I Corridor IV ingår 3 640 km väg i länderna Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Grekland och Turkiet. • Corridor V omfattar 2 850 km väg i Kroatien, Slovenien, Ungern, Slovakien och Ukraina. • Corridor VI förbinder Centraleuropa med medelhavsländerna. Flertalet motorvägsprojekt pågår i Slovakien och planeras vara genomförda till 2015. Länderna i Central- och Östeuropa har geografiskt en mycket strategisk position. Detta förstärker ytterligare betydelsen av att skapa en väl utvecklad väginfrastruktur för att underlätta transporter mellan Väst- och Centraleuropa såväl som till länderna i Norden, de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Genom förvärv och etablering av vägmarkeringsverksamhet i Andelav a ärsom rådetsom sättning Norden och Central- och Östeuropa har Geveko stärkt sin position på de marknader, där stora vägprojekt i det Pan-europeiska transportnätet kommer att genomföras fram till år 2020. Gevekos marknadsandel, totalt Övriga 85% Geveko 15% Länderna i Östeuropa berörs också av infrastrukturprojektet TRACEA (Transport Corridor Europe-Caucasus-Asia). Projektet omfattar förutom järnvägar, broar och hamnar en återuppbyggnad av den så kallade Silkevägen. A ndelav affärsom rådets om sättning Byggnation pågår sedan några år tillbaka i Bulgarien, Rumänien, Turkiet och Ukraina. Marknadsfaktorer Vägmarkeringsmarknaden i Europa påverkas av olikheter vad gäller ekonomisk utveckling och ländernas anslag av statliga medel för finansiering av vägbyggnation, finansiering via EU-institutioner samt öppenhet inför nya finansieringsmöjligheter. Dessutom finns olikheter i teknikutveckling, miljö- och kvalitetskrav, vägstandard, trafikflöde och trafiksäkerhetsmål. Gevekos marknadsandel, antal ton material Övriga 80% Geveko 20% Marknaden för vägmarkering kan generellt A ndelav affärsom rådets om sättning delas in i två segment; materialtillverkning och entreprenadverksamhet. Försäljning av vägmarkeringsmaterial är gränsöverskridande medan entreprenad oftast bedrivs som lokal eller Gevekos marknadsandel, nationell verksamhet. I Europa kännetecknas entreprenadverksamhet, miljoner euro entreprenadbranschen av ett stort antal aktörer Geveko 10% Övriga 90% där flertalet är verksamma på en eller ett fåtal marknader. Inom materialtillverkning är branschen inte lika fragmenterad. Geveko är det enda företaget som har uppnått ledande positioner på flera marknader både inom entreprenad och materialförsäljning. Gevekos strategi är att befästa och stärka Andelav a ärsom rådetsom sättning marknadsledarskapet i Europa. De förvärv som genomförts i Norden och i centrala och östra Europa har utgjort en viktig del i denna strategi. Gevekos marknadsandel i Europa uppskattas till cirka 15%. Inom materialproduktion har Gevekos miljöanpassade vattenburna produkter marknadsandelar som uppgår till 25-30%. Gevekos andel av entreprenadverksamheten i Europa uppgår till cirka 12%. Försäljning per geografiskt område Övriga världen 0,6% Västeuropa 22,7% Norden 50,3% Central- och Östeuropa 26,5% GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010 I VÄGMARKERINGSMARKNADEN 19 Gevekos marknadsposition Land Material Entreprenad Sverige 1 1 Norge 1 1 Danmark 1 1 Finland 1 1 Rumänien 1 1 Belgien 1 Ungern 1 1 Slovakien 2 2 Tjeckien 2 2 Polen 2 3 Turkiet 2 Holland 2 Schweiz 2 Ukraina 2 Tyskland 3 Storbritannien 4 4 Marknaderna i Norden och Västeuropa Marknaderna i Norden och Västeuropa är hårt konkurrensutsatta. På de nordiska marknaderna konkurrerar ett 15-tal bolag inom vägmarkeringsområdet. Geveko har starka marknadspositioner inom både entreprenad och materialförsäljning i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Den västeuropeiska vägmarkeringsmarknaden uppvisar stora skillnader mellan olika länder. I England, som är en av de tre största marknaderna i Europa, är cirka 200 bolag verksamma inom entreprenad. En liknande konkurrenssituation gäller i Tyskland, medan Frankrike uppvisar ett mönster som mer liknar den nordiska marknaden. Marknaden i Norden och Västeuropa uppskattas till cirka 8 000 mkr per år. Tillväxten är svag och beräknas uppgå till 1-2% årligen. Under 2010 var tillväxten god, då flera länder på grund av den finansiella krisen beslutade om ökade anslag till nybyggnation av vägar och vägunderhåll. Marknaderna i Central- och Östeuropa Marknaden för vägmarkeringsprodukter i Central- och Östeuropa är värdemässigt cirka en fjärdedel av det beräknade värdet för Västeuropa. Drivkrafter för tillväxt är ett stort behov att öka trafiksäkerheten i kombination med stora infrastrukturinvesteringar. Gevekos strategi har varit att skapa marknadsledande positioner på dessa marknader. Genom förvärv av entreprenadbolag i Polen, Tjeckien och Slovakien samt genom organisk tillväxt, har Geveko idag ett nätverk av entreprenadbolag från Östersjön i norr till Svarta Havet i söder. Geveko har också etablerat verksamhet i Ryssland och Ukraina, länder i Östeuropa som ingår i såväl det Pan-europeiska som det Euroasiatiska transportnätet i vilka stora väginfrastrukturförbättringar är projekterade. Konkurrenssituationen är hård på flertalet marknader och kännetecknas av många lokala/ nationella bolag särskilt inom entreprenad. Dessutom har etableringsintresset hos flera västeuropeiska bolag ökat under senare år. Marknaderna i Central- och Östeuropa uppskattas till cirka 2 000 mkr per år. Tillväxten beräknas uppgå till 5-10% under de närmaste åren. Svaga statsfinanser, orsakade av den finansiella krisen, har påverkat marknadsutvecklingen negativt även under 2010, då flertalet länder tvingats till drastiska nedskärningar av vägunderhåll. Faktorer som påverkar vägmarkeringsmarknaden Positiva faktorer Trafiksäkerhetsmålen i Europa Påverkan Flertalet länder har trafiksäkerhetsprogram med fastställda mål i likhet med den svenska noll visionen. Geveko deltar aktivt i trafiksäkerhetsarbetet i Europa med produkter som bidrar till en säkrare trafikmiljö. Forskning/Utveckling Gevekos utveckling bedrivs med fokus på ökad trafiksäkerhet och miljöanpassade produkter, för vilka efterfrågan ökar. Ökade anslag till vägunderhåll Beslut om investeringar i nybyggnation får effekt på vägmarkeringsmarknaden med några års fördröjning, medan ökade anslag till vägunderhåll påverkar marknaden omedelbart. EU-finansiering av väginfrastruktur Länders statliga medel är oftast inte tillräckliga. Finansiering med EU-medel gör det möjligt att genomföra stora infrastrukturprojekt, särskilt i Central- och Östeuropa. Projekterade och planerade vägprojekt Geveko har en heltäckande entreprenadverksamhet från Östersjön i norr till Svarta Havet i till 2020 i Central- och Östeuropa söder och därmed goda förutsättningar att delta i pågående och kommande vägprojekt. Negativa faktorer Finansiell instabilitet Svaga statsfinanser Kundberoende Konkurrens Säsongsmässighet/väder Påverkan Gevekos kapitalbindning i kundfordringar ökar då flera länder/stater i Central- och Östeuropa haft svårigheter med finansiering. Infrastrukturprojekt kan senareläggas, då finansiering i de flesta länder till stor del sker med statliga medel. Anslag till årligt vägunderhåll kan minskas då stater tvingas till besparingar. På flertalet marknader är kunderna få, vilket innebär stort enkundsberoende. Vägmarkeringsbranschen är mycket fragmenterad och kännetecknas av stor överkapacitet och hård priskonkurrens. Vägmarkering utförs i huvudsak på torrt underlag, vilket innebär att vädersituationen utgör en negativ faktor. 20 VÄGMARKERINGSMARKNADEN I GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010 Andelav a ärsom rådetsom sättning FINANSIERING AV VÄGINFRASTRUKTUR I EUROPA EU-kommissionens beslut om finansiering av väginfrastruktur, genomförande av det planerade europeiska transportnätet och fördelning av offentliga medel har stor påverkan på vägmarkeringsmarknadens utveckling. Beslut om investeringar i nybyggnation av vägar får effekt på vägmarkeringsmarknaden med några års fördröjning, medan ökade anslag till vägunderhåll påverkar marknaden omedelbart. Finansiering av vägprojekt i Norden och Västeuropa I Norden och västra Europa finansieras vägbyggnation främst med statliga medel. Investering i nyproduktion av vägar är för närvarande låg. Däremot pågår ombyggnation av vägar för att öka trafiksäkerheten. I samband med den finansiella krisen togs beslut om ökade statliga medel till vägbyggnation och vägunderhåll bland annat i Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Danmark, Norge, Sverige och Finland. Samtidigt beviljade EU-kommissionen motsvarande 5 miljarder svenska kronor till vägprojekt inom det transeuropeiska transportnätet. De projekt som under de närmaste åren kommer att finansieras med dessa medel finns i Frankrike, Tyskland, Ungern, Sverige och Storbritannien. – Sverige – I Sverige har regeringen beslutat att 417 miljarder kronor ska investeras i infrastruktur fram till 2021. 217 miljarder kronor ska användas för att utveckla transportsystemet. 136 miljarder ska fördelas på drift och underhåll av vägar. Sverige erhåller dessutom 22,2 miljoner euro av de 500 miljoner euro som EU beslutade avsätta för infrastrukturprojekt i samband med den ekonomiska krisen. – Danmark och Norge – Danska transportministeriet har fastställt en ny transportplan för infrastruktursatsningar till 2020. I planen anslås 150 miljarder dkr till utbyggnad och underhåll av vägnätet. Norska regeringen har beslutat om ett handlingsprogram för investeringar i det norska vägnätet för perioden 20062016. Under de första fyra åren kommer cirka 3,3 miljarder nkr att investeras i nya vägprojekt. I Norge pågår även nybyggnation av vägsträckor i OPS-projektform (Offentlig/Privat Samverkan). – Finland – Det årliga anslaget till infrastruktur i Finland varierar inte mycket från ett år till ett annat. Däremot beslutar man årligen separat om finan- siering av nya projekt. Av den årliga andelen statliga medel styrs cirka 600 miljoner euro till den allmänna väghållningen. De årliga utgifterna för nya infrastrukturella projekt har under de senaste tio åren varit i genomsnitt 300 miljoner euro om året. – Storbritannien – Storbritanniens transportplan omfattar åren 2010-2015. För att förverkliga de infrastrukturella mål och projekt som planen innehåller kommer investeringar i väginfrastruktur fram till årsskiftet 2014/2015 att uppgå till 30 miljarder pund. Byggnation av motorvägar (1 717 km) i Centraleuropa 2010-2013 Polen 41% Slovakien 7% Tjeckien 6% Rumänien 20% Ungern 12% Bulgarien 14% Källa PMR – Tyskland – I Tyskland sammanfattas regeringens plan för investeringar i infrastruktur i ”BundesverkehrsAndelav a ärsom rådetsom sättning wegeplan”. De tyska statliga infrastrukturinvesteringarna som omfattar såväl vägnät som järnväg och vattenvägar beräknas under perioden Byggnation av riksvägar (1 231 km) 1991-2012 uppgå till cirka 230 miljarder euro. i Centraleuropa 2010-2013 Finansiering av vägprojekt i Central- och Östeuropa I Central- och Östeuropa är behovet stort att förbättra vägstandard och öka trafiksäkerheten. I dessa länder är det egna landets finansiella resurser oftast otillräckliga. EIB (Europeiska Investeringsbanken), EU:s strukturfonder och EBRD (European Bank of Reconstruction and Development) bidrar med finansiellt stöd för att förverkliga infrastrukturella mål. I den rapport som publierades av PMR*) i oktober 2010 uppskattas marknaden för väginfrastruktur i Centraleuropa uppgå till ett värde av 15 miljarder euro per år under 2012 och 2013. I Polen som representerar 40% av marknadsvärdet pågår bland annat vägbyggnation inför EM i fotboll 2012. Motorvägar kommer också att byggas i Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern. I Centraleuropa ska totalt 1 700 km motorväg vara färdigställda till 2013. Polen 66% Ungern 7% Tjeckien 9% Rumänien 4% Slovakien 8% Bulgarien 6% Källa PMR *) P MR Publications tillhandahåller marknadsanalyser på länder i Central- och Östeuropa. Länderna i Östeuropa har etablerat särskilda förbindelser med EU, baserade på så kallade partnerskapsavtal, PCA (Partnership and Cooperation Agreement) och som berör samarbete inom bland annat energi, miljö och transport. EU bidrar ekonomiskt och tekniskt via EU:s stödprogram TACIS (Technical Assistance for the Commonwelth of Independent States). Gemensamt för genomförande av planerade vägprojekt i samtliga länder är tillgång till såväl EU-medel som statliga medel samt möjligheten till privatfinansierade upphandlingar så kallade OPS-lösningar. GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010 I VÄGMARKERINGSMARKNADEN 21 – Polen – Kostnaden för att höja standarden på det polska vägnätet beräknas varje år uppgå till cirka 1 miljard euro till 2020. Nybyggnation och förbättringar av väginfrastruktur i Polen finansieras till största delen med lån från Världsbanken, Europeiska Investeringsbanken och EU:s strukturfonder. – Rumänien – I Rumänien anslås statliga medel till vägunderhåll medan utbyggnaden av det rumänska vägnätet främst finansieras via externa institutioner som t ex Europeiska Investeringsbanken. Till byggnation av 857 km väg som ingår i Corridor IV i det Pan-Europeiska transportnätet har EU beviljat lån som uppgår till 8,5 miljarder euro. 530 km av vägsträckan beräknas vara klar 2013. – Ryssland – Ryssland erhåller såväl ekonomiskt som tekniskt stöd via EU:s program TACIS. I många vägprojekt i Ryssland är också EBRD sedan länge medfinansiär. Nybyggnation och förbättringar av väginfrastruktur finansieras också med statliga medel. Under perioden 2010-2015 beräknas statliga investeringar uppgå till 10-16 miljarder euro årligen. – Tjeckien – Tjeckien har ett väl utvecklat nätverk av vägar och motorvägar och anses ha det främsta transportnätet i centrala och östra Europa. Statliga medel för infrastruktursatsningar i Tjeckien som är budgeterade i plan för transportinfrastruktur 2008-2013 ska möjliggöra fortsatt byggnation av motorvägsnätet, som beräknas uppgå till cirka 1 000 km i slutet av 2013. Europeiska Investeringsbanken har beviljat lån för perioden 2008-2011 som uppgår till 1,35 miljarder euro och som kan komma att utökas med ytterligare 1 miljard euro. Dessutom bidrar EU’s strukturfonder med cirka CZK 40 miljarder varje år. – Ukraina – Ukraina som är östra Europas största land till ytan med cirka 46 miljoner invånare har länge avstått från att investera i det nationella väg nätet. Ukraina har nu påbörjat nybyggnation och underhåll av vägnätet bland annat på grund av ökat antal personbilar och det höga antalet omkomna i trafiken. Nybyggnationen av vägar i Ukraina kommer att pågå under 5-7 år. Inför EM i fotboll 2012 investeras 7,5 miljarder UAH i byggnation av ny motorväg mellan Lviv och Krakovets. Långivare till Ukrainska staten och det ukrainska vägverket är EIB och EBRD. 22 VÄGMARKERINGSMARKNADEN I GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010 – Ungern – Ungern är det land i Centraleuropa där motorvägsbyggnation pågått under en längre tid. Under perioden 2007-2015 beräknas investeringarna i det ungerska vägnätet uppgå till cirka 3,4 miljarder euro. Ungern är ett av de länder i Europa som med framgång använt så kallade OPS-lösningar för att finansiera vägbyggnation. Idag finns motorväg mellan Budapest och Wien och utbyggnaden fortsätter för att underlätta transporter mellan Ungern och gränsländer som t ex Kroatien, Serbien, Rumänien och Ukraina. KONKURRENSSITUATION I Europa finns ett fåtal större företag som delvis är verksamma inom området vägmarkering samt ett stort antal mindre och medelstora nationella, regionala och lokala aktörer. Geveko är det företag bland de stora aktörerna i Europa som koncentrerat verksamheten på horisontella vägmarkeringsprodukter. Övriga företag är i större omfattning även verksamma inom området vertikala skyltar och det trafiktekniska området. Geveko är det största företaget i Europa inom horisontell vägmarkering med en uppskattad marknadsandel på cirka 15%. Gevekos entreprenadverksamhet har en ledande marknadsposition i Norden och i Polen, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Ungern. I Turkiet är Gevekos intressebolag bland de tre största inom entreprenad. Inom materialförsäljning har Geveko ledande positioner, förutom i ovan nämnda länder också i Belgien, Holland, Schweiz, Tyskland och Ukraina. Nedan beskrivs några av de större konkurrenterna. Övriga konkurrenter finns namngivna under Affärsområde Entreprenad och Materialförsäljning. KONKURRENTER Konkurrenter i Norden – Svevia, Sverige – Svevia bedriver byggnads,- drift- och underhållsverksamhet inom väg- och anläggnings området och har tillverkning av vägmarkeringsmaterial. Svevia har genom bolagisering fått större möjligheter att göra affärer och ingå samarbetsavtal i andra länder. Svevia har en marknadsandel om cirka 30% av den svenska entreprenadmarknaden för vägmarkeringar. Svenska staten är 100% ägare till Svevia. – Visafo, Norge – Visafo är ett privatägt norskt bolag som expanderat snabbt under senare år. Visafo är verksamt inom entreprenad huvudsakligen i Norge, där deras marknadsandel uppskattas till cirka 25%. – Saferoad med dotterbolag Eurostar och EKC, Norge och Danmark – Eurostar ingår i den norska privatägda koncernen Saferoad som ägs av riskkapitalbolaget Nordic Capital. I Saferoads produktsortiment ingår bland annat vägmarkeringsprodukter. Dotterbolagen Eurostar i Norge och Danmark och EKC i Sverige är verksamma inom området vägmarkering. Eurostar tillhör de större aktörerna inom vägmarkering i Norge med en marknadsandel på drygt 30% och har en mindre andel av marknaden i Danmark och Sverige. I Polen är Saferoad representerat genom dotterbolaget Grawill som är ett av de större bolagen inom materialförsäljning. – Tielinja, Finland – Tielinja Oy utför vägmarkeringstjänster på den finska marknaden och till viss del i kommuner i norra Sverige. Tielinja har cirka 45% av den finska entreprenadmarknaden för vägmarkeringar. Konkurrenter i Västeuropa – Eurovia och Compagnie Signature, Frankrike – Eurovia som ingår i den franska Vinci-koncernen är en av Europas största tillverkare av trafiksäkerhetsprodukter, marknadsledare i Frankrike och en av de största aktörerna på den tyska marknaden. Compagnie Signature tillhör också de ledande företagen i Europa inom såväl vertikal som horisontell vägmarkering med dotterbolag i flertalet europeiska länder. Ett sam gående har genomförts mellan Eurovia och Compagnie Signature. Compagnie Signature har cirka 35% marknadsandel i Frankrike. – Aximum, Frankrike – Aximum-koncernen tillhör en av de större aktörerna inom byggnation och underhåll av infrastruktur i Frankrike. Aximum har även produktion och försäljning av trafiksäkerhetsprodukter och vägmarkeringsmaterial på den franska marknaden samt exporter av dessa produkter till ett tjugotal länder. Aximums marknadsandel inom vägmarkeringsmaterial uppskattas till cirka 38%. koncern med huvudkontor i Österrike. Swarco tillverkar och marknadsför glaspärlor som ingår i vägmarkeringsmaterial, vägmarkeringsprodukter och andra trafiktekniska produkter. Produktion av vägmarkeringsmaterial sker i dotterbolagen Limburger Lack och Vestglas. Limburger Lack är Tysklands största producent av vägmarkeringsprodukter och marknadsledare på den tyska och österrikiska marknaden med marknadsandelar på cirka 30% respektive 40%. IMS (International Marking Systems GmbH) tillverkar prefabricerade vägmarkeringssymboler under varumärket Eurotherm. – Prismo (Ennis Paint), Storbritannien – Den brittiska marknaden domineras av elva inhemska företag som producerar termoplast. Storbritannien är den största termoplastmarknaden i Europa med en volym som uppgår till cirka 45 000 ton per år. Prismo som tillverkar vägmarkeringsprodukter och har entreprenadverksamhet ägs av det amerikanska företaget Ennis Paint. Prismo är en av de största tillverkarna av termoplast i Europa och den största aktören på den brittiska vägmarkeringsmarknaden med en marknadsandel på cirka 25%. Konkurrenter i Central- och Östeuropa I Central- och Östeuropa är konkurrenter inom entreprenadverksamhet och materialförsäljning såväl internationella, nationella som lokala aktörer. Inom materialförsäljning är Helios och STIM de största konkurrenterna. I Tjeckien och Slovakien är Saroute det största entreprenadföretaget följt av Gevekos dotterbolag Superco och Osfer. Konkurrenter i Rumänien inom entreprenadtjänster, där Gevekos dotterbolag Plastidrum är det största företaget, är Kokkinakis, Swarco och Signature. I Ungern är de största konkurrenterna Heoscont och Köszolgker. Den ryska entreprenadmarknaden domineras av de större företagen Dorplast, Madi Practice, Ruslafplast och Magistral Sevice. I Polen är Geveko det största företaget följt av Grawil och Zaberd. – Swarco med dotterbolag Limburger Lack, Vestglas och IMS, Tyskland – Tyskland är, på grund av sitt omfattande vägnät, antal fordon och därmed trafikintensitet, en av de största marknaderna för vägmarkeringsprodukter. Swarco-gruppen är en privatägd GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010 I VÄGMARKERINGSMARKNADEN 23
© Copyright 2024