Vägmarkeringsmarknaden
Ökat trafikflöde förstärker betydelsen av att
skapa en trafiksäker väginfrastruktur
Fram till 2020 beräknas trafikflödet i EU-länderna fördubblas. Nyligen genomförda studier
visar att handel mellan ”gamla” och tillkomna
EU-medlemmar ökar med cirka 2% per år och
upp till 2,6% mellan de 27 medlemsstaterna
och övriga länder i Europa som t ex Turkiet
och Ryssland. Prognosticerad utveckling av
trafikflödet ställer höga krav på färdigställandet
av det europeiska vägnätet. För att förverkliga
målet att skapa trafiksäkra, miljöanpassade
och snabbare transporter över nationsgränser
kommer vägprojekten i det Transeuropeiska
Transportnätet att byggas samman med de tio
planerade Pan-europeiska transportkorridorerna
till ett Pan-Europeiskt Transportnät.
I det Pan-Europeiska Transportnätet ingår bland
annat följande vägprojekt:
• Corridor I kallas Via Baltica och ska utgöra
transportlänk mellan Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen samt angränsande
länder i östra och västra Europa.
• Corridor II länkar samman framförallt Tyskland
och Polen med Vitryssland och Ryssland. Vägbyggnation pågår i såväl Polen som Ryssland
och målsättningen är att motorväg ska vara
klar 2015.
• Corridor III som omfattar 1 700 km väg och
som delvis är färdigställd går från Berlin via
Krakow till Kiev och blir en viktig länk mellan
de industritäta områdena i Tyskland, Polen
och Ukraina.
• I Corridor IV ingår 3 640 km väg i länderna
Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Grekland och Turkiet.
• Corridor V omfattar 2 850 km väg i Kroatien,
Slovenien, Ungern, Slovakien och Ukraina.
• Corridor VI förbinder Centraleuropa med medelhavsländerna. Flertalet motorvägsprojekt pågår i Slovakien och planeras vara
genomförda till 2015.
Länderna i Central- och Östeuropa har geografiskt en mycket strategisk position. Detta
förstärker ytterligare betydelsen av att skapa en
väl utvecklad väginfrastruktur för att underlätta
transporter mellan Väst- och Centraleuropa
såväl som till länderna i Norden, de baltiska
länderna, Ryssland och Ukraina. Genom förvärv
och etablering av vägmarkeringsverksamhet i
Andelav a ärsom rådetsom sättning
Norden och Central- och Östeuropa har Geveko
stärkt sin position på de marknader, där stora
vägprojekt i det Pan-europeiska transportnätet
kommer att genomföras fram till år 2020.
Gevekos marknadsandel, totalt
Övriga 85%
Geveko 15%
Länderna i Östeuropa berörs också av infrastrukturprojektet TRACEA (Transport Corridor
Europe-Caucasus-Asia). Projektet omfattar
förutom järnvägar, broar och hamnar en återuppbyggnad av den så kallade Silkevägen. A ndelav affärsom rådets om sättning
Byggnation pågår sedan några år tillbaka i Bulgarien, Rumänien, Turkiet och Ukraina.
Marknadsfaktorer
Vägmarkeringsmarknaden i Europa påverkas
av olikheter vad gäller ekonomisk utveckling
och ländernas anslag av statliga medel för
finansiering av vägbyggnation, finansiering via
EU-institutioner samt öppenhet inför nya finansieringsmöjligheter. Dessutom finns olikheter i
teknikutveckling, miljö- och kvalitetskrav, vägstandard, trafikflöde och trafiksäkerhetsmål.
Gevekos marknadsandel, antal ton material
Övriga 80%
Geveko 20%
Marknaden för vägmarkering kan generellt
A ndelav affärsom rådets om sättning
delas in i två segment; materialtillverkning och
entreprenadverksamhet. Försäljning av vägmarkeringsmaterial är gränsöverskridande medan
entreprenad oftast bedrivs som lokal eller
Gevekos marknadsandel, nationell verksamhet. I Europa kännetecknas
entreprenadverksamhet, miljoner euro
entreprenadbranschen av ett stort antal aktörer
Geveko 10%
Övriga 90%
där flertalet är verksamma på en eller ett fåtal
marknader. Inom materialtillverkning är branschen
inte lika fragmenterad.
Geveko är det enda företaget som har uppnått
ledande positioner på flera marknader både
inom entreprenad och materialförsäljning.
Gevekos strategi är att befästa och stärka
Andelav a ärsom rådetsom sättning
marknadsledarskapet i Europa. De förvärv som
genomförts i Norden och i centrala och östra
Europa har utgjort en viktig del i denna strategi.
Gevekos marknadsandel i Europa uppskattas
till cirka 15%. Inom materialproduktion har
Gevekos miljöanpassade vattenburna produkter marknadsandelar som uppgår till 25-30%.
Gevekos andel av entreprenadverksamheten i
Europa uppgår till cirka 12%.
Försäljning per geografiskt område
Övriga
världen 0,6%
Västeuropa
22,7%
Norden 50,3%
Central- och
Östeuropa 26,5%
GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010 I VÄGMARKERINGSMARKNADEN
19
Gevekos marknadsposition
Land
Material Entreprenad
Sverige
1
1
Norge
1
1
Danmark
1
1
Finland
1
1
Rumänien
1
1
Belgien
1
Ungern
1
1
Slovakien
2
2
Tjeckien
2
2
Polen
2
3
Turkiet
2
Holland
2
Schweiz
2
Ukraina
2
Tyskland
3
Storbritannien
4
4
Marknaderna i Norden och Västeuropa
Marknaderna i Norden och Västeuropa är hårt
konkurrensutsatta. På de nordiska marknaderna
konkurrerar ett 15-tal bolag inom vägmarkeringsområdet. Geveko har starka marknadspositioner inom både entreprenad och materialförsäljning i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Den västeuropeiska vägmarkeringsmarknaden
uppvisar stora skillnader mellan olika länder. I England, som är en av de tre största marknaderna i Europa, är cirka 200 bolag verksamma
inom entreprenad. En liknande konkurrenssituation gäller i Tyskland, medan Frankrike uppvisar
ett mönster som mer liknar den nordiska marknaden.
Marknaden i Norden och Västeuropa uppskattas till cirka 8 000 mkr per år. Tillväxten är svag
och beräknas uppgå till 1-2% årligen. Under
2010 var tillväxten god, då flera länder på grund
av den finansiella krisen beslutade om ökade
anslag till nybyggnation av vägar och vägunderhåll.
Marknaderna i Central- och Östeuropa
Marknaden för vägmarkeringsprodukter i Central- och Östeuropa är värdemässigt cirka
en fjärdedel av det beräknade värdet för Västeuropa. Drivkrafter för tillväxt är ett stort behov
att öka trafiksäkerheten i kombination med stora
infrastrukturinvesteringar. Gevekos strategi har
varit att skapa marknadsledande positioner på
dessa marknader.
Genom förvärv av entreprenadbolag i Polen,
Tjeckien och Slovakien samt genom organisk
tillväxt, har Geveko idag ett nätverk av entreprenadbolag från Östersjön i norr till Svarta Havet i
söder. Geveko har också etablerat verksamhet i
Ryssland och Ukraina, länder i Östeuropa som
ingår i såväl det Pan-europeiska som det Euroasiatiska transportnätet i vilka stora väginfrastrukturförbättringar är projekterade.
Konkurrenssituationen är hård på flertalet
marknader och kännetecknas av många lokala/
nationella bolag särskilt inom entreprenad.
Dessutom har etableringsintresset hos flera
västeuropeiska bolag ökat under senare år.
Marknaderna i Central- och Östeuropa uppskattas till cirka 2 000 mkr per år. Tillväxten
beräknas uppgå till 5-10% under de närmaste
åren. Svaga statsfinanser, orsakade av den
finansiella krisen, har påverkat marknadsutvecklingen negativt även under 2010, då flertalet
länder tvingats till drastiska nedskärningar av
vägunderhåll.
Faktorer som påverkar vägmarkeringsmarknaden
Positiva faktorer
Trafiksäkerhetsmålen i Europa
Påverkan
Flertalet länder har trafiksäkerhetsprogram med fastställda mål i likhet med den svenska noll
visionen. Geveko deltar aktivt i trafiksäkerhetsarbetet i Europa med produkter som bidrar till
en säkrare trafikmiljö.
Forskning/Utveckling
Gevekos utveckling bedrivs med fokus på ökad trafiksäkerhet och miljöanpassade produkter, för vilka efterfrågan ökar.
Ökade anslag till vägunderhåll
Beslut om investeringar i nybyggnation får effekt på vägmarkeringsmarknaden med några
års fördröjning, medan ökade anslag till vägunderhåll påverkar marknaden omedelbart.
EU-finansiering av väginfrastruktur
Länders statliga medel är oftast inte tillräckliga. Finansiering med EU-medel gör det möjligt
att genomföra stora infrastrukturprojekt, särskilt i Central- och Östeuropa.
Projekterade och planerade vägprojekt Geveko har en heltäckande entreprenadverksamhet från Östersjön i norr till Svarta Havet i
till 2020 i Central- och Östeuropa
söder och därmed goda förutsättningar att delta i pågående och kommande vägprojekt.
Negativa faktorer
Finansiell instabilitet
Svaga statsfinanser
Kundberoende
Konkurrens
Säsongsmässighet/väder
Påverkan
Gevekos kapitalbindning i kundfordringar ökar då flera länder/stater i Central- och Östeuropa haft svårigheter med finansiering.
Infrastrukturprojekt kan senareläggas, då finansiering i de flesta länder till stor del sker med
statliga medel. Anslag till årligt vägunderhåll kan minskas då stater tvingas till besparingar.
På flertalet marknader är kunderna få, vilket innebär stort enkundsberoende.
Vägmarkeringsbranschen är mycket fragmenterad och kännetecknas av stor överkapacitet
och hård priskonkurrens.
Vägmarkering utförs i huvudsak på torrt underlag, vilket innebär att vädersituationen utgör
en negativ faktor.
20 VÄGMARKERINGSMARKNADEN I GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010
Andelav a ärsom rådetsom sättning
FINANSIERING AV
VÄGINFRASTRUKTUR I EUROPA
EU-kommissionens beslut om finansiering av
väginfrastruktur, genomförande av det planerade europeiska transportnätet och fördelning
av offentliga medel har stor påverkan på vägmarkeringsmarknadens utveckling. Beslut om
investeringar i nybyggnation av vägar får effekt
på vägmarkeringsmarknaden med några års
fördröjning, medan ökade anslag till vägunderhåll påverkar marknaden omedelbart.
Finansiering av vägprojekt
i Norden och Västeuropa
I Norden och västra Europa finansieras vägbyggnation främst med statliga medel. Investering i nyproduktion av vägar är för närvarande
låg. Däremot pågår ombyggnation av vägar för
att öka trafiksäkerheten.
I samband med den finansiella krisen togs beslut om ökade statliga medel till vägbyggnation
och vägunderhåll bland annat i Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Danmark, Norge, Sverige
och Finland. Samtidigt beviljade EU-kommissionen motsvarande 5 miljarder svenska kronor till
vägprojekt inom det transeuropeiska transportnätet. De projekt som under de närmaste åren
kommer att finansieras med dessa medel finns
i Frankrike, Tyskland, Ungern, Sverige och Storbritannien.
– Sverige –
I Sverige har regeringen beslutat att 417 miljarder kronor ska investeras i infrastruktur fram till
2021. 217 miljarder kronor ska användas för att
utveckla transportsystemet. 136 miljarder ska
fördelas på drift och underhåll av vägar. Sverige
erhåller dessutom 22,2 miljoner euro av de 500
miljoner euro som EU beslutade avsätta för
infrastrukturprojekt i samband med den ekonomiska krisen.
– Danmark och Norge –
Danska transportministeriet har fastställt en ny
transportplan för infrastruktursatsningar till 2020.
I planen anslås 150 miljarder dkr till utbyggnad
och underhåll av vägnätet. Norska regeringen
har beslutat om ett handlingsprogram för investeringar i det norska vägnätet för perioden 20062016. Under de första fyra åren kommer cirka
3,3 miljarder nkr att investeras i nya vägprojekt. I
Norge pågår även nybyggnation av vägsträckor
i OPS-projektform (Offentlig/Privat Samverkan).
– Finland –
Det årliga anslaget till infrastruktur i Finland
varierar inte mycket från ett år till ett annat.
Däremot beslutar man årligen separat om finan-
siering av nya projekt. Av den årliga andelen
statliga medel styrs cirka 600 miljoner euro till
den allmänna väghållningen. De årliga utgifterna
för nya infrastrukturella projekt har under de
senaste tio åren varit i genomsnitt 300 miljoner
euro om året.
– Storbritannien –
Storbritanniens transportplan omfattar åren
2010-2015. För att förverkliga de infrastrukturella
mål och projekt som planen innehåller kommer
investeringar i väginfrastruktur fram till årsskiftet
2014/2015 att uppgå till 30 miljarder pund.
Byggnation av motorvägar (1 717 km) i Centraleuropa 2010-2013
Polen 41%
Slovakien 7%
Tjeckien 6%
Rumänien 20%
Ungern 12%
Bulgarien 14%
Källa PMR
– Tyskland –
I Tyskland sammanfattas regeringens plan för
investeringar i infrastruktur i ”BundesverkehrsAndelav a ärsom rådetsom sättning
wegeplan”. De tyska statliga infrastrukturinvesteringarna som omfattar såväl vägnät som järnväg och vattenvägar beräknas under perioden
Byggnation av riksvägar (1 231 km) 1991-2012 uppgå till cirka 230 miljarder euro.
i Centraleuropa 2010-2013
Finansiering av vägprojekt
i Central- och Östeuropa
I Central- och Östeuropa är behovet stort att
förbättra vägstandard och öka trafiksäkerheten.
I dessa länder är det egna landets finansiella
resurser oftast otillräckliga. EIB (Europeiska
Investeringsbanken), EU:s strukturfonder och
EBRD (European Bank of Reconstruction and
Development) bidrar med finansiellt stöd för att
förverkliga infrastrukturella mål.
I den rapport som publierades av PMR*) i oktober 2010 uppskattas marknaden för väginfrastruktur i Centraleuropa uppgå till ett värde av
15 miljarder euro per år under 2012 och 2013. I Polen som representerar 40% av marknadsvärdet pågår bland annat vägbyggnation inför EM i
fotboll 2012. Motorvägar kommer också att byggas i Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Tjeckien
och Ungern. I Centraleuropa ska totalt 1 700 km
motorväg vara färdigställda till 2013.
Polen 66%
Ungern 7%
Tjeckien 9%
Rumänien 4%
Slovakien 8%
Bulgarien 6%
Källa PMR
*) P
MR Publications tillhandahåller marknadsanalyser på länder i Central- och Östeuropa.
Länderna i Östeuropa har etablerat särskilda
förbindelser med EU, baserade på så kallade
partnerskapsavtal, PCA (Partnership and Cooperation Agreement) och som berör samarbete
inom bland annat energi, miljö och transport.
EU bidrar ekonomiskt och tekniskt via EU:s
stödprogram TACIS (Technical Assistance for
the Commonwelth of Independent States).
Gemensamt för genomförande av planerade
vägprojekt i samtliga länder är tillgång till såväl
EU-medel som statliga medel samt möjligheten
till privatfinansierade upphandlingar så kallade
OPS-lösningar.
GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010 I VÄGMARKERINGSMARKNADEN
21
– Polen –
Kostnaden för att höja standarden på det
polska vägnätet beräknas varje år uppgå till
cirka 1 miljard euro till 2020. Nybyggnation och
förbättringar av väginfrastruktur i Polen finansieras till största delen med lån från Världsbanken, Europeiska Investeringsbanken och EU:s
strukturfonder.
– Rumänien –
I Rumänien anslås statliga medel till vägunderhåll medan utbyggnaden av det rumänska
vägnätet främst finansieras via externa institutioner som t ex Europeiska Investeringsbanken. Till
byggnation av 857 km väg som ingår i Corridor
IV i det Pan-Europeiska transportnätet har EU
beviljat lån som uppgår till 8,5 miljarder euro.
530 km av vägsträckan beräknas vara klar
2013.
– Ryssland –
Ryssland erhåller såväl ekonomiskt som tekniskt
stöd via EU:s program TACIS. I många vägprojekt i Ryssland är också EBRD sedan länge
medfinansiär. Nybyggnation och förbättringar av
väginfrastruktur finansieras också med statliga
medel. Under perioden 2010-2015 beräknas
statliga investeringar uppgå till 10-16 miljarder
euro årligen.
– Tjeckien –
Tjeckien har ett väl utvecklat nätverk av vägar
och motorvägar och anses ha det främsta transportnätet i centrala och östra Europa. Statliga
medel för infrastruktursatsningar i Tjeckien som
är budgeterade i plan för transportinfrastruktur
2008-2013 ska möjliggöra fortsatt byggnation av motorvägsnätet, som beräknas uppgå
till cirka 1 000 km i slutet av 2013. Europeiska
Investeringsbanken har beviljat lån för perioden
2008-2011 som uppgår till 1,35 miljarder euro
och som kan komma att utökas med ytterligare
1 miljard euro. Dessutom bidrar EU’s strukturfonder med cirka CZK 40 miljarder varje år.
– Ukraina –
Ukraina som är östra Europas största land till
ytan med cirka 46 miljoner invånare har länge
avstått från att investera i det nationella väg
nätet. Ukraina har nu påbörjat nybyggnation
och underhåll av vägnätet bland annat på grund
av ökat antal personbilar och det höga antalet
omkomna i trafiken. Nybyggnationen av vägar
i Ukraina kommer att pågå under 5-7 år. Inför
EM i fotboll 2012 investeras 7,5 miljarder UAH
i byggnation av ny motorväg mellan Lviv och
Krakovets. Långivare till Ukrainska staten och
det ukrainska vägverket är EIB och EBRD.
22 VÄGMARKERINGSMARKNADEN I GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010
– Ungern –
Ungern är det land i Centraleuropa där motorvägsbyggnation pågått under en längre tid.
Under perioden 2007-2015 beräknas investeringarna i det ungerska vägnätet uppgå till cirka
3,4 miljarder euro. Ungern är ett av de länder i
Europa som med framgång använt så kallade
OPS-lösningar för att finansiera vägbyggnation.
Idag finns motorväg mellan Budapest och Wien
och utbyggnaden fortsätter för att underlätta
transporter mellan Ungern och gränsländer som
t ex Kroatien, Serbien, Rumänien och Ukraina.
KONKURRENSSITUATION
I Europa finns ett fåtal större företag som delvis
är verksamma inom området vägmarkering samt
ett stort antal mindre och medelstora nationella,
regionala och lokala aktörer.
Geveko är det företag bland de stora aktörerna
i Europa som koncentrerat verksamheten på
horisontella vägmarkeringsprodukter. Övriga
företag är i större omfattning även verksamma
inom området vertikala skyltar och det trafiktekniska området.
Geveko är det största företaget i Europa inom
horisontell vägmarkering med en uppskattad
marknadsandel på cirka 15%. Gevekos entreprenadverksamhet har en ledande marknadsposition i Norden och i Polen, Tjeckien, Slovakien,
Rumänien och Ungern.
I Turkiet är Gevekos intressebolag bland de tre
största inom entreprenad. Inom materialförsäljning har Geveko ledande positioner, förutom i
ovan nämnda länder också i Belgien, Holland,
Schweiz, Tyskland och Ukraina.
Nedan beskrivs några av de större konkurrenterna. Övriga konkurrenter finns namngivna
under Affärsområde Entreprenad och Materialförsäljning.
KONKURRENTER
Konkurrenter i Norden
– Svevia, Sverige –
Svevia bedriver byggnads,- drift- och underhållsverksamhet inom väg- och anläggnings
området och har tillverkning av vägmarkeringsmaterial. Svevia har genom bolagisering
fått större möjligheter att göra affärer och ingå
samarbetsavtal i andra länder. Svevia har en
marknadsandel om cirka 30% av den svenska
entreprenadmarknaden för vägmarkeringar.
Svenska staten är 100% ägare till Svevia.
– Visafo, Norge –
Visafo är ett privatägt norskt bolag som expanderat snabbt under senare år. Visafo är verksamt inom entreprenad huvudsakligen i Norge,
där deras marknadsandel uppskattas till cirka
25%.
– Saferoad med dotterbolag Eurostar
och EKC, Norge och Danmark –
Eurostar ingår i den norska privatägda koncernen Saferoad som ägs av riskkapitalbolaget
Nordic Capital. I Saferoads produktsortiment
ingår bland annat vägmarkeringsprodukter.
Dotterbolagen Eurostar i Norge och Danmark
och EKC i Sverige är verksamma inom området
vägmarkering. Eurostar tillhör de större aktörerna
inom vägmarkering i Norge med en marknadsandel på drygt 30% och har en mindre andel
av marknaden i Danmark och Sverige. I Polen
är Saferoad representerat genom dotterbolaget
Grawill som är ett av de större bolagen inom
materialförsäljning.
– Tielinja, Finland –
Tielinja Oy utför vägmarkeringstjänster på den
finska marknaden och till viss del i kommuner i
norra Sverige. Tielinja har cirka 45% av den finska entreprenadmarknaden för vägmarkeringar.
Konkurrenter i Västeuropa
– Eurovia och Compagnie Signature, Frankrike –
Eurovia som ingår i den franska Vinci-koncernen
är en av Europas största tillverkare av trafiksäkerhetsprodukter, marknadsledare i Frankrike
och en av de största aktörerna på den tyska
marknaden. Compagnie Signature tillhör också
de ledande företagen i Europa inom såväl vertikal som horisontell vägmarkering med dotterbolag i flertalet europeiska länder. Ett sam
gående har genomförts mellan Eurovia och
Compagnie Signature. Compagnie Signature
har cirka 35% marknadsandel i Frankrike.
– Aximum, Frankrike –
Aximum-koncernen tillhör en av de större aktörerna inom byggnation och underhåll av infrastruktur i Frankrike. Aximum har även produktion
och försäljning av trafiksäkerhetsprodukter och
vägmarkeringsmaterial på den franska marknaden samt exporter av dessa produkter till ett
tjugotal länder. Aximums marknadsandel inom
vägmarkeringsmaterial uppskattas till cirka 38%.
koncern med huvudkontor i Österrike. Swarco
tillverkar och marknadsför glaspärlor som ingår
i vägmarkeringsmaterial, vägmarkeringsprodukter och andra trafiktekniska produkter. Produktion av vägmarkeringsmaterial sker i dotterbolagen Limburger Lack och Vestglas. Limburger
Lack är Tysklands största producent av vägmarkeringsprodukter och marknadsledare på den
tyska och österrikiska marknaden med marknadsandelar på cirka 30% respektive 40%. IMS
(International Marking Systems GmbH) tillverkar
prefabricerade vägmarkeringssymboler under
varumärket Eurotherm.
– Prismo (Ennis Paint), Storbritannien –
Den brittiska marknaden domineras av elva
inhemska företag som producerar termoplast.
Storbritannien är den största termoplastmarknaden i Europa med en volym som uppgår till
cirka 45 000 ton per år. Prismo som tillverkar
vägmarkeringsprodukter och har entreprenadverksamhet ägs av det amerikanska företaget
Ennis Paint. Prismo är en av de största tillverkarna av termoplast i Europa och den största
aktören på den brittiska vägmarkeringsmarknaden med en marknadsandel på cirka 25%.
Konkurrenter i Central- och Östeuropa
I Central- och Östeuropa är konkurrenter inom
entreprenadverksamhet och materialförsäljning
såväl internationella, nationella som lokala
aktörer. Inom materialförsäljning är Helios och
STIM de största konkurrenterna. I Tjeckien
och Slovakien är Saroute det största entreprenadföretaget följt av Gevekos dotterbolag
Superco och Osfer. Konkurrenter i Rumänien
inom entreprenadtjänster, där Gevekos dotterbolag Plastidrum är det största företaget, är
Kokkinakis, Swarco och Signature. I Ungern
är de största konkurrenterna Heoscont och
Köszolgker. Den ryska entreprenadmarknaden
domineras av de större företagen Dorplast,
Madi Practice, Ruslafplast och Magistral Sevice.
I Polen är Geveko det största företaget följt av
Grawil och Zaberd.
– Swarco med dotterbolag Limburger Lack,
Vestglas och IMS, Tyskland –
Tyskland är, på grund av sitt omfattande vägnät,
antal fordon och därmed trafikintensitet, en av
de största marknaderna för vägmarkeringsprodukter. Swarco-gruppen är en privatägd
GEVEKO ÅRSREDOVISNING 2010 I VÄGMARKERINGSMARKNADEN
23