SNPF 2 2013 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 2/2013 Alltfler insatser mot dopning på gym Gäller yttrandefrihet för poliser? Mängdberäkning i dopningsärenden Värna nyanserna i narkotikadebatten! Utvidgat förverkande på gatan INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: Manusstopp 5 maj 2013. Utgivning vecka 24, 2013. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET: Ledaren ............................................................................................... 2 Info från styrelsen ................................................................................ 3 Redaktörens spalt................................................................................ 3 Gäller yttrandefrihet för poliser? .......................................................... 6 Mängdberäkning i dopningsärenden ................................................... 10 AAS-missbruk väcker många frågor .................................................... 14 Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping.......................................... 18 Operation ABC..................................................................................... 22 Samverkansprojekt mellan gym mot dopning i Borås ......................... 26 2012 ökade dopningsbrotten med 128 procent i Dalarna ................... 27 När liberalism blir egoism .................................................................... 34 Unga döda – och samverkan för barn som far illa ............................... 38 Värna nyanserna i narkotikadebatten! ................................................. 42 Drogförsäljning på nätet gjorde 20-åring fartblind ............................... 46 Rättsrutan ............................................................................................ 50 Cannabis påverkar hjärnan – nu vet forskningen mer ........................ 51 om mekanismerna Notiser: Världen runt........................................................................... 54 Landet runt ............................................................................ 55 Utvidgat förverkande på gatan ............................................................ 58 Kat – från grönsak till narkotika ........................................................... 61 Follow the money! 25 år med FN:s narkotikabrottskonvention............ 64 Goda grannar – Cannabis sativa i Björkarnas stad ............................. 69 Stipendiatresa till Pennsylvania ........................................................... 72 Boktips ................................................................................................ 76 Stor ökning av nätdroger 2012 ............................................................ 78 Polisen i siffror ..................................................................................... 78 Stipendierutan ..................................................................................... 80 Drogförsäljning på nätet gjorde 20-åring fartblind 20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning. I september 2012 fick polisen i Kristianstad sin första utredning som gällde försäljning av syntetiska droger på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning med storskalig knarkförsäljning och omfattande internetbedrägerier. Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det visade sig den gången att han sålde Spice som inte var klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter ett par år fick han ett mindre bötesstraff. Påstods agera under hot 20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps och häktades efter några dagar. Han hävdade att han handlat under hot av fyra män som tvingat honom att beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vidare till kunder på nätet. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 I 20-åringens bostad fann polisen en stor mängd syntetisk narkotika fördelad i små påsar för försäljning. Sammanlagd pulvermängd 3 kilo, varav två kilo var klassat som narkotika. internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla han också hållit på med under några år och hade goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt skickade i regel också till målvakterna. Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna eftersom bedrägerier har lågt straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade höga straffet för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling. Avslöjad av en tillfällighet Liksom de flesta andra polismyndigheter bedriver polisen i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet kom, som så ofta, av en tillfällighet. 20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös när polisbilen dök upp. Han hade drygt 11 000 kronor i bilen och på en direkt fråga om han hade knark hemma, svarade han att det fanns ett par kilo. Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, för vägning och analys. Den totala mängden pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade substanser. Det var fyra olika syntetiska cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon, butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen (5-MeO-DALT). Sammanlagt 134 000 missbruksdoser enligt SKL:s sammanräkning. Gym är ingen fredad zon för dopning. Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se Kännbar påföljd för den 20-årige fortköraren Datorerna talar Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen. Han medger att 20-åringen varit svår att överbevisa. Exempelvis har metoden att använda kapade kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens arbete. j p av en ggrundlig g IT-forensisk underMen med hjälp sökning av datorerna, lyckades man samla tillräckligt med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer. Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de Utvidgat förverkande på gatan Förverkandeutlösande brott Sidan 58-59 okända männen, men detta påstående kunde också avfärdas. Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen av de olika preparaten var så hög, mellan 94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditionella narkotikautredningar. Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget avseende vid mannens påståenden om att han hotats att begå brotten. Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten också om värdeförverkande av 174 630 kronor som Polisutredningen blev mycket omfattande och utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning. pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklagagenomgång av två beslagtagna datorer fick man fram rens begäran om utvidgat förverkande av Audin och att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska de ca 11 000 kronor han hade i bilen vid gripandet. cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina, Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit 500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden tällning tre månader gjort ytterligare en liknande beställning framstod det som klart mer sannolikt att bilen,om värd ca skett i vinningssyfte. Om vi hittar 100 000 brottet tidigare. 100 000 kronor, och kontanterna utgjorde utbyte kronorav hos en person som också misstänks för innehav Via sin egenhändigt designade hemsida, men nambrottslig verksamhet än att så inte var fallet. och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv r. I datorerna fanns net Swercs, skaffade han kunder. Utvidgat förverkande är en ganska ny laglig möjlighet nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas att komma åt brottspengar och det var första gången det än är att de kommer från brottslig verkuppenbart ka vid 145 tillfällen. med fakturor att han sålt narkotika Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten. samhet. Kan vi ge domstolen underlag som vid bedöm2008 kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster i större minst Åklagaren menade att han sålt narkotika för – En lärdom av den här typen av utredningar ningen är ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller styrka 300 000 kronor, men det belopp som gick att utsträckning än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete nyafölja pengarna, sägeröverlåtelse hur med viktigt denna det är att Niklas så är vi hemma. var 174 630 kronor. Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten. kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som Bevisregel döms som skyldig till brottet. Förslagen bedragare Dentid tredje När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande på regeln är att åklagaren skall visa domstolen 20-åringen anlitade kvinnliga bekanta, anta, bosatta i Skåne att värdet sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson hade klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig och Småland, som målvakter för att ta emot paket med än att så inte är fallet. Exempel på detta troligen hört ryktas genom mannens advokat att manverksamhet, de beställda drogerna och för att ta emot pengar från är då någon har en klocka värd 200 000 kronor men inte avsåg att överklaga. ■ kunder på sina bankkonton. De fick fick 500 eller 1000 Bilen som blev föremål för inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen Innan 2008 fungerade lagstiftning så att domstolen en-utvidgat förverkande var skriven kronor i ersättning för varje uppdrag. rag. på mannens syster, men polisutredningen visade att han var lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkomdast kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande Gunnar Hermansson användaren. sterna. kom från ett specifikt brott. Exempel på detta är då poSammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att lisman ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och domstolen få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 47 skall kunna förverka brottsvinsten: • Förverkandeutlösande brott som en brottsvinst enligt BrB § 36:1. • Karaktär att ge vinning Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brotts• Bevisregel pengarna eller de föremål som köpts av brottsvinsterna långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som första förhöret så minimerar vi möjligheten för den gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt misstänkte att undkomma med bortförklaringar som kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida ofta kommer senare i utredningen. Typ ”pengarna ni tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då hittade kom från en spelvinst” osv. inte detta använts i någon större utsträckning sen änd20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida som var kopplad till olika betalningssystem. Han mutade andra personer att skriva goda omdömen på Flashback. ringen 2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta släppt det då det blir krångligt. Många har också varit i tron att det endast är vid stora utredningar som detta blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka runt 100 000 kronor av en underårig med beslag av cannabis under gränsen för normalgradsbrott. Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget och hur vi ska använda det operativt. Det är dock viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt med en utredning om ett specifikt brott. För att förverka pengar eller egendom måste den misstänkte dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa att de kommer från brottslig verksamhet utan domen blir det förverkandeutlösande. PRODUKTION OCH TRYCK: ISSN 1101-6817 Sidan 46-47 Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla typer av brott. Det behövs ett så kallat ”förverkandeutlösande brott” och för att så enkelt som möjligt beskriva reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på 6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straffskalan, utan 6 år skall finnas med i straffskalan. Exempel på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösan- 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Skillnaden mellan att förverka och mäta ut med kronofogde? Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kommer från brottslig verksamhet. de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel). Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara 6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande. De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang. Karaktär att ge vinning Den andra regeln att följa för att brottet skall vara förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normalgraden ett förverkandeutlösande brott, men endast Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör avvägningen. Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då den som genomför en husrannsakan har rätt att ta vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvidgat förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsprotokoll oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåsar, narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande med i utredningen eller att en sådan utredning startats. När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förbudsmeddelande på det om den misstänkte har skulder. Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till den Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa utvidgat förverkande. misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta har vi satt både hängslen och livrem på det. Vad gör vi på fältet Reglerna om ägandeskap är de samma som vid kronofogdens bedömning. Om en person inte står som ägare till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kriminella skall vi alltid lägga ihop personen med bilen och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen har blivit bättre på att koppla personer till fordon i t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glömmer ofta att dokumentera dem som förare. När vi påbörjar en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan då börja dokumentera föremål och saker som de äger. Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägarbevis, klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska tillgångar osv. Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa och glöm inte att även små beslag renderar i förverkanden, så det är inget krav på att det måste vara stora ärenden. ■ Christoffer Bohman SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 59 ÅKESSON YCKERI TR MILJÖMÄ KT S R 2/13 Årgång 26 LIC 3 09 EN S N U M M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 1 Ledaren Genomskåda legaliseringsrörelsen nu! Legaliseringsrörelsen i USA har vunnit vissa framgångar. Nu är det delstaterna Washington, Colorado och Massachusetts som legaliserat och tillåter marijuana för s.k medicinskt bruk. Colorado har fått en explosion av marijuanaförsäljning och de kända turistorterna som Vale m.fl. är på väg att byta sin publik. Mellan varven kan vi se en rapportering i svenska medier om utvecklingen dock utan att någon djupare research genomförts. SNPF kan genom deltagandet i National Narcotic Officers Associations Coalition direkt följa vad som sker. Den välfinansierade legaliseringsrörelsen har agerat briljant och fått fokus bort från missbruk. Man har agerat med bluffar, framfört känslomässig smörja om att marijuana är den enda förnuftiga och rätta medicineringen för den som tillbringar sin sista stund med cancerns plågor och hur det i övrigt biter på flertalet krämpor. Andra argument är att man genom legalisering bekämpar karteller och samtidigt drar in skattepengar likt den ännu mer farliga alkoholen. De som agerat mot den destruktiva utvecklingen har drunknat i mediabruset som helt dominerats av motståndarna som fått stark draghjälp av okritisk mediabevakning. De som engagerat sig vittnar om att det mediemässigt och inom stora delar av kulturen betraktas som en närapå fascistisk hållning om man argumenterar emot också med sakliga argument. Det har varit ett kommunikationsproblem för dem som försökt stå emot och oftast hamnat på defensiven mot kulturpersonligheter som ställt sig på legaliseringssidan. Köpta annonser och TV-program vinklas hårt och i musikens värld är det gott om dj.s som hyllar droger. Polisen har haft framgång i sina åtgärder men det är på policynivå tappet blivit. Det måste till en ny strategi där fakta och forskning om skadeverkningarna kommer fram och kunskapsförmedlingen måste ske på ett offensivt sätt. Det finns redan forskning kring CBD som har samma verkan som THC men inga ruseffekter. Det vore önskvärt med fler doktorer på arenan som kan beskriva hur marijuanamissbruket ser ut idag. Att 400 000 söker vård för marijuana varje år tack var att den blivit 5 ggr 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 starkare än på 70-talet och att USA har 22,5 miljoner narkotikamissbrukare, i stort samtliga med marijuana som ett av preparaten, är tal man måste förhålla sig till i debatten i ett land med stormaskiga sociala skyddsnät och en ekonomi i ”Fiscal Cliff” Legaliseringsrörelsen har på vissa platser hamnat på defensiven när det mobiliserats på rätt sätt emot, eller där folk blivit medvetna om de förfärliga konsekvenserna. I Kalifornien, Arkansas, Montana och Oregon blev det bakslag för legaliseringsförsöken. Det verkar ologiskt, men det är den vita medelklassen som är den grupp som måste upplysas och vinnas tillbaka. Afroamerikaner och hispanic vill inte legalisera, då många ser och lever i narkotikans eländiga miljöer och har fått smaka av marijuanans alla negativa konsekvenser. En mätning kring förra presidentvalet visade att 47 procent av Obamas anhängare var för en legalisering mot Romneys 51 procent. Kampen är inte på något viss förlorad trots att det ligger en motion från februari 2013, H.R 689, i Representanthuset där man vill lyfta marijuana till en betydligt lättare listning federalt för att möjliggöra legalisering i delstaterna. Fortfarande kolliderar de olika lagarna med varandra. Strategin för framgång måste vara handling på flera plan. Återta medelklassen och även dess cs-missbruk genom upplysning och medicinska, sociala samt medmänskliga argument. Sätta hälsoaspekten, utbildningen och säkerheten åter i fokus. Och det brådskar. Det får inte glömmas bort att legaliseringsrörelsen dolda agenda är att all narkotika släpps fri. Det är kanske då ”Big Tobacco Company” träder in bilden och driver verksamhet med narkotika på samma hänsynslösa sätt som man gjort med tobak. Förhoppningsvis är vi ett tillräckligt antal här i landet som tagit till oss och genomskådat det som skett i USA, så att beredskapen finns här när det blir dags för det kan man räkna med kommer att ske. Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Info från styrelsen Redaktörens spalt Är du ansluten till SNPF:s medlemssida på Facebook? SNPF:s officiella medlemssida på Facebook har nu varit i bruk i ett par månader. Som medlem i SNPF kan du också bli medlem på SNPF:s Facebooksida. Du ansöker via Facebook eller via swe.narkotikapolisforeningen@ gmail.com. På Facebooksidan finns redan en del narkotikarelaterad information publicerad som tjänar föreningens syfte och mål. Kim Nilvall och Christoffer Bohman administrerar sidan. Hör av dig till dem via mailadressen ovan om du har några funderingar eller synpunkter. I detta nummer medverkar följande externa skribenter: Milja Ranung, Dopingjouren Henrik Blusi, polisen Sundsvall Björn Ekström, polisen Göteborg Magnus Sjödén, polisen Dalarna Roar Sellevold, Norska Narkotikapolisföreningen Jonas Rickeborn, polisen Uppsala sid 14 22 26 27 61 72 Trycket från legaliseringsrörelsen är påtagligt just nu. Svenska folket matas i kvällspressen, i TV och på annat sätt om påståenden och åsikter som kan få många att tro att cannabis snart är avkriminaliserat i vårt land. Cannabis är ju heller inte lika farligt som alkohol och det är en ”sanning” som särskilt ungdomar gärna tar till sig. Motargumenten från forskarhåll blir betydligt torrrare framställda i media och får inte samma genomslagskraft. Trovärdiga personer måste gå emot med argument från det verkliga livet och här kommer polisen in. Två av våra duktiga medarbetare i redaktionen gör sin röst hörd i debatten i det här numret. Beklagligtvis accepterar inte den andra åsiktssidan att poliser tycker till i narkotikadebatten, men alla har lyckligtvis sin fria rätt att ha åsikter här i landet. Vi belyser också AAS-problemet, särskilt i gymmiljö. Inte bara poliser utan också gymägare, kommuner med flera gör numera olika insatser för att gymmen inte ska få vara en fredad zon för dopning. Det händer mycket annat på AAS-fronten just nu. Hovrätten för Nedre Norrland kom med sin dom i det omfattande Liquidmålet, en dom som ändrade straffvärdet för dopningsbrott radikalt jämfört med tidigare praxis. I början av april startade rättegången i ett annat jätteärende, Tullkriminalens Operation Robin som gäller rekordstor illegal tillverkning av anabola steroider. Det kommer ständigt att finnas mycket att bevaka för en redaktör, som nu återvänt till Skåne efter 45 år i exil uppåt landet. Gunnar Hermansson 070-751 5371 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 3 Gäller yttrandefrihet för poliser? I yttrandefrihetsgrundlagen står det att alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor. Man får uttrycka dem fritt i tv, radio, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar. Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen och hänvisar till denna när de kommer till yttrande som är att anse som brott. Enligt tryckfrihetsförordningen kan man endast straffas om uttrycken strider mot tydlig lag. Finns det då någon tydlig lag som hindrar poliser från att utrycka åsikter, tankar och känslor i skrift eller annan media? I polislagens första paragraf står det följande att läsa om polisverksamhetens ändamål: ”Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet skall polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.” Ok? Kan det kanske till och med vara så att poliser i vissa fall har en skyldighet att ge allmänheten information som syftar till att upprätthålla säkerhet och tillförsäkra skydd? I polisförordningens 4:e kapitel, första paragrafen, ställs det krav på hur en polis ska uppträda i sitt arbete: ” Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.” Även om polisförordningen reglerar polismannens uppträdande i tjänst så kan det nog vara på sin plats att förhålla sig till denna även i sitt privata uppträdande. Särskilt som det för många utomstående är svårt att skilja polisen från privatpersonen. Hövligt, hänsynsfullt och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet. Regler som talar om hur du ska förhålla dig. Det är dock knappast något som utgör ett tydligt lagstadgat förbud mot att ha en bestämd eller för den delen kontroversiell åsikt i en fråga. Möjligen kan polisförordningens bestämmelser tolkas som att den tvingar oss 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 poliser att ha en kontrollerad ton när vi diskuterar. Något som jag skulle tro uppskattas oavsett. Om man nu vill bli trovärdig. Alla tycks inte vara av samma uppfattning I början av april 2012 skrev jag en insändare på Svenska dagbladets debattsida Brännpunkt. Artikeln hade en rubrik som löd: ”De som vill legalisera bör se helvetet först”. Artikeln blev på några timmar en av de mest kommenterade och bloggade artiklarna under hela 2012. Var det något unikt? Var det något kontroversiellt? Nej knappast. Vad var det då som satte sådan fart i debatten? Jo, det faktum att en polis fick utrymme i massmedia och uttryckte ett fast och tydligt ställningstagande i narkotikadebatten. Att en polis dessutom spelade på känslor. Inledningen på artikeln var tydligen känslomässigt sprängstoff. Jag citerar: ” De argument som förs fram om att avkriminalisera narkotika på olika vägar, är inget annat än en skymf mot oss som försöker rädda liv. Det är också en skymf mot de vars liv vi försöker rädda.” Ganska snabbt fylldes fälten med kommentarer. Den stora majoriteten av dessa var otroligt upprörda och menade att en polis inte har rätt att uttrycka sig med känslor i dessa typer av frågor. Många kommentarer handlade naturligtvis om att mina åsikter var fel, inte helt oväntat. Med att så många kommentarer handlade om att jag rätt och slätt borde undvika debatt eftersom jag är polis förvånade mig något. Artikelförfattaren blev kallad ideologisk bromskloss när han uttryckte sin mening mot legalisering av narkotika. En intellektuell uppmaning att hålla käft Ganska snart kom repliken. I efterföljande brännpunkt författades artiklar av annan åsikt från det förväntade hållet. Alexander Bard med vänner författade den första artikeln. Innehållet i deras replik var ganska sakligt och välformulerad. Rubriken och avslutningen på artikeln var dock anmärkningsvärd: ”Polisen skall inte utgöra ideologisk bromskloss”. En åsikt värd att reflektera över. Vad menar Bard och hans vänner med detta påstående? Ska jag som narkotikapolis inte få ha en uppfattning om den narkotikapolitiska utvecklingen? Är det inte att tillförsäkra allmänheten skydd om man informerar om att det är farligt att knarka? Att en legalisering av narkotika skulle innebära mer död, elände och missbruksproblem? Först blev jag förvånad. Men sedan kom jag på att jag faktiskt har sett mönstret förut. Det finns tydligen något djupt irriterande hos vissa personer när just poliser uttalar sig. En del tycks vara sprunget ur uppfattningen att poliser inte befinner sig på en tillräckligt hög intellektuell nivå för att kvalificera sig i den allmänna debatten. Andra tycks uppfatta att polisers åsikter är farliga för att de associeras med makt. Det senare baseras enligt mitt förmenande på en absurd vanföreställning. Skulle jag som polis utnyttja min polismakt på mina meningsmotståndare och göra vad? Gripa dem? Är polisers åsikter farliga för samhället? Ja vissa tycks tro det. När Stockholmspolisens narkotikarotel twittrade att man var besvikna på att Plura och Tommy Körberg, i tv-programmet Pluras kök, skämtade om att ta droger så blev reaktionen återigen kraftigt irriterad. Daniel Wiklander, chefredaktör för tidningen Arbetaren, skrev en ledare med inledningen: ”Polisens twittrande har blivit obehagligt maktspråk” Daniel Wiklander ifrågasätter den åsikt som med stöd av yttrandefrihet framfördes av polis. På ett effektivt sätt tar han bort fokus på själva frågan och påstår att polisens åsikt istället handlar om ett förtäckt försök att kväva fri media. Med sitt påstående gör dock Wiklander en riktig logisk tankevurpa. Han glömmer bort att själva finessen med fri media är att man tillåts ha åsikter om densamma. Wiklander menar att polisen som myndighet ska vara neutral till innehåll i massmedia. Med andra ord, inte ha några egna åsikter. Naturligtvis kan man diskutera gränser i vilken mån polisen som myndighet skall ha synpunkter på tv-program. Att enskilda poliser inte skulle kunna ha åsikter om sakfrågor, som berör deras dagliga jobb, är ju förbluffande att påstå. Då skulle inte heller journalister, läkare, politiker eller andra tilllåtas att ha åsikter i frågor som rör deras vardagssyssla. Särskilt obehagligt blir det när Wiklander uppmanar läsaren till att påminna sig om diktaturer där yttrandefriheten är satt på undantag. Menar Wiklander att om svensk polis har åsikter i sakfrågor så närmar vi oss en diktatur? Information kan göra skillnad Poliser har i flera olika sammanhang bidragit till att påvisa problem som i förlängningen har påverkat i en positiv utveckling. Den senaste tiden har till exempel frågor om dålig kontroll av substitutionsersättning varit en het potatis. Jag har dock gjort en intressant reflektion. Många poliser, däribland jag själv, har under åren talat om forts s 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 7 Dopning Mängdberäkning i dopningsärenden När narkotikabrott eller dopningsbrott utreds har de preparatmängder som tagits i beslag, eller i övrigt olovligt hanterats, fortfarande stor betydelse för brottets svårighetsgrad. Även om domstolarna numera tar mindre hänsyn till enbart mängden preparat vid bedömning av påföljder i ett mål, är det av största vikt att ha gjort en korrekt mängdbestämning, särskilt i inledningen av en förundersökning då övriga omständigheter ännu inte är utredda. Vid narkotikabrott är det sällan ett problem att fastställa preparatmängden. Däremot upplever många stor osäkerhet vid beräkning av beslag av anabola steroider (AAS) och andra dopningsmedel. Det finns flera anledningar till detta. 1. Preparaten som omfattas av dopningslagen är läkemedel av olika slag och förekommer i regel som tabletter, vätska i ampuller eller flaskor för injektion eller som pulver. Den totala mängden måste anges med ett gemensamt värde. 2. Dopningslagen har funnits sedan 1992, men anvisningar för mängdberäkning har aldrig getts ut eller funnits att tillgå från ansvarigt håll, som t.ex. Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i Stockholm. 3. Högsta domstolen har ännu inte prövat något dopningsärende avseende mängdberäkning. Det skapar ibland stor osäkerhet i underrätterna, vilket gynnar vissa försvarsadvokaters möda att förringa sina klienters gärningar. Etablerad metod för preparaten i § 1.1 och 1.2 Det finns trots allt sedan flera år en etablerad metod för mängdberäkning av anabola steroider vilken domstolarna i allmänhet accepterar som gällande praxis. Redan i förarbetena till Dopningslagen uttalades att ”koncentrationen av verksam substans i det enskilda preparatet bör beaktas vid bedömningen av mängden dopningsmedel”. Resonemanget utvecklades vidare i Georg Sterzels bok Studier rörande påföljdspraxis, 1998. Utgångspunkten skulle vara 5 mg verksam substans som var vanligt i tabletter (Ryssfemmor) på den tiden. Den verksamma substansen i samtliga preparat skulle således räknas om till 5 mg tabletter, eller enheter á 5 mg som det senare kom att benämnas. Även UC Stockholm tillstyrker metoden som började användas redan i slutet av 1990-talet. Jag tjänstgjorde mellan 1994 och 2006 på Rikskriminalens narkotikarotel med huvudansvar för kartläggning av den illegala handeln med dopningsmedel. En av mina uppgifter blev att sprida metoden för enhetsberäknig bland kollegor inom polisen och tullen. Enhetsberäkning av dopningsmedel har därefter blivit 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Mängdberäkningen av preparaten i Operation Liquid gjordes enligt de metoder som beskrivs här i artikeln. ett begrepp och jag har de senaste 15 åren medverkat i åtskilliga domstolsförhandlingar för att förklara metoden. Mängdberäkning av tillväxthormon § 1.3 och hormonhöjande preparat § 1.4 För mängdberäkning av tillväxthormon och hormonhöjande medel har det under alla år inte funnits någon metod, eller i alla fall ingen som varit enkel att tillämpa. Förra året utvecklade jag en ny och förbättrad metod för dessa preparat som i regel tas i beslag tillsammans med anabola steroider. Metoden har tillämpats i några mål under det senaste året och nu senast godkänts av Hovrätten för Nedre Norrland vid prövningen av det hittills största dopningsärendet i Sverige, den s.k. Operation Liquid. De mängdberäkningsmetoder som tills vidare bör tilllämpas är enkla att använda och hur man praktiskt går till väga presenteras på följande sidor. Q Gunnar Hermansson Dopning Mängd- och enhetsberäkning av beslagtagna preparat enligt Lag (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, § 1, p. 1-4 Bakgrund och lagtext Lag om förbud mot vissa dopningsmedel (dopningslagen) reglerar vissa hormonpreparat och några hormonhöjande läkemedel. Lagen omfattar för närvarande 65 kända substanser som finns förtecknade på en inofficiell lista på Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se/ dopning. Ungefär en tredjedel av dessa substanser förekommer i större eller mindre omfattning på den illegala marknaden. § 1.1 och 1.2: avser det manliga könshormonet testosteron och dess derivat samt syntetiska anabola steroider, som är varianter av testosteron. Den allmänna benämningen är anabola androgena steroider, AAS, för alla preparat i denna grupp. Ett 40-tal sådana grundsubstanser finns på FHI:s lista, varav tio-femton är vanligt förekommande. § 1.3: avser tillväxthormon, somatropin. § 1.4: avser preparat som ökar kroppens produktion eller frisättning av testosteron eller tillväxthormon. FHI:s lista tar för närvarande upp 24 olika testosteron- eller tillväxthormonhöjande substanser. De vanligast förekommande testosteronhöjande läkemedlen på den illegala AAS-marknaden är humant choriongonadotropin (hCG), klomifen, tamoxifen, anastrozol, letrozol och exemestan. Substanserna i § 1.1 - 1.4 har olika önskade och oönskade effekter och olika farlighetsgrad. Intagssätt och dosering skiljer sig och syftet med användandet bland kroppsbyggare avviker helt från den medicinska användningen. Anabola androgena steroider, AAS, (§ 1.1 och 1.2) är basen i hormonmissbruket och preparaten tillförs kroppen i höga doser. AAS-preparat i form av tabletter och ampuller utgör mer än 90 procent av de preparat som tas i beslag med stöd av dopningslagen. Anabola steroider används inte längre som medicin inom svensk sjukvård, med undantag för testosteron som kan ges i små terapeutiska doser till män med underproduktion av testosteron på grund av ålder, sjukdom eller skada. Anabola steroider missbrukas i kroppsbyggande syfte i kurer om 8-16 veckor genom tillförsel av megadoser som är 10-100 gånger högre än den medicinska dosen. Tillväxthormon och hormonhöjande preparat (§ 1.3 och 1.4) har alla en stor och legitim medicinsk användning inom sjukvården. När dessa preparat används av AAS-missbrukare sker det i doser som huvudsakligen motsvarar de medicinska doserna i FASS eller lägre. Tillväxthormon § 1.3 är dyrbara läkemedel som används av vissa steroidanvändare som ett komplement till AAS. De testosteronhöjande preparaten i § 1.4 är olika typer av läkemedel som i AAS-sammanhang regelmässigt används vid självmedicinering för att motverka vissa biverkningar som uppstår efter en tids användande av anabola androgena steroider. Den testosteronhöjande effekten av § 1.4-preparaten har sekundär betydelse i sammanhanget. Här följer en kort preparatbeskrivning av dels den vanligaste medicinska användningen och dels i kombination med AAS-preparat: • Tillväxthormon, somatropin, (1.3) används för behandling av barn med tillväxtstörning genom dagliga injektioner under huden. Även vuxna med påtaglig brist på tillväxthormon kan behandlas. Mängden somatropin anges i milligram (mg) och/ eller Internationella enheter (IE/IU). 1 mg motsvarar 3 IE/IU. Tillväxthormon saluförs vanligen i styrkor mellan 0,2 mg och 15 mg. Den medicinska dosen varierar för olika åldrar och olika indikationer. AAS-användare kompletterar ibland med tillväxthormon för att förbättra muskeluppbyggnaden. En vanlig dagsdos är då 3 IE/IU (1 mg) oftast under kortare perioder av en AAS-kur. • HCH humant koriongonadotropin (1.4) är injektionspreparat som används för att stimulera ägglossning hos kvinnor som har nedsatt fruktsamhet. HCG kan också ges till pojkar med försenad pubertet och till män vars spermieproduktion inte fungerar normalt. Värdena på ampullerna anges i Internationella enheter och varierar vanligtvis mellan 1500 och 5000 IE/IU. Medicinska doser varierar beroende på indikation. Vid stort intag av AAS-preparat upphör testiklarnas produktion av testosteron. I slutet av och efter en kur självmedicineras med HCG under två-tre veckor för att stimulera testiklarna att återta sin funktion. Rekommenderad dagsdos upp till 500 IE/IU. • Klomifen (1.4) är ett läkemedel i tablettform för behandling av kvinnor med nedsatt fruktsamhet. Tabletterna innehåller 50 mg klomifen och medicinsk dos är 1-2 tabletter i fem dagar. AAS-användare tar ibland klomifen som ett alternativ till HCG efter en kur. Dosering 50 mg eller mer per dag under 2-3 veckor • Tamoxifen (1.4) är ett antiöstrogent läkemedel för behandling av kvinnor med bröstcancer. Substansen motverkar östrogenets verkan i kroppen. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 11 Dopning Tabletterna innehåller vanligen 20 mg och en medicinsk dagsdos är 20-40 mg. AAS-användare självmedicinerar med tamoxifen för att motverka oönskade bieffekter som gynekomasti, dvs. bröstkörteltillväxt även kallat ”bitch-tits”, till följd av ökad mängd östrogen i kroppen på grund av AAS-intaget. Tamoxifen tas både periodvis under och efter en AAS-kur. Dagsdosen är vanligen 20 mg vilket motsvarar en tablett. • Anastrozol, letrozol och exemestan (1.4) är de vanligast förekommande s.k. aromatashämmarna, som har samma medicinska användningsområde som tamoxifen. Tabletter med anastrozol innehåller 1 mg, letrozol 2,5 mg och exemestan 25 mg verksam substans. Den rekommenderade medicinska dosen är 1 tablett om dagen oavsett preparat. Anledningen till att AAS-användare självmedicinerar med aromatashämmare under en kur, är för att mot- verka att östrogen bildas och orsakar negativa effekter, (se tamoxifen). Dagsdosen under ett par månader under och efter en AAS-kur varierar mellan de olika preparaten och ligger vanligen under den medicinska dosen Högsta domstolen har inte prövat brott mot dopningslagen sedan 1995. Hovrätten för Nedre Norrland ansåg nyligen att mängden 100 000 enheter ska tillämpas av domstolarna som gränsvärde mellan dopningsbrott av normalgraden och grovt dopningsbrott vid ett rent mängdresonemang. För gränsen mellan ringa brott och dopningsbrott av normalgraden finns ännu ingen etablerad praxis. Q Gunnar Hermansson Etablerad mängdberäkningsmetod för anabola steroider § 1.1 och 1.2 Ny metod för mängd- och enhetsberäkning av § 1.3 och 1.4-preparaten För AAS finns sedan flera år denna accepterade metod att beräkna mängder. Metoden är enkel och utgår från genomsnittliga dagsdoser enligt AAS-litteraturen, vid självmedicinering med § 1.3 och 1.4-preparaten. En dagsdos utgör då 1 enhet, att jämföra med AAS-enheter § 1.1 och 1.2 i den slutliga sammanräkningen. Den aktiva substansen i AAS-preparaten anges i milligram och den sammanlagda mängden aktiv substans anger beslagets storlek. Domstolarna gör ingen skillnad mellan de olika AAS-substanserna. När denna metod togs i bruk i slutet av 1990-talet var 5 mg tabletter mycket vanliga. Av praktiska skäl gjordes en omräkning av den totala mängden aktiv substans i alla preparat till 5 mg enheter. Exempel: En tablett innehållande 50 mg oxymetolon motsvarar således 10 enheter. En 1 ml ampull innehållande 250 mg testosteron propionat motsvarar 50 enheter. En 10 ml injektionsflaska innehållande substansen nandrolon, 200 mg/ml, motsvarar 400 enheter, osv. Injektionspreparaten tillväxthormon (§ 1.3) och HCG humant koriongonadotropin (§ 1.4) innehåller oftast flera dagsdoser per ampull. Enheter beräknas därför på antalet uppskattade dagsdoser per ampull enligt nedan. Vid användning av tillväxthormon i samband med AAS-missbruk är en uppskattad dagsdos vanligen 1 mg eller 3 IE, vilket räknas som 1 enhet. Vid användning av HCG-preparat i samband med AAS rekommenderas i allmänhet dagsdosen 500 IE, vilket blir 1 enhet. Tabletter i § 1.4 med substanserna klomifen 50 mg, tamoxifen 20 mg, anastrozol 1 mg, letrozol 2,5 mg och exemestan 25 mg får alla anses utgöra en dagsdos per tablett i AAS-sammanhang och en tablett räknas då alltid som 1 enhet. Preparat/substans Dagsdoser som utgör 1 enhet Exempel Tillväxthormon 1 mg/3 IE = 1 enhet Ampull 10 mg/30 IE = 10 enheter HCG 500 IE = 1 enhet Ampull 5000 IE = 10 enheter Tabletter enligt ovan 1 tablett = 1 enhet Klomifen 50 mg = 1 enhet 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Dopning Dopingjouren: AAS-missbruk väcker många frågor Idealbilden av en man, såsom den framställs i vårt kulturella sammanhang är en man som är lång, slank och har en muskulös kropp. Att många är beredda att ta stora medicinska risker i hopp om att nå fram till denna idealbild är ett faktum. Det absolut vanligaste motivet till att man börjar missbruka hormonläkemedel är en önskan om en snyggare, dvs. i sammanhanget mer muskulös och slimmad kropp. ”Jag är en kille på 19 år. Jag har tröttnat på att vara smal och liten, men jag vågar inte heller göra något. Jag undrar vad jag skulle kunna börja ta för att bli större och få en, tja, boost? Som sagt är jag rädd, men vad skulle vara bäst för mig att ta? (förutom ingenting) Jag vill inte bli beroende eller liknande, men behöver hjälp.” Snabba lösningar och resultat genomsyrar vårt samhälle och missbruket av anabola androgena steroider speglar en del av den kulturen. Hur ser en typisk AASmissbrukare ut? Det är en fråga som inte har något svar. Statistik ur vår databas visar att den vanligaste användaren av AAS är en man, mellan 16-35 år som styrketränar. Många av de unga män vi pratar med säger att ”alla gör det”. Användandet sjunker nedåt i åldrarna, men har också blivit vanligare bland äldre män. Majoriteten av männen har inte genomgått högre studier och praktiska yrken är överrepresenterade. Missbruk av hormonläkemedel förekommer i en mängd olika sammanhang och vi ser också att blandmissbruket av narkotika ökat kraftigt under senare år. Den som missbrukar AAS ringer oftast till Dopingjouren när han/hon fått biverkningar. Bland de fysiska biverkningarna är gynekomasti (utveckling av kvinnliga bröstkörtlar), infektioner, akne och potensproblem vanliga. ”För en vecka sedan valde jag att kliva av min kur. Kuren skulle ha pågått i 60 dagar men jag fick ångest så jag klev av. Kort efter fick jag knölar under bröstvårtorna. Det ser inte så farligt ut än men jag är väldigt rädd att det ska utvecklas ytterligare. Nu känner jag mig tvingad att köpa mer preparat för att få bort det här! Finns det någon annan utväg? Mår för tillfället extremt dåligt psykiskt.” 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Under det gångna året har vi också fått en del samtal från män som utreds för infertilitetsproblem och som inte berättat för sin läkare att de använt/använder AAS. Bland psykiska biverkningar ser vi nedstämdhet, ångest, oro och minskad sexuell lust som vanliga. Suicidtankar förekommer. ”Jag har använt AAS i 10 år, de senaste 6 åren utan uppehåll. Jag har testat de flesta preparat, men har alltid haft testosteron som bas. Jag känner att det är dags att sluta, men jag lyckas inte. Jag har som mest varit utan testosteron i 3 veckor och då mådde jag riktigt dåligt psykiskt. Jag har varit sjukskriven ett antal gånger, för ångest och andra psykiska besvär. Vill verkligen slippa skiten. Finns det någonstans man kan få hjälp att sluta?” När det gäller biverkningar ger vi råd och hänvisar till somatisk, alternativt psykiatrisk vård för utredning vid behov. Anhöriga ringer oftast för att be om råd hur de ska hantera sin situation. Kanske misstänker de ett missbruk, eller så har de hittat preparat. Många upplever att de inte har någon kunskap om AAS. Vanligt är att det finns en stor oro kring den missbrukandes hälsa och man beskriver att den som tar AAS mår psykiskt dåligt, alternativt uppträder aggressivt, känslokallt och irriterat. Vi hör också beskrivningar av svartsjuka, misstänksamhet och avståndstagande. Misshandel eller hot om misshandel förekommer. Gemensamt för många anhöriga är att de själva mår psykiskt dåligt och behöver stöd. Vi hänvisar vidare till beroendemottagningar, socialtjänst, behandlande enheter och ideella stödföreningar som kan vara aktuella. ”Är sedan många år tillbaka tillsammans med en 32 årig man. Sedan några veckor tillbaka har han föränd- Dopning Om Dopingjouren: • Rikstäckande verksamhet som bedriver forskning, utbildning och information rörande missbruk av dopningspreparat och dess konsekvenser. • Bemannas av fyra sjuksköterskor och en läkare. • Tillhandahåller telefonrådgivning, vardagar kl 10-16. Den som ringer kan vara anonym. • Bedriver en interaktiv hemsida www. dopingjouren.se med möjlighet att ställa frågor, rapportera biverkningar samt läsa fakta om dopning. • Bedriver ett utåtriktat arbete med föreläsningsuppdrag och deltagande i olika nätverk. rats i sitt sätt. Han är sur och grinig och tappar lätt humöret. Dessutom så har vi problem vid sex, vilket vi aldrig tidigare har haft. Han tränar förstås och har blivit väldigt stor snabbt! Snälla hjälp, vad kan jag göra? Har pratat med honom men då blir han arg och undrar hur jag ens kan säga så.” Ett missbruk påverkar också den missbrukandes omgivning även om ett vanligt argument för AAS missbruk är att: ”Jag gör som jag vill med min kropp och det ska omgivningen inte lägga sig i. Jag har rätt att se ut och vara som jag vill.” ”Jag har en vän, tvåbarnspappa och delägare i ett företag det går mycket bra för. Han har börjat injicera anabola, och vuxit mycket i muskler sedan han började. Hans humör är ganska aggressivt och han ljuger om allt. Hans aggressivitet oroar mig, men behöver jag vara orolig? Hela familjen är nu ovänner på grund av hans humör och jag oroar mig för hans barn. Vad ska jag göra? Vårdpersonal har frågor kring behandling. Den som ringer arbetar exempelvis inom primärvård, psykiatri eller beroendevård. Vilka prover bör jag ta? Vart ska jag remittera vidare? Vilken medicinering är aktuell? Ofta är en utredning komplex då både missbruk av andra preparat och neuropsykiatriska/psykiatriska diagnoser kan finnas med i bilden. En stor del av frågorna till vår hemsida handlar om kosttillskott. Kan jag bli positiv i test? Är det tillåtet? Är det farligt? Har det någon effekt? När det gäller AAS vill man veta: Hur når jag bäst resultat? Vilka preparat är bäst? Är det farligt? Vad kommer att hända? Vilka doser ska jag ta? Oro för biverkningar yttrar sig i frågor som: Kommer kroppen att återhämta sig? Hur lång tid tar det? Hur lång tid dröjer det innan preparatet går ur kroppen? Vem utför dopningstester och hur går det till? Vad får man för straff? Vi på Dopingjouren ser att såväl allmänheten som personal inom hälso- och sjukvård har låga kunskaper kring AAS-missbruk och dess konsekvenser. Vi vet att missbruket kan resultera i medicinska och psykosociala problem. Därför arbetar vi för att ge fler instanser kompetens att möta denna växande patientgrupp. Q En vanlig beskrivning av föräldrar är att deras son tränar hårt och har börjat använda kosttillskott och/eller AAS. Känslor av frustration och oro över sitt barns beteendeförändringar och ökade träningsfixering är vanligt. Många upplever också skuldkänslor över att de misslyckats i sin föräldraroll. ”Jag har hittat ampuller, sprutor och dopningspreparat i vår sons rum. Jag har länge misstänkt att han tagit någon form av hormoner, då han blivit väldigt muskulös. Han tränar väldigt ofta och umgås med personer som också är misstänksamt muskulösa. Vi har konfronterat honom vid ett flertal tillfällen, men han har alltid nekat. Hur ska jag bäst bemöta honom? Milja Ranung, sjuksköterska Dopingjouren SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 15 Dopning Allt fler polismyndigheter har genomfört eller kommer inom kort att genomföra insatser mot det omfattande missbruket av dopningsmedel, dvs. anabola steroider och övriga preparat som omfattas av dopningslagen. Här följer korta erfarenhetsberättelser från fyra sådana aktioner. Fokus på unga vid gyminsats i Norrköping Inspirerade av artiklar i denna tidning beslöt Norrköpingspoliserna Magnus Larsson och Anders Gennebäck att planera en insats på ett antal gym i syfte att avslöja steroidmissbrukare. På en SNPF-konferens i Örebro pratade de med poliser från Göteborg som hade erfarenheter av gyminsatser. Magnus Larsson och Anders Gennebäck är yttre befäl i Norrköping och i sitt arbete i ingripandeverksamheten kommer de och kollegorna i kontakt med misstänkta steroidmissbrukare. Dessa personer har fallit lite utanför polisens prioriteringar, något som Larsson och Gennebäck ville ändra på. Efterhand tog planerna form och man beslöt att göra en bred satsning på ett flertal gym i Norrköping. Planeringen hölls inom en snäv krets i polishuset. Larsson och Gennebäck hade satt upp tre mål för insatsen. För det första skulle planeringen och själva insatsen resultera i att den egna personalen blev utbildad om dopningsproblematiken och kunskaper i ämnet aktualiserades i turlagen. För det andra skulle operationen signalera att gym inte är någon frizon där kriminalitet kan fortgå. För det tredje ville man nå ett brett preventivt resultat och få en debatt i media. Både Magnus Larsson, som var insatschef, och biträdande insatschef Anders Gennebäck är efteråt överens om att målen mer än väl tycks ha uppfyllts. Den 13 februari genomfördes insatsen. Ett 70-tal poliser, som i de flesta fall tjänstgör i uniform, hade valts ut för att delta i en operation i civila kläder. De fick utbildning om anabola steroider i allmänhet och hur man upptäcker de som kan misstänkas syssla med dopning. Poliserna fördelades till en början på fem gym och inledde samtal med tränande som hade en muskelmassa som såg onaturlig ut i förhållande till deras ålder. Man siktade i första hand in sig på yngre män. Av de ca 40 personer som konfronterades och togs med för urinprovstagning under kvällen, var 25 födda på 1990-talet. För att komma fram till en skälig misstanke om bruk av anabola steroider, fördes samtal om muskelmassa, kosttillskott, träningsprogram etc. Några erkände på plats att de använder steroider och i ett par fall gjordes husrannsakningar i deras bostäder, som resulterade i mindre beslag av AAS-preparat. De flesta nekade eller tvekade och menade att de till exempel kunde ha fått i sig någon förbjuden substans genom kosttillskott. Alla accepterade polisernas arbete 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Magnus Larsson (t.v.) och Anders Gennebäck planerade och ledde insatsen på ett tiotal gym i Norrköping. och de flesta hade inte tidigare haft något med polisen att göra. Alla provsvar på urinproverna har ännu inte kommit från Rättskemiska avdelningen, men Magnus Larsson uppskattar att totalt 20 procent av proverna kommer att påvisa intag av anabola steroider. I ett par fall påvisade också cannabis i proverna. Det kan tyckas vara en låg träffprocent, men huvudsyftet med insatsen var mer preventivt än uppdagande. Jämfört med prevalensen för AAS-missbruk i samhället i stort (officiellt 1-2 procent), visar resultatet av insatsen att AAS-användningen bland de som tränar på gym är stor. Magnus Larsson och hans kollegor är mycket nöjda med den välplanerade insatsen som helhet. En skribent från lokaltidningen följde poliserna under kvällen och insatsen fick stort utrymme i flera artiklar. Efteråt har tipsflödet till polisen ökat från gym, från anhöriga och andra. Norrköpingspoliserna tar nu oftare än tidigare in personer för provtagning avseende anabola steroider. Fortsatta insatser kommer att göras, men i mindre skala än denna. Q Gunnar Hermansson Dopning Operation ABC Tipsbearbetning föregick större insats mot vissa besökare på ett gym i Sundsvall – Kom in till mig en stund, ropade chefen i korridoren. Inne på chefens rum sjönk jag ner i en av besöksstolarna, min kaffekopp skvimpade till när jag hasade ner i stolen men jag klarade skjortan, den här gången. – Vi har fått information om att flera personer på Iron Works missbrukar anabola steroider och jag vill att du planerar och genomför en insats mot detta, sa chefen. Detta var uppstarten till en snabb insats med ett förutbestämt mål att fokusera på tio personer som kunde betraktas som skäligen misstänkta för dopningsbrott genom eget bruk, samt att poliserna i insatsen skulle utbildas i hur de bygger upp skälig misstanke gällande eget bruk av dopingmedel. Insatsen förbereddes väl Bearbetning av den inkomna informationen utfördes och ett antal personer utkristalliserades som missbrukare av anabola steroider på det aktuella gymmet. Drygt ett 10-tal poliser planerades in att tjänstgöra civilt eftermiddagen den 17 januari 2013. Någon mer information lämnade inte ut vid den tidpunkten om vad som komma skulle. Personalen samlades i garaget på polisstationen och fick order att omedelbart bege sig till Tullverkets lokaler i centrala Sundsvall. Väl inne på Tullverket informerades poliserna om Operation ABC och samtliga fick därefter utbildning under ca 2 timmar i vad AASpreparat (Anabola Androgena Steroider) är för något, hur en skälig misstanke byggs upp, enhetsberäkning och övrig preparatkännedom. Utbildningsmaterial utdelades till samtliga gällande det som togs upp i utbildningen. Alla poliser fick också aktuella fotografier på de misstänkta personerna, deras fordon, bostad, ev. tidigare brottslighet och ASPnotiser. Sex av tio steroidpositiva Efter utbildningen begav vi oss så till gymmet Iron Works. Vi arbetade i patrull och varje patrull sökte upp personer som de inledde samtal med. Vid vissa av samtalen byggdes misstanke upp enligt vad de tidigare lärt sig på utbildningen. Kontakt togs med en förundersökningsledare som beslutade om kroppsbesiktning och vid detta tillfälle medtogs sex personer till polisstationen för urinprovstagning såsom skäligen misstänkt för ringa dopingbrott genom eget bruk. Efter att avrapporteringen var avklarad åkte vi till samma gym en gång till och medtog fyra personer misstänkta för samma brott. Av de tio personer som togs med har vi idag när detta skrivs fått tillbaka åtta analyssvar från Rättskemiska avdelningen, och av dessa hade fyra personer anabola steroider i kroppen. Två analyser är inte klara i skrivandets stund beroende på att det tar längre tid att analysera prover som är positiva, så vi kan med stor sannolikhet lägga till ytterligare två positiva urinprov. Således blir resultatet med stor sannolikhet att 60 procent av dem som medtogs missbrukade anabola steroider just då. Det som var signifikant vara att INGEN erkände att de tagit några anabola steroider eller andra otilllåtna preparat. Chansen att få ett sanningsenligt svar på frågan ifall och när de brukat anabola steroider är enligt min erfarenhet minimal. Två av personerna var för övrigt förordnade som ordningsvakter. Insatsen var begränsad i tid mellan klockan 15-23. Personalen var inplanerad att tjänstgöra på ordinarie arbetstid. Ett mätbart mål var uppsatt. Utbildning för personalen genomfördes inför insatsen. Utvärdering gjordes efter insatsen och efter att analyserna inkommit, detta skickads därefter ut till samtliga i som deltog. Q Erfarenheter av insatsen Jag vill dra tre snabba lärdomar från insatsen. 1. Antalet missbrukare av anabola steroider är numera långt fler än tidigare och omfattningen är större än vi trodde. 2. Genom utbildning har vi blivit så mycket bättre på att identifiera skäligen misstänkta och kunna utreda dessa brott. 3. Genom denna typ av insatser kan vi påverka personer att inte missbruka anabola steroider. Ett gym är inte en fredad zon och det finns risker att åka fast helt enkelt. Henrik Blusi, Sundsvalls närpolisområde 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Dopning Samverkansprojekt mellan gym mot dopning i Borås Ett projekt med dopningsfria gym som mål inleddes under 2010 Att dopning ger fysiska och psykiska skador är ett känt faktum. Efter att antalet anmälda dopningsbrott ökat i Borås initierade kommunen ett samarbetsprojekt för att komma till rätta med problemet. Tillsammans med polisen och ett antal gym tog man fram ett arbetssätt för att försöka förhindra och förebygga användningen av AAS-preparat på gymmen i Borås. Personalen på gymmen har fått ökad utbildning och de träningsanläggningar som deltar i projektet har regelbundna möten där man för diskussion om dopningsproblematiken. Informationsmaterial som förklarar rättsläget, att all hantering av AAS-preparat är förbjudet, och som kortfattat beskriver de skador som uppstår vid bruk och förklarar vart man kan vända sig för att få hjälp har tagits fram Den som börjar träna på något av de elva gym som deltar i samarbetet får skriva på ett avtal där det framgår att bruk eller annan hantering av AAS-preparat inte är tillåtet. Man medger även att prov får tas om misstanke om bruk skulle uppstå och att positivt eller uteblivet prov innebär avstängning under 24 månader. Provsvaret kommer även att delges de andra träningsanläggningarna som ingår i samarbetet. Smidigare provtagning ”Ett stort steg i rätt riktning mot ett dopningsfritt Borås” säger Patrik Åslund som är gymansvarig på Friskis och Svettis, ett av gymmen i samarbetet. Tidigare skedde provtagningen i Riksidrottsförbundets regi, vi var då tvungna att vänta in dopningskontrollanter från förbundet.” Ibland hände det att den vi ville kontrollera inte var på plats när kontrollanten hade tid att komma”. Idag går det mycket smidigare, den som misstänks för bruk kallas till provtagning på kommunens missbruksenhet. I praktiken går det till så att en lapp överlämnas till personen som uppmanas att under en viss dag infinna sig på enheten för att lämna prov. Tidigare kunde en person som blivit avstängd på ett gym bara byta till ett annat, detta förhindras genom avtalet man skriver på. Åslund betonar att avtalet inte är till för att sätta dit folk utan att missbrukare av AASpreparat skall få hjälp. På kommunens missbruksenhet kommer den som testas positivt att erbjudas hjälp. Om 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 man accepterar behandling är man välkommen tillbaka till gymmet tidigare än de 24 månader som avstängningen annars innebär. Q Björn Ekström, narkotikaroteln i Göteborg Dopning 2012 ökade dopningsbrotten med 128 procent i Dalarna Historiskt sett så har vi aldrig arbetat riktat mot dopningsbrott vid Polismyndigheten Dalarna. Tidigare artiklar i denna tidning samt föreläsningar under bl.a. SNPF:s årliga utbildningskonferenser har dock gett inspiration och en vilja hos många till att i vart fall försöka göra någonting. I samverkan med Länsstyrelsen, några av länets kommuner samt SNPF så inledde vi fjolåret med en serie föreläsningar av Tommy Moberg. Föreläsningarna riktade sig till flera olika målgrupper i syfte att höja kunskapsnivån på flera plan. Ca 40 poliser från olika områden och enheter deltog och dessa dagar som var väldigt uppskattade. Utbildning gav resultat Tiden efter denna lilla kompetenshöjande insats visade sig effekten omgående. Förhållandevis många anmälningar om misstänkt dopningsbrott skrevs in i RAR. Det var både från poliser i yttre tjänst och från utredare av våldsbrott. Tommy Mobergs föreläsningar hade gett många ytterligare ett verktyg i lådan och skapat en förmåga att bygga misstankar och göra kopplingar mellan AAS-missbruk och våldsbrott. Serien med föreläsningar gjorde också att flera kommuner startade upp samverkansgrupper med representanter från gymmen, polisen, kommunen, lokala BRÅ m.fl. Denna samverkan är mycket uppskattad och lyckad. Året avslutades med en tvådagars polisiär insats. De poliser som deltagit i föreläsningarna, samt visat en vilja och förmåga att arbeta med dopningsbrott, bjöds in till denna. Sammanlagt deltog 16 poliser i insatsen. Dessa kom från olika områden och enheter i myndigheten. En FU-ledare var vikt för insatsen och de övriga fördelades på tre grupper. KUT:en hade tagit fram mycket bra material på vissa orter och den inledande spaningen riktades både mot adresser och mot gym. I dialog med några av gymmen i samverkansgrupperna så bestämdes att inte agera mot någon inne på något gym. Metoden blev istället att prata med människor på väg till eller från gymmen och utifrån samtalen bygga vidare misstankar eller enbart skapa lite ”ringar på vattnet” genom att visa att polisen jobbar aktivt med dessa frågor i gymnära miljö. Många narkotikabrott vid insats mot gymbesökare Sammanlagt misstänktes sex personer för dopningsbrott. Fyra av dessa för eget bruk och de två övriga för både bruk och innehav. Beslag gjordes här av dopnings- medel i flytande form och tablettform samt av en del pumpar och kanyler. Hemma hos en av dem som enbart misstänktes för eget bruk hittades dock en tomkartong som enligt förteckningen tidigare innehållit dopningsmedel, vilket väl kan anses styrka upp misstanken något. Nio personer misstänktes dessutom för narkotikabrott, varav sex för eget bruk och tre för bruk och innehav. Beslag gjordes av ringa mängder cannabis, metylfenidat, kokain och bensodiazepiner. Detta styrker tesen att narkotikaanvändandet är utbrett bland AAS-missbrukare. Trots att inriktningen var AAS och gymmiljö så landade insatsen i fler narkotikabrott än dopningsbrott. Ytterligare brottsmisstankar som tillkom i samband med kroppsvisitation och husrannsakan var brott mot knivlagen, brott mot vapenlagen samt förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. Dessa misstankar gjordes mot bakgrund av beslag av knivar, patroner och sprängmedel. Den involverade personalen var mycket nöjd med insatsen och upplevde dessa två dagar som ett trevligt avbrott i vardagen. Bara en sådan sak som att blanda personal från olika enheter och områden är en positiv sak i sig. Att lära känna varandra och ta del av andras kunskaper är utvecklande. Någon liknande insats under 2013 är ännu inte planlagd. Förhoppningsvis kommer det att finnas utrymme för någon form av riktat AAS-jobb i alla fall. Q Magnus Sjödén, Spaningsroteln Dalarna Polisen i Dalarna återinför spaningsroteln. Under de senaste två åren har spaningsverksamheten i Dalarna organisatoriskt ingått i Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT). Nu har man organiserat om och bildat en renodlad spaningsrotel med en grundbemanning bestående av en gruppchef och sex spanare. Rotelchefen Magnus Sjödén berättar att personalstyrkan dessutom kommer att förstärkas under vår och höst. Den närmaste tiden kommer man att prioritera narkotikabrott med fokus på överlåtelse och gatulangningsarbete. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 27 forts från s 7 Chefredaktören på Folkbladet gör ingen skillnad på polisers och andra medborgares yttrandefrihet. Även chefredaktören på tidningen Arbetaren ifrågasätter polisers yttrandefrihet. problem med läckage från beroendemottagningar. Åsikterna har i många sammanhang viftats undan som icke trovärdiga, överdrivna och som partsinlägg. Åsikterna har ifrågasatts med meningsmotståndarnas krav på att en polis minsann ska kunna uppge exakt hur stort läckaget är. När de själva har påstått att det inte sker något läckage utan att all illegal subutex eller metadon smugglas in, då har inte beviskravet varit lika hårt. När däremot en journalist, på ett mycket framgångsrikt sätt, beskriver samma sak som vi poliser har talat om. Då blir det helt plötsligt en helt annan effekt. Ett reportage med dold kamera som visar försäljning av Subutex bidrar till en helt annan debatt. I det här fallet överensstämde journalistens bild med polisens. Meningsmotståndaren går nu så långt så att man påstår att polis och massmedia är i maskopi med varandra. En slags ohelig allians i syfte att bevara en skadlig maktstruktur mot de svaga i samhället. Resonemangen får mig osökt att tänka på begreppet konspirationsteori. Tiga är silver tala är guld Min uppfattning är att svensk polis generellt är för senfärdig och otydlig i information och debatt som rör vårt eget yrkesområde. Genom att inte våga ta ställning och tydliggöra vårt vardagliga arbete så lämnar vi scenen öppen för spekulationer och missuppfattningar. Ett bra exempel är debatten om det så kallade REVA projektet. Alldeles oavsett vad man har för uppfattningar om svensk migrationspolitik så är det en av polisens skyldigheter att ingripa mot personer som uppehåller sig illegalt i landet. Detta är en arbetsuppgift som skall genomföras så länge som lagstiftningen inte förändras på området. Det som debatterades hårdast var en av polisens arbetsmetoder. Diskussionen 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 om denna arbetsmetod byggde på rena spekulationer och missförstånd. Arbetsmetoden hade för övrigt inte mycket att göra med REVA projektet som egentligen handlar om en effektivisering i att handlägga redan initierade ärenden. I flera olika media målades en bild upp. Polisen uppehåller sig i Stockholms tunnelbana och begär id-handlingar från varenda person med utländsk bakgrund. Den lilla detalj som glömdes bort var att det handlar om att personer som begår brott, dvs. passerar spärren utan giltig biljett. I samband med en kontroll vid spärren får de finna sig i att uppvisa id-handling. På samma sätt som en bilförare tvingas uppvisa ett giltigt körkort. Eller en snattare som ska identifieras. Personer vars arbetstillstånd kontrolleras vid restaurangkontroll etc. Att personer med utländsk bakgrund, som saknar möjlighet att uppvisa id-handlingar i samband med olika kontroller, kan bli föremål för en utlänningskontroll kanske inte är helt orimligt. Jag är dock övertygad om att detta inte sker regelmässigt. Svensk polis är också väldigt kompetent och medveten om de rättigheter som en asylsökande har. Jag har personligen tjänstgjort vid ett flertal tillfällen där utländska medborgare har kontrollerats utan idhandlingar. Efter en stunds kontroll så har det tydligt framgått att personerna i fråga har tagit sig in i landet illegalt. Ändå har de rätten att få sina asylskäl prövade. Vid dessa situationer har vi som poliser agerat mycket professionellt och vid vissa tillfällen till och med skjutsat asylsökande till socialjour eller migrationsverkets lokaler. Varför kommer inte denna bild fram i media? Fortsätt att debattera Polisen har en unik ställning i samhället. Vi har insyn i frågor som rör vårt dagliga arbete och som många andra saknar. Vi har också ett ansvar att hjälpa människor att få underlag för att fatta bra beslut. Om det kommer ut ett ny farlig drog på marknaden så är polisen ofta de första som upptäcker detta. Självfallet ska vi blåsa i pipan och säga till. Om vårdinsatser som sätts in för att hjälpa missbrukare inte är tillräckliga så måste vi bidra till förbättring genom att ge feedback och samverka. Om system att hantera legalförskriven narkotika inte fungerar så måste vi fästa uppmärksamhet på detta och komma med alternativa förslag. Om förslag till förändringar sker i lagstiftning som på ett allvarligt sätt hotar samhällsutvecklingen så måste vi debattera med utgångspunkt från vår verklighet. Så länge vi är sakliga, hövliga, hänsynsfulla och undviker småaktighet så har vi precis samma rätt som alla andra att uttrycka åsikter. Man kan ju bara hoppas att våra meningsmotståndare håller samma hövliga och sakliga ton i debatten. Fotnot: Åsikterna i denna artikel är författade med stöd av lagen om yttrandefrihet. Det är i första hand mina åsikter som privatperson och inte nödvändigtvis representativa för polismyndigheten i stort eller övriga poliser i Sverige. Q Lennart Karlsson Citat ur boken: Begreppet ”whistleblowers” ”Whistleblowers” är ett engelskt begrepp som avser personer som slår larm om oegentligheter eller brottslighet, oftast hos sin arbetsgivare eller hos en myndighet. Denna bok handlar om sådana ”whistleblowers”. På svenska talar vi om människor som försvarar sin rätt – och har modet – att slå larm, men i denna skrift kommer att vi ibland att använda den engelska termen ”whistleblowers” fortsättningsvis utan citattecken. Begreppet används med utgångspunkt i de rättsregler som finns eller borde finnas för alla arbetstagare inom ramen för den svenska modellen. En svensk whistleblower omfattas således av andra rättsregler och institutionella faktorer än en whistleblower från Storbritannien eller USA. TCO gav 2011 ut en handbok om rätten att slå larm om missförhållanden på jobbet, en fråga som diskuterats inom polisen från tid till annan Med whistleblower avses här arbetstagare eller uppdragstagare i offentlig eller privat verksamhet som upptäckt allvarliga oegentligheter i verksamheten och som slagit eller avser att slå larm om detta. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 31 När liberalism blir egoism Jag är upprörd. Anledningen till att jag är så upprörd är att jag precis läst en artikel som publicerats i Aftonbladet den 23 mars samt i Aftonbladets nätbilaga med rubriken ”Lagstifta inte bort rätten att röka och kröka” av kolumnisten Staffan Heimerson. Alla ska ha rätten att knarka Det går inte ta miste på Staffan Heimerssons ståndpunkt i narkotikadebatten då jag citerar artikeln ”Det räcker inte att avdramatisera haschbruket. Det ska avkriminaliseras.” Nu är han inte den förste att ifrågasätta kriminaliseringen av narkotikaanvändandet, men anledningen till denna ståndpunkt är mer ovanlig. Den handlar inte om att kriminaliseringen stigmatiserar en grupp människor i samhället, som är en vanlig anledning, utan helt enkelt att svensken ska ha rätt att njuta av knark. Staffan Heimersson avslutar artikeln med orden: ”Röka, kröka, knarka är inte moral- eller lagfrågor. Det är livsnjutarfrågor. Det är elementärt, att fria människor får välja sin livsstil”. Den här meningen är enligt mig ett hån mot alla människor som förlorat en nära vän eller anhörig till narkotikan. Jag skriver inte denna artikel som narkotikaansvarig i Stockholm City, eller som nationellt ansvarig för en narkotikautbildning på Polishögskolan eller som medlem i Svenska Narkotikapolisföreningens styrelse. Jag skriver den för jag är en medmänniska. Många har försökt ta ifrån oss möjligheten att tycka saker, men jag hävdar yttrandefrihet och anser mig själv ha rätt till en åsikt. Även om jag 40 timmar i veckan har ett arbete som polis! Har media ett samhällsansvar? Alla människor har rätt till en åsikt vilket jag värderar högt och respekterar. Staffan Heimerssons åsikt är tydligen att alla ska få knarka och att det är att livsnjuta. Han förordar en linje som inte är direkt ovanlig bland liberaler i Europa. Men det är mycket långt från vad den generella svenska uppfattningen är. I Sverige står inte ens de mest liberala för de åsikter som Staffan Heimersson och Aftonbladet torgför. Att jag nu är upprörd beror inte detta. Jag är upprörd för att Af- 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 tonbladet väljer att publicera en sådan här artikel. Jag blir oftare och oftare påmind om hur journalistik idag handlar om att jaga sensationer eller att kasta brandfacklor och kan inte låta bli att fråga mig om media inte har ett samhällsansvar? Ofta gömmer sig media bakom förklaringen ”människor får själva bedöma innehållet och kritiskt granska den”. Frågan är bara om alla har möjlighet att kritiskt granska media och artiklar av den här digniteten. Hur kommer en 15-åring att tolka den här artikeln? En 15-åring vars enda nyhetskälla kanske är just Aftonbladets nätbilaga. Vilka konsekvenser får en sådan här artikel i hans värld? Uppenbarligen har vi gått till en mediabevakning som allt oftare agerar uppviglare vilket är uppenbart i deras sätt att skriva rubriker. Den här artikeln måste ju vara ett levande bevis på det. Jag avstår gärna rätten att knarka Jag avstår gärna rätten att knarka då en stor del av befolkningen inte kan ”livsnjuta”. Jag skulle gärna avstå alkoholen av samma anledning. Vi har en extremt stor del av vår befolkning som dels bär genetiska förutsättningar för att skapa beroende och som också har växt upp med många riskfaktorer vilket ökar risken markant. I min värld är det av solidaritet för dessa som vi har en kriminalisering. Eller är det så Staffan Heimersson, att vi får räkna med ett visst svinn av Sveriges befolkning för att övriga ska ha rätten att få knarka? Hur många procent av Sveriges befolkning är du beredd att offra till beroendet för att det ska vara värt det? Alkohol kontra cannabis I min värld är det enkelt. Vi har en drog som av kulturella arv och andra faktorer är accepterad och laglig i Sverige men som ger katastrofala samhällskostnader, död, sjukdomar och inte minst barn som far illa i sjukdomens närhet. Varför i hela friden ska vi då ta in en drog till? För det är just det som legaliseringsprocessen alkoholrelaterade. En ganska skrämmande siffra. Räkna då på att en misshandel kostar samhället i snitt ca 170 000 kronor. Är den siffran likadan när det kommer till cannabis och hur många våldsbrott är cannabisrelaterade? De är en del men inte ens i närheten av 79 procent. Så alkoholen är alltså värre än cannabis? Har man träffat ungdomar som fått sin uppväxt förstörd av personlighetsförändringar kopplade till cannabisbruk, mött ungdomar som inte vet vilken dag i månaden det är eller lämnat dödsbud åt en familj vars anhörig tagit livet av sig i en haschpsykos, så känns den procentuella siffran kopplat till våldsbrott inte så aktuell i diskussionen. Försvara alkoholen Jag har aldrig i någon av de många legaliseringsdiskussioner jag deltagit i försvarat alkoholen då den i diskussionen jämförts med cannabis. Hade alkoholen Artikelförfattaren är bekymrad över de tongångar om rätten till cannabis som njutningsmedel som kända kulturpersoner ofta framför i media. Sådana budskap missuppfattas kommit som en ny drog idag lätt av påverkbara ungdomar som dras in i missbruk och en försämrad livssituation. hade den narkotikaklassats direkt. Staffan Heimersson jämför oss med Danmark och deras syn på droger i allmänhet. ”i Danmark är det andra takter” skriver han efter att ha förlöjligat svenska ofta handlar om. Hur ofarlig cannabisen är i jämförelse statens arbete med att få bort rökning. Ett synsätt som med alkoholen. Matematiken är enkel. Finns det risk enligt Staffan Heimersson är mer ”rätt” men denna liför beroende som har negativa konsekvenser? Är det en berala syn avspeglas i den statistik över niondeklassare drog som kommer att påverka och vara skadlig för ett som röker marijuana tycker jag. Har han sett de siffrorstort antal barn? Då har vi svaret där! Liberaliseringen na i Danmark och jämfört dem med Sveriges? Tror inte är så fruktansvärt egoistisk där man sätter sin egen vinens han kan hitta något positivt med siffror som påning först. Ja, det kanske är så att just du har de förutvisar högre antal högstadieelever som röker cannabis? sättningar som behövs för att klara att röka cannabis Eller de kanske ska ha rätt att ”livsnjuta” de också? ibland utan att bli beroende direkt. Du kanske är den som kan testa kokain utan att för den saken skull bli Jag diskuterar gärna runt kriminaliseringen och tycker ”pundare”. För det finns människor som klarar det. debatten ofta är intressant och värd att ta. Men inte Alla som röker hasch blir inte heroinister som Maria när anledningen är rätten att livsnjuta. Som polis lever Larsson ofta säger. Men det är en stor del av alla männjag med de människor som inte fått förutsättningar att iskor som inte kan det och för dem skriver jag nu detta. njuta. Till Staffan Heimersson har jag bara en sak att Förnekelse hos ungdomar säga: kom och se den värld vi lever i för en dag, istället Sådana här artiklar ger bara de ungdomar som finns i för att sitta med dina vänner och vara nöjd över att så riskzonen vatten på sin kvarn. Det ökar deras förnekel”osvenskt” låta dem röka inomhus. Vi lever med sjukse och ökar på deras förråd på anledningar till varför domen. Q det inte är farligt. Resultatet ser vi varje dag då föräldrar får svårare att bemöta sina barn och dialogen om farligheten och riskerna försvåras. Staffan Heimersson radar upp anledningar till att avChristoffer Bohman kriminalisera och går som så många andra vilse i vilken Medmänniska anledning som det egentligen bör handla om. Har fått till mig att 79 procent av alla våldsbrott är SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 35 Unga döda – och samverkan för barn som far illa Vilka är de gemensamma nämnarna, eller snarare, existerar några sådana när sex unga människor med missbruksproblematik dör i en relativt liten stad som Sundsvall under loppet av ett drygt halvår? Det var bland annat den frågan Robert S Öhman, tillförordnad chef på BF-Ungdomssektionen vid polisen i Sundsvall, ställde sig när den tragiska trenden var ett faktum. Att människor dör till direkt följd av sitt narkotikamissbruk är tyvärr inte ovanligt. De senaste åren har siffran för hela landet legat kring 400 per år. Därmed vore det också orimligt att Sundsvall inte skulle drabbas, men trots det var trenden under 2012 så alarmerande att någon måste göra något. Robert S Öhman berättar att han bad kriminalunderrättelsetjänsten i Sundsvall att sammanställa och analysera de aktuella dödsfallen. Genom åren har introduktionen av nya preparat på den illegala drogmarknaden gjort att många överdoserat och dött innan missbrukarna lärt sig hantera eller undvika preparaten. I Västernorrland dog till exempel ett flertal personer i början av 2000-talet efter att ha köpt fentanyl i tron att det var heroin och på andra håll i landet skördade drogen DXM (Dextrometorfan) ett flertal dödsoffer under några år. En av frågorna som Robert ville ha svar på var alltså om någon ny sådan ”dödsdrog” hade fått fäste i Sundsvall. En annan fråga var om det fanns andra faktorer som visade på ett klart samband mellan dödsfallen, förutom det till synes självklara att alla var drogrelaterade. Sammanställningen Mathilda Björck, som var den på Kriminalunderrättelsetjänsten som tog sig an uppgiften, konstaterar redan i de första raderna av sin promemoria att alla dött till följd av ett blandmissbruk där blandningar av substanser varit direkt dödliga eller där överdosering skett, men att ingen substans förekommit i alla de aktuella fallen. Hon kunde inte heller peka på någon annan variabel som knöt samman de sex fallen förutom narkotikan och deras för tidiga frånfälle. Var det då svaret på frågan? Sundsvall hade inte drabbats av en ny ”dödsdrog” och därmed var allt bara ett utfall av den vidriga slumpen. Man kan nöja sig med det svaret, men en närmare studie av den förtjänstfullt nedtecknade historiken kring varje person ger ändå en bild som både är skrämmande och logisk. De unga döda Man 21: Rökt hasch sedan han var fjorton. Dokumenterat eller medgivet bruk av Cannabis, GBL, Amfetamin, Metamfetamin, Bensodiazepiner, JWH122 (Spice). Dör av kronsikt missbruk, JWH-122, Tramadol, Amfetamin, Metamfetamin i blodet vid obduktion. Övriga brott: Misshandel, stölder Sex personer under 25 år dog av överdos inom ett halvår i Sundsvall. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Man 25: Missbrukat sedan 2006, mestadels amfetamin. Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis, Bensodiazepiner, Tradolan, Amfetamin, Dolcontin. Dör av Morfin och Alkohol-förgiftning. Övriga brott: Misshandel, stölder Man 19: Missbrukat sedan han var 14, mestadels GHB. Dokumenterat eller medgivet missbruk av GBL, GHB, Cannabis, Amfetamin. Dör av GHB-förgiftning i kombination med Morfin och antidepressivt läkemedel. Övriga brott: Stölder, våld mot tjänsteman. Kvinna 23: Drogdebut när hon var elva, missbrukade dagligen sedan 2008. Dokumenterat eller medgivet missbruk av Cannabis, Amfetamin, Bensodiazepiner, Ecstasy, Metadon, Subutex, Dolcontin, Tradolan. Dör av blandning av Fenazepam och Morfin. Övriga brott: Misshandel, rån, häleri, stölder. Kvinna 22: Okänd drogdebut, upptäckt 2010. Dokumenterat eller medgivet missbruka av Amfetamin, Bensodiazepiner, Metamfetamin, Subutex, Dolcontin, Cannabis, GHB/GBL Dör av Subutex och Morfin-förgiftning. Övriga brott: Stölder, snatterier, bedrägerier. Man 23: Okänd drogdebut, medger dagligt intag av cannabis och Tradolan från 2006. Dokumenterat missbruk av Tradolan, Bensodiazepiner, Amfetamin, Subutex, GHB/GBL, Metadon, Dolcontin. Dör av Metadon och Subutex-förgiftning. Övriga brott: Misshandel, olaga hot, stölder, hälerier, bedrägerier. Det fanns som sagt ingen ”dödsdrog”, men det är slående med vilken gränslöshet dessa Sundsvallsungdomar missbrukat och hur vanligt missbruk av läkemedel verkar vara. Vidare verkar den gamla trosatsen att alla missbrukar cannabis, oavsett om man föredrar ”uppåt-”, eller ”neråt-tjack”, gälla även bland de här ungdomarna. En annan sak som går att utläsa är att ingen av de unga döda hade lyckats ”flyga undan radarn” och undvika polisiär upptäckt. Den insikten gör också att man måste fundera på hur det kan gå så illa för så många, trots att både polis och följaktligen Socialtjänsten fått tydliga indikationer på hur det var ställt med de här ungdomarna. Viktigast av allt är nog ändå frågan hur man i framtiden reagerar på dessa varningssignaler och hur man agerar annorlunda för att undvika framtida dödsfall. Alarmerande i högsta grad Robert S Öhman delar uppfattningen om att resultaten, trots avsaknaden av gemensamma nämnare, är alarmerande. Att unga personer kan bli fast i sådana allvarliga blandmissbruk utan att det går att peka ut någon eller några särskilda faktorer måste tyda på att det att det på någon nivå saknas insatser och resurser. Robert berättar att han sedan ett år sitter med i den nybildade styrgruppen för något som kallas ”Samverkan om barn som far illa”. Den har ett övergripande ansvar för samverkan mellan polis, skola, kommun och landsting och vänder sig till barn mel- lan 0 och 18 år. Styrgruppen utser arbetsgrupper och bestämmer fokusområden för samverkan. Efter att ha föredragit såväl drogsituationen i Sundsvall som undersökningen kring de drogrelaterade dödsfallen vid flera tillfällen så är det nu bestämt att drogsituationen bland unga kommer att vara ett fokusområde under 2013. Robert tror att den positiva responsen och beslutet om nämnda fokusområde till stor del beror på att rätt personer finns med i den styrgruppen. Han nämner chefen för elevhälsan i Sundsvalls kommun, chefen för Individ- och Familjeomsorgen (IFO) samt verksamhetschefer för såväl primärvården som Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP). Hoppfulla Robert S Öhman tror att just det faktum att det är höga chefer som sitter med i styrgruppen kommer att leda till att man i respektive budgetarbeten avsätter pengar och resurser för att möta problematiken på sina respektive områden. Målbilden måste vara att det som skedde under 2012 inte ska hända igen och för att undvika detta måste åtgärder som inte bara är skrivbordsprodukter och papperstigrar tillkomma genom samverkan. Robert har i sina föredragningar pekat på det orimliga i att polisen tidigt identifierar unga människor med missbruk och kriminalitet och att de trots detta på bara några år skall bli tunga missbrukare och slutligen avlida i sviterna av detta missbruk. Han tror sig ha fått gehör för sin ståndpunkt och ser med tillförsikt på det fortsatta arbetet i frågan. Hur, eller om polisen ska jobba annorlunda när det gäller ungas missbruk kan inte Robert svara på idag. Hans uppfattning är att grunden skall vara att polismyndigheten i enlighet med de uppsatta verksamhetsmålen fokuserar på att upptäcka missbruk tidigt och att det jobbet redan i dag fungerar bra, men att det givetvis alltid kan bli bättre. Knäckfrågan är alltså hur övriga instanser tar vid när en ungdoms missbruk uppdagas, hur det följs upp och på vilket sätt dessa ungdomar skall stöttas. Kanske är ”Samverkan för barn som far illa” ett första steg på vägen mot en sådan lösning. Helene Nylander, IFO-chef på Sundsvalls kommun, är även hon positiv till den nya formen av samverkan och det aktuella fokusområdet. Naturligtvis har det i alla de aktuella fallen förekommit insatser från såväl socialtjänsten som barn och ungdomspsykiatrin, men Helene Nylander funderar i samma banor som Robert S Öhman. Helene Nylander menar att polis, skola, socialtjänst och Landsting allt för länge arbetat på varsitt håll utan att ha någon samsyn och insyn i varandras arbete. Målsättningen är naturligtvis att unga människor inte ska dö till följd av missbruk och ”Samverkan om barn som far illa” är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot det målet. Q Emil Lundberg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 39 Värna nyanserna i narkotikadebatten! Signalord I modern samhällsdebatt används ord och uttryck med stor symbolbetydelse, s.k. signalord. I USA har uppdelningen i abortfrågan tryckts ihop till ett val mellan två ord: ”pro choice” (för kvinnans fria val att göra abort eller ej) resp. ”pro life” (för fostrets rätt till liv, d.v.s. förbud eller kraftigt inskränkta indikationer för abort). När en debatt styrs av signalord blir det lätt att ta ställning men svårt att analysera olika förslag, försvara nyanser och driva sakfrågan vidare. Ett budskap riskerar att sorteras bort redan efter färgen eller namnet på avsändarkuvertet. Olika grupperingar i narkotikadebatten använder väl inmutade uttryck både för att beteckna delar av verkligheten men även för att markera tillhörighet – och ”rätta” åsikter. Debattörer som talar om ”narkotikaepidemier” eller ”epidemiskt missbruk” har sannolikt hämtat sina förklaringsmodeller från polispsykiatern Nils Bejerot. Inlägg med nyckelord som ”symptom” eller ”bakomliggande orsaker” tyder på en bakgrund inom sociologi eller dynamisk psykologi. Motståndare mot den internationella narkotikakontrollen talar ofta om dess ”prohibitionistiska” hållning, alltså dess kärna av förbud (eng. ”prohibition”) mot privat användning av narkotika. Signalord används även i narkotikadebatten för att uttrycka sig nedsättande om motståndare. Tillmälen som ”knarkliberal” och ”amatör” (det senare har drabbat undertecknad) används som om de vore precisa begrepp med kraft att beskriva och förutsäga en persons uppfattningar, kunskaper och trovärdighet. Sådant finns det nog av i narkotikadebatten, i stället behövs mer nyanseringar. humoristiskt första gången att höra någon vänsterfraktion långt ute i bokstavssoppan på 1970-talet kalla en annan fraktion för ”småborgerlig”, men det tillförde inte debatten så mycket. Till förgrovningen i psykologiskt-retoriskt hänseende bidrar också att dagens tevedebatter inte ger tid till annat än enkla poänger (max. 10 sekunder!) och att parterna egentligen inte talar med varandra utan primärt medverkar för att skicka sina budskap till olika tittargrupper. Twitter och Facebook förstärker denna tendens. Klassiska retoriska och pedagogiska metoder fungerar inte i dagens mediahets. För många narkotikaklassade läkemedel finns också starka kontraindikationer, d.v.s. omständigheter i det enskilda fallet som gör att de inte får ordineras till vissa patienter. ” Den andra aspekten är terminologisk-faktamässig och handlar om korrekt språkbruk, fokusering på sakargument och om argument som kan föra debatten framåt. Den kräver gediget bakgrundsarbete, faktasökande och preciseringar. Inläggen kanske inte blir lika svulstiga men de brukar stå sig längre. Den höggradigt aktuella frågan om ”legalisering” av narkotika kan tjäna som exempel på behovet av en terminologisk-faktamässig nyansering. Nyanseringar i flera led ”Legalisering” med många betydelser Nyanseringar har två aspekter. Den psykologisk-retoriska aspekten handlar om tonläge, finter, billiga poänger, hållning till motståndaren m.m. Visst kan det verka Den senaste tiden har det förekommit nyhetstelegram om att amerikanska delstater ”legaliserat narkotika”. Enligt Svensk ordbok (1999, 3 uppl.) betyder 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 ”legalisering” att ”göra eller förklara legal”, alltså laglig. Att ”legalisera narkotika” skulle alltså handla om att göra narkotika laglig. Avgörande blir då i vilket eller vilka avseenden. Traditionellt används i narkotikadebatten följande uttryck med följande betydelser: Legalisering av narkotika betyder fri försäljning som privata rusmedel. Olika slag av restriktioner kan tänkas: statsmonopol (som svenska Systembolaget för alkoholförsäljning), åldersgränser m.m. Kvar skulle dock finnas förbud mot framförande av motorfordon under påverkan o.s.v. Legaliseringskrav med denna innebörd har framförts främst kring cannabis. Men LSD-filosofen Timothy Leary ansåg på 1960-talet att även LSD och andra hallucinationer skulle vara helt fria som rusmedel. Legalisering används som beteckning även inom andra områden för att avskaffa tidigare straffsatser. Så har Sverige under efterkrigstiden legaliserat både prostitution och pornografi. Avkriminalisering innebär att man tar bort påföljderna för vissa brott, vanligtvis av ringa karaktär. Det kan ske både genom lagändring och genom praxisförskjutning. I narkotikadebatten har avkriminalisering främst handlat om att eliminera påföljderna för innehav avsett för ”eget bruk”. Många gånger har man satt en gräns för den mängd som anser vara för ”eget bruk”. I Nederländerna ligger denna mängd omkring 25 gram cannabis. I Sverige förekom en administrativ avkriminalisering av narkotikaförseelse under åren 1972 – 1980. Formellt föreligger inga hinder i FN:s narkotikakonventioner för en stat att hålla det personliga innehavet av små mängder utanför det straffbara området. Legala indikationer för medicinskt bruk av narkotikaklassade läkemedel bestäms av medicinska myndigheter på basen av forskning och klinisk erfarenhet. Indikationerna kan vidgas som för metadon till att omfatta underhållsbehandling för opiatmissbrukare, men även minskas eller helt elimineras, som aptitreduktion för syntetiska centralstimulantia (”bantningspiller”). Under senare tid har delta-9-THC (den psykoaktiva substansen i cannabis) fått den legala indikationen smärttillstånd vid multipel skleros. Däremot har Läkemedelsverket vägrat att godkänna några som helst indikationer för ibogain, som i en del andra länder används vid behandling av narkomani. Heroin har inte haft någon legal indikation i Sverige sedan många årtionden men har det fortfarande i Storbritannien. För många narkotikaklassade läkemedel finns också starka kontraindikationer, d.v.s. omständigheter i det enskilda fallet som gör att de inte får ordineras till vissa patienter. Flunitrazepam (Rohypnol® m.fl.) hade bl.a. en rad kontraindikationer med psykiska störningar. De var så formellt så starka att de inte fick skrivas ut till kriminella med missbruksproblem. Legalförskrivning har sedan det stora svenska experimentet 1965 – 1967 fått den speciella betydelsen av medicinsk förskrivning av narkotika på den legala indikationen narkomani. Det innebär att läkare får rätt att skriva ut narkotika till kända, ofta kroniska missbrukare, för att underhålla narkomani. Detta har, lite förenklat kallats, ”legalt knark”. Idag förekommer legalförskrivning av heroin bl.a. i Schweiz och Tyskland. Liberalisering innebär att samhällets inställning och åtgärder luckras upp och blir mer toleranta i fråga om narkotika. I fråga om narkotika kan det ske exempelvis genom mildare praxis, genom minskade resurser till narkotikabekämpning eller genom ändrade attityder till enskilt missbruk. Detta behöver dock inte gå via lagändringar. Skadebegränsning (eng. ”harm reduction”) innebär att samhällets insatser flyttas från att förebygga och hejda det riskdrivande beteende, som narkotikamissbruk, till att dämpa konsekvenserna, bl.a. infektioner och biverkningsfyllda rus. I den internationella narkotikadebatten har under de senaste åren ordet ”legalisering” kommit att användas med allt vidare hänsyftningar. ” Glidande språkbruk I den internationella narkotikadebatten har under de senaste åren ordet ”legalisering” kommit att användas med allt vidare hänsyftningar. Det har brukats om nya indikationer för delta-9-THC, om avkriminalisering av innehav för eget bruk m.m. Genom sådana begreppsglidningar framstår ”legalisering” i traditionell mening som bara ett ytterligare steg i en förskjutning av samhällets narkotikakontroll i allt mer liberal (permissiv) riktning. För vissa debattörer är detta en medveten strategi för förskjutning av språkbruket, för andra bara ett sätt att hänga med i aktuella trender. Oavsett motivet blir resultatet en ökad förvirring. Betydelse- och nyansförskjutningar är viktiga metoder i totalitär propaganda för att styra folks tänkande. Den psykologisk-retoriska aspekten av en nyanserad narkotikadebatt kan vi sannolikt inte göra så mycket åt i dagens mediahets. Däremot kan vi var och en personligen bidra till en bättre nyansering av den terminologisk-faktamässiga aspekten av narkotikadebatten genom varsammare språkbruk och bättre faktaargument. Q Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 43 Drogförsäljning på nätet gjorde 20-åring fartblind 20-åringens droghandel på nätet blomstrade och pengarna strömmade in. Kanske kunde festen ha fortsatt länge än om det inte varit för en fortkörning. I september 2012 fick polisen i Kristianstad sin första utredning som gällde försäljning av syntetiska droger på internet. Det var dessutom ett ärende av stor omfattning med storskalig knarkförsäljning och omfattande internetbedrägerier. Polisen fick ögonen på den 20-årige gärningsmannen redan 2009 efter tips om olovlig drogförsäljning. Det visade sig den gången att han sålde Spice som inte var klassat som narkotika utan som hälsofarlig vara. Efter ett par år fick han ett mindre bötesstraff. Avslöjad av en tillfällighet Liksom de flesta andra polismyndigheter bedriver polisen i Kristianstad ingen egen spaning på Internet för att upptäcka drogförsäljning. Avslöjandet i det här fallet kom, som så ofta, av en tillfällighet. 20-åringen var på väg söderifrån mot Kristianstad i sin vita Audi i mycket hög fart när han körde om en av Kristianstadspolisens spaningspatruller. Spanarna kontrollerade vem bilen tillhörde och följde efter på behörigt avstånd i över 200 km/tim. Färden gick direkt till 20-åringens bostad och han blev mycket nervös när polisbilen dök upp. Han hade drygt 11 000 kronor i bilen och på en direkt fråga om han hade knark hemma, svarade han att det fanns ett par kilo. Det visade sig stämma. Vid husrannsakan hittades hundratals små redlinepåsar med vitt eller svagt färgat pulver. Allt skickades till Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, för vägning och analys. Den totala mängden pulver var ca tre kilo, varav drygt två kilo var narkotikaklassade substanser. Det var fyra olika syntetiska cannabinoider (JWH-081, -122 och -210 samt AM-2201), fyra olika syntetiska katinoner (metylon, butylon, 4-MEC och flefedron) samt en hallucinogen (5-MeO-DALT). Sammanlagt 134 000 missbruksdoser enligt SKL:s sammanräkning. 20-åringen hade själv konstruerat en ganska avancerad hemsida som var kopplad till olika betalningssystem. Han mutade andra personer att skriva goda omdömen på Flashback. Polisutredningen blev mycket omfattande och pågick i drygt fem månader innan åtal väcktes. Vid genomgång av två beslagtagna datorer fick man fram att 20-åringen i maj 2012 beställt fyra olika syntetiska cannabinoider samt metylon från en leverantör i Kina, 500 gram av vardera sorten. Han medgav själv att han gjort ytterligare en liknande beställning tre månader tidigare. Via sin egenhändigt designade hemsida, men namnet Swercs, skaffade han kunder. I datorerna fanns kundregister med 228 namn. Det kunde också styrkas med fakturor att han sålt narkotika vid 145 tillfällen. Åklagaren menade att han sålt narkotika för minst 300 000 kronor, men det belopp som gick att styrka var 174 630 kronor. Förslagen bedragare Påstods agera under hot 20-åringen som bodde hemma hos sina föräldrar, greps och häktades efter några dagar. Han hävdade att han handlat under hot av fyra män som tvingat honom att beställa hem substanserna från Kina och sälja dem vidare till kunder på nätet. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 20-åringen anlitade kvinnliga bekanta, bosatta i Skåne och Småland, som målvakter för att ta emot paket med de beställda drogerna och för att ta emot pengar från kunder på sina bankkonton. De fick 500 eller 1000 kronor i ersättning för varje uppdrag. Den unge mannen ägnade sig också åt omfattande I 20-åringens bostad fann polisen en stor mängd syntetisk narkotika fördelad i små påsar för försäljning. Sammanlagd pulvermängd 3 kilo, varav två kilo var klassat som narkotika. internetbedrägerier genom att köpa mängder av varor med hjälp av kapade kontokort. Detta var en syssla han också hållit på med under några år och hade goda kunskaper om. De varor han köpt på detta sätt skickade i regel också till målvakterna. Åklagaren valde att inte åtala 20-åringen för kontokortsbedrägerierna eftersom bedrägerier har lågt straffvärde som ändå inte skulle påverka det förväntade höga straffet för grovt narkotikabrott och narkotikasmuggling. Datorerna talar Niklas Bengtsson, som arbetar på roteln för Grova brott i Kristianstad, har haft ansvaret för polisutredningen. Han medger att 20-åringen varit svår att överbevisa. Exempelvis har metoden att använda kapade kontokort vid betalning av webdomän och andra inköp som haft betydelse för utredningen, försvårat polisens arbete. Men med hjälp av en grundlig IT-forensisk undersökning av datorerna, lyckades man samla tillräckligt med bevis för att styrka 20-åringens olagliga affärer. Han hävdade att hans dator varit fjärrstyrd av de Bilen som blev föremål för utvidgat förverkande var skriven på mannens syster, men polisutredningen visade att han var användaren. okända männen, men detta påstående kunde också avfärdas. Niklas Bengtsson var också överraskad över att koncentrationen av de olika preparaten var så hög, mellan 94 och 98 procent och att straffvärdet var så högt i jämförelse med erfarenheterna från tidigare traditionella narkotikautredningar. Kännbar påföljd för den 20-årige fortköraren Den 20-årige mannen dömdes i mitten av mars till 6 års fängelse av tingsrätten i Kristianstad. Rätten fäste inget avseende vid mannens påståenden om att han hotats att begå brotten. Förutom det långa fängelsestraffet beslöt rätten också om värdeförverkande av 174 630 kronor som utgjort vinning av hans narkotikaförsäljning. Dessutom beslöt tingsrätten att tillmötesgå åklagarens begäran om utvidgat förverkande av Audin och de ca 11 000 kronor han hade i bilen vid gripandet. Tingsrätten motiverade med att av det som framkommit vid utredningen om mannens ekonomiska förhållanden framstod det som klart mer sannolikt att bilen, värd ca 100 000 kronor, och kontanterna utgjorde utbyte av brottslig verksamhet än att så inte var fallet. Utvidgat förverkande är en ganska ny laglig möjlighet att komma åt brottspengar och det var första gången Niklas Bengtsson var med om att utnyttja möjligheten. – En lärdom av den här typen av utredningar är hur viktigt det är att följa pengarna, säger Niklas Bengtsson. Ju mer pengar och andra värdeföremål man kan förverka, desto mer kännbart blir det för den som döms som skyldig till brottet. När detta skrevs hade 20-åringen fortfarande tid på sig att överklaga domen, men Niklas Bengtsson hade hört ryktas genom mannens advokat att man troligen inte avsåg att överklaga. Q Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Rättegången - en envig? Ibland får jag frågan om rättegången är en kamp som åklagaren måste göras sitt yttersta för att vinna. Mitt svar på den frågan är alltid nej. Rättegången är inte en kamp. Åklagaren måste inte vinna, även om förutsättningarna för bifall till ett åtal oftast är rätt goda. Åklagaren får nämligen inte väcka åtal om inte han eller hon på goda grunder kan se fram emot en fällande dom. Om det inte vore för den pedagogiska utmaningen är rättegången egentligen rätt trist. Vad en brottmålsrättegång ska innehålla är alltid känt på förhand. Det framgår av förundersökningsprotokollet. Rättegången består för åklagarens del av ett påstående (gärningsbeskrivning), en presentation av bevisningen och slutligen en argumentering för de slutsatser man kan dra av den. Det är under förundersökningen som den egentliga kampen sker, kampen att finna och säkra bevisning, eller som det står i rättegångsbalken: ”Under förundersökningen skall utredas, vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligga för åtal mot honom, samt målet så beredas, att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas i ett sammanhang”. Förundersökningsprotokollet är alltså rättegångens manus. Det ska för den som tagit del av förundersökningsprotokollet inte komma några överraskningar under själva huvudförhandlingen. Nu sker det ändå ibland, vilket är olyckligt. Som utomstående betraktare kan man nämligen lätt få intrycket av att utgången av en rättegång beror på någon enstaka detalj som är till fördel eller nackdel för någon av parterna i rättegången. Det är lätt att inse, att så inte får vara fallet. Ställ dig själv frågan, om du är åtalad för ett brott, vill du då, vare sig du har begått brottet eller ej, att utgången till din nackdel ska bero på en enskild liten detalj. Svaret på den frågan är självklart nej. Dessutom måste man också komma ihåg att åklagarens objektivitetskrav gäller även under rättegången, vilket ibland leder till att åklagaren måste ifrågasätta sina egna vittnen eller särskilt påpeka förhållanden som talar till nackdel för åtalet. Det är därför som jag inte ser rättegången som en kamp som till varje pris måste vinnas. 1. 21 kap. 7 § 1 st rättegångsbalken § Rättsrutan § 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Det är trots allt i rättegången som brottsmisstanken slutligen prövas. Men ganska ofta fokuserar försvaret inte på vad som förekommit under rättegången, utan på vad som förekommit eller påstås ha förekommit under förundersökningen. Genom att under huvudförhandlingen ifrågasätta förundersökningsåtgärder vill man få den bevisning som åtgärderna lett fram till ogiltigförklarad – på det sätt som vi känner igen från det amerikanska rättssystemet. I Sverige hänvisar man till artikel 6 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) som handlar om rätten till en rättvis rättegång. Motivet är självklart. Det ska leda till en ogillande dom. Provokation är ett exempel på en förundersökningsåtgärd, som när den har använts, regelmässigt kritiseras och ofta påstås bryta mot artikel 6 i Europakonventionen, men kritiken leder mera sällan till framgång. Det är nämligen inte otillåtet enligt Europakonventionen att använda sig av provokativa åtgärder, så länge dessa inte leder till att den provocerade begår ett brott som han eller hon annars inte skulle ha begått. Så vi kommer att fortsätta att vara offensiva under förundersökningarna och inte dra oss för att, när det är motiverat och proportionerligt, använda provokativa åtgärder eller andra okonventionella spaningsmetoder för att utreda allvarliga brott och lagföra brottslingarna. Vi ska noga dokumentera de provokativa åtgärderna och vi ska vara öppna med hur utredningen har bedrivits om förundersökningen leder till åtal. Gör vi undantagslöst så, kommer fler offentliga försvarare att ägna mindre tid åt att till varje pris vinna rättegången och större intresse åt bestämmelsen i rättegångsbalken, som säger att försvarare med nit och omsorg ska tillvarata den misstänktes rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning1. Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö § Rättsrutan § Cannabis påverkar hjärnan – nu vet forskningen mer om mekanismerna När missbruket av cannabis (haschisch och marijuana) fick spridning på 1960-talet började missbrukarna själva prata om att en del kamrater blivit ”insnöade” av sitt drogintag. Det kunde handla om att de fastnat i missbruk, att deras tankar centrerade kring hasch eller att de minskat sina sociala kontakter. Efter en tid började behandlingspersonal i Sverige tala om att en del av deras haschrökande klienter uppvisade psykiska störningar, allt från minnesproblem till psykotiska vanföreställningar. Nya metoder Länge var det dock ett problem att visa att störningarna var direkta resultat av just cannabisrökning, eftersom det kunde finnas med så många andra faktorer, t.ex. psykisk labilitet eller svag begåvning. Modern hjärnforskning har dock utvecklat metoder för att visa på mekanismerna för dessa skador som är associerade med cannabismissbruk. Några viktiga fynd skall här sammanfattas. I och med att Mechoulam 1965 syntetiserade den rusgivande substansen i cannabis, delta-9-THC, blev det också möjligt att göra exakta experiment med olika doser på djur och människa. Efterhand fann forskarna att hjärnan hade egna receptorer för cannabis. Det förklarar varför cannabiseffekterna kan bli så starka. Unga hjärnor är – genom att de ej är fullvuxna – särskilt känsliga för cannabispåverkan. I en studie fann amerikanska forskare att cannabismissbrukare med hög konsumtion får förändringar i de delar av hjärnan som utvecklas sent i tonåren. Detta visar att omfattande cannabismissbruk kan störa hjärnans utveckling och därmed missbrukarens personlighetsutveckling. Den erfarenheten kunde föräldrar till missbrukare dela med sig av redan på 1970-talet. Även de hjärnsystem som påverkar känslolivet och beslutsfattande påverkas av cannabis. Det gäller allt från upplevande av hotfulla signaler till sorg och skam. En viktig del i beslutsfattande är förmågan att hålla information i korttidsminnet. Då detta störs av cannabispåverkan gör cannabismissbrukare fler misstag. Cannabismissbrukare använder också andra system i hjärnan vid sin problemlösning än kontrollpersoner. En mekanism i detta är att cannabis minskar nivån av serotonin. Över tid leder sådana sänkningar till depressioner. Det kan förklara varför cannabismissbrukare blir så nedstämda och oengagerade. het, impulskontroll och intellektuell förmåga. Här har man sett försämringar. Från Nya Zeeland rapporterades 2012 hur unga människor hade påverkats över lång tid av sitt cannabismissbruk. Ett tusental personer födda 1972 – 1973 fick redogöra för sina drogvanor. De gjorde också psykologiska tester fram till 38 års ålder. De som i unga år rökt cannabis hade en viss, bestående sänkning av intelligenskvoten. De som börjat röka tidigt hade sämre resultat. Studien (från Dunedin) kritiserade för att den inte tagit hänsyn till bl.a. sociala faktorer, men forskarna svarade att de tagit med sådana faktorer. Dunedin-studien stöds även av andra studier som påvisat intelligenssänkning hos unga som ett resultat av cannabisrökning. En viktig slutsats är att cannabismissbruk kan ge skador hos unga missbrukare och att dessa skador inte säkert går att reparera i vuxen ålder. Känt sedan länge Mycket av de nya resultaten från den moderna hjärnforskningen har varit känt sedan länge. Den franske författaren Charles Baudelaire, som vid mitten av 1800-talet deltog i Haschklubben (Club des Hachichins) i Paris skrev om sina erfarenheter och observationer i boken De artificiella paradisen (fr. utg. 1860, sv. utg. 1965). Särskilt betonade han störningarna av haschisch på vilje- och känslolivet: ”Särskilt viljan, de dyrbaraste av alla själsförmögenheter, är angripen”. Idag skulle forskare peka på att detta är ett resultat av att vissa hjärncentra påverkas av cannabis. Baudelaire drog sina slutsatser på basen av sina observationer av egna och andras cannabisrus. Q Lästips: Pelle Olsson, Drugnews, för vidare referenser. Påverkan på unga Andra studier har kartlagt hur cannabisberusning hos unga människor inverkar på exempelvis uppmärksam- Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 51 Världen runt Nordkorea beordrar diplomater att bli langare Bruk av dopningsmedel på väg att förbjudas i Norge Det låter helt galet, men det finns goda skäl att tro att dessa uppgifter från den ansedda sydkoreanska tidningen Chosun Ilbo kan vara sanna, skriver Washington Post på sin nätbilaga. Nordkorea har beordrat sina diplomater på några utländska ambassader att bli knarkförsäljare. Diplomaterna har var och en försetts med 20 kilo narkotika som de måste sälja för 300 000 $. Som om inte detta vore nog, har diplomaterna tillsagts att i första hand ägna sig åt knarklangning före de ordinarie uppgifterna för att visa sin lojalitet inför firandet av Nordkoreas grundares Kim Jong Il´s födelsedag den 15 april. Det fattiga Nordkorea är i stort behov av kontanter för att ha råd med det lyxliv som regenten Kim Jung Un och hans innersta krets lever i Pyongyang, och för att bekosta det storslagna firandet av Kim Il Sung. Den drog som diplomaterna förväntas sälja är huvudsakligen metamfetamin av hög kvalitet tillverkat av staten. Det skulle i så fall vara en utvidgning av Nordkoreas tidigare vana att sälja statligt metamfetamin till Kina. I en proposition till Stortinget den 22 mars 2013, föreslår den norska regeringen genom Helseog Omsorgsdepartementet att innehav och eget bruk av dopningsmedel blir straffbart. Frågan har diskuterats i mer än tio år i Norge och nu är tiden mogen. Regeringen Stoltenberg vill nu mobilisera mot dopning som samhällsproblem genom att integrera dopning i missbrukspolitiken, kriminalisera innehav och bruk av dopningsmedel samt prioritera forskning och sprida kunskap om dopning. Det är huvudsakligen missbruk av anabola steroider (AAS) som ses som ett större dopningsproblem i samhället, i Norge såväl som i Sverige. Den norska dopningslagen, som har funnits nästan lika länge som den svenska, har förutom brukandet även tillåtit innehav av en viss mängd dopningsmedel för eget bruk. Polisen har därför inte haft befogenhet att ingripa mot annat än större innehav och överlåtelse. Källa: Helse- og Omsorgsdepartementet Källa: Washington Post Ge inte amfetamin till friska barn, varnar läkare Knarkhundar ska ignorera marijuana Som en följd av att amerikanska delstaten Washington legaliserat cannabis uppmanas nu polisen där börja träna narkotikahundarna att strunta i att söka efter marijuana. Washington State Criminal Justice Training Commission, som bestämmer över bland annat narkotikahundarnas schema för utbildning, har nu tagit bort marijuana ur registret för sökbara substanser. Källa: Drugnews.se 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Ge inte amfetamin till friska barn, varnar läkare Flera läkare i USA varnar för de etiska och medicinska följderna av att förskriva sinnesskärpande och stämningshöjande läkemedel till friska barn och ungdomar. ADHD-diagnoserna har ökat dramatiskt under de senaste två decennierna, och helt klart blir många barn med rätt diagnos hjälpta, menar läkarna. Men den centralstimulerade medicinen används alltmer av friska ungdomar som tror att de kan förbättra sin koncentration och prestera bättre i skolan. Enligt NIDA har 7,6 procent av eleverna i gymnasiets åk 3 utan medicinska indikationer använt läkemedlet Adderall, som heter Metamina i Sverige och innehåller substansen dexamfetamin. Preparaten köps på gatan eller av kompisar som får förskrivet av läkare. Det har också visat sig att friska ungdomar, med eller utan föräldrarnas samtycke, får dexamfetamin förskrivet av läkare för att öka koncentrationen i skolan. Läkarna i USA varnar också för att kunskaper om långtidseffekterna av dessa preparat inte är kända. Källa: Reuters Health information Landet runt Gratis knark på apotek med falska fullmakter Bantningsmedel med hälsovådligt innehåll I takt med att narkotikaklassade preparat i ökande mängd används som medicin inom vård och behandling, ökar också kraven på säkerhet vid hanteringen. Men ofta brister uppmärksamheten i systemet, vilket belyses av denna historia hämtad från Skånskan.se. En man i 30-årsåldern arbetade som praktikant på ett behandlingshem i mellersta Skåne. Av okänd anledning tvingades han avsluta sin praktiktjänstgöring på hemmet, men dessförinnan skrev han ner alla patienternas personnummer. Mannen skrev sedan ut falska fullmakter och med hjälp av dem hämtade han ut patienternas narkotikaklassade mediciner på apotek. Det rörde sig åtminstone i ett par fall on s.k. ADHD-mediciner, dvs. tabletter med den amfetaminliknande substansen metylfenidat. Enligt föreståndaren på behandlingshemmet är kontrollen och säkerheten ganska dålig på apoteken vid användning av fullmakter. Enligt reglerna ska den som hämtar ut medicin på fullmakt visa upp både sin egen legitimation och fullmaktsgivarens. Föreståndaren trior att praktikanten har utnyttjat falska fullmakter för 10-12 patienter utan problem. Fullmaktsblanketter finns utlagda på apoteken och med hjälp av patienters personnummer lyckades bluffen. GH I ett samarbete mellan Läkemedelsverket och Tullverket, kallad Operation Slim, har postförsändelser med bantningsmedel från utlandet undersökts. Försändelserna som under några månader 2012 ankom till Arlanda flygplats från länder utanför EU, valdes ut för analys av innehållet. I en rapport varnar myndigheterna för att varannan s.k. ”naturlig” bantningsprodukt beställd via internet innehöll läkemedelssubstanser som inte angavs på förpackningen och som kan vara hälsovådliga. Av 43 undersökta produkter innehöll 21 läkemedelssubstanserna sibutramin, orlistat, sildenafil, fluoxetin eller yohimbin. Hela 19 produkter innehöll sibutramin, som är snarlikt efedrin, och tre av dem innehöll dubbelt så höga doser mot vad som är godkänt i läkemedelssammanhang. Sibutramin drogs 2010 tillbaka som godkänt läkemedel vid behandling av fetma, då preparatet kan orsaka förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke. De analyserade produkterna kom oftast från Thailand, Kina och Indien. Källa: ”Operation Slim – analys av bantningsprodukter inkomna till Arlanda postterminal”. Lyckad punktmarkering av livsstilskriminella Polisens nationella satsning mot livsstilskriminella, som vi skrev om i SNPF-tidningen nr 5-2012, visar på minskad brottslighet, fler domar och ökade vårdinsatser enligt Rikspolisstyrelsens delredovisning. Livsstilskriminella är personer som är välkända av polisen och som notoriskt begår brott, ofta för att finansiera ett narkotikamissbruk. Polisen har sedan den 1 januari 2012 punktmarkerat individer i denna grupp som utgör ca 10 procent av de kriminella, men står för hälften av alla anmälda brott. Vanligen är det stölder samt inbrott i bostäder och bilar. Satsningen bygger på att gripa och lagföra individerna, men också om att hjälpa och ge vård. Punktmarkeringen av de mest brottsaktiva livsstilskriminella personerna ledde under första året till att 1248 greps, 779 har anhållits och 434 häktats. 1329 domar har meddelats och 317 vårdinsatser har genomförts. – Flera före detta kriminella, som tagit sig ur missbruk och kriminalitet, har också vittnat om nyttan med satsningen, säger rikspolischefen Bengt Svensson. Källa: Polisen.se Lurade 25 läkare att skriva ut 150 000 narkotiska tabletter Stockholms läns landsting varnar för patienter som sätter i system att gå runt till olika läkare för att få ut narkotikaklassade läkemedel. Det är speciellt en person som genom att kalla sig pastor lyckats dupera 25 läkare under ett år att skriva ut 150 000 tabletter som Stesolid, Xanor och Stilnoct, mellan 50 och 400 tabletter per uttag. Gatupriset är ca 3 miljoner kronor för tabletterna som ”pastorn” fått betalda av högkostnadsskyddet. Källa: SvT SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 55 Utvidgat förverkande på gatan 2008 kom en lagändring som gav domstolar möjlighet att förverka brottsvinster i större utsträckning än man kunnat tidigare. Tyvärr uteblev polisens arbete med denna nya lagstiftning och åklagarna har haft få ärenden att presentera i rätten. Innan 2008 fungerade lagstiftning så att domstolen endast kunde förverka pengar som polisen kunde bevisa kom från ett specifikt brott. Exempel på detta är då polisman ser en köpare ge 1000 kronor till en säljare och få narkotika. Den tusenlappen kunde således förverkas som en brottsvinst enligt BrB § 36:1. Problemet för oss har alltid varit att vi hittat brottspengarna eller de föremål som köpts av brottsvinsterna långt efter själva brottet och att det varit extremt svårt att koppla det till det specifika brottet. Lagstiftaren gjorde således en ändring och lade till BrB 36:1 b som gör det möjligt att förverka brottsvinster som sannolikt kommer från brottslig verksamhet, alltså en mer vida tolkning och större möjlighet än tidigare. Varför har då inte detta använts i någon större utsträckning sen ändringen 2008? Svaret är okunskap och att man ofta gått vilse i termer som förvar och kvarstad så fort utvidgat förverkande tagits upp vilket har gjort att de flesta släppt det då det blir krångligt. Många har också varit i tron att det endast är vid stora utredningar som detta blir aktuellt vilket det absolut inte är. Exempel på detta är ärenden som i Göteborg där man lyckats förverka runt 100 000 kronor av en underårig med beslag av cannabis under gränsen för normalgradsbrott. Jag ska nu så enkelt som möjligt beskriva verktyget och hur vi ska använda det operativt. Det är dock viktigt att poängtera att utvidgat förverkande inte är en brottsmisstanke utan en utredning som löper parallellt med en utredning om ett specifikt brott. För att förverka pengar eller egendom måste den misstänkte dömas för ett brott. Man kan alltså inte förverka påträffade pengar bara för att vi sannolikt kan påvisa att de kommer från brottslig verksamhet utan domen blir det förverkandeutlösande. Förverkandeutlösande brott Man kan dock inte förverka brottsvinster vid alla typer av brott. Det behövs ett så kallat ”förverkandeutlösande brott” och för att så enkelt som möjligt beskriva reglerna kring detta så är det de brott som har fängelse om 6 år i straffskalan. Alltså inte en förväntad dom på 6 år eller mer eller att det ska vara 6 år och upp i straffskalan, utan 6 år skall finnas med i straffskalan. Exempel på detta är Grov stöld som har lägst 6 månader och högst 6 år. Utöver dessa brott så är några andra brott som har ekonomisk vinning också förverkandeutlösan- 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Utvidgat förverkande omfattar pengar som sannolikt kommer från brottslig verksamhet. de (narkotikabrott, dopningsbrott, människohandel). Vinsten gällande dessa brott är att det inte behöver vara 6 år i straffskalan för att de skall vara förverkandeutlösande. De kallas för katalogbrott i dessa sammanhang. Karaktär att ge vinning Den andra regeln att följa för att brottet skall vara förverkandeutlösande är att det är av karaktär att ge vinning. Ovan nämnt så är narkotikabrott av normalgraden ett förverkandeutlösande brott, men endast om brottet skett i vinningssyfte. Om vi hittar 100 000 kronor hos en person som också misstänks för innehav och endast döms för innehav i uppenbart syfte att själv nyttja narkotika, så kan vi inte förverka pengarna, hur uppenbart det än är att de kommer från brottslig verksamhet. Kan vi ge domstolen underlag som vid bedömningen ger en dom om förvärv i överlåtelsesyfte eller överlåtelse så är vi hemma. Bevisregel Den tredje regeln är att åklagaren skall visa domstolen att värdet klart mera sannolikt utgör utbyte av brottslig verksamhet, än att så inte är fallet. Exempel på detta är då någon har en klocka värd 200 000 kronor men inte har någon inkomst och vi kan påvisa att personen lever över sina tillgångar. Utgifterna är större än inkomsterna. Sammanfattningsvis så måste dessa tre regler till för att domstolen skall kunna förverka brottsvinsten: • Förverkandeutlösande brott • Karaktär att ge vinning • Bevisregel Dessa regler skall vi som jobbar på gatan ha med oss redan vid ingripandet. Genom att ställa rätt frågor vid första förhöret så minimerar vi möjligheten för den misstänkte att undkomma med bortförklaringar som ofta kommer senare i utredningen. Typ ”pengarna ni hittade kom från en spelvinst” osv. Skillnaden mellan att förverka och mäta ut med kronofogde? Utvidgat förverkande skall alltid gå före en utmätning av kronofogden. Det man ska tänka på när det kommer till kronofogden är att om vi ger en kriminell persons pengar till kronofogden så blir han ju av med lite av sin skuld. Då pengarna ofta är brottsvinster så hjälper vi ju denna person att tvätta pengarna. Att ta pengar från kriminella är ett effektivt verktyg att försvåra för dem men det är viktigt att vi har med oss detta och gör avvägningen. Då vi hittar pengar eller andra värdeföremål i samband med en utredning, så tar vi dem i beslag. Vi behöver inget FU-beslut eller åklagarbeslut på det då den som genomför en husrannsakan har rätt att ta vad därvid påträffas i beslag. Smakligt är självklart att informera ansvarig att vi tänker ta beslag för ett utvidgat förverkande. Vi upprättar ett vanligt beslagsprotokoll oavsett vad som skall förverkas. Vi kan alltså rent tekniskt ha ett beslagsprotokoll med en våg, redlinepåsar, narkotika och en mingvas. Det som diskuterats om förvar och kvarstad kan vi hoppa över fullständigt. Det är åklagarens uppgift. Någonstans i utredningen skall det dock framgå att det är ett utvidgat förverkande med i utredningen eller att en sådan utredning startats. När detta beslag görs så kan kronofogden lägga ett förbudsmeddelande på det om den misstänkte har skulder. Det innebär att polisen äger föremålet så länge som det behövs, men om det utvidgade förverkandet skulle falla så går föremålet eller kontanterna inte tillbaka till den Polis och åklagare kan bli mycket bättre på att tillämpa utvidgat förverkande. misstänkte utan direkt till kronofogden. Genom detta har vi satt både hängslen och livrem på det. Vad gör vi på fältet Reglerna om ägandeskap är de samma som vid kronofogdens bedömning. Om en person inte står som ägare till ett fordon så kan vi förverka det om vi har honom som dokumenterad förare/användare. Vid stopp av kriminella skall vi alltid lägga ihop personen med bilen och inte glömma att lägga honom som förare. Polisen har blivit bättre på att koppla personer till fordon i t.ex. Storm eller med underrättelseuppslag, men glömmer ofta att dokumentera dem som förare. När vi påbörjar en spaning i ett narkotikaärende så skall vi redan då börja dokumentera föremål och saker som de äger. Vid husrannsakningar så får vi inte mållåsa på att hitta mer knark och endast knark. Vi måste ha med oss tanken om utvidgat förverkande. Leta efter ägarbevis, klockor, bankpapper som tyder på ekonomiska tillgångar osv. Utvidgat förverkande är inte så svårt. Våga och testa och glöm inte att även små beslag renderar i förverkanden, så det är inget krav på att det måste vara stora ärenden. Q Christoffer Bohman SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 59 Kat- Från grönsak till narkotika Nederländerna har traditionellt sett varit liberalt när det gäller lättare narkotiska preparat. Men från den 5 januari 2013 är kat intaget på narkotikalistan i träskolandet. Bakgrunden är en offentlig rapport som påvisade många negativa konsekvenser vid bruk av kat. Fram till nu har smuggling av kat skett via Nederländerna eller Storbritannien. I båda dessa länder har växten, som huvudsakligen odlas i Kenya, varit klassad som en grönsak. Men nu är kat infört som rusmedel på narkotikaförteckning II (Opium Act – lista II) i Nederländerna. Hälsofarligt – Jag är för ett förbud eftersom det ser ut att skapa allvarliga problem, särskilt för somalier, uppgav invandrarminister Gerd Leers till nederländsk radio förra året. En offentlig rapport som blev presenterad kom fram till att bruket av kat medförde stora sociala problem för många av brukarna, problem som gick ut över familjelivet, arbetsförmågan och den generella psykiska hälsan. Kat blev helt enkelt ansett som så hälsofarligt att Nederländerna, som är känt för en brukarvänlig narkotikapolitik, valde att förbjuda kat genom att föra upp preparatet på narkotikalistan. 72 timmar Från att kat skördas på landsbygden i Kenya till dess att växten tuggas i Oslo, tar det normalt mindre än 72 timmar. Kat brukas huvudsakligen som en färskvara, vilket kräver snabb och effektiv logistik vid smugglingen. Merparten av varorna har fraktats med flyg till Amsterdam och vidare mot Norden i bil. En del av smugglingen försiggår med flyg till Storbritannien, och det finns nu anledning att anta att detta smugglingssätt kommer att öka. Somalia Traditionellt sett har bruk av kat förknippats med de somaliska miljöerna. Alla rapporter pekar på att det är liten spridningsrisk till resten av befolkningen och att skadorna på hälsan vid långvarigt bruk kan vara stora. Det har hävdats att kat ursprungligen användes som medel för att hålla sig vaken under läsning av koranen, medan bruket idag är mer en tradition och en kulturellt betingad begivenhet i de somaliska miljöerna. Beslag och förbrukning Tollvesenet i Norge tog ca 3 ton varje år fram till 2007, men efter det har beslagen legat stabilt på mellan 8 och 11 ton. Rapporter tyder på att förbrukningen i Norge ligger någonstans mellan 100 och 150 ton per år. Med ett kilopris på runt 1500 (norska) kronor, finns det anledning att anta att det årligen omsätts för långt över 200 miljoner kronor av den narkotiska växten i Norge. Q Roar Sellevold, skribent i Norska Narkotikapolisföreningens tidning Motgift, där artikeln varit införd i nr 1-2013. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 61 Follow the money! 25 år med FN:s narkotikabrottskonvention FN:s narkotikabrottskonvention har under 25 år varit ett viktigt styrdokument för internationellt myndighetssamarbete. Den har även påverkat svensk lagstftning, bl.a. i fråga om penningtvätt. Förenta Nationernas allmänna narkotikakonvention (1961) och psykotropkonvention (1971) ålägger de anslutna staterna att begränsa den tillåtna användningen av reglerade medel till medicinska eller vetenskapliga ändamål. Sverige måste således – lika väl som t.ex. Nederländerna – motarbeta missbruk (icke-medicinskt bruk) av t.ex. cannabis eller LSD. Hur detta skall och bör ske lämnades dock länge till de anslutna länderna att avgöra. Vid mitten av 1980-talet framstod det som allt mer angeläget att folkrättsligt reglera även insatserna mot den gränsöverskridande narkotikabrottsligheten. År 1988 utfärdade FN därför en internationell konvention mot narkotikabrottslighet. Den har idag tillträtts av 188 av världens 193 länder. EU har tillträtt konventionen endast så vitt avser artikel 12 om kontroll av narkotikaprekursorer. • produktion, tillverkning, extraktion, beredning, erbjudande, utbjudande till försäljning, distribution, försäljning, överlåtelse av varje slag, förmedling, försändelse, transitering, transport, import och export varje slag av narkotiska droger eller psykotropa ämnen, • odling av opiumvallmo, kokabuske eller cannabisväxt i avsikt att framställa narkotiska droger i strid med konventionerna, • innehav eller köp av varje slag av narkotiska droger eller psykotropa ämnen för ovanstående brottsliga syften, samt • organiserandet, ledandet och finansierandet av ovanstående brott m.m. Narkotikabrottskonventionen FN:s narkotikabrottskonvention (United Nations Convention Against Illicit Traffic in Narcotic Drugs and Psychotropic Substances) ingicks den 20 december 1988 vid en konferens i Wien. Den kompletterar 1961 års allmänna narkotikakonvention och 1971 års psykotropkonvention. I Företalet noteras att olaglig hantering av narkotika ”utgör ett hot mot [parternas] stabilitet, säkerhet och suveränitet”. Parterna har föresatt sig att ”beröva de personer som bedriver olaglig hantering [av reglerade medel] vinningen av deras brottsliga verksamhet och därigenom undanröja huvudmotivet för denna verksamhet”. Syftet med narkotikabrottskonventionen är att främja samarbete mellan parterna. De reglerade drogerna är de samma som i allmänna narkotikakonventionen resp. psykotropkonventionen. Varje part skall belägga följande gärningar med straff, när de begås uppsåtligen och i strid med allmänna narkotikakonventionen eller psykoptropkonventionen: 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Narkotikabrottskonventionen introducerade för första gången i folkrätten systematiska åtgärder för att förebygga och hejda penningtvätt. ” Listan är i det närmaste heltäckande när det gäller de grova förfarandena med narkotika. Särskilda bestämmelser ägnas åt kontroll av kemikalier som kan användas för olaglig framställning av narkotika (s.k. prekursorer), bl.a. övervakning av handeln. Eftersom EU som mellanstatlig organisation anslutit sig till denna artikel samordnas den aktuella listningen av sådana kemikalier mellan FN och EU. Reglerar ej eget innehav eller icke-medicinskt bruk ledarna som fick erfara detta (han dömdes 1931 för bl.a. skattebrott). Idag är det en internationellt omfattad doktrin i bekämpningen av grov organiserad brottslighet att effektiva insatser även måste omfatta även insatser mot pengarna (vinningen och transaktionerna). Vinningen brukar ackumulera på toppen av brottsorganisationer. Genom att följa pengarna kommer man ofta toppfigurerna på spåret, vilket också har betydelse i ansvarsdelen för grova narkotikabrott. ”Follow the money!” har blivit ett ledord i internationell narkotikabekämpning. Världens största beslag av pengar i samband med illegal narkotikahantering gjordes 2007 i Mexico City. Dollarsedlar till ett värde av 200 miljoner USA-dollar (då c:a 1.500 miljoner svenska kronor) påträffades i ett illegalt laboratorium för framställning av metamfetamin. Sedelpackarna vägde över två ton. Det krävdes en lastbil med tungt beväpnad eskort för att frakta de beslagtagna pengarna till polisstationen. Laboratoriet hade kapacitet att framställa 180 kilogram metamfetamin varje dag. Brottslingarna importerade pseudoefedrin från Indien och Kina. Avsättningsmarknaden var USA. Tillslaget gjordes i samverkan mellan amerikansk och mexikansk polis. Sverige tillträdde narkotikabrottskonventionen 1991 (prop. 1990/91:127). Brottet penninghäleri (BrB 9:6a) infördes 1999. Bland de olovliga gärningar med narkotika som skall vara straffbara enligt narkotikabrottskonventionen anges ej innehav för eget bruk, ej heller icke-medicinsk konsumtion. Undantaget beror på att narkotikabrottskonventionen endast kontrollerar utbudet av narkotika. Det beror i sin tur på att alla internationella konventioner sedan den första (1912) haft fokus på utbudet av illegal narkotika (motsv.). I FN:s officella kommentar till 1961 års allmänna narkotikakonvention noteras att den konventionen endast fordrar att parterna kriminaliserar innehav för distribution. En part kan dock kriminalisera även innehav för personlig konsumtion. Vidare sägs (mom. 20) att en kriminalisering av innehav för personlig konsumtion också innebär en kriminalisering av personlig konsumtion (det som på svenska kallas ”olovligt bruk” eller ”missbruk”). (Kommentarens analys leder dock till en annan slutsats än den tolkning som HD gjorde 1983 när man fann att konsumtion inte täcktes av innehav, vilket gav upphov till en livlig debatt om kriminalisering av olovligt bruk). I FN:s officiella kommentar till narkotikabrottskonventionen sägs att ”paragraf 2 inte kräver att konsumtion av droger [d.v.s. de reglerade medlen] skall fastställas vara ett straffbart brott”. I praktiken blir detta en fråga för resp. part Internationell betydelse huruvida den skall straffbelägNarkotikabrottskonventioga eget bruk resp. konsumtion nen har stor betydelse för det av reglerade medel. internationella myndighetsFörenta Nationernas Narkotikabrottskonvention I det internationella regelsamarbetet mot olaglig narko(1988) lägger en folkrättslig grund för internatioverket för narkotikakontroll nellt samarbete i narkotikabekämpningen. tikahandel m.m. Den utgör en finns således inga bestämmelser ”plattform” för utbytet melsom är bindande för alla parter lan internationella organ och för att kriminalisera olovligt nationella myndigheter. Den bruk av narkotika och andra kräver att alla länder har samma grundläggande brottsreglerade medel. Detta kan dock ske genom beslut av katalog, d.v.s. kriminaliserar samma gärningar, t.ex. ett enskilt land. Sverige gjorde det inte när narkotikaolaglig tillverkning. strafflagen infördes (1968), utan det kom långt senare Konventionen ger även en folkrättslig grund för genom särskilda riksdagsbeslut (1988 och 1993). informationsutbyte mellan länder, t.ex. om penningströmmar. Den ger ökade möjligheter att samordna Följ pengarna! tillslagen mot internationella brottsorganisationer. Narkotikabrottskonventionen introducerade för första Den amerikanske DEA-agenten Gregory D. Lee gången i folkrätten systematiska åtgärder för att förehar om narkotikabrottskonventionen påpekat att den bygga och hejda penningtvätt. Impulsen kom främst även skapade nya rättsliga grunder för praktisk brottsfrån USA, som allt sedan det sena 1920-talet funnit det bekämpning. Den ger folkrättslig legitimitet åt bl.a. vara enklare och effektivare att hejda gangsters genom kontrollerade leveranser för att kunna följa och ingripa att jaga dem för ekonomiska brott och skattebrott. mot grupper som smugglar narkotika från ett land till Al Capone var den mest kända av de tidiga gangsterett annat. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 65 Världens största beslag av pengar i samband med illegal narkotikahantering gjordes 2007 i Mexico City. Dollarsedlar till ett värde av 200 miljoner USA-dollar (då c:a 1.500 miljoner svenska kronor) påträffades i ett illegalt laboratorium för framställning av metamfetamin. Sedelpackarna vägde över två ton. Tillslaget gjordes i samverkan mellan amerikansk och mexikansk polis. Narkotikabrottskonventionens viktigaste svaghet är att den inte uttryckligen ålägger parterna att vidtaga straffrättsliga insatser mot det olovliga personliga innehavet eller det olovliga bruket (missbruket) av narkotika. Med de tolkningar av dessa begrepp som finns i exempelvis Nederländerna kan innehav ”för eget bruk” bli så omfattande att det kan skapa en grund för en omfattande langarmarknad, ungefär som vi i Sverige hade det 1972 – 1980 när Riksåklagaren föreskrev att åklagarna skulle lämna åtalseftergift vid sådant innehav. Detta ändrades dock 1980, så att åtalseftergift skulle lämnas endast en gång för enstaka dos. Narkotikabrottskonventionen har kritiserats av drogliberala grupperingar för att den innebär en upptrappningav ”kriget mot narkotikan” (efter amerikansk modell). Varje part är dock förpliktad att vidta åtgärder mot alla nivåer av olaglig narkotikahantering (utom möjligen mot personligt innehav eller personligt bruk). Konventionen tvingar inte någon part att bedriva något ”krig” mot narkotika eller att använda paramilitära metoder. Konventionen utgör en fortsättning av mer än 75 års tidigare arbete med internationell reglering av narkotika, alltså långt innan ”krig mot narkotika” blev ett begrepp (det lär gå tillbaka till president Richard M. Nixon år 1971). Den svenska modellen med insatser mot narkotikahanteringen på alla nivåer har t.o.m. fått beröm av FN:s narkotikakontrollorgan. Hinder mot legalisering Narkotikabrottskonventionen utgör ett betydande folkrättsligt hinder mot legalisering av narkotika som privata rusmedel eller avkriminalisering av vissa gärningar, t.ex. innehav i stor skala. Likafullt finns i många länder en stark rörelse om är för frisläppande av narkotika och som fokuserat på just denna konvention. 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 En rapport 2003 i Europa-Parlamentet föreslog ett upphävande av 1988 års konvention, men den röstades ner. En privat drogpolitisk grupp, känd under det pretentiösa namnet ”Global Commission on Drug Policy”, lade 2011 fram en kritisk rapport om ”kriget mot narkotikan”. Där kritiserades indirekt narkotikabrottskonventionen. Rapporten föreslog experiment med legala former för andra regleringar av narkotika, särskilt cannabis. Sådana steg skulle kräva att narkotikabrottskonventionen upphävs eller skrivs om på avgörande punkter. Bolivia utträdde den 1 januari 2012 ur 1961 års konvention för att kunna undanta traditionellt kokatuggande från narkotikakontroll. Landet inträdde i konventionen den 1 januari 2013 med reservation för sådant bruk. Sverige var ett av de länder som gjorde invändningar mot Bolivias agerande. Genom att följa pengarna kommer man ofta toppfigurerna på spåret, vilket också har betydelse i ansvarsdelen för grova narkotikabrott. ” Genom folkomröstningar i de amerikanska delstaterna Oregon och Washington i november 2012 beslöts att cannabis skulle vara ”legalt”. I praktiken omfattar besluten inte mer än småodling och småinnehav (upp till 28 gram, alltså ung. samma mängd som i Nederländerna) för eget bruk samt eget bruk. Det är således ännu inte tillåtet att odla eller sälja cannabis i kommersiell skala. Delstaten Washington håller på att utarbeta regler för försäljning av cannabis till vuxna. Hur detta kommer att förhålla sig till federal narkotikakontroll (på basen av FN-konventionerna) återstår att se. Idag finns inga kända diplomatiska hot mot narkotikabrottskonventionen eller andra narkotikakonventioner på den globala nivån. Q Jonas Hartelius Referenser Global Commission on Drug Policy (2011): War on drugs. Lee GD (2003): Global Drug Enforcement. United Nations (1973): Commentary on the United Nations Single Convention on Narcotic Drugs. United Nations (1976): Commentary on the United Nations Convention on Psychotropic Substances. United Nations (1998): Commentary on the United Convention Against Illicit Traffic in Narcotic Drugs and Psychotropic Substances. Goda grannar– Cannabis sativa i Björkarnas stad Ett rutinuppdrag för en polispatrull från Umeås ordningsavdelning visade sig vara något helt annat än vad det såg ut för vid första anblick. En kylslagen dag i början av december förra året beordrades en ambulans och en polispatrull till en adress i Ersboda norr om centrala Umeå. Anledningen var att oroliga grannar sett en ung man på en balkong som uppträdde förvirrat och av allt att döma verkade han ha förfrusit sina händer. Man fruktade även att han i sitt förvirrade tillstånd skulle ramla ned från balkongen. Fara för liv och lem När polispatrullen anlände fanns ingen man på balkongen, men i lägenhetsdörren stod ambulanssjukvårdarna och pratade med en kraftigt påverkad mansperson. Patrullen kunde se ytterligare personer i lägenheten som även de vid blotta anblicken uppträdde påverkat. En av polismännen, tillika yttre befäl med rätten att fatta beslut om tvångsmedel, beslutade om en husrannsakan och att de påverkade personerna skulle tas med för att lämna prov då de misstänktes för bruk av narkotika. En hundförare med tjänstehunden Alcatraz kallades till platsen och samtidigt som de som befunnit sig i lägenheten fördes till polishuset för provtagning så började det stå klart att det inte var någon vanlig ”kvart” man kommit till. Cannabis en masse Fördelat på ett 30-tal olika ställen i lägenheten fanns såväl marijuana och hasch förpackade i både stora och små poster och som pricken över i-et hittades under en säng en resväska med 10 stycken hårt tejpade paket innehållande hasch. Det till synes föga nervkittlande uppdraget med en förvirrad och förfrusen man hade nu raskt vuxit till ett ärende av dignitet med inte mindre än fyra gripna så som misstänkta för grovt narkotikabrott. Ärendet lämnades så som sig bör över till Grova brottsroteln. Det utredningsläge som från början var bra visade sig med tiden bara bli bättre när man satte igång med förhör och med att analysera de mobiltelefoner som tagits i beslag. Fler misstänkta Tre av dem som greps initialt kunde snart avföras från utredningen. Kvar i häkte blev en 20-åring som medgivit att han hanterat resväskan med cannabis och som dessutom namngav två andra män som gett honom uppdraget, utpekanden som han sedan försökte ta tillbaka. Utredarna fokuserades nu på dessa två män, ännu en 20-åring och en 31-åring, även de från Umeå. Åklagaren begärde, och fick, tillstånd till hemlig telefonavlyssning mot de båda i förhoppning om att kunna skaffa hållbara bevis mot de dem. Väskan med haschpaket som hittades under sängen. Bakspåra Utredarna vid grova brott började nu lägga ett pussel av elektroniska spår och uppgifter från avlyssning och förhör. Långsamt växte en bild fram av hur 31-åringen rest till Stockholm och tagit kontakter som enligt utredarnas teori slutligen mynnat ut i att en kurir rest från Malmö till Umeå med de ca 10 kilo hasch som påträffades i lägenheten. Den ännu inte frihetsberövade 20-åringen har enligt utredarna varit länken mellan sin jämnårige kamrat och 31-åringen. Utredarna kom så långt att man med hjälp av en mobiltelefons mastpositioner kunde ringa in en person och följa dennes färd genom Sverige och slutligen hitta honom på bild på en järnvägsstation. Mannen på bilden har inte kunnat identifieras, men väskan han drar efter sig är mest troligt den som påträffades under en säng i Ersboda mindre än ett dygn efter att den fastnat på övervakningskameran. Längre än så kommer utredarna inte. Men drygt en månad efter beslaget i lägenheten anses bevisläget så bra att 31-åringen och 20-åringen hämtas in, anhålls och häktas. Åtal och dom Utredarna Henrik Persson och Magnus Forsgren trodde på fällande domar för de tre åtalade, men när domen kom den 15 mars visade det sig att tingsrätten dömt de båda tjugoåringarna för grovt narkotikabrott till två år och tre månader respektive ett år och sex månader, medan man ogillade åtalet mot 31-årigen som bara dömdes för grovt vapenbrott för innehav av en pennpistol med ammunition. Utredarna är ändå på det hela taget nöjda med ärendet och poängterar att man utan ordningsavdelningens initiala arbete inte hade haft något ärende att nysta vidare i. Q Emil Lundberg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 69 Stipendiatresa PENNSYLVANIA NARCOTIC OFFICERS’ ASSOCIATION 23rd ANNUAL TRAINING CONFERENCE and BUSINESS MEETING Jag fick på SNPF:s konferens Örebro i maj 2011 ett stipendium att åka på Pennsylvania Narcotic Officers´ Associations årlig konferens i Harrisburg. Med från styrelsen följde Lena Larsson, Rikskriminalen. Konferensen hölls mellan den 28 till 30 mars 2012 och var den 23:e i ordningen. Bakgrund Det finns ungefärligen 24 000 polistjänstemän i staten Pennsylvania. Dessa är till en eller annan del engagerade i kampen mot narkotikahandel i Pennsylvania. 4 500 poliser är engagerade varje dag i kampen mot narkotika. PNOA grundades år 1990 och konferenser för utbildning anordnas varje år. Föreläsningarna under dessa dagar var färre en de vi brukar ha på våra konferenser men betydligt längre. Morgonpasset var från 08:00 – 12:00 och eftermiddagens föreläsning från 13:00 – 17:00. Dagarna avslutades med något som kallades ”Hospitality”. Innan den första föreläsningen var det inmarsch av hedersvakt med säckpipa. Följt av nationalsång och ett bildspel från 9/11. Därefter en tyst minut för de kollegor som blivit dödade i tjänsten. Stresshantering - ”Stress will kill you if you don´t kill it first”. Föreläsare Michael Murphy Murphy är f.d. polis och arbetade nu som coroner i Clark County, Las Vegas i Nevada. Efter 25 år tjänst som polis kunde Murphy gått i pension men han bestämde sig att läsa vidare och utbildade sig rättsläkare. Murphy och hans personal hanterar över 10 000 döda per år i Clark County. Att hantera döden varje dag och alla de känslor som associeras med det har gett honom ett unikt perspektiv på livet. Murphy berättade inledande om detaljer att tänka på när polis blir kallad till ett dödsfall. En av dessa saker var att anhöriga flyttar på den döde från en plats till en annan. Vanligt var att den döde flyttades från toaletten och till sängen. Polisen som kom till platsen kunde då tro att det skett ett brott. Föreläsning handlade därefter om stress och hanteringen av denna. Den stora mängd döda personer som handläggs av Murphy och hans personal gjorde att stressen blev mycket stor. Murphy kom med några förslag för att motverka stress: 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 • • • • • • • Motion, minst 20 minuter om dagen Varje dag är en ny dag Fira små segrar Skriv en lista på bra saker Förändring är bra Vad du gör – gör skillnad Inget regn – ingen regnbåge Outlaw motorcycle gangs Larry O´Neil, Philadelphia PD och Jimmy D, Pagans Mc O´Neil berättade om Outlaws-klubbarna i Pennsylvania där de stora är Hells Angels, Pagans, Warlocks, Mongols samt Outlaws. Bandidos har inte etablerat sig mycket på östkusten. O´Neil arbetade med spaning och dokumentation av dessa mc-gäng. Mycket dokumentationen utfördes från täckta fordon eller spaningsholkar. O´Neil tröttnade på detta och klev en dag ut och fotograferade gängen helt öppet. Efter ett par års arbete blev han accepterad av de flesta i gängen och dessa tillät fotograferingen. O´Neil berättade om vikten av dokumentering av nya patchar på västar, nya tatueringar mm. Genom detta kunde polisen se vilka i gänget som gjorde vad och vilka handlingar de utfört för klubben. Ett långt bildspel visades och de amerikanska kollegor nickade igenkännande när olika ansiktet dök upp. O´Neil arbetade även som medlare mellan lokal polis och gängen. När en stor fest eller möte skulle hållas valde klubbarna ofta ut små städer med få poliser. O´Neil blev då kontaktad av den lokala polisen att han skulle komma till platsen. O´Neils arbete var att se till att gängen inte rev ner hel staden. Efter halva föreläsningen kom den hemliga gästen in. Han var Jimmy D en f.d. president i Pagans Mc. Jimmy berättade om sitt liv i gänget som hade börjat när han var runt 16 år och fortsatt under en lång tid. Han berättade om ett antal mord han utfört samt om hur han framställde det bästa cracket i USA. Jimmy blev till sist värvad av FBI och vid en rättegång vittnade han emot Pagans Mc. Jimmy levde därefter ett antal år under vittnesskydd. Under en barrunda misshandlade han en man med en flaska och greps av polis. Stipendiatresa Pagans och Warlocks är två av de större outlaw-klubbarna i Pennsylvania på USA:s östkust. Jimmy ställdes utanför vittnesskyddet och var nu en jagad man av både maffian och Pagans Mc. Parcel interdiction Detective Jerry Peters-Columbus (Ohio) PD. Kursen omfattade egenskaper och indikatorer som är gemensamma för paket och frakt som innehåller smuggelgods. Metoder som används för att hjälpa narkotikapoliser att utveckla samarbete med de stora transportfirmorna av paket. Frågor om husrannsakan och typer av utrustning som behövs för kontrollerade leveranser togs upp. Peters och hans arbetsgrupp arbetade endast med kontroll av paket och brev. Målen för arbetet var att ta så mycket narkotika i belag som möjligt och ta så mycket pengar som möjligt i beslag. Paket med narkotika skickas från Väst- till Östkusten. Pengar skickas omvänt, från Öst- till Västkusten. De hade ett nära samarbete med FedEx, UPS samt DHL. Gruppen hade eget tillträde till transportfirmornas lokaler på flygplatsen. De använder inte narkotikahundar i lokalerna p.g.a. kontaminering av paket som legat i samma last som det misstänkta paketet. En hund kunde användas efter en profilering, då i en annan lokal än transportfirman. Vid kontroll av paket gör man en profilering av paketet. Några av urvalen var: • • • • • • • • • Falsk mottagare Falsk avsändare Fel postkod Innehållet värt mindre än frakten, t.ex. blöjor Paketet kraftigt tejpade eller limmade Paketet märkta med t.ex. ”Happy Birthday” Paketet luktar kaffe eller urin Paketet kan levereras i trapphuset, s.k. Drop the box Leveransen betald kontant Gruppen valde ut misstänkta paket och dessa togs i beslag av polisen. Därefter föredrogs ärende för en domare som fattade beslut om att paketet kunde öppnas. Kontrollerade leveranser gjordes på mängder över 10 kilo marijuana alt. 1 kilo kokain. För att en leverans skulle ske krävdes minst två timmar spaning innan på leveransplatsen. Gruppen disponerad själv över ett antal fordon och uniformer från de olika fraktbolagen. Pakten riggades med UV-pasta och paketlarm. Peters visade upp ett stort antal paket som tagits i beslag. De var allt från basketbollar fyllda med marijuana till kartonger med kokain smugglad i själva kartongens wellpapp. Gruppen använde sig aldrig av personalen på budfirmorna som en del av bevisningen. Samarbete med firmorna var mycket viktigt och målet var att de skulle ringa polisen om de hittade något misstänkt. Diplomutdelning och avslutning Efter föreläsningarna på torsdagen skedde utdelning av ett stort antal diplom. De var olika grupper poliser som utmärkt sig i sitt arbete. Stora beslag av narkotika och pengar och antal gripna presenterades. Många på konferensen hade då bytt om till kostym, själv hade jag luvtröja och jeans. Efter utdelningen skulle det bli en middag. Jag gick därför upp på mitt rum och byte om till en kavaj och bättre byxor. När jag sedan går ner till middagen har samtliga kollegor klätt sig i enklare kläder igen. Vi blev mycket bra omhändertagna under hela konferensen och speciellt av styrelsen. Kollegorna var något avvaktade, men senare på kvällen hade de mycket frågor om Sverige och hur vi jobbade. Konferensen var mycket givande och jag tackar för att jag fick åka. Q Jonas Rickeborn, polisen Uppsala SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 73 Film & Boktips Callgirl En man som heter Ove En thriller i regi av Mikael Marcimain 1976 var det valår i Sverige. Kärnkraften stod på dagordningen men under ytan bubblade frågor om sexualpolitik och moral. Den tidigare liberala synen på sex började problematiseras. Dagens Nyheter uppmärksammade den utbredda prostitutionen i Stockholm, och när Justitieministern Lennart Geijer presenterade en sexualbrottsutredning med förslag om att sänka straffet för våldtäkt och att sexuellt ofredande enbart skulle gälla barn under 10 år blev reaktionerna oerhört starka. Det är i denna miljö som regissören Mikael Marcimains långfilm Callgirl utspelar sig . I centrum står sexhandelns drottning Dagmar, som magnifikt gestaltas av Pernilla August, och hennes finaste fynd 14-åriga Iris. Iris och hennes jämnåriga kusin Sonja bor på ett deppigt ungdomshem i en Stockholmsförort, övergivna av vuxenvärlden och med en urusel självkänsla blir de det perfekta bytet för bordellmamman Dagmar. Hon förför dem med dyra kläder, pengar, sprit och kokain. På nätterna tvingas de ligga med män från samhällets toppskikt. Dagmar ordnar sällskap åt politiker, poliser och andra rättsvårdande samhällstjänare vilket gör att hon känner sig säker. I hennes stall finns allt från småbarnsmammor till studenter. Dagmar tar hand om alla och mot sina flickor är hon kärleksfull så länge de gör som hon säger. I filmen väljer Iris efter mycket övertalning och påtryckning att ställa upp och vittna i bordellhärvan. Men eftersom maktens män krävt locket på får Iris aldrig ens chansen att öppna munnen för att berätta sin historia i rättssalen. Hon utsätts alltså för ytterligare ett övergrepp. Det som är viktigt att komma ihåg när man ser denna film är att den bara delvis bygger på verkliga händelser. Filmen bör ses som en fiction med viss inspiration från verkliga livet! Call Girl är en viktig film, och en av de bättre som kommit på länge! En man som heter Ove är Fredrik Backmans debutroman och den är fullkomligt lysande! Den handlar om den äldre arga mannen i grannhuset. För ett halvår sedan dog hans fru och för ett par dagar sedan blev han uppsagt från jobbet. Han är ensam och har helt enkelt ingen kunskap om hur man lever på egen hand. Ove är 59 år, han kör Saab och folk kallar honom ”bitter” och han är grannarnas skräck! Ove själv anser att han inte bitter, han går väl bara inte runt och flinar jämt! Ove inleder sina dagar med en inspektionsrunda i kvarteret. Han flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnor, felparkerade bilar och att inget hänt under natten trots att det var flera år sedan som han avsattes som ordförande i bostadsrättsföreningen. Ove själv anser att det var en statskupp att han avsattes. Ove är en man av principer, det skall göras på hans sätt eller inte alls. Bortom den vresige mannen finns dock en historia och en sorg och helt plötsligt ingriper ödet när det nyinflyttade grannarna i radhuset mitt emot råkar förstöra Oves brevlåda. Ove blir vän med den utländska kvinnan och hennes familj och även andra i området blir hans vänner och han blir hela tiden tvungen att hjälpa andra fast han egentligen själv vill dö. Helt plötsligt startar en hjärtevärmande berättelse om oväntad vänskap. Ove visar sig i efterhand vara en man med det stora varma hjärtat! Boken är indelad i nu och dåtid och det är dåtiden som gör att tåren kommer i ögonvrån. Oves genuina kärlek till sin fru lyser från sida till sida och hur livet inte blev som han hade tänkt sig. Det är svårt att inte bli förälskad i Ove, man blir både glad och gråter en skvätt En underhållande feelgood-bok - sur, vresig och helt oemotståndlig berättelse i stil med hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Och till dig som bara läser sisådär en bok om året kan jag bara säga läs denna! Författare: Fredrik Backman Bokförlag: Forum Recension: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 11.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av Narkotika det aktuella svenska missDOPNINGSMEDEL OCH 11.1 H Ä L S O FA R L I G A VA R O R brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Den idiotiska klubben Mandom, mod och morske män En bok av Göran Bohlin En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 77 Stor ökning av nätdroger 2012 Den nationella beslagsstatistiken för 2012, som nyligen presenterades av Rikskriminalpolisen och Tullverket gemensamt, redovisar för första gången även beslag av nyare syntetiska internetdroger. Antalet beslag av såväl klassade som oklassade internetdroger uppgick till 5453 under 2012 och utgör nu 16 procent av alla beslag, ett betydande antal jämfört med många av de traditionella drogerna. Det är mer än en fördubbling jämfört med tillgängliga siffror för 2011. Totalt gjordes drygt 34 000 beslag av olika droger under 2012 och fördelningen kan ses i cirkeldiagrammet ovan. Av beslagsstatistiken kan man med försiktighet utläsa vissa övriga trender i tillgången på droger i samhället. Antalet beslag av amfetamin t.ex. har mer än halverats sedan 2006. Hasch minskar något sedan 2009 medan marijuanabeslagen har ökat femfaldigt sedan 2005. Ecstasy visade en bottennivå 2009 med knappt 50 beslag och har sedan dess åter ökat till närmare 400 beslag förra året. Dessa trender överensstämmer med andra mätpunkter av drogsituationen i samhället. Källa: Rikskriminalpolisen Polisen i siffror 2012 Rikspolisstyrelsen har gett ut skriften Polisen i siffror, en intressantt läsning för kalenderbitare. Här följer ett axplock av innehållet: • • • • • • • • • • • 28 347 personer var anställda vid polisen under 2012. 1 400 000 brott anmäldes under året. 84 rån mot guldbutiker, värdebolag och banker begicks i landet. 21 245 internetbedrägerier anmäldes, en ökning med 42 procent jämfört med föregående år. 2 300 000 utandningsprov utfördes. 26 529 rattfulla stoppades av Polisen. 223 287 personer fick böter för att de körde för fort. 67 000 av dessa upptäcktes via trafiksäkerhetskameror. 2712 personer fick böter för att de inte hållit tillräckligt stort avstånd till fordonet framför sig. 28 810 förare fick böter för att de kört bil utan bälte. 1753 tillstånd till demonstrationer och annan opinionsyttring har Polisen utfärdat. 1 414 986 pass utfärdades av Polisen. Polisen i siffror finns att läsa på www.polisen.se 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 3/2013 Nästa nummer kommer ut i mitten av juni. Utbildningskonferensen i Karlstad kommer att redovisas i ord och bild. Övriga inslag är fortfarande i planeringsstadiet. Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 5 maj 2013. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tull- Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2013 tjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024