Tema: Anabola steroider - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 3/2011 Tema: Anabola steroider Nya narkotikaklassningar och nya droger under bevakning av FHI Hur skall sakkunniga anlitas i domstolar i framtiden? KRIS har genomskådat Subutex-programmen Sambandsmannakontor läggs ner inom EU INNEHÅLL Ordföranden har ordet........................................................................... 2 Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Christoffer Bohman (CB) Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: 5 november 2011. Utgivning v.51, 2011. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET: En bild som får tala för sig själv på temat anabola steroider. Foto: Damir Spanic, Istockphoto Info från styrelsen................................................................................................ 3 Redaktörens spalt............................................................................................... 3 Tema:Anabola steroider Anabola androgens steroider – ett högaktuellt drogproblem.... 6 Anabola steroider byggde upp en norsk massmördare.............. 7 Ökad dödlighet för AAS-missbrukare............................................ 10 Första polisinsatsen mot AAS på gym i Stockholm................... 14 Preventivt arbete i gym-världen........................................................ 15 Stor AAS-utredning i liten polismyndighet.................................... 18 Nätverket mot anabola androgena steroider................................ 22 Operation Liquid – Dopningsmålet som var störst i allt............ 26 AAS-missbruk har pågått i mer än 50 år...................................... 30 Förverka sprutor?.............................................................................................. 34 Sambandsmannakontor läggs ner inom EU............................................... 38 Spicelandet.se – en guldgruva med tragiskt slut...................................... 42 Hur skall man bemöta argument för fri narkotika?.................................... 46 Rättsrutan........................................................................................................... 50 Info från SKL...................................................................................................... 51 Notiser: Världen runt..................................................................................... 54 Landet runt....................................................................................... 55 Hur skall sakkunniga anlitas i domstolar i framtiden?.............................. 58 Nya narkotikaklassningar och nya droger under bevakning av FHI...... 61 KRIS har genomskådat Subutex-programmen.......................................... 64 Missbrukare på Plattan om Subutex-programmen. ”De läcker som såll!”........................................................................................ 65 Internationell rapport med legaliseringskrav............................................... 69 DEA med fokus på pengarna........................................................................ 72 Boktips ............................................................................................................ 76 Krysslösning 2-11 samt Stipendierutan...................................................... 78 Kryss 3-11.......................................................................................................... 80 Förverka sprutor? Operativa poliser kommer ofta i kontakt med sprutor och andra redskap i det offensiva arbete mot narkotika. Det är förenat med vissa svårigheter som jag nu kommer belysa. Dels har vi problematiken med förverkandelagarna och hur vi rent operativt ska förfara då vi hittar på sprutor. Sen har vi den politiska biten som i allra högsta grad har smygigt sig in på detta område och som påverkar vårt arbete. Ska vi förverka sprutor som brukarna får ut legalt? Sverige har sedan en tid tillbaka sprututbytesprogram och dessa kommer att bli fler och jag saknar styrning från högre ort hur vi ska agera. Ej att förglömma risken för oss poliser att göra oss illa på dem. Bilden visar två olika typer av sprutor. Den större som oftast används vid injicering av amfetamin och den smalare för heroin. Att byta sprutan Sprututbytesprogrammen och dess ”harm reduction”politiska innebörd är en het potatis i Sverige. Jag kommer inte lägga mina personliga åsikter om systemet utan konstaterar endast att de är här för att stanna och fler är på väg att öppna. Dessa sprututbytesprogram finns i nuläget i bla. Malmö, Lund, Helsingborg, Karlskrona samt i Stockholm. I Stockholm är det en brukarförening som på eget initiativ öppnat en lokal dit brukare kan komma och byta sprutor och ligger således inte under landstinget som i övriga fall. Stockholms Brukarförening, som de heter, har polisanmält sig själva för att få klarhet i om de får agera på detta sätt och som det ser ut i nuläget så verkar de få fortsätta. Flera källor beskriver en nedgång i smittospridning bland narkomaner i de områden som dessa program startad. I nuläget finns det dock inga utvärderingar gjorda på något av dessa utbytesprogram. Lund rapporterar att de har mellan 5-10 personer som dagligen kommer och byter sprutor. Kommer steroidmissbrukare ha tillgång till rena sprutor? Uppgifter från norra England gör gällande att de flesta av deras klienter på sprututbytesprogrammen är steroidmissbrukare. Då jag samtalade med de svenska utbytesprogrammen så ser de inte den problematiken än. I Lund har de en klient medan de övriga inte har någon. De säger dock att steroidmissbrukare är välkomna in för att få byta sina sprutor. Lagstiftning Till skillnad från andra länders juridik så är det inget brott att inneha redskap som är förknippat med narkotikahantering. I USA har de flesta delstater hårdare 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2011 PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 ISSN 1101-6817 Sidan 34-35 TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER BOHMAN Sidan 46-47 straff på reskapen än själva bruket. Enligt ”Förordning (1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler” är det dock ett brott att sälja sprutor utan att vara berättigad till det. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot detta dömes till böter eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst ett år Det är också ett brott att införa sprutor i landet (utan läkares tillåtelse) och straffet för det återfinns i Lag (2000:1225) om straff för smuggling. Även om det inte är ett brott att inneha sprutor och andra redskap, kan de dock fungera som stödbevisning vid en domstol eller vara föremål för förverkande. 36 kap. 3 § Förverkande får även i annat fall än som avses i 2 § beslutas i fråga om föremål 3. som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom och som har påträffats under omständigheter som gav uppenbar anledning att befara att de skulle komma till sådan användning. Lag (1989:136). Oavsett vilken lagstiftning vi använder oss av så skall vi dokumentera förverkandet i polisens formulärportal och på blankett ”Beslut om förverkande enligt lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande mm” Anledningar till att förverka sprutor kan vara brukarens unga ålder, risk för skada på annan med mera, men vi ska ha i åtanke att om vi tar sprutan ifrån dem så finns möjligheten att de tvingas använda smutsiga verktyg och riskera sjukdomar. Dessa verktyg är självklart eftertraktade på narkotikamarknaden och en spruta kostar ca 300 kronor på den svarta marknaden. Prisskillnader finns självklart beroende på vart man bor i Sverige men kostar alltså mer än vad snittpriset på 1 gram amfetamin är. skicka in den. Om man måste skicka in ”riskmaterial”, så måste vi klart och tydligt dokumentera att det är just den sortens beslag. Vi ska dock aldrig skicka in själva nålen. Det gäller även föremål som kommit i kontakt med t.ex. smittade verktyg. Exempel på detta är de tussar som brukarna använder som filter som vi ofta hittar i redlinepåsar. När vi skickar in dessa och har vetskap om att den misstänkte har sjukdomar så måste det framgå med texten ”riskmaterial”. Det kan vara bra att veta att SKL analyserar ej rikmaterial om det finns andra narkotiska beslag i ärendet. Skydda oss Många nya poliser använder ofta skinnhandskar vi avivisitering för att skydda sig. Problemet är att våra handskar inte skyddar alls. Tvärtom så är de en risk då de hämmar känseln i fingrarna och om man skulle stöta på en nål så skulle man troligtvis bara Hur bemöta? trycka hårdare och kan på det sättet få nålen i sig. I Sverige har vi inte haft särskilt mycket av legaliserSjukvårdsinrättningar har ofta gummihandskar som ingsdebatt på mycket länge. På debattsajten Newsmill är lite tjockare än de som vi brukar ha i arresterna. En publicerades dock i november 2010 en artikel på temat idé kan vara att förse sig med några sådana när man ”en mänsklig rättighet att få nyttja cannabis”. Ett ökat har vägarna förbi. Har man gummihandskar på sig vid inflytande från den kontinentaleuropeiska debatten avvisiteringar känner man om man stöter på något och kan också föra med sig att frågan kommer upp på den risken att missa ett beslag minskar. politiska dagordningen. Bevis Som det ser ut nu så är det upp till oss själva att I Sverige har det från senare delen av 1960-talet rått hitta ett syfte med förverkandet. Det är också viktigt Som skrivits tidigare så måste vi tillhandahålla åklaEnligt 6 paragrafen NSL så måste det alltså finnas ett stor samstämmighet mot legalisering av cannabis eller att kolla om man bor ett område med utbytesprogram garna bevis som styrker brottet. I fallet med eget bruk brott i grunden för att kunna förverka en spruta. Det andra narkotika. Men det gör att beredskapen är svag och beaktas. om det finns lokala riktlinjer. Med tanke på den är det självagrundläggande intaget som är kriminaliserat, inte till- måste står även skall förklaras förverkade! Detta skall kanDebatten är fri, så men vissa omständigheter för att hantera exempelvis en samordnad legaliseringsförändring som skett med att brukare nu får sprutorna ståndet de försätter sig i och ruset. En spruta är således nog diskuteras, då jag inte anser att det är ett måste i kampanj inom EU. legalt så skulle jag uppskatta att man från högre ort ett bra bevis som styrker uppsåtet till intaget. Sen är alla situationer. Med ett ökande missbruk av droger med s.k. entheogav oss operativa poliser vägledning i hur vi ska ställa frågan om det verkligen är nödvändigt att ta den i Om man hittar verktyg – sprutor och kanyler - på en gena* egenskaper kan vi räkna med att det kommer att oss till sprutorna vi hittar. Vi har alltså lagar som förbeslag. Det räcker oftast att man dokumenterar den i person som inte är misstänkt för något brott och finner bli vanligare med religiösa och filosofiska argument för bjuder försäljning av sprutor och lagstiftning som fritexten eller med en bild. SKL är inte överförtjusta i det av vikt att förverka dessa, så kan man använda sig ”rätten till rus”. Man kommer att peka på att ameriatt vara till att narkoman verige har genom anslutningen tillskickade Förenta menar attvara vi skall förverka sprutor vid påträffande men att få sprutor till sig och vi börnarkotikamissbrukare således undviav BrB 36:3§ tredje stycket kanska indiankyrkan (American Native Church) och inte kända.narkotika Det viktiga är att genomförs konventionen inteutbytesprogram. Hur Nationernas narkotikakonventioner (1961, ändå legala skall vi ka detta. Hittar man1971 en sprutaärinnehållande en del sydamerikanska kulturer tillåts använda droger fastställer fristad privat konsumtion av och 1988) förbundit sig att såbegränsa agera på fältet? Q kan mananvändningen spruta ut innehållet i tex. en någon urinburk och kring för religiöst bruk. narkotika. av internationellt reglerade narkotika till medicinska Motargumentet kan vara av flera slag. De senaste 50 åren har dock många debattörer sökt och vetenskapliga syften. Bland dessa medel finns canJuridiska 3-2011 35 argument kan markera att narkotikakonhävda en ”rätt till rus”. Den viktigaste SVENSKA var den NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN amerinabis. trollen är en del i folkrätten och därmed har samma kanske psykologen Timothy Leary (1920 – 1995). I en Samtidigt förekommer bl.a. på internet och i den tyngd som exempelvis skyddet för mänskliga rättigserie böcker, föreläsningar och rättsfall drev han hård internationella debatten regelbundet krav på legaliserheter. kritik mot sin tids mycket stränga amerikanska narkoing av cannabis eller andra narkotika. Sådana förslag Samhällspolitiska argument kan vara att ett modernt tikakontroll men även aktiv propaganda för en psykesyftar till att släppa handeln fri, så att det skulle vara samhälle inte kan tillåta skick som slår ut människor, delisk filosofi. Dess centrala tanke var att människan lagligt för envar (åtminstone för vuxna) att köpa och undergräver deras förmåga att leva ett självständigt liv borde använda droger för att ”vidga sitt medvetande”. konsumera vissa eller möjligen alla narkotika som prio.s.v. Filosofin framställdes som en ny religion, men dess vata rusmedel. Medicinska argument kan fästa vikt vid att ickekrav på att få använda narkotika som sakrament vann Den svenska yttrandefriheten är mycket vid och tilmedicinskt bruk av narkotika och liknande droger aldrig stöd i amerikanska domstolar. låter framförande av udda åsikter, t.ex. propagerande leder till beroendeproblem, psykiska störningar m.m., Idag kvarstår inte mycket av psykedelika-filosofin. för dödsstraff. Det är också tillåtet att argumentera för som är till skada för individ och samhälle. Här är det En rad religiösa ledare har också uttalat sig mot använfri narkotika. Argumenten varierar från att cannabis är särskilt angeläget att peka på att cannabis, som på dandet av droger eller andra mekaniska medel som ”ofarligt” till att narkotikakontrollen gör mer skada 1960-talet i vida kretsar beskrevs som mer eller mindre falska vägar till religiösa upplevelser. än nytta. ofarligt, visat sig orsaka djupgripande personlighetsförändringar. Dessa kan ödelägga missbrukarens menRätt till rus? tala och sociala förmåga. Nya juridiska doktriner utvecklas av och till i ett förFörsäkringsargument kan fokusera på att narkotikasök att skapa systematik, men även för att ge ökad missbruk utgör ett risktagande som ligger vida utanför tyngd åt vissa politiska krav. Så har varit fallet med det som är acceptabelt för att täckas av försäkringar. bl.a. mänskliga rättigheter och miljöskydd. Eftersom det offentliga försäkringssystemet med bl.a. Narkotikakontrollen är en del av folkrätten och solidarisk finansiering av sjukvård, rehabilitering och bygger på Förenta Nationernas konventioner. Dessa försörjningsproblem modellerats efter det privata, så går tillbaka till en hundraårig doktrin att hanteringen innebär missbruk att missbrukaren skjuter över sina av narkotika skall begränsas till medicinska och vetenriskkostnader på kollektivet. I det långa loppet blir det skapliga syften. Det betyder dock inte att vilka metoder samhällsekonomiskt ohållbart. som helst är tillåtna för att bekämpa brott mot narkotikakontrollen. Hjälp Ett av de viktigaste regelverken för att avgränsa tillåtna metoder för brottsbekämpning är Europarådets Till hjälp för medarbetare som arbetar med information konvention om mänskliga rättigheter (1950 och till allmänheten har amerikanska federala narkotikasenare). Den förbjuder bl.a. dödsstraff och tortyr. polisen (DEA) sammanställt en detaljerad handledning, Europarådets domstol har också satt vissa gränser för Speaking out – Against Drug Legalization (2010). Den brottsprovokation. innehåller allt från en genomgång av vanliga myter om Viktigare är dock att Europarådets konvention tillånarkotikakontroll till en redovisning av fakta, t.ex. om ter administrativa frihetsberövanden för en individ som problemen med medicinsk marijuana. ej är misstänkt eller dömd för brott ifall det är fråga År 1991 publicerade Rikspolisstyrelsen, Svenska Carom en narkoman (drug addict) eller en alkoholist, en negie Institutet och SvenskaNarkotikapolisföreningen Välorganiserade krav på frisläppande (”legalisering”) av canpsykiskt sjuk person eller en lösdrivare (art. 5.1.e). en skrift, Narkotika Lagar Fakta Argument, med en nabis (”pot”) och andra narkotika har periodvis förekommit sedan mitten av 1960-talet. Foto: JH. De exakta gränserna när en människa övergår från kort översikt av vanliga narkotika och gällande lagar Narkotikastrafflagen 6§ Fjärde stycket Påträffas injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen, eller andra föremål, som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, hos någon som har begått brott enligt denna lag eller i ett utrymme som disponeras av honom eller i förbindelse med narkotika som har varit föremål för brott enligt denna lag, skall föremålen, oavsett vem de tillhör, förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. Hur skall man bemöta argument för fri narkotika? S 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2011 Den amerikanske psykologen Timothy Leary argumenterade för användande av LSD, psilocybin och andra narkotika som medel för att undersöka det mänskliga sinnet. I boken Politics of Ecstasy (1970) anklagade han den amerikanska regeringen för att inskränka människors rätt att med drogers hjälp skapa nya medvetanden. samt en översikt av narkotikakontrollens betydelse. De vanligaste argumenten för legalisering bemöttes också. Skriften utkom i tre upplagor med sammanlagt 60 000 exemplar och även i en engelsk utgåva. Narkotikakontrollens grund Visst har människor rätt att argumentera för fri narkotika. Men det finns en rad hårda fakta – från FN-konventioner till skaderapporter – som alla måste ta hänsyn till. Narkotikakontrollen grundas på en lång och dyrköpt erfarenhet av att narkotika skadar människor och samhällen. Det är just på den erfarenheten som vi bör bygga vårt försvar för narkotikakontrollen. Q Jonas Hartelius * Entheogen av grekiska ”en” = inom, ”theos” = gud, och latinets ”genesis” = skapande. Entheogen betyder i fråga om droger en förmåga att skapa en känsla av att vara uppfylld av en gud eller av gudomliga krafter. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2011 47 Åkesson YCkeri tr MilJöMÄ kt s r 3/11 Årgång 24 liC 3 09 en s n U M M e r 3 41 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 1 Ledaren I den kriminalpolitiska debatten framförs ofta argumentet att det inte hjälper med att stifta lagar för att få en positiv förändring till stånd. Man kan inte bli mer överbevisad om att det tankesättet är helt fel när man ser effekterna av den nya Lag (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbruksubstanser”. Lagen trädde i kraft den 1 april i år och inom en vecka hade den största distributören av nätdroger, Smartbar, fått besök av Skatteverket och Polisen i Västra Götaland. Lagret kunde tas i beslag för förstörande och Smartbar meddelade på Internet att man tackade för sig och man såg ingen möjlighet till fortsatt verksamhet inom drogområdet. Att en av de största kranarna för oansvarig försäljning av missbrukspreparat till unga försvann i ett svep och att de stod där utan sitt lager och med leverantörsskulder, måste betraktas som en fullträff för lagstiftaren. Nu återstår det att se vad Skatteverket kan finna i sin genomlysning. Narkotikafrågan kommer nu och då på agendan i media och gärna ytterst slarvigt belyst i en del debattprogram i televisionen. I dessa sammanhang ges alltför sällan sakligheten en rimlig chans. Det blir märkliga tillställningar av en slags polsk riksdagskaraktär där högljudda ur sitt samanhang lösryckta ogrundade påståenden haglar i luften. Nu är det en ny grupp, bloggarna, som blivit proffstyckarna och det är tämligen pinsamt att få lyssna när de med sin mediaexhibitionism släpps fram i fokus som representanter för ett slags nytänk bland unga människor. Det blir gärna en kamp om att vara så ovanlig som möjligt för att nå kamerans och mikrofonens gunst. Det finns skäl att grunna över vad de egentligen är ute efter, att sakfrågan tas seriöst eller att det är främst egen uppmärksamhet som söks. Tyvärr ger alltför sällan programledarna ett intryck av att vara pålästa eller tillräckligt förberedda på ämnet narkotika för att ställa de relevanta frågorna och ha förmågan styra upp situationerna. I stället för debatt blir det mest pajaskonster för att höja underhållningsvärdet, vilket är synd för det finns alltid de som borde få ägna en stunds koncentration och eftertanke när en så viktig och omfattande problematik som den om droger diskuteras. Förr vann argumenten från drängstugan sällan gehör och den här moderna varianten förtjänar samma uppmärksamhet. 2 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Nu är det inte enbart i debattprogrammen det jönsas kring narkotikafrågan. I flera av underhållningsprogrammen kan man höra kändisars raljerande och kommenterande där det underförstått framgår att, som det gärna omnämns, gräs och linor är en accepterat ingrediens i ett flärdfullt liv bland de som vill ligga på topp. Det är helt onödigt och obetänksamt att de som är nöjesprofiler, och därmed oundvikligen förebilder, förhärligar det som blivit så tragiskt öde för andra. Clean your act, som det sägs i de större nöjessammanhangen. Mest höjer man ändå på ögonbrynen åt de, en professor och en tidigare rikskriminalpolischef, som är ett slags polisexperter i tv. Det blir så uppenbart att narkotikaområdet aldrig kan ha varit deras professionella bollplan på det sätt de ofta hamnar i patetiska offsider eller måste få domsluten mot sig när det kommer till deras tafatta kommentarer om narkotikabekämpning. Man kanske kan påminna om att självmål räknas. Det kom tidigt fram att den norske massmördaren Anders Breivik hade drogerna till hjälp för att kunna genomföra sina fasansfulla planer. Utan att på något sätt förminska andra incitament för hans ofattbara grymheter måste hans drogbeteende lyftas fram tydligare i analyserna efter dådet. Det finns allt för ofta en tydlig koppling mellan de mest bestialiska våldsbrotten och bruket av narkotika och dopingpreparat. Att Breivik skulle stålsätta sig med ett intag av en speciell blandning av preparat ingick som mycket annat i planeringen. Klarar en människa att utföra det Breivik gjorde utan att först försätta sig i det känslokalla blockerade tillstånd som den nämnda blandningen skapar? Det inträffade måste leda till analyser och diskussioner om det gemensamma ansvaret att bättre separera och kontrollera vissa kemikalier från den det absolut inte är menat för. n Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Info från styrelsen Kommande utbildningar 2011-2012 2011-09-23. Halvdagsutbildning i Kristianstad i samarbete med Kristianstads kommun. Seminariet blev fullbokat (150 platser) i slutet av augusti. 2011-11-25. Norrlandsseminariet i Östersund. 2012-05-04—06. Utbildningskonferensen i Göteborg. Den halvdagsutbildning som var planerad i Gävle under tidig höst har vi nödgats skjuta på framtiden. Aktuell info om seminarierna presenteras på hemsidan www.snpf.org Medlemsantalet stiger Medlemmar kommer och medlemmar går. Ökningen är dock större än avgången och den aktuella medlemssiffran per den 1 september var 3321. Det lönar sig att vara medlem i SNPF. Tipsa om föreläsningar Styrelsen hade som vanligt höstens första sammanträde i början av september. Då bollades ett antal förslag till föreläsningar på utbildningskonferensen i maj nästa år. Ni är fortfarande välkomna att lämna förslag på föreläsare/föreläsningar. Programmet spikas först i december 2011. Karlstad 2013 Enligt vår planering är vi tillbaka i Karlstad 26-28 april 2013 för den stora utbildningskonferensen. Senast det begav sig var 2008. Sedan dess är konferensanläggningen Karlstad CCC helt nybyggd och betydligt större. Missa inte detta. Karlstad CCC Redaktörens spalt Vi har ju haft några artiklar om anabola steroider i tidningen genom åren, men aldrig ett temanummer om AAS. Nu är tiden mogen. Under senare åren har missbruket och den illegala handeln med anabola steroider och andra dopningsmedel ökat i samhället och fått en plats på många agendor. Regeringen har i sitt ANDT-program mot drogmissbruk lagt till D för dopning och det ger återverkningar i myndigheterna. Polisen gör satsningar mot gym och driver stora förundersökningar. Straffet för grovt dopningsbrott har nyligen höjts, vilket bidrar till ökad motivation i rättsväsendet. Internethandeln med AAS-preparat är omfattande och lukrativ liksom handeln med nya nätdroger som dyker upp som ’lagliga’ droger. När de efterhand blir klassade som narkotika, fortsätter ofta handeln eftersom förtjänsterna är så pass goda. Ett exempel är spicelandet.se som sålde den narkotikaklassade cannabinoiden JWH-018. När den person från Göteborg som ensam skötte verksamheten åkte fast, blev fängelsestraffet mycket längre än han kunnat tänka sig, något han tyvärr inte kunde leva med. Apropå JWH-preparat. Jag blev för några veckor sedan uppringd av en man som sa att han hittat mitt nummer på nätet och nu undrade han om jag sålde JWH. Jag blev naturligtvis misstänksam. Var detta ett skämt? Jag svarade att jag inte säljer JWH… längre. Mannen nöjde sig med detta svar och skickade efter ett par minuter ett SMS med frågan: ”Du vet möjligtvis inte var man kan fixa det?” Till sist. Skicka gärna in egna bidrag till tidningen. Det finns mycket att berätta. gunnar hermansson 070-751 5371 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 3 Anabola androgena steroider – ett högaktuellt drogproblem Steroidmissbruk är till största delen ett injektionsmissbruk, ofta kombinerat med narkotikaklassade läkemedel och illegala droger. A nabola androgena steroider, AAS, är syntetiska kopior av det manliga könshormonet testosteron. Testosteron har två viktiga kroppsliga egenskaper. Den anabola effekten stimulerar muskeluppbyggnad och stärker skelettet. De androgena egenskaperna utvecklar mannens könskaraktär, särskilt under puberteten då pojkar blir män. Forskare har sedan 1930-talet gjort ansträngningar för att framställa testosteronvarianter med enbart anabola effekter - anabola steroider - för att användas som uppbyggande läkemedel inom sjukvården, men ännu har inget laboratorium lyckats med detta. Testosteronets androgena effekter följer alltid med i mer eller mindre varierande grad och vid all användning av anabola steroider riskerar man att drabbas av en mängd mer eller mindre allvarliga oönskade androgena effekter. Det gäller också vid terapeutiska doser och därför har anabola steroider idag en mycket begränsat användning inom sjukvården, åtminstone i västvärlden. I Sverige har den medicinska användningen av AAS helt upphört sedan ett par år, men testosteronderivat används fortfarande i substitutionsbehandling. Anabola steroider och idrott Den moderna idrottens kraftsportare upptäckte de fantastiska prestationshöjande egenskaperna av anabola steroider redan på 1950-talet. Användandet spred sig snabbt inom friidrott och en del andra idrottsgrenar under 60- och 70-talen, innan man utvecklat testmetoder. Givetvis hade man inom bodybuildingens värld, som ligger utanför internationell idrott, upptäckt de muskeluppbyggande hjälpmedel som anabola steroider är. Idag är de män och kvinnor som tävlar inom bodybuilding produkter av ihärdigt användande av anabola steroider och en mängd andra tillhörande preparat. Anabola steroider som samhällsproblem Sedan mitten av 1980-talet, således 25 år tillbaka i tiden, har man i det svenska samhället gjort iakttagelser av att anabola steroider alltmer missbrukas av personer utanför idrotten, såväl av kroppsbyggare som kriminella våldsverkare och en del andra. Ökad insmuggling och illegal handel av preparaten noterades och sammantaget ledde detta till att en statlig utredning tillsattes. Den resulterade i införande av dopningslagen 6 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Den internationella handeln över internet med anabola steroider och andra näraliggande dopningsmedel är mycket omfattande på hemsidor och forum och på en mängd olika språk. 1992, en speciallag som i allt väsentligt förbjuder ickemedicinsk hantering av anabola steroider och vissa andra hormonpreparat, på samma sätt som narkotika, men med avsevärt lägre straffskalor. Missbruket av anabola steroider har under 2000talet eskalerat och utgör nu ett betydande injektions- och tablettmissbruk. Trots ständigt nya forskningsresultat om skadeverkningar av detta utbredda missbruk, är kunskapen förbluffande låg inom sjukvården, rättsväsendet och i större delen av samhället. Steroidmissbruket försiggår till stor del i slutna miljöer, i en egen subkultur, där också missbruk av narkotika är vanligt. En omfattande illegal och internationell handel med anabola steroider och diverse andra preparat har fört upp problemet på agendan då och då. Sverige och övriga nordiska länder har fortfarande en effektivare lagstiftning är andra EU-länder, men i en stor del av världen saknas lagstiftning helt. Detta gör att den lönsamma internationella internethandeln frodas för att tillgodose västvärldens behov och efterfrågan på preparaten. Vi har valt att ägna en del av denna tidning åt AASartiklar för att kasta lite ljus över ett numera gammalt men ännu i högsta grad aktuellt problem. n Gunnar Hermansson Anabola steroider byggde upp en norsk massmördare Några steroidkurer kombinerade med en efedrin/koffein-blandning och en full vapenarsenal förvandlar dig till en supermänniska, en enmansarmé som är omöjlig att stoppa. Detta skriver den norske massmördaren Anders Behring Breivik i sitt 1516 sidor långa manifest med titeln ”2083”. N är det gäller att förbereda sig fysiskt och mentalt inför en operation, en krigshandling, rekommenderar Breivik att man tar några kurer anabola steroider och spetsar med en blandning av efedrin och koffein. Denna kombination ökar den fysiska och mentala förmågan med upp till 100 procent. Själv hade Breivik, enligt egen uppgift, tagit några steroidkurer under förberedelserna av sin ”operation” den 22 juli i Norge. Den första testkuren på sex veckor bestod av Danabol tabletter, som innehåller metandrostenolon (metandienon), samma substans som finns i ryssfemmor/thaifemmor. Anders Behring Breivik skriver att han är väl medveten om att Danabol är ett mycket effektivt preparat för att snabbt öka i vikt, men samtidigt samlas mycket vätska i kroppen. Han gick upp totalt nio kilo under den första sexveckorskuren. Han vet också att det finns bra injektionspreparat, t.ex. testosteron propionat, som är effektiva muskelbyggare utan att kroppen lagrar alltför mycket vätska. Men han påstår sig vara rädd för sprutor och har därför hållit sig till enbart tabletter. Från en nätbutik köpte han 3000 tabletter Danabol 10 mg och Winstrol 10 mg. Dessa vanligt förekommande AAS-preparat skulle räcka till flera testkurer och en sista ”Operational cycle”. Breivik är som tidigare nämnts också noga med att poängtera vikten av att förbättra koncentrationen, uthålligheten och den mentala skärpan under operationen med hjälp av en mix av efedrin och koffein. Strategisk användning av anabola steroider Att Anders Behring Breivik använde anabola steroider och andra preparat under förberedelserna inför sina dåd, förvånar inte oss som arbetat med AAS-frågan sedan 1990-talet. Det känns lika självklart som att han införskaffade vapen, polisuniform, sprängmedel och all annan nödvändig utrustning. Forskning som bedrivits både i Sverige och utomlands har påvisat ett samband mellan AAS-användande och våld, dels som plötsligt uppflammande raseri och övervåld, s.k. ”Roid Rage”, och dels inför planerade brott som t.ex. rån mot banker och värdetransporter. Forskningen har fått stöd av fallstudier, men någon systematisk uppföljning av steroidrelaterad brottslighet har aldrig gjorts. Därför möts forskarnas påståenden än idag med skepsis. I mediarapporteringen efter Anders Behring Breiviks gripande har man skrivit och talat mycket om hur han förberedde sig rent materiellt och vilka högerextrema kontakter han haft, men förvånansvärt lite om hans fysiska och psykiska uppladdning med träning och olika preparat. Man står fortfarande på ruta noll när det gäller den kemiska kopplingen till brotten, ett samband som psykiatriker och andra beteendeexperter inte gärna vill lyfta fram. Polisen har tagit prover på Breivik, men ännu (20 augusti) inte avslöjat analysresultaten. Politiker och andra ansvariga beslutsfattare brukar reagera med förslag på motåtgärder när något särskilt allvarligt har hänt. I Norge tillåts fortfarande användande och innehav av AAS för eget bruk, men kanske blir bruket av anabola steroider nu kriminaliserat även i Norge, liksom det är i Sverige, en fråga som diskuterats i Norge i åratal utan resultat. Öka forskningen och förbättra polisens utredningsrutiner Nu är det hög tid att något görs för att ge forskare möjlighet att systematiskt studera kopplingen mellan olika våldsbrott och användandet av anabola steroider och andra droger. Polisen behöver också bli bättre på att påvisa kopplingen genom provtagning och analys av blod och urin och genom förhör. Det grova våldet både på allmän plats och i hemmen ökar och ofta vet man inte riktigt varför, förutom att alkoholen i regel är inblandad. Mer kunskap om AAS genom forskning och noggrannare polisutredningar minskar förmodligen inte våldsbrottsligheten, men fakta ger bättre underlag för relevanta beslut om de åtgärder som behöver vidtas, till exempel inom missbruksvården. AAS-missbrukare har än idag mycket begränsad möjlighet att få adekvat vård i Sverige. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 7 Ökad dödlighet för AAS-missbrukare – visar en studie bland patienter på Resurscentrum för Hormonmissbrukare i Göteborg sara stanford, st-läkare, Vårdcentralen Oden, Falköping Kunskapen om hormondopingens utbredning, effekter samt hur hormonmissbrukarna skall omhändertas har länge varit låg inom sjukvården, men de senaste åren har medvetenheten ökat nationellt och lokalt med skapande av Dopingjouren, Nationella Nätverket mot Anabola, Androgena Steroider samt s.k. Resurscentra i Örebro och på Sahlgrenska i Göteborg. S edan 2002 finns på Endokrinsektionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset ett så kallat Resurscentrum för Hormonmissbrukare, dit patienter från främst Västra Götalandsregionen, men även från utomliggande regioner, med tidigare eller aktuellt missbruk av anabola steroider (AAS) kan vända sig och få hjälp. Resurscentrum drivs sedan starten av endokrinolog Dr Thord Rosén, i nära samarbete med psykiatrin, främst Narkomanpolikliniken vid Järntorget i Göteborg, men även med Kliniskt Fysiologiska Laboratoriet och Kliniskt Farmakologiska Laboratoriet samt kirurgdiscipliner såsom plastikkirurgi och ortopedi. Hittills har ca 130 patienter bedömts på Resurscentrat med samtidig utveckling av en modell för omhändertagande av patienternas problem av somatisk, psykisk och social natur. Ålder vid nybesök på Resurscentrum för Hormonmissbrukare Antal patienter 50 45 40 35 30 Antal 25 20 15 10 5 0 16-20 10 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 Ålder (år) Fördelning av antalet patienter (n=102) efter ålder vid nybesök på Resurscentrum. Tiofaldig ökad dödlighet Studien Ökad mortalitet för patienter på Resurscentrum för Hormonmissbrukare är ett examensarbete som AT-läkare Sara Stanford, Vårdcentralen Oden i Falköping, under handledning av Thord Rosén gjorde sista året på läkarutbildningen på Göteborgs Universitet. Syftet med studien var att studera om dödligheten hos patienter med hormonmissbruk, främst AAS-bruk, är ökad jämfört med matchande köns- och ålderspopulation, och vilka sjukdomar som i så fall förklarar denna ökade mortalitet, samt om det finns kopplingar till specifika AAS-medel (sort, duration, kumulativ dos) eller övrigt missbruk. Totalt identifierades 102 manliga patienter som inkluderades i studien, samtliga med nybesök på Resurscentrum under tioårsperioden fram till 2009-12-31, medelålder 27,4 år (17-53). 21-25 Ålder för debut av AAS-missbruk Antal patienter 50 45 40 35 30 Antal 25 20 15 10 5 0 14-16 17-19 20-22 23-25 26-28 29-31 32-34 Ålder (år) Fördelning av antal patienter (n=102) efter ålder för debut av AAS-missbruk Sju av AAS-patienterna hade avlidit under tidsperioden. Från SCB:s register inhämtades uppgifter om dödsdatum, ålder och dödsorsak fram till 2009-12-31 och jämfördes med en köns- och åldersmatchad kontrollpopulation. Vi påvisar en nära tiofaldig ökad mortalitet för patienter på Resurscentrum för hormonmissbrukare, där skillnaden mellan förväntat antal dödsfall (0,72) och observerat antal (7) dödsfall är signifikant, p=0.00002, beräknat med Poissonfördelning. Medelåldern för dödsfallen är 28,9 år (23-47) och dödsorsakerna enligt obduktion är i huvudsak hjärtsjukdom (2), förgiftning med heroin (2), förgiftning med andra droger och/eller läkemedel (2) samt okänt (1). Våra resultat indikerar att, trots ett omhändertagande på en specialiserad enhet för hormonmissbrukare, finns det hos dessa patienter en för tidig död, vilket därmed pekar på de stora svårigheterna att förändra deras ofta destruktiva livsstil. Psykiska besvär vanligast Förutom mortaliteten har via SCB inhämtats uppgifter om patienternas sjukvårdskonsumtion, vad gäller inneliggande sjukvårdstid, polikliniska besök samt läkemedelskostnad. Vad gäller dessa uppgifter har jämförelser med lämpligt normalmaterial ännu ej utförts, varför en eventuellt ökad sjuklighet utöver den ökade mortaliteten ännu ej kan påvisas hos denna patientgrupp, men förhoppningsvis kan vi snart återkomma med data i detta ämne. Det vi ser är att nära 50 procent av patienterna har fått antidepressiva medel utskrivna under perioden 2005-07-01—2009-12-31, vilket talar för en hög andel patienter med depressiva besvär. Vi ser också att nära 50 procent av patienterna varit inneliggande på sjukhus minst en gång under perioden 1999-2008, med huvuddiagnosen Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser, som var den vanligaste huvuddiagnosen inom slutenvård. Den deskriptiva analysen av de mångfaldiga data från Resurscentrum, ger oss en unik möjlighet att fånga en ögonblicksbild av dopningspatienternas vardag i Sverige idag, och därmed också finna vägar att skapa en optimal omhändertagandemodell för dessa patienter. Den vanligaste besöksorsaken är s.k. AASutredning, då patienten söker för att få information om allmänna hälsoläget efter flera års missbruk, utan att alltid uppvisa några uppenbara bieffekter. Annars dominerar de specifika, redan erkända biverkningarna till AAS-bruk, såsom hypogonadism (testosteronbrist), gynekomasti (bröst hos män), psykiska besvär samt subjektiva hjärtbesvär, som anledning till besök hos oss. Särskilt viktigt är att fånga upp den depression som uppkommer, särskilt i seponeringsfasen av AASmedlen (efter avslutad kur), då denna depressionsform är mycket svårbehandlad och kräver tung antidepressiv medicinering under lång tid. Besvär med depression Sara Stanford, ung läkare med kunskap och intresse för steroidmissbrukets medicinska baksidor. och ibland psykos kräver akut omhändertagande, för att förhindra suicid och självdestruktivt beteende. AAS-preparat och doser AAS-missbruket hade i genomsnitt pågått cirka 6 år, men ett flertal patienter uppvisade anamnes på AAS-användande på 10-20 år utan tillsynes påtagliga uppenbara biverkningar, vilket antyder att en individuell variation förekommer vad gäller AAS-medlen, både på effekt- och bieffektsidan. Den kumulativa dosen (totalt intag) AAS har beräknats efter patienternas egna ingående uppgifter om använda preparat, doser (mg/ vecka) antal kurer, duration per kur (antal veckor), antal kurer per år samt antalet aktiva år med AASmissbruk. Medelvärde av totala intaget av AAS fram till första besöket på Resurscentrum var 200 gram per person, vilket delat med medelvärdet av antalet aktiva år blir 33 gram aktiv substans per år. Detta kan jämföras med substitutionsbehandling med testosteron mot manlig hypogonadism, där rekommenderad dosering i FASS är ca 4,3 gram per år (1 ampull Nebido, motsvenska narkotikapolisföreningen 3-2011 11 svarande 1000 mg testosteronundekanoat, injiceras var 10:e–14:e vecka). Vanligaste preparaten vid AAS-missbruk(n=102) Methandrostenolone (Dianabol) 79,4% Nandrolone Decanoate (Deca-Durabolin) 65,7% Testosternone Propionate+Phenylpropionate+ Isocaporate+Decanoate (Sustanon/Omnadren) 59,8% Stanozolol (Winstrol) 58,8% Testosterone Enanthate (Testoviron-Depot) 35,3% Methenolene Acetate/Enanthate (Primobolan/Primobolan Depot) 34,3% Trenbolone (Parabolan/Trenbolone) 32,4% Oxymetholone (Anadrol) 28,4% Testo Undecanoate (Andriol/Undestor) 22,5% Vi fann inget samband mellan den kumulativa dosen och basala data, vilket antyder att det troligen finns ett tröskelvärde, som uppnås även bland dem med de lägsta AAS-doserna, och där ytterligare höjning av AAS-dosen ej har någon ytterligare inverkan. Det vi ser är att de enskilda doseringarna av preparaten ökar med durationen för AAS-missbruket. Dessutom ser vi i fördelningen av olika AAS-preparat att de allra flesta (nära 80 procent) börjar med AAS i tablettform – metandrostenolon, s.k. ”Ryssfemmor” - och övergår sedan till ett mer avancerat missbruk med intramuskulära preparat. När man väl passerat spärren för att injicera sig själv med AAS, skulle man kunna tänka sig att den personliga tröskelnivån för att injicera andra typer av droger, ex amfetamin, är sänkt, och därmed skulle man kunna se AAS som en port in i ett blandmissbruk. Övriga preparat och droger Vi fann en intressant korrelation mellan kumulativa AAS-dosen och övrigt preparat/drog- användande utöver AAS. Sammanfattningsvis tycks den tredjedel av patientpopulationen med högst kumulativ dos AAS, samtidigt använda mer av andra preparat ägnade åt muskeluppbyggnad (GH, IGF-1, insulin) och fettförbränning (clenbuterol, efedrin, thyreoideahormoner T3, T4) jämfört med övriga. På motsvarande sätt tycks den tredjedel med medelhög kumulativ dos AAS ha ett blandmissbruk med mer destruktiva droger som amfetamin etc. Förklaringen kan vara att den förra gruppen utgöres av tävlande bodybuilders med ett mer skötsamt leverne, jämfört med den senare gruppen, som gärna kombinerar sitt AAS-bruk med ett mer allmänt, destruktivt drogbeteende. Blandmissbruk 72,5% Andra hormoner och prestationshöjande medel 58,8% GH 35,3% Efedrin 31,4% Clenbuterol 28,4% 12 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Insulin 18,6% Thyroidea hormoner 10,8% IGF-1 6,9% Narkotika 53,9% Amfetamin 36,3% Gamma-hydroxybutyrate (GHB) 32,4% Kokain 23,5% Marijuana/Cannabis 22,5% Ecstasy 17,6% Rökare 34,3% Alkoholbruk (ej definierat missbruk) 44,1% Nära 60 procent av patienterna kombinerar AAS med missbruk av andra prestationshöjande preparat, där tillväxthormon och efedrin är vanligast. Över 50 procent av patienterna har ett blandmissbruk med narkotika där amfetamin och GHB är vanligast. Vi har tyvärr ingen uppgift på hur stor andel av patienterna som ev. har ett blandmissbruk med narkotikaklassade läkemedel. Det vi kan se angående läkemedel är att över 40 procent av patienterna har fått opioider utskrivna minst en gång under aktuell 4,5-årsperiod, och över 25 procent har fått lugnande medel och sömnmedel i form av bensodiazepiner. Slutsatser Vi presenterar i studien en nära 10 gånger ökad mortalitet för patienter på vårt Resurscentrum, där huvudsakliga dödsorsaker är hjärtsjukdom och drogförgiftning till följd av AAS-missbruk och ofta ett samtidigt blandmissbruk med prestationshöjande preparat och/eller droger. Våra resultat indikerar, att trots ett omhändertagande på en specialiserad enhet för hormonmissbrukare, finns det hos dessa patienter en för tidig död, vilket pekar på de stora svårigheterna att förändra deras ofta destruktiva livsstil. Vissa patienter, trots påvisade negativa effekter av sitt AAS-bruk, är som vid andra typer av beroende och missbruk, inte beredda att ge upp detta, trots förslag från vår sida till terapimöjligheter. Dessa patienter avböjer remisser till beroendekliniker, och återkommer inte till uppföljande återbesök, vilket kan förklara en del av den ökade dödligheten bland våra patienter. Vi letar efter möjligheter att finna behandlingsvägar även för denna patientkategori. Syftet med Resurscentrum är att optimera omhändertagandemodellen för patienter med hormonmissbruk genom att öka kunskapen om riskerna med missbruket och hur dessa kan förhindras, tidigt upptäckas och behandlas. Vår förhoppning är att Resurscentrum fortsätter att utvecklas, så att omhändertagandet av denna speciella patientgrupp kan bli så effektiv och säker som möjligt, samt att kunskapen sprids till primärvården och samhället för att i ett tidigt stadium kunna fånga upp AAS-missbrukare och i tid kunna bryta den hotande prematura död som föreligger. n Första polisinsatsen mot AAS på gym i Stockholm text: torgny söderberg, t.f rotelchef, Narkotikaroteln, LKP- Stockholm Onsdagen den 9 februari 2011 utfördes en länsgemensam insats mot AAS-problematiken i Stockholm med speciellt fokus mot gymmiljöer. B akgrunden var att RKP genom Cecilia Fant uppmärksammade oss på problemet och under hösten 2010 började vi planera insatsen. Vår tanke var att varje distrikt i Stockholms län skulle bidra med personal som var vana att arbeta offensivt mot narkotika och att detta arbetssätt skulle användas även mot dopingmissbruk. Vi lade en grundbemanning med cirka 60 poliser som skulle arbeta den aktuella kvällen. Insatsen hade egentligen två syften. Det första var att visa på ett stort missbruksproblem som ingen arbetar speciellt aktivt med. Det andra var att visa att gymmiljön inte är någon fredad zon och att framför allt ungdomar ska bli avskräckta att använda anabola steroider. Insatsen var uppdelad i två delar. Den första var en halvdagsutbildning där vi bland annat fick hjälp av Dopingjouren samt kollegor från Göteborg, där man tidigare hade provat att arbeta mot gym. Ämnen som diskuterades var bland annat medicinska effekter och sociala konsekvenser av missbruk, hur man bygger upp skälig misstanke och hur man arbetar på gym samt den aktuella lagstiftningen. Den andra delen var själva insatsdagen där vi arbetade mellan kl. 13.00 och 22.00. Stort intresse från poliser på fältet att delta När vi började närma oss utbildningen och insatsen förstod vi att intresset inom myndigheten var mycket större än vad vi först hade anat. Istället för de ca 60 poliserna som var kravet, fick vi cirka 100 poliser under insatsdagen och cirka 140 på utbildningen. Förutom spanare deltog närpoliser och personal från poliskontor samt utryckningsavdelningar. Insatsen blev mycket lyckad och samtliga inblandade bidrog till ett mycket bra resultat. Bra initiativ och stor uppfinningsrikedom hos duktiga spanare gjorde att många blev överraskade när poliser plötsligt dök upp på gymmen och började ställa frågor om träning och steroidanvändning. Resultatet kan sammanfattas på följande sätt: 77 personer, varav 71 män och 6 kvinnor, frihetsberövades misstänkta för dopningsbrott. 73 av dessa misstänktes för eget bruk av AAS och 26 för innehav. En person misstänktes för framställan och tre för 14 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Polisinsatsen har inspirerat lokala polisområden i Stockholms län att fortsätta arbetet mot missbruk i gymmiljö. förvärv i överlåtelsesyfte (varav två för grovt brott). Ett tiotal personer misstänks också för narkotikabrott. 38 personer var under 25 år och den yngsta var 17 år. De misstänkta var allt ifrån ungdomar i början av sitt missbruk till eliten av kroppsbyggare samt grovt kriminella personer från våra mest kända kriminella gäng. Vi tog cirka 80000 enheter av olika dopingpreparat i beslag och mindre mängder cannabis, samt två skjutvapen och en grön laser. Alla brottsmisstankar har utretts i olika lokala polisområden i Stockholms län och därför finns ingen sammanställning av analysresultat och domar efter polisinsatsen. Lyckad insats gav mersmak Efter insatsen har många inblandade kollegor varit mycket positiva och berättat att de nu har hittat ytterligare ett bra verktyg i drogbekämpningen. Sannolikt kommer det flera lokala insatser framöver. Flera gymägare har också varit positiva. En del av dom har faktiskt efterfrågat att polisen ska göra något åt AASproblematiken. Under insatsdagen gjordes kontroll på ett 40-tal olika gym, allt ifrån de stora kända gymmen till rena källargym med en relativt sluten kundkrets. På eller i anslutning till 25 gym gjorde vi olika typer av ingripanden. Den här insatsen gjordes i samarbete mellan Polismyndigheten i Stockholm, Rikskriminalpolisen, Dopingjouren samt STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) Samarbetet har varit mycket bra och friktionsfritt! n Preventivt arbete i gymvärlden text och foto: björn ekström, Narkotikaroteln, Göteborg Under en eftermiddag i våras genomfördes ett stort antal kontroller på olika gym runt om i Västra Götaland. Målet var att hitta personer som kunde misstänkas för bruk av AASpreparat, anabola androgena steroider Tidigare insats gav gott resultat För några år sedan genomförde två spaningsgrupper från narkotikaroteln i Göteborg en tvåveckors insats mot bruk och innehav av AAS-preparat. Mycket tid lades på förspaning för att försöka identifiera brukare och säljare av dopningsmedel. Arbetet koncentrerades sedan på att finna och kontrollera så många som möjligt av dessa personer, både på de gym där de tränade och på andra platser där de uppehöll sig. Ett stort antal av de personer som kontrollerades tillhörde eliten inom svensk bodybuilding, någon befann sig bland de bästa i världen. På grund av förarbetet och målgruppen var träffprocenten hög. Inte så märkligt eftersom flera av de personer som medtogs berättade att det inte är möjligt att nå upp till och hålla sig kvar på elitnivå utan att ta hjälp av otillåtna preparat. Genom samtal med olika källor i gymvärlden kom uppgifter fram som tydde på att insatsen gav en effekt som höll i sig en tid efter att den avslutats. Vissa gym var i stort sett avfolkade under en period av rädsla för att polisen skulle komma dit. Väcka intresse för arbete mot dopingproblematiken Det goda resultatet gav mersmak och var ett av skälen till att planer på en ny insats tog form under början av 2011. En annan orsak var naturligtvis att doping fortfarande är relativt vanligt och accepterat inom gymvärlden. Ytterligare en orsak var att polisen inte bedriver något aktivt arbete mot AAS-problematiken ute på fältet i Västra Götaland. Det är fortfarande så att de flesta dopningsbrott uppdagas i samband med annan brottslighet. Initiativtagaren Magnus Adriansson på narkotikaroteln i Göteborg poängterar att man förutom att upptäcka och lagföra personer som använder sig av AAS-preparat även ville sprida kunskap och väcka ett intresse för arbete mot dopingproblematiken hos poliser i yttre tjänst. Naturligtvis ville man även visa att gymmen inte är en frizon för brukare av AAS-preparat. Det innebär förhoppningsvis att även presumtiva brukare blir medvetna om riskerna att bli kontrollerade och lagförda. Stort antal kontroller Till skillnad mot tidigare insats som löpte under längre tid bestämde man sig nu för att göra en endagarsinsats med besök på så många gym som möjligt. All personal som skulle delta i insatsen fick en kortare information/ utbildning om preparat och arbetsmetodik i samband med kontroll av personer som kan misstänkas för eget bruk av dopingpreparat. Förutom taktik vid ingripande trycktes det på vikten av ett längre samtal med personen som kontrollerades. De fick även lite tips om vilka frågor som kan ställas för att bilda sig en uppfattning om eventuellt intag av AAS-preparat och hur en misstanke kan byggas upp. I Göteborgsområdet besöktes omkring femton olika gym, både fristående och anläggningar som tillhör olika kedjor. I övriga länet besöktes ett tiotal träningsställen. Ett stort antal personer kontrollerades och omkring 35 av dessa medtogs för provtagning . Några misstänktes också för bruk av narkotika. Det genomfördes 16 stycken husrannsakningar, på 13 av adresserna beslagtogs dopingmedel. På vissa adresser hittades dessutom mindre mängder narkotika. Personalen som arbetade på de gym som besöktes var till övervägande del positiva till kontrollerna och eftersökte fler och tätare besök av polisen. n Polisen i Göteborg besökte under en dag cirka femton gym och pratade med många av de tränande. Samtalen ledde till att 35 personer togs med för urinprovstagning, eftersom de skäligen kunde misstänkas för dopningsbrott genom eget bruk av bl.a. anabola steroider. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 15 Stor AAS-utredning i liten polismyndighet text: joakim sjöberg, Polisen Ystad Hösten 2010 gjorde spaningsgruppen i Ystad sitt andra tillslag på kort tid mot en 48-årig man, tidigare känd kroppsbyggare på elitnivå. Båda dessa beslag av anabola steroider var stora i dopingkretsar och tydde på att det handlade om mer än lokalförsäljning i närområdet. D et lades mycket tid till att försöka hitta vilken koppling och funktion 48-åringen hade i ett större perspektiv. Försäljning av preparat hade skett via hemsidan nlpgear.se och när hans dator tömdes framkom kontonummer, som uppgavs till alla köpare via krypterad mail och man kunde sedan spåra vidare och följa pengarnas väg till alla involverade personer och konton. Sammanlagt åtta personer i Ystad, Malmö och Växjö som deltagit i den illegala handeln åtalades under våren 2011. Polisledningen stöd och en bra organisation är viktigt Polisledningen i vårt område förstod att detta kunde bli ett ärende som skulle växa till en mycket stor omfattning. Doping var inget område man haft jättestor kontakt med tidigare, varken på ledningsnivå eller på gatunivå, men med facit i hand och sex månader senare kan man konstatera att det var ett lyckat beslut att våga ge sig ut på outforskad mark. Den stora nyckeln till framgång var att redan från allra första början sätta ihop en grupp som enbart skulle jobba med detta ärende. Denna grupp innehöll både utredare och spanare samt ett mycket nära och viktigt samarbete med åklagaren som skulle driva ärendet. En person blev ansvarig för projektet och för all information som kom in i ärendet och hade ett helikopterperspektiv. Han delade ut information till berörda inom gruppen. För att få helhet träffades man en gång i veckan och stämde av så att alla fick den nödvändiga information som krävdes för att jobba vidare. Vid alla träffar fanns även åklagaren med. Projektgruppen bestod av engagerad personal som verkligen lagt ner all tid som behövts för att gräva fram den information som krävts för att kunna föra ärendet framåt. Att driva ärendet i en sorts projektform visade sig vara ett mycket lyckat koncept. Att även få med sig polisledningen i området är viktigt då dessa ärenden tenderar att bli väldigt stora och utdragna tidsmässigt och påfrestande för ett litet polisområde. En viktig faktor i dopingärende är analys av datorer och mailtrafik. Detta kan tyckas vara tungt då det ofta handlar om tusentals sidor information. Då försäljning sker på mer okonventionella metoder som exempelvis krypterad mail, istället för som narkotika där det oftast 18 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Beslagtagna preparat, sprutor, datorer, telefoner och kontanter som poliser från Ystad hittade hos en av huvudmännen i Malmö. Bland annat framställdes egna preparat i namnet NordLab. Foto: Polisen Ystad. är fysiska besök, är datoranalysen helt nödvändig för framgång. Vi fick även hjälp med hemliga tvångsmedel från länskrims sida, vilket resulterade i att personer vi aldrig hade kommit i kontakt med annars ramlade in i ärendet allt eftersom tiden gick. Resultatet blev bra och kunskaperna om AAS ökade Resultatet blev i en fällande dom i Ystads tingsrätt för alla åtta personer som varit involverade i handeln. 48-åringen fick tillsammans med en 43-åring från Malmö två års fängelse och ett solidariskt skadeståndsansvar på 2,7 miljoner kr. Förutom detta fick en 40-årig man från Lomma 16 månaders fängelse och 250 000 kr förverkade. Övriga fem inblandade i ärendet fick kortare fängelsestraff respektive samhällstjänst. I vårt polisområde har responsen på vårt ärende varit positiv och man har fått upp ögonen för problematiken med doping. Många personer har blivit kunniga inom området och man har blivit mer offensiv i arbetet framförallt på gatunivå. Både spanare och utryckningspersonal har med stöttning och kunskap från involverade personer i ärendet vågat ta ut svängarna mer inom ett område man tidigare inte riktigt vetat hur man skulle gå tillväga. Samtidigt sprider sig ryktet snabbt i en liten ort och många har blivit varse att polisen är offensiva och har ögonen på de personer som missbrukar anabola steroider. n Startgruppen i Nätverket mot anabola androgena steroider. Från vänster Håkan Nyberg, Riksidrottsförbundets antidopinggrupp, Bengt O Eriksson, professor emeritus och medlem i Riksidrottsförbundets dopingkommission, Tomas Pärlklo, polisen i Blekinge, Rolf Trulsson, Blekinge Idrottsförbund och ansvarig för dopingfrågor, Gunnar Hermansson, f d kriminalinspektör vid Rikskriminalens narkotikarotel, Annica Börjesson, Dopingjouren, Fred Nyberg, professor vid Avdelningen för biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, m.m., Anders Rane professor och chef för Dopingjouren, Ingemar Thiblin, docent vid Rättsmedicinalverket Stockholm och Uppsala samt Nina Gårevik, Dopingjouren. På bilden saknas Tommy Moberg, socionom och doktorand vid Göteborgs universitet, expert i frågor kring ungdom, doping och missbruk, Thord Rosén, endokrinolog och ansvarig för Resurscentrum vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg samt Kurt Skårberg, kurator vid Beroendecentrum i Örebro. Nätverket mot anabola androgena steroider För att utbyta erfarenheter och för att hålla frågan vid liv, bildades för drygt tio år sedan ett nätverk bestående av människor inom forskarvärlden, sjukvården, rättsväsendet och idrotten, alla med mångårig erfarenhet av arbete mot doping i samhället. • På Beroendecentrum UBB i Örebro började man 1996, som första mottagning i Sverige, ta emot och erbjuda behandling för steroidmissbrukare som fått psykiska och fysiska problem. • På Avdelningen för biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet pågick sedan några år forskning om anabola steroiders effekt på hjärnan. • I Göteborg inom narkomanvårdsbehandlingen hade man sedan flera år mött steroidmissbrukare med blandmissbruk. • Dopingjouren i Huddinge, en rikstäckande telefonrådgivning för alla som har frågor om doping (AAS), startade sin verksamhet 1993. • Rikskriminalen hade sedan 1994 en person avdelad för att kartlägga missbruket och den illegala handeln med AAS. • Riksidrottsförbundets antidopinggrupp intresserade sig också för dopingproblemen i samhället. • Polisen i Blekinge och Blekingeidrotten hade sedan länge ett unikt samarbete mot AAS-problemet i samhället. • Rättsmedicinare vid Karolinska sjukhuset började omkring 1994 uppmärksamma och dokumentera steroidmissbrukare som dött en för tidig död. Alla dessa personer inom olika organisationer gick 1999 samman och bildade Nätverket för arbete mot dopning i samhället, som ibland också benämns Nätverket mot anabola androgena steroider, AAS. Initiativtagare till 22 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 bildande av nätverket var Beroendecentrum i Örebro. Medlemmarna i nätverket började träffas halvårsvis för att presentera lägesrapporter och nya rön inom respektive arbetsfält. Efterhand växte antalet intresserade som vill delta i nätverksträffarna och då anordnades seminarier med ett 50-tal deltagare. Även involverade personer i Norge och Danmark började visa intresse för nätverkets arbete och den samlade kunskapen som fanns där. Sedan 2006 har också tre nordiska nätverksmöten anordnats i form av tvådagars konferenser i Uppsala, Drammen och nu senast i maj 2011 i Köpenhamn. Den grupp på ett tiotal personer som en gång startade nätverket är fortfarande i stort sett intakt. Den s.k. startgruppen träffas årligen och briefar varandra, eftersom här finns en unik samlad kompetens hos personer som i olika verksamheter sedan början av 1990-talet har arbetat med frågor rörande anabola steroider som ett samhällsproblem. Under det senaste mötet i januari 2011 enades gruppen om ett antal viktiga punkter som professor Fred Nyberg skulle ta med till nästa möte med Regeringens ANDT-råd, där även Fred ingår. Startgruppen i Nätverket mot AAS planerar också att skapa en egen hemsida där aktuell information om AAS kan presenteras och göras tillgänglig för flera. Portalen är även tänkt att underlätta kontakter med nätverket. n Gunnar Hermansson Operation Liquid Dopningsmålet som var störst i allt text: gunnar hermansson foto: polisen i sundsvall Operation Liquid var arbetsnamnet på den i särklass mest omfattande polisutredningen avseende insmuggling, framställning och illegal distribution av anabola steroider, AAS, och andra dopningsmedel. Den 4 augusti 2011 meddelades dom i målet i Sundsvalls tingsrätt efter en sju månader lång rättegång som är en av de största i svensk historia. O peration Liquid var ett ovanligt ärende på många sätt. Utredningen har varit ett renodlat dopningsärende där 70 personer åtalades i oktober 2010 för grovt smugglingsbrott, grovt dopningsbrott, grovt penninghäleri samt normalgrader av dessa brott och olika grader av medhjälp. Operationen leddes av polisens aktionsgrupper i Sundsvall och Umeå och för första gången har ett AAS-ärende med brott mot dopningslagen och smugglingslagen utretts som grov organiserad brottslighet. Den illegala verksamheten, som började utredas i maj 2009, har haft sitt ursprung i Spanien och försiggått på flera platser i Sverige. Cirka 1000 köpare av anabola steroider och andra preparat har identifierats över hela landet. De lagförs på sina respektive hemorter. Rättegången har letts från tingsrätten i Sundsvall. Under de första veckorna, då alla de 70 åtalade och deras försvarare deltog samtidigt, genomfördes förhandlingarna med hjälp av videolänk i sex tingssalar i Malmö, Göteborg, Karlstad, Örebro samt två salar i Sundsvall. Gärningsbeskrivning En central faktor i utredningen har varit anabola steroider i vätskeform av fabrikatet Dutch Lab. Preparaten har sålts till olika länder via Dutch Labs hemsida, som innehades av Mr Maxi och hans sambo Kerstin. Mr Maxi, som han själv kallade sig, är född i Sverige men av serbisk börd och sedan några år bosatt i södra Spanien tillsammans med Kerstin. Dutch Labs sortiment bestod av 10 ml vialer, små glasflaskor som innehöll olika AAS-substanser upplösta i olja. Framställningen skedde i olika led. Mr Maxi importerade AAS-substanserna i pulverform från Kina. Via Österrike levererades pulvret till Portugal och Spanien, där pulvret i ett första led blandades med vegetabiliska oljor av god kvalitet. Därefter tappade Mr Maxi upp oljeblandningen 26 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 i halvliters flaskor som märktes med t.ex. olivolja. Oljeflaskorna skickades till Anders, som sedan några år var Mr Maxis samarbetspartner i Sverige och bosatt i Umeå. Paketen skickades inte direkt dit utan via målvakter som hade rekryterats för ändamålet. Mr Maxi köpte också in 10 ml glasvialer, gummimembran, krymplock, etiketter med hologram och den utrustning som behövdes för att iordningställa färdiga AAS-produkter. Allt sådant material skickades också till Anders via målvakter. Anders uppgift var att färdigställa, förpacka och skicka vialer till återförsäljare i Sverige. Kerstin besökte Anders i april 2007 och lärde honom att torrsterilisera glasvialer i ugnen, filtrera oljan och tillsätta bakteriedödande medel och konserveringsmedel, tappa upp i vialer, försluta dem och sätta på etiketter. Dutch Labs produkter såldes huvudsakligen via tre återförsäljare i Karlstad, Göteborg och Malmö, och Anders skickade färdiga vialer till dem enligt direktiv från dem och Mr Maxi. Efterfrågan var stor och för att organisationen skulle fungera gjordes en riskfördelning genom att huvudmännen rekryterade personer som fick olika roller som mottagare, lagerhållare och avsändare av preparat och pengar. Kerstin reste då och då till Sverige för att samla in pengar från Anders och återförsäljarna. Det handlade om miljontals kronor som hon överlämnade till Mr Maxis mor, bosatt i Olofström. Modern reste med jämna mellanrum till Serbien och satte in pengarna på Mr Maxis konto. Åklagarna hävdade i åtalet att Mr Maxi och Kerstin skickat åtminstone 7 miljoner enheter aktiv AASsubstans till Anders, dvs. oljeflaskor som innehöll minst 35 miljoner milligram aktiv substans, till ett värde uppgående till minst 9 miljoner kronor i köparled. Tullbeslag avslöjade hanteringen Den 3 maj 2009 undersökte tullen på Arlanda innehållet i en försändelse med nio olivoljeflaskor från Spanien adresserade till en 31-årig man i Sollefteå. Sedan analys Anabola steroider i 10 ml vialer av fabrikatet Dutch Lab framställdes i Portugal/Spanien och i Umeå för illegal försäljning i bl.a. Sverige. Långa fängelsestraff för huvudpersonerna Alla beslagtagna preparat och all utrustning för framställningen samlat i ett bergrum I Sundsvall. Försvararnas protester mot den planerade förevisningen på plats för rättens ledamöter, slutade med en filmförevisning av beslaget i rättssalen. visat att oljan innehöll anabola steroider, startade den stora utredningen som fick namnet Operation Liquid. Efter sju månaders spaning och utredning genomfördes den 9 december 2009 en samordnad polisinsats på ett stort antal platser i Sverige. Det var förutom i Umeå med omnejd också på återförsäljarnas orter. Ett 40-tal misstänkta personer var utsedda att gripas denna morgon, vilket också skedde. I Spanien skulle samtidigt Mr Maxi och Kerstin gripas av spansk polis, men Mr Maxi kunde inte anträffas och är fortfarande på fri fot och internationellt efterlyst. Stora mängder anabola steroider och andra preparat togs i beslag, liksom diverse utrustning, pengar och andra värdeföremål. Förundersökningen pågick under större delen av 2010 innan åtal kunde väckas i oktober 2010. Många av de åtalade hade suttit häktade under delar av utredningen och när rättegången startade den 1 november satt Anders och Kerstin fortfarande i häkte. Rättegången pågick under mer än sju månader och den 4 augusti 2011 meddelade tingsrätten sin dom. Det 590 sidor tjocka dokumentet fick också stor medial uppmärksamhet på grund av målets omfattning. Anders och Kerstin dömdes till långa fängelsestraff för grov smuggling och grovt dopningsbrott. Anders fick sju års fängelse, hans syster dömdes till ett år och fyra månaders fängelse för medhjälp till grovt dopningsbrott och de målvakter och andra personer som han anlitat fick olika långa fängelsestraff respektive skyddstillsyn. Kerstin dömdes till sex års fängelse och hennes moder till ett års fängelse för grovt penninghäleri. Av återförsäljarna och deras närmaste dömdes sex personer till fängelse i mellan tre och fem år för grova smugglings- och dopningsbrott. Totalt dömdes 57 personer till sammanlagt 65 års fängelse samt övriga påföljder som villkorlig dom, samhällstjänst, skyddstillsyn och dagsböter. För 13 av de åtalade ogillades åtalet. 46 av de dömda har överklagat till hovrätten. Chefsåklagare Marina Amonsson är nöjd med domarna mot de huvudmisstänkta, men hon anser att flera av de andra som deltagit i den organiserade verksamheten fått för lindriga straff och därför kommer hon och hennes två åklagarkollegor Nils Lundberg och Ylva Johansson att också lämna in överklaganden till hovrätten. Åklagarna är dessutom kritiska till de i vissa fall oskäligt höga advokatarvoden som yrkats. Många hade begärt ersättning för betydligt mer tid än de beräknats ha använt och i många fall också felaktigt debiterat förhöjd timkostnad. Rätten skrev därför ner ersättningsyrkandena för 20 av försvararna, men deras nota slutade ändå på 58 miljoner kronor. n svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 27 AAS-missbruk har pågått i mer än 50 år text: gunnar hermansson I takt med att AAS-missbruket och smugglingen av steroider tar en allt större plats i samhället, hörs nyutnämnda och ibland självutnämnda ”experter” ropa efter mer kunskap om detta ”nya” problem. I själva verket har AAS-missbruket pågått världen över i mer än 50 år, sedan idrottsmän och kvinnor redan i slutet av 1950-talet upptäckt de prestationshöjande preparaten. Smuggling och illegal handel har också dokumenterats sedan länge och i Sverige infördes den s.k. Dopningslagen redan 1992. Här nedan återges två fall av smuggling av hormonpreparat som avslöjades på 1980-talet i Finland och Sverige. Brottsligheten har alltså funnits ett tag liksom kunskap om preparaten. Hormonpreparat från Sovjetunionen Den 8 januari 1984 fastnade två unga män i en stickprovskontroll vid Nuijamaas gränsstation i östra Finland, när de återvände hem till Jyväskylä efter en turistresa till Sovjetunionen. Tulltjänstemännen hittade ett stort parti hormonpreparat, anabola steroider, undangömt på olika ställen i deras bagage. En docka innehöll 151 ampuller och en lika stor mängd hittade man i ett lönnfack i en teburk. I några ölburkar fann tullen 10093 tabletter. Ett par år tidigare hade tullen börjat lägga märke till att turister och idrottsmän ofta hade hormonpreparat med sig när de återvände från Sovjetunionen. Flera fall avslöjades där de resande smugglade så stora mängder tabletter och ampuller att det inte kunde röra sig om ”import av ringa mängd för eget bruk”. Det var uppenbart att syftet med smugglingen var att sälja preparaten vidare i Finland, främst till kraftsportsutövare De båda unga män som gripits i Nuijamaa påstod att de var bodybuildare och att preparaten var avsedda för deras eget bruk. Det räckte dock för tulltjänstemännen att titta på deras kroppsbyggnad för att inse att de inte var trovärdiga. I förhör erkände de snart att de var kurirer åt två män från Jyväskylä, Vesku och Lunkki. Vesku hade ägnat sig åt bodybuilding i fyra år. Under sina resor till Sovjetunionen hade han lärt sig var han kunde köpa hormonpreparat billigt. Men han vågade inte smuggla hem dem själv eftersom han alltid blev kontrollerad av den finska tullen. 30 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 När de två unga männen, som han kommit i kontakt med genom Lunkki, reste till Leningrad var Vesku också på plats och köpte hormonampuller och tabletter på apotek. På den tiden var det inga problem att köpa anabola steroider på apotek i Sovjetunionen. Kunden fick köpa allt han ville och kunde – bara han hade pengar. Vesku gömde preparaten i en docka, en teburk och i några tomma ölburkar. Föremålen lämnade han till de två unga männen, som alltså avslöjades vid den finska gränsen. Under utredningen kom det också fram att Vesku och en annan kroppsbyggare, Ykä, hade hållit på med hormonsmuggling från Sovjetunionen sedan 1982. Vid 16 tillfällen hade de smugglat in 1600 – 1800 ampuller och 70 000 – 92 300 tabletter anabola steroider. I början sålde de preparat till likasinnade på tävlingar och i träningslokaler och mot slutet även via postförskott till köpare på annan ort. Vesku och hans kumpan Ykä dömdes till villkorliga fängelsestraff på sju respektive åtta månaders fängelse. Övriga inblandade dömdes till böter av varierande storlek. Enligt finska tullen var detta inte de första hormonsmugglarna som avslöjades och heller inte de sista, eftersom det hade visat sig att det går att komma åt den smugglingstrafiken och att vakenhet lönar sig. Berättelsen är ett sammandrag av överdetektiverna Kari Rennolas och Pauli Kokkis artikel i Nordisk Kriminalkrönika 1985 (Jim Björcks skrivelse till regeringen 1988 var en starkt bidragande orsak till att en statlig utredning tillsattes, vilken resulterade i införandet dopningslagen 1992. Red anm.) Effekter och bieffekter välkända redan då Smugglingen av anabola steroider från Sovjetunionen till Finland skedde bl.a. i dockor och ölburkar. Omfattande AAS-handel utreddes i Göteborg 1988 Tullen i Helsingborg avslöjade i augusti 1988 en man som försökte smuggla in ca 20 kilo anabola steroider och andra läkemedel. Mannen, som utförde ett kuriruppdrag åt en person i Göteborg (den s.k. huvudmannen), ingick i en personkrets som man bedrivit spaning mot under en lång tid på grund av misstankar om omfattande kokainhantering. Eftersom huvudmannen fanns i Göteborg, övertogs utredningen av Göteborgspolisens narkotikarotel och kammaråklagare Jim Björck gick in som förundersökningsledare. Polisen gjorde ingripanden mot huvudmannen och andra personer i Göteborgstrakten och under förhören kunde man kartlägga att huvudmannen under de senaste två åren huvudsakligen levt på hanteringen av anabola steroider och andra dopningspreparat. Totalt hade han under de två åren hanterat ca 200 kilo av olika sådana preparat. Uppskattning av mängden gjordes av de misstänkta och det kan därför ha funnits en viss felmarginal. Sammanlagt beslagtog Helsingborgstullen och Göteborgspolisen 62 olika preparat motsvarande en vikt på 30-40 kilo. Huvuddelen av preparaten var anabola steroider. De lagregler som kå Jim Björck hade till sitt förfogande inför åtalen mot de misstänkta var framför allt varusmugglingslagens (varusmuggling, olovlig befattning med smuggelgods m.m.) och läkemedelsförordningens. Eftersom alla preparaten i ärendet, inklusive anabola steroider, omfattades av läkemedelsförordningen på den tiden – innehav och bruk var alltså inte var straffbart – skrev Jim Björck till regeringen och föreslog vissa lagändringar, t.ex. kriminalisering av innehav och bruk av läkemedel. Han efterlyste också en översyn av straffskalorna i läkemedelsförordningen eftersom han ansåg att en väsentlig straffskärpning av olovlig läkemedelshantering var nödvändig. Jim Björck anlitade en medicinsk expert som sakkunnig för att beskriva de preparat som var aktuella i utredningen. Doktor Tönu Saartok i Visby, en av Riks-idrottsförbundets experter på dopningspreparat, skrev ett utförligt utlåtande om preparaten. Utlåtandet innehöll bland annat detta: Anabola steroider är läkemedel som framställts i målsättningen att förbättra en av egenskaperna hos det manliga könshormonet testosteron, nämligen den anabola effekten. Anabola steroider används bara i undantagsfall som läkemedel, nämligen som ersättningspreparat vid sjuklig brist på eget manligt könshormon, som lindrande preparat vid avancerad cancer samt försöksvis eller som lindrande medel vid en del andra sjukdomstillstånd som t.ex. blodsjukdomar, njursjukdomar, benskörhet och brännskador. Vid missbruk i syfte att dopa sig tar man 2, 10 eller 100 gånger den medicinska dosen. Sådana höga doser kan vara beroendeframkallande i psykologisk bemärkelse, men troligen även fysiskt. Tillförsel av höga doser anabola steroider ger en psykisk ”kick” mycket snarlik den man får av amfetamin. Nolvadex, anti-hormon som används för att motverka förstorade bröstkörtlar. Sköldkörtelhormon används som dopningsmedel för att öka ämnesomsättningen. Vid lågt intag av kalorier börjar då kroppen förbränna mer fett och detta eftersträvas i den s.k. ”deffningsperioden” hos kroppsbyggare då man ska minska underhudsfettet så att muskulaturen ska framträda bättre. Tillväxthormon är ett kroppseget hormon som bidrar till att man växer i tonåren. Enstaka rapporter talar för att detta medel ger snabb ökning av kroppsvikten, större muskler. Det finns en uppenbar risk att detta ämne kommer att bli ett lika stort dopingproblem i idrotten på 90-talet som de anabola steroiderna har varit de senaste decennierna. n Texten är ett utdrag ur Jim Björcks artikel som var införd i den allra första SNPF-tidningen som gavs ut i december 1988. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 31 Förverka sprutor? text och foto: christoffer bohman Operativa poliser kommer ofta i kontakt med sprutor och andra redskap i det offensiva arbete mot narkotika. Det är förenat med vissa svårigheter som jag nu kommer belysa. Dels har vi problematiken med förverkandelagarna och hur vi rent operativt ska förfara då vi hittar på sprutor. Sen har vi den politiska biten som i allra högsta grad har smugit sig in på detta område och som påverkar vårt arbete. Ska vi förverka sprutor som brukarna får ut legalt? Sverige har sedan en tid tillbaka sprututbytesprogram och dessa kommer att bli fler och jag saknar styrning från högre ort hur vi ska agera. Ej att förglömma risken för oss poliser att göra oss illa på dem. Att byta sprutan Sprututbytesprogrammen och dess ”harm reduction”politiska innebörd är en het potatis i Sverige. Jag kommer inte lägga mina personliga åsikter om systemet utan konstaterar endast att de är här för att stanna och fler är på väg att öppna. Dessa sprututbytesprogram finns i nuläget i bla. Malmö, Lund, Helsingborg, Karlskrona samt i Stockholm. I Stockholm är det en brukarförening som på eget initiativ öppnat en lokal dit brukare kan komma och byta sprutor och ligger således inte under landstinget som i övriga fall. Stockholms Brukarförening, som de heter, har polisanmält sig själva för att få klarhet i om de får agera på detta sätt och som det ser ut i nuläget så verkar de få fortsätta. Flera källor beskriver en nedgång i smittospridning bland narkomaner i de områden där dessa program startat. I nuläget finns det dock inga utvärderingar gjorda på något av dessa utbytesprogram. Lund rapporterar att de har mellan 5-10 personer som dagligen kommer och byter sprutor. Kommer steroidmissbrukare ha tillgång till rena sprutor? Uppgifter från norra England gör gällande att de flesta av deras klienter på sprututbytesprogrammen är steroidmissbrukare. Då jag samtalade med de svenska utbytesprogrammen så ser de inte den problematiken än. I Lund har de en klient medan de övriga inte har någon. De säger dock att steroidmissbrukare är välkomna in för att få byta sina sprutor. Lagstiftning Till skillnad från andra länders juridik så är det inget brott att inneha redskap som är förknippat med narkotikahantering. I USA har de flesta delstater hårdare 34 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 straff på reskapen än själva bruket. Enligt ”Förordning (1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler” är det dock ett brott att sälja sprutor utan att vara berättigad till det. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot detta dömes till böter eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst ett år Det är också ett brott att införa sprutor i landet (utan läkares tillåtelse) och straffet för det återfinns i Lag (2000:1225) om straff för smuggling. Även om det inte är ett brott att inneha sprutor och andra redskap, kan de dock fungera som stödbevisning vid en domstol eller vara föremål för förverkande. Narkotikastrafflagen 6§ Fjärde stycket Påträffas injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen, eller andra föremål, som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan befattning med narkotika, hos någon som har begått brott enligt denna lag eller i ett utrymme som disponeras av honom eller i förbindelse med narkotika som har varit föremål för brott enligt denna lag, skall föremålen, oavsett vem de tillhör, förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. Enligt 6 paragrafen NSL så måste det alltså finnas ett brott i grunden för att kunna förverka en spruta. Det står även skall förklaras förverkade! Detta skall kan nog diskuteras, då jag inte anser att det är ett måste i alla situationer. Om man hittar verktyg – sprutor och kanyler - på en person som inte är misstänkt för något brott och finner det av vikt att förverka dessa, så kan man använda sig av BrB 36:3§ tredje stycket Bilden visar två olika typer av sprutor. Den större som oftast används vid injicering av amfetamin och den smalare för heroin. 36 kap. 3 § Förverkande får även i annat fall än som avses i 2 § beslutas i fråga om föremål 3. som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom och som har påträffats under omständigheter som gav uppenbar anledning att befara att de skulle komma till sådan användning. Lag (1989:136). Oavsett vilken lagstiftning vi använder oss av så skall vi dokumentera förverkandet i polisens formulärportal och på blankett ”Beslut om förverkande enligt lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande mm” Anledningar till att förverka sprutor kan vara brukarens unga ålder, risk för skada på annan med mera, men vi ska ha i åtanke att om vi tar sprutan ifrån dem så finns möjligheten att de tvingas använda smutsiga verktyg och riskera sjukdomar. Dessa verktyg är självklart eftertraktade på narkotikamarknaden och en spruta kostar ca 300 kronor på den svarta marknaden. Prisskillnader finns självklart beroende på vart man bor i Sverige men kostar alltså mer än vad snittpriset på 1 gram amfetamin är. Bevis Som skrivits tidigare så måste vi tillhandahålla åklagarna bevis som styrker brottet. I fallet med eget bruk så är det själva intaget som är kriminaliserat, inte tillståndet de försätter sig i och ruset. En spruta är således ett bra bevis som styrker uppsåtet till intaget. Sen är frågan om det verkligen är nödvändigt att ta den i beslag. Det räcker oftast att man dokumenterar den i fritexten eller med en bild. SKL är inte överförtjusta i att få sprutor skickade till sig och vi bör således undvika detta. Hittar man en spruta innehållande narkotika så kan man spruta ut innehållet i tex. en urinburk och skicka in den. Om man måste skicka in ”riskmaterial”, så måste vi klart och tydligt dokumentera att det är just den sortens beslag. Vi ska dock aldrig skicka in själva nålen. Det gäller även föremål som kommit i kontakt med t.ex. smittade verktyg. Exempel på detta är de tussar som brukarna använder som filter som vi ofta hittar i redlinepåsar. När vi skickar in dessa och har vetskap om att den misstänkte har sjukdomar så måste det framgå med texten ”riskmaterial”. Det kan vara bra att veta att SKL analyserar ej rikmaterial om det finns andra narkotiska beslag i ärendet. Skydda oss Många nya poliser använder ofta skinnhandskar vi avivisitering för att skydda sig. Problemet är att våra handskar inte skyddar alls. Tvärtom så är de en risk då de hämmar känseln i fingrarna och om man skulle stöta på en nål så skulle man troligtvis bara trycka hårdare och kan på det sättet få nålen i sig. Sjukvårdsinrättningar har ofta gummihandskar som är lite tjockare än de som vi brukar ha i arresterna. En idé kan vara att förse sig med några sådana när man har vägarna förbi. Har man gummihandskar på sig vid avvisiteringar känner man om man stöter på något och risken att missa ett beslag minskar. Som det ser ut nu så är det upp till oss själva att hitta ett syfte med förverkandet. Det är också viktigt att kolla om man bor ett område med utbytesprogram och om det finns lokala riktlinjer. Med tanke på den förändring som skett med att brukare nu får sprutorna legalt så skulle jag uppskatta att man från högre ort gav oss operativa poliser vägledning i hur vi ska ställa oss till sprutorna vi hittar. Vi har alltså lagar som förbjuder försäljning av sprutor och lagstiftning som menar att vi skall förverka sprutor vid påträffande men ändå genomförs legala utbytesprogram. Hur skall vi agera på fältet? n svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 35 Sambandsmannakontor läggs ner inom EU Samtliga svenska sambandsmannakontor inom EU-länderna kommer att stängas vid kontraktens utgång vilket innebär under 2011 och 2012. De länder som berörs i tidsordning för stängning är Rumänien (öppnades 2008), Litauen (2005), Nederländerna (1977), Estland (1993) och Polen (1991). En ambulerande sambandsman kommer i stället att placeras vid Europol i Haag. Svenska sambandsmän kommer också att utplaceras i Colombia (Bogotá) och Turkiet (Istanbul). P å ambassaden i Vilnius har en sambandsman alltså funnits sedan 2005 och den 31 augusti i år, då kontoret stängs, har undertecknad haft förmånen att få ha tjänstgjort i Litauen under två år. Norsk polis, som har stora problem med den litauiska kriminaliteten, har haft vissa funderingar om att ersätta den svenske polissambandsmannen, men något beslut har ännu inte tagits i frågan. För 20 år sedan hade Litauen en befolkningsmängd på 3,7 miljoner, medan det idag bor knappt 3 miljoner människor i landet. Många människor flyttar till andra länder i Europa för att söka sig en bättre framtid. Litauen har ca 35 procent ungdomsarbetslöshet, vilket säkerligen innebär att många lockas och rekryteras till kriminella grupperingar som begår brott i våra nordiska länder. professionella och svåra att avslöja. Lyxbilar har regelbundet stulits i Stockholmsområdet och körts ut till de baltiska länderna. Under sommaren 2011 har ett stort antal stulna bilar i Norge anträffats i samband med utresa från Stockholms Frihamn och flera litauer har gripits både i Norge och i Sverige. Citypolisen i Stockholm har avslöjat en gruppering i Kaunas, där man i några bilverkstäder gjort om bilar med stulna bildelar från ett 70-tal bilar stulna från hela Europa till värden av ca 90 miljoner kr. Ovanstående är några exempel på vad litauiska kriminella åstadkommit vad gäller stöldbrott. Jag såg att Stockholmspolisen kritiserats över ett uttalande om att allmänheten bör vara uppmärksamma på litauisk registrerade fordon. Jag instämmer till fullo i att viss uppmärksamhet bör iakttas och de fordon som litauiska kriminella ofta färdas i är VW Passat, Jetta, Audi och Opel Astra. Stöldbrott och narkotikabrott är de ärenden som belastat sambandsmannakontoret i Vilnius allra mest under den tid som jag tjänstgjort i Litauen. Sverige och Norge har stora problem med litauiska tjuvar, men även Danmark har på senare tid drabbats av kriminella från Litauen. I Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten har under en lång tid ett stort antal litauer begått otaliga inbrott och några litauer har också gripits av polisen. Litauiska kriminella från Kaunas ändrade för en tid sedan sin strategi efter att flera personer gripits i Norge. Man åker nu i större omfattning än tidigare till Danmark, där polisen inte lagt ner lika stora resurser som den norska polisen, som vid flera tillfällen gjort lyckosamma insatser mot dessa litauiska tjuvar. I Göteborgsområdet har i år flera lastbilar med släp stulits för mycket stora värden och de inblandade litauerna som är kända av polisen i Kaunas är mycket 38 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Smuggling av narkotika och då främst amfetamin och metamfetamin som produceras i Litauen har under flera år varit ett allvarligt problem i främst Norge, där Sverige mer blivit ett transit land för smugglingen, men även i Finland har litauerna en marknad. Polisen i Helsingfors utredde förra året ett ärende där ca 50 kilo amfetamin smugglats till Finland. Polisen i Västra Götaland har i slutet av förra året och i början av 2011 gjort stora beslag av amfetamin/metamfetamin. Polisen i Oslo utreder ett ärende med smuggling av ca 12 kilo kokain och Rikskriminalpolisen utreder samtidigt ett ärende där man beslagtagit ca 12 kilo cannabis och 10 kilo amfetamin och i båda ärendena har samma litauiska bil använts vid smugglingarna. Två litauer har gripits enligt europeiska arresteringsorder och överlämnats till Sverige. Litauisk polis/tull har tyvärr inte varit alltför effektiva i avslöjande av laboratorier för produktion av amfetamin/metamfetamin. Senaste beslaget gjordes i maj månad 2009 då ca 50 kilo beslagtogs och där ytterligare 50 kilo var under produktion. Resorna till Norden görs oftast färjevägen RigaStockholm, Tallinn-Stockholm och även KlaipedaKarlshamn eller Ventspils-Nynäshamn. Ibland åker man landvägen via Polen och reser in vid Lernacken i Malmö. Kontroll av bokningslistorna är en god hjälp för att se vilka som reser och där är tullen och gränspolisen i Stockholm värdefulla samarbetspartners till sambandskontoret. Jag vill passa på att ge en speciell eloge till Gränspolisens rörliga sektion i Stockholm som oftast ställer upp med personal då hjälp behövs för att kontrollera eller följa efter misstänkta litauer som anländer till Stockholm. Smuggling av cigaretter till Litauen har under 2011 ökat med 25 procent enligt tullen och en stor del av cigarettsmugglingen kommer från Kaliningrad och av de cigarettbeslag som görs av tullen i Sverige kommer mycket från Litauen och Lettland. Ökningen av smuggling av cigaretter och sprit är säkerligen ett resultat av de höjda skatter som regeringarna i Litauen och Lettland varit tvingade att vidta beroende på finanskrisen. Polisen i Stockholm har under en tid kunnat observera hur unga kvinnor från Litauen regelbundet besöker Stockholm och säljer sexuella tjänster. Den stora ungdomsarbetslösheten kanske kan vara en orsak till detta. Som sambandsman i Litauen är min uppfattning att beslutet att stänga kontoret kommer att innebära att viktig information kommer att utebli från värdlandets brottsbekämpande myndigheter, samt förseningar i informationsutbytet i operativa ärenden. Kompensatoriska åtgärder måste genomföras och där kommer Europol att få spela en viktig roll, men att ersätta sambandsmännen kommer att bli mycket svårt enligt min uppfattning. n Lars Norberg Karta över de nordiska sambandsmännens placeringar i världen. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 39 Spicelandet.se – en guldgruva med tragiskt slut Ett samarbete mellan polisen, tullen och posten i Göteborg resulterade i att drogförsäljning via internetsajten spicelandet.se avslöjades och innehavaren dömdes till ett långt fängelsestraff och värdet av närmare en miljon kronor förklarades förverkat. T ullverket hade under 2010 träffat på flera paket från Kina som innehöll den narkotikaklassade cannabinoiden JWH-018. Paketen var adresserade till den enskilda firman Trillity Trading i Göteborg. Postens personal på ett par inlämningsställen i Göteborg klagade på att de mådde dåligt av daglig hantering av starkt doftande paket som en man lämnade in för distribution över hela landet. Polisen hade också under 2010 fått in tips mot en person om olaglig drogförsäljning över internet. Sammantaget pekade alla dessa iakttagelser mot en viss adress där polisen gjorde tillslag den 11 februari 2011. Den 38-årige man som bodde där och som misstänktes ligga bakom droghanteringen, var just då på väg till posten med 78 adresserade och frankerade brev, som alla innehöll påsar med beteckningen ESCAPE. Varje påse innehöll 3 gram spice, en örtblandning. I lägenheten hittades mängder av förpackningsmaterial, en värmeförslutare, en del labbutrustning och kemikalier, bland annat aceton. Polisen hittade också 464 gram starkt doftande pulver, som vid analys visade sig vara JWH-018 med en halt av upp till 97,3 procent. Där fanns också en mängd torkade växtdelar. Tillverkning och försäljning av spice Den gripne 38-åringen beskrivs som en enstöring som tidigare är dömd för bland annat dopningsbrott, narkotikabrott, misshandel, inbrott och grov vårdslöshet i trafik. Mannen har berättat att han innehar firman Trillity Trading, genom vilken han sålt naturprodukter via internet. Han har också sålt rökmixen ESCAPE via sin hemsida spicelandet.se. 42 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 På den ganska torftiga hemsidan presenterades verksamheten så här: Spicelandet är en nyöppnad webshop som säljer de bästa och starkaste spiceprodukterna till det bästa priset. Alla våra rökelser är helt lagliga i Sverige och vi skickar iväg ert paket dagen efter att ni lägger er order. Rökmixen har han tillverkat själv i bostaden och ingredienserna bestod enligt 38-åringen av den torkade örten Damiana, lagligt JWH-pulver inköpt från Kina samt lösningsmedlet aceton. Pulvret löstes upp i aceton som sedan sprutades över de torkade örterna. När vätskan avdunstat innehöll de torkade örterna 0,5 procent JWH-018. Mannen förpackade 3 gram av växtmaterialet i påsar som han försåg med etiketterna ESCAPE. Det var enligt mannen enkelt att tillverka och enkelt att sälja. När Spice Nordic, som var en ledande internetförsäljare av spice, lade ner sin verksamhet i januari 2011, ökade efterfrågan på ESCAPE och ”alla ville köpa”. Försäljningen gick bra och mannen fick in mycket pengar. Han uppgav att han arbetade arton timmar om dygnet och gjorde alla arbetsmoment själv. Köparna, som var fördelade över hela landet, var oftast unga personer som antingen löste ut sina beställningar mot postförskott eller betalade i förväg till mannen. Priset var 269 kronor för 3 gram ESCAPE. Ett par storkunder fick rabatt. Ibland skickade mannen sina ESCAPE-påsar i paket tillsammans med sportdrycker för att de skulle bli tyngre. Anledningen var att de kunder som beställde större mängder ville detta, eftersom mindre paket eller brev som är dyra att lösa ut kan misstänkas innehålla narkotika eller pengar. Spicelandet.se stängdes några månader efter polisens ingripande och under tiden fortsatte beställningar att komma in. Likgiltighetsuppsåt räckte för långt straff Enligt utredningen hade mannen enbart köpt och hanterat den narkotikaklassade substansen JWH-018. Själv påstod han under förundersökningen och i tingsrätten att han varit noga med att beställa lagliga cannabinoider som JWH-122, JWH-203 och AM-2201. De kinesiska leverantörerna har i så fall lurat honom och skickat JWH-018 som är billigare, enligt mannen. Tingsrätten i Göteborg ansåg att den åtalade mannen borde ha insett att det eftertraktade pulvret innehöll en stark narkotikaklassad substans. Eftersom han förhållit sig likgiltig inför detta, har han i vart fall haft ett likgiltighetsuppsåt. Tingsrätten fann att det var styrkt att 38-åringen framställt och överlåtit drygt 13 kilo av örtblandningen ESCAPE och att han dessutom vid gripandet innehaft 464 gram pulver som innehöll JWH-018 av mycket hög renhetsgrad. Tingsrätten menade vidare att JWH-018 är att jämföra med cannabis i farlighetshänseende. Även vid mängdberäkning ska JWH-018 jämföras med cannabis oavsett om det är i pulverform eller ingår i en örtblandning. Den mängd narkotika mannen hanterat bedömdes av tingsrätten motsvara ett straffvärde på knappt fem år. Att han dessutom bedrivit en omfattande tillverkning och affärsverksamhet försvårade gärningen. Likaså att mannen hade marknadsfört ESCAPE mot en yngre kundkrets. Han dömdes därför till fängelse i fem år och 6 månader för grovt narkotikabrott. Enligt åtalet hade mannen sålt ESCAPE för 1 184 617 kronor. Tingsrätten beslutade att en miljon kronor ska förklaras förverkade av mannens tillgångar. Ändrat straffvärde och skärpt straff i hovrätten Båda parter överklagade domen till Hovrätten för västra Sverige. Åklagaren Ebba Idunger i Göteborg yrkade på skärpt straff eftersom hon ansåg att straffvärdet för innehavet av 464 gram pulver JWH-018 borde beräknas utifrån den mängd spice som JWH-pulvret hade räckt till vid framställning av ESCAPE. Enligt den beräkning som SKL gjort på åklagarens begäran skulle pulvret räcka till i vart fall 17,3 kilo rökblandning med en halt av 0,5 procent JWH-018. JWH-pulver går knappast att konsumera som drog i någon annan form än genom rökning av örtblandning. 38-åringen medgav också att han tänkt använda JWHpulvret för att framställa ESCAPE, i vart fall fram till sommaren 2011. Hovrätten var enig med tingsrätten om att JWH-018 ska jämföras med cannabis i farlighetshänseende. Men vid bedömning av straffvärdet jämställde hovrätten mannens innehav av pulvret med ett innehav av den färdiga mängd Escape som hade kunnat färdigställas, dvs. i vart fall 17,3 kg. Straffvärdet blev därför högre och trots att hovrätten sänkte den mängd ESCAPE som 38-åringen redan ansågs ha framställt och sålt till 11 kilo, dömdes mannen till fängelse i 6 år och 6 månader. Där kunde historien ha slutat, men 38-åringen, som yrkat på en frikännande dom i hovrätten eller ett avsevärt kortare straff, valde att ta sitt liv i häktet i Göteborg en vecka efter hovrättens dom. n Jessica Vikberg Narkotikaklassade cannabinoider Sedan september 2009 har följande syntetiska cannabinoider blivit narkotikaklassade: JWH-018, JWH-073, JWH-081, JWH-200, JWH-250, JWH-398, JWH-122, JWH-203, JWH210, HU-210, CP 47,497-C6 t.o.m. -C9. På FHI:s bevakningslista finns bl.a. AM-2201 och AM-694. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 43 Hur skall man bemöta argument för fri narkotika? Debatten är fri, men vissa grundläggande omständigheter måste beaktas. S verige har genom anslutningen till Förenta Nationernas narkotikakonventioner (1961, 1971 och 1988) förbundit sig att begränsa användningen av internationellt reglerade narkotika till medicinska och vetenskapliga syften. Bland dessa medel finns cannabis. Samtidigt förekommer bl.a. på internet och i den internationella debatten regelbundet krav på legalisering av cannabis eller andra narkotika. Sådana förslag syftar till att släppa handeln fri, så att det skulle vara lagligt för envar (åtminstone för vuxna) att köpa och konsumera vissa eller möjligen alla narkotika som privata rusmedel. Den svenska yttrandefriheten är mycket vid och tillåter framförande av udda åsikter, t.ex. propagerande för dödsstraff. Det är också tillåtet att argumentera för fri narkotika. Argumenten varierar från att cannabis är ”ofarligt” till att narkotikakontrollen gör mer skada än nytta. att vara narkotikamissbrukare till att vara narkoman är inte kända. Det viktiga är att konventionen inte fastställer någon fristad kring privat konsumtion av narkotika. De senaste 50 åren har dock många debattörer sökt hävda en ”rätt till rus”. Den viktigaste var den amerikanske psykologen Timothy Leary (1920 – 1995). I en serie böcker, föreläsningar och rättsfall drev han hård kritik mot sin tids mycket stränga amerikanska narkotikakontroll men även aktiv propaganda för en psykedelisk filosofi. Dess centrala tanke var att människan borde använda droger för att ”vidga sitt medvetande”. Filosofin framställdes som en ny religion, men dess krav på att få använda narkotika som sakrament vann aldrig stöd i amerikanska domstolar. Idag kvarstår inte mycket av psykedelika-filosofin. En rad religiösa ledare har också uttalat sig mot användandet av droger eller andra mekaniska medel som falska vägar till religiösa upplevelser. Rätt till rus? Nya juridiska doktriner utvecklas av och till i ett försök att skapa systematik, men även för att ge ökad tyngd åt vissa politiska krav. Så har varit fallet med bl.a. mänskliga rättigheter och miljöskydd. Narkotikakontrollen är en del av folkrätten och bygger på Förenta Nationernas konventioner. Dessa går tillbaka till en hundraårig doktrin att hanteringen av narkotika skall begränsas till medicinska och vetenskapliga syften. Det betyder dock inte att vilka metoder som helst är tillåtna för att bekämpa brott mot narkotikakontrollen. Ett av de viktigaste regelverken för att avgränsa tillåtna metoder för brottsbekämpning är Europarådets konvention om mänskliga rättigheter (1950 och senare). Den förbjuder bl.a. dödsstraff och tortyr. Europarådets domstol har också satt vissa gränser för brottsprovokation. Viktigare är dock att Europarådets konvention tillåter administrativa frihetsberövanden för en individ som ej är misstänkt eller dömd för brott ifall det är fråga om en narkoman (drug addict) eller en alkoholist, en psykiskt sjuk person eller en lösdrivare (art. 5.1.e). De exakta gränserna när en människa övergår från 46 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Välorganiserade krav på frisläppande (”legalisering”) av cannabis (”pot”) och andra narkotika har periodvis förekommit sedan mitten av 1960-talet. Foto: JH. Hur bemöta? I Sverige har vi inte haft särskilt mycket av legaliseringsdebatt på mycket länge. På debattsajten Newsmill publicerades dock i november 2010 en artikel på temat ”en mänsklig rättighet att få nyttja cannabis”. Ett ökat inflytande från den kontinentaleuropeiska debatten kan också föra med sig att frågan kommer upp på den politiska dagordningen. I Sverige har det från senare delen av 1960-talet rått stor samstämmighet mot legalisering av cannabis eller andra narkotika. Men det gör att beredskapen är svag för att hantera exempelvis en samordnad legaliseringskampanj inom EU. Med ett ökande missbruk av droger med s.k. entheogena* egenskaper kan vi räkna med att det kommer att bli vanligare med religiösa och filosofiska argument för ”rätten till rus”. Man kommer att peka på att amerikanska indiankyrkan (American Native Church) och en del sydamerikanska kulturer tillåts använda droger för religiöst bruk. Motargumenten kan vara av flera slag. Juridiska argument kan markera att narkotikakontrollen är en del i folkrätten och därmed har samma tyngd som exempelvis skyddet för mänskliga rättigheter. Samhällspolitiska argument kan vara att ett modernt samhälle inte kan tillåta skick som slår ut människor, undergräver deras förmåga att leva ett självständigt liv o.s.v. Medicinska argument kan fästa vikt vid att ickemedicinskt bruk av narkotika och liknande droger leder till beroendeproblem, psykiska störningar m.m., som är till skada för individ och samhälle. Här är det särskilt angeläget att peka på att cannabis, som på 1960-talet i vida kretsar beskrevs som mer eller mindre ofarligt, visat sig orsaka djupgripande personlighetsförändringar. Dessa kan ödelägga missbrukarens mentala och sociala förmåga. Försäkringsargument kan fokusera på att narkotikamissbruk utgör ett risktagande som ligger vida utanför det som är acceptabelt för att täckas av försäkringar. Eftersom det offentliga försäkringssystemet med bl.a. solidarisk finansiering av sjukvård, rehabilitering och försörjningsproblem modellerats efter det privata, så innebär missbruk att missbrukaren skjuter över sina riskkostnader på kollektivet. I det långa loppet blir det samhällsekonomiskt ohållbart. Hjälp Till hjälp för medarbetare som arbetar med information till allmänheten har amerikanska federala narkotikapolisen (DEA) sammanställt en detaljerad handledning, Speaking out – Against Drug Legalization (2010). Den innehåller allt från en genomgång av vanliga myter om narkotikakontroll till en redovisning av fakta, t.ex. om problemen med medicinsk marijuana. År 1991 publicerade Rikspolisstyrelsen, Svenska Carnegie Institutet och SvenskaNarkotikapolisföreningen en skrift, Narkotika Lagar Fakta Argument, med en kort översikt av vanliga narkotika och gällande lagar Den amerikanske psykologen Timothy Leary argumenterade för användande av LSD, psilocybin och andra narkotika som medel för att undersöka det mänskliga sinnet. I boken Politics of Ecstasy (1970) anklagade han den amerikanska regeringen för att inskränka människors rätt att med drogers hjälp skapa nya medvetanden. samt en översikt av narkotikakontrollens betydelse. De vanligaste argumenten för legalisering bemöttes också. Skriften utkom i tre upplagor med sammanlagt 60 000 exemplar och även i en engelsk utgåva. Narkotikakontrollens grund Visst har människor rätt att argumentera för fri narkotika. Men det finns en rad hårda fakta – från FN-konventioner till skaderapporter – som alla måste ta hänsyn till. Narkotikakontrollen grundas på en lång och dyrköpt erfarenhet av att narkotika skadar människor och samhällen. Det är just på den erfarenheten som vi bör bygga vårt försvar för narkotikakontrollen. n Jonas Hartelius * Entheogen av grekiska ”en” = inom, ”theos” = gud, och latinets ”genesis” = skapande. Entheogen betyder i fråga om droger en förmåga att skapa en känsla av att vara uppfylld av en gud eller av gudomliga krafter. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § HD-dom som medför konsekvenser När domstolarna ska bestämma straff i narkotikamål använder de sig sedan länge av tabeller som utgår från narkotikans art och mängd och som anger hur långt fängelsestraff en viss mängd olovligt hanterad narkotika förtjänar. Högsta domstolen (HD) har emellertid i dom den 16 juni 2011 i mål nr B 5412-10 klargjort att tabellerna måste användas med större försiktighet än hittills och väsentligt sänkt det av hovrätten utdömda fängelsestraffet. Tingsrätten hade dömt två personer till fängelse i sex år för bl.a. narkotikabrott vid två tillfällen avseende hantering av ett kilogram mefedron vid varje tillfälle. Tingsrätten hade jämfört mefedron med amfetamin. Hovrätten hade jämställt mefedron med ecstasy och ändrat påföljden till fängelse i fjorton år. Högsta domstolen jämställde mefedron med amfetamin och bestämde påföljden till fängelse i fyra år, vilket enligt tabellerna skulle motsvara hantering vid ett tillfälle av ca 850 gram amfetamin (Borgeke m.fl Studier rörande påföljdspraxis, fjärde upplagan 2009, s 644). HD tog först ställning till arten och mängden av narkotika som hade hanterats och vilken betydelse det hade för rubriceringen. Mängden visade att befattningen syftat till handel med narkotika och brotten bedömdes som grova. Därefter bedömde HD straffvärdet med utgångspunkt från andra omständigheter än art och mängd. Försvårande var bl.a. att det varit fråga omfattande handel med narkotika och förmildrande bl.a. att brottsligheten legat långt ifrån delaktighet i den organiserade narkotikahandeln. Detta ligger i linje med det resonemang som HD förde i NJA 2004 s. 354 som avsåg i huvudsak befattning med 788 tabletter ecstasy. HD fann med hänsyn till arten och mängden av narkotika att brottet var grovt och påpekade att viss försiktighet därför måste iakttas att låta dessa omständigheter också påverka straffvärdet inom ramen för den tillämpliga straffskalan för grovt brott. HD fann i det här fallet trots allt skäl att låta arten och mängden av narkotika påverka straffvärdet och bestämde påföljden till fängelse i två år och sex månader. § Rättsrutan § 50 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 HD har emellertid i domen den 16 juni 2011 varit sällsynt tydlig, inte minst beträffande konsekvensen av sitt resonemang. Det står redan klart att avgörandet kommer att påverka straffmätningen i narkotikamål framöver. Här ett par exempel: Den 4 juli 2011 meddelade Helsingborgs tingsrätt dom i mål nr B 2879-11. Med hänvisning till HD:s dom bestämdes påföljden för narkotikasmuggling av 803 tabletter Subutex till fängelse i två år. Tingsrätten fann att arten och mängden av narkotika medförde att brottet var grovt. Bl.a. eftersom den åtalade varit delaktig endast som kurir tilläts arten och mängden narkotika inte få något genomslag på straffvärdet, som därför inte bedömdes överstiga minimistraffet för grov narkotikasmuggling. Enligt tingsrätten skulle arten och mängden narkotika enligt dittillsvarande praxis motsvara fängelse i tre år och sex månader. Den 12 juli 2011 sänkte Göta hovrätt i mål nr B 1638-11 det av tingsrätten utdömda straffet på fängelse i sju år till tre år för bl.a. narkotikabrott. Hovrätten fann att tingsrätten tycktes ha bestämt påföljden med utgångspunkt från tabeller och att detta inte var invändningsfritt. Hovrätten, som hänförde sig till vissa delar av HD:s dom, fann att brottet var att anse som grovt med hänsyn till arten och mängden av narkotika. Därefter vägde hovrätten vid bedömningen av straffvärdet i huvudsak andra omständigheter mot varandra och stannade slutligen vid ett samlat straffvärde på fängelse i tre år. HD-domen resulterar omedelbart i att polis, tull och åklagare nu måste lägga mer utredningstid på andra omständigheter än mängd i samband med beslag av narkotika och andra droger. Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö § Rättsrutan § Info från SKL, Droganalysenheten Dopningsmedel: Ghrelin, Growth Hormone Releasing Peptide eller GHRP SKL får sedan 2008 in allt fler material av GHRP-2 och GHRP-6, oftast tillsammans med övriga dopningsmedel som polisen tar i beslag. GHRP-produkter omfattas numera av dopningslagen. Ghrelin, även kallad Growth Hormone Releasing Peptide eller GHRP är en 28-aminosyra lång peptid, som utsöndras i huvudsak i magsäcken. Ghrelin är med och styr flera mekanismer i kroppen som t.ex. utsöndringen av tillväxthormon (GH, somatropin) och stimuleringen av aptit. Flera syntetiska varianter av Ghrelin med den GH-utsöndrande effekten har utvecklats, dels syntetiska peptider som t.ex. GHRP-2, GHRP-6 och dels substanser som inte bygger på peptidskelettet som t.ex. MK-0677, SM-130,686. De sistnämnda har utvecklats eller är under utveckling av läkemedelsbolag bl.a. för behandlingar inom cancervården. Ghrelin och de syntetiska varianterna av GHRP, är sedan december 2009 upptagna i Expertgruppens förteckning över substanser som utgör dopningsmedel enligt Dopningslagen (1991:1969) i paragraf 1.4, som står för ”kemiska substanser som ökar produktion eller frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon”. Flera substanser med samma verkan som Ghrelin kan framöver bli aktuella för utredning och klassning. De syntetiska GHRP förekommer flitigt på web- sidor där de också finns till försäljning. Likt tillväxthormon förekommer de ofta i injektionsampuller (storlek ca 2 ml) antingen som vitt pulver eller som vätska, se bild. I chattforum förs diskussioner om substanserna i alla dess olika former, även för sådana som fortfarande är i läkemedelsbolagens utvecklingsfas och ännu inte finns på marknaden för försäljning. SKL:s statistik visar att antalet material innehållande proteiner och peptider ökat mer och mer för varje år. I de proteinmaterial, som SKL analyserar erhålls oftast indikation på tillväxthormon (somatropin) eller melanotan II. Den sistnämnda substansen är inte ett dopningsmedel, utan ett melanocytstimulerande ämne som gör att huden blir brun. SKL saknar idag en kemisk identifierande metod för proteiner och peptider. SKL jobbar idag, i prioriterade projekt, med att ta fram metoder för att på lång sikt kunna identifiera proteiner och peptider som t.ex. tillväxthormon och GHRP. Annika Siggesjö Volymärenden och läkemedel/dopning, SKL Några ampuller GHRP-6 som SKL fick in för analys redan 2008. De omfattas numera av Dopningslagen § 1.4. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 51 Världen runt Det illegala drogmissbruket kostar ”Krokodil” ny dödsdrog i Ryssland Under 2007 beräknas de totala kostnaderna för illegalt drogmissbruk i USA ha uppgått till mer än 193 miljarder dollar. Direkta och indirekta kostnader kopplade till drogmissbruk är uppskattade inom tre huvudsakliga områden: brottslighet, hälsovård och produktivitet. Drogmissbrukets kostnader kan sättas i relation till andra allvarliga hälsoproblem i det amerikanska samhället. Diabetes beräknas medföra kostnader på minst 174 miljarder dollar varje år och de medicinska kostnaderna för övervikt var totalt mer än 147 miljarder dollar under 2008. Överviktiga amerikaner kostar sjukvården 40 procent mer än normalviktiga. Vidare uppskattas rökningens hälsorelaterade kostnader i USA till 157 miljarder dollar årligen. Hjärtsjukdomar kostade uppskattningsvis 316 miljarder dollar under förra året i form av sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Det illegala drogmissbruket skiljer sig från andra hälsoproblem i sammanhanget eftersom det också inkluderar brott och brottspåföljder. Preventiva åtgärder för att förhindra att missbruk inleds ses som den bästa investeringen. Uppgifterna är hämtade ur en nyligen presenterad rapport från regeringsorganet NIDA, National Drug Intelligence Center. Som jämförelse har den statliga Missbruksutredningen uppskattat drogmissbrukets samhällsekonomiska kostnad i Sverige till cirka 150 miljarder kronor årligen. GH Ryska missbrukare har lärt sig att på egen hand koka ihop en livsfarlig drog som kallas ”krokodil”. Den har fått sitt namn av att den vid injektion ger allvarliga hudskador som gör att missbrukarens händer och armar ser ut som krokodilskinn. Krokodil kan lätt framställas från det smärtstillande och hostdämpande medlet kodein, som kan köpas receptfritt i ryska apotek. Vid den kemiska processen använder man även jod och röd fosfor. På grund av att hemmaproduktionen inte håller samma tekniska kvalitet som i läkemedelsindustrin kommer missbrukarna att injicera en oren blandning, som kan framkalla livshotande förgiftningar men även ge allvarliga vävnadsskador, som i värsta fall kan kräva amputation. Den verksamma substansen i krokodil är desomorfin. Detta kan ersätta heroin som missbruksmedel. Det nya ”krokodil” bör inte förväxlas med det ”krokodil” som tidigare förekommit i Ryssland och som innehållit fentanyl. G.V. Zazulin Ökad brottslighet på grund av medicinsk marijuana Enligt chefen för Montana Department of Justice´s narcotics bureau, Mark Long, har brottsligheten ökat med 78 procent sedan medicinsk marijuana blev legal i Montana, skriver Daily Chronical. Mord, rån, inbrott och stölder har förknippats med bruk av medicinsk marijuana och sedan Montana blev översållat med medicinsk marijuana, har staten också blivit en källa för den illegala handeln med drogen. – Förr brukade all marijuana komma från Mexiko och Kanada, men nu är det Montana, Mexiko och Kanada, säger Mark Long. Innan bruket av medicinsk marijuana sköt i höjden 2009, gjorde polisen ofta insatser för att hitta illegal marijuana. Nu har man tröttnat eftersom man inte vet var man ska börja. GH 54 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Hezbollah nu i samarbete med mexikanska narkotikakarteller Den libanesiska muslimska organisationen Hezbollah har börjat samarbeta med mexikanska narkotikakarteller. Samarbetet avslöjades av hackerorganisationen Lulzsec efter en attack mot den amerikanska delstaten Arizonas polisdatanät. Hezbollah har smugglat in stora mängder vapen till Mexico. Man drar nytta av kartellernas kännedom om den porösa gränsen till USA, som väntas bli det nya målet för terroristattacker. I gengäld har kartellerna fått bl.a. kunskap om hur man gör improviserade bomber av en typ som visat sig så dödlig i Afghanistan. Kartellerna har ändrat sin taktik till att mera använda bomber. De har dessutom fått tillgång till billigt heroin från Afghanistan. Hezbollah är av USA:s regering stämplat som en terroristorganisation. Källa: Business Insider 14 juli. PS Landet runt Friskis & Svettis kräver fler dopingkontroller Friskis & Svettis har mer än en halv miljon medlemmar och föreningen är medlem i Riksidrottsförbundet. RF:s dopingkontrollanter har därför möjlighet att utföra oannonserade dopingkontroller på Friskis & Svettis gym och motionsanläggningar, vilket man på F&S också kräver att RF gör. Mer än hälften, 23 av 42, av alla dopingfall som upptäcktes i landet förra året var gymtränande motionärer och av dessa var 10 medlemmar i Friskis & Svettis. De flesta tester görs ändå bland tävlingsidrottare. Av de närmare 4000 dopingtester som genomfördes i Sverige förra året, var bara 10 procent riktade mot gym och motionsanläggningar. På Friskis & Svettis är man medveten om att missbruket av anabola steroider är ett samhällsproblem som ökar bland motionärer. - Den utvecklingen är skrämmande och nu måste vi ta den på allvar, skriver Friskis & Svettis generalsekreterare Anna Iwarsson på hemsidan och kräver utökade dopingkontroller. U-FOLD – ett nytt forskningsnätverk i kampen mot läkemedels- och drogberoende I Sverige bedrivs forskning om droger och drogberoende på flera olika håll. Mycket av denna typ av forskning är koncentrerad till Uppsala. Här finns Biomedicinskt Centrum (BMC), Metadonkliniken, Centrum för polisforskning och många andra aktörer. Men i Sverige saknas en enad kraftsamling på området, vilket fick professor Fred Nyberg att ta initiativet till U-FOLD, Uppsala universitets Folum för forskning Om Läkemedels- och Drogberoende. Målet är att inrätta ett nationellt institut med uppgift att bedriva forskning och sprida kunskap om behandling för personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak. Detta forskningsnätverk kommer att sjösättas vid ett seminarium i Universitetsaulan på Uppsala universitet den 5 oktober 2011, kl. 09.00-13.00. Seminariet är öppet för alla intresserade och mer info finns på www.ufold.uu.se. GH Knark i holken Narkotika eller ej? Det råder idag delade meningar i frågan om vissa narkotikahaltiga växtberedningar skall räknas som narkotika trots att de själva inte finns på narkotikaförteckningarna. I centrum står just nu växtmaterial som innehåller DMT (narkotika enligt förteckning I). DMT finns bl.a. i ayahuasca (rotbark från Banisteriopsis caapi) och i Mimosa hostilis. I en dom den 26 juni (B 3639-11, laga kraft) ogillades ett åtal avseende innehav av material innehållande DMT. I ett utlåtande 14 juli har Läkemedelsverket uttalat sig om ett beslagtaget material (ett rödbrunt pulver som inköpts från en internetsajt som tillhandahåller material från Mimosa hostilis; i materialet hade påvisats en halt av 1,7 procent DMT). LV uttalade att det ”är en beredning som utgör narkotika enligt 8 § narkotikastrafflagen”. Utlåtandet har när detta skrives inte prövats rättsligt. Inga vägledande besked har kommit från Riksåklagaren. JH I våras tog polisen i Kalmar 560 gram hasch i beslag i en fågelholk som satt uppspikad i en gran i ett skogsområde i staden, berättar Barometern. Ett par dagar tidigare hade polisen kontrollerat en narkotikapåverkad man som försökte fly när han skulle kroppsvisiteras. Omständigheter ledde till beslut om husrannsakan hemma hos den 21-årige mannen. I lägenheten, som han delade med en kamrat, hittades anteckningar som tydde på att de båda männen ägnade sig åt försäljning av narkotika. Polisen hittade 30 000 kronor i kontanter och anabola steroider men inga andra droger. Poliserna misstänkte att det kunde finnas en knarkgömma i skogen nära bostaden. En hundpatrull sökte igenom området och efter ett par timmar fick hunden Gant upp ett spår. Efter ytterligare en stunds nosande ställde hunden sig på bakbenen mot en gran och markerade mot en fågelholk som satt ett par meter upp på stammen. Där fanns haschgömman på drygt ett halvt kilo. GH Polisens arbete mot narkotika En ny rapport om polisens arbete mot narkotika finns att ladda ner på www.polisen.se svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 55 Debatt Hur skall sakkunniga anlitas i domstolar i framtiden? I brottmål som avser olovlig hantering av narkotika, läkemedel, dopningsmedel eller hälsofarliga varor finns ofta ett stort behov av sakkunskap om hur de aktuella medlen fungerar, vilka risker de medför, mängdberäkning avseende dopningsmedel m.m. Informationen kan ha stor betydelse för bl.a. påföljdsbestämningen. Begreppet sakkunnig En sakkunnig person kan antingen förordnas av domstol (domstolssakkunnig), eller av part, t.ex. åklagare. Eftersom 40 kap. 1 § rättegångsbalken endast avser domstolssakkunnig finns inga kvalifikationskrav på partssakkunnig, varken krav på särskild fackkunskap eller att den sakkunniges deltagande ska vara nödvändigt. Det ställs heller inga krav på att en sakkunnig skall vara orienterad om rättspraxis, förarbeten, tidigare bedömningar eller liknande. Vem som skall anlitas som partssakkunnig är således inte klart. I princip kan vem som helst vara sakkunnig, under förutsättning att han eller hon har kunskap inom området. I drogrelaterade mål kan sakkunniga vara allt från forensiska laboratorieexperter till akademiska forskare till poliser med särskild sakkunskap. 58 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Det finns inte något system för att rekrytera, utbilda och kvalitetscertifiera sakkunniga i narkotika- och liknande mål. En partssakkunnig behandlas enligt de regler som gäller för ett vanligt vittne och han/hon kan därför också benämnas sakkunnigt vittne eller expertvittne. Den fria rekryteringen gör att det blir fritt för sakkunniga att uttrycka sig hur som helst. De kan gömma sig bakom ”samlade bedömningar” när de exempelvis anser att en beredning är farligare än en annan. Allt detta erbjuder naturligtvis goda möjligheter för listiga försvarsadvokater att spela upp hela sitt register av ifrågasättande av det sakkunniga vittnets kompetens. I en ovan miljö, som en rättssal är för många, kan den sakkunniges uppgifter bli osäkra och uppfattas som mindre trovärdiga. Debatt Ökad efterfrågan kräver bred kompetens Frågan om sakkunnigmedverkan i narkotikamål kommer att få helt nya proportioner i en nära framtid. Under de senaste åren har Regeringen förklarat omkring 20 preparat för narkotika, bland dem en rad syntetiska katinoner och syntetiska cannabinoider. För de flesta finns ingen praxis utstakat när det gäller farlighetsbedömning av narkotika. Innan det blir en stabil praxis kommer det för de flesta av dem att krävas många rättegångar med många sakkunnigas medverkan. Dessutom har Högsta domstolen i en aktuell dom (B 5412-10) uttalat att det är en bevisfråga – inte en prejudikatsfråga – att avgöra farligheten och att det ankommer på åklagaren att förete ny bevisning. Det ger åklagarna möjligheter att efterhand, när mer blir känt om riskerna med en ny narkotika, redovisa nya sakkunnigutlåtanden, forskningsrapporter m.m. för att få fram en strängare bedömning. Men det betyder också att försvaret kan åberopa internationella rapporter, som är framställda under helt andra premisser, för att få fram en mildare bedömning. Vi riskerar att få ett ”hela havet stormar” med rapporter och motrapporter som kan förvirra en domstol. ” Vill man ha kompetens i svenska domstolar får man skapa praktiska och ekonomiska förutsättningar för sakkunnigas långsiktiga arbete. Annars riskerar praxis-utvecklingen att bli slingerartad. Kraven kommer att öka på sakkunnigmedverkan på plats i domstol men även på att sakkunniga har gedigna kunskaper om tidigare praxis och dessutom pedagogisk förmåga att göra allt begripligt. FHI ansvarigt för sakkunskap om droger Eftersom det idag inte finns något system för att anlita sakkunniga kan situationen bli svåröverskådlig. Hittills har sakkunniga i narkotikamål hämtats från bl.a. Polishögskolan, Kriminaltekniska Laboratoriet, Svenska Carnegie Institutet och många universitetsinstitutioner. Hur det skall bli i fortsättningen är långt ifrån klart. I regeringens narkotikaproposition (2010/11:4, sid. 96) heter det: ”Att utreda farligheten hos nya substanser måste anses vara en av Statens folkhälsoinstituts viktigaste uppgifter i klassificeringssammanhang.” Fram tills idag har detta tolkats som att endast skriva underlag för att visa att ett namngivet preparat är så farligt att det rekommenderas till klassning som narkotika eller hälsofarlig vara. Inget sägs om i vad mån uppgiften även skall omfatta att skriva särskilda sakkunnigutlåtanden eller medverka i domstol. Man kan tänka sig att frågan tvingar fram ett avgörande vid en häktningsförhandling. Antag att Pelle Pulver gripits med 200 gram av den nya narkotikan X. Åklagaren yrkar på häktning med hänvisning till Efter en dom i Högsta domstolen kommer det att ställas större krav på att åklagarsidan redovisar dokumentation om nya narkotika. att X är mycket farligt och innehavet i sig utgör grovt narkotikabrott och därmed är häktningsgrundande. Försvaret motsätter sig detta med hänvisning till att preparat X är otillräckligt dokumenterat. När dessutom försvaret hänvisar till ovannämnda ställe i propositionen och begär att FHI skall avge ett utlåtande om X, kommer frågan att ställas på sin spets. Få tingsrätter kommer att våga vägra att göra en sådan framställning. FHI kommer då att få mindre än två veckor på sig att skriva samman ett utlåtande, som kan bli rättsgrundande för lång tid. Situationen kan bli liknande för Läkemedelsverket, om det gäller en ny narkotika där verket tagit initiativet till klassningen. Se över rutiner och riktlinjer Troligen måste vi räkna med att det framledes i narkotikamål kommer att krävas långt över hundra fall av sakkunniginsatser eller sakkunnigutlåtanden varje år. Detta måste organiseras i förväg. Dessutom behövs en rutin för arvoderingen av sakkunniga så att de kan göra rimliga insatser. Eftersom de flesta sakkunniga idag hörs som partssakkunniga får de endast vittnesersättning i domstol – inte betalt för arbetet med inhämtning, skrivarbete m.m. Om åklagarsidan skall få kompetenta partssakkunniga att ställa upp måste de få ersättning inom ramen för rättegångskostnaderna. En viss öppning i den riktningen finns i HD:s beslut i ovan nämnda mål. Men det måste komma klara riktlinjer från centralt håll. Vill man ha kompetens i svenska domstolar får man skapa praktiska och ekonomiska förutsättningar för sakkunnigas långsiktiga arbete. Annars riskerar praxisutvecklingen att bli slingerartad. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 59 Nya narkotikaklassningar och nya droger under bevakning av FHI Nyligen utökades narkotikalistan med åtta nya substanser och sedan den 1 januari 2007 har ett 40-tal nya ämnen klassats som narkotika i Sverige. Nya narkotika den 1 september Regeringen beslutade i början av augusti att narkotikaklassa ytterligare åtta substanser efter framställan från Folkhälsoinstitutet, FHI. Klassningen gäller tre syntetiska cannabinoider, JWH-122 och JWH-210, som båda redan var klassade som hälsofarlig vara, samt JWH-203. Dessutom klassas de två syntetiska katinonerna 4-MEC och bufedron, som är varianter på bl.a. mefedron, samt desoxipipradol, ett centralstimulerande ämne, mitragynin, som är den aktiva substansen i kratom, och slutligen fluortropakokain (pFBT) som är en syntetisk variant av kokain. Narkotikaklassningen av dessa åtta ämnen gäller från den 1 september 2011. Många substanser under utredning På Folkhälsoinstitutets hemsida uppdateras löpande en lista över sådana nya substanser som är under utredning inför framställan till Regeringen om klassning som narkotika eller hälsofarlig vara. Listan tjänar som ett hjälpmedel vid tillämpning av den nya Förstörandelagen (2011:111). Om en oklassad substans, som omhändertagits med stöd av den lagen, återfinns på FHI-listan kan åklagaren begära ett yttrande från FHI med besked om det aktuella preparatet kan antas bli klassat som narkotika eller hälsofarlig vara. Den lista som var aktuell per den 26 augusti upptar 30 substanser, inklusive de åtta som nyligen klassades som narkotika. I kolumnen Aktuellt yttrande finns sådana yttranden som FHI avgett på begäran av åklagare. Trivialnamn Kemiskt namn 2-FMA 3-FMA 4-AcO-DMT 4-FMA 4-MA 4-MEC 4-OH-MET 5-MeO-DALT 6-APB AM-2201 AM-694 Bufedron Desoxipipradrol, 2-DPMP Dimetokain, Larokain DMAA DPT Fluorotropakokain, pFBT JWH-203 JWH-210* LSA, Lysergsyraamid mCPP MDAI Metoxetamin Mitragynin N-Etyl 2C-B Pentylon, bk-MBDP RCS-4 ortho isomer p-MePPP JWH-122* Alfa-PPP 2-fluormetamfetamin 3-fluormetamfetamin 4-Acetoxi-N,N-dimetyltryptamin 4-fluormetamfetamin 4-metylamfetamin; para-metylamfetamin 4-metyl-N-etylkatinon (4-hydroxi-N,N-metyletyltryptamine) (N-allyl-N-[2-(5-metoxy-1H-indol-3-yl)etyl]-prop-2-en-1-amin) 6-(2-aminopropyl)bensofuran 1-[(5-fluorpentyl)-1H-indol-3-yl]-(naftalen-1-yl)metanon 1-[(5-fluorpentyl)-1H-indol-3-yl]-(2-jodfenyl)metanon 2-metylamin-1-fenylbutan-1-on 2-benshydrylpiperidin; 2-(difenylmetyl)piperidin (3-Dietylamin-2,2-dimetylpropyl)-4-aminobensoat 1,3-dimetylamylamin, 4-methylhexan-2-amin N,N-dipropyltryptamin (8-metyl-8-azabicyklo[3.2.1]oktan-3-yl)-4-fluorbensoat (2-(2-klorofenyl)-1-(1-pentylindol-3-yl)etanon) 4-etylnaftalen-1-yl-(1-pentyl-1H-indol-3-yl)metanon (8)-9,10-didehydro-6-metyl-ergolin-8-carboxamid 1-(3-klorfenyl)piperazin 5,6-metylendioxi-2-aminoindan 2-(3-metoxyfenyl)-2-(etylamin)cyclohexanon Mitragynin N-etyl-(4-bromo-2,5-dimetoxyfenyl)etylamin 1-(1,3-Bensodioxol-5-yl)-2-(metylamin)pentan-1-on (2-metoxyfenyl)(1-pentyl-1 H-indol-3-yl) metanon 1-(4-metylfenyl)-2-(1-pyrrolidinyl)-1-propanon 4-metylnaftalen-1-yl-(1-pentylindol-3-yl)metanon 1-fenyl-2-(1-pyrrolidinyl)-1-propanon Aktuellt yttrande Framställan om klassificering gjord Tills 2011/218 20110629 Tills 2011/131 Tills 2011/269 Tills 2011/105 Tills 2011/50 Tills 2011/211 Tills 2011/157 Tills 2011/148 20110629 20110629 20110629 20110629 20110629 Tills 2011/137 Tills 2011/136 Tills 2011/267 Tills 2011/157 Tills 2011/141 Tills 2011/199 Tills 2011/188 20110629 20110629 * Substansen är sedan tidigare klassificerad som hälsofarlig vara. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 61 KRIS har genomskådat Subutex -programmen Inom KRIS har man insett vilka risker och skador som den ökande tilldelningen av Subutex innebär och vilka krafter som ligger bakom myndigheternas iver att utöka Subutexprogrammen. Medlemmarna i KRIS har själva varit missbrukare och kriminella och man möter i sin dagliga verksamhet många missbrukare som är beroende av Subutex. Under Almedalsveckan i Visby deltog ett 70-tal KRIS-medlemmar iklädda T-tröjor med texten Statligt knark är också knark. Med detta budskap ville de visa att Subutexprogrammen för narkomaner är kontraproduktiva. Genom att dela ut minttabletter som symboliserar läckaget av Subutex-tabletter till den illegala marknaden, presentera en rapport om Subutexprogrammens baksidor och genom att prata med folk lyckades krisarna så bra med sitt uppdrag att de belönades med pris för bäst synlighet under Almedalsveckan. I rapporten hade KRIS valt att fokusera på de felbeslut och de problem som överförskrivningen av Subutex skapar. Man är oroad över att missbruksutredningen rekommenderar Subutexprogram som en universallösning för allt fler och allt yngre missbrukare. Alla förlorar på detta i längden utom de som tillverkar och säljer läkemedlen. Hela rapporten, som rekommenderas och kan läsas på www.kris.a.se, avslutas med följande slutsatser: • Subutexprogrammen läcker som såll till missbruksmarknaden! • Många går från Subutex till heroin! • Subutex ökar den enskildes missbruk genom att man får mer knark för pengarna! • Subutex minskar inte drogdödligheten! • Det är fel att de med mer än ett års drogfriget på anstalter sätts in på Subutex! • Subutexprogram vid frigivning är brotts- och missbruksskapande! • Kraven på dokumenterat heroinmissbruk efterlevs inte! • Varken kommuner eller landsting erbjuder avgiftning eller urtrappning från Subutexprogrammen! 64 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 • Heroinmissbruk är enklaste sättet att sluta med Subutex! • Sänkt åldersgräns är fel väg att gå! • Reglerna om Subutex i trafiken är oklara! • Subutexprogram minskar inte kriminaliteten! • Subutexprogrammen bryter inte den kriminella livsstilen! • Det går inte att bota Subutexmissbruk med Subutexprogram! • Fler barn föds med drogabstinens! GH Läkemedelsbehandling dominerar i Europa Vid Europeiska Städer Mot Narkotikas (ECAD:s) årliga borgmästarkonferens i Varna, Bulgarien, 11 14 maj var läkemedelsbehandling ett viktigt tema. Läkaren Manuel Pinto Coelho MD, som är ledare för ”Portugal Mot Narkotika” tecknade den aktuella utvecklingen mot allt mer läkemedelsbehandling. Han kallade den nya attityden ”ett nytt paradigm” (betyder ungefär ett dominerande arbetssätt för forskare eller praktiker). Det allvarligaste ansåg han vara att folk inte längre tror på rehabilitering med drogfrihet som mål. Europa har idag en miljon narkomaner. Av dem går 670 000 i substitutionsprogram med bl.a. metadon. För svensk del kan man exemplifiera även med subutex. Grunden för läkemedelsbehandlingen är att man övertygar missbrukaren om att han eller hon har en metabolism i obalans och därför måste ha ett läkemedel hela tiden. Det är att lura alla, ansåg Coelho. Han sammanfattade hela spelet med den tänkvärda satsen: – Drogmissbrukare låtsas vara sjuka och regeringar låtsas behandla dem. I stället ansåg han att alla i vården borde uppmuntra och hjälpa missbrukarna att komma bort från alla droger och slåss för sin frihet. Katarina Cnattingius Missbrukare på Plattan om Subutexprogrammen ”De läcker som såll” text och foto: lennart karlsson Runt Sergels Torg i Stockholm pågår den dagliga kommersen till synes utan ända. En aldrig sinande ström av tabletter och sedlar byter händer. ”Sub? Sub! En sliten missbrukare går omkring och viskar urskiljningslöst det magiska ordet till förbipasserande. Spanarna avvaktar ett tag för att avgöra om mannen är ute för att köpa eller sälja. Efter en kort stund ser dock spanarna att mannen har sedlar i sin hand. Han placeras snabbt in i facket köpare. Mannens allt mer desperata kamp tycks inte attrahera försiktiga säljare. Mannen promenerar uppgivet iväg till nya jaktmarker. Spanarna byter fokus. Det dröjer inte länge innan dagens första överlåtelse är fullbordad. Såväl köpare som säljare fångas in. Säljaren låter berätta att han inte har några problem att komma över Subutex. ”Det är tur att man har kompisar som hjälper”, säger han med ett illa dolt flin. Det är uppenbart att just denna sålda Subutex är ett läckage från den legala marknaden. Köparen har nedslagen blick. Han skakar i kroppen. Det är oklart om skakandet beror på en kvardröjande rädsla efter polisernas överraskande ingripande, eller om det beror på att han har abstinens. När förhöret hålls med köparen bekräftar han att det är rädslan från ingripandet som dröjer sig kvar. Någon fysisk abstinens har han inte längre, eftersom han har varit fri från Subutex i sju månader tack vare en tolvstegsbehandling. Den fysiska avtändningen på Subutex var extremt jobbig men hanterbar. Däremot är det besvärligare med den psykiska delen. Köparen uppger att han har känt sig konstant deprimerad sedan han slutade. Han har svårt att se hur han ska klara sig genom livet utan det preparat som han innerst inne förbannar. ”Det är jävligt lätt att trilla dit igen. Tabletterna finns överallt. De är så oerhört många som har legal Subutex som säljer av sina tabletter. Det läcker som ett såll.” Från Subutex till heroin till Subutex? Den uppfattning som KRIS har angående Subutex förefaller också delas av många missbrukare som fortfarande har ett aktivt missbruk. Lot-nummer skrapas bort för att försvåra identifiering med andra tabletter. Spanarna ingriper mot Robert som sitter i en trappa mellan Sveavägen och Malmskillnadsgatan. Robert och en kompis har precis delat på en boll heroin. Kvar ligger plastrester och blodiga sprutor som de har använt för att injicera. Robert är förtvivlad. Han har varit drogfri i tre månader men hamnat i ett återfall som pågått i två dygn. Det här är tredje gången i sitt 21-åriga liv som han injicerar heroin. – Jag snodde farsans Tramadoltabletter när jag var tretton år. Det var så det började, berättar han. Därefter beskriver han ett stadigt ökande missbruk av läkemedel, cannabis och alkohol. Så småningom fastnar han för Subutex. Robert beskriver Subutex som en förväntansdrog. Ungefär som alkohol, fast mycket effektivare. – Vill du känna dig lite avslappnad funkar det bra. Vill du känna dig lite festligt berusad så funkar det också, fyller han i. Robert förklarar vidare att han har insett att han svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 65 Organiserad illegal handel med Subutex och andra narkotikaklassade tabletter omsätter stora pengar, inte bara i Stockholm. inte kommer att klara av att leva sitt liv utan Subutex. Han vill egentligen inte hålla på med heroin. Han säger sig dock ha hört att man som ren Subutexmissbrukare har svårt att få legalt utskrivna tabletter. Att han tog heroin just nu förklarar han med att det fanns tillgängligt och att det samtidigt är en plan i hans strategi att kunna få legal Subutex. Brutal avtändning Ali har precis sålt en Subutextablett. Köparen är avrapporterad av polisen och beslaget är säkrat. Lot-numret på tablettkartans baksida är effektivt bortskrapat för att förhindra jämförelse med de tabletter som Ali har på sig. I det här fallet spelar det mindre roll eftersom Ali innehar resten av sina tabletter illegalt. – Fy fan vad dålig jag kommer att bli nu, säger han. Ali beskriver den fysiska avtändningen på Subutex som tio gånger värre än avtändningen på heroin. Jag ber Ali beskriva detta mer noggrant. Ali gör en jämförelse: - Du kan se på avtändningen av heroin som ett vidrigt 100-meterslopp, medan avtändningen på Subutex är som ett vidrigt maratonlopp. Jag skämtar med Ali och förklarar att han nog aldrig kommer att bli någon framgångsrik friidrottare, varken på sprint eller på maraton. Ali replikerar att han i vart fall är tillräckligt snabb för att kunna springa ifrån en halvtjock spanare nästa gång vi ses. Small business och Big business Majoriteten av alla tablettförsäljningar på Sergels Torg görs av personer som på ett eller annat sätt har kommit över legalt förskrivna läkemedel. En småskalig 66 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 och oorganiserad handel som ändå, beroende på den höga frekvensen, blir oerhört omfattande. Efterfrågan och prisbilden på framförallt Subutex gör dock att det även finns mer organiserade aktörer på banan. I Stockholm finns nätverk som livnär sig på att smuggla in Subutextabletter, framförallt från Frankrike. Genom sina försäljningsnätverk ser de sedan till att marknaden sällan står tom. Försäljningar sker styckevis men även i lite större poster. Många missbrukare bekräftar att det sällan är några problem att få fram 500 till 1000 tabletter, om man har de rätta kontakterna. En missbrukare berättar, rent hypotetiskt enligt honom, att detta är ett effektivt sätt att få egna tabletter. Har man rätta kontakter så kan man såklart förmedla större affärer. Köpare som kommer utifrån, ofta från Finland, saknar nödvändiga kontakter. Kan man förmedla en affär så kan man ”klippa in” tio tabletter åt sig själv som tack för besväret. En ensam spanare har vid ett par tillfällen observerat en man som gör misstänkta överlåtelser. Några dagar senare, i ett helt annat sammanhang, grips mannen. Vid en efterföljande husrannsakan anträffas en ryggsäck. Där ligger Subutextabletterna prydligt förpackade i hundrapack tillsammans med en rejäl bunt med pengar. Mannen är villkorligt frigiven. Hans senaste dom avser grovt narkotikabrott gällande försäljning av just Subutex. Uppenbarligen är lockelsen av snabba pengar i kombination med den höga tillgängligheten svår att stå emot. Spanarna känner sig nöjda med sitt ingripande trots insikten att tillslaget är ett litet skrap på en ganska hård yta. n A Global Commission on Drug Policy: Internationell rapport med legaliseringskrav En privat rapport med förslag om legalisering av cannabis utarbetad av prominenta politiker har missuppfattats som en FN-rapport. I juni publicerades en rapport från Global Commission on Drug Policy. Formellt är detta en fristående organisation. I gruppen ingår en rad tidigare internationella politiker. Bland dem märks förre generalsekreteraren i FN, Kofi Annan, tidigare presidenter från Brasilien, Colombia, och Mexico, liksom litteraturpristagaren Mario Vargas Llosa. Bakom gruppen står mediamogulen Richard Branson. Kommissionen har i en del sammanhang missuppfattats som en officiell FN-kommission. Dess namn och Kofi Annans medverkan har bidragit till detta. Även rapportens utformning är medvetet utformad för att ge detta vintryck. Rapporten har plötsligt gjort det OK i etablerade kretsar att diskutera legalisering av narkotika. Kritik mot USA:s krig mot narkotikan Fokus i rapporten är en omfattande kritik mot den amerikanska strategin Krig Mot Narkotika. Denna sägs ha misslyckats och dessutom lett till en upptrappning av våld. I stället föreslår rapporten att man prövar olika former av legalisering av narkotika, särskilt cannabis. Insatser för missbrukare skall inriktas på skadelindring (harm reduction) med bl.a. sprututdelning. Information och opinionsbildning av typen Nancy Reagans paroll ”Just say no!” skall inte förekomma. FN-konventionerna skall revideras så att de möjliggör experiment med skadebegränsningar, avkriminalisering och laglig reglering av narkotika. Man kan förstå om latinamerikanska politiker, som på nära håll sett effekterna av USA:s krig mot narkotikan, vill finna en snabb lösning genom att legalisera narkotika och kanske lägga skatt på hanteringen. Men de har gjort misstaget att endast se två alternativ i fråga om narkotikakontroll – krig (som är en extrem form av utbudsbekämpning) eller legalisering (som innebär fritt utbud). Frågan om systematisk efterfrågebekämpning analyseras inte. Rapporten har fått skarp kritik. Det är inte sannolikt att dess krav på ändringar i FN-konventionerna kommer att få gehör. Men det är anmärkningsvärt att Kofi Annan, som i sin roll av FN:s generalsekreterare ansvarat för den internationella narkotikakontrollen, ställer sig bakom krav som bryter mot FN-konventionerna. Personligen är jag mycket förvånad över Kofi Annans ställningstagande. Han känner till vår narkotikapolitik, men har inte förstått. Man måste fråga sig varför denna framstöt kommer just nu. Många av världens länder har svåra problem med narkotika men även med ekonoRE PO RT OF TH E GL OB AL CO min och med politisk MM ISS IO N ON DR UG PO LIC Y oro. Att släppa efter JUN E 201 1 på narkotikakontrollen kan då bli frestande, eftersom ett ökande missbruk avleder politisk kraft från gemensam förändring till individuellt flum. Bristen på skattemedel gör det också intressant med ett statsmonopol på exempelvis cannabis med hög skatt. WAR ON DRUGS Sverige motpol I den internationella narkotikadebatten lyfts Sverige ofta fram som en motpol till en liberal linje av nederländsk typ. Vår restriktiva politik har fått stöd och beröm från FN. En viktig del av vår strategi är att bekämpa efterfrågan. Utan efterfrågan ingen marknad. Många goda människor gör ett viktigt arbete i vardagen. Insatser mot efterfrågan öppnar en tredje väg mellan ”krig mot narkotikan” och ”legalisering”. Att vi vitaliserar och utvecklar vår egen narkotikapolitik blir avgörande för utvecklingen i vårt eget land. Men det kan också bli avgörande för utvecklingen av världsopinionen. n Katarina Cnattingius har varit ANT-lärare och i mer än 30 år sysslat med anhörigarbete mot droger. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 69 DEA med fokus på pengarna text och foto: martin lejestrand, magnus adriansson, tobias fredriksson, fredrik beckerdahl, tomas jörkander, björn ekström. Under hösten 2010 fick vår grupp från narkotikaroteln i Göteborg genom ett resebidrag från SNPF möjlighet att åka till Miami. Efter besök hos Miami PD var det dags att träffa Drug Enforcement Administration (DEA) på deras kontor i Miami. Vi hade i förväg blivit informerade om schema, upplägg och dresscode samt att det var önskvärt att vi höll tiden… P å plats vid DEA:s huvudbyggnad togs vi mot av en Special Agent som visade in oss i ett konferensrum där ett antal kostymklädda herrar och en kvinna satt och väntade på oss. När artighetsmomenten var avklarade startade dagen med en presentation av DEA:s organisation. Föreläsarna löste sedan av varandra under dagen och en stor mängd information levererades med stor entusiasm. Alltsammans var mycket väl förberett. Organisation och arbetsmetod Sammanfattningsvis har DEA 80 kontor runt om i världen och är representerade i 63 länder med en personalstyrka på omkring 11 000 personer varav runt 5 000 är Special Agents. Det finns 200 task forces med 2 700 poliser. I Miami området finns 13 task forces med 140 poliser. En task force består inte enbart av Special Agents utan även av lokal polis. Detta ses som en fördel då det möjliggör ett effektivt arbetssätt på såväl lokal som federal nivå. De flesta medarbetare rekryteras från rättsväsendet eller militären, men de anställer även en betydande del civil spetskompetens. En viktig rekryteringsbas är lokal polis som medverkat i någon task force. Hos DEA Miami är fokus riktat söderut av den naturliga orsaken att södra Florida är den främsta smugglingsvägen in i USA. DEA:s fokus och taktik har under tid och på grund av nya erfarenheter växlat från att enbart satsa på narkotikan till att i stort sett helt inrikta sig på pengarna. ”Go for the money” var ett mantra som samtliga föreläsare upprepade och betonade. De kriminella organisationernas syfte är att tjäna pengar. Genom att fokusera på vinsten av den brottsliga verksamheten har man från DEA:s sida sett att effekten blir större och att man når högre upp i organisationen. Narkotika är ju något som den har i princip 72 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 outtömligt av. Det finns även uppenbara fördelar rent spaningsmässigt med att följa pengarna, då dessa slutligen måste omsättas in i legala ekonomiska system som är kontrollerbara. Under senare år har blivit mycket svårare att använda sig av så kallade skatteparadis då dessa utsatts för stor internationell press. Operation Titan Brief Ett exempel på ett ärende där man uteslutande följde pengarna är operation Titan Breif. Utredningen handlade initialt om att följa kokainpengar genom de som var ansvariga för penningtvättsprocessen. Tidigt identifierades en huvudman, Oscar Cano-Alzate. Han bodde i Kina där han ägde ett antal fabriker inom tillverkningsindustrin. För att komma åt topparna i Titan projektet startade DEA upp en egen penningtvättorganisation. Undercover-agenter började samarbeta med Cano genom att bli hans penningkurirer. Man kunde fastställa att han tvättade omkring 15 miljoner dollar i månaden. Under utredningen framkom vidare att libaneser boende i Colombia skeppade stora mängder kokain som togs emot av representanter för Hizbollah. Man försåg stora delar av arabvärlden med kokain och i utbyte lämnades stora mängder vapen. Under utredningen mot dessa libaneser upptäcktes även ett nytt modus med massor av små insättningar, oftast från mindre penninginrättningar i syfte att försvåra upptäckt och spårning. När operationen avslutades och beslagen räknades samman visade det sig att man hade man lyckats ta 40 miljoner dollar i beslag. Det fanns även tre flygplan och en båt samt 4,2 ton kokain och 10 kg heroin i beslag. Totalt greps 115 personer, både nationellt och internationellt. Man lyckades också identifiera 48 stora organisationer som förde in kokain till USA. Gruppen på rundvandring i DEA:S byggnad Arbetsmetoder och mexikaner DEA använder sig i hög utsträckning av informatörer. Har man inga initialt i ett ärende rekryterar man aktivt. Detta kan ske genom planerade taktiska gripanden där man sedan utlovar strafflindring, till rena värvningsoperationer där man helt enkelt sluter ekonomiska avtal med informatörer som ser detta som en alternativ karriär. Internationellt finns problemet med korruption. I Mexiko tjänar en vanlig polis omkring 500 dollar i månaden. På grund av de låga lönerna är risken för korrupta poliser givetvis hög. För att DEA ska kunna lita på de poliser de samarbetar med, fördubblar de lönen. Liknande program finns i andra centralamerikanska länder. Den riktigt stora utmaningen för DEA i dagsläget är situationen i Mexico och deras globala kokainnätverk. På nittiotalet tog colombianerna ett steg tillbaka. Nöjda med sin situation och dominans på marknaden lät de mexikaner utföra grovjobbet. Efterhand tog mexikanerna allt mer mark och då colombianerna försökte återta sin ställning, insåg de att mexikanerna blivit för kraftfulla. De hade tillgång till mer personal och vapen och var dessutom extremt våldsamma. Colombianerna har därför fått finna sig i rollen som leverantörer medan det är mexikanerna som styr handeln. Mexikanerna har långsamt spridit sig över världen för att sköta distributionen av kokain. De finns i alla större städer i USA och även börjat sprida sig till Europa, ett exempel på detta är colombianer i Holland. Även metoderna för distribution har förändrats markant sedan 80-talets rekordbeslag på tonvis av kokain. Numer är de vanligaste mängderna 5-10 kg vilket tyder på att organisationerna skickar många små poster istället för få stora. Från DEA:s sida ville man verkligen flagga för mexikanerna. De menade att de själva, precis som colombianerna, vaknat alldeles för sent innan de insåg allvaret i situationen. Mexikanerna hade fått växa sig starka i skuggan av colombianerna. Mexikanernas modus, till skillnad från colombianerna, är att de inte outsoursar något. De sköter allting själva, från kokain- till penninghanteringen. De är extremt brutala, varför det har visat sig vara problematiskt att hitta och hålla informatörer/infiltratörer vid liv. Detta är problematiskt då en väldigt stor del av DEAs underrättelseverksamhet och informationsinhämtning bygger på just informatörer medan vår svenska i jämförelse i mycket högre utsträckning bygger på teknik Asset Forfeiture Program De regelverk som omgärdar förverkande för DEA:s del gjorde oss gröna av avund. Allt som beslagtas och förverkas tillfaller DEA. Detta innebär inte bara att DEA är självfinansierat utan även att de finansierar en del av den lokala polisen. Allt beslagtaget gods kan säljas eller användas av DEA. Det kan handla om t.ex. bilar, flygplan, klockor, smycken och andra lyxartiklar som rekvisita för undercover agenter eller spanare. Även informatörer avlönas med dessa medel, det poängterades att informatörerna alltid är de som får betalt först. Vissa informatörer utvecklas och blir proffs på sin verksamhet och gör karriär. Efter ett antal lyckade operationer är det fullt möjligt för en före detta kriminell att gå i legal pension med hygglig ekonomi från DEA. Det enda kravet DEA har på sig vad gäller hur det beslagtagna värdet skall distribueras är att det måste gå tillbaka till rättsvårdande myndigheter. Detta var endast brottsstycken av en dag fylld av spännande föredrag, information och trevliga möten kollegor emellan. Vad som slog oss alla var att i stort sett samtliga som föreläste för oss var de högsta cheferna för sina avdelningar/rotlar. När de var färdiga med sin föreläsning satte de sig och var med resten av dagen som aktiva åhörare. Vi kände oss verkligen väl mottagna och var eniga om att detta var det bästa studiebesök någon av oss varit på. n svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 73 Boktips Death, drugs and muscle. The story of Greg Valentino Greg Valentino är en kroppsbyggare från USA som är mest känd för sina groteskt stora överarmar. Han har nu skrivit en bok tillsammans med tränaren Nathan Jendrick om sitt liv, som enligt rubriken har dominerats av våld, droger och bodybuilding. Greg Valentino föddes 1960 och redan som 13-åring började han ägna sig åt bodybuilding. Enligt honom själv hade han lätt för att bygga muskler och inte förrän i 35-årsåldern började han ta anabola steroider. Men då blev det med besked. Eftersom Greg Valentino tydligen är en man med störd kroppsuppfattning, gällde det då att bli större och större. Han koncentrerade sig på sina överarmar som mätte 70 centimeter i omkrets när de var som störst. Han hävdar själv att det är muskler som han byggt upp genom att spruta stora mängder anabola steroider i oljelösning direkt i överarmarna. Greg Valentino är genom filmer och artiklar mest känd som kroppsbyggaren som sprutat sina överarmar fulla med Synthol, en olja som får muskler att svälla och se större ut. Vi har också sett på svensk TV hur hans överarmar spruckit och vätska runnit ut. I boken skriver Greg Valentino att allt elakt förtal om Synthol är en myt. Han har bara fyllt sina överarmar med steroidoljor. Det som visats bl.a. på filmer är följden av att hans son av misstag slog ett hårt slag mot hans överarm med ett basebollträ. Armen svullnade och Greg var tvungen att göra ett hål för att dränera ut vätska. Tro´t den som vill. Boken Death, Drugs and Muscle är inget skönlitträrt verk. Språket består till stor del av ”fuck”, ”asshole” och andra liknande ord som är en del av Greg Valentinos liv. Han berättar om sina kvinnohistorier och ett liv i sus och dus med ett stort inslag av våld och förnedring. Under en period sålde han anabola steroider och tjänade stora pengar. Naturligtvis slutade det hela i fängelse. Boken ger en förskönad bild av en tuffing som blivit ett världsnamn, kompis med Arnold Schwarzenegger och en dyrkad idol i kroppsbyggarkretsar för sina överarmars skull. Förlag: ECW Press Recension: Gunnar Hermansson 76 svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 FORTFARANDE ALICE Alice Howland, lyckligt gift och med tre vuxna barn, är en mycket välrenommerad Harvardprofessor på höjden av sin karriär när hon märker att hon börjar glömma saker. Först ett ord då hon håller en föreläsning, något som vanliga människor inte ens skulle reflektera över men som är en skrämmande upplevelse för den osedvanligt strukturerade och skärpta Alice. Studenterna börjar klaga och kollegorna drar sig undan, illa berörda. Också familjen, en tillika framgångsrikt forskande make och tre vuxna barn som kanske även de bär på samma genetiska mutation som Alice, har till en början svårt att acceptera hennes diagnos. Hon söker läkare och får diagnosen tidig Alzheimer. Hon är då femtio år gammal. Romanen är skriven ur Alices perspektiv, och vi får under två års tid detaljerat följa hennes gradvisa insjuknande, till den dag då hon inte längre vet vem hon är. Fortfarande Alice handlar om en kvinna som rent bokstavligt tappar förståndet. Det är thrillerspännande och hjärtslitande och sorgligt och fruktansvärt skrämmande (inte minst om man vågar snudda vid tanken att man sig själv ovetande kan vara bärare av denna sjukdom) men ändå inte alldeles becksvart. Alice växer också av sjukdomen, får en närhet till sin man och sina barn som hon inte haft särskilt mycket tid eller känslor för tidigare. För Alice är trots allt inte bara ”den galna Alzheimerpatienten” - hon är också fortfarande Alice: professor, lärare, maka, mor och till sist även mormor. Boken är en gripande och informativ inifrånskildring om en av de grymmaste sjukdomar en människa kan drabbas av. Fortfarande Alice är en litterär solskenssaga. Ung debutant ger ut på eget förlag, får fina recensioner, plockas upp av ett stort förlag och är i den svenska utgåvans stund såld till 16 länder. Det förtjänar den. Romanen är en finstämd skildring av en demenssjukdom som fungerar precis lika bra som just roman och som ren folkbildning Författare: Lisa Genova Bokförlag: Bonnier Pocket Recension: Åsa Dahlberg Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 10.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer. Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 77 Lösning Kryss 2-11 Bland er som hade ägnat någon av sommarens lata dagar till att lösa SNPF-krysset och dessutom skickat in bidragen, har vi denna gång dragit följande tre vinnare. Lars Lindén, GÖTEBORG Bonnie Witting, LIDINGÖ Mats Nygren, NYKVARN Ett stort GRATTIS till er och vi skickar bokpriser. Stipendierutan Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. SNPF:s PTN-stipendium Resebidrag SNPF:s stipendium för Årets Observation Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 78 Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium svenska narkotikapolisföreningen 3-2011 Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024