3/12 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Droger i nöjeslivet Utbildningskonferensen i Göteborg Cannabis – ett hot mot mänskligheten Utmaningar för narkotikakontrollen i framtiden Anabola steroider och kroppsbesiktning Bomber och narkotika i Bangkok Nr 3/2012 INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Christoffer Bohman (CB) Lennart Karlsson (LK) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: 10 augusti 2012. Utgivning v.38, 2012. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET: Ledaren .................................................................................................. 2 Info från styrelsen .................................................................................... 3 Redaktörens spalt.................................................................................... 3 Utbildningskonferensen: SNPF – 25-åring som fortfarande växer ...... 6 Tema: Narkotika i nöjeslivet Narkotikapoliserminskarinflytandetförkriminellaikrogmiljön .. 10 Se mig inte som en ”pinne” ........................................................ 14 Krogar Mot Knark innebär samverkan........................................ 18 Verktygiarbetetmotnarkotikaikrogmiljö.................................. 22 Livsstilsmottagningen ................................................................. 26 Cannabis – ett hot mot mänskligheten .................................................. 30 Cannabisnotiser..................................................................................... 34 Haschärendet IOR – en Nalle Puh-saga i Sundsvall? ........................... 35 Utmaningar för narkotikakontrollen i framtiden ...................................... 42 Vem får inneha narkotika för hundutbildning? ........................................ 46 Många nya narkotika ............................................................................. 47 Rättsrutan – Nya gränsvärden allmängods i den undre världen ........... 50 Info från SKL – Haschdatabasen ........................................................... 51 Notiser: Världen runt ........................................................................... 54 Landet runt ............................................................................ 55 Anabola steroider och kroppsbesiktning................................................ 58 Hemmatillverkning av AAS-preparat – Hur vanligt är det? .................... 59 ”En lång och tragisk historia som hade kunnat förhindras” ................... 61 Bomber och narkotika i Bangkok ........................................................... 64 Utbildningskonferensen: Utställare och andra sponsorer – Årsmötet Föreläsningarna - Stipendiater .............................................................. 69 Boktips .................................................................................................. 76 Internetdroger syns inte i den nationella beslagsstatistiken .................. 78 Stipendierutan ...................................................................................... 80 Droger i nöjeslivet Narkotikapoliser minskar inflytandet för kriminella i krogmiljön TEXT: JONAS BERG, gruppchef Ungdoms- och Narkotikagruppen Helsingborg 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Droger i nöjeslivet PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonstryck.se ISSN 1101-6817 Utpressningar i krogmiljön har blivit en affärsidé bland kriminella grupper. FOTO:FREDRIK JOHANSSON, Narkotikabrott en sårbarhet Helsingborgs Dagblad En av de drabbade måltavlorna var själv verksam i krogbranschen och hörde av sig till Ungdoms- och narkotikagruppen. Även om vi inte lyckades motivera måltavlan att anmäla brottet gav kontakten värdefull information som kunde användas i syfte att sätta stopp för 22-åringen. Det var också till slut narkotikastrafflagen som blev 22-åringens fall. Efter många PL19 kontroller och ett par negativa urinprov fick vi honom tillslut när han hamnade i bråk på en krog där vi befann oss. Han omhändertogs enligt LOB och vid skyddsvisitation påträffades tio redlinepåsar innehållande vardera Grannar avslöjade odling i Örträsk 1gram kokain. Vid efterföljande husrannsakan i hans Gymnasieelev rånade Många gånger har cannabisodlingar i villor avslöbostad hittades ytterligare tre hekto portionsförpackad larmat polisen. På de flesta håll för att att köpa hasch kokain. Den 22-årige mannen togjatspåsedan sig allgrannar narkotika måltavlan tidigare träffat 22-åringen var det känt Helsingborgs på vad som krogmiljö händer i är ständigt utsatt för kriminella och dömdes tillpengar ett års fängelse. har man i en liten by kollgrupperingar Den tonåriga flickan i Falun var ute efter han hade kopplingar till ett kriminellt mc-gäng, ingick i med olika intressen. grannskapet, som fallet var i Örträsk i Västerbotdet lokala huligangänget och var allmänt känd som en kunna betala sitt behov av hasch. Hon för att ten. fighter. Att han dessutom hade de obligatoriska tatustal en väska från två unga Kontroll kvinnor som är stod bra,och förtroende ärI enockså bra i januari 2011 en cannabisvilla avslöjades eringarna hjälpte säkert också somliga att minnas. När på en kyrkogård. När EMIL LUNDBERG, pratade kvinnorna försökJag vill hävda att det var tack vare Ungdomsoch narodling som upptog ett helt våningsplan. Polisen 22-åringen klivit fram anklagade han genast måltavlan Spanare/Utredare Grova brott Västernorrland dricka, äta och grunden för fortplantningen. Men kotikagruppens kontinuerliga och kontaktskapande te ta tillbaka väskan hotade hon dem med kniv. fick tips av allmänheten som både känt lägga kraftig för händelsen och krävde upprättelse för ”kränkningavsikter de vattenhålet lockar även de som har onda avsikter, arbeteoch i krogmiljön som 22-åringens Den ena kvinnan ringde polisen kunde peka doftaffärsverksamhet, och lagt märke till andra avvikelser i och en” mot medhjälparen och indirekt mot honom själv. som lever på andras bekostnad. Helsingborgs krogmiljö omkring huset. kunde ut var rånaren gömt sig. i form av utpressning och narkotikaförsäljning, Det meddelades måltavlan, mer eller mindre underförär ständigt utsatt för kriminella grupperingar med olika stoppas.när Krogpersonal kunde Fyra för mänossoch en kvinna greps och åtalades Hon var påverkad av cannabis hon greps. med förtroende Att kalla stått, att han nu hade att välja mellan att betala sig ur intressen narkotikaförsäljning, utpressning, pen- Nackstaområdet för Sundsvalls Rosengård eller Bergsjön kanske är lite för pekastrax ut rätt riktning på senaregavs för fanns grovt vinarkotikabrott. Desåsom dömdes för Tonåringen berättade att hon innan rånatoch när tillfället situationen med pengar eller med sin hälsa. Boten som ningtvätt och svarta inkomster inkomster. Till detta kommer den mycket, ungefär som att kalla hela Sundsvall för Norrlands Chicago, men jämförelsen rätt plats. att ha framställt tolv kilo cannabis. Två av mänen annan ung kvinna på hennes plånbok som meddelades av 22-åringen var, i de fall vi känner till, attändå visa att göra, om än i liten skala. där det är oerhört viktigt nen fick tre års fängelse ochkriminella de övriga livsstilen något lägre går inteominnehöll några pengar. Flickan var i stort initialt ca 10 000 kronor. Den tenderade dock att upp vem man är genom dyra bilar, bilar sedelbuntar, sedelbuntar kvinnor Faran vid vattenhåletstraff. hon lurar rökt dagligen gående växa rejält vilket 22-åringen ansåg varabehov skäligav att köpa hasch som och genom att flexa sitt skrämselkapital för omgivningJag brukar likna krogmiljön vid vattenhålet på Afrikas konsumtion var ränta när han inte fick betalt direkt på plats ochsedan tiden 13-årsåldern. Hennes en. Vi ser detta varje kväll när MC-gängen vill komma savann. Likt djuren vid vattenhålet samlas man förKälla: att Västerbottens-Kuriren.se Nacksta är ett område som under många år präglats av började gå. nu ungefär fem gram hasch om dagen som hon in på krogarna med sina synliga gängsymboler eller arbetslöshet, missbruk och våld. För 5-6 år sedan nådbrukade betala 300-500 kronor för. Hon hade de området en tveksamt hedrande hög placering på en bland annat sålt hasch till andra skolelever för SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 11 framtagen lista där antalet händelserapporter nationellt att finansiera sitt missbruk. Polisen kände cannabislukt – om skadegörelse och våld, antalet arbetslösa, antalet Efter gripandet flyttades gymnasieeleven till avslöjade odling som hoppade av skolan etc. vägts ihop till en sorgesam ett behandlingshem på Gotland. kvot över människors misär. En cannabisodling sprider dofter och det uppfatOmrådet har inte på något sätt lämnats att förfalla. tade en före detta narkotikapolis när han var med Källa: Dala-Demokraten Det kommunala fastighetsbolaget köpte för några år några kollegor på uppdrag i Olofström. Dofterna sedan upp de mest skandaliserade huslängorna från ett kom från ett hus där en 32-årig man greps efterbolag med något mer tveksamt ryckte. Man satsade som han mycket riktigt odlade cannabis. på att renovera och att fräscha upp både inre och När polisen gjorde tillslag fann man ett yttre miljöerna. Kameraövervakning och rökförbud i odlingstält, värmelampor, fläktar och annan trapphus var andra åtgärder som skulle normalisera utrustning, samt 1451 gram cannabis sativa. Ungdomar i cannabishärva i Ystad förhållandena i området. Sundsvalls stad visade alltså Mannen dömdes till 6 månaders fängelse för att man såg problemet och ville åstadkomma en förodling av den beslagtagna mängden och han En omfattande cannabishärva har nystats upp unändring. berättade att han tillverkat minst 2950 gram der våren i Ystad, skriver Skånskan.se. Polisen har Vad har detta med ärende IOR att göra då? Kanske cannabis under två år. haft spaning på en 18-årig man som sålt cannabis inget, kanske är det bara en fond man måste måla för Källa: Blt.se till ett 50-tal personer, de flesta ungdomar. En stor att veta vart IOR utspelar sig. del av knarkaffärerna har skett i närheten av en skola i Ystad och de flesta köparna är från Ystad Bakgrund eller från mindre orter i närheten. Informationerna som ligger till grund för ärendet är Polisen har fått namn på ett stort antal ungmånga och sträcker sig långt bak i tiden. Centralfigudomar som figurerat i utredningen. Därför bjöd rerna är två bröder vars haschförsäljning, trots deras socialtjänsten och polisen in alla föräldrar i komrelativa ungdom, har pågått i nästan tio år. Bröderna munen som har barn i åldrarna 14-19 år till ett och deras kompisar är vad socialtjänsten kallar ”gårdsstormöte för att informera. Två av organisationens huvudmän. Den yngre brodern i bröungar”, de kommer från forna Balkan och har växt draparet t.v. och hans kusin t.h. poserar för kameran. Bilden Den 18-årige cannabisförsäljaren åtalades i upp i Nacksta med den nämnda problematiken som en är anträffad i en beslagtagen dator. april för grovt narkotikabrott och för att tillsamständig följeslagare. Personalen på fritidsgården flaggade tidigt för bröderna och deras kompisar när det mans med en 22-åring ha skjutit mot tingsrätten gällde småstölder och annat ofog. i Ystad i november 2011. De båda satt då i en bil Stora haschaffärer på gång Kontakt med socialtjänsten var den ena sidan av och med en soft airgun sköt de sönder fönsterrumyntet, en annan var att bröderna hade en dragningsÄrendet IOR inleds i oktober 2011. Hemliga tvångstor till ett värde av drygt 73 000 kronor. De hade kraft som enligt gårdspersonal och socialtjänst fick medel och en personalförstärkning till spaningsroteln också skjutit mot ett radhus och förstört fönster andra att vilja gå i deras fotspår. inhämtade från närpolisens ungdomsgrupp skall enligt och en altandörr. Brotten rubricerades som grovt Bröderna har alltid röka (hasch och marijuana, red. planen bli framgångsfaktorer. olaga hot och grov skadegörelse. anm.), det kanske inte alltid håller högsta klass, men Eftersom Nacksta sedan många år har ett lika pride har alltid röka och de skickar kilovis. Naturligtvis mitivt som effektivt kontraspionage, där en spanare har det under åren gjorts punktinsatser mot det här eller polisbil upptäcks och rapporteras till alla som Källa: Skånskan.se gänget, men allt har pekat på att de under tiden bara för tillfället har orent mjöl i påsen, så finns en tydlig byggt sig starkare. forts s 38 angreppsplan. Att arbeta mot narkotika i krogmiljön handlar inte bara om att lagföra narkotikabrottslingar eller minska våldet. Det är även ett verktyg som kan vara effektivt när det gäller Cannabisnotiser att minska inflytandet från kriminella grupperingar. I en färsk rapport från Brå framgår att antalet anmälningar om utpressning ökat med mer än 350 procent sedan år 2000 (Brå 2012:6). Utpressning som affärside är också ett av de problem som förekommer i krogmiljön och som kan kopplas till kriminella grupperingar. Under hösten 2010 kunde vi vid Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg konstatera att en 22-årig man med koppling till ett kriminellt mc-gäng hade satt i system att bötfälla personer i krogmiljön. Hans måltavlor var ofta personer som han träffat i tidigare sammanhang. När 22-åringen hade valt ut sin måltavla lät han en medhjälpare provocera fram ett bråk med denna. Medhjälparen var antingen en ”icke skräckinjagande” ung man eller ung kvinna. När provokatören väl lockat måltavlan att reagera genom att fysiskt eller verbalt försvara sig klev 22-åringen fram. Eftersom Sidan 34-35 Sidan 10-11 Haschärendet IOR – en Nalle Puh-saga i Sundsvall? ☞ 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 35 ÅKESSON YCKERI TR MILJÖMÄ KT S R 3/12 Årgång 25 LIC 3 09 EN S N U M M E R 3 41 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 1 Ledaren Ledaren Narkotikamissbruk är aldrig resandes ensak. Hur man än vrider och vänder på denna fråga finns där alltid andra som lider eller löper risker som en konsekvens av att narkotika brukas. Narkotikaproblematiken är en komplex företeelse, en mänsklighetens förbannelse som kräver åtgärder och förhållningssätt inom många segment och på många plan. I det globala perspektivet kan man inte undvika att addera farorna med narkotika till andra bekymmer som hot mot fred och miljö. Narkotikan finns där som en betydande faktor i alltför många miljöer med fattigdom, våld och mänskligt lidande. Omvärlden följer med fasa det som pågår i Mexico. På senare år snart 50 000 döda med narkotika som förtecken. En grym utveckling som under senare tid exploderat från ett bekymmer med en kriminell miljö med många mord och lemlästningar till dagens ofattbara facit. I den miljön har alltid funnits en Plaza Boss som huvudfigur för kvarterets narkotikaförsäljning. En position som tidigare i patriarkalisk hierarki upprätthölls av en medelålders man som efterträtt sin far. Dagens Plaza Boss är 15 år och finns på den tronen som nybliven miljonär i snitt i 6 månader innan han dödas i konkurrens om reviret. Det är den 15-åringen som tar de lokala besluten om vilka som skall mördas. Gängutveckling á la 2012. Ur de här fattiga miljöerna rekryteras de som får rollen som narkotikakartellernas smugglare av narkotika till USA. Än mer häpnadsväckande blir det när man ser hur vissa av de smugglade preparaten tas om hand av grannen i norr. Den välfinansierade legaliseringslobbyn har genom fula finter och apkonster nått framgång inte minst i Kalifornien. Politikerna har inte tagit till sig sakkunskap och har gått på argumenten om det ofarliga och för medicinering nödvändiga med marijuana. Möten har arrangerats där friska förespråkare placeras i rullstolar för att inför beslutfattare och publik gråtandes vittna om sina påhittade krämpor som man kan få bot mot genom marijuana. Redan har det gått över styr. Det finns enskilda läkare med över 90 000 patienter på sin lista till vilka de förskriver. Som svampar ur jorden etableras ”dispensiaries” ett slags marijuana apotek där det inte sällan finns vakthållning med stöd av maskingevär. Ett område i Los Angeles har fått 1500 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 etableringar. I San Fransisco är spridningen likartad. Helt plötsligt hävdar miljontals människor lidande och ett behov av förskriven marijuana och de blir hörsammade. Att den förskrivna marijuanan har sitt ursprung från narkotikakartellerna i Mexico och finansierar den kriminaliteten glöms för säkerhets skull bort. Vi har all anledning att stödja våra kollegor inom polis, åklagare och tull som är de som mest hängivet försöker hålla emot och vrida utvecklingen rätt. National Narcotic Officers Associations Coalition, NNOAC som SNPF tillhör är den organisation som kämpar hårdast och professionellt med att vittna och vinna USA,s politikers uppmärksamhet såväl lokalt, delstatligt som federalt. Det har rönt både framgång och motgång. SNPF ser det som angeläget att vi deltar aktivt. Förloras slaget i USA så kommer det att få negativa konsekvenser även här. Vi har bidragit med vår erfarenhet från den utveckling vi hade med fri förskrivning på 60-talet och dess negativa konsekvenser med en epidemisk spridning av narkotika. Den erfarenheten har man med stor tacksamhet tagit emot och den används redan som ett starkt argument i diskussionerna. Det finns ett fåtal med en avvikande uppfattning även i vårt land som gärna ser att narkotika släpps fritt. Representant för SNPF har inbjudit legaliseringsivrarna att ta sig en titt in i det verkliga helvete narkotikamiljöerna erbjuder och där polisers insatser utgör en möjlig räddning för individerna. En resa i den riktningen blev tydligen för magstarkt för de som känner sig som tryggast i den flummiga kokongen där man spunnit in sig i de mest häpnadsväckande argument om det fria och rätta med att unga i allt högre grad röker cannabis. Självutropade narkotikaexperter gärna med eget narkotikabruk i bagaget släpper vissa debattprogram i TV oansvarigt gärna fram som en patetisk krydda på en i övrigt slarvig anrättning. Det är inte mycket som talar för att man nämnvärt påverkar den 97-procentiga folkliga förankringen mot narkotika med att heja på skolbarns bruk av narkotika. Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Info från styrelsen Den årliga utbildningskonferensen, som sträcker sig över tre dagar, är höjdpunkten i SNPF:s arbete. Årets konferens på Svenska Mässan/Hotel Gothia i Göteborg blev ännu en succé och vi vill därför tacka alla er som bidrog till denna lärorika och trevliga weekend, alla duktiga föreläsare, volontärer, personalen på Hotel Gothia och Svenska Mässan och inte minst alla er drygt 700 deltagare. Redaktörens spalt Styrelsen tar nu sommaruppehåll och börjar i höst planeringen för utbildningskonferensen 26-28 april 2013 i Karlstad. En riktigt skön sommar önskar vi alla läsare! Vi saknar fortfarande några e-postadresser till vårt medlemsregister Vi vänder oss till er som nyligen bytt mailadress eller kanske inte tidigare anmält er e-postadress till oss. Gör det via adressändring på hemsidan så underlättar det när vi behöver kontakta er. Bli Stödmedlem! Till dig som inte kan bli ordinarie medlem i SNPF (anställd inom rättsväsendet), men ändå vill få tidningen i brevlådan fem gånger per år, bli Stödmedlem! Besök www.snpf.org och läs mer om stödmedlemskap. Du är mycket välkommen med din ansökan. I detta nummer medverkar följande externa skribenter: Jonas Berg, gruppchef för Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg, sid. 10-12 Daniel Knudtzon, Krogkommissionen Stockholm, sid. 18 och 22 Erik Stassais, projektledare för Livsstilsmottagningen i Stockholm, sid. 26-27 Emil Lundberg, spanare och utredare vid roteln för grova brott i Västernorrland, sid. 35-39 Niclas Pettersson, Lars Lundberg, Karin Grafström och Johanna Dalgaard, Droganalysenheten SKL, sid. 51 Bosse Petersson, narkotikaroteln i Göteborg, f n tjänst vid OSCE i Belgrad, sid. 64-66 Som många redan vet så kommer tidningen i år ut med fem nummer, varav detta är nummer tre. Nummer fyra och fem kommer i september och december. Vi räknar med att kunna fortsätta med den ordningen även kommande år. Allt fler externa skribenter bidrar till att ge tidningen ett blandat innehåll och det är vi naturligtvis mycket tacksamma för. Det är fel att säga att Regeringen har varit särskilt framträdande i narkotikadebatten under senare år, men i år har man valt att satsa miljoner på att motverka missbruket av cannabis. Varför? Jo, cannabis är den största drogen av alla och både hasch och marijuana tilltalar såväl unga som vuxna. Under flera års avsaknad av ”skrämselpropaganda” har de okunniga och de som vill legalisera cannabis fått stort utrymme i massmedia och på nätet. Idag är det inte bara ungdomar utan också allt fler vuxna som faktiskt tror att cannabis är en ganska harmlös drog. Men att vanlig tobaksrökning är skadlig för hälsan, det vet alla. Informationen har gått fram och antalet rökare har minskat, åtminstone bland vuxna. Det är således hög tid att saklig information om cannabisrökningens verkliga skador kommer ut. Inte bara invånarna utan hela samhället blir lidande av att en allt större del av folket är drogpåverkade. Vad händer när dagens drogliberala ungdomar blir beslutsfattare? Hur kommer samhället att fungera? Är vi kanske redan där i flera länder? Kanske lite väl drastiska farhågor, men frågorna behöver ställas och beaktas innan det är för sent. Trevlig sommar! GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 3 Utbildningskonferensen i Göteborg SNPF – 25-åring som fo TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Svenska Narkotikapolisföreningen firade 25 år på hemmaplan när den årliga utbildningskonferensen hölls på Hotel Gothia/Svenska Mässan i Göteborg den 4-6 maj. Länskriminalens chef i Västra Götaland, Carina Persson, talade vid invigningen och hälsade alla välkomna till Göteborg. För sitt rådiga agerande efter en iakttagelse fick Magnus Bergelin ta emot stipendiet Årets Observation av sin chef Carina Persson. SNPF bildades i april 1987 vid den första utbildningskonferensen som hölls inför 87 deltagare på Hindås Hotell, beläget mellan Göteborg och Borås. Sedan dess har medlemsantalet ständigt ökat och är nu ca 3200. På utbildningskonferensen i år var deltagarantalet begränsat till ca 700, men fler än 1000 medlemmar hade velat komma om möjligheter hade funnits att ta emot så många. Ett brett utbud av föreläsningar lockade många åhörare. Vid årets utbildningshelg, som arrangerades tillsammans med Göteborgs stad, fanns också 17 utställare på plats för att visa upp sina produkter för konferensdeltagarna i pauserna mellan föreläsningarna. Konferensen invigdes på fredagseftermiddagen av Narkotikapolisföreningens ordförande Mika Jörnelius och därefter hälsades deltagarna välkomna till Göteborg av Carina Persson som är chef för länskriminalen i Västra Götaland. Carina Persson slog fast att SNPF är störst i landet när det gäller att tillhandahålla narkotikainformation inom rättsväsendet, något som det återkommande stora deltagarantalet tydligt talar för. Narkotikamarknaden är i ständig förändring och nya erfarenheter och kunskaper behövs. Genom SNPF:s konferenser knyts också ovärderliga kontakter mellan medlemmar från olika myndigheter, menade Carina Persson. Årets Observation Lördagen avslutades som vanligt med en stor bankett där serveringspersonalen presenterade sig och fick applåder. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Carina Persson avslutade sitt anförande med att dela ut stipendiet Årets Observation på 5000 kronor till Magnus Bergelin, som arbetar som spanare på Länskriminalen i Göteborg, Bakgrunden var att då Bergelin i juni 2011 stod och tankade sin tjänstebil på väg hem efter ett uppdrag i södra Sverige, observerade han en känd narkotikabrottsling på macken. Något i beteendet väckte Bergelins intresse när personen lade ner ett paket i Utbildningskonferensen i Göteborg m fortfarande växer bagagerummet på sin bil och hastigt begav sig mot Göteborg. Bergelin insåg att bilen måste undersökas och han följde efter. Genom kontakt med vakthavande befäl i Göteborg fick han så småningom hjälp av flera radiobilar och den misstänkta bilen stoppades. Bergelins intuition resulterade i beslag av 6,5 kilo hasch som låg i bilen. Vid husrannsakningar hittades ytterligare 1 kilo hasch. Förutom beslaget blev en person dömd till 3 år och 2 månader i fängelse till följd av Bergelins observation och rådiga insats. 100 skott avlossades Detta var rubriken på fredagens föreläsning om rånförsöket mot Loomis värdedepå i Umeå i maj 2009 då vild skottlossning utbröt. De tre föreläsarna Peter Lundberg, Rikskriminalens utredningssektion, Frank Nelvig, tekniska roteln i Umeå och kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström från Internationella åklagarkammaren i Stockholm hade alla deltagit i utredningen av rånförsöket som ägde rum under Kristi himmelfärdshelgen 2009. Rikskriminalpolisen hade då under en tid haft ett antal mer eller mindre kända rånare under uppsikt genom spaning och telefonavlyssning. Det kom under spaningarna fram indikationer om att ett rån skulle genomföras i Umeå under våren. Eftersom det rörde sig om personer med erfarenhet av värdetransportrån, antog polisen att det var Loomis värdedepå i Umeå som var ett tänkbart mål. Nationella insatsstyrkan grupperade sig omkring Loomis och den 24 maj körde rånarnas två hyrda bilar in på området. Dessförinnan hade rånarna lämnat en brinnande bil utanför polishuset och en brinnande motorcykel vid Östra Gymnasiet för att skapa kaos och förvirring i Umeå före rånet. Man hade haft observatörer vid Loomis och bränderna iscensattes när värdetransporten hade anlänt. En av rånarbilarna körde fram till byggnaden och apterade en sprängladdning på Loomis dörr. Den andra bilen stannade vid grinden och poliserna på plats ger sig tillkänna. En eldstrid inleddes, en av polisens hundar blev dödad och en rånare allvarligt skottskadad. Allt gick mycket fort. På högst två minuter avlossades ett stort antal skott från båda sidor. Rånarna på plats greps och dömdes i ett par fall till 6-åriga fängelsestraff. n +Forts sid 69 Peter Lundberg, Frank Nelvig och Hans-Jörgen Hanström redogjorde för rånförsöket i Umeå och den efterföljande utredningen. Gotlandspolisen Erik Gutesson är en numera välkänd toastmaster på SNPF:s konferensbanketter. Han är dessutom en sångare av klass. För tredje året i rad stod Västeråsbandet Henko Benko Band för musiken på banketten. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 7 Narkotikapoliser minskar inflytandet för kriminella i krogmiljön TEXT: JONAS BERG, gruppchef Ungdoms- och Narkotikagruppen Helsingborg FOTO:FREDRIK JOHANSSON, Helsingborgs Dagblad Att arbeta mot narkotika i krogmiljön handlar inte bara om att lagföra narkotikabrottslingar eller minska våldet. Det är även ett verktyg som kan vara effektivt när det gäller att minska inflytandet från kriminella grupperingar. I en färsk rapport från Brå framgår att antalet anmälningar om utpressning ökat med mer än 350 procent sedan år 2000 (Brå 2012:6). Utpressning som affärside är också ett av de problem som förekommer i krogmiljön och som kan kopplas till kriminella grupperingar. Under hösten 2010 kunde vi vid Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg konstatera att en 22-årig man med koppling till ett kriminellt mc-gäng hade satt i system att bötfälla personer i krogmiljön. Hans måltavlor var ofta personer som han träffat i tidigare sammanhang. När 22-åringen hade valt ut sin måltavla lät han en medhjälpare provocera fram ett bråk med denna. Medhjälparen var antingen en ”icke skräckinjagande” ung man eller ung kvinna. När provokatören väl lockat måltavlan att reagera genom att fysiskt eller verbalt försvara sig klev 22-åringen fram. Eftersom 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 måltavlan tidigare träffat 22-åringen var det känt att han hade kopplingar till ett kriminellt mc-gäng, ingick i det lokala huligangänget och var allmänt känd som en fighter. Att han dessutom hade de obligatoriska tatueringarna hjälpte säkert också somliga att minnas. När 22-åringen klivit fram anklagade han genast måltavlan för händelsen och krävde upprättelse för ”kränkningen” mot medhjälparen och indirekt mot honom själv. Det meddelades måltavlan, mer eller mindre underförstått, att han nu hade att välja mellan att betala sig ur situationen med pengar eller med sin hälsa. Boten som meddelades av 22-åringen var, i de fall vi känner till, initialt ca 10 000 kronor. Den tenderade dock att omgående växa rejält vilket 22-åringen ansåg vara skälig ränta när han inte fick betalt direkt på plats och tiden började gå. Droger i nöjeslivet Utpressningar i krogmiljön har blivit en affärsidé bland kriminella grupper. Narkotikabrott en sårbarhet En av de drabbade måltavlorna var själv verksam i krogbranschen och hörde av sig till Ungdoms- och narkotikagruppen. Även om vi inte lyckades motivera måltavlan att anmäla brottet gav kontakten värdefull information som kunde användas i syfte att sätta stopp för 22-åringen. Det var också till slut narkotikastrafflagen som blev 22-åringens fall. Efter många PL19 kontroller och ett par negativa urinprov fick vi honom tillslut när han hamnade i bråk på en krog där vi befann oss. Han omhändertogs enligt LOB och vid skyddsvisitation påträffades tio redlinepåsar innehållande vardera 1gram kokain. Vid efterföljande husrannsakan i hans bostad hittades ytterligare tre hekto portionsförpackad kokain. Den 22-årige mannen tog på sig all narkotika och dömdes till ett års fängelse. Helsingborgs krogmiljö är ständigt utsatt för kriminella grupperingar med olika intressen. Kontroll är bra, förtroende är också bra Jag vill hävda att det var tack vare Ungdoms- och narkotikagruppens kontinuerliga och kontaktskapande arbete i krogmiljön som 22-åringens affärsverksamhet, i form av utpressning och narkotikaförsäljning, kunde stoppas. Krogpersonal med förtroende för oss kunde peka ut rätt riktning och när tillfället gavs fanns vi på rätt plats. Faran lurar vid vattenhålet Jag brukar likna krogmiljön vid vattenhålet på Afrikas savann. Likt djuren vid vattenhålet samlas man för att dricka, äta och lägga grunden för fortplantningen. Men vattenhålet lockar även de som har onda avsikter, de som lever på andras bekostnad. Helsingborgs krogmiljö är ständigt utsatt för kriminella grupperingar med olika intressen såsom narkotikaförsäljning, utpressning, penningtvätt och svarta inkomster. Till detta kommer den kriminella livsstilen där det är oerhört viktigt att visa upp vem man är genom dyra bilar, sedelbuntar, kvinnor och genom att flexa sitt skrämselkapital för omgivningen. Vi ser detta varje kväll när MC-gängen vill komma in på krogarna med sina synliga gängsymboler eller SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 11 Droger i nöjeslivet där Black Cobra medlemmar inte missar ett tillfälle att uppdatera ordningsvakterna på sitt gatu-cv. En annan viktig del i problematiken är de tuffa konkurrensvillkoren för krögarna som gör dem mottagliga för oseriösa partners med ekonomiskt fördelaktiga upplägg. Hearts and minds I Helsingborgspolisens satsning för att minska inflytandet i krogmiljön från kriminella grupperingar har Ungdoms- och narkotikagruppen flera viktiga uppgifter. Grundpelaren är att upprätthålla en god informell kontaktyta gentemot krögare och kroganställda. De ska veta vad vi heter och ha våra telefonnummer i sina mobiler. Handskakningar, artigheter och en pratstund över en kopp kaffe är viktigt. Oavsett vad underrättelser, rykten eller registerhistorik kan säga om motparten. Krogpersonalen ska känna att vi alltid är bästa vänner, till dess att det finns något konkret som tvingar oss att agera som tjänstemän. Den här inställningen gör att vi får telefonsamtal och information som våra uniformerade kollegor aldrig skulle få. Vi genomför även regelbundna utbildningar med ordningsvakter där vi tillsammans övar ingripanden i krogmiljön enligt de gripandetekniker som används av Delta- och Romeopersonal i SPT-konceptet. Tanken bakom detta är att ordningsvakterna ska känna samhörighet med poliserna i Ungdoms- och narkotikagruppen. Oavsett vilka sympatier somliga må ha med kriminella personer och grupperingar, eller vilken inställning de har till narkotika och dopning, vill vi skapa så pass starka band till oss att deras benägenhet att agera i vår anda ökar. Resultaten av dessa utbildningar har inte låtit vänta på sig. Antalet telefonsamtal från vakterna har ökat och är fler än från övriga. Vi konstaterar också att ordningsvakten som tidigare släppte in sin bästa polare, tillika känd langare av anabola steroider och narkotika, nu nekar denne att komma in på krogen. Upplevd upptäcktsrisk Förutom de stödjande och kontaktskapande insatserna arbetar vi med att störa och synliggöra de personer som har kriminella intressen i krogmiljön. En sådan person kan rapporteras av oss för ringa narkotikabrott flera gånger under en månad och blir konsekvent kontrollerad enligt polislagen när förutsättningarna finns. Vi vill att de här personerna ska känna till oss och vår närvaro i krogmiljön. Därför spanar vi sällan utan initierar ett ingripande så fort det är möjligt. Vi försöker även följa gäng med kriminella personer när de rör sig mellan krogarna. Vi står då synligt sida vid sida med personalen i entrén och ger dem stöd i deras beslut. Målsättningen är att de som har kriminella intressen i Helsingborgs krogmiljö alltid ska tvingas tänka på Ungdoms- och narkotikagruppen när de tar på sig skorna för att gå ner på krogen. Jag vill tro att några av dem då tar av skorna igen och återvänder till tvsoffan. n Referens: Brottsförebyggande rådet, Brå (2012). Utpressning i Sverige. Rapport 2012:6. Faktaruta Ungdoms- och narkotikagruppen uppträder synligt på krogarna i Helsingborg som ett stöd till personalen. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 • Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg har arbetat i krogmiljön sedan 2007. • Krögarna, polisen och Helsingborgs Stad träffas i Krognätverket var tredje månad. • Helsingborg är medlem i det nationella nätverket Krogar mot Knark • Ungdoms- och narkotikagruppen har ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte med bl.a. Krogsektionen i Stockholm. • Tillgångsinriktad brottsbekämpning och informationsinsatser är viktiga verktyg i polisens krogarbete Se mig inte som en ”pinne” Lördag den 19 maj 2007, kl. 03.50 Jag och min kollega går in på en av Stureplans nattklubbar för att leta påtända personer. En vanlig kväll med många personkontroller som mer och mer sker på rutin. Vi sveper av nattklubben och bestämmer oss snabbt för en kille som står på dansgolvet. Jag känner igen honom som bartender från ett av Stockolms större ställen och jag ber honom följa med ut i ett personalutrymme. Detta blir det första av många möten oss emellan. Den här gången hittar jag en påse kokain i hans ficka. Senare ska det visa sig att han även ”snortat” kokain från påsen under kvällen. En i raden för mig – början på en jobbig resa för honom! 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Onsdag den 18 april 2012, kl. 13.10 Jag går in på en av Stockholms mer välkända nattklubbar och reflekterar över att det var 5 år sedan vi sågs första gången då han kommer emot mig. Våra samtal har inte alltid varit friktionsfria, men nu träffas vi på andra premisser. Vi slår oss ner i en soffa med varsin kaffe. Vi kallpratar först om Stockholm noir men kommer snabbt in på tiden efter vårt första möte. Inrutat och fyrkantigt frågar jag: – Hur gammal var du när du testade första Droger i nöjeslivet gången? – Jag var nog 21-22 när jag tog kola första gången. Det var tillfället som gjorde det samt att jag var nyfiken. Jag hade testat gräs som tonåring men bara vid något enstaka tillfälle. Det var inte min grej. I kola hittade jag dock en verklighetsflykt. Det var kul och jag mådde bra när jag tog det. En verklighetsflykt fast med kontroll. Tyckte jag hade järnkoll i alla fall. Jag hittade en känsla som jag sen ville tillbaka till. Jag blev aldrig aggressiv, tvärtom. Krogen är en jobbig miljö att jobba i, då man jobbar med en service som oftast blir personlig. Man har folk upp i ansiktet hela tiden och det kanske är därför många kroganställda har behovet att fly verkligheten. Det är ju ingen hemlighet att många får problem med sprit – och narkotika. – Vi träffades en del under tiden du höll på. Hur ser du på de mötena idag? – Känner du nåt sug idag? – Även om kokain smakar skit så kan jag fortfarande längta efter den där kemiska smaken. Slussens tunnelbana kan lukta lite som kola på sommaren så jag försöker undvika den. Idag känner jag inget sug efter drogen men måste erkänna att jag ibland har ett sug efter att vara oansvarig. Skita i allt! ” ” – Jag vill medge att jag var sjukt bitter. Under den här tiden var jag ute mycket och under en tvåmånaders period blev jag kollad ca 30 gånger. Kände mig förföljd och allt resulterade i att jag blev av med flera bartenderjobb som i sin tur resulterade i att jag blev av med lägenheten. Jag var bitter och skyllde allt på systemet. – Hur ofta tog du kokain? ångest! Jag har dock aldrig stulit eller snott något för att betala droger. Jag hade inte en spänn och flyttade runt bland polare efter att jag blivit av med lägenheten. Låg på en soffa och lovade mig själv att ta tag i mitt liv - nästa vecka. Men så blev det inte. Jag vill nog tro att jag är stark som tog mig upp därifrån. Det fanns liksom inget val för mig. Men många hade nog kört ner sig hårt. Men jag inser att ”resan” min nog är for life. Jag har nog aldrig pratat så här öppet om det tidigare. Får lite rysningar. – Du har blivit kollad rätt många gånger. Har du något tips till de poliser som jobbar i krogmiljön? – En enkel sak, som fick mig att må bra, är att ringa upp personen man tagit ett par dagar efter. Det gjorde du och jag kände inte mig som en pinne i statistiken. Jag fick ett samtal, du ringde mig på ”min” mobil. Se människan i mötet och plocka upp dem. Alla är inte starka. Sen finns det en sak som karakteriserar de som jobbar på krogen och det är att de flesta är ”se mig, hör mig – personer”. Se dem och ni kan få mycket ut av det. jag kände mig inte som en pinne i statistiken. Jag fick ett samtal, du ringde mig på ”min” mobil – Det var inte varje dag. Ibland någon gång i månaden och ibland fem dagar i rad. Det kändes inte så farligt eftersom det kändes så skönt. Jag planerade aldrig att ta kola innan jag gick ut, men efter ett par drinkar kom suget. Att hitta kola var aldrig några problem. Man kände alltid någon som kände någon. Vi brukade skoja om att det var lättare att få tag i kola än i försäkringskassan. – Tog du någon gång kokain utan att dricka alkohol? – Jag har testat det men det var inget vidare. Med alkohol - extrovert. Utan alkohol - introvert. Efter det ville jag aldrig dra kola utan alkohol i mig. – Du sa att du blivit av med jobb och lägenhet, men vad är det värsta som hände dig som indirekt eller direkt kan kopplas med ditt kokainanvändande? – Det värsta var att jag en dag insåg att jag blivit två personer. Mina grundvärderingar försvann när jag var på. Jag betedde mig som skit mot min partner och gjorde grejer som ”jag” aldrig skulle göra. Även om ruset varar i ca 45 minuter, så är man inte sig själv dagen efter och jag blev rädd för mig själv. Kunde komma på mig själv sittandes på en buss hem från krogen och tänka ”vad fan håller jag på med”. Ren Vi säger hejdå till varandra i entrén och ett välmående fyller min kropp. Detta samtal var på många sätt olikt våra tidigare och det är just sådana här samtal som får en att reflektera över uppdraget vi har. Syftet med arbetet och det motiverar mig till att jobba vidare i dessa miljöer som ofta är väldigt påfrestande. Vi spelade inte våra roller idag utan var två killar, födda samma år, som pratade och hade nog kunnat hänga om omständigheterna varit annorlunda. n Christoffer Bohman SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 15 Droger i nöjeslivet Krogar Mot Knark innebär samverkan Samverkan har blivit ett populärt ord för myndigheter idag. Genom justitieministerns initiativ har flera myndigheter börjat samarbeta mot brottslighet och se möjligheter i sekretesslagstiftningen där man tidigare såg problem. Att samverka är precis det som Krogar Mot Knark (KMK) handlar om. KMK är ett nationellt nätverk med 50 kommuner anslutna (mars 2012). Syftet är att genom samarbete minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Vi vet att många ungas drogdebut sker i samband med att de dricker alkohol. Därför är det viktigt att upptäcktsrisken, vare sig den är reell eller upplevd, är så stor som möjligt på krogen. Vinsten i att folk inte känner sig trygga med att knarka på krogen är stor och mångbottnad. Kan vi hålla en person från att hamna i ett narkotikamissbruk, är det värt all möda i världen. Det finns också andra vinster. Ibland kan man höra att det inte tjänar något till att försöka upptäcka eller lagföra det egna bruket. Narkotikamarknaden styrs precis som alla andra marknader av tillgång och efterfrågan och kan man då minska efterfrågan kommer tillgången automatiskt att minska. I Stockholm har det genom STAD-projektet genomförts statistiskt säkerställda undersökningar som visar att nekningarna i krogdörren för narkotikapåverkan har ökat från sju och en halv procent för fem år sedan till sextiofem procent idag. Siffrorna visar inte på en liknande stegring i antalet narkotikapåverkade gäster utan på att genom samverkan och utbildning av krogpersonal och ordningsvakter och att krogar valt ett aktivt ställningstagande mot narkotika, så är den faktiska upptäcktsrisken väldigt mycket större idag. Inom KMK samverkar kommunen, krogarna och polisen. Kommunens del är att ta ett politiskt beslut och förankra metoden i det drogförebyggande arbetet. Kommunens alkoholhandläggare och drogsamordnare jobbar tillsammans med krogen för att hålla arbetet aktivt och sprida bland kommunens invånare att krogen är ett ställe där man skall slippa träffa narkotikapåverkade personer. Krogarna jobbar aktivt med att deras miljö skall bli narkotikafri, genom att utbilda sin personal i hur man upptäcker om en person kan ha tagit någon narkotika 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 och sedan vad man skall göra om man misstänker det. Det kan vara allt från att ringa polisen till att prata med krögaren om man tror att en kollega missbrukar narkotika. Krogarna jobbar ofta också aktivt med förändringar i krogmiljön för att försvåra ett bruk och underlätta för personalen att upptäcka narkotikapåverkade personer. Det kan vara saker som att öka belysningen i dörren och i rökområden, få bort plana ytor på toaletten och öppna upp lokalen så personalen får bättre överblick. Polisens del i samarbetet är att stötta de andra aktö- rerna med utbildning. Polisen sitter ofta på väldigt bra kunskaper om narkotika, narkotikaattribut och dess kulturer, kunskaper som hjälper personal att reagera. Polisen har också en roll i att hjälpa till med bedömningen om en gäst är narkotikapåverkad och i så fall lagföra den personen och hjälpa krogen i arbetet med att slippa narkotikapåverkade gäster. Allt arbete i KMK är till för att anpassas lokalt och det som fungerar i Gävle kanske inte gäller i Göteborg. Olika städer har olika förutsättningar, några har många serveringstillstånd och andra har färre. Vissa polismyndigheter har möjlighet att jobba aktivt och preventivt i krogmiljö då andra måste lägga resurserna en helgnatt på helt andra saker. Det viktiga är att man samarbetar och hittar det sätt som passar ens egen ort och ens egna förutsättningar. Oavsett hur man gör så är vinsterna ofrånkomliga - samarbetet kommer att minska narkotikabruket i kommunens offentliga vardagsrum. Minskat narkotikabruk kommer att minska våldsbrottsligheten på allmän plats. n För mer info kolla KMK på youtube, facebook och på krogarmotknark.se Daniel Knudtzon Krogkommissionen Stockholm Droger i nöjeslivet Verktyg i arbetet mot narkotika i krogmiljö Bara den lokala polisen vet hur narkotikan bäst bekämpas på hemorten. Krogar Mot Knark administreras av Göteborgs stad men i styrgruppen sitter representanter från hela vårt avlånga land. För att verkligen ge möjligheter att lokalt anpassa det narkotikapreventiva arbetet i krogmiljö har KMK tagit fram ett nationellt utbildningsmaterial för poliser. Utbildningen ger verktyg i samarbetet med krogen så som preparatkännedom, hur man kan arbeta i krogmiljö och vad kan man göra för att försvåra missbruk i krogmiljön. För att utbildningen skall spegla Sverige så mycket som möjligt, så är det utbildningsmaterial som KMK tagit fram en bra blandning av metoder, erfarenheter och kunskap från Helsingborg, Karlstad, Stockholm med flera platser. En eller två gånger om året bjuder KMK in poliser till Stockholm för en heldagsutbildning. Under utbildningen får deltagarna möjlighet att anpassa materialet till sin ort och göra det personligt. När man sedan själv skall utbilda på hemorten så är stora delar av förberedelserna redan gjorda. Då kan utbildningsdeltagarna ta med sig materialet hem till sin myndighet och där genomföra en lokalt anpassad utbildning för krögare, serveringspersonal och ordningsvakter. Tanken är att hundra par ögon är bättre än bara några få. Undersökningar visar att kroganställda som yrkesgrupp själva är överrepresenterade användare i narkotikastatistik. Betyder det att vi inte skall utbilda på grund av risken att ge gratis information till folk som inte vill samarbeta? Så vill vi inte se på saken. Även om det finns folk som vi utbildar som själva har ett missbruk, så finns det andra saker som kommer att intressera dem. Ingen som jag talat med som jobbar på krogen skulle känna sig trygg att dela kassa med någon som missbrukar narkotika. Kan man få en attitydförändring hos krogpersonalen kommer den krogen att attrahera gäster med samma attityd. Stockholm har det ganska förspänt när det gäller narkotikaprevention i krogmiljö eftersom polismyndigheten där kunnat satsa på en egen sektion som sedan flera år jobbar i krogmiljö. Utbildningarna där sker till stor del i samarbete med kommunen och dess STAD-satsning (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem). Inom STAD skall alla som jobbar med att servera alkohol på krogen gå en tvådagars utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Som en del av den utbildningen har Krogsektionens poliser en och en halv timme till att prata om narkotika på krogen dels ur ett arbetsmiljöperspektiv och dels för att ge hjälp till att upptäcka missbruk. Det innebär att i princip alla som jobbar på krog i Stockholm får möta polisen, ställa frågor och få en möjlighet att knyta en personlig 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 kontakt. Dessutom blir den upplevda upptäcktsrisken väldigt stor. STAD och KMK utbildar med Krogsektionens hjälp också ordningsvakter, krögare och serveringsansvariga. Det sker under en tredagars utbildning som innehåller samtal kring preparat och lagstöd, evidensbaserad forskning från Karolinska sjukhuset om narkotikans inverkan på människor, berättelser från folk som blivit narkotikaberoende i Stockholms krogmiljö och en heldag med teatergruppen Solvere som sätter ihop olika scenarion och problem för deltagarna att lösa tillsammans. Så har man valt att göra i Stockholm och det passar bra där men det är absolut inget facit. För att allt skall bli så bra som möjligt så erbjuder KMK ett bra innehåll och du får ta dina förutsättningar och göra det till ramar för hur en utbildning och ett narkotikapreventivt arbete kan se ut hos dig. n Daniel Knudtzon Droger i nöjeslivet Livsstilsmottagningen TEXT: POLISASSISTENT ERIK STASSAIS, projektledare Bakgrund Poliserna vid krogsektionen i Stockholm har sedan länge fokuserat på att ändra attityden mot narkotika på krogen samt arbetat konsekvent mot att minska och försvåra hanteringen i dessa miljöer. Uppdraget har genomsyrats av vetskapen att så länge det finns efterfrågan så finns det tillgänglighet. En av arbetsmetoderna har därför varit och kommer alltid att vara att leta efter personer som nyligen börjat missbruka droger. Krogsektionen märkte att allt fler de mötte önskade förändra sin livsstil eftersom de såg sitt användande som problematiskt och destruktivt. Polisens roll är att upptäcka, ge konsekvenser på personers handlande men även att få dessa personer att sluta använda narkotika. Krogsektionen var handfallen då det inte fanns något bra alternativ gällande vård att slussa dessa personer till och ett behov av att knyta till sig en vårdkontakt som man kunde hänvisa dessa människor till var stort. Ofta då krogsektionen lyckats med att motivera någon att söka öppenvården, fick de ofta höra att personen vänt om redan i vänterummet då han eller hon inte känt samhörighet med de allt tyngre missbrukarna som satt där. För polisen bör det yttersta målet vara att minska den upprepade utsatthet som dessa individer lever med. Pilotutbildning i motiverande samtal Polisen saknar i vissa fall verktyg för en effektiv kommunikation med personer i riskzon då man ofta har svårt att relatera till personen och den situation som personen befinner sig. Vi begår ofta misstaget att berätta hur individen ska agera, medan grunden till motiverande samtalsteknik ligger i att genom frågor få personerna själva att inse saker. Verktyget, Motiverande Samtal MI, är en strukturerad samtalsmetod som genom utbildning och utökat användande kan underlätta för poliser i det dagliga arbetet. Genom att polisen använder sig av en samhällsgemensam samtalsmetodik kan fler individer motiveras i livskriser samt att polisen upplevs som mer professionell och motiverande. Ett tjugotal poliser i Stockholms city kommer att utbildas i Motiverande samtal, en pilotutbildning som kommer att vara kopplad till den polisiära verksamheten. För att stärka samverkan och få ett likriktat förhållningssätt så kommer beroendevården att vara delaktig i denna pilot som startar i mitten av maj. Beroendevården har också ansvaret för just Livsstilsmottagningen. Livsstilsmottagningen Krogsektionen skickade därför en förfrågan till beroendevården som ledde till ett 1-årigt samarbetsprojekt (2008-2009) mellan Beroendevården i Stockholm läns landsting och Stockholmspolisens krogsektion. Målet för samarbetet var att få fler att söka vård och som ett led i detta utbildades flertalet poliser vid krogsektionen i Motiverande samtal, MI, som är en strukturerad och effektiv samtalsmetodik för beteendeförändring. Under detta samarbetsprojekt hänvisade krogsektionen totalt 35 personer till Beroendecentrum och den nya ”Livsstilsmottagningen”. Av dessa genomförde 19 personer behandlingen med mycket goda resultat, det vill säga de valde en livsstil helt utan droger och kriminalitet. Därutöver remitterades 10 personer till annan vård och 6 valde själva att avsluta sin behandling efter första mötet. Den behandling som erbjöds gick i stort ut på att se helheten i livet, att identifiera det som fungerar och det som skapar problem. Alla i behandling kom till slutsatsen och insikten att droger och kriminalitet inte ledde till en framtid de önskade sig och att den livsstilen förändrade deras personlighet på ett negativt sätt. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Projektledaren, polisassistent Erik Stassais, ses här tillsammans med Ulf Wahlgren som är kontaktperson och tillika behandlare på Livsstilsmottagningen. Droger i nöjeslivet Nuläge och framtidsvisioner Polisassistent Eric Stassais, som tidigare arbetat på Krogsektionen, är projektledare/kurschef för projektet som startats av Stockholmspolisens utvecklingsavdelning i början på 2012. Eric har en bakgrund som mentalskötare inom missbruk och psykiatri och svarar även som polisiär debriefingledare i Stockholms län. Projektet har inletts med att marknadsföra Livsstilsmottagningen till samtliga distrikt och avdelningar i Stockholms län. Målet för polisanställda ska vara att på ett enkelt sätt kunna hänvisa personer mellan 18-35 år som lever i riskzonen till Livsstilsmottagningen eller kunna motivera personen till ett alternativt handlande och liv. Viktigt att påpeka är att det alltid är individens frivillighet som ligger till grund för behandling vid Livsstilsmottagningen och inget personen kan dömas till. Polisanställda möter ofta personer där små medel kan spela roll för en förändringsprocess. Projektet tar sikte på att minska den upprepade utsattheten genom att fånga upp individer innan de blivit föremål för samhällets åtgärder. Genom att polisanställda får kännedom om Livsstilsmottagningen kommer flera personer att kunna hänvisas till rätt stöd och vård. Livsstilsmottagningen finns än så länge bara vid Stureplan i Stockholm. Livsstilsmottagningen finns idag på Riddargatan 1 på Östermalm i Stockholm. Ett stenkast från Stureplan, men förhoppningsvis kan mottagningen utvärderas och att fler län i Sverige öppnar likvärdiga mottagningar. På mottagningen jobbar flertalet kompetenta behandlare och läkare som är specialister på KBT-behandling och Motiverande samtal. Livsstilsmottagningen tar emot personer från hela Stockholms län då Livsstilsmottagningen samarbetar med hela Stockholms läns landsting. För vissa individer finns det andra behov än kanske bara samtal så mottagningen remitterar vidare om andra behov finns, till exempel psykoterapi, anhörigverksamhet eller läkelmedelsassisterad behandling. Livsstilsmottagningen använder tre tillfällen till att göra en arbetsplan för individen och vid första Livsstilsmottagningen samarbetar med Stockholms läns landsting och tar emot personer från hela länet. mötet kan vederbörande välja att vara anonym. Samtalen som ska påverka individens beteendeförändring brukar sen pågå tills klienten är nöjd, ca 10-20 tillfällen med egen träning mellan gångerna. Livsstilsmottagningen erbjuder också uppföljning efter sex respektive tolv månader för att se att förändringen består. Den tänkta behandlingen skiljer sig mot sedvanlig missbruksbehandling då den inte nödvändigtvis är direkt inriktad på att förändra drog- eller alkoholvanor. Istället vill Livsstilsmottagningen lyfta fram livsstilen hos den unga personen och hjälpa personen att fundera över hur han/hon lever sitt liv och om man upplever att det finns skäl att förändra den. Metoden är motiverande samtal där man lyfter fram tveksamheten som ofta finns i att använda droger eller konsumera för mycket alkohol. Detta är dock inte nödvändigt då det kan finnas andra svårigheter som den unge hellre vill ta upp och som upplevs som problematiska. Tanken är att terapeuten skall fungera mycket mer som en livsstilsvägledare än en renodlad behandlare. De metoder som valts ut är av sådant slag att de kan användas för missbruksrelaterade problem eller dålig mående i form av depression/ångest och livsstilsfrågor. Behandlingen kan ges i grupp såväl som enskilt och vid behov kan naturligtvis också farmakologisk behandling bli aktuell. MI är personcentrerat, vilket betyder att det är personens syn på sin situation och sina val, som är i fokus för samtalet, inte samtalsledarens. Förhoppningsvis leder även pilotprojektet gällande MI utbildning för polisen till en nationell implementering av denna arbetsmetod och förhållningssätt. Polisanställda kan läsa mer om projektet på intrapolis, sök: Motiverande samtal Stockholm. n SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 27 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Cannabis – ett hot mot mänskligheten Cannabis är det mest missbrukade narkotiska preparatet i Sverige liksom i en stor del av den övriga världen. Tillgången på hasch och marijuana är större än på länge och missbruket ökar bland ungdomar, särskilt bland pojkar i storstäderna. Under flera år har åsikter om att cannabis inte är farligt blivit en sanning för ungdomar. De krafter som vill legalisera cannabis är mäktiga och välorganiserade och ser till att få mycket reklam i medier världen över. I USA har det gått så långt att elever på college har fått problem för att skolans ledning inte tillåter att de röker sin medicinska marijuana på skolgården, eftersom marijuanarökning egentligen är förbjuden i landet. I 16 delstater kan man enkelt få marijuana på recept och då rimligen få rätt att ta sin ”medicin” när man vill och behöver. Sådana elever väljer marijuana framför skolarbetet. I Sverige tycks situationen ur ett globalt perspektiv fortfarande vara god. Andelen ungdomar som röker hasch och marijuana är klart färre än i många andra europeiska länder, men ökningen av missbruket ser ut att gå snabbt. Regeringen har insett faran För att cannabismissbruket inte ska hamna på en europeisk genomsnittsnivå, väljer regeringen nu att satsa pengar på motåtgärder. En del i satsningen är att Statens Folkhälsoinstitut får 4 miljoner kronor för att sammanställa forskningsresultat och utvärderingar av redan genomförda satsningar som rör narkotikamissbruk och i synnerhet cannabis. Arbetet ska leda till att öka kunskapen i kommuner och landsting och den ideella sektorn. En större satsning kallad Trestad 2 riktar sig mot det ökande cannabismissbruket bland ungdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här ligger missbruket klart över riksgenomsnittet och mer än var femte ungdom under 25 år har uppgett att de använder hasch eller marijuana. I Skåne har det skett en 50-procentig ökning av cannabismissbruket på åtta år, enligt en folkhälsoenkät. Målet med Trestadssatsningen är att bryta trenden genom förebyggande arbete, tidigare insatser för att minska tillgängligheten och förbättra resurserna för vård och behandling. Alla måste hjälpas åt att slå hål på myterna Regeringen, ansvariga myndigheter och hela vuxenvärlden måste nu bryta en trend som man tillåtit växa sig stark. Ungdomar är ju idag övertygade om att cannabis, särskilt marijuana, inte är farligt för hälsan. Alkohol som vuxna gladeligen konsumerar anses vara farligare. Det finns idag många missförstånd och stor okunnighet om cannabis som vuxenvärlden måste ta initiativ till att förklara och rätta till. Problemet är att de flesta vuxna själva är dåligt insatta i skadeverkningar och andra risker med cannabis och droger i allmänhet. Den offentliga narkotikadebatten har varit nästan död i flera år, men undantag för legaliseringsdebatten, samtidigt som den medicinska kunskapen om skadeverkningar av cannabis och andra droger har ökat. Ungdomar som ”vet allt” tänker inte på att deras hjärnor ännu inte är fullt utvecklade och därför särskilt sårbara för effekterna av den numera betydligt starkare marijuanan. De märker inte att de gradvis förändras under regelbundet missbruk av cannabis, skolarbetet blir lidande och livet blir präglat av ointresse och passivitet för annat än drogen. En del drabbas av psykoser och panikångest, tillstånd som knappast är en bra grund för att ta steget in i vuxenvärlden. Trots att narkotikabekämpning inte längre har högsta prioritet i en del polismyndigheter, görs många goda insatser för att avslöja missbruk och förhindra langning av cannabis. Den allt vanligare och ibland storskaliga hemmaodlingen av cannabis är angeläget att bekämpa. Stora förtjänster lockar den organiserade brottsligheten, samtidigt som domstolarna nu börjat sänka straffen för grova narkotikabrott. n Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 31 Cannabisnotiser Grannar avslöjade odling i Örträsk Gymnasieelev rånade för att köpa hasch Den tonåriga flickan i Falun var ute efter pengar för att kunna betala sitt behov av hasch. Hon stal en väska från två unga kvinnor som stod och pratade på en kyrkogård. När kvinnorna försökte ta tillbaka väskan hotade hon dem med kniv. Den ena kvinnan ringde polisen och kunde peka ut var rånaren gömt sig. Hon var påverkad av cannabis när hon greps. Tonåringen berättade att hon strax innan rånat en annan ung kvinna på hennes plånbok som inte innehöll några pengar. Flickan var i stort behov av att köpa hasch som hon rökt dagligen sedan 13-årsåldern. Hennes konsumtion var nu ungefär fem gram hasch om dagen som hon brukade betala 300-500 kronor för. Hon hade bland annat sålt hasch till andra skolelever för att finansiera sitt missbruk. Efter gripandet flyttades gymnasieeleven till ett behandlingshem på Gotland. Källa: Dala-Demokraten Ungdomar i cannabishärva i Ystad En omfattande cannabishärva har nystats upp under våren i Ystad, skriver Skånskan.se. Polisen har haft spaning på en 18-årig man som sålt cannabis till ett 50-tal personer, de flesta ungdomar. En stor del av knarkaffärerna har skett i närheten av en skola i Ystad och de flesta köparna är från Ystad eller från mindre orter i närheten. Polisen har fått namn på ett stort antal ungdomar som figurerat i utredningen. Därför bjöd socialtjänsten och polisen in alla föräldrar i kommunen som har barn i åldrarna 14-19 år till ett stormöte för att informera. Den 18-årige cannabisförsäljaren åtalades i april för grovt narkotikabrott och för att tillsammans med en 22-åring ha skjutit mot tingsrätten i Ystad i november 2011. De båda satt då i en bil och med en soft airgun sköt de sönder fönsterrutor till ett värde av drygt 73 000 kronor. De hade också skjutit mot ett radhus och förstört fönster och en altandörr. Brotten rubricerades som grovt olaga hot och grov skadegörelse. Källa: Skånskan.se 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Många gånger har cannabisodlingar i villor avslöjats sedan grannar larmat polisen. På de flesta håll har man i en liten by koll på vad som händer i grannskapet, som fallet var i Örträsk i Västerbotten. I en villa avslöjades i januari 2011 en cannabisodling som upptog ett helt våningsplan. Polisen fick tips av allmänheten som både känt kraftig doft och lagt märke till andra avvikelser i och omkring huset. Fyra män och en kvinna greps och åtalades senare för grovt narkotikabrott. De dömdes för att ha framställt tolv kilo cannabis. Två av männen fick tre års fängelse och de övriga något lägre straff. Källa: Västerbottens-Kuriren.se Polisen kände cannabislukt – avslöjade odling En cannabisodling sprider dofter och det uppfattade en före detta narkotikapolis när han var med några kollegor på uppdrag i Olofström. Dofterna kom från ett hus där en 32-årig man greps eftersom han mycket riktigt odlade cannabis. När polisen gjorde tillslag fann man ett odlingstält, värmelampor, fläktar och annan utrustning, samt 1451 gram cannabis sativa. Mannen dömdes till 6 månaders fängelse för odling av den beslagtagna mängden och han berättade att han tillverkat minst 2950 gram cannabis under två år. Källa: Blt.se Haschärendet IOR – en Nalle Puh-saga i Sundsvall? EMIL LUNDBERG, Spanare/Utredare Grova brott Västernorrland Att kalla Nackstaområdet för Sundsvalls Rosengård eller Bergsjön kanske är lite för mycket, ungefär som att kalla hela Sundsvall för Norrlands Chicago, men jämförelsen går ändå att göra, om än i liten skala. Nacksta är ett område som under många år präglats av arbetslöshet, missbruk och våld. För 5-6 år sedan nådde området en tveksamt hedrande hög placering på en nationellt framtagen lista där antalet händelserapporter om skadegörelse och våld, antalet arbetslösa, antalet som hoppade av skolan etc. vägts ihop till en sorgesam kvot över människors misär. Området har inte på något sätt lämnats att förfalla. Det kommunala fastighetsbolaget köpte för några år sedan upp de mest skandaliserade huslängorna från ett bolag med något mer tveksamt ryckte. Man satsade på att renovera och att fräscha upp både inre och yttre miljöerna. Kameraövervakning och rökförbud i trapphus var andra åtgärder som skulle normalisera förhållandena i området. Sundsvalls stad visade alltså att man såg problemet och ville åstadkomma en förändring. Vad har detta med ärende IOR att göra då? Kanske inget, kanske är det bara en fond man måste måla för att veta vart IOR utspelar sig. Bakgrund Informationerna som ligger till grund för ärendet är många och sträcker sig långt bak i tiden. Centralfigurerna är två bröder vars haschförsäljning, trots deras relativa ungdom, har pågått i nästan tio år. Bröderna och deras kompisar är vad socialtjänsten kallar ”gårdsungar”, de kommer från forna Balkan och har växt upp i Nacksta med den nämnda problematiken som en ständig följeslagare. Personalen på fritidsgården flaggade tidigt för bröderna och deras kompisar när det gällde småstölder och annat ofog. Kontakt med socialtjänsten var den ena sidan av myntet, en annan var att bröderna hade en dragningskraft som enligt gårdspersonal och socialtjänst fick andra att vilja gå i deras fotspår. Bröderna har alltid röka (hasch och marijuana, red. anm.), det kanske inte alltid håller högsta klass, men de har alltid röka och de skickar kilovis. Naturligtvis har det under åren gjorts punktinsatser mot det här gänget, men allt har pekat på att de under tiden bara byggt sig starkare. Två av organisationens huvudmän. Den yngre brodern i brödraparet t.v. och hans kusin t.h. poserar för kameran. Bilden är anträffad i en beslagtagen dator. Stora haschaffärer på gång Ärendet IOR inleds i oktober 2011. Hemliga tvångsmedel och en personalförstärkning till spaningsroteln inhämtade från närpolisens ungdomsgrupp skall enligt planen bli framgångsfaktorer. Eftersom Nacksta sedan många år har ett lika primitivt som effektivt kontraspionage, där en spanare eller polisbil upptäcks och rapporteras till alla som för tillfället har orent mjöl i påsen, så finns en tydlig forts s 38 angreppsplan. + SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 35 De hemliga tvångsmedlen skall enligt planen identifiera kontakter med redan kända haschåterförsäljare och identifiera nya. När de i sin tur gjort köp hos bröderna och deras kamrater så skall spaning och bevisbeslag göras på andra håll i Sundsvall. Allt för att långsamt bygga ärendet underifrån samtidigt som den initiala spaningsinsatsen inte skall behöva ske i området där bröderna är veritabla haschhjältar och polisen är något som ungdomarna lärt sig förakta och varna sina äldre kamrater för. Nåja, alla planer till trots, under första veckans spaning blir det plötsligt en resa till Malmö för en av bröderna och två i tipsen utpekade ”åsnor”. Det börjar lukta jordskredsseger för polislaget och det på rekordtid. I Malmö kontaktas personer med kopplingar till Bandidos, personer som enligt Malmökollegorna är stora i rökabranchen. Man lämnar Malmö utan att vare sig via telefon eller på annat sätt meddela sig om att de förmodade förhandlingarna gått bra eller dåligt. Efter hemkomst till Sundsvall väntar spaningsgruppen med spänning på resultatet av Malmöresan. Har man beställt 10, 15 eller 20 kilo? Hur kommer grejerna hit? Kommer våra förmodade åsnor att möta upp halvvägs? Frågetecknen hopade sig och inget av dem ville räta ut sig. Cannabisförsäljningen var småskalig i förhållande till vad tipsen sagt, men det är ju inte så svårt att förstå om det stora partiet ligger runt hörnet och väntar. Stickspåret Medan väntan började kännas outhärdligt lång konstaterades att bröderna och deras kamrater i väntan på sin beställning verkade ta mindre partier från en lokal kran i Sundsvall. Han identifierades med tiden som en sedan tidigare känd svarttaxiförare med en dom för människosmuggling i bagaget och han kom snart att få en allt större roll. All information tydde på att det borde komma ett större parti från Malmö, men bröderna i Nacksta lade ideligen ut krokar till både Borås, Gävle, Hudiksvall och gud vet vart. En smygande oro om att något gått snett i Malmö spred sig i spaningsgruppen. Svarttaxiföraren levererade kontinuerligt vad som uppfattades som tillfälliga nödlösningar i väntan på de egna varorna. Men hur länge kunde den här ”friåkaren” på haschmarknaden få fortsätta utan att han drogs med in i utredningen på allvar. Den smygande oron växer ytterligare. Hade informationen varit fel? Var analysen fel? Var det i själva verkat svarttaxiföraren som var huvudman istället för bröderna? Hundratals spaningstimmar läggs i och kring området, resultatet är på intet sätt dåligt, men det är ju den stora leveransen som alla väntar på. I grevens tid Ett antal bevisbeslag var säkrade trots huvudmännen relativt magra tillgång. I början av december började det dra ihop sig till en resa ut i Europa för svarttaxi- 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Delar av beslaget från den 3:e januari. Haschkakor som såldes under namnet ”jude”. Foto: Polisen Sundsvall föraren. En ny och fördjupad analys av svarttaxiförarens kontakter med bröderna och deras underhuggare klargjorde att det skett åtminstone en sådan resa förut och att det inte var långsökt att tro att de kilon som förmedlats hämtats hem vid en sådan resa. Alltså var det dags för ytterligare hemliga tvångsmedel, något som tidigare inte känts operativt möjligt med tanke på den begränsade personalresursen. Den 14:e december rullar telefonavlyssningen igång på svarttaxiföraren, den 17:e anländer han och en annan man åter till Västernorrlands län med bil efter en non-stop resa ut i Europa. I utrymmet för reservdäcket påträffas vid kontroll ca 25 kilo cannabis, 1900 ecstasytabletter och nästan 2 kilo amfetamin. Svartaxiföraren hade visat sig vara en ”dark horse” som spaningsgruppen till en början inte ens hade med i utkanten av den omfattande kartläggningen. Som tur var hade spaningsledningen inte stirrat sig blind på den mest förväntade utgången och vågat byta spår, något som nu betalt av sig med ett ovanligt stort beslag för att vara norra Sverige. En sista offensiv Tillslaget och förlusten av partiet orsakar oro i leden, en hel kedja av händelser sätter igång och den tydliga känslan är att man desperat söker ett ersättningsparti, och det fort. Det är i det här läget alltför många människor i brödernas närhet att hålla reda på. Vetskapen om att vem som helst, när som helst kan sätta sig i en bil eller på ett tåg och bli den som hämtar partiet gör det snudd på outhärdligt för spaningsgruppen som nu är ännu mindre till följd av utredningen kring de två som redan gripits. Precis som befarat och mitt i julhelgen finns plötsligt ett parti hasch i bröderna ägo. Försäljning med den fart och intensitet som alla tips och informationer gjort gällande tar fart. På bara några dagar görs fler affärer än under många långa månader av väntan för såväl haschförsäljare som spanare. Kriminalteknikernas konstnärliga ådra kom att visa sig vid fotodokumentationen av det hasch som smugglats in i Sverige. Ytterligare bevisbeslag görs och en sammanställning av materialet som samlats in under tre månaders spaning ger vid hand att det nu räcker till för att hämta in kärngruppen i Nacksta. Den tredje januari i gryningen, med dramaturgiskt riktiga inslag som kammaråklagare och spaningsledningen i en helikopter över Nacksta, så sker tillslaget mot bröderna och deras medgärningsmän. Beslagen blir ytterligare några kilo hasch samt vapen och ammunition. Utredningen och HD:s senaste domar Det stod snart klart att den kommande utredningen skulle måsta bli av jätteformat för att på något sätt möta de nya krav på bevis som HD ställer. Medan dagar och månader förflöt förhördes ett 60-tal personer som misstänkta för såväl ringa narkotikabrott som grova. En bild av en ett nätverk växte fram, ett nätverk där alla på ett eller annat sätt är möjliggörare för de andras brottslighet. I förhör berättade missbrukare hur de köpt cannabis av såväl en gammal kvinna som av ett litet litet barn. I datorer hittades bilder där vuxna och barn poserade med skjutvapen och i en av brödernas Närbild på en av de ”B.B-kakor” som såväl spanare som langare väntade länge på. datorer en film där den yngre av dem en nytänd joint i munnen laddar en pistol och skjuter rakt ut i skogen. I skrivandes stund pågår rättegången mot huvudmännen och deras köpare. I försvarets strategi kan man mellan raderna läsa in HD:s nya krav och i åklagarens pläderingar lika så, men naturligt vis med olika målbilder. Den förundersökning som lämnades in till åklagaren innehöll oavsett de slutgiltiga domarna en bild av hur två bröder, en kusin till dem och en barndomsvän tillsammans med en något äldre svarttaxichaufför försett otaliga Sundsvallsbor med cannabis. Utredningen har också visat att den cannabis som sålts även hamnat på flera andra orter i och utanför länet för att sedan säljas vidare, i många fall till ungdomar. I åklagarens stämningsansökan finns 46 personer misstänkta, fem av dem för grovt narkotikabrott, ytterligare två är åtalade både för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. De 39 övriga är köpare av allt från kilon till gram, många har i sin tur sålt narkotikan vidare, andra har brukat den själv. Åter till Nacksta Men blev det då tillslut någon skillnad i Nacksta? I kölvattnet av utredningen har socialtjänsten och försäkringskassan fått upp ögonen för skenskrivningar och skengiftemål som resulterat i bidragsindragningar och kontroller. Ett stort antal ”guldstjärnor”, dvs. sedan tidigare helt okända missbrukare har identifierats och operation IOR har helt klart rört om i Sundsvalls cannabisgryta för en tid. Några veckor efter tillslaget pratade en av Sundsvallspolisens brottsförebyggare med personalen på fritidsgården i Nacksta. De gav en bild av en attitydförändring bland de yngre. Många hade sökt upp fritidsledarna för att prata om det som hänt. Sammantaget kan sägas att de kriminella idolerna som krängt hasch och stolt visat upp sina guldlänkar och tatuerade underarmar nu inte bara hade glorian på sned, den hade rasat ner över axlarna, och ”kidsen” på fritidsgården var inte längre lika imponerade. Kanske kan det på sikt göra skillnad. n SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 39 Utmaningar för narkotikakontrollen i framtiden Trots 100 års utveckling av den internationella och svenska narkotikakontrollen står denna fortfarande inför betydande utmaningar. Narkotikakontroll under 100 år Allt sedan den första opiumkonventionen (1912) har kontrollsträvandena hela tiden haft syftet att begränsa den tillåtna användningen av narkotika och andra reglerade medel till medicinska och vetenskapliga syften. En snävt begränsad hantering av narkotika tillåts i Sverige även för utbildning av personal (preparatkännedom), övning av sökhundar (luktprov) m.m. Under de första femtio åren var uppslutningen bakom narkotikakontrollen total i det internationella samfundet. Under senare år har den internationella narkotikakontrollen – liksom många länders inhemska narkotikakontroll – utsatts för betydande utmaningar. Kritiker har ifrågasatt narkotikakontrollens berättigande. Den privata opinionsgruppen Global Commission on Drug Policy (2011) har föreslagit bl.a. avkriminalisering av eget bruk av narkotika, försök med beskattning och liknande i stället för förbud. Ur administrativ och rättslig synpunkt är dock två andra framtida utmaningar mot narkotikakontrollen viktigare, nämligen mot dess aktualitet och dess effektivitet. Aktualitet Narkotikakontrollen måste vara aktuell för att kunna möta hot i samtiden och den nära framtiden. Från början reglerades endast ett litet antal substanser som internationell narkotika. För att säkerställa att alla länder ställde dessa medel under kontroll räknades de upp på särskilda förteckningar. I de nu gällande FN-konventionerna (1961 och 1971) och i de flesta länder har man behållit systemet med uppräkning av specifika substanser. Svagheten med uppräkningsdefinitionen började uppmärksammas på 1970-talet med ett ökande flöde av s.k. designade droger (eng. ”designer drugs”). Dessa 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 är substanser som har samma grundstruktur som någon viss känd narkotika men vars struktur designats så att den avviker på någon viktig punkt från alla reglerade narkotika. De kan därför fritt säljas som potenta rusmedel fram till en särskild reglering som narkotika. Kring millennieskiftet hade problemen med uppräkningsförfarandet blivit så tydliga att man började diskutera andra sätt att definiera narkotika, bl.a. genom att ange verkan. Så sker idag för dopningsmedel i lagen om kontroll av vissa dopningsmedel (1991:1969). Där anges de reglerade medlen både genom uppräkning och genom verkan. Antalet designer drugs med narkotikalika effekter har skattats till flera tusen. Under senare år har uppmärksamheten riktats särskilt på syntetiska (substituerade) katinoner (uppskattade till ett 50-tal) och syntetiska cannabinioider (uppskattade till flera hundra). Inom EU har det senaste året omkring 50 nya missbrukssubstanser rapporterats till drogobservatoriet (EMCDDA) i Lissabon. I Storbritannien har man hanterat de substituerade katinonerna genom att (med ett specifikt undantag) till narkotika räkna en hel klass med substanser som har en gemensam grundstruktur och vissa specifika tillägg (radikaler). USA:s kongress behandlar just nu en ny lag om syntetiska cannabinoider. Den väntas införa bestämmelser om att ämnen som har en viss grundstruktur och en viss verkan på CB1-receptorn (och därmed förmåga att framkalla likartade rus som cannabis) skall anses vara narkotika. Med tanke på den betydande kompetens och det starka profitintresse som finns bakom utvecklandet av nya substanser kommer det troligen förr eller senare att bli nödvändigt att komplettera uppräkningsdefinitionen för narkotika med en verkansdefinition. Minst lika viktigt är dock att skapa ett fungerande system för bevakning av det internationella drogpano- ramat. Bevakningen behövs för att framställa underlag för formell narkotikaklassning och för farlighetsbedömningar men även för information till professionella grupper inom sjukvård och rättsväsende som möter nya substanser ute i missbrukarleden. En annan betydelsefull sida av narkotikakontrollens aktualitet gäller att den verkligen täcker alla straffvärda förfaranden, t.ex. hantering av naturdroger som innehåller narkotikaklassade substanser men inte själva är förtecknade som narkotika. För att möta utmaningarna mot dess aktualitet måste narkotikakontrollen förstärkas med en allsidig bevakning av nya substanser, nya missbruksmönster, nya förfaranden (modus operandi) m.m. Detta kräver en kraftfull kompetensutveckling på flera nivåer, från forskning till forensisk service. Effektivitet Narkotikakontrollen måste vara effektiv, d.v.s. uppnå avsedd verkan på narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet. Sverige har väldokumenterade erfarenheter av att stegvis förstärka narkotikakontrollen, allt efter som missbruket och brottsligheten utvecklats. När Narkotikastrafflagen (1968:64) infördes för att möta en tilltagande internationell brottslighet höjdes straffmaximum för olovlig hantering av narkotika till fyra år (1969: sex år, 1972: tio år). När Narkotikastrafflagens bestämmelser om brottsliga förfaranden visade sig ha luckor (så var t.ex. befordrande av vederlag för narkotika (”knarkpengar”) länge straffritt) gjordes 1983 en omfattande teknisk revision av de straffbara gärningarna. När det olovliga bruket (”missbruket”) samma år förklarades vara straffritt genom en dom i Högsta domstolen kriminaliserades till slut olovligt bruk (1988). Närmast att utreda är möjligheterna till en komplettering av den svenska narkotikadefinitionen så att en substans räknas som narkotika oavsett om den är naturligt förekommande eller syntetiskt framställd. Kompetens, d.v.s. ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter” (SIS), är en funktion som ständigt utvecklas hos brottsorganisationer (annars slås de snabbt ut av konkurrenter eller myndigheter). Därför måste även samhällets organ ständigt utveckla och förfina sin kompetens för brottsbekämpning. Här finns dock, som Kenney (2007) påpekat, en betydande skillnad mellan byråkratier och brottsorganisationer. Byråkratier bygger sin kompetens på regler (”techne”) och har långsam anpassning. Brottsorganisationer har sin kompetens i snabb fattningsförmåga, smidighet och intuition (”metis”). Det ligger i brottslingarnas intresse att ständigt uppmärksamma nya droger, nya modus operandi, nya samarbetspartners och konkurrenter o.s.v. Uppfinningsrikedomen kan vara mycket stor: när ett sydamerikanskt narkotikasyndikat var tvunget att dumpa ett stort parti narkotika från ett flygplan ner i havet utanför USA:s gulfkust för att undgå ingripande från kustbevakningen fann de att narkotikan flöt på Omkring år 1900 bedrevs en omfattande internationell handel med opium i Asien. Handeln underhöll ett omfattande missbruk. Men den var även en viktig skattebas för många regeringar. En period omkring år 1900 hade den brittiska administrationen i Straits Settlements (motsvarar dagens Malaysia och Singapore) mellan 45 och 59 procent av sina årliga skatteintäkter från opium. Bilden visar ett paket opium från statsmonopolet i Singapore. (LaMotte, 1920) vattnet. Observationen ledde till att man experimenterade med utsläpp av vattentätt förpackad på narkotika utanför kusten för upphämtning från snabba motorbåtar. Narkotikakontrollens effektivitet kan även undergrävas av brister i den administrativa kontrollen av tillåten användning, t.ex. överförskrivning eller avdrift från underhållsprogram. För att möta utmaningarna mot narkotikakontrollens effektivitet behöver samhället hela tiden utveckla ett bredare spektrum av motåtgärder. Det handlar enligt cybernetikern Ashby (1956) om ”erforderlig variation”: i kamp mellan två system vinner det som har den bredaste och nyansrikaste repertoaren av åtgärder. Konsekvenser för polisen En markant försvagning av narkotikakontrollen skulle snabbt få stor betydelse för brottsutvecklingen i samhället och därmed för polisens arbete. Man kan föreställa sig bl.a. följande konsekvenser. 1. Antalet klassiska narkotikabrott (enligt Narkotikastrafflagen) skulle minska kraftigt. Däremot skulle det vid en legalisering och beskattning av vissa narkotika kunna bli en betydande smuggling från länder med lägre narkotikaskatter. 2. Langningen till ungdomar skulle fortsätta, eftersom ungdomar utgör den viktigaste debutåldern för narkotikamissbruk. Samtidigt kan man räkna med att vissa åldersgränser skulle anses bli politiskt nödvändiga, ungefär som i fråga om alkohol. 3. Rekryteringen till missbruk (icke-medicinskt bruk) skulle bli mer omfattande när tillgängligheten + forts s 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 43 ökar. Ur denna grupp nybörjare kommer sedan fler personer att rekryteras till s.k. tungt missbruk. 4. Rattfyllerifall och trafikolyckor skulle öka när fler förare kör bil påverkade av mer lättillgängliga droger. 5. Olyckor på arbetsplatser skulle bli mer frekventa och kräva fler polisutredningar, där efterforskande av drogpåverkan blir en väsentlig del av spårandet efter kausalfaktorer, t.ex. personligt ansvar. 6. Sociala konflikter, särskilt i familjerelationer, skulle bli fler och farligare, eftersom alla droger minskar hämningar. 7. Antalet brott av vårdslöshetskaraktär skulle öka. Det skulle främst gälla s.k. ”fyllegrejer”, som gärningsmannen sannolikt inte skulle ha gjort i nyktert tillstånd. För att kunna hantera en ökning av ovanstående typer av brott och konflikter vid ett ökat missbruk kommer det för polisens del att krävas ett väsentligt bredare åtgärdsregister enligt principen om erforderlig variation. Det kan bli fråga om större kapacitet för spaning och utredning, bättre kunskaper om upptäckt av drogpåverkan, känsligare forensiska metoder för drogtestning, ökade färdigheter i konflikthantering m.m. Men det ligger också i polisens intresse att samhällets narkotikakontroll fungerar även på andra områden. n Jonas Hartelius Referenser kan fås från författaren. Narkotikafri barndom en mänsklig rättighet I en ny bok visar den svenske juristen Stephan Dahlgren och den rumänska forskarstuderanden Roxana Stere att barn och ungdomar har rätt till en narkotikafri uppväxt. Det folkrättsliga stödet finns i FN:s konvention om barnets rättigheter. Där säger artikel 33 att parterna skall skydda barn från olaglig användning av narkotika och förhindra att barn utnyttjas i den olagliga handeln med sådana ämnen. Med den nya boken kommer den aspekten på skydd för barn att lyftas fram mycket tydligare på samma sätt som skyddet mot utnyttjande i exempelvis sexhandel. JH Dahlgren & Stere: The Protection of Children from Illicit Drugs – A Minimum Human Rights Standard, FRI förlag 2012. 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Vem får inneha narkotika för hundutbildning? Sedan privata företag börjat träna hundar för sökning efter narkotika har frågan uppkommit om de kan och bör få inneha narkotika för sådant ändamål. I en dom 2009 upphävde Kammarrätten i Stockholm en dom från Länsrätten i Uppsala län om att tillåta ett privat aktiebolag att inneha narkotika för utbildning av sökhundar. Regeringsrätten vägrade prövningstillstånd. När lagen (1992:860) om kontroll av narkotika skrevs om 1998 tilläts innehav av narkotika även för ”annat samhällsnyttigt ändamål som är särskilt angeläget”. Tillägget ”som är särskilt angeläget” gjordes efter påpekande av lagrådet för att skapa en snäv avgränsning för sådan användning. Det kan vara fråga om innehav för utbildning i preparatkännedom eller träning av narkotikahundar. Frågan om innehav för hundutbildning ventilerades av Narkotikautredningen (SOU 2008:120), som dock inte lade något förslag i frågan. Narkotikakontroll är enligt folkrätten en statsfunktion. FN-konventionerna ålägger de anslutna staterna att tillåta användning endast för vetenskapliga eller medicinska ändamål. Utanför det ligger hanteringen inom tull- och polismyndigheter m.fl. av narkotika i samband med beslag, analys och förstörande. Sådan hantering har ansetts ingå i den traditionella brottsbekämpningen och behöver därför inte regleras i konventioner eller lagar. Om en stat skall gå utanför den folkrättsligt tillåtna hanteringen av narkotika bör detta ske endast inom statsfunktioner. Det kan förutom utbildning även vara fråga om t.ex. användning av narkotika som gaser vid ordningsinsatser (t.ex. fentanyl i aerosolform, som vid teaterstormningen i Moskva 2002). För forskning med narkotika gällde tidigare att sådan endast kunde tillåtas vid institution som drivs av staten. Numera tillåts sådan forskning vid institution som ägs eller stöds av staten eller av kommun. För att skapa tydligare regler kring tillåtet privat innehav av narkotika bör riksdagen i samband med nästa revision av narkotikalagstiftningen ändra den relevanta paragrafen till att lyda ”… annat samhällsnyttigt ändamål som är särskilt angeläget och bedrivs av staten.” (tillägget med kursiv). Hundutbildning är en laglig verksamhet, liksom handel med kemikalier. Att förbjuda en privat hundskola att inneha narkotika för sökhundsutbildning är dock inte större ingrepp än att exempelvis förbjuda kemikaliefirmor att handla med en viss substans när denna klassas som narkotika. n JH Många nya narkotika Även under det senaste året har ett betydande antal substanser klassats som narkotika i Sverige. Från den 1 januari 2011 fram till början av maj 2012 rörde det sig om totalt 15 preparat (se tabell). För att ett nytt preparat skall klassas som narkotika måste det visas att preparatet förekommer till missbruk och är skadligt. Nya substanser bevakas av bl.a. Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och EU:s drogobservatorium (EMCDDA) i Lissabon. FHI har på sin hemsida en lista över ämnen som utreds för klassning som narkotika. Listan är delvis ett resultat av förfrågningar från åklagare som tagit nya substanser i beslag och önskat besked enligt ”Förstörandelagen” (SFS 2011:111) huruvida en klassning kan förväntas. FHI:s lista uppdateras återkommande. EMCDDA har under senare tid rapporterat upptäckt av omkring 50 nya substanser årligen inom EU-länderna. I ett längre perspektiv kan man räkna med att ytterligare hundratals substanser kan bli missbrukade och förr eller senare klassade som narkotika. Bara inom området syntetiska cannabinoider (som ingår i vissa varianter av ”Spice”) beräknas det totala antalet till flera hundra. Blandad samling lust av kroppskänsla samt starka visuella hallucinationer. Metoxetamin (”mexxy”, ”mket” m.fl.) har effekter som ketamin eller PCP med bl.a. upphetsning, hallucinationer och katatona tillstånd. Det kan även ge upphov till en känsla av att medvetandet lämnar kroppen. Ett dödsfall har hittills rapporterats i Sverige. Mitragynin är den psykoativa substansen i kratom (Mitragyna speciosa) och har centralstimulerande effekter vid lägre doser och dämpande vid högre. Kratom som växtberedning är inte uttryckligen klassad som narkotika. Det är veterligen aldrig avgjort om kratom omfattas av narkotikakontrollen. O-desmetyltramadol (ODT, ”Krypton”) är nära släkt med tramadol och har vållat minst nio dödsfall i Sverige. pFBT är en syntetisk kokainanalog, dock med svagare verkan än kokain. RCS-4-Orto isomer är en syntetisk cannabinoid med hög toleransutveckling. Medlet kan orsaka bl.a. förvirring och försämrat minne. Tramadol har fått det tidigare undantagen om doser för medicinskt bruk borttagna. Numera räknas all tramadol som narkotika. En blandad samling preparat har narkotikaklassats den Aktuella för klassning? senaste tiden. Ofta rör det sig om s.k. analoger, som är preparat som har samma huvudsakliga struktur och FHI har föreslagit regeringen att gammabutyrolakton därmed ofta samma huvudsakliga effekter som en ti(GBL) och butandiol (BD) skall klassas som narkodigare känd drog. För de flesta nya narkotika är dotika. Eftersom medlen har en legitim industriell hankumentationen ringa om tering kräver en narkotirisker m.m. kaklassning ändringar i AM-694 och AM-2201 författningar m.m. Beslut är syntetiska cannabinioväntas under sommaren. Nya narkotika från den 1 januari 2011 ider. Läkemedelsverket disSubstans Datum Författning Bufedron och 4-MEC kuterar fortfarande en O-desmetyltramadol 2011-05-05 SFS 2011:309 är syntetiska katinoner. narkotikaklassning av Bufedron 2011-09-01 SFS 2011:958 2-DPMP (desoxipipPre-gabalin (Lyrica ®), 4-MEC 2011-09-01 SFS 2011:958 radol) är en syntetisk som är ett läkemedel mot Mitragynin 2011-09-01 SFS 2011:958 centralstimulantia med bl.a. ångest och utreds JWH-122, 203, 210 2011-09-01 SFS 2011:958 effekter som metylfenif.n. av Läkemedelsverket. dat men väsentligt längre Propofol (Diprivan ®) pFBT 2011-09-01 SFS 2011:958 verkanstid (upp till fem används som narkosme2-DPMP 2011-09-01 SFS 2011:958 dygn). del och har missbrukats Tramadol (undantag bort) 2012-03-15 SFS 2012:42 JWH-122, JWH-203 av bl.a. amerikansk sjukAM-694 2012-05-01 SFS 2012:152 och JWH-210 är alla vårdspersonal. Inget forAM-2201 2012-05-01 SFS 2012:152 syntetiska katinoner. mellt förslag är framlagt 4-HO-MET 2012-05-01 SFS 2012:152 4-HO-MET är en trypom någondera. n taminanalog med psiloMetoxetamin 2012-05-01 SFS 2012:152 cybinliknande effekter. 5-MeO-DALT 2012-05-01 SFS 2012:152 5-MeO-DALT är en RCS-4-Ortoisomer 2012-05-01 SFS 2012:152 psykedelisk tryptamin Jonas Hartelius som kan framkalla för(Presslagd 15 maj 2012) SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Nya gränsvärden allmängods i den undre världen Vice överåklagaren Astrid Eklund och kammaråklagaren Sara Malmhester från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm gick under en föreläsning på årets utbildningskonferens igenom Högsta domstolens (HD) dom från den 16 juni 2011, den dom som i ett slag raderade ut en tidigare klar, tydlig och sträng praxis för straffvärdebedömningen vid narkotikabrott, och ytterligare ett antal domar som levererats därefter och som cementerar den nya praxisen. Det var mycket tydligt att utvecklingen på området väcker starka känslor. En av åhörarna undrade om HD:s ledamöter är narkotikaliberaler, vilket därmed skulle ha påverkat domstolens ställningstaganden. Ingen skugga ska falla på den som har missförstått tidigare uttalanden av HD, som numera gör gällande att art och mängd ska vara av underordnad betydelse och dessutom hävdar att detta är ett synsätt som gällt sedan 1981! Exempelvis ansåg HD i NJA 2004 s. 354, att trots att andra särskilda omständigheter saknades, var arten och mängden av narkotika sådana att brottet måste betecknas som grovt narkotikabrott och till och med ge ett straffvärde som ”klart överstiger minimum”. Ett annat och mera tydlig exempel är NJA 2010 s. 592. Där uttalar HD bl.a. att den åtalade hade tagit befattning med så mycket narkotika att straffvärdet väsentlig översteg vad som krävdes för att det skulle anses motivera maximistraffet. Man skriver också att i fall som avser särskilt stora mängder narkotika krävs mer för att förmildrande omständigheter ska slå igenom än när straffvärdet med hänsyn till arten och mängden narkotika ligger i gränsområdet för straffmaximum. I vilket fall som helst måste vi - utan lagändring och nya förarbetsuttalanden - acceptera den nya praxisen. Riksåklagaren har i en skrivelse den 9 maj 2012 gett uttryck för detta men anser att om det inledningsvis saknas uppgift om andra omständigheter än art och mängd (typiskt kurirfallet), måste dessa omständigheter ändå vara utgångspunkten för hur brottet ska rubriceras och för bedömningen av straffvärdet. De gamla tabellerna bör man dock inte längre använda. Tanken är att en befattning med § Rättsrutan § 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 en stor mängd narkotika innebär en presumtion för att befattningen utgör ett led i en organiserad narkotikaverksamhet, och förundersökningen bör därefter inriktas på att utreda alla omständigheter som har betydelse för rubriceringen och straffvärdebedömningen. Riksåklagaren anser vidare att nya tabeller som kommer att utarbetas aldrig får bli normerande, de får bara vara vägledande och detta endast om de direkt speglar HD:s praxis. Nya tabeller bör, för att kunna vara vägledande i kurirfallen, innebära att gränserna för grovt brott i förhållande till de gamla tabellerna fördubblas. D.v.s. för heroin blir hållpunkten 50 gram, kokain 100 gram, amfetamin 500 gram, cannabis 5 kg och för kat 400 kg. För ecstasy bör gränsen inte sättas under 2000 tabletter, LSD 2000 tripper, Rohypnol 10 000 tabletter á 1 mg och för GHB 30 liter. Gränsen mellan ringa brott och brott av normalgraden bör för ecstasy gå vid 15 tabletter, LSD vid 15 tripper, Rohypnol vid 75 tabletter á 1 mg och för GHB vid 15 cl. För övriga preparat kan de gamla gränsvärdena tillämpas. Jag gissar att det trots allt kommer att utarbetas nya tabeller som kommer att få lika stor betydelse för som de gamla tabellerna. Detta är i vilket fall som helst något som kurirerna räknar med. En kurir som nyligen har åtalats vid Helsingborgs tingsrätt har i förhör uppgett att han ”jobbar” som kurir och att han för den aktuella transporten av 4 kg amfetamin hade fått tillräckligt betalt för att täcka det straff på fängelse fem år som han riskerade. Fängelse fem år är exakt det nya straffvärde som hovrätten över Skåne och Blekinge numera har som hållpunkt för narkotikabrott avseende befattning med 4 kg amfetamin. Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö § Rättsrutan § Info från SKL, Droganalysenheten SKL:s Haschdatabas SKL har under många år inte bara analyserat de haschbeslag som kommer in, utan även katalogiserat dem utifrån egenskaper såsom färg, form, storlek och inte minst präglingar och stämplar. Syftet med detta är att kunna länka olika beslag med liknande utseende till varandra, eftersom dessa beslag kan ha gemensamt ursprung, och leverera informationen för spaningsändamål till polisen. SKL har tidigare tillhandahållit informationen genom att profilera beslagen kemiskt på liknande sätt som vid jämförelseanalys. Detta är dock en ganska tidskrävande process och dessutom behövs ett omfattande referensförråd av material. Därför föddes idén att man istället för att profilera materialen kemiskt enbart skulle titta på de stämplar som finns på haschkakorna. Detta ger en osäkrare information, men har fördelen att man får ett mycket snabbare svar. Det planerades för att samla bilder på präglingar och stämplar samt haschkakor med ovanligt utseende i en databas som skulle vara tillgänglig för polisen på motsvarande sätt som den nationella vapendatabasen som finns på SKL. Nu vidtog ett omfattande arbete dels för att bestämma vilken information som ska finnas i databasen och sedan även lägga in all data. I databasen finns alla haschmaterial med stämplar från och med år 2008 som inkommit från polisen, och även en del material från Tullen och Norge. Vid det här laget innehåller databasen närmare 500 olika poster och den är nu mogen att göras tillgänglig för alla inom polisen att söka i. Haschdatabasen presenterades på SNPF:s utbildningskonferens och lanserades på IntraPolis direkt därefter. Genom att söka på HADB (HAschDataBasen) hittar man den på IntraPolis. Polisen har nu ett enkelt sätt för att snabbt se om aktuella stämplar har förekommit tidigare och på så sätt få nya spaningsuppslag. När de hittar en stämpel som liknar den aktuella stämpeln i databasen betyder det att ett eller flera liknande beslag har analyserats på SKL. Polisen kontaktar då oss på SKL för att få närmare information om var dessa beslag är gjorda. Niclas Pettersson, Lars Lundberg, Karin Grafström och Johanna Dalgaard Droganalysenheten SKL:s haschdatabas innehåller nu bilder på haschkakor med närmare 500 exempel på stämplar och präglingar och andra egenheter. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 51 Världen runt Hells Angels erkänner jättebeslag av hasch i Köpenhamn Haschbeslag i Norge hos ”slalomturister”. Två fullvärdiga medlemmar i Hells Angels och en tidigare medlem i klubben är tre av fyra åtalade i Köpenhamn i ett ärende som gäller insmuggling av 3,6 ton hasch. De åtalade har i huvudsak erkänt, till åklagarens stora glädje, eftersom han nu kan korta ner rättegången med 17 dagar. Den 53-årige huvudmannen har erkänt delaktighet i hanteringen av knappt ett ton och de övriga erkänner att de varit kurirer eller lagerhållare för liknande mängder. Polisens bevis bygger bland annat på kameraövervakning av ett av de ställen som använts som mellanlager. Man är också övertygad om att haschpartiet skulle till Christiania, eftersom så stora mängder knappast kan omsättas på något annat ställe i landet. Källa: Jyllandsposten, jp.dk Ett holländskt par i 50-årsåldern blev stoppade av norska tulltjänstemän från Kongsvinger vid en rutinkontroll på riksväg 21 i Eidskog. Det var i slutet av februari och paret förklarade att de var på väg till Hurdal för att åka slalom. Men eftersom förklaringen inte verkade trovärdig och ingen skidutrustning fanns i bilen, blev narkotikahund tillkallad och markerade att det fanns narkotika under baksätet. I golver hittades 30 kilo hasch i ett antal paket. Källa: Toll.no Polisen i Köpenhamn tror att det stora haschpartiet skulle distribueras ut via Christiania. Anmälde stöld av egen cannabisodling Kanske det något korkade paret i England hade rökt lite för mycket av sitt eget lager när de beslöt att ringa polisen och anmäla att deras cannabisodling, värd 10 000 £, hade blivit stulen. När polisen kom till platsen fann de krukor där cannabis blivit skördad och en mindre mängd torkad skunk fanns kvar. Mannen erkände att han odlat cannabis och att dussintals plantor blivit stulna. När polisen skulle gripa honom för den erkända brottsligheten, tog kvinnan fram en luftpistol och hotade en polisman. Han lyckades avvärja hotet och kollegorna kom till hans hjälp och satte handbojor på den drogpåverkade kvinnan. Paret dömdes till ett års villkorligt fängelsestraff. Mannes fick dessutom 240 timmars samhällstjänst och kvinnan måste ingå i ett behandlingsprogram för sitt missbruk. Källa: www.thisismoney.co.uk 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Danskt heroin lagras på hemlig plats Gratisheroinet kostar skattebetalarna 300 danska kronor per dos. Det är ungefär en tredjedel av vad det kostar på gatan. Vallmon som heroinet framställs av odlas i Tasmanien i Australien. Det skickas sedan till Schweiz, där drogen tillverkas. Från Schweiz flygs heroinet till Danmark under rigorös säkerhet. Från Kastrups flygplats förs det i en penningtransportbil till en hemlig plats på Själland där det lagras. Inte ens heroinklinikernas chefer vet var det lagras. De gör beställningar och får sedan heroinet levererat. Det förvaras sedan i kassaskåp och klinikerna har direktlarm till polisen. Källa: Torben Ballegaard, chef för kliniken Valmuen i Köpenhamn (TT) 276 ton läkemedel lämnades in Drug Enforcement Administration, DEA, organiserade och ledde för fjärde året en Take Back Day, återlämningsdag, av receptbelagda och även narkotikaklassade läkemedel. 276 ton läkemedel lämnades in över hela USA den 28 april i år och sammanlagt 774 ton har tagits emot under de fyra återlämningsdagarna. Mediciner som ligger oanvända i hushållens medicinskåp kan hamna hos missbrukare. I USA är läkemedelsmissbruket alarmerande. Fler amerikaner missbrukar läkemedel än kokain, heroin och hallucinogener tillsammans, enligt en studie 2010. Andra studier visar att missbrukade läkemedel ofta kommer från familj och vänner och från hemmens medicinskåp. Källa: DEA Landet runt Acetonförsäljningen ökade markant I COOP-butiken i byn Hadars utanför Boden ökade plötsligt försäljningen markant av kemiskt ren aceton efter sommaren 2011. När butikens personal sökte information hos Socialförvaltningen fick man vata att aceton kan användas vid tillverkning av spice, dvs. örtblandningar som missbrukare röker. Eftersom butiken inte har någon åldersgräns för köp av aceton, valde man att ta bort aceton från hyllan och istället sälja över disk. Polisen märkte också en markant ökning av beslag av aceton tillsammans med torkade örter som innehöll den syntetiska cannabinoiden JWH122. Den substansen var då inte olaglig men blev narkotikaklassade den 1 september 2011. Åsa Dahlberg Torkade växtdelar i en skål sprayas med en acetonlösning blandad med t.ex. JWH-122. När acetonet avdunstat efter något dygn är växtdelarna impregnerade med en syntetisk cannabinoid och rökning ger då en ruseffekt som liknar cannabis. Tablettpåverkad läkare vaknade upp bakom ratten En kvinnlig läkare åtalades i april för grovt rattfylleri efter att ha kört bil påverkad av det narkotikaklassade sömnmedlet Stilnoct, skriver Västerbottens-Kuriren. Hon förklarade sig med att hon sovit dåligt en period och tog tre tabletter Stilnoct istället för en, som är normal dos. Tabletterna hade hon skrivit ut till sig själv. Sedan hon lagt sig och somnat har den kvinnliga läkaren inget minne av vad som hänt förrän hon vaknade bakom ratten i sin bil. Det fanns vittnen som berättade att hon kört på fel sida av vägen flera gånger, kört på saker och även kört rakt över en rondell. Socialstyrelsen utreder också läkarens förskrivningsrätt och lämplighet för att utöva yrket. Läkaren ingår nu i ett kontrollprogram och drogtestas regelbundet. Källa: Dagens Medicin ”Knarkblockets” upphovsman fick fyra års fängelse En 27-årig man drev en websida där många köpte och sålde droger. För detta dömdes han till fyra års fängelse för grovt narkotikabrott av Attunda tingsrätt i Sollentuna. Mannen startade sajten 2010 som ett forum där drogliberaler kunde mötas, men sajten utvecklades till ett slags ”Knarkblocket”. Många medlemmar lade upp annonser med erbjudanden om olika slags narkotika, ibland med rabatter till dem som köpte ofta och mycket. En dag i somras fanns 900 sådana annonser och 2900 medlemmar besökte sajten. Hemsidan stängdes i februari i år sedan dataservern spårats till Litauen där myndigheterna kopierade innehållet och lämnade uppgifter till svensk polis. – Det faktum att han lagt upp hemsidan, drivit hemsidan och möjliggjort för andra personer i hela Skandinavien att sälja narkotika och att det riktats mot bland annat ungdomar, gör att han döms, säger kammaråklagare Gunnar Fjaestad till ABC. 27-åringen uppgav i tingsrätten att han tappat kontrollen över verksamheten och han förnekade att han tjänat pengar på narkotikaaffärerna som pågått på hans hemsida. Källa: Drugnews.nu/SL Populär tidning När Citypolisen i Stockholm gjorde husrannsakan hemma hos en man, misstänkt för häleri, hittade man också cannabis, anabola steroider – och en SNPF-tidning. Mannens flickvän hade tagit med tidningen hemifrån eftersom hennes pappa sponsrat SNPF som annonsör och därför fått tidningen. Flickvännen medgav också att hon rökt cannabis sedan 14-årsåldern, men aldrig blivit avslöjad. Hon fick nu lämna urinprov som var positivt på cannabis. Carl Tocklin, City Polismästardistrikt SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 55 Anabola steroider och kroppsbesiktning Eget bruk av anabola steroider och de övriga preparaten som omfattas av dopningslagen är sedan 1999 ett lagbrott i Sverige (ringa dopningsbrott) såvida bruket inte sker på medicinska grunder och att en läkare har förskrivit preparaten på recept. För ringa dopningsbrott är föreskrivet böter eller fängelse högst sex månader, samma som för ringa narkotikabrott. Förutsättningen för kroppsbesiktning – urin- och blodprovstagning - är alltså desamma som vid misstanke om bruk av narkotika, om man skäligen kan misstänka att en person nyligen och olovligen har brukat något av dopningslagens preparat. kroppen, medan upp till åtta olika substanser anträffades i prover 2009. De AAS-positiva proverna påvisade också ett blandmissbruk med narkotika och andra läkemedel. Cannabis och bensodiazepiner var de narkotikaklassade droger som oftast förekom, i ungefär en tredjedel av fallen, följt av amfetamin och kokain. Sammanställning av AAS-tester i urin under tio år Även blodprov kan analyseras vid ringa dopningsbrott Under åren 1999-2009 analyserades AAS i urin på begäran av polis i 6362 fall. Det framgår av den vetenskapliga studien Anabolic androgenic steroids in police cases in Sweden 1999-2009. Studien gjordes av bland andra Yvonne Lood på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsgenetik och rättskemi (Rättskem) i Linköping och Mats Garle som är chef för Dopinglaboratoriet i Huddinge. Av de 6362 fallen är merparten av urinproven tagna vid misstanke om eget bruk av AAS och ökningen har varit markant sedan 2006. En mindre men ökande del av proverna var tagna på gärningsmän misstänkta för våldsbrott och en del prover härrörde från förare misstänkta för trafikbrott. Totalt sett var 31,5 procent av proverna positiva på en eller flera anabola steroider och andelen positiva prov ökade i takt med att fler prover togs. Studien omfattade också 5779 urinprover från Kriminalvården. Där var nästan 19 procent positiva på AAS i början av testperioden, men den siffran sjönk till 6,6 procent 2009, trots att antalet prover ökade. De som testade positivt på AAS i prover tagna och insända av polisen var huvudsakligen män, de flesta i åldrarna 20-32 år. Substansen nandrolon var den man oftast träffade på, följt av testosteron. Dessa båda injektionssubstanser kan också upptäckas längre tid i urin än övriga AAS-substanser. Substanserna metandienon, stanozolol, boldenon, trenbolon och drostanolon var också vanliga i urinproverna. Totalt identifierades 13 olika AAS-substanser under 2009 mot 5 olika under 1999. De personer som lämnat positiva urinprover under 1999 hade bara en eller två olika AAS-substanser i 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 När polisen skäligen misstänker en person för ringa dopningsbrott genom eget bruk av dopningsmedel, skickas rutinmässigt urinprov till Linköping med begäran om rättskemisk undersökning för analys av anabola steroider, som också inkluderar testosteron. Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi (Rättskem) har metoder för att säkert påvisa anabola steroider och dess metaboliter i urin. Även intag av testosteron kan påvisas i urin, men testosteron är också en kroppsegen substans. För att påvisa intag av testosteron (T) bestäms då också det kroppsegna hormonet epitestosteron (E). Kvoten T/E är normalt mindre än två, men om T/E är större än 12 talar detta starkt för att testosteron tillförts, enligt Rättskems utlåtande. Man anger också den uppmätta halten testosteron som normalt hos män brukar vara 25-75 nanogram per ml urin. Om halten är t.ex. 800 nanogram per ml urin, talar detta för att testosteron tillförts. När AAS missbrukas i kurer brukar vanligtvis läkemedel som klomifen, tamoxifen, anastrozol och letrozol användas för att motverka vissa negativa effekter av AAS. Även dessa substanser omfattas av dopningslagen § 1.4 och är alltså olagliga att använda utan läkares ordination och förskrivning. De ovannämnda läkemedelssubstanserna kan påvisas i blod av Rättskem. Om förutsättningar finns för kroppsbesiktning kan därför blodprov skickas till Rättskem med angivande av vilken eller vilka substanser som analysbegäran avser. För mer information, kontakta Yvonne Lood på Rättskem i Linköping. Gunnar Hermansson Hemmatillverkning av AAS-preparat – hur vanligt är det? Olaglig framställning av anabola steroider kan kanske konkurrera med hemmaodling av cannabis i omfattning att döma av alla avslöjanden de senaste åren. Runt om i Sverige upptäcker polisen och tullen allt oftare illegal framställning av ampuller och tabletter/ kapslar som innehåller anabola steroider. Aktiva AASsubstanser levereras sedan flera år av ett okänt antal kinesiska företag och smugglas in i Sverige. Övrig utrustning kan beställas helt lagligt på internet. Dessutom är tillverkningen mycket enkel och lukrativ och de straff man riskerar betydligt lägre än om det gällt narkotika. Nyligen slog tullen och polisen till mot en mycket omfattande verksamhet med storskalig tillverkning och försäljning av bland annat AAS-preparat. Tretton personer häktades inledningsvis och den illegala verksamheten bedrevs sedan flera år på olika orter i landet. (Vi får anledning att återkomma till detta ärende i kommande nummer av tidningen.) I vissa fall är AAS-tillverkningen blygsam och endast avsedd för det egna och kompisarnas bruk. Men i regel vill man tjäna mer pengar på hanteringen och säljer en del av sina produkter på nätet. En av dessa var 25-årige Prokupla i Borås. Steroidfabrik i liten etta I maj 2011 blev polisen i Borås tipsade av Tullverket om att Prokupla fått en försändelse från USA som innehöll glasampuller, kapsyler, förslutningsutrustning och en hel del annat som är avsett att användas vid AAStillverkning. Prokupla är en kroppsbyggare och enligt Tullverkets data hade han beställt liknande varor under flera år från en leverantör i USA. Polisen började kartlägga Prokuplas förehavanden och fick snart anledning att hämta honom till förhör. Man gjorde också husrannsakan i hans lilla etta med sovalkov. Där fann man en större mängd AAS-preparat och utrustning som ”leder tankarna till en mindre fabrik”, enligt tingsrätten. I lägenheten fanns också etikettskrivare för utskrift av egenhändigt komponerade etiketter i företagsnamnet Biohazard Laboratories till de olika preparaten. Vidare beslagtogs datorer och skriftlig bevisning som styrkte att Prokupla sålt en betydande del av de framställda preparaten på internet. Han dömdes av tingsrätten för grovt dopningsbrott till 2 års fängelse och förverkande av 100 000 kronor, en dom som hovrätten mildrade till 1 år och 2 månaders fängelse och 50 000 kronor förverkades. Vad som är värt att lyfta fram är att injiceringspreparat framställdes i denna lilla och ostädade lägenhet. Det enda som tydde på en viss renlighet var den utrustning som fanns för sterilisering av glasampuller. Prokupla och likasinnade AAS-tillverkare runt om i landet har ändå avsättning för sina produkter. Efterfrågan är uppenbarligen mycket stor och inhemskt framställda ampuller och tabletter har ersatt större delen av den tidigare smugglingen från Sydeuropa och andra länder. n Källa: Peter Hallstensson, Polisen i Borås. Gunnar Hermansson I denna lilla enrummare bodde Prokupla och skötte såväl framställning som distribution av AAS-preparat. Enkel utrustning för att fylla kapslar med pulver. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 59 ”En lång och tragisk historia som hade kunnat förhindras” För en tid sedan fick vi ett mail från Britt-Mari som på nära håll upplevt ett onödigt och tragiskt dödsfall till följd av en ung mans missbruk av anabola steroider, AAS. Hennes barns kusin vara bara 23 år när han anträffades död. Istället för att köpa blommor till begravningen, ville Britt-Mari och hennes familj skänka pengarna till en förening som arbetar förebyggande mot AAS och andra droger. Vi uppskattar väldigt mycket att hon valde att stödja SNPF:s verksamhet och att Britt-Mari dessutom skrev och berättade om bakgrunden till den unge mannens död. Historien om Kalle kommer att användas i förebyggande syfte i olika sammanhang. Historien om Kalle Har för ett kort tag sedan varit och begravt en 23-årig nära anhörig som till följd av anabola och lugnande medel inte orkade leva längre utan valde att avsluta sitt liv alldeles för tidigt. Här är en kortfattad historia om honom, jag kallar honom för Kalle. Kalle var en osäker liten tanig kille som ville bli sedd. Han hade få kompisar och i skolan var han utstött. Efter hans död har det framkommit att han även var mobbad. Han ville alltid visa sig bäst, han kunde allt men när det väl gällde så kunde han nästan ingenting om allt det han så gärna ville kunna. När han var i 12-årsåldern hamnade hans två år äldre syster snett här i livet och föräldrarnas tid gick åt till att försöka få hjälp åt systern. Det tog all deras tid och vad lille Kalle gjorde var det ingen som såg. Han höll sig instängd på sitt rum då han var hemma - allt som oftast ensam. Dataspel blev hans vän. När Internet kom in i våra liv blev det än mer data för Kalle. Han var i skolan och på sitt rum. Kalle gillade snabba bilar och motorcyklar. Hög fart skulle det vara. På gymnasiet utbildade han sig till bilmekaniker, han var fortfarande bäst och kunde mest enligt sig själv. Han ville helt enkelt bli sedd. Någon gång under denna period väcktes nyfikenheten på att träna på gym och få muskler. Han uttryckte det så här ”vänta ni så ska ni få se att jag kommer att få muskler”. Det blev körkort, bil och motorcykel och mycket snabb fart. Livet kunde blivit så bra. Han fick jobb efter gymnasiet på en bilverkstad. Började träna på gym och blev väldigt fort ”biffig”. Det var många som reagera och sa till föräldrarna, som inte ville ta till sig utan förklarade med ”han tränar ju så mycket och tar proteinpulver”. Vid fortsatt påstötning blev svaret ”vi har frågat honom och han tar inget”. T o m hans missbrukande syster reagerade. Kalle hade svårt att sova, satt uppe på nätterna och spelade dataspel. Drack väldiga mängder energidryck. Efter ett tag föll han ner i en djup depression, klarade inte sitt jobb utan blev sjukskriven och fick lugnande medel utskrivet. Under denna period låg träningen på is och han blev smal och tanig igen. Det gick ett tag och han kom igång med sin träning igen och åter blev han snabbt stor och biffig. Han försökte få sin omgivning att tro att det berodde på proteindrinkar och ”muskelökningspulver” som han tog som tillskott. Det har framkommit efter hans död att han vid denna tidpunkt börjat injicera anabola, tidigare ”bara” tagit tabletter. Hans liv hade blivit ett helvete. Kunde inte sköta sitt arbete ordentligt, han var fortfarande deltids sjukskriven. Sov inte på nätterna, hallucinerade - hörde folk i lägenheten trots att det bara var han där. Fick raseriutbrott utan anledning. Kunde sova dygn i sträck. Alltid rödmosig och småirriterad och ryggen full av akne. Till slut så tog dessa kemiska preparat en alldeles för ung människas liv. Kalle orkade inte, hans kropp var slut. Han hittades liggande död i sin soffa. Jag vet att ni i SNPF lägger ner ett enormt arbete på drogförebyggande verksamhet. Hoppas att ni fortsätter ert enormt viktiga arbete så att ni kan förhindra att sådana här onödiga saker händer. Mvh, en ledsen ”moster” SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 61 Bomber och narkotika i Bangkok TEXT OCH FOTO: BOSSE PETERSSON, OSCE Belgrad Våren 2009 erhöll jag Rikspolisstyrelsens stipendium i samband med Svenska Narkotikapolisförenings konferens i Göteborg. Jag var helt ovetande över min chef Eric Blomstrands nominering men blev väldig glad över utmärkelsen. Samtidigt började det snurra i huvudet vilket resmål som kunde vara intressant att besöka. I slutändan blev det ett enkelt val eftersom min vän och kollega Lennart Östberg erhöll tjänst som nordiskt sambandsman i Bangkok i januari månad 2011. Den 5 februari 2012 anlände jag med min hustru Helen Ljungqvist till flygplatsen i Bangkok där Lennart mötte upp vid piren. Hans första kommentar var ”Av alla 250 passagerare ser du tröttast ut”! Tack vare Lennarts kännedom om den stora flygplatsen, lotsade han oss snabbt och smidigt igenom alla kontroller. Därefter tillbringade vi två dagar i Bangkok innan vi fortsatte resan till Koh Samui där Lennart arrangerat ett boende på ett excellent hotell. Själv hade Lennart full upp med arrangemanget med invigning av det nya nordiska sambandskontoret som skulle ske den 15 februari. Eftersom svenska ambassaden var i behov av större ytor var Lennart och Måns tvungna att hitta ett nytt kontor vilket de sedemera gjorde, ett par kvarter från svenska ambassaden. Jag återkommer senare i berättelsen om sambandsmannafunktionen och invigningen. I planeringen hade Lennart i tankarna att jag skulle få träffa generalen som är ansvarig för narkotikabekämpningen på Koh Samui och även Koh Phangan. Anledningen till det planerade mötet var främst den sistnämnda ön, där full moon och half moon partyn, eller närmare bestämt ravepartyn, sker regelbundet med ungdomar som är kraftigt påverkade av narkotika. Tyvärr var generalen tvungen att lämna ön för en tjänsteresa så mötet blev cancellerat. Det blev i alla fall ett besök på Koh Phangan där kollegorna Christina Doris Lindgren och Björn Petersson med son tillbringade sin semester. De har stor erfarenhet av ön och har tillbringat flera semestrar där. När ravefesterna äger rum är de flesta hotellen fullbokade av påtända ungdomar. Vid ett tillfälle hade en barnfamilj stigit ombord på snabbåten från Koh Samui med destination Koh Phangan. Emellertid fanns det så många kraftigt påverkade ungdomar på båten så familjen ångrade sig och klev av båten. Dagen innan vi anlände till Koh Phangan hade Björn varit på apoteket på ön. Samtidigt var en annan påtänd kund inne och ville handla Diazepam utan recept. Mannen blev dock nobbad. Han uttryckte sig då att han minsann lyckats handla Diazepam utan recept i andra delar av Thailand. Koh Phangan är en trevlig ö för barnfamiljer men att den blivit en raveö är beklagligt. Samtidigt generar ravepartyn en hel del pengar för öborna med tanke på hotellbeläggningar, mat etc. Invigning av nya sambandskontoret Lennart Östberg (t.v.) informerar Bosse om det aktuella läget i Thailand. 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Efter åtta dagar på öarna återvände jag och Helen till Bangkok. Tyvärr, anlände vi för sent för att kunna delta vid invigningen. Lennart berättade dock senare att ungefär 100 personer var inbjudna, bland annat representanter från Rikskriminalpolisen i Sverige och NEC som är motsvarigheten i Danmark. Lennart och Måns hade även bjudit in thailändska representanter och tidigare sambandsmän som tjänstgjort i Bangkok. Bland annat kom Yngve och Lilian Danling till invigningen. Det kan tilläggas att en bomb utlöstes i en lägenhet i Bangkok samma dygn som invigningen. Tre personer med iransk ursprung greps och av den anledningen rådde stor aktivitet i Bangkok och främst vid den internationella flygplatsen. En dag tillbringades i det nya sambandsmannakontoret. Lennart, Måns Sörensen och deras sekreterare Aphanchanit Ngaosuvan, som arbetat under 20 år med nordiska sambandsmän, visade oss runt och berättade om planeringen och byggandet av kontoret. Utrymmena var som ett skal när man bestämde sig för att acceptera lokalen. Sedan var det upp till RKP och NEC att anlita en firma för att bygga väggar, golv och dra allt det elektriska. Lennart berättade en underlig sak, att man måste återställa lokalen som ett skal när man flyttar från adressen. Innerväggar och golv mm måste tas bort. Opiumodlingarna göms i bergsterräng eller djupt in i skogen: Foto Måns Sörensen. Vad som är effekten av den massiva turismen av svenskar i Thailand, är antalet omkomna under 2012. Trots det bara gått två månader har 33 svenska turister bland annat dött i trafikolyckor och dykningsolyckor. Det är fler än under hela 2011. Under 1980-90 talet arbetade jag med Lennart på narkotikaroteln i Huddinge och flera ärende berörde heroinsmuggling från Thailand. Enligt Lennart är smuggling av vitt heroin fortfarande aktuellt från Thailand till Stockholm. Senast i februari 2012 upptäckte Lennart en person som bokat flyg från Bangkok till Stockholm. Lennart meddelade länskrim i Stockholm och personen kontrollerades vid ankomsten till Arlanda. Det påträffades cirka 2.5 hg vitt heroin som var uppstoppat. Opium/poppyodlingar i Thailand 2011-2012 Måns Sörensen och Lennart Östberg tillsammans med sekreteraren Aphanchanit Ngaosuvan, som har arbetat 20 år på det nordiska sambandskontoret i Bangkok. Den nya adressen är Park Ventures, 1001A, 10th floor, 57 Wireless Rd. Bangkok 10330 Thailand Vidare berättade Lennart och Måns att de är sidoackrediterade i Filippinerna, Vietnam, Kambodja och Laos. Det innebär naturligtvis en hel del resande till dessa länder. Lennart säger att narkotika, sexbrott och ekonomisk brottslighet är huvuddelen av ärendena som behandlas av sambandskontoret. Enligt hans bedömning verkar den ekonomiska brottsligheten tendera att öka i Thailand. Svarta pengar i Sverige som investeras i Thailand. Sambandsmännen uppger att opiumproblemen kvarstår i Thailand med omnejd. Måns deltog in en raid i norra Thailand i början av 2012 där man förstörde ett större fält med vallmofält. Enligt Lennart och Måns finns det uppgifter i en undersökning att nya opiumfält uppstår. Samtidigt fortsätter man att odla på gamla opiumfält. De nya fälten är belägna i Paper, Om Koi District samt Chiang Mai provinsen. Anledningen att de nya fälten finns i nämnda området, är bland annat svårigheten att upptäcka dem i de otillgängliga landskapen. Opiumodlingarna göms mer eller mindre i bergsterräng, som ofta är täckt med moln och dimma, eller djupt in i skogen. Detta medför problem för myndigheterna som försöker upptäcka fälten med hjälp av flygspaning. Trots svårigheterna med att upptäcka opiumodlingar, har man lyckats få ner odlingarna med 20 procent jämfört med samma period augusti-december 2011. Anledningen är bland annat dåliga väderleksförhålSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 65 Odling av opiumvallmo förekommer fortfarande i norra Thailand, om än i mindre skala än förr. Foto: Måns Sörensen. landen för odlingarna samt den frekventa spaningen av myndigheterna i de aktuella områden som tidigare nämnts. I undersökningen som gjorts angående opiumodlingar under tiden augusti 2011 fram till januari 2012 avslöjades opiumodlingar i fyra norra provinser uppgående till 1171 opiumfält på en areal av totalt 157 hektar: Chiang Mai Tak Mae Hong Son Kampaengphet 853 opiumfält 183 opiumfält 117 opiumfält 18 opiumfäl (112.67 hektar) (26.96 hektar) (14.19 hektar) (3.7 hektar) Orsaken varför opium fortfarande odlas i Thailand, är bland annat att opium fortfarande används/missbrukas i landet. Naturligtvis är fattigdomen en annan orsak vilket utnyttjas av drogbaronerna som tvingar eller övertalar arbetare att arbeta på fälten. Den dominerande produktionen av opiumodlingar kommer naturligtvis från Afghanistan. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Cirka 195 700 hektar användes som odlingsmark under 2010. En liten ökning jämfört med 2009. Dessutom är Afghanistan tillsammans med Marocko huvudproducenter avseende cannabisproduktionen. I Myanmar (Burma) har opiumodlingarna ökat med 20 procent från 2009. 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Crystal metamfetamin i Thailand Ett annat stort problem i Thailand är crystal metamfetamin som också är känt som ”ice” vars missbruk har ökat markant de sista två åren. På grund av renhetsgraden som uppgår till cirka 90 procent, har det visat sig att beroendet ökat bland missbrukarna med svåra följder som resultat beträffande hälsotillstånden för dem. Vidare verkar det som att metamfetaminet är geografiskt bundet till laboratorier som finns där missbruket förekommer. Med andra ord finns labben där efterfrågan av narkotikan är som störst. Beträffande precursors och andra kemiska substanser som används vid framställning av narkotikan, finns en stor rörlighet inom landet och man transporterar ämnena genom de olika regionerna. Man har ökat kontrollen i Thailands norra och nordöstra gräns och satt upp check points för att kunna hejda den ökade smugglingen av narkotikan. Två veckor i Thailand bara försvann i ett nafs. Jag och Helen tog farväl av Lennart och hans fru Lena. Trots den långa flygresan lär vi nog besöka dem i Bangkok någon gång i framtiden. Slutligen ett stort tack till kommissarie Eric Blomstrand i Västra Götaland , RPS som utdelade stipendiet, samt sambandmannakontoret i Bangkok med Lennart Östberg i spetsen. n Utbildningskonferensen i Göteborg Utställare och andra sponsorer Även i år hade ett antal organisationer och företag valt att delta som utställare under konferensen. Deras närvaro är ett stort stöd för Narkotikapolisföreningen och det bidrar till att vi trots allt kan genomföra en utbildningskonferens med så många deltagare till ett starkt subventionerat pris. Göteborgs stad, sponsor och samarrangör med SNPF, representerades under fredagskvällens mingelmiddag av Elisabet Rothenberg, som är kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande. Årets utställare var: Aleforsstiftelsen BMW Motorrad Concateno Scandinavia Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN Gaddex International AB Kriminaltekniska laboratoriet, SKL Krogar Mot Knark KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor Micro Systemation Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare, RFHL Salen & Wikander Teknik AB Sensabues Sensec Siemens Health Care Diagnostics Swedish Radio Supply Volkswagen VWR International De som är markerade med fetstil är också Stöttepelare i SNPF. Läs mer om Stöttepelare på www.snpf.org Utställarna och ytterligare några företag, kommuner och organisationer har också medverkat som annonsörer i konferenstidningen och i flera fall också i medlemstidningen. SNPF:s styrelse ber att få framföra ett stort och innerligt tack till er alla för att ni på detta sätt stödjer vårt förebyggande arbete mot narkotika och andra droger. BMW motorcyklar intresserade Aron Backman från narkotikaroteln i Norrbotten. VWR International, ett företag i laboratoriebranschen som tillhandahåller drogtester som bl.a. används av polisen. Concateno har ett stort utbud av drogtester för analys av både urin, saliv och hårprover. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 69 Utbildningskonferensen i Göteborg Årsmötet 2012 Föreläsningarna Efter lördagens föreläsningar hölls SNPF:s årsmöte i närvaro av som vanligt en liten men trogen skara. Jonas Hartelius blev också som vanligt vald att leda mötet, som i år inte innefattade några beslut utöver val av olika funktioner. Två personer lämnade i år styrelsen. Det var Jan Westling fån Länskriminalen i Stockholm som ingått som adjungerad och som invald i ett tiotal år. Även Jane Palmborg från Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, lämnade styrelsen. De båda ersattes av Kim Nilvall från Rikskriminalpolisens underrättelsesektion och Christoffer Bohman som är chef för Stockholmspolisens krogkommission. Christoffer ingår också sedan ett år i medlemstidningens redaktion. En av styrelsens stora utmaningar under året är att hitta intressanta och lärorika ämnen och bra föreläsare till konferenserna. I år kunde deltagarna välja bland dessa 18 föreläsningar: Geografisk profilering, Det kriminalarboristiska perspektivet och sociala medier, Utvidgat förverkande, Droger inom intensivvård och farlighetsbedömningar, Narkotika på gatan, Operativ juridik, MärkDNA-ett nytt arbetsverktyg, Polisens arbete mot narkotika, Grovt narkotikabrott utan beslag, Hur hanterar vi överförskrivande läkare och missbruk bland vårdpersonal, Spice-från grönt te i Nödinge till dödsdrog i USA, Anabola steroider-missbruk med konsekvenser, Gäng i förorten, Omfattande försäljning av internetdroger, Mycket nytt på drogfronten, På jakt efter nya substanser, Förändrad syn på straffvärdet vid narkotikabrottslighet, Knarket utrotat från svenska fängelser? Jonas Hartelius och SNPF:s sekreterare Gill Eriksson genomförde årsmötet rutinerat och med ackuratess. Jonas och SNPF:s vice ordförande Anders Stolpe är de två som medverkat och haft en roll i SNPF:s samtliga utbildningskonferenser under de gångna 25 åren sedan föreningen bildades. Nils René från Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö inbjöd under sin föreläsning till ett ännu bättre samarbete med SNPF:s medlemmar för att avslöja och stoppa de läkare som överförskriver narkotiska preparat. Avösning i styrelsen. Från vänster: Jan Westling och Jane Palmborg har avtackats med blommor och nya i styrelsen är nu Christoffer Bohman och Kim Nilvall. Andreas Carlsson från SKL:s droganalysenhet berättade bland annat om hur han och hans kollegor numera ständigt får lägga pussel för att identifiera nya och okända substanser som förekommer bland polisens och tullens beslag. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Utbildningskonferensen i Göteborg Stipendiater Utbildningskonferenserna innebär också utdelning av ett flertal stipendier till förtjänstfulla narkotikabekämpare. Så också detta år, men av någon oförklarlig anledning meddelade Rikspolisstyrelsen en vecka före konferensen att det narkotikastipendium på 25 000 kronor som RPS har delat ut i ett tjugotal år på SNPF:s utbildningskonferenser, inte kommer att delas ut mer. Någon närmare förklaring till detta har inte lämnats. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium tilldelades hundföraren Susanne Lindblom och hunden Isa vid Polismyndigheten i Västra Götaland. Tullverkets stipendium till Årets narkotikabekämpare delades mellan Christina Nordh och Tomas Pettersson på Tullkriminalen i Malmö. PG Boij, SNPF:s ovärderliga datastöd i olika sammanhang, inbjöds av NNPF:s ordförande Mette Rooth till konferensen i Molde i oktober. CNOA-stipendiet delas ut av Mediahuset och innebär en resa till narkotikapoliskonferensen i Kalifornien i november. Mottagare blev Inga-Lill Svensson, narkotikaroteln i Karlskrona. PNOA-stipendiet delades nu ut för andra året. SNPF bjuder i år Lennart Alette, Tullkriminalen i Göteborg, att resa till narkotikapoliskonferens i Harrisburg i Pennsylvania i början av 2013. PTN-stipendiet, ett SNPF-stipendium för resa till valfri europeisk PTN-sambandsman, tilldelades i år Lennart Karlsson, som är narkotikaansvarig vid Citypolisen i Stockholm. Lennart har aviserat att han vill besöka sambandsmannen i Istanbul. Inga-Lill Svensson, narkotikarotelns stöttepelare i Karlskrona sedan många år, får resa till Kalifornien på konferens i höst. Mika Jörnelius förmedlade. Hundföraren Susanne Lindblom tar emot SCI-stipendiet av Peder Langenskiöld. Stipendiet delar hon med den fyrbenta arbetskamraten Isa. Therese Mattsson, ny generaltulldirektör, överlämnade Tullverkets stipendium till Christina Nordh från Malmö. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 73 Boktips Fågelskrämman Kriminalreportern Jack McEvoy kopplar ihop två liknande fall och kommer en intressant mordhistoria på spåren. Vad han inte vet är att mördaren kan följa hans förehavanden och hans förehavanden kan bli det sista han gör i livet. Jack McEvoy står vid vägs ände i sin karriär som kriminalreporter. Efter 6 år på tidningen har han fått sparken. Han har även fått det tvivelaktiga nöjet att lära upp sin efterträdare En gång var han en riktig höjdare på tidningen men nu är han gårdagens nyheter på Los Angeles Times. Han har dock bestämt sig för att skriva ett sista och avgörande mordreportage som både skall kröna och avsluta hans karriär. När en gammal kvinna kontaktar Jack och anklagar honom för att ha skrivit en felaktig artikel om hennes mordåtalade son, anar han möjligheten till ett sista scoop. Jack har fått upp ögonen för Alonzo Winslow, en I natt är du död Detta är fjärde boken om polisen Thomas Andreasson och hans bästa vän bankjuristen Nora Linde. En kylig septemberdag hittas den unga psykologistudenten Marcus Nielsen hängd i sitt studentrum. Tomas Andreasson har precis kommit tillbaka från en lång sjukskrivning men har svårt att engagera sig i jobbet. När han träffar Marcus föräldrar och mamman bedyrar att sonen absolut inte kan ha tagit livet av sig lovar han att forska vidare. Nora Linde är på väg att skiljas och söker efter ny harmoni i livet. Spåren leder till en grupp män som utbildades till kustjägare i mitten av 1970-talet. När två av dem dör på ett mystiskt sätt inser polisen att man jagar en seriemördare. Boken är spännande och innehåller allt från hämnd och pennalism till besatthet Viveca Sten använder sig av det allt vanligare tricket att låta de historiska händelserna vävas in mellan kapitlen i kursiv stil. Handlingen är annars en fyndig historia om vuxenmobbning och som läsare försöker man gärna lista ut vem som är den skyldige. I denna bok förändrade aningarna flera gånger och upplösningen blev till sist ganska oväntad. Författare: Viveca Sten Bokförlag: Månpocket sextonårig knarklangare som sitter inne efter att ha erkänt det brutala mordet på en ung kvinna som hittats strypt i bakluckan på sin bil, men när Jack gräver djupare i historien inser han att Winslows bekännelse bara är båg och att grabben till och med kan vara oskyldig. Jack kopplar ihop bakluckemordet med ett liknande fall i Vegas och han kommer en mördare på spåren som lyckas undkomma radarn för både Polisen och FBI. Mördaren har total koll på läget, men bara om någon är honom på spåren. Boken är trovärdig, skickligt skriven och ruggigt spännande. Den börjar aningen segt men när den väl kommer igång så finns det ingen återvändo, det är bara att skjuta undan alla måsten för att så fort som möjligt ta reda på hur det hela kommer att sluta. Författare: Michael Connelly Förlag: Norstedts Änglavakter Att gräva där man står och om kampen att inte förlora fotfästet så kan man sammanfatta Kristina Ohlssons bok Änglavakter. En hund gräver upp ett styckat lik i ett skogsparti i Midsommarkransen utanför Stockholm. Det visar sig vara den unga studenten Rebecca Trolle som varit försvunnen i två år. Medan Stockholmspolisen under ledning av Alex Recht försöker få grepp om situationen görs fler fynd på platsen. Gropen innehåller fler lik och döljer en lång och gräslig historia. På ett ålderdomshem sitter en stum barnboksförfattarinna. Hennes namn dyker gång på gång upp i utredningen, och hon har tidigare avtjänat ett fängelsestraff för mord på sitt barns far. Spåren leder till det vidrigaste av alla sanningar och när polisen Fredrika Bergmans älskade make Spencer helt plötsligt dras in i utredningen trappas allting snabbt upp. Spencer i sin tur är anklagad för sexuella övergrepp på en av sina studenter och avstängd från Universitet där han arbetar. Till sist närmar sig utredarna upplösningen men det återstår bara en fråga: Vems tur är det att läggas i graven då mördaren återigen beger sig till Midsommarkransen. Boken skall läsas i sängen i timmar utan att något annat stör och gör man det dras man in i historien och hänger med karaktärerna som om det vore ens egna nya vänner eller ovänner. Roman innehåller en lagom dos av polisernas privatliv även om det kanske inte känns helt realistiskt att så många i gruppen blir personligt påverkade av utredningen. Kristina Ohlsson är i mitt tycke en av de bättre deckarförfattarna just nu. Författare: Kristina Ohlsson Recension av böckerna: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Bokförlag: Pocketförlaget Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor el och hälsofarliga varor ger en a svenska missbrukspanoramat. För r beskrivs: Upplaga 11.1 r och sikter över skador i samband med ör att upptäcka missbruk. Fylliga tiga juridiska och medicinska termer. akligen i färg, visar preparat, miss material och historiska miljöer. och hälsofarliga varor, som härmed a, har i 20 år använts i utbildning, dagligt arbete inom stora grupper missbruksproblem. Den har utgivits isländska och ryska. och hälsofarliga varor ges ut av et och Svenska Narkotikapolis Beställning: [email protected] www.snpf.org www.mediahuset.se ISBN 978-91-87514-36-4 Ny upplaga Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av Narkotika det aktuella svenska missDOPNINGSMEDEL OCH 11.1 H Ä L S O FA R L I G A VA R O R brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polisföreningen. Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 77 Internetdroger syns inte i den nationella beslagsstatistiken Den nationella statistiken över tullens och polisens beslag av narkotika och dopningsmedel sammanställs av Rikskriminalpolisens underrättelsesektion. Siffrorna för 2011, som offentliggjordes i slutet av mars, är hämtade ut polisens Beslags- och Analysregister (BAR) och ur Tullverkets beslagsregister. Den ordningen har man haft i många år och även om åtminstone polisens register inte är helt hundraprocentigt, så är felkällorna ungefär desamma. Vid jämförande av det antal beslag som myndigheterna har gjort under de senaste tio åren, kan därför vissa trender utläsas. Exempelvis att antalet heroinbeslag minskat stadigt från 1271 beslag under 2001 till 314 under 2011. Likaså har amfetaminbeslagen blivit färre genom en halvering under de senaste fem åren. Beslagen av marijuana har däremot fördubblats på fem år. Narkotikaklassade läkemedel, som sedan några år är den näst största preparatgruppen i statistiken efter cannabis, och dopningsmedel har ökat under 2000- talet och legat på ungefär samma höga nivå sedan 2009. Den uppmärksamme betraktaren ser att den hastigt ökande gruppen s.k. internetdroger (huvudsakligen syntetiska cannabinoider och katinoner) inte tas upp i statistiken, trots att de enligt Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, nu utgör 24 procent av deras analysuppdrag åt polisen. Steve Alm, som är strategisk analytiker på RKP underrättelsesektion och ansvarar för sammanställningen av beslagsstatistiken, medger att det är en brist. Men BAR-registret är gammalt och inte konstruerat för att särskilja nya droger. I nästan tio år har man på Rikspolisstyrelsen diskuterat att byta ut BAR-registret mot något modernare och från årsskiftet 2011/2012 är BAR ersatt av ett nytt register som kallas TVÅNG. Hur detta kommer att fungera är det i nuläget ingen som vet, enligt Steve Alm. Gunnar Hermansson Nya internetdroger – RC-droger – ökar stort bland SKL:s ärenden När nya syntetiska droger dyker upp till försäljning på diverse hemsidor på internet, är de så gott som alltid oklassade, dvs. inte förbjudna att sälja eller köpa och använda. Ökningen de senaste fem-sex åren har varit stor och ser inte ut att avta. Ett gemensamt namn för dessa droger har varit RC-droger, Research Chemicals. De säljs också som sådana och inte för mänskligt bruk. Ärendetillströmningen av RC-droger är hög på SKL efter de senaste årens ökning. 2005 utgjorde de 9 procent av ärendena. 2008 hade mängden ökat till 12 procent och 2010 till 24 procent, enligt Andreas Carlsson på SKL:s droganalysenhet. Syntetiska cannabinoider utgör en stor del av RC-drogerna. Efterhand som vissa substanser etable- 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 ras och klassas som narkotika, dyker nya upp. På senare tid är det AM 2233 och AM 1220 som varit populärast och de är heller inte förbjudna, ännu. Den syntetiska cannabinoiden AM 2233 är tillsammans med AM 1220 de dominerande drogerna av denna typ i nuläget. SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 4/2012 I nästa nummer som kommer ut i september Substitutionstema: Narkotika mot narkotikaberoende Droger i byggsektorn med mera Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 10 augusti 2012. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024