Tema: drogrelaterade mord - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 4/2011 Tema: drogrelaterade mord Brottsdrivande processer vid narkotikamissbruk SNPF-utbildningar når tusentals människor årligen Vad bör ändras i narkotikalagstiftningen? Narkotikahundar söker efter droger i skolan INNEHÅLL Ordföranden har ordet......................................................................... 2 Svenska Narkotikapolisföreningens Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Christoffer Bohman (CB) Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Lennart Karlsson (LK) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 Info från styrelsen................................................................................ 3 Redaktörens spalt................................................................................ 3 Inbjudan till utbildningskonferensen 2012........................................... 6 Tema: Drogrelaterade mord Mördad för en medicinburk................................................... 10 Narkotikarelaterat mord på 17-åring..................................... 14 Drogrelaterat våld – hur vanligt är det?................................. 15 Valiummordet på skoltoaletten.............................................. 18 Steroidrelaterat mord i Norge................................................ 22 Brottsdrivande processer vid narkotikamissbruk............................... 26 Dopingmaffian i Norge....................................................................... 30 Effektiva utredningar.......................................................................... 34 SNPF-utbildningar når tusentals människor årligen.......................... 38 Utökat förverkande............................................................................ 46 Rättsrutan.......................................................................................... 50 Info från SKL...................................................................................... 51 Notiser: Världen runt....................................................................... 54 Landet runt........................................................................ 55 Vad bör ändras i narkotikalagstiftningen?.......................................... 58 Låt forskare bedöma farligheten!....................................................... 61 Narkotikahundar söker efter droger i skolan...................................... 64 Oslopolisen har fyra års erfarenhet av narkotikahund i skolan.......... 66 Korrumperade smärtkliniker stängs i Florida..................................... 69 Operation Pangea – samordnad internationell insats mot olagliga och förfalskade läkemedel............................................. 72 Boktips.............................................................................................. 76 Krysslösning 3-11 samt Stipendierutan............................................. 78 Kryss 4-11......................................................................................... 80 Haralds Gym I 30 år har Harlads Gym varit en mötesplats för Norges starkaste män. Här har många av de mest aggressiva bakmännen i den norska dopingtrafiken tränat. Här får de vara i fred och här tas inga dopingtester. Innehavaren till Haralds Gym, Harald Skjöldt, säger till DN att han inte blandar sig i vad hans medlemmar håller på med. Haralds kollega Geir Borgan Paulsen, som är instrultör på gymmet och den bäste norske bodybuildern genom tiderna, är dömd för smuggling och innehav av AAS. Senaste gången var 2009. Geir Borgan Paulsen säger till DN att anabola steroider är något alla använder. Det sker på gymmen överallt. Tullen och Oslopolisen gjorde i september i år efter tips ett tillslag mot kosttillskottsbutiken Body and Mind. Där beslagtogs 2000 tabletter och mellan 500 och 1000 AAS-ampuller. Innehavaren erkände att preparaten var för hans eget bruk och i oktober blev han norsk mästare i bodybuilding. Han tävlade för Haralds Gym. ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: 25 januari 2012. Utgivning v.10, 2012. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET: Narkotikamissbruk resulterar ibland i ond, bråd död. U nder samlingsrubriken Dopingmaffian publicerade den norska dagstidningen Dagens Næringsliv, DN, (motsvarande Dagens Industri DI i Sverige), en serie artiklar med början den 29 oktober 2011. Journalisterna Knut Gjernes och Lars Backe Madsen har under flera månader kartlagt den illegala handeln med anabola steroider, AAS, och andra preparat som ingår i kroppsbyggarmiljön. De har kommit fram till att omsättningen av anabola steroider och andra olovliga dopningspreparat har exploderat. Marknaden växer snabbare än narkotika och enligt en uppgift från det norska Tollvesenet uppskattas 150 000 personer vara brukare av anabola steroider i Norge. En undersökning från Syddansk Universitet i Århus som DN tagit del av, visar att 150 000 danska män mellan 15 och 60 år använder eller kan tänka sig börja bruka AAS. Här finns ett mörkertal i studien och siffran kan därför vara högre. I hela Skandinavien kan antalet AAS-missbrukare på goda grunder uppgå till 500 000 personer. Om var och en av dessa spenderar mellan 2000 och 20 000 kronor om året på anabola steroider och andra dopningsmedel, skulle omsättningen bli mellan 1 miljard och 10 miljarder kronor. En svindlande summa. Doping är mer lukrativt än narkotika och norska 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2011 Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 UTÖKAT FÖRVERKANDE – ett effektivt verktyg ber i år cirka 2,2 miljoner kronor. I beslag inför kommande rättegångar väntar ytterligare sökningsledare för Operation Liquid, informerade nit nya värden i livet och slutat. Andra yngre förmågor en dryg har tagit över och de smugglar nu billiga råvaror från miljon. Kina med enorma förtjänster. Sidan 46-47 En successiv utvidgning av förverkandeinstitutet har pågått sedan revisionen av strafflagen 1948, då mer allmänna regler om förverkande infördes, fram till idag. I äldre rätt fanns endast vissa speciella bestämmelser avseende förverkande av egendom. Tanken att det inte ska löna sig att begå brott var framträdande i förändringsprocessen. Under 1980-talet var det vinsterna från ekonomisk brottslighet och hoten från den organiserade brottsligheten samt den internationella narkotikahandeln som drev utvecklingen vidare tillsammans med Sveriges inträde i EU. Begreppet Follow the money är en strategi som växt fram och etablerat sig i allt fler länder under senare år. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige legat efter. Att endast fokusera på att binda en person till ett brott och sedan enbart straffa honom har ifrågasatts. Att även slå mot drivkraften bakom brottet, pengar och annat utbyte, anses effektivare. Tanken är att om det blir svårare att tjäna pengar på brott eller att kunna behålla utbyte av brottslig verksamhet, ska drivkraften att vilja bli kriminell minska. En förutsättning för att denna tillgångsinriktade strategi ska kunna fungera är naturligtvis möjligheten för myndigheterna att kunna förverka utbyte av brottslig verksamhet. YCkeri tr liC Ärende Adam Adam greps när han skulle leverera 1 kg amfetamin som bar31 med sig i en ryggsäck. Han dömdes senare för införsel av 62 kg amfetamin. Under spaningen kunde man konstatera att Adam bodde i en nybyggd bostadsrätt och att han inte arbetade. Han ofta var ute och körde med sin motorcykel och ibland med sin vattenskoter. Tillgångsutredningen som bestod av drygt 150 sidor visade att Adam saknade inkomst. Trots detta ägde han två motorcyklar, en nyare Harley Davidsson och en relativt ny KTM, en tre år gammal VW Passat, en vattenskoter och en motorbåt. Hemma hos honom hittades en tjockare guldlänk som värderades till 112 000 kr. Domstolen förverkade alltsammans förutom bostadsrätten som var belånad till fulla värdet, totalt värde av det förverkade var 647 000 kr. han SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2011 Ärende Ceasar Ceasar låg bakom en överlåtelse av 1 kg amfetamin och i en gömma hittades ytterligare 1 kg Av samma preparat. Han kunde bindas till båda på grund av bland annat teknisk bevisning. Vid gripandet bar Ceasar en tjock guldlänk och en Rolexklocka i guld, vilka båda beslagtogs. Vid husrannsakan i bostaden anträffades 335 000 kr. Tillgångsutredningen visade att Ceasar i stort sett saknade inkomst, detta trots att han drev en krog. Kontanter och föremål förverkades, värdet var större än vad försäljning av narkotikan hade inbringat. Ärende David David greps med omkring 50 gram amfetamin och vid husrannsakan anträffades 96 000 kr i kontanter. David som saknade egna inkomster påstod att en kamrat som köper och säljer skrot hade bett honom förvara pengarna. Domstolen fann det som klart mer sannolikt att pengarna hade sitt ursprung i brottslig verksamhet varför de förverkades. Värdet på narkotikan uppgick till omkring 10 000 kr på ”gatunivå”. Q Ärende Bertil Bertil greps när han besökte sin gömma innehållande omkring 3 kg amfetamin. I en av hans tidigare gömmor anträffades 400 gram amfetamin. Under spaningen kunde konstateras att Bertil brukade flera olika fordon, bland annat en motorcykel som inte var skriven på I ärende Adam förverkades en vattenskoter, en Harley Davidson och en guldlänk värd 112 000 kronor. Foto Polisen Göteborg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2011 47 Åkesson MilJöMÄ kt SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2011 Utökat förverkande Den stora skillnaden mot tidigare lagstiftning är möjligheten att vid viss allvarlig brottslighet förverka utbyte, inte endast av ett visst konkret brott utan även utbyte från en brottslig verksamhet som inte är närmare preciserad. Det innebär att föremålet som ska förverkas inte behöver ha en direkt knytning till det brott som den misstänkte dömts för. Det är alltså möjligt att förverka till exempel en guldkedja och en motorcykel från en person dömd för försäljning av narkotika även om det inte kan bevisas att just de föremålen anskaffats av inkomster från just detta brott. Det är viktigt att tänka på möjligheten att förverka under hela ärendets gång, eftersom även föremål som inte ägs av brukaren kan förverkas. Det kan till exempel handla om ett fordon som är skrivet på någon annan än den som brukar det. Dokumentation om vem som använder fordonet är då givetvis viktigt. Rent praktiskt är det polisen som tar egendomen i beslag. Det kan vara lös egendom som kontanter, klockor, smycken, fordon. Men även fast egendom som fastigheter, bostadsrätter eller annat är möjligt att ta om hand. Parallellt med brottsutredningen görs en så kallad tillgångsutredning där personens ekonomiska förhållanden noggrant kartläggs. Denna omfattar förutom synliga tillgångar även så kallade dolda tillgångar och tillgångar som överlåtits till närstående eller andra personer, till exempel så kallade målvakter. Vid rättegången yrkar åklagaren egendomen förverkad. För att ett förverkande ska få ske är det tillräckligt att det framstår som klart mer sannolikt att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet, än att så inte är fallet. Vilken brottslighet det kan tänkas vara behöver åklagaren inte bevisa. Vad som allmänt sett talar för att viss egendom utgör utbyte av brottslig verksamhet är att tillgångarna framstår som orimliga med hänsyn till innehavarens reella möjligheter att anskaffa dessa. Dyra kapitalvaror som hittas hos någon som saknar inkomst kan exempelvis tyda på att de inte åtkommits på laglig väg. Samma gäller om dyrbar egendom honom. Han var sysselsatt med att renovera sin villa och arbetade i eget byggföretag. Han saknade i stort sett inkomst men fick ändå in relativt stora summor på sitt bankkonto. Vid ingripande mot honom hittades bland annat klockor och guldsmycken till ett värde av omkring 260 000 kr och 17 000 kr i kontanter. Vid rättegången beslöt domstolen att halva värdet av Bertils villa samt annan egendom skulle förverkas, totalt 940 000 kr. s r 46 Några av många ärenden… polisen i Norge och även Danmark om de norska och danska förbindelserna som fanns i Operation Liquid. Kraftfullare lagstiftning Möjligheten att förverka utbyte av brottslig verksamhet har funnits sedan länge. Det har dock varit ett trubbigt och ganska kraftlöst instrument eftersom det endast har avsett bevisad, specifik brottslighet. När man tidigare tog kontanter eller värdeföremål i beslag från personer som gripits för till exempel försäljning av narkotika, slutade det ofta med att det återlämnades. Problemet var att det var svårt att bevisa att just det som beslagtagits var utbyte av narkotikaförsäljning. Sedan den nya förverkandelagstiftningen trädde i kraft 1 juli 2008 har möjligheten att komma åt vinster från brottslig verksamhet avsevärt förbättrats. Bakgrund ISSN 1101-6817 Sidan 30-31 Förr smugglade säljarna in färdiga preparat från utlandet. Numera färdigställs tabletter och injektionspreparat i Norge i olika s.k. ”undergroundlaboratorier”, som ofta är i köket i en vanlig bostad. Man har sina egna etiketter och varumärken på preparaten. Råvaran till anabola steroider köps från leverantörer i Kina, ofta i Shanghai och Hongkong. De koncentrerade substanserna i pulverform transporteras först till Storbritannien, eftersom det är enklast och minst kontroll. Därifrån sänds det ofta till postboxar i Sverige, som innehas av norrmän eller tullen har beräknat att förtjänsten av AAS som är tillsvenskar som man samarbetar med. Den vidare transDiskussion om lagskärpning efter artikverkade i Norge av pulversubstans från Kina är fyra porten/smugglingen till Norge sker med t.ex. varubigånger högre än normala förtjänster på heroin och larna om Dopingmaffian lar, båtar eller vattenscootrar. kokain, 20 gånger högre än amfetamin och 40 gånger Den norska lagstiftningen tillåter bruket av anabola De som framställer färdiga preparat i Norge har högre än för hasch. steroider och innehav för eget bruk. Diskussioner om helt lagligt och ofta från USA, skaffat sig all nödväntotalförbud, liksom i Sverige, har diskuterats i tio år. dig utrustning, som glasampuller, kapsyler och annat Politidirektoratet förklarar för DN att man utgått Steroidhandeln har länge varit ohotad. förpackningsmaterial med mera. påstås ha förvärvats mot kontant betalning och kvitto från Kripos statistik när man beslutat om åtgärder mot handlingar saknas som styrker köp eller I Sverige avslöjades 2009 ett stort nätverk som Dagens Næringslivs journalister har skaffat sig en god eller andra dopingtrafiken. Det är den enda överblick man har av smugglade in och sålde anabola steroider över hela laninblick i den norska dopingmaffian genom att bland försäljning. problemet. det. Utredningen gick under namnet Operation Liquid, annat intervjua ett antal personer som ingått i den På Justitiedepartementet i Norge är man också eftersom färdigblandad injektionsvätska smugglades illegala hanteringen. En av dem har använt steroider Inte vid alla brott förvånad över den information som DN presenterat till Sverige i halvlitersflaskor från en huvudman i sedan han var tonåring och hållit till på den legendaUtökat förverkande kan inte användas vid all typ av om Dopingmaffian. På departementet har man också Spanien. I Umeå färdigställdes AAS-ampuller för riska träningsstudion Haralds Gym i centrala Oslo. brottslighet. En förutsättning är att någon döms för ett utgått från Kripos ståndpunkt i dopingfrågan. distribution till grossister i olika delar av landet. Den Mannen berättade att han tidigt började sälja prepaså kallat Med tanke på det som nu kommit fram verkar manförverkandeutlösande brott. Brottet ska vara mycket omfattande utredningen i Sverige visade också raten och byggde efterhand upp en egen försäljningsTEXT: BJÖRN EKSTRÖM avhårdare beskaffenhet att kunna ge utbyte, alltså ge eller ha vara villig att på nytt diskutera och pröva en att en del av steroidampullerna skickades till olika organisation med 150 anställda. Han försåg ett stort KRIMINALINSPEKTÖR, Narkotikaroteln i Göteborg möjlighet att ge en ekonomisk vinst. Det gäller vidare lagstiftning mot den illegala handeln och missbruket mottagare i Norge och att en av de norska kontakantal gym med anabola steroider. brott som är särskilt angivna eller har sex år i straffav anabola steroider. Q terna stod mycket nära huvudmannen i Spanien. När mannen tillfrågades av DN varför han aldrig skalan. Bland listan på de brott som är särskilt angivna blev avslöjad, svarade han att polisen inte ville efteråterfinns bland annat narkotikabrott (normalgraden), i Västra Götaland har den nya förverkandelagen blivit ett naturligt forska. – De använder ju själva, annars hadePå jag länsnarkotikaroteln blivit intresse dopningsbrott (normalgraden), narkotikasmuggling Gunnar Hermansson tagen, Mannen påstod att han sålt steroider till poliser inslag i arbetet. I varjeSvalt ärende läggsfrån storkriminalpolitisentralen kraft på att hitta tillgångar och att försöka få (normalgraden) samt olovlig befattning med narkotiKRIPOS i Norge flera gånger. dessa förverkade. Under 2010 förverkades omkring 2 miljoner kronor och fram till septemkaprekursorer (normalgraden). Efter 15 år i den lukrativa branschen har han nu funChefsåklagare Marina Amonsson, som var förunder- Norska bakmän styr stora internationella dopingligor. Förtjänsten är skyhög. PRODUKTION OCH TRYCK: 4/11 Årgång 24 Vilka vägar smugglas steroiderna till Norge? Dopingmaffian i Norge Hon kallade norsk och dansk polis till ett möte genom Europol för att samarbeta i ärendet Danmark skickade både tull och polis till mötet, men från Norge kom bara en tullare. Den norska polisen hörde inte av sig och Marina Amonsson har heller ingen information om att norsk polis har agerat i ärendet. DN har kontaktat kriminalinspektör Gordon Pettersson, som är utredningsledare i Kripos. Han säger att Kripos inte har någon överblick över aktörerna i norsk dopingtrafik. – Doping har inte varit ett prioriterat område i Kripos, det är sant, säger han. Föra sommaren arrangerade Rikskriminalpolisen i Sverige en dopingkonferens på Ålandsfärjan. Det gjordes i samarbete med Interpol och det var därför naturligt att Rikskrim inbjöd sina norska kollegor i Kripos. Men ingen från Kripos önskade delta i mötet, enbart norska tullen. Enligt Gordon Pettersson har Kripos ingen handlingsplan för att bekämpa dopingkriminalitet. Man förhåller sig till de direktiv som kommer från Politidirektoratet och där nämns inte doping. Den norska tullen arbetar aktivt mot AAS-smuggling och även lokala polisenheter gör beslag. Uppgifterna skickas in till Kripos som upprättar den nationella beslagsstatistiken. Under de senaste tio åren ser det ut som om dopingbeslagen efterhand har minskat i både antal och storlek. De norska siffrorna visar en utveckling som är helt motsatt den i Sverige, där man sett en stadig ökning under tio år. Förklaringen ligger i att Kripos av någon anledning inte registrerar beslag av AAS i pulverform, utan endast färdiga tabletter och ampuller. I praktiken är det insmuggling av AAS-pulver som ökat allra mest. 3 09 en s n U M M e r 3 41 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 1 Ledaren Den statliga utredningen Narkotikakommissionen som för 10 år sen lämnade sin rapport Vägvalet ställde frågan på sin spets om vilken väg Sverige skulle välja för framtiden. Det blev en enighet kring att fortsätta med den restriktiva hållningen, men den krävde samtidigt en rejäl upprustning. Mobilisering mot narkotika blev ett svar. Tyvärr gavs lite eller ingen egentlig anvisning i utredningen om hur rättsväsendet skall förhålla sig eller utveckla sin verksamhet. Den representation som fanns i den utredningen från rättsväsendet visade sig alltför svag och besatt inte erforderlig kompetens för att lyfta de frågor som krävdes för att hitta en kvalité i polisens strategi för framtida narkotikabekämpning. Den lama slutsatsen blev att det skulle skötas internt inom ramen för den egna inspektionsverksamheten med den förväntningen att det skulle leda till förstärkning av den anslagna vägen med restriktiv hållning och en upprustning. Det blev en inspektion som vände på ett antal stenar. Inget att anmärka mot det arbetet, men när sen inspektionsrapporten redovisats lär den enligt initierade källor ha genomgått en putsning på högre ort för att undvika att obehagliga sanningar kom i dagern i den variant som slutligen blev offentlig. Det bidde en tumme, för sen har det inte direkt gått framåt utan under tiden efteråt har arbetet mot narkotikamiljöerna sakta men säkert monterats ned. Kvarstående fokus har legat mest mot den grova organiserade narkotikabrottligheten och den balans i verksamheten som krävs för att nå effekt, med relevanta och verkliga spaningsinsatser i de lokala och regionala narkotikamiljöerna, är mer eller mindre utplånad. Att upprätthålla det tidigare arboristiska perspektivet och förhållningssättet mot strategiska narkotikadistributörer var en framgångsfaktor och en av grunderna till att narkotikaproblemet i Sverige var mer begränsat än i många andra länder. Narkotikabrott är ett strategiskt brott och initiativbrott för polisen och lämnas det rätt möjligheter att hålla uppe initiativet i brottsutsatta områden så blir det polismännen som får åtnjuta den klassiskt ärligt förtjänta respekten. De som vill glida fram på den oförtjänta kriminellas variant av respekt får finna sig i att komma till korta. För den som okritiskt tror på det man ser i narkotikastatistiken kan man förvillas till en bild av polisär framgång med infångandet och lagföring av den som dristar sig till att sälja narkotika. Det är säkert rätt gärningsmän som döljer sig bakom en del av siffrorna, men de har inte hamnat där av den anledningen att poli- 2 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 ser sett dem sälja narkotika eller på annat sätt lyckats bevisa det. Det har i denna spalt upprepat varnats för att vi förlitat oss alltför mycket på den imaginära framgången det blir när den förmodade innebörden i beslaget av en viss mängd narkotika med automatik speglar innehavarens frekvens med överlåtelser som grund för straffvärdet. Förnöjsamt har vi slickat i oss av framgången och riktigt bekvämt har det varit. Så helt plötsligt kommer Högsta domstolen farande och sätter ner foten, man har tröttnat på att vi inte lyssnat på deras varningar. HD har genomskådat förhållandet, tröttnat på slappheten i bevisinhämtningen och kräver numer en verklig bevisning på de omständigheter som gör att någon skall kunna dömas till ett grovt narkotikabrott. Underrätterna har följaktligen inget annat val, om särskild bevisning saknas, än att som i ett fall ge den som tidigare hamnat över 2 år en annan påföljd som exemplet i Hovrätten med skyddstillsyn med särskild behandlingsplan för en som hade 400 gram amfetamin hemma. Tingsrätten hade strax innan HD:s nya synsätt dömt denne sen många år notoriske narkotikalangare till 2 år. Det här får inte innebära att rättsväsendet drabbas av misströstan och handlingsförlamning nu när mycket vänts upp och ner i förutsättningarna även för insatserna mot den grova brottsligheten. Istället är det nu ett momentum för nya tag nu när vi vet vilken bevisning som krävs. Incitamenten och förutsättningarna är flera. Det finns lämpligt nog på plats en vetenskaplig studie, Polisens arbete med narkotika, som kan lägga den vetenskapliga och beprövade erfarenheten som grund i ett utvecklingsarbete. Det saknas inte anledning att hoppas och tro att Rikspolisstyrelsen redan är i färd med att plocka fram arbetet med Polisens Narkotikastrategi ur den malpåse den så snöpligt hamnade i för snart fyra år sen då ekonomin stretade emot. Svenska Narkotikapolisföreningen är beredd att delta i ett utvecklingsarbete. Allmänheten har rättmätigt höga förväntningar på polisen vad gäller narkotikabekämpningen och nu är det verkligen tid för att öppna auktoriserad verkstad. Det är påkallat av ett annat ytterst påtagligt skäl. Prognosen ur en annan färsk statlig utredning säger att innan år 2020 har antalet tunga narkotikamissbrukare i Sverige ökat från dagens 29000 till 46000. Tillgången på narkotika skall minska och färre skall missbruka, det är ett uppdragsmål värt att påminna om. n Anders Stolpe Vice ordförande i SNPF Info från styrelsen E-POSTADRESSER EFTERLYSES Styrelsen har beslutat att utskick/inbjudningar till er medlemmar i fortsättningen skall göras via e-post så långt det är möjligt. Anledningen är att få bort en onödig pappershantering samt en onödig kostnad. Detta ställer krav på dej som medlem att förse oss med din aktuella e-post adress. Om du redan genom adressändring eller vid ansökan om medlemskap angett en e-postadress som fortfarande är aktuell, så sitter du lugnt i båten. Vi har också för avsikt att själva aktivt söka e-postadresser till er medlemmar i den mån vi hinner. Redan inbjudan till konferensen 2012 samt inbetalningsavisering till medlemsavgiften 2012 kommer att skickas ut via e-post. Det återstår några medlemmar som vi inte kommer att hitta e-postadresser till och ni kommer att få ett brev hem med inbjudan och inbetalningsavisering, men också en vädjan till er att förse oss med aktuell e-postadress. Gör så här: Skicka ett mail till vår mailbox från er aktuella mailadress, uppge medlemsnummer (står baktill på adressetiketten på tidningen) samt din postadress så vi säkert hittar dej i våra register. Vår mailadress är: [email protected] Stort tack för hjälpen! Styrelsen Extra tidning på temat Läkemedelsmissbruk – det dolda missbruket Sedan några veckor finns höstens specialnummer av SNPFtidningen att läsa i sin helhet på vår hemsida. Denna tidning distribueras även detta år endast till de företag och organisationer som stödjer SNPF genom annonsering i tidningen. God jul och Gott Nytt År Redaktörens spalt När jag skriver dessa rader i slutet av november är det fortfarande några veckor kvar till jul. Jag inser nu att detta ”julnummer” av vår tidning avviker en hel del från julens traditionella budskap. Icke desto mindre vill vi förmedla en mörk sida av vardagen som ger sig tillkänna då och då och orsakar stora rubriker i dagspressen. Men det positiva med tillvaron nu är att det är advent med tända ljus och myspys. Styrelsen spikade i början av december innehållet i nästa års utbildningskonferens i Göteborg. När juloch nyårsfirandet är över, är vi också klara att ta emot era anmälningar. Följ anvisningarna här intill om att förmedla er e-postadress till oss för att förenkla utskick och reducera kostnader, SNPF utbildar och informerar. Detta varumärke börjar bli välkänt och sammantaget utbildar Narkotikapolisföreningen flera tusen unga och vuxna varje år. Om detta kan ni läsa mer här i tidningen. Att SNPF informerar syftar också till stor del på tidningen och dess innehåll. Ambitionen är att innehållet i texterna, åtminstone till en del, ska ge kunskap som medlemmarna ska ha nytta av i arbetet och som kan vara värdefullt för alla övriga läsare att känna till. Varje gång jag pratar med någon av er som arbetar med narkotikaärenden, får jag höra nyheter som är intressanta att förmedla även till andra. Jag har vädjat förut och jag vädjar igen. Dra dig inte för att skicka in information till oss i någon form. Vi i redaktionen är enbart tacksamma för det. Tidningen är till för er och ett forum i kampen mot droger. gunnar hermansson 070-751 5371 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 3 Bilder från tidigare utbildningskonferenser i Göteborg 6 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Inbjudan till Svenska Narkotikapolisföreningens 26:e utbildningskonferens och årsmöte den 4-6 maj 2012 i Göteborg Nu är det dags att boka in helgen 4-6 maj 2012 för SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte på Hotel Gothia Towers/Svenska Mässan i Göteborg. De senaste åren har våra utbildningskonferenser varit fullbokade, så vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller som alltid. Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. Inbjudan med anmälningstalong skickas också ut per e-mail eller brev till SNPF:s medlemmar i början av 2012. Ur programmet: Invigningen fredag eftermiddag Förutom sedvanliga inledningsanföranden och stipendieutdelningar, kommer vi även att fylla eftermiddagen med en spännande och intressant föreläsning. Vi återkommer på hemsidan med mer info om detta så snart allt är spikat. Preliminära föreläsningar lördag – söndag Nya preparat, nya klassningar Kemisk klassning av droger Konsekvenser av HD:s domar i narkotikaärenden Grundläggande om narkotika på gatan Operativ juridik Kriminal A systemet Geografisk analys Spiceärende tullen Vad gör vi med överförskrivande läkare? AAS-missbruk och konsekvenser Droger inom intensivvård och farlighetsbedömningar av narkotika Narkotikaärende utan beslag Smart DNA-ärende Polisens arbete mot narkotika Ett omfattande mefedronärende Nationella funktioner för brottsbekämpning Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 7 Drogrelaterade mord Mördad för en medicinburk text: gunnar hermansson foto: polisen gävleborg Bråk om en burk narkotikaklassade läkemedel och tre tablettpåverkade 19-åringar slutade med ett synnerligen hänsynslöst mord på en 26-åring i Bollnäs. U nder hösten 2010 skakades Sverige av den omfattande mediarapporteringen om styckmordet i Bollnäs. En 26-årig man var försvunnen och polisen hade gripit tre unga män som misstänkta för att ligga bakom försvinnandet och troligen också att ha dödat mannen. När polisen efter en månad hittar 26-åringens huvud nergrävt i skogen väster om Bollnäs och ett par dagar senare resten av kroppen nersänkt i en sjö på en helt annan plats, rullas den makabra historien upp. Hänsynslösheten och likgiltigheten i de unga gärningsmännens agerande är svår att ta till sig och som vanligt ställer sig alla frågan: Hur kunde detta hända? Hur kan tre mentalt friska ungdomar bete sig så utstuderat grymt som de gjort i detta fall? Ingen av pojkarna led av en konstaterad psykisk störning vid tiden för mordet, men alla missbrukade droger, huvudsakligen sömnmedel och lugnande medel tillsammans med opiatläkemedel. Dessa preparat har en väldokumenterad avhämmande effekt på centrala nervsystemet, vilket tar bort alla spärrar och hämningar. I en situation med uppiskad aggressiv stämning kan då precis vad som helst hända. Bakgrund 26-årige Christian flyttade från Västerbotten till Bollnäs i februari 2010. Han var narkotikamissbrukare men hade börjat trappa ner. Med föräldrarnas hjälp skulle han få påbörja en behandling vid SelfHelp-kliniken i Söderhamn. Han besökte kliniken för ett första samtal fredagen den 27 augusti och skulle återkomma på måndagen efter helgen för att påbörja behandlingen. Men under natten till lördagen skadade han sig illa i käken vid en mopedolycka och fick kodeinpreparat mot smärtan. Han började missbruka igen och behandlingen blev inte av. Ett par dagar senare lärde han känna Johan, som också missbrukade och sålde narkotiska tabletter. Den 7 september var Christian och Johan i Arbrå i ett tablettärende och de blev inblandade i ett bråk med en tredje person. Senare under dagen när Johan i upprört tillstånd kommit tillbaka hem till Bollnäs, saknade han en burk med ett 40-tal tabletter som enligt honom själv innehöll Nitrazepam, Zopiklon, Iktorivil och ytterligare ett par andra sorters bensodiazepiner. Burken kan också ha innehållit centralstimulerande Ritalintabletter. Johan var lite förgrymmad på Christian efter händelsen i Arbrå och han misstänkte direkt att Christian hade tagit tablettburken eftersom ingen annan hade haft möjlighet att göra det. Johan ringde sin vän Andreas som kom hem till Johan. De diskuterade Christians stöld av pillerburken och bestämde sig för att leta upp honom och ställa honom mot väggen. Beväpnade med varsin hammare gick de till Christians lägenhet, men han var inte hemma. De bankade på dörren med sina hammare och slog sönder brevinkastet innan de gick tillbaka till Johans lägenhet. Andreas ringde sin kompis Dennis som skulle komma senare. Misshandel under tablettpåverkan slutade med mord Här i gropen hittade polisen Christians huvud en månad efter mordet. 10 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Johan och Andreas tog några narkotikaklassade tabletter och tittade på en film. När Johan gick ut för att köpa cigaretter stötte han på Christian utanför lägenheten. Christian följde med in och Johan frågade direkt Drogrelaterade mord efter tabletterna. Christian nekade och fick då ett hårt knytnävslag i ansiktet. Andreas, som satt i soffan, reste sig och utdelade också ett hårt slag mot Christians huvud och han föll till golvet. De fortsatt slå honom med knytnävarna och muddrade honom. Då hittade de ett rör med Citodontabletter som de tog hand om. När Dennis i detta skede anlände gav han sig direkt på den liggande Christian med sparkar mot huvudet och den aggressiva stämningen steg. Johan tog fram en hammare och slog Christian i huvudet och på armar och ben. Christian kläddes av, händer och fötter tejpades och han fördes till badrummet. I badkaret spolade de iskallt vatten på honom tills karet var fullt. Misshandeln med tillhyggen fortsatte, han fick en trasa i munnen och huvudet trycktes ner under vattnet flera gånger. Johan tog en kniv och hotade döda Christian. Vid något tillfälle under tortyren ska Christian ha erkänt att han tagit pillerburken och att den fanns i hans lägenhet. Två av de 19-åriga gärningsmännen gick med Christians nycklar till hans lägenhet för att leta. Det visade sig senare att de rivit ur skåp, vält möbler och ställt till stor oreda, men de hittade ingen tablettburk. När de kom tillbaka utan tabletter steg ilskan och de började nu i tur och ordning sticka och hugga Christian med kniven tills han avled. Alla tre har lämnat olika versioner och skyller på varandra. Den rättsmedicinska obduktionen har påvisat ett stort antal skador på kroppen, och mer än 30 av dem är orsakade av kniv eller liknande. Förutom en stor skärskada i halsen var flera skador i bröstkorg, hjärta och lungor dödande var för sig. Christian hade utsatts för ett besinningslöst våld. De förpackade Christians kropp i soppåsar och väntade in ett bra tillfälle under natten då de bar ut kroppen i bilen. De körde västerut, förbi Arbrå, till en plats i skogen där Christians kropp skulle grävas ner. Men först skiljde de huvudet från kroppen med spaden. Tänderna slogs ut och samlades upp och allt detta gjordes för att försvåra identifiering. Under tiden dessa makabra scener utspelade sig i mörkret i skogen, lyste de upp genom att turas om att filma förloppet med mobilkamera. Filmerna raderades efteråt men återskapades av polisen och blev avgörande bevisning. Kroppen gömdes under ris och huvudet grävdes ner efter att de eldat på huvudet. Natten därpå återvände Dennis och Andreas för att flytta kroppen och gömma den bättre. De hade berättat för en annan jämnårig kamrat om den förra nattens händelser och kamraten hade visat dem en båt som de kunde använda för att sänka kroppen i sjön Lill-Nien norr om Bollnäs. Dennis och Andreas tog fram kroppen men hittade inte huvudet. För att lättare få ner kroppen i plastsäckar högg de av armarna. På vägen till sjön stannade de vid en ödslig grillplats och försökte elda upp kroppen utan att lyckas. På den platsen fann polisen senare en tom tablettburk med etiketten Iktorivil, en bensodiazepin som är mycket omtyckt av missbrukare. De körde vidare till Lill-Nien där de tog den eka, som de redan dagen före tömt på vatten, och rodde ut i sjön och sänkte kroppen. På en ödslig grillplats försökte Dennis och Andreas elda upp Christians kropp Christians kropp gömdes tills vidare under en hög med grenar. Filmade styckning av kroppen Nu gällde det att göra sig av med kroppen och städa undan alla spår. Dennis, som hade tillgång till bil, åkte iväg och hämtade sopsäckar och en spade. Under tiden städade Johan och Andreas i lägenheten. Fixerade vid narkotiska tabletter De tre gärningsmännen är alla tidigare dömda för narkotikabrott och var vid tiden för brottet blandmissbrukare. De rökte cannabis, men huvudsakligen missbrukade de narkotikaklassade läkemedel och anabola steroider. Även amfetamin har nämnts. Det var allmänt känt i trakten att de var storförbrukare av sömnmedel och lugnande medel och att de också sålde tabletter. De beskrivs av utredare som fixerade vid tabletter och de svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 11 Drogrelaterade mord ägnade mycket tid åt att söka lämpliga inköpsställen på internet. När de greps, efter ett tips några dagar efter mordet, gjordes beslag av en tramadoltablett och en tablett Metadon hos Johan. Han var kraftigt nerdrogad och knappt kontaktbar. Han hade fyra olika bensodiazepiner i blodet, oxazepam (Sobril), nitrazepam (Nitrazepam, Mogadon), klonazepam (Iktorivil) och zopiklon (Zopiklon, Imovan). Han hade också rökt cannabis de senaste dagarna. I Johans lägenhet fanns ytterligare ett antal olika narkotikaklassade tabletter som han fått på recept och de dokumenterades därför inte av polisen. kropp. Därför har han inget minne av vad som hände vid den s.k. gravplatsen. Polisen fick flera indikationer av andra ungdomar på att psykiatrikern i Bollnäs var en flitig förskrivare av bensodiazepiner. Man lämnade informationen till landstinget, men den utredning som gjordes där kom inte fram till något anmärkningsvärt! Inga förmildrande omständigheter Varken tingsrätten eller hovrätten fann några som helst förmildrande omständigheter i fallet, som betecknas som ett mycket besinningslöst knivvåld föregånget av en utdragen tortyr av en försvarslös människa. Enligt hovrätten var mordet av sådant slag att en vuxen person skulle ha dömts till livstids fängelsestraff. Eftersom de bara var 19 år, Andreas hade inte ens hunnit fylla 19, bestämde hovrätten straffen till 11 års fängelse för Dennis och Johan och 10 år för Andreas. Fakta om Iktorivil (klonazepam) I anslutning till grillplatsen hittades en tom Iktorivilburk. Hos Dennis fann polisen 0,31 gram cannabis samt 10 tabletter oxymetolon och 100 tabletter metandienon som båda är anabola steroider. Vid ett förhör med Johan tillfrågades han om sin befattning med olika tabletter. Han berättade att han använt cannabis, Ritalin, Subutex och amfetamin som han köpt av kompisar. Johan har också fått stora mängder narkotikaklassade läkemedel som Zopiklon, Nitrazepam, Sobril av en psykiatriker i Bollnäs. Där har han också fått Lyrica, som är ett icke narkotikaklassat preparat men som är populärt bland missbrukare. Vid det senaste besöket hos denne läkare fick Johan 100 Zopiklon, 50 Nitrazepam och 50 eller 75 Sobril. Han har också besökt en annan läkare i Bollnäs som skrivit ut två olika antidepressiva mediciner till honom. Under eftermiddagen den 7 september, några timmar innan Christian mördades, hade Johan petat i sig Zopiklon, Nitrazepam och Sobril, ungefär fem tabletter totalt. Han tog ytterligare ”en näve”, 10-15 stycken, innan de åkte ut i skogen med Christians 12 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Iktorivil innehåller substansen klonazepam och ingår i gruppen bensodiazepiner. Läkemedelsföretaget Roche i Schweiz har framställt substansen som säljs med preparatnamn som Iktorivil, Rivotril m.fl. Roche ligger också bakom substanserna flunitrazepam (Rohypnol) och diazepam (Valium), två bensodiazepiner som tillsammans med klonazepam och alprazolam tillhör de mest missbrukade benso-preparaten i Sverige och även i resten av världen. Klonazopam är registrerat som ett läkemedel för behandling av olika former av epilepsi. Klonazepam har också bensodiazepinernas negativa effekter som t.ex. beskrevs i en artikel i Läkartidningen nr 28/2006 av tre läkare med erfarenhet av läkemedelsbehandling inom Kriminalvården: Alprazolam, klonazepam, klordiazepoxid, diazepam, lorazepam liksom flunitrazepam har alla beskrivits kunna öka aggressivt beteende hos människor och ha en hämningslösande effekt. Flera fallrapporter illustrerar paradoxala och aggressiva reaktioner till följd av behandling med vissa bensodiazepiner ensamt eller i kombination med alkohol. Drogrelaterade mord Narkotikarelaterat mord på 17-åring text: torgeir von essen, motgift.no I slutet av augusti 2009 försvann 17-årige Adam Berg spårlöst. Efter åtta månader hittades han mördad och två jämnåriga pojkar dömdes för det makabra mordet. A dam Berg växte upp i närheten av Stockholm. Med en far som inte var närvarande och en mor som missbrukade hade Adam oddsen mot sig. I tidig ungdom började också Adam missbruka regelbundet. Han kom i kontakt med andra likasinnade och började sälja cannabis. Den 20 augusti 2009 försvann Adam plötsligt. Ingen visste var han hade blivit av. Hans mor anmälde honom saknad till polisen, men polisen hade inga spår. Var fanns Adam Berg? Småknarkar Sommaren 2009 drev Adam ”big business” och det har kommit fram i utredningen att Adam under sommaren sålde ett kilo cannabis. Han köpte själv på kredit och betalade tillbaka efterhand som han fick pengar. Det sista säkra livstecknet någon hade av Adam var på kvällen den 20 augusti. Varför hade han försvunnit? Var det en affär som hade gått snett eller någon som han var skyldig pengar? Polisen startade en omfattande utredning men stod nästan utan spår. Ledtrådar Först efter åtta månader blev två andra ungdomar intressanta i utredningen, Jonny och Nico. Ingen av dem var särskilt villig att prata och de påstod hårdnackat i förhör att de inte kände den saknade särskilt väl. Men polisen kunde bevisa att de inte talade sanning och man anade ugglor i mossen. Till slut tog en polisman, som i många år haft nära kontakt med Jonny, och frågade honom rent ut vad som hade hänt. Jonny klarade inte av att ljuga och berättade att Adam var dödad. Han visade också var kroppen låg i ett skogsområde nära Bålsta norr om Stockholm. Brutalt mord Det visade sig att Nico hade förmedlat cannabis till Adam från en tredje person. Han hade levererat ett kilo sommaren 2009 och det var planerat en ny leverans till hösten. När de skulle avtala möte för nästa leverans, bestämde sig Nico för att döda Adam. Allt blev noga planerat, både tid, plats och mordvapen, en hammare. För att inte polisen skulle kunna spåra var de hade varit, tog de ut simkorten ur sina telefoner. Adam, som trodde att han skulle få ta emot en ny leverans, lurades att följa med dem ut i skogen vid 14 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Bålsta. De två gärningsmännen hade gjort upp en plan sinsemellan och då Jonny frågade Nico var han hade telefonen, tog Nico upp hammaren och slog Adam i huvudet med all kraft. Adam föll i backen med ett brak. Han blev liggande desperat i fosterställning, medan han förgäves försökte skydda sitt huvud med armarna. Nico gav sig inte och mål- Adam Bergs narkomedvetet slog han ytterligare tre tikaaffärer med två slag med hammaren mot Adams jämnåriga pojkar tinning. De två gärningsmän- ledde till att han brunen var nu nergrisade av blod. talt mördades. Adam andades fortfarande men var inte i stånd att göra motstånd. Nico försökte kväva honom med en påse, men han klarade inte av att få det tätt nog för att kväva Adam. Ett nytt hammarslag mot huvudet och den unge pojken blev liggande livlös i skogen. Oklara motiv Polis och åklagare är säkra på att narkotika var en del av motivet för dråpet, men det är oklart om de två ungdomarna handlade på eget initiativ eller om de handlat på uppdrag av andra. Ett helt klart motiv kommer kanske aldrig fram. Målet kom upp i tingsrätten och pojkarna blev dömda till 11 respektive 9 års fängelse. Hovrätten sänkte straffen till 6 års fängelse. Nico blev också dömd för två fall av misshandel. En gammal bekant För den utredningsansvarige vid våldsroteln i Västerort, kriminalinspektör Karin Sjöstrand, blev händelsen väldigt speciell. Som aspirant för 14-15 år sedan var hon på ett lägenhetsbråk hemma hos Nico. Han var då bara något år gammal. 15 år senare kom hon tillbaka till samma lägenhet. – Jag har funderat mycket på om det är något jag borde eller skulle ha gjort den gången för 14-15 år sedan, säger Karin Sjöstrand. n Berättelsen är ett sammandrag av Karin Sjöstrands föreläsning på SNPF:s utbildningskonferens i Örebro i maj 2011. Den har tidigare publicerats i Norska Narkotikapolisföreningens tidskrift Motgift. Drogrelaterade mord Drogrelaterat våld – hur vanligt är det? Några gånger under årens lopp har vi här i tidningen berört frågan om våldsbrott begångna av drogmissbrukare. Det har då oftast gällt Rohypnol (flunitrazepam) och andra bensodiazepiner, men också anabola steroider. Dessa droger har en dokumenterat aggressionshöjande effekt på de flesta människor och med risk för impulsgenombrott med bl.a. våldshandlingar som följd. Strategiska droger Frågan var särskilt uppmärksammad för ett tiotal år sedan när Rohypnoltabletter var mycket vanliga på den illegala marknaden och ett antal mord och andra grova våldsbrott begicks av Rohypnolpåverkade gärningsmän. Högsta domstolen avgjorde 2003 ett ärende där HD fastslog att Rohypnol var betydligt farligare än vad man tidigare känt till. I domen (B-2399-03) skrev HD att ”utredningen i målet ger tillräckligt belägg för att det förekommer en strategisk användning av Rohypnol, dvs. medveten användning i syfte att uppnå känslokyla och bli försatt i en lämplig sinnesstämning för att begå brott samt att efteråt inte minnas detaljer”. Högsta domstolen skärpte straffvärdet väsentligt för Rohypnol, som sedan nästan helt försvann från den svenska marknaden. Även anabola steroider var då liksom nu utpekade som våldsframkallande preparat. Det fanns också flera belägg för, eller åtminstone starka indikationer på, att AAS har använts i strategiska syften. Sådana påståenden är alltid svåra att bevisa, men i utredningen efter Anders Behring Breiviks attentat i Norge den 22 juli i år, blev den strategiska användningen av anabola steroider dokumenterad, inte minst av gärningsmannen själv. I sitt manifest beskrev Breivik hur han byggt upp sig fysiskt med hjälp av två olika anabola steroider. Detta var ett led i de många förberedelser han gjorde inför sina massmord. Efter gripandet togs blod- och urinprov på Breivik och analyserna visade att han hade just de beskrivna AAS-substanserna i kroppen. Drogutlöst våld Den vanligaste fallen av drogrelaterat våld är de brott som sker till följd av missbruket. Slagsmål på krogen eller i anslutning till krogbesök, våld i hemmiljö etc., beror ofta på berusning av alkohol och/eller anabola steroider eller narkotiska droger som amfetamin, kokain, cannabis, bensodiazepiner med flera. Ofta är våldsverkarna påverkade av flera olika droger. Vid mordet i Bollnäs, som beskrivs på föregående sidor, var gärningsmännen enligt egna uppgifter påverkade av bensodiazepiner, preparat som tar bort alla spärrar. Läkemedlen var till stor del utskrivna av läkare, som så ofta är fallet. Påverkan och innehav blir Rohypnoltabletter flödade på den illegala marknaden för några år sedan. då inte olagligt och heller inte nödvändigtvis dokumenterat av polisen. Även den som missbrukar anabola steroider kan begå spontana våldsbrott. Detta gäller särskilt för den som tidigare visat våldstendenser och raseriutbrott. Så var fallet med den 26-årige kroppsbyggare som i maj 2006 i Västerhaninge knivmördade sin 12-åriga styvdotter och våldtog och knivskar hennes 13-åriga kamrat. Kriminell livsstil För personer i olika kriminella gäng, där våld är en del av vardagen, är droger också en del av livsstilen. Med hjälp av droger som amfetamin, kokain och anabola steroider i kroppen blir jobbet som gängmedlem enklare. Hur vanligt är det? Många gånger har jag fått frågan: Hur vanligt är det med drogrelaterat våld? Finns det statistik? Svaret har alltid varit och är fortfarande att det inte finns någon sådan statistik. I de fall man griper gärningsmannen inom ett par dygn efter ett våldsbrott, finns alla förutsättningar att hitta spår av droger i urin eller blod. Men sådana provtagningar görs inte systematiskt av polisen och därför finns heller ingen underbyggd statistik. Förutom att provtagningen naturligtvis tillför brottsutredningen värdefull kunskap, finns det ett samhällsintresse i att drogpåverkan vid våldsbrott dokumenteras bättre, både genom provtagning och vid förhör med den person som är misstänkt för brottet. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 15 Drogrelaterade mord Valiummordet på skoltoaletten Mordet på en 16-årig elev på Bromma gymnasium i januari 2001 förövades av en bensodrogad 19-åring och upprinnelsen var ett rån av blå Valiumtabletter. 16-åringen var i akut behov av pengar och planerade att tjäna några tusen kronor på en snabb affär genom att sälja ett parti blå Valiumtabletter. Han hade inga tabletter men fick kontakt med en person som kunde sälja 500 blå Valium för 20 kronor styck. Eftersom 16-åringen inte hade några pengar att betala med, bestämde han sig för att råna säljaren. Han berättade om sina planer för sin tre år äldre bror för att få dennes hjälp vid rånet. Säljaren kontaktades och när affären skulle göras upp, visade säljaren en plastpåse med blå tabletter, samtidigt som den äldre av bröderna visade en femhundrakronorssedel för att styrka att det fanns pengar. Istället för att betala slet bröderna till sig tablettpåsen med våld. De sprang därifrån och innan de kom hem hade 16-åringen överlämnat en tredjedel av rånbytet, ca 150 tabletter, till sin äldre bror. En stöld av 500 Blå Valiumtabletter var anledningen till att en Valiumpåverkad torped kallblodigt sköt ihjäl den 16-årige tjuven på en skoltoalett. Säljaren, som blivit rånad, ringde till den kamrat som i sin tur förmedlat tabletterna till säljaren. Kamraten lovade att skaffa tillbaka tabletterna eller 18 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 pengar. Han fick klart för sig vilka rånarna var och kontaktade en storvuxen 19-åring som kunde hjälpa till vid indrivningen. Nästa morgon träffade säljarens kamrat den 19-årige vännen i dennes bostad i Rågsved, söder om Stockholm. 19-åringen var då påverkad av Valiumtabletter och han hade också tagit en ecstasytablett på morgonen. Han var med på att åka till Bromma och ta tillbaka tabletterna eller pengar. Hotelser mot bröderna började redan via telefon innan man tog T-banan mot Bromma gymnasium, brödernas skola. 19-åringen hade en revolver med sig från lägenheten och under färden satt han och lyssnade på musik. Kamraten var nervös och pratade oavbrutet i sin mobiltelefon. Framkomna till Bromma gymnasium träffade de den äldre av bröderna. 19-åringen blev nu aggressiv och genom att hota och visa revolvern fick han de 150 tabletter som den äldre brodern förvarade. 16-åringen var på väg till skolan, medveten om vad som pågick. Han hade redan hunnit sälja en del av de drygt 300 tabletter han haft sedan kvällen före. På skolan träffade han sin bror som var tillsammans med 19-åringen och dennes kamrat. 16-åringen följde med 19-åringen in på en toalett där tabletterna skulle överlämnas. Vad som hände där är oklart men efter några minuter förvandlades skoltoaletten till en mordplats. 16-åringen anträffades död, skjuten i halsen. Troligen har huvudet varit kraftigt bakåtböjt när det påsittande skottet avlossades, och vissa andra skador i 16-åringens ansikte tyder på att våld har förekommit före skottet. Drygt ett hundratal tabletter anträffades delvis upplösta flytande i toalettstolen. 19-åringen greps strax därpå och kamraten några timmar senare. Vid analys av deras blod och urin bekräftades, att 19-åringen hade avsevärda mängder diazepam och också MDMA (ecstasy) i kroppen. Även kamraten och den skjutne 16-åringen hade diazepam i kroppsvätskorna. Hela händelsen är utförligt återgiven i tingsrättens dom. Den mördade 16-åringens bror har under förhör uppgivit om den 19-årige gärningsmannen att – ”han var jätteaggressiv” – ”han verkade så orädd” – ”han var ju så konstig i huvudet” – ”det verkade inte som om han brydde sig” – ”han gjorde allting öppet” (tog fram vapnet och visade det) 19-åringen dömdes av Solna tingsrätt till 9 års fängelse. Hovrätten mildrade domen till fängelse i åtta år. n Gunnar Hermansson Drogrelaterade mord Steroidrelaterat mord i Norge T idigt på morgonen den 3 februari 2010 blev 26-åriga Faiza Ashraf kidnappad av en man på en parkeringsplats vid en livsmedelsaffär i Bærum utanför Oslo. Hon kastades ner i bagageluckan på en BMW och fördes bort. Faiza lyckades få fram sin mobil och ringa polisen om att hon blivit kidnappad och låg i bagageluckan på en bil. Hon berättade också att hon trodde att en Shamrez Khan låg bakom kidnappningen. Hennes telefon spårades till ett visst område, men man lyckades inte hitta vare sig henne eller bilen hon låg i. Kidnapparen var en 26-årig kroppsbyggare, Håvard Nyflöt, som hade fått i uppdrag av en annan man, den 28-årige pakistaniern Shamrez Khan, att föra bort Faiza och döda henne. Håvard körde till en parkeringsplats på Solli, ett friluftsområde i Asker. Under vägen dit hade han stannat och bundit samman Faizas händer med buntband. På parkeringsplatsen i Solli tejpade han över hennes mun. Därefter fäste han två buntband runt hennes hals och drog åt så att hon kvävdes till döds. Håvard packade in Faizas kropp i plast som han haft med sig och bar in kroppen i skogen där han klädde av Faiza. Han lade kroppen i en grop som han grävt ett par dagar tidigare och täckte över med jord, mossa och ved. Harald Nyflöt försökte urskulda sitt handlande med att han var besatt av seriehjältar som Dexter. Hämnd för obesvarad kärlek Shamrez Khan greps samma dag dagen misstänkt för att vara inblandad i kidnappningen. Håvard Nyflöt greps en vecka senare. Efter intensiva förhör erkände han att han dödat Faiza och visade polisen var kroppen grävts ner. 22 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Under utredningen kom det fram att Shamrez Khan redan 2004 blivit förälskad i Faiza när han tillfälligt arbetade i en butik nära hennes bostad. Hans känslor blev inte besvarade och Faiza kände sig förföljd av ständiga sms och telefonsamtal. Den 6 oktober 2011 ringde Khan till henne 25 gånger. Tre veckor senare skickade Faiza ett meddelande till Khan som löd: ”…. jag vill hellre dö än att ha något med dig att göra. Sluta att plåga mig för faen.” Khan försökte flera gånger engagera folk att spionera på henne, kidnappa eller skada henne. Han var i kontakt med minst åtta personer innan han träffade en som var villig. Håvard Nyflöt tog uppdraget att mot 100 000 kronor i ersättnig kidnappa Faiza, förstöra hennes ansikte med syra och därefter döda henne. Khan betalade i förväg 5000 kronor för inköp av bland annat tejp, buntband, handskar, presenning och sopsäckar. ”Hjärnan var marinerad i steroider” Håvard Nyflöt började redan som 15-åring att missbruka anabola steroider, eftersom han upplevde sig själv som liten och tunn. Missbruket tilltog och under tio år gjorde han bara två uppehåll. De psykiatriskt sakkunniga som uttalade sig i rätten beskrev i sin rapport att Håvard efterhand fick ett nästan otroligt utdraget, våldsamt och okontrollerat missbruk av anabola steroider av alla tänkbara varianter. Håvard har själv berättat att han blev extremt fokuserad på att bygga muskler och tog höga doser av preparaten. När han var 18 började han också med andra droger, däribland amfetamin. 2009 blev Håvard Nyflöt allvarligt sjuk i njurarna och världen i det närmaste rasade samman för honom. Håvard fick medicin mot sin njursvikt, men han fortsatte ändå med steroiderna utan att läkarna visste om det. Det han fruktade mest var inte sjukdomen, utan faran för att hans kropp skulle minska i storlek. ”Missbruket var så stort att hjärnan hans var marinerad i steroider”, sa avdelningsläkaren Torgeir Husby i rätten. Håvard hävdade också att han var besatt av figurer som Stålmannen och Dexter och att detta påverkat honom att utföra mordet. Men rätten fann inga som helst förmildrande omständigheter och han dömdes till 17 års fängelse för kidnappning och överlagt mord. Khan dömdes i tingsrätten till 8 års fängelse. Rätten konstaterade också att de bådas omfattande planering var mycket amatörmässig där det mesta kunde gå galet, vilket det också gjorde. Lagmansrätten skärpte straffet för Håvard till 18 år och Khan dömdes nu till 19 års fängelse, eftersom rätten menade att även Khan var skyldig till överlagt mord. n Källor: Ett stort antal artiklar i norsk press. Brottsdrivande processer vid narkotikamissbruk Föreställningen om sambandet mellan narkotikamissbruk och brott varierar mellan olika länder och tider. I USA, som av hävd haft störst problem med heroin, anses anskaffningsbrottsligheten vara den viktigaste. I Sverige, som först fick ett centralstimulantiamissbruk, har fokus varit på brott under rus. D e nära sambanden mellan narkotikamissbruk och brott har varit känt i årtionden. Sambanden spänner över flera led. Missbruk och brott förekommer ofta i samma miljö. Missbruk ändrar viktiga processer i hjärnan och ökar därmed risken för brott m.m. Missbrukares beroende blir med tiden en drivkraft att skaffa droger även till priset av brott. En stor narkotikamarknad kan också vara grund för väpnad kamp om profiter. Missbruk och brott i samma miljö Missbruk av epidemisk typ (som sprids från person till person) är till en början alltid ett normbrytande beteende. Det kommer därför att spridas först i grupper som har hög benägenhet till normbrytande beteenden även i andra avseenden, t.ex. kriminalitet och promiskuitet. Den svenska injektionsmissbruksepidemin fick sin första spridning bland bohemer och kriminella i Stockholm strax efter krigsslutet. Sedan spreds den bland kriminella ut över landet. Redan detta att ett epidemiskt missbruk sprids i en brottsbelastad miljö gör att det kommer att finnas ett stort antal brottsaktiva personer som håller på med missbruk. Denna kriminella kärngrupp kommer alltid att störa alla drogromantiska drömmar om ett ”rent drogbruk” fritt från kriminalitet, strul och skador. Ändrade processer En viktig orsak till att missbrukare begår brott är att narkotika och liknande droger förändrar, stör eller skadar viktiga funktioner i hjärnan. Vakenheten kan höjas kraftigt, t.ex. av amfetamin, eller sänkas så kraftigt att resultatet blir medvetslöshet, t.ex. av heroin. Genom att missbrukaren reagerar felaktigt på sin omgivning kan påverkan orsaka eller utlösa brott, t.ex. olyckor på tekniskt krävande arbetsplatser. Varseblivningen kan förvrängas och framkalla svår förvirring av t.ex. LSD. Förvirringen uppkommer genom att många droger framkallar hallucinationer, d.v.s. starkt förvrängda sinnesbilder (t.ex. intensiva färger och föränderliga former) som saknar motsvarighet i verkligheten. Mekanismen kan orsaka brott 26 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 genom att missbrukaren känner sig förföljd och tar till våld för att freda sig mot inbillade fiender. Reaktionssnabbheten försämras markant vid påverkan med t.ex. sömnmedel. Långsamheten kan vara en faktor i brottslig oaktsamhet, exempelvis i vägtrafik. Stämningsläget kan bli kraftigt upplyft och ge närmast maniska tillstånd, t.ex. vid påverkan av amfetamin. I ett sådant tillstånd kan en missbrukare begå brott som han knappast ens skulle ha tänkt på i nyktert tillstånd. En stor grupp centralstimulerande medel har sådana direkt kriminogena effekter. Aggressionsnivån kan drivas upp märkbart av t.ex. crack eller Rohypnol. Det kan leda till ökade konfrontationer och allvarliga våldurladdningar. Minnet och inlärningsförmågan störs och kan i svåra fall bli långvarigt försämrade vid t.ex. cannabispåverkan. Störningarna kan försvåra inlärandet av komplicerade handlingsmönster men också leda till ”blackout”-reaktioner. Riskökningen i det enskilda fallet beror på bl.a. preparatet, dosen, tillförselsättet, missbrukarens personlighet och förväntningar samt influenser från omgivningen. Även missbrukarens tidigare erfarenheter av drogen kan påverka reaktionen och upplevelsen under ruset. Alla dessa faktorer gör det svårt att förutsäga utfallet av ett drogrus i risk- eller brottshänseende. Drogberoende Efter en tids missbruk av narkotika eller liknande droger kan en missbrukares förhållande till sitt drogintag ändras i grunden genom utvecklande av drogberoende och dess komplikationer som abstinensbesvär och toleranshöjning. Ett drogberoende är ett tvingande begär att använda en drog för att uppleva drogens psykiska effekter. Det uppstår efter en tids regelbundet missbruk, olika för olika medel och olika individer. Ett beroende kan nå driftsmässig intensitet och i styrka överträffa sexualiteten. Det fungerar som den psykologiska och emotionella motorn i det fortsatta missbruket. Det driver missbrukaren till stora uppoffringar i hälsa, familjeliv, försörjning, sociala kontakter m.m. – stundom även till livsfarliga risker – för att tillfredsställa begäret efter drogeffekterna. Beroendet kvarstår även efter lång Brottslig narkotikahantering handlar nästan alltid om pengar. Många missbrukare försörjer sin drogkonsumtion genom brott. I de stora leden hanterar man narkotikapengar till sådana belopp att det blir praktiska problem att hantera sedelbuntarna. Genom penningtvätt och valutaflykt undandras stora belopp från beskattning. Därför har polis- och finansmyndigheter under senare år börjat en strategi som inriktar sig på att spåra och konfiskera narkotikaprofiter. Foto Europol tids drogfrihet (sannolikt resten av livet) och ger en betydande risk för återfall. Ett mått på styrkan i ett beroende ges av de uppoffringar i form av brott eller risker som en missbrukare är beredd till för att skaffa sig droger. Abstinensbesvär är plågsamma eller t.o.m. allvarliga omställningsreaktioner när en missbrukare nyktrar till efter en längre tids drogtillförsel. De kan yttra sig i allt från koncentrations- och sömnsvårigheter med trötthet (för t.ex. cannabis) till frossbrytningar och diarréer (för opiater). Abstinensreaktioner gör det obehagligt att bryta ett pågående missbruk samt ökar risken för återfall. En missbrukare (av t.ex. barbiturater) kan vara lika riskabel för sig själv eller sin omgivning under ett bakrus som under direkt påverkan. Toleranshöjning (toleransutveckling) innebär en ökad tålighet för drogpåverkan efter upprepad tillförsel. Följden blir att den upplevda verkan av en drogdos minskar. Ofta försöker missbrukaren kompensera detta genom att höja dosen. Toleransutveckling kan göra att missbrukarens drogvanor blir mycket dyra att underhålla. Tillsammans med spridningen bland primärt kriminella grupper gör kostnaderna för drogvanorna att det uppstår en s.k. anskaffningskriminalitet. Den utgörs av en varierad och skiftande mix av brott för att skaffa pengar till droger. Här kan också finnas egen narkotikahandel för att finansiera missbruk. Den samlade skadan av stöld, bedrägeri, skadegörelse m.m. från en enda missbrukare sida kan bli mycket stor. Samtidigt kan missbrukare pumpa in stora pengar till den internationella brottsligheten. Kamp om marknader Under efterkrigstiden har den internationella narkotikabrottsligheten blivit en dominerande aktör i narkotikautvecklingen. Bland stora syndikat finns ofta en betydande våldskapacitet som används mot konkurrenter, statstjänstemän, journalister och andra som upplevs hota verksamheten. Några syndikat, som Los Zetas i Mexico, har skaffat sig en så dominerande ställning i samhällslivet att de närmast kan liknas vid privatarméer och agerar totalt oberoende av statsmaktens lagar och regler. Kampen om narkotikamarknaderna kan orsaka närmast krigsliknande förhållanden och påverka ett lands inrikes- och utrikespolitik. Den omfattar ofta mycket grova brott, som mord där offret skändas offentligt (t.ex. lämnas med avkapade huvuden) eller sprängning av offentliga byggnader. Sekundärbrottslighet kan bli exempelvis penningtvätt, korruption, skattebrott eller illojal konkurrens vid investeringar i laglig affärsverksamhet. De stora flödena har tvingat fram nya brottsbekämpningsstrategier med fokus på att spåra och konfiskera narkotikaprofiter. Komplicerat samband Sambandet mellan missbruk och brott är komplicerat. Det gör att det inte finns några enkla lösningar av typen storskalig receptförskrivning till kroniska missbrukare. Däremot är det klart att en enskild brottsling för att komma bort från sin kriminella livsstil även måste bort från sitt drogmissbruk. n Jonas Hartelius svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 27 Dopingmaffian i Norge Norska bakmän styr stora internationella dopingligor. Förtjänsten är skyhög. U nder samlingsrubriken Dopingmaffian publicerade den norska dagstidningen Dagens Næringsliv, DN, (motsvarande Dagens Industri DI i Sverige), en serie artiklar med början den 29 oktober 2011. Journalisterna Knut Gjernes och Lars Backe Madsen har under flera månader kartlagt den illegala handeln med anabola steroider, AAS, och andra preparat som ingår i kroppsbyggarmiljön. De har kommit fram till att omsättningen av anabola steroider och andra olovliga dopningspreparat har exploderat. Marknaden växer snabbare än narkotika och enligt en uppgift från det norska Tollvesenet uppskattas 150 000 personer vara brukare av anabola steroider i Norge. En undersökning från Syddansk Universitet i Århus som DN tagit del av, visar att 150 000 danska män mellan 15 och 60 år använder eller kan tänka sig börja bruka AAS. Här finns ett mörkertal i studien och siffran kan därför vara högre. I hela Skandinavien kan antalet AAS-missbrukare på goda grunder uppgå till 500 000 personer. Om var och en av dessa spenderar mellan 2000 och 20 000 kronor om året på anabola steroider och andra dopningsmedel, skulle omsättningen bli mellan 1 miljard och 10 miljarder kronor. En svindlande summa. Doping är mer lukrativt än narkotika och norska 30 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 tullen har beräknat att förtjänsten av AAS som är tillverkade i Norge av pulversubstans från Kina är fyra gånger högre än normala förtjänster på heroin och kokain, 20 gånger högre än amfetamin och 40 gånger högre än för hasch. Steroidhandeln har länge varit ohotad. Dagens Næringslivs journalister har skaffat sig en god inblick i den norska dopingmaffian genom att bland annat intervjua ett antal personer som ingått i den illegala hanteringen. En av dem har använt steroider sedan han var tonåring och hållit till på den legendariska träningsstudion Haralds Gym i centrala Oslo. Mannen berättade att han tidigt började sälja preparaten och byggde efterhand upp en egen försäljningsorganisation med 150 anställda. Han försåg ett stort antal gym med anabola steroider. När mannen tillfrågades av DN varför han aldrig blev avslöjad, svarade han att polisen inte ville efterforska. – De använder ju själva, annars hade jag blivit tagen, Mannen påstod att han sålt steroider till poliser flera gånger. Efter 15 år i den lukrativa branschen har han nu funnit nya värden i livet och slutat. Andra yngre förmågor har tagit över och de smugglar nu billiga råvaror från Kina med enorma förtjänster. Haralds Gym I 30 år har Haralds Gym varit en mötesplats för Norges starkaste män. Här har många av de mest aggressiva bakmännen i den norska dopingtrafiken tränat. Här får de vara i fred och här tas inga dopingtester. Innehavaren till Haralds Gym, Harald Skjöldt, säger till DN att han inte blandar sig i vad hans medlemmar håller på med. Haralds kollega Geir Borgan Paulsen, som är instrultör på gymmet och den bäste norske bodybuildern genom tiderna, är dömd för smuggling och innehav av AAS. Senaste gången var 2009. Geir Borgan Paulsen säger till DN att anabola steroider är något alla använder. Det sker på gymmen överallt. Tullen och Oslopolisen gjorde i september i år efter tips ett tillslag mot kosttillskottsbutiken Body and Mind. Där beslagtogs 2000 tabletter och mellan 500 och 1000 AAS-ampuller. Innehavaren erkände att preparaten var för hans eget bruk och i oktober blev han norsk mästare i bodybuilding. Han tävlade för Haralds Gym. Vilka vägar smugglas steroiderna till Norge? Förr smugglade säljarna in färdiga preparat från utlandet. Numera färdigställs tabletter och injektionspreparat i Norge i olika s.k. ”undergroundlaboratorier”, som ofta är i köket i en vanlig bostad. Man har sina egna etiketter och varumärken på preparaten. Råvaran till anabola steroider köps från leverantörer i Kina, ofta i Shanghai och Hongkong. De koncentrerade substanserna i pulverform transporteras först till Storbritannien, eftersom det är enklast och minst kontroll. Därifrån sänds det ofta till postboxar i Sverige, som innehas av norrmän eller svenskar som man samarbetar med. Den vidare transporten/smugglingen till Norge sker med t.ex. varubilar, båtar eller vattenscootrar. De som framställer färdiga preparat i Norge har helt lagligt och ofta från USA, skaffat sig all nödvändig utrustning, som glasampuller, kapsyler och annat förpackningsmaterial med mera. I Sverige avslöjades 2009 ett stort nätverk som smugglade in och sålde anabola steroider över hela landet. Utredningen gick under namnet Operation Liquid, eftersom färdigblandad injektionsvätska smugglades till Sverige i halvlitersflaskor från en huvudman i Spanien. I Umeå färdigställdes AAS-ampuller för distribution till grossister i olika delar av landet. Den mycket omfattande utredningen i Sverige visade också att en del av steroidampullerna skickades till olika mottagare i Norge och att en av de norska kontakterna stod mycket nära huvudmannen i Spanien. Svalt intresse från kriminalpolitisentralen KRIPOS i Norge Hon kallade norsk och dansk polis till ett möte genom Europol för att samarbeta i ärendet Danmark skickade både tull och polis till mötet, men från Norge kom bara en tullare. Den norska polisen hörde inte av sig och Marina Amonsson har heller ingen information om att norsk polis har agerat i ärendet. DN har kontaktat kriminalinspektör Gordon Pettersson, som är utredningsledare i Kripos. Han säger att Kripos inte har någon överblick över aktörerna i norsk dopingtrafik. – Doping har inte varit ett prioriterat område i Kripos, det är sant, säger han. Föra sommaren arrangerade Rikskriminalpolisen i Sverige en dopingkonferens på Ålandsfärjan. Det gjordes i samarbete med Interpol och det var därför naturligt att Rikskrim inbjöd sina norska kollegor i Kripos. Men ingen från Kripos önskade delta i mötet, enbart norska tullen. Enligt Gordon Pettersson har Kripos ingen handlingsplan för att bekämpa dopingkriminalitet. Man förhåller sig till de direktiv som kommer från Politidirektoratet och där nämns inte doping. Den norska tullen arbetar aktivt mot AAS-smuggling och även lokala polisenheter gör beslag. Uppgifterna skickas in till Kripos som upprättar den nationella beslagsstatistiken. Under de senaste tio åren ser det ut som om dopingbeslagen efterhand har minskat i både antal och storlek. De norska siffrorna visar en utveckling som är helt motsatt den i Sverige, där man sett en stadig ökning under tio år. Förklaringen ligger i att Kripos av någon anledning inte registrerar beslag av AAS i pulverform, utan endast färdiga tabletter och ampuller. I praktiken är det insmuggling av AAS-pulver som ökat allra mest. Diskussion om lagskärpning efter artiklarna om Dopingmaffian Den norska lagstiftningen tillåter bruket av anabola steroider och innehav för eget bruk. Diskussioner om totalförbud, liksom i Sverige, har diskuterats i tio år. Politidirektoratet förklarar för DN att man utgått från Kripos statistik när man beslutat om åtgärder mot dopingtrafiken. Det är den enda överblick man har av problemet. På Justitiedepartementet i Norge är man också förvånad över den information som DN presenterat om Dopingmaffian. På departementet har man också utgått från Kripos ståndpunkt i dopingfrågan. Med tanke på det som nu kommit fram verkar man vara villig att på nytt diskutera och pröva en hårdare lagstiftning mot den illegala handeln och missbruket av anabola steroider. n Gunnar Hermansson Chefsåklagare Marina Amonsson, som var förundersökningsledare för Operation Liquid, informerade polisen i Norge och även Danmark om de norska och danska förbindelserna som fanns i Operation Liquid. svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 31 Effektiva utredningar Cannabisanvändandet ökar i Sverige och allt fler unga missbrukar drogen. Vi inom polisen arbetar dels preventivt men även repressivt mot detta. För att nå framgång måste båda arbetssätten fungera. Narkotikaområdet är föränderligt och så måste även vårt arbete vara. Dels förändras hanteringen av preparaten hos missbrukarna, vilket försvårar själva upptäckten, men även vår hantering av beslag, prover och arbetsmetoder förändras, vilket är viktigt för oss att anpassa oss till då detta påverkar slutresultaten i domstolarna. Vi måste känna till vilka arbetsmetoder vi har att tillgå. Lika viktigt som det är att hitta personerna som missbrukar, lika viktigt är det att vi presenterar bra utredningar så åklagarna har så bra material som möjligt. Passiv rökning Inom polisen har man sedan länge lärt ut att man omöjligen kan testas positivt på cannabis efter att bara ha vistats i ett rum där andra personer rökt. Detta har således genomsyrat våra utredningar och vi har inte agerat ytterliggare då misstänkta vid förhör uppgett passiv rökning som förklaring på positiva analysbesked. Denna ”sanning” har nu visat sig inte vara lika sann som vi trott. Jag har med rätta blivit tillrättavisad och vill nu förmedla detta. I ett ärende från 2008 begärde man ett utlåtande från just Rättsmedicinalverket då den misstänkte personen hävdade att hans positiva analysbesked berott på passiv rökning. Den misstänkte hade 0,02 mikrogram tetrahydrocannabinolsyra per ml urin. Rättsmedicinalverket sammanfattar i ärendet att det inte kan uteslutas att den tilltalades positiva prov kunde härröra från passiv rökning. Rättsmedicinalverket hänvisar i sitt svar till ett test som gjorts där försökspersoner fick sitta i ett rum (12 kvadratmeter) utan ventilation och 16 cannabiscigaretter eldades under en timme. När man sen testade försökspersonerna så kunde 0,039 mikrogram uppmätas som högst. Försöket upprepades sen 1 timme om dagen i 6 dagar och halter på 0,09 mikrogram kunde mätas som högst. I försöket utsätts dessa försökspersoner för onormalt mycket cannabisrök och under en onormalt lång tid. Med onormalt menar jag att det inte kanske hör till vanligheten att personer sitter i ett rum utan ventilation, med så pass mycket rök, under en timme upprepat sex dagar i rad. Denna kunskap om det ”vanliga” missbruket spelar dock mindre roll då försvarsadvokater nu kan ta med denna skrivelse från rättsmedicinalverket och på så sätt skapa tvivel hos domare och nämndemän. Detta är mycket viktigt att tänka på då vi håller förhör med misstänkta och framförallt då de påtalar passiv rökning. 34 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 THC-syra i urin kan i extrema fall bero på passiv rökning. Dubbelstraffbarhet Det händer ibland att personer som misstänks för narkotikabrott genom eget bruk berättar i förhör att de intagit narkotika utomlands. I vissa fall stämmer detta men i de flesta fall är detta ett sätt att undkomma lagföring. Att vara påtänd är inte ett brott enligt svensk rätt utan det är själva intaget av narkotika som är kriminaliserat. Vårt jobb är att arbeta fram bevisning som påvisar uppsåt till intaget av narkotika. Även om JO uttalat att det inte behövs ytterliggare utredningsåtgärder än en kroppsbesiktning vid misstanke om narkotikabrott genom eget bruk, så har domstolarna krävt det då det i vissa fall finns en förklaring till ett positivt analysbesked, typ passiv rökning eller att intaget skett utomlands. Om personen intagit narkotika i ett annat land där eget bruk av narkotika är kriminaliserat så lyder reglerna för dubbelstraffbarhet och personen kan ådömas böter i Sverige. De flesta länder i Europa har kriminaliserat det egna bruket. Det är bara att de struntar i att arbeta emot det vilket har skapat tron att det är legaliserat. Så om en person röker cannabis i Danmark och sen blir kroppsbesiktad i Sverige så kan åklagarna ge personen böter. I de fall då den misstänkte säger att han varit i t.ex. Holland, Belgien eller Tjeckien (som inte har kriminaliserat det egna bruket) så är det av yttersta vikt att vi dokumenterar påverkan eller attribut som kan förknippas med intag såsom pipor etc. Detta för att slå hål på historien om intag i dessa länder. I de flesta fall så döms personer som påtalar intag i Holland om det finns bra avrapportering om tecken och symptom. Om personen dock kan bevisa att han nyligen varit i t.ex. Holland och det inte finns någon avrapportering kring ruspåverkan så kommer personen att frias från brottsmisstankarna. om intag av annan substans eller att intaget av annan substans gjorts några dagar tidigare, att vi även tar urinprov. Detta görs med avvägning mot behovs och proportionalitetsprincipen. I Polisens nya provtagningsset för urin- och blodprover ligger provrören numera i en ask. Gul märkning för urinprov och röd märkning för blod. Ny utrustning I stället för att provrören ligger i en plastpåse kommer, från och med nu, rören att ligga i en ask. Det kommer att finnas en ask för urinprovstagning (gul märkning) och en för blodprovstagning (röd märkning). Asken som provrören ligger i kommer även att fungera som transportask, dvs. asken ersätter transporthylsorna. I en övergångsperiod kommer vi att ha både gamla och nya provtagningsset hos oss. Använd de äldsta först innan ni börjar med de nya, pga. begränsad hållbarhet för provtagningsseten för blod. För prover som inte hanteras i Pust sker ingen ändring. Använd provtagningsset med omärkta provrör som förses med etikett med namn, personnummer och provtagningstid. Kroppsbesiktning vid grova brott Intag av vissa syntetiska cannabinoider, Spice, kan nu spåras i blod av Rättsmedicinalverket. Spåra Spice Rättsmedicinalverket har nu möjlighet att spåra vissa Spicesorter vilket vi är glada för. Det handlar om 22 olika sorter som Rättsmedicinalverket lyckats hitta jämförelseprover till. Rättsmedicinalverket låter hälsa att vid misstanke om intag av Spice så skall blodprov tas och skickas in till rättsmedicinalverket med en tydlig begäran om analys av Spice. Rättsmedicinalverket är dock tydliga med att inte per automatik lägga till Spice som tilläggsanalys eller för att ”säkra upp” utan att det ska ske då vi misstänker detta preparat eller att det finns indikationer på detta intag. Rättsmedicinalverket kan alltså inte spåra dessa preparat i urin. Det är dock viktigt att tänka på att om det finns indikation Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen. Vi gör dessa undersökningar och prov i de fall då analysresultatet kan antas vara av betydelse för utredning av brottet. Alltså det brott som de initialt är misstänkta för. Vid misstanke om narkotikabrott genom eget bruk är det just det brottet som vi utreder och således tar prover för. Då ruspåverkan också kan ha betydelse i utredningar som berör grova brott så som våldtäkt, grova misshandlar osv, så skall vi, inom ramen för behovs och proportionalitetsprincipen, utföra sådana utredningsåtgärder. Det är också viktigt att dokumentera droganvändning och påverkan vid förhör, eftersom åklagarna har stor nytta av det i rätten, där det ofta uppkommer bortförklarningar om att de inte kommer ihåg något. n Christoffer Bohman svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 35 SNPF-utbildningar når tusentals människor årligen Svenska Narkotikapolisföreningen bedriver ett gediget drogförebyggande arbete under parollen Utbilda & Informera. Varje år genomförs ett antal seminarier och utbildningsdagar med varierande teman och innehåll runt om i landet. Dessutom når den informativa SNPF-tidningen ett stort antal läsare även utanför medlemskåren. Efterfrågan på utbildning och information om droger och drogmissbruk har ökat i takt med den snabba utvecklingen på området. Nya droger dyker upp på marknaden i allt snabbare takt och betydelsen av internet och andra tekniska hjälpmedel, som verktyg i den illegala droghandeln, ställer nya krav på kunskaper, inte minst inom de brottsbekämpande myndigheterna. SNPF:s utbildningar för medlemmar inom rättsväsendet har blivit mer efterfrågade i takt med att vidareutbildningar om drogproblematiken inom myndigheterna minskat med åren. Närmare ettusen personer nås av medlemsutbildningar årligen. Utöver detta bedriver SNPF en omfattande extern utbildningsverksamhet för företag, kommuner, sjukvårdspersonal skolpersonal, skolungdomar och föräldrar med flera. Dessa utbildningstillfällen når fem- till sextusen personer per år. mankomster ger också medlemmar tillfälle att upprätthålla gamla kontakter och skapa nya, vilket är en ovärderlig tillgång i det drogbekämpande arbetet. Deltagande SNPF-medlemmar får i vissa fall konferensavgiften betald av sin myndighet, men majoriteten betalar ur egen ficka. Konferensavgiften är dock låg, cirka hälften av den verkliga kostnaden för hela arrangemanget inklusive kost och logi, och den andra hälften sponsras av SNPF. MEDLEMSUTBILDNINGAR Den årliga utbildningskonferensen på våren SNPF bildades i april 1987 i Hindås utanför Göteborg och samtidigt hölls den första utbildningskonferensen med 87 deltagare/medlemmar. Sedan dess har SNPF:s utbildningskonferens anordnats årligen under ett veckoslut i april/maj. Platserna varierade under 1990-talet mellan Göteborg, Köpenhamn och Oslo. De senaste tio åren har de alltmer välbesökta utbildningskonferenserna för medlemmar hållits på svensk mark i Karlstad, Örebro, Västerås eller Göteborg. Utbildningarna har i regel varit fullbokade, vilket innebär ca 600 deltagare, förutom i Göteborg med större kapacitet där vi haft som mest 800! Utbildningskonferensen gick i år av stapeln i Örebro första helgen i maj. Taket för deltagarantalet var satt till 630, men det var ändå några sent anmälda medlemmar som inte kunde beredas plats. Deltagarna kunde som vanligt välja mellan ett 20-tal olika föreläsningar i tre parallella block. Dessa sam- 38 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Utbildningskonferensen 2012 är förlagd till Hotel Gothia/ Svenska Mässan i Göteborg och 2013 är vi tillbaka i Karlstad och denna gång i den nybyggda konferensanläggning Carlstad Conference Center (bilden). Halvdagsutbildningar Som ett komplement till den stora utbildningskonferensen på våren arrangerade SNPF under 20 år en halv utbildningsdag på hösten på varierande platser i södra halvan av Sverige. Sista gången var i november 2008 i Malmö. För en rimlig kostnad har ett 100-tal deltagare erbjudits några timmars föreläsning under en fredagseftermiddag, följt av en middag. Tidigare under hösten 2008 genomförde SNPF två seminarier om anabola steroider (AAS) på polishusen i Stockholm och Göteborg. Seminarierna var kostnadsfria och öppna för all personal inom rättsväsendet, alltså även icke medlemmar. Intresset var stort och fler än hundra personer, merparten utredare och spanare från polisen och tullen, hade anmält sig till respektive seminarium. Ytterligare ett AAS-seminarium hölls i Jönköping 2009. Konceptet med öppna och kostnadsfria halvdagsutbildningar med varierande innehåll har sedan ett par år ersatt de tidigare höstseminarierna. Målet är att två sådana halvdagar per år arrangeras på varierande orter och hittills har vi besökt Borlänge, Kalmar, Tylösand och Kristianstad. I Kristianstad den 23 september i år provades ett nytt grepp genom att bjuda in kommunen att delta och medverka vid arrangemanget genom att upplåta lokal och ansvara för morgonfikat. SNPF ansvarade för programmet och genomförandet och resultatet var mycket lyckat. Lokalen rymde 150 deltagare, men närmare 200 hade anmält intresse för att delta, varav drygt hälften kom från kommunens olika verksamheter. Jonas Hartelius inledde seminariet med nytt om internetdroger. Nils René från Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö avslutade dagen med att Norrlandskonferensen För att i någon mån kompensera medlemmarna i Norrland, beslöt SNPF att från 2004 arrangera årliga heldagsseminarier norrut. Platserna har växlat mellan Sundsvall, Umeå, Luleå och Östersund. Även dessa seminarier har varit kostnadsfria för deltagarna och öppna för all personal inom rättsväsendet. Ett positivt resultat har också varit att SNPF fått ett antal nya medlemmar. I år den 25 november hade turen kommit till Östersund som värd för Norrlandskonferensen. Även här inbjöds andra samhällsfunktioner att delta och Länsstyrelsen i Jämtlands län gick in som medarrangör och stod för merparten av kostnaderna. Seminariet hölls på Folkets Hus och drygt hundra deltagare fanns på plats. Årets program bjöd på information om missbruket och den illegala handeln med anabola steroider, förmedlat av Gunnar Hermansson. I Norrbotten har man under det senaste året haft ett omfattande missbruk av Dolcontin och andra opiatläkemedel. Några unga missbrukare har injicerat läkemedlen och dött av överdoser. Om detta och polisens insatser mot läkemedelsmissbruket berättade Martin Vidgren och Thorbjörn Ebermark från polisen i Piteå. Pär Sundin från polisen i Östersund redogjorde för det lokala narkotikaläget och om de satsningar man gjort mot ungdomars missbruk. Östersundspolisen har också blivit omskriven i media sedan man inlett ett samarbete med skolorna i kommunen och gör regelbundna och oanmälda kontroller med hjälp av narkotikasökhund i slumpmässigt utvalda gymnasieklasser. Läs mer om detta på sidan 64. Cannabisdrogerna hasch och marijuana tillsammans med Tramadol och Subutex är de vanligaste drogerna bland unga i Kristianstad, sa Henrik Svenberg på polisens spanings- och narkotikarotel. Foto: Tommy Svensson informera om läkare som överförskriver narkotika. Däremellan fick deltagarna en bild av narkotikaläget och polisens arbete mot narkotika i Kristianstad, förmedlad av den lokale narkotikapolisen Henrik Svenberg. Några av de drygt hundra deltagarna på SNPF:s och Länsstyrelsens seminarium i Östersund. + forts s 42 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 39 – mot narkotika och våld EXTERNA UTBILDNINGAR För några år sedan myntades begreppet STÄLL UPP. Detta motto har sedan varit ett ledmotiv i SNPF:s alla externa utbildningar av olika slag. Sedan 2007 har projektet Ställ Upp mot narko– mot narkotika och våld tika och våld i SNPF:s regi utbildat tusentals elever på högstadie- och gymnasieskolor, framförallt i västra Sverige. Konceptet bygger på en föreläsning med Per Lifvergren som berättar om sina erfarenheter som missbrukare. Per lägger stor vikt vid utanförskap, mobbning och kopplingen mellan våld och droger. Per Lifvergren har nu varit drogfri – mot dopning och våldi 27 år och han har arbetat som föreläsare och drogförebyggare i närmare 20 år. Förutom skolorna har han besökt företag, behandlingshem och fängelser. Per Lifvergren har för SNPF:s räkning i år även haft utbildningar i folkhögskolor i Blekinge och Värmland. Dessutom har internutbildningar hållits vid tolv tillfällen för chefer och hela personalen inom ICA Kungälv. I samverkan med Folkhälsoinstitutet – mot dopning och våld g e n o m f ö r SNPF projektet Ställ Upp mot dopning och våld som erbjuder en vägledning till preventionsarbete och kommunal mobilisering kring problemen med missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Projektet har bedrivits tidvis och i olika former sedan ett par år, men den nuvarande satsningen kommer att sträcka sig till 2014. I en första utbildningsomgång kommer nyckelaktörer inom kommuner att inbjudas, dvs. folkhälsosamordnare, drogsamordnare, representanter för gym som vill medverka i antidopningsarbete, skola, sjukvård, idrottsrörelsen, socialtjänsten, barn och fritid, polisen med flera. Därefter genomförs specialdesignade utbildningar riktade till olika grupper. Utbildare är Tommy Moberg, välkänd föreläsare om AAS och medförfattare till ett par böcker i ämnet vilka kan beställas via SNPF:s hemsida. Under de tre år som projektet enligt planerna ska pågå, kommer ett stort antal personer i ett 30-tal kommuner att erhålla utbildning om dopning och AAS. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Böcker om dopning och anabola steroider som kan beställas via www.snpf.org 42 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift SNPF:s tidning kommer sedan december 1988 ut med fyra ordinarie nummer per år samt ett extra temanummer varje höst. Tidningen med 40 sidor redaktionellt innehåll, trycks i närmare 5000 exemplar och distribueras till SNPF:s 3300 medlemmar, till alla annonsörer och till ett antal myndigheter och tidningsredaktioner. Hela tidningen kan också läsas och laddas ner från hemsidan www.snpf.org. SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2011 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT På årets sista företagsutbildning den 10 november i Lund berättade Zijad Taslaman om narkotikaläget i Skåne. Zijad är narkotikaspanare och hundförare i Malmö och tillika styrelsemedlem i SNPF. Pia Sjögren har föreläst på fyra av årets utbildningar om sitt eget liv som missbrukare. Nu arbetar Pia sedan åtta år på behandlingshemmet Korpberget i Ångermanland, där hon ansvarar för avdelningen för kvinnliga missbrukare. Höstens företagsutbildningar har även innehållit en föreläsning av Gunnar Hermansson om Läkemedelsmissbruk – det dolda missbruket. Foto: Gunnar Hermansson Nr 2/2011 Marijuana is marijuana is marijuana Heroin eller kokain - vilket medel är farligast? Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse SVENSKA Droger i gråzonen POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 3/2011 Nya narkotika och nya farlighetsbedömningar SNPF:s 25:e utbildningskonferens Narkotika och krig II: Kampen om själarna Favela – kriminalitet och fattigdom i Rio de Janeiro SVENSKA ”Narkotika i arbetslivet” Under samlingsrubriken Narkotika i arbetslivet har SNPF under 2011 arrangerat och genomfört sju heldagsutbildningar i Jönköping, Karlstad, Falun, Karlskrona, Stockholm, Göteborg och Lund, samt en halvdag i Örebro. Utbildningarna har i huvudsak riktat sig till olika företag, sjukvården och kommunpersonal och totalt har mer än åttahundra personer deltagit. För en i sammanhanget blygsam kostnad har varje deltagare fått en heldagsutbildning om aktuella drogproblem och dessutom kaffe, lunch och skriften Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor med mera. Mer om dessa utbildningar kan man läsa på SNPF:s hemsida www.snpf.org under fliken Företagsklubb. POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr X/2011 Läkemedelsmissbruk Tema: Anabola steroider Det dolda missbruket Nya narkotikaklassningar och nya droger under bevakning av FHI Hur skall sakkunniga anlitas i domstolar i framtiden? KRIS har genomskådat Subutex-programmen Sambandsmannakontor läggs ner inom EU Tidigare i år har tidningen kommit ut med dessa tre ordinarie nummer samt ett temanummer om läkemedelsmissbruk. Läkemedelsdroger – ett omfattande begrepp Överförskrivning av begärliga läkemedel Lagligt drograttfylleri stör trafikutredare Vad har polisen i vårddebatten att göra? svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 43 UTÖKAT FÖRVERKANDE – ett effektivt verktyg text: björn ekström kriminalinspektör, Narkotikaroteln i Göteborg På länsnarkotikaroteln i Västra Götaland har den nya förverkandelagen blivit ett naturligt inslag i arbetet. I varje ärende läggs stor kraft på att hitta tillgångar och att försöka få dessa förverkade. Under 2010 förverkades omkring 2 miljoner kronor och fram till september i år cirka 2,2 miljoner kronor. I beslag inför kommande rättegångar väntar ytterligare en dryg miljon. Kraftfullare lagstiftning Möjligheten att förverka utbyte av brottslig verksamhet har funnits sedan länge. Det har dock varit ett trubbigt och ganska kraftlöst instrument eftersom det endast har avsett bevisad, specifik brottslighet. När man tidigare tog kontanter eller värdeföremål i beslag från personer som gripits för till exempel försäljning av narkotika, slutade det ofta med att det återlämnades. Problemet var att det var svårt att bevisa att just det som beslagtagits var utbyte av narkotikaförsäljning. Sedan den nya förverkandelagstiftningen trädde i kraft 1 juli 2008 har möjligheten att komma åt vinster från brottslig verksamhet avsevärt förbättrats. Bakgrund En successiv utvidgning av förverkandeinstitutet har pågått sedan revisionen av strafflagen 1948, då mer allmänna regler om förverkande infördes, fram till idag. I äldre rätt fanns endast vissa speciella bestämmelser avseende förverkande av egendom. Tanken att det inte ska löna sig att begå brott var framträdande i förändringsprocessen. Under 1980-talet var det vinsterna från ekonomisk brottslighet och hoten från den organiserade brottsligheten samt den internationella narkotikahandeln som drev utvecklingen vidare tillsammans med Sveriges inträde i EU. Begreppet Follow the money är en strategi som växt fram och etablerat sig i allt fler länder under senare år. Ur ett internationellt perspektiv har Sverige legat efter. Att endast fokusera på att binda en person till ett brott och sedan enbart straffa honom har ifrågasatts. Att även slå mot drivkraften bakom brottet, pengar och annat utbyte, anses effektivare. Tanken är att om det blir svårare att tjäna pengar på brott eller att kunna behålla utbyte av brottslig verksamhet, ska drivkraften att vilja bli kriminell minska. En förutsättning för att denna tillgångsinriktade strategi ska kunna fungera är naturligtvis möjligheten för myndigheterna att kunna förverka utbyte av brottslig verksamhet. 46 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Utökat förverkande Den stora skillnaden mot tidigare lagstiftning är möjligheten att vid viss allvarlig brottslighet förverka utbyte, inte endast av ett visst konkret brott utan även utbyte från en brottslig verksamhet som inte är närmare preciserad. Det innebär att föremålet som ska förverkas inte behöver ha en direkt knytning till det brott som den misstänkte dömts för. Det är alltså möjligt att förverka till exempel en guldkedja och en motorcykel från en person dömd för försäljning av narkotika även om det inte kan bevisas att just de föremålen anskaffats av inkomster från just detta brott. Det är viktigt att tänka på möjligheten att förverka under hela ärendets gång, eftersom även föremål som inte ägs av brukaren kan förverkas. Det kan till exempel handla om ett fordon som är skrivet på någon annan än den som brukar det. Dokumentation om vem som använder fordonet är då givetvis viktigt. Rent praktiskt är det polisen som tar egendomen i beslag. Det kan vara lös egendom som kontanter, klockor, smycken, fordon. Men även fast egendom som fastigheter, bostadsrätter eller annat är möjligt att ta om hand. Parallellt med brottsutredningen görs en så kallad tillgångsutredning där personens ekonomiska förhållanden noggrant kartläggs. Denna omfattar förutom synliga tillgångar även så kallade dolda tillgångar och tillgångar som överlåtits till närstående eller andra personer, till exempel så kallade målvakter. Vid rättegången yrkar åklagaren egendomen förverkad. För att ett förverkande ska få ske är det tillräckligt att det framstår som klart mer sannolikt att egendomen utgör utbyte av brottslig verksamhet, än att så inte är fallet. Vilken brottslighet det kan tänkas vara behöver åklagaren inte bevisa. Vad som allmänt sett talar för att viss egendom utgör utbyte av brottslig verksamhet är att tillgångarna framstår som orimliga med hänsyn till innehavarens reella möjligheter att anskaffa dessa. Dyra kapitalvaror som hittas hos någon som saknar inkomst kan exempelvis tyda på att de inte åtkommits på laglig väg. Samma gäller om dyrbar egendom påstås ha förvärvats mot kontant betalning och kvitto eller andra handlingar saknas som styrker köp eller försäljning. Inte vid alla brott Utökat förverkande kan inte användas vid all typ av brottslighet. En förutsättning är att någon döms för ett så kallat förverkandeutlösande brott. Brottet ska vara av beskaffenhet att kunna ge utbyte, alltså ge eller ha möjlighet att ge en ekonomisk vinst. Det gäller vidare brott som är särskilt angivna eller har sex år i straffskalan. Bland listan på de brott som är särskilt angivna återfinns bland annat narkotikabrott (normalgraden), dopningsbrott (normalgraden), narkotikasmuggling (normalgraden) samt olovlig befattning med narkotikaprekursorer (normalgraden). Några av många ärenden… Ärende Adam Adam greps när han skulle leverera 1 kg amfetamin som han bar med sig i en ryggsäck. Han dömdes senare för införsel av 62 kg amfetamin. Under spaningen kunde man konstatera att Adam bodde i en nybyggd bostadsrätt och att han inte arbetade. Han ofta var ute och körde med sin motorcykel och ibland med sin vattenskoter. Tillgångsutredningen som bestod av drygt 150 sidor visade att Adam saknade inkomst. Trots detta ägde han två motorcyklar, en nyare Harley Davidsson och en relativt ny KTM, en tre år gammal VW Passat, en vattenskoter och en motorbåt. Hemma hos honom hittades en tjockare guldlänk som värderades till 112 000 kr. Domstolen förverkade alltsammans förutom bostadsrätten som var belånad till fulla värdet, totalt värde av det förverkade var 647 000 kr. honom. Han var sysselsatt med att renovera sin villa och arbetade i eget byggföretag. Han saknade i stort sett inkomst men fick ändå in relativt stora summor på sitt bankkonto. Vid ingripande mot honom hittades bland annat klockor och guldsmycken till ett värde av omkring 260 000 kr och 17 000 kr i kontanter. Vid rättegången beslöt domstolen att halva värdet av Bertils villa samt annan egendom skulle förverkas, totalt 940 000 kr. Ärende Ceasar Ceasar låg bakom en överlåtelse av 1 kg amfetamin och i en gömma hittades ytterligare 1 kg Av samma preparat. Han kunde bindas till båda på grund av bland annat teknisk bevisning. Vid gripandet bar Ceasar en tjock guldlänk och en Rolexklocka i guld, vilka båda beslagtogs. Vid husrannsakan i bostaden anträffades 335 000 kr. Tillgångsutredningen visade att Ceasar i stort sett saknade inkomst, detta trots att han drev en krog. Kontanter och föremål förverkades, värdet var större än vad försäljning av narkotikan hade inbringat. Ärende David David greps med omkring 50 gram amfetamin och vid husrannsakan anträffades 96 000 kr i kontanter. David som saknade egna inkomster påstod att en kamrat som köper och säljer skrot hade bett honom förvara pengarna. Domstolen fann det som klart mer sannolikt att pengarna hade sitt ursprung i brottslig verksamhet varför de förverkades. Värdet på narkotikan uppgick till omkring 10 000 kr på ”gatunivå”. n Ärende Bertil Bertil greps när han besökte sin gömma innehållande omkring 3 kg amfetamin. I en av hans tidigare gömmor anträffades 400 gram amfetamin. Under spaningen kunde konstateras att Bertil brukade flera olika fordon, bland annat en motorcykel som inte var skriven på I ärende Adam förverkades en vattenskoter, en Harley Davidson och en guldlänk värd 112 000 kronor. Foto Polisen Göteborg svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Från klarhet till klarhet HD klargjorde ju redan i och med domen den 16 juni 2011 att de tabeller som används som hjälpmedel att bestämma straffvärdet för narkotikabrott måste tillämpas med större försiktighet än tidigare. Trots det antog jag att tabellerna alltjämt i rätt hög utsträckning skulle kunna användas för att avgöra brottsrubriceringen. Nu har HD i dom den 21 oktober 2011 i mål B 2944-11 förtydligat att tabellerna måste tillämpas med större försiktighet, även när det gäller att bedöma om ett brott är av normalgraden eller grovt. Avgörandet rör olika åtgärder med sammanlagt 400 gram MDPV och metylon. Tingsrätten hade dömt för bl.a. grov narkotikasmuggling och bestämt att påföljden kunde stanna vid fängelse åtta år med hänsyn till att flera av smugglingsbrotten avsett narkotika för eget bruk. Hovrätten hade med visst resonemang fastställt straffet till fängelse åtta år. HD bedömde gärningarna sammantaget som brott av normalgraden och bestämde straffet till fängelse ett år och sex månader. HD skriver i domen att det är fråga om en betydande mängd narkotika av farligt slag. Till skillnad mot underrätterna jämförde HD Högsta domstolen i mängdhänseende narkotikan med amfetamin och påminde om att straffvärdena som framgår av den s.k. amfetamintabellen är för höga. Eftersom brotten inte var av viss, av domstolen inte närmare beskriven, för grovt brott kännetecknande karaktär och inte hade avsett tillräckligt stora mängder, kunde brotten inte bedömas som grova. Samma omständigheter motiverade sedan enligt HD en begränsning av straffvärdet inom Preparat och mängd 250 gram MDPV 400 gram amfetamin 2 kg mefedron 803 tabletter Subutex Straffvärde ett år och tre månader ett år och tio månader fyra år två år straffskalan för brott av normalgraden. I anledning av bl.a. HD:s avgörande den 21 oktober 2011 har Riksåklagaren återkallat sitt överklagande av Hovrättens över Västra Sverige dom den 22 september 2011 i mål nr B 3559-11. Tingsrätten hade dömt en person för narkotikabrott bestående i innehav av ca 400 gram amfetamin till fängelse i ett år och tio månader. Hovrätten bedömde straffvärdet till det av tingsrätten utdömda straffet och bestämde påföljden till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Hovrätten fann att den dömde hade förvarat narkotikan för annan och att han därför hade sluppit betala ett lån och att han hade fått behålla 50 gram för egen konsumtion. Befattningen hade emellertid samband med hans eget missbruk och inte främst med ett vinstintresse, vilket därför medförde att brottet skulle betraktas som brott av normalgraden. Riksåklagaren menade i sitt överklagande att de tabeller som hittills använts även framöver var viktiga för att tillgodose behovet av enhetlighet och förutsebarhet i rättstillämpningen och att art och mängd också fortsättningsvis var viktiga för att dra skiljelinjerna mellan ringa, normalt eller grovt brott. Riksåklagaren konstaterade också att mängden narkotika motsvarade, med HD:s sätt att resonera, mellan 1600 och 8000 doser och menade att redan mängden narkotika innebar att brottet skulle anses vara grovt. Jag är övertygad om att det kommer att skapas nya tabeller för normalfallet utan försvårande omständigheter. Låt mig bjuda på en inledning. Tidigare straffvärde sex år tre år tio år tre år sex månader Det är nog ingen djärv gissning att HD:s drastiska förändring av den hittills enhetliga och förutsebara rättstillämpningen innebär att tillgången på villiga kurirer och lagerhållare kommer att öka. § Rättsrutan § 50 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Joakim Zander Internationella åklagarkammaren Malmö § Rättsrutan § Info från SKL, Droganalysenheten Tramadol i avdelad dos är inte att anse som narkotika Ett nytt avgörande från Hovrätten över Skåne och Blekinge innebär att tramadol i avdelad dos inte längre är att anse som narkotika. Läkemedelsverket har inlett en process för att ändra på detta. Tills regeringen tar beslut i frågan ska substansen, efter att analys genomförts, omhändertas i enlighet med lagen (2 § 1 2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (förstörandelagen). Enligt ”Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika” (LVFS 2011:10) är beredningar för medicinskt eller vetenskapligt bruk, som innehåller högst 400 mg tramadol per avdelad dos inte att anse som narkotika. I hovrättsdomen från Skåne, B1255-10, görs bedömningen att den ursprungliga avsikten med beredningen ska vara avgörande för om den omfattas av undantaget eller ej och således har uppvisande av recept eller annat tillstånd ingen betydelse. Läkemedelsverket har i ett yttrande (Dnr 359:2011/511520 ) sagt att alla beredningar av tramadol, oavsett dos, kan antas komma att förklaras som narkotika av regeringen och lagen om förstörande av missbrukssubstanser är därför tillämplig. Till dess att regeringen tar beslut i frågan att klassa Bakgrunden till hovrättens ståndpunkt angående klassning av tramadol (se ovan), är följande ärende. En 34-årig man från Malmö hade vid fem tillfällen under 2008 beställt sammanlagt 35 gram rent tramadol från Internetsidan WorldTramadol. com. Polisen ingrep i november 2008 mot WorldTramadol, som opererade från Eskilstuna (se SNPF-tidningen nr 3-2009). I utredningen identifierades 448 tramadolköpare som alla söktes upp och lagfördes i Operation Plattång, som var polisens benämning. Bland köparna fanns den 34-årige Malmöbon. Mannen åtalades 2010 för att dels ha innehaft tramadolsubstans under 2008 och dels försökt smuggla in sammanlagt 400 kapslar i brev från Thailand, vardera innehållande cirka 47 mg tramadol. Mannen dömdes av Malmö tingsrätt för narkotikabrott och narkotikasmuggling till böter. Hovrätten friade från narkotikasmuggling av de 400 kapslarna som innehöll tramadol i avdelade doser och därför inte var att anse som narkotika. GH all tramadol, oavsett dos, kommer SKL att svara ut tramadol i avdelad dos som ”Varken narkotika, hälsofarlig vara eller dopningsmedel har påvisats” med kommentar om hänvisning till att lagen (2 § 1 2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser är tillämplig. För den enskilde polismannen betyder detta att om analysresultatet från SKL redovisas som; ”Påvisad substans: Tramadol Varken narkotika, hälsofarlig vara eller dopningsmedel har påvisats” ska ärendet hänvisas till åklagare för beslut om omhändertagande. Droganalysenheten, SKL Spice som te Spice är en örtblandning som besprutats med syntetiska cannabinoider upplösta i aceton. På de torkade örterna kan man normalt inte se eller lukta om de innehåller cannabinoider eller ej. Ännu svårare är det om örterna luktar te. Martin Vidgren, narkotikapolis i Piteå, berättar om ett beslag som luktade te och verkligen var örtte, men polisen misstänkte något annat. De ungdomar som innehade örtteet i en påse, innehade också aceton och befann sig i en miljö som inte var avsedd för tedrickande. Örtblandningen togs i beslag och skickades till SKL för analys. Det visade sig att örtteet var Spice som innehöll en syntetisk cannabinoid. Källa: Martin Vidgren, Polisen Piteå Torkade örter kan idag vara allt från te eller kryddor till drogen Spice. svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 51 Världen runt Rekordbeslag av hasch i Norge och Danmark 560 kilo hasch är det största beslaget någonsin i Norge. Tullbeslaget gjordes i oktober i Larvik vid kontroll av en holländsk trailer som kom med färjan från Hirtshals i Danmark. Bara i år har Tollvesenet beslagtagit 1,5 ton hasch, varav hälften i oktober. Det är fyra gånger så mycket som förra året. Även den danska tullen gjorde ett rekordbeslag av hasch just i Hirtshals i november. Även denna gång en holländsk lastbil som skulle vidare med färja. Lasten innehöll 540 kilo hasch. Hirtshals har visat sig vara en bra hamn för haschsmugglare med Norge som slutmål, men staden på Nord-Jylland är långt ifrån den enda knutpunkten. Smugglare väljer ofta rutter utifrån rent praktiska hänsyn, men linjen Hirtshals-Larvik är mer lämplig än Öresundsbron om lasten ska levereras i södra Norge. Källa: Toll.no/Nordjyske.dk 14 ton cannabis i och nära en smuggeltunnel Sedan 2008 har mexikanska och amerikanska myndigheter avslöjat 75 tunnlar som använts för att smuggla narkotika mellan Mexiko och USA. Nyligen togs 14 ton cannabis i en nyupptäckt tunnel och totalt har hundratals ton tagits i beslag i dessa tunnlar. Den senaste tunneln upptäcktes sedan amerikanska gränspoliser stoppat en lastbil som lämnade en lagerbyggnad i utkanten av San Diego. I lastbilen hittades tre ton cannabis och vid husrannsakan i lagret hittades ytterligare sex ton och mynningen till en tunnel. Mexikanska myndigheter larmades och man tog nära fem ton cannabis i beslag i en byggnad nära Tijuana flygplats. Enligt logotypen på paketen tillhörde de Sinaloa-kartellen. Källa: Drugnews.se Två unga döda i London av ny potent ecstasy Nyligen dog två unga män i 20-årsåldern och en tredje vårdas på sjukhus med allvarliga skador, troligen förgiftade av ecstasy. Männen hade var för sig och vid olika tidpunkter besökt en stor musik- och dansgala i Alexandra Palace i norra London under en weekend. De antas ha fått i sig en ny och mycket potent form av ecstasy som man varnat för bara någon vecka tidigare. Källa: The Telegraph 54 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Stort beslag av Rohypnol i Örje På eftermiddagen den 7 november i år kontrollerades en Volkswagen Caravelle av den norska tullen i Örje tullstation. Bilen kördes av en 20-åring från Litauen som skulle hämta begagnade bildäck i Norge. Tullarna beslöt att skanna bilen och man upptäckte då avvikelser i väggen i lastutrymmet. Vid närmare undersökning hittades tre plastflaskor som innehöll 26 000 gröna Ryhypnoltabletter. Mannen överlämnades till polisen som fortsätter utredningen. Källa: Toll.no 26 000 Rohypnoltabletter med ett gatuvärde på mer än en miljon kronor hittades vid norska gränsen i en Litauisk pick up. Foto: Tollvesenet ECNN: Narkotikaläget stabilt i Europa EU:s narkotikacenter ECNN uppger i sin nyutkomna årsrapport att narkotikamissbruket är relativt stabilt i Europa. Enligt rapporten kan eventuellt kokainmissbruket vara på väg neråt. I några av de länder där drogen är vanligast, t.ex. Danmark, Spanien, Italien och Storbritannien, har man rapporterat en minskning av kokainmissbruk bland unga vuxna. Samma tendens märks också i Nordamerika. Cannabis är den vanligaste drogen i Europa, men även här har missbruket stabiliserats och kanske minskat något bland ungdomar och unga vuxna. Ett växande problem i EU är de syntetiska s.k. nätdrogerna. Rapporten, som är på 116 sidor och även på svenska, tar däremot inte alls upp missbruk av läkemedel. Såväl i Sverige som internationellt har man på senare år noterat en markant ökning av missbruk av narkotikaklassade läkemedel. Bara cannabis är mer utbrett i många länder. Källa: ECNN:s årsrapport om drogsituationen i Europa Landet runt Läkemedelsbiverkningar största sjukdomen En tredjedel av alla medicinska akutpatienter som läggs in på sjukhus, gör det på grund av skador av läkemedel. Om man bara tittar på en äldre patientgrupp, ökar antalet biverkningsskadade till hälften av alla sjukfall. Läkemedelsrelaterade problem är alltså den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus. Det gäller huvudsakligen läkemedel som påverkar hjärnan, såsom bensodiazepiner och opiater, samt hjärt/kärlmediciner. Professor Ulf Bergman på Karolinska sjukhuset i Huddinge uppger i radioprogrammet Kaliber att hälften av sjukvårdskostnaden, som totalt är på 35 miljarder kronor, kan bero på besvär och skador av läkemedel. Den största orsaken till problemet är att kontinuitet och uppföljning saknas från behandlande läkare, Källa: Kaliber P1 Ett okontrollerat användande av sömnmedel och lugnande medel bidrar starkt till en onödig belastning av sjukvården. Katbeslagen slår nya rekord Kat är en drog som ökar i Sverige, åtminstone om man utgår från tullens beslag, som slår nya rekord varje år. Hittills i år har tullen tagit över 16 ton kat. De största beslagen görs på Lernacken i Malmö. Regelbundet stoppas bilar som är lastade med några tiotals kilo upp till flera hundra kilo kat. Kurirerna, som ofta är somalier, hämtar drogen i Holland eller England, där kat inte är klassat som narkotika. Eftersom kat dessutom är en färskvara, går dagligen smugglingsturer till Skandinavien. I Holland har man nu, enligt Sydsvenskan, uppmärksammat de negativa sociala följderna av kattuggande. Justitiedepartementet genomför en undersökning bland somalier i Nederländerna för att få ett grepp om hur många som nyttjar kat och hur växten handlas. Därefter väntas ett beslut om kat ska klassas som en drog eller ej i Nederländerna. Per Corsing, biträdande tullchef i södra Sverige, uppgav att han välkomnar ett förbud i Nederländerna. – Tillgången skulle strypas och vår verksamhet skulle avlastas kollosalt, säger han till Sydsvenskan. Enligt tidningen kostar kat cirka en halv miljard kronor årligen i fängelseplatser för kurirer och langare. Källa: Sydsvenskan Katsmugglingen till Sverige är numera välorganiserad och inkomstbringande. Missbruk bland vårdpersonal upptäcks alltmer Den nya patientsäkerhetslagen som började gälla vid årsskiftet har bidragit till att missbruk bland sjukvårdspersonal avslöjas allt oftare. Enligt Per-Anders Sunesson, tillsynschef på Socialstyrelsen, utreder man nu ett hundratal ärenden mot sjukvårdspersonal, vilka kommer att resultera i anmälningar till Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd, HSAN. Merparten av ärendena har samband med eget missbruk av alkohol eller narkotika. Detta är fler ärenden än under tidigare år. En anledning till ökningen kan vara att arbetsgivare nu är skyldiga att rapportera alla fall av missbruk. Apotekspersonal måste också sedan årsskiftet rapportera till Socialstyrelsen om läkare skriver ut narkotikaklassade preparat till missbrukare eller till sig själva. Källa: TT svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 55 Vad bör ändras i narkotikalagstiftningen? Ett avgörande i HD nyligen aktualiserar behovet av en översyn av narkotikastrafflagen m.m. H ögsta domstolens dom i målet B 5412-10 har givit nya riktlinjer för domstolars avgörande i narkotikamål. Just nu är praxisutvecklingen inne i en svåröverskådlig och svårförutsägbar fas. Samtidigt är det med hänsyn till de stora intressen som står mot varandra i narkotikamål angeläget att skapa enkla, tydliga och tillämpbara regler och riktlinjer. För att skapa förutsägbarhet bör narkotikastrafflagen ses över, liksom lagen med förbud mot vissa hälsofarliga varor. Här skall ges några exempel på vad som bör ändras, antingen genom proposition eller genom utskottsinitiativ. Ändringar i Narkotikastrafflagen (1968:64) m.m. 1. Ändring av definitionen av narkotika (8 §). Bakgrund. Narkotikastrafflagen definition innehåller det beskrivande (konnotativa; anger egenskaper) uttrycket ”hälsofarliga varor”. Detta definieras emellertid genom uppräkning (denotation) i lagen (1999:42) med förbud mot vissa hälsofarliga varor. I den senare definitionen undantas narkotika (2 § 1 st.). Det leder till den märkliga situationen att narkotika kan vara hälsofarliga varor (i konnotativ mening) men hälsofarliga varor inte kan vara narkotika (i denotativ mening). I narkotikastrafflagens definition bör därför uttrycket ”hälsofarliga varor” bytas ut mot exempelvis ”starkt psykotropa medel”. ”Starkt psykotropa medel” bör i förarbetena definieras såsom ”ämnen som vid tillförsel till människokroppen kan framkalla påtagliga förändringar i sinnestillstånd och hjärnfunktioner”. Ett annat problem med definitionen av narkotika är att det idag finns en rad narkotikahaltiga växter som i sig ej räknas som narkotika. Luckan bör täppas till genom att denna del av definitionen av narkotika i Narkotikastrafflagen ändras till att omfatta både naturliga och syntetiska varianter: Förslag. Narkotikastrafflagen 8 § ändras genom följande tillägg (understruket): 58 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 ”Med narkotika förstås i denna lag läkemedel eller starkt psykotropa medel, oavsett om de är naturligt förekommande eller syntetiskt framställda, med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter […]” 2. Precisering av mängdresonemang och farlighetsbedömningar. Bakgrund. Genom HD:s dom B 5412-10 har betydelsen av strikta mängdresonemang tonats ner. Samtidigt är den totala hanterade mängden narkotika avgörande för den totala skada eller fara som kan uppstå i de yttersta leden hos missbrukare och deras omgivning. För att öka fokus på de hanterade mängderna bör lydelsen i NSL 3 § ändras. Begreppet mängd, som idag har två tolkningar: fysisk massa (vikt) resp. antal missbruksdoser, bör preciseras till att tolkas endast som antalet missbruksdoser. Missbruksdos bör definieras som ”en dos som hos en icke-tillvand person framkallar ett märkbart rus” (samma som i RättsPM 2009:1 uppl. 5). Förfogande över narkotika bör bestämmas till att ha sådan kontroll över denna att man skulle kunna förstöra eller låta förstöra den. De viktigaste rekvisiten (kriterierna) för farlighetsbedömningar bör skrivas in i lagen (3 §). Förslag. Narkotikastrafflagen 3 § 2 st ändras till följande (ändringar med understrykning) Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett hantering eller annat förfogande över särskilt stort antal missbruksdoser narkotika, avsett narkotika av särskilt farligt slag eller eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. Bedömningen skall grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet. Ett nytt stycke (3 st.) bör tillfogas: Vid bedömning av farligheten hos en enskild narkotika skall särskilt beaktas om substansen är livsfarlig genom sin sammansättning, är hastigt beroendeframkallande, har oberäkneliga eller svårberäkneliga effekter, är verksam i ytterst små doser, medför risker för psykiska störningar eller sjukdomar, kan utlösa eller användas för att avsiktligt utlösa våld eller har annan egenskap eller verkan som på jämförligt sätt kan framkalla särskild fara. 3. Fastställande av farlighetsschema. Narkotikautredningen (Bättre kontroll av missbruksmedel, SOU 2008:120, s. 305) noterade beträffande Åklagarmyndighetens RättsPM 2005:17 (senaste upplaga RättsPM 2009:1, uppl. 5, juli 2010) att denna rapport ”utgör ett mycket värdefullt redskap för rättsväsendet vid bedömningen av olika substansers farlighet”. Rapporten innehåller bl.a. ett schema med kriterier för farlighetsbedömning av enskilda substanser (eller grupper av substanser) samt bedömningar av ett stort antal substanser. Förslag. I propositionen eller utskottsinitiativet bör skrivas in att detta schema skall anses vara vägledande för fortsatta farlighetsbedömningar. 4. Översyn av rättspraxis. Bakgrund. HD:s dom B 5412-10 har dragit tvivel över all rättspraxis – utom möjligen den sedan länge etablerade praxisen för cannabis, klassiska centralstimulantia (amfetamin m.fl.) och heroin. Samtidigt är det angeläget att skapa förutsägbara bedömningar, särskilt för nya narkotika. En utredning bör gå igenom alla substanser (eller grupper av substanser) och vad som är känt om deras farlighet samt göra ett nytt förslag till mängdbaserad rättspraxis. Förslag. Åklagarmyndigheten bör låta utarbeta en ny skala (som då bör benämnas med R1 o.s.v. (R= risk) i stället för F1 o.s.v. (F=farlighet)) med detaljerade steg och rekommendationer till mängder (antal missbruksdoser) som skall anses utgöra nedre och övre gränser för normalbrott vid okomplicerat innehav. Hälsofarliga varor 5. Olovligt bruk av hälsofarliga varor kriminaliseras med fängelse i straffskalan. Bakgrund. En rad hälsofarliga varor har samma grundstruktur och huvudsakliga verkningar som vissa narkotika. Det gäller bl.a. ett antal syntetiska cannabinoider (som finns i s.k. ”spice”). Så är t.ex. JWH-018 narkotika medan JWH-019 är hälsofarlig vara. För polisen betyder detta att en person som företer yttre tecken på påverkan av en narkotikaklassad syntetisk cannabinoid efter kemisk analys mycket väl kan visa sig ha varit påverkad av en variant som är klassad som hälsofarlig vara och därmed straffri att konsumera. Förslag. Olovligt bruk (olovlig konsumtion) av hälsofarliga varor kriminaliseras genom följande tillägg (understruket) till Lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor: 3 § Varor som avses i denna lag får inte utan tillstånd 1. införas till landet, 2. överlåtas, 3. framställas, 4. förvärvas i överlåtelsesyfte, 5. bjudas ut till försäljning, eller 6. innehas, eller 7. konsumeras. En mer djupgripande revision av detta avsnitt skulle kunna utgå från motsvarande i Narkotikastrafflagen. 6. Påföljden för grovt brott med hälsofarliga varor ökas till 4 års fängelse. Bakgrund. Den olovliga hanteringen av hälsofarliga varor kan avse mycket stora mängder (stort antal missbrukdoser). Det bör därför finnas möjligheter att döma för grovt brott vid försvårande omständigheter, t.ex. hantering av stor mängd. Förslag. Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor ändras så att 4 § 1 st ges följande lydelse (ändring med understrykning): Den som uppsåtligen bryter mot 3 § första stycket 2, 3, 4, 5 eller 6 eller 7 döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är grovt dömes till fängelse i högst fyra år. Slutord Svensk narkotikakontroll baseras ytterst på Förenta Nationernas narkotikakonventioner (1961, 1971 och 1988). Genom tillträdet har vi förbundit oss att begränsa användningen av narkotika till medicinska och vetenskapliga syften. Vi bör därmed också ha en lagstiftning som svarar mot detta åtagande. Samtidigt är det en grundregel i juridiken att lagstiftningen bör ge möjligheter till förutsägelser. Dagens situation i fråga om narkotikapraxis har av flera nära berörda beskrivit som ”hela havet stormar”, d.v.s. det är osäkert vad som gäller och vad som kan komma att gälla. Ovanstående problem har varit kända för regeringskansliet under en tid. Ingen ny proposition är dock aviserad. Eftersom situationen riskerar att snabbt bli synnerligen allvarlig bör riksdagen genom ett utskottsinitiativ besluta om ovanstående ändringar i narkotikastrafflagen m.m. n Referenser kan fås från författaren. Jonas Hartelius svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 59 Låt forskare bedöma farligheten! I juni föll Högsta Domstolens dom i ett uppmärksammat mål (B 5412-10) om den syntetiska katinonen mefedron. De åtalade hade dömts till stränga fängelsestraff i hovrätten. HD reducerade påföljderna med över två tredjedelar. Det måste ses som en avsevärd befrielse för de åtalade. HD:s dom har (minst) två aspekter. Den ena är hur långa påföljder som skall utdömas för olika former av olovlig hantering av narkotika. Där har HD nu ändrat förutsättningarna för att döma till långa fängelsestraff. Det är en narkotikapolitisk fråga. Den andra aspekten är hur enskilda narkotika skall bedömas i farlighetshänseende. Detta är en vetenskaplig fråga. Det kan skapa förvirring ifall HD-domen ska tolkas som att mildringen också ska gälla drogens farlighet och beroendeframkallande potential. Tingsrätten hade funnit att mefedron i farlighetshänseende är att jämställa med amfetamin medan hovrätten fann att den bör jämställas med ecstasy. HD ansåg att mefedronets farlighet inte på något för straffbedömningen i målet avgörande sätt skiljer sig från amfetamins generella farlighet. Däremot angav man inte skälen för denna slutsats. Omstridd Lancet-artikel HD gav i sina resonemang om mefedronets farlighet uppmärksamhet åt en vetenskaplig artikel som publicerades av Nutt m.fl. i tidskriften Lancet under hösten 2010. Artikeln beskriver ett försök att ge en samlad redovisning av olika drogers farlighet när det gäller skador för såväl den enskilde individen som för omgivningen. Här hamnar alkohol i topp, följt av heroin och kokain medan såväl mefedron som ecstasy hamnar långt ned. Även cannabis och bensodiazepiner befanns vara farligare än både mefedron och ecstasy. Det finns mycket att anmärka på i denna artikel. Flera narkotikaforskare både i England och i andra länder har kritiserat tillvägagångssättet i denna studie. Den har förbisett avsevärt viktiga faktorer som gör att dess värde och tillförlitlighet när det gäller dess huvudsyfte förloras. Artikelns huvudförfattare, dr Nutt, hamnade på grund av denna publikation i konflikt med brittiska regeringen och fick lämna sin post som deras rådgivare i narkotikafrågor. Även om HD framhåller att denna artikel inte ger något underlag för att föra över dess bedömningar till svensk rättspraxis hade det varit bra om man avstått från att överhuvudtaget ge den det textutrymme som den nu fått. Undertecknad som vid den aktuella HD-rättegången biträdde åklagarsidan som sakkunnig gav inte denna artikel något större värde i motsats till några verbalt skickliga advokater, som i denna såg sina möjligheter. Däremot framhöll jag att det finns publicerade data som tydligt pekar på större likhet mellan mefedron och ecstasy i jämförelse med amfetamin. Jag framhöll dessutom att Nutt så sent som i våras publicerade en artikel där mefedron beskrivs som en ersättare för ecstasy. Det är viktigt att domstolsförhandlingar i narkotikafrågor inte blir forum där enskilda preparats farlighet ska avgöras av advokaters eller åklagares skicklighet i att plädera. HD:s dom har öppnat för att både åklagare och advokater kan introducera ny bevisning om farligheten vid varje framtida rättegång. Det kan skapa en mycket svåröverskådlig situation, i värsta fall med ”dagskurser” för kraftigt svängande farlighetsbedömningar. Hellre en vetenskaplig grupp Farlighetsbedömningar bör ske utan den retoriska hets som kan förekomma i en domstolsförhandling. Flera skäl talar för att frågan bryts ut och hellre läggs på en vetenskaplig grupp. Ofta tar det tid att få fram och utvärdera underlag om nya droger. Så det är angeläget att bedömningen görs i god tid före ett åtal. En given tidpunkt för en första bedömning bör vara i samband med den formella narkotikaklassningen. Om flera forskare medverkar bör utfallet bli mer förutsägbart, vilket är viktigt för rättssäkerheten. Fred Nyberg Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. Han har medverkat som sakkunnig vid ett stort antal narkotikarättegångar, bl.a. ovan nämnda i HD. Litteratur Nutt m.fl, Lancet, 2010, vol. 376, s. 1558 – 1565. svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 61 Narkotikahundar söker efter droger i skolan text: gunnar hermansson Jörgen Modin och hans narkotikahund besöker en skola i Östersund. Elever och lärare var positivt inställda redan efter polisens första besök. Foto: Jan Andersson, Länstidningen Östersund Polisen i Jämtlands län genomför sedan några månader en brottsförebyggande satsning som man kallar ”Narkotikahund i skolan”. I samarbete med rektorer på att antal skolor i Östersund kommer polisen till skolorna med sina hundar för att söka efter narkotika. T isdagen den 22 mars 2011 besökte chefen för polisens hundgrupp Jörgen Modin och en hundförarkollega den första skolan i Östersund. Med sina två tjänstehundar Dexter och Nemo sökte de systematiskt igenom en stor del av skolans allmänna utrymmen, såsom korridorer, elevskåpsutrymmen toaletter och även lärarrum. Det vara bara klassrummen som lämnades orörda. Inga droger hittades i skolan och både polisen och rektorn var nöjda med resultatet eftersom insatsen hade ett rent brottsförebyggande syfte. Det hade tidigare förekommit en hel del rykten om narkotika på den aktuella skolan, vilket föranledde rektorn att tacka ja 64 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 till polisens erbjudande om att visa upp sig med hundarna i skolan. Skolorna erbjöds polisens hjälp Polismyndigheten i Jämtland skickade under 2010 ut en förfrågan till rektorerna på högstadie- och gymnasieskolor i länet för att undersöka om det fanns intresse av att delta i detta unika brottsförebyggande samarbete. Man betonade från polisen att närvaron av polishundar som söker av allmänna utrymmen och skåpkomplex, skulle ha en hög brottsförebyggande effekt bland eleverna och att narkotika i större utsträckning försvinner från skolan. Skolorna informerades också om att polisens myndighetsjurist hade utrett legalitetsfrågan och kommit fram till att ett genomsök av det här slaget var helt legalt, så länge det var frågan om en rent brottsförebyggande åtgärd och att rektorn gått med på det hela. Polisen lämnade också i skrivelsen önskemål om att rektorer som var intresserade av att delta, skulle informera elever och föräldrar om att ett samarbete inletts med polisen. Gensvaret från skolorna var övervägande positivt och polisen beslöt att inleda samarbete med de fyra största skolorna i Östersund. Fler skolor var intresserade, men polisen började med dessa fyra för att hitta formerna för arbetet. Efterhand utökades samarbetet och idag gör polisen hundsök i tio skolor. Positiva reaktioner Den första polishundinsatsen i mars fick också uppmärksamhet i media. Rektorn på skolan förklarade för Länstidningen i Östersund att han var mycket positivt inställd till polisens arbete, eftersom det tidigare gått rykte om att det kunde finnas knark på skolan. Länstidningen frågade också några elever om vad de tyckte om att polishundar ska söka vid deras skåp och även här var reaktionerna positiva. – Det känns bra att polisen kommer hit med sina hundar. Knark ska inte finnas i skolan. Har man inget att dölja har man inget att oroa sig för, tyckte två tjejer. En kille sa: - Det här känns mycket bra. Då kan de som säljer knark inom skolans väggar åka fast. Jag är säker på att det förekommer. Hundtätaste polismyndigheten i Sverige Länshundbefäl Jörgen Modin berättar att hundenheten i Jämtland är pionjärer i Sverige med satsningen Narkotikahund i skolan. Inga andra arbetar på samma sätt idag, men många har visat intresse. Från hela landet har skolor, polismyndigheter, kommuner och politiker hört av sig för att få information om detta brottsförebyggande arbetssätt. - Det gör att det blir extra roligt och inspirerande att fortsätta, säger Jörgen Modin. Hundenheten i Jämtland hade för tre år sedan bara fyra tjänstehundar. Men Jörgen Modin kan stolt konstatera att den satsning som gjorts sedan dess, innebär att Jämtland nu är den hundtätaste polismyndigheten med tio hundekipage. Tre av hundarna är utbildade på narkotikasök och alla är schäferhundar. Polisen har ambitioner att utbilda fler hundar i narkotikasök och det optimala vore att också få en springer spaniel som ren narkotikahund. Den är bättre att använda i skolor, mer lämpad att söka i olika trånga utrymmen och den är snällare. Innan satsningen Narkotikahund i skolan satte igång, hade Jörgen Modin och hans kollegor inlett med att träna sina hundar på skolor efter arbetsdagen Länshundbefäl Jörgen Modin vill hjälpa skolorna att få bort eventuella droger inom skolans område. Foto: Gunnar Hermansson när skolan var tom. – Men det kändes inte riktigt rätt, säger Jörgen Modin, och därför inviterades skolorna för ett samarbete. Hundsök i skolan i praktiken Innan polis med hund besöker en skola är rektorn alltid informerad. Under söket är rektorn också med tillsammans med en vaktmästare för att öppna låsta utrymmen. Två hundar turas om att söka i 10-15 minuter. Det krävande sökarbetet i många utrymmen är tröttande för hundarna, som därför måste få vilopauser. Om en hund markerar vid t.ex. ett elevskåp, används även den andra hunden för att bekräfta markeringen innan skåpet öppnas. Denna åtgärd är då en husrannsakan och polisen har inlett en förundersökning och beslut har fattats om husrannsakan innan skåpet öppnas. Det är inte meningen att narkotikahundarna ska söka på människor vid besök i skolorna och därför försöker man se till att sökområdet är tomt på folk. Polisen kan gå in i klassrum, men inte när lektion pågår och det finns elever där. Jörgen Modin är dock inte främmande för att utveckla metoden så att man även får söka på människor som man gör i Norge i ett liknande samarbete mellan polisen och Oslo kommun. Idag är tio skolor med i satsningen och Jörgen Modin säger att man har för avsikt att hinna med fyra hundsök per skola varje år. Ännu har inga fynd av narkotika gjorts, men de sidovinster man gör är att polisen kommer närmare eleverna och det talas mycket om polisinsatserna i skolan. Enligt uppgift har ryktena om narkotikahantering i vissa skolor upphört. – Droger ska inte finnas i skolan och det här är en av de viktigaste förebyggande åtgärderna som vi ska satsa på, säger Jörgen Modin. n svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 65 Oslopolisen har fyra års erfarenhet av narkotikahund i skolan Oslopolisen genomför sedan några år förebyggande besök med narkotikahundar i skolan. Då söker hundarna även i klassrum på eleverna och deras skolväskor utan att ha konkreta brottsmisstankar. S om en del i det förebyggande arbetet mot narkotika bland ungdomar, har polisen i Oslo sedan 2008 använt narkotikahundar i gymnasieskolor. Det har i den offentliga debatten ställts en del frågor om det rättsliga stödet för sådana undersökningar. Polisen har dock samlat erfarenheter och gjort noggranna prövningar under de fyra åren. Under första kvartalet 2011 ingick polisen ett avtal med Oslo kommun om att få göra narkotikaförebyggande insatser i gymnasieskolor. Samarbetet är mycket formaliserat och i avtalet framgår det att polisen ska göra minst ett besök om året med narkotikasökhund i alla gymnasier i kommunen. De rättsliga reglerna och information om genomförandet finns bland annat nedtecknat i ett häfte som gavs ut av Oslopolisens strategiska stab i oktober 2011. Att söka med hund på elever och väskor i ett klassrum, kräver normalt sett beslut om husrannsakan. En förebyggande insats behöver däremot inte föregås av beslut om tvångsåtgärder, om syftet är primärt förebyggande och inte inriktat på beslag. Åtgärden ska då genomföras med samtycke från varje elev och att samtycket ska vara ”fritt och informerat”. Det innebär att polisen inte får sätta press på eleverna för att få ett samtycke. Den eller de elever som inte vill medverka är fria att lämna klassrummet med sina tillhörigheter. De ska inte behöva förklara sig om de väljer att gå ut. Alla elever ska också informeras av polisen om att besöket avser ett rent förebyggande arbete. Genomförandet Innan polisen besöker en skola ska man enligt avtalet förbereda besöket tillsammans med skolledningen. Det kan gälla tidpunkt, vilka klassrum man avser besöka, med mera. Det är viktigt att man inte besöker en klass på grund av konkreta misstankar mot någon elev, men ett allmänt tips kopplat till en viss klass är inget hinder för en förebyggande insats. Polisen ska så långt det är möjligt uppträda civil. Om läraren i den klass som besöks inte känner till detta i förväg, ska han/hon informeras först. Därefter presenterar poliserna sig för eleverna och talar om vad som ska ske. Eftersom stora schäferhundar kan verka skrämmande i ett klassrum, använder Oslopolisen springer 66 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 spaniel eller liknande hundar i skolorna. De elever som går ut ska kunna göra det utan att passera en hund. När söket är genomfört, kan de elever som lämnat klassrummet komma tillbaka. Polisen besvarar då frågor och kan också lämna lite lämplig information om narkotika och att det kan bli fler Polisen i Oslo har gett ut ett häfte besök. med all nödvändig information om Om en hund Narkotikahund på skoler. markerat på någon eller något, övergår polisens agerande i en förundersökning med beslut om kroppsbesiktning och/ eller husrannsakan. Flertal avslöjanden och mindre beslag Sedan 2008 har Oslopolisen genomfört 43 sådana hundsök i skolor. Vid varje tillfälle besöker man två klasser, vilket innebär att hundsök har gjorts i cirka 90 klassrum och omkring 1000 elever har blivit undersökta av en polishund. År 2008 blev tre ungdomar avslöjade med narkotikainnehav efter markering av hund. 2009 ökade antalet till 15 elever och 4 gram hasch/marijuana togs i beslag. 2010 markerade hundarna på 13 elever och sammanlagt 26 gram cannabis beslagtogs. 2011 fram till oktober hade 9 ungdomar avslöjats för bruk eller innehav och 9 gram hasch/marijuana togs i beslag. Det var alltså elever som frivilligt och med cannabis på sig som stannat kvar i klassrummet och träffat narkotikahunden. Polisen i Oslo har också funnit narkotika på toaletter och på skolgårdar. I samtliga fall har det varit cannabis. n Korrumperade smärtkliniker stängs i Florida Forskare från the Center for Disease Control and Prevention i USA rapporterar att smärtstillande opiatläkemedel som oxikodon (OxyContin, OxyNorm) orsakar fler dödliga överdoser än heroin och kokain tillsammans. Denna typ av läkemedel har en hög missbrukspotential som i stort kan jämföras med heroin. De kan krossas och snortas eller lösas upp och injiceras för att ge omedelbar effekt. F lorida har länge varit USA:s centrum för illegal försäljning av narkotikaklassade läkemedel, främst oxikodonpreparat som förskrivits av läkare. När det var som värst kom så många människor från andra stater för att köpa sina droger vid de mer än 1000 smärtklinikerna, att Florida fick namnet Oxy Express. Med hjälp av tuffare lagstiftning och åtskilliga insatser mot klinikerna har trenden brutits och under förra året stängdes eller stängde mer än 400 smärtkliniker och närmare 80 läkare miste sina legitimationer. DEA:s operationer har fortsatt i år med fler arresteringar och stängda kliniker. – Tiden då man kunde åka till Florida och enkelt skaffa sig farliga narkotikaklassade läkemedel från korrupta läkare är snart till ända, sa DEA:s högste chef Michele Leonhart. Sålde mer än 20 miljoner tabletter I augusti 2011 åtalades 32 personer, varav 13 läkare, som drev och arbetade i fyra smärtkliniker, s.k. Pill Mills i Florida. Enligt åtalet har två 30-åriga män, tvillingar, stått som ägare till smärtklinikerna och ansvariga för illegal distribution av mer än 20 miljoner oxikodontabletter till en förtjänst av mer än 40 miljoner US dollar. DEA har i Operation Dödlig förskrivning gjort upprepade tillslag mot personer som medverkat till den illegala distributionen av läkemedel från Floridas Pill Mills till områden över hela USA. De misstänkta personerna var okänsliga och ointresserade av patienternas liv och hälsa. Förskrivningen av OxyContin och andra klassade läkemedel skedde utan hänsyn till medicinska behov, utan individuell behandlingsplan och utan fysisk undersökning. Som alla langare fokuserade de enbart på att tjäna pengar och att hålla sig ifrån att bli upptäckta och straffade. Missbrukare och langare som är ute efter större mängder reser från stater som Tennessee, Ohio, Kentucky, West Virginia och andra avlägsna platser. Klinikerna tvingades anlita vakter för att avstyra slagsmål som kunde uppstå mellan patienter när de väntade på att komma in. För att kunna genomföra den illegala hanteringen anlitade klinikägarna olika läkare som medbrottslingar Delstaten Florida införde förra året hårdare lagstiftning mot den illegala distributionen av OxyContin och andra narkotikaklassade läkemedel som försiggick inom den växande skaran smärtkliniker, s.k. Pill Mills. för att förskriva OxyContin och andra narkotikaklassade läkemedel efter enbart en hastig undersökning av patienterna. Läkarna förskrev ofta en cocktail av OxyContin, Xanax (alprazolam) och Soma (karisoprodol) utan att utforma en individuell behandlingsplan eller att journalföra varför preparaten förskrevs. Läkarna fick betalt per patient. Under 2010 avverkade läkarna på en enda klinik närmare 500 patienter varje dag. Från juni 2008 till mars 2010 förskrevs 66871 recept på den kliniken. Ungefär 96 procent av recepten gällde antingen OxyContin eller Xanax. 80 procent av förskrivningarna var avsedda för personer skrivna utanför Florida. De som döms för den olagliga läkemedelshanteringen riskerar upp till 20 års fängelse. n Gunnar Hermansson svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 69 Operation Pangea Samordnad internationell insats mot olagliga och förfalskade läkemedel text: cecilia fant, Rikskriminalens internetspaningsenhet Operation Pangea är ett samarbete mellan Polisen, Tullverket och Läkemedelsverk. Aktionen genomförs under en veckas tid och koordineras av Interpol i samarbete med engelska läkemedelsverket, MHRA. I år gick Pangea IV av stapeln under perioden 20-27 september. Sverige har medverkat i tre år. Denna aktion växer från år till år med fler länder som deltar. Försäljning av illegala receptbelagda läkemedel på nätet är ett ökande problem som finns i alla länder. Under denna vecka fokuserar länderna på att gripa gärningsmän som säljer läkemedel på webbsidor, beslagta läkemedel samt försöka få så stor mediafokusering som möjligt. Från polisens sida kan man säga att det finns tre faser; Fas 1 underrättelseinsamling då vi identifierar gärningsmän och intressanta webbsidor, Fas 2 som är den operativa delen med gripande och husrannsakan samt beslag och Fas 3 då vi använder oss av media för att informera om vad vi gjort i syfte att informera allmänheten om farorna om att köpa illegala läkemedel på nätet. Stora mängder potensmedel togs i beslag i Sverige och i andra länder under Operation Pangea. Foto: Läkemedelsverket 72 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Stora förtjänster och fortfarande ganska låga straff Ett exempel på ett läkemedelsärende är Medicinshoppen där tre bröder drev en webbsida som sålde bl.a. penicillin, potensmedel och bantningsmedel. De hade olika roller med olika mycket inblandning. De beställde läkemedel från Indien och Pakistan i deras morfars namn. Han hade för många år sedan återvänt till Iran, men hans barnbarn använde hans namn och bankkonto för verksamheten. En av bröderna var inte hemma vid tillslaget och försökte gömma sig i Thailand. Åklagare Chatrine Rudström beslutade dock om indragning av dennes pass. Han fick då inte längre vistas i Thailand, utan fick återvända hem där han greps. Vid rättegången kunde det bevisas att de tjänat 5 miljoner på 3 år. De dömdes att betala tillbaka 4,5 miljon samt fick 1 års fängelse. Ärendet utreddes av Söderortspolisen, specialroteln som gjorde ett mycket bra jobb. Trender som kan märkas på dessa tre åren som vi varit med är att man är försiktig med att sälja narkotikaklassade mediciner eftersom då kan de få polisens och tullens uppmärksamhet på sig och kännbara straff väntar. Pengarna kan de lika gärna tjäna på receptbelagda läkemedel. Webbsidor/servrar flyttas utomlands för att undvika upptäckt, pengarna förs över till bankkonton på svåråtkomliga ställen där länderna har ingen eller ringa utlämning av bankkontouppgifter gällande kunder i banker. Större anonymitet på webbsidorna, svårt att identifiera de som säljer, eftersom de gömmer sig i länder där läkemedelsförsäljning inte är straffbart. Många led fram till den som verkligen säljer. I de länderna där lagstiftningen har hängt med och där långa fängelsestraff väntar säljarna, är det också uppmärksammat av polisen, till exempel i Tyskland. I Storbritannien har läkemedelsverket en stor operativ Medicinshopen.com är exempel på en hemsida där läkemedel såldes olagligt. Personerna bakom fanns i Sverige och är nu dömda till fängelsestraff och dryga skadestånd. roll med egen underrättelseavdelning som arbetar med ärenden och driver egna undersökningar. Hur jobbar vi? Underrättelseinsamling vid Rikskriminalpolisens internetspaningsenhet, tillslag mot de aktuella personerna och jag finns i en majoritet av ärenden med vid husrannsakan. Anledningen till detta är att polisen är ovan vid denna typ av ärenden. När jag är med blir det utbildning och en extra polis vid husrannsakan. Det upplevs alltid positivt. Att det dessutom är roligt att träffa kollegor och arbeta ”ute” är självklart ett plus. Alla initiala beslut är också tagna av en gemensam åklagare för att underlätta. Ärendena utreds sedan lokalt. Tydligt är att även åklagarmyndigheten behöver utbildas i brott mot läkemedelslagstiftningen. Vissa har mer eller mindre ifrågasatt om detta är brottsligt utan att ha haft någon som helst aning om att det är kriminell verksamhet som omsätter enorma pengar och i vissa fall är organiserat samt en fara för folkhälsan. Polisen ska arbeta för att vid brott kunna beslagta pengar eller andra tillgångar och samarbeta med andra myndigheter som t.ex. Skatteverket. Då är brott mot läkemedelslagen ett exempel där mycket pengar omsätts, ofta utan att någon skatt har betalats. Straffsatsen är upp till 1 år i straffskalan, men när alla ekonomiska tillgångar beslagtas blir detta ”straffet” än mer kännbart. Viktigt att tänka på är att inkomsten på försäljningen självklart kan omsättas i en rent straffmässigt allvarligare kriminell verksamhet. Brott mot handel med läkemedel kan ge upp till 2 års fängelse. I vissa fall kan vi använda smugglingsbrott om vi kan bevisa att läkemedlen kommer utanför EU. Då är det upp till 4 år. Oftast har de kriminella dock skeppat in preparaten via t.ex. Storbritannien innan de kommer till Sverige. Då är godset redan inne i EU och svårare att bevisa smugglingsbrott i tidigare led. I år fokuserade vi på bantningsmedel under insatsen, då det framför allt är unga tjejer som efterfrågar olika ”kvickfix” på nätet. Dessa medel marknadsförs som ”helt naturliga örtmediciner” som ”använts i generationer”, när de i själva verket innehåller läkemedelssubstanser som ger effekten. Sibutramin fanns i de bantningsmedel vi beslagtog. Det har tidigare använts i bantningsmedel, men då det gett så mycket biverkningar även under läkares tillsyn har det blivit förbjudet att sälja. Det är lätt att förställa sig att en person som köpt ”naturligt medel” som ska göra att man kan gå ner ”5 kg på 2 veckor” tänker, ”men jag vill ju gå ner 10 kg” och sedan överdoserar… Resultat av Pangea IV Sammanlagt togs 42 000 tabletter i beslag i Sverige under operationen, huvudsakligen olika slags dopningsmedel, potensmedel och narkotikaklassade läkemedel. Sju personer greps och husrannsakningar genomfördes på fyra platser i landet Tullverket stoppade 346 brev- och paketförsändelser med olagliga läkemedel. Av dessa har 89 tagits i beslag och resten har skickats tillbaka till avsändarlandet. En privatperson får inte föra in läkemedel med posten från ett land utanför EES. Totalt sett deltog ett 80-tal länder i operationen, runt 50 personer greps och ca 2,4 miljoner tabletter togs i beslag. Många av de beslagtagna läkemedlen är enligt tidigare erfarenheter antingen förfalskade, helt verkningslösa eller innehåller otillåtna och skadliga substanser. n svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 73 Boktips ALFAHANNEN Mord för mord Alfa Hannen är den avslutande delen i Katarina Wennstams trilogi om mäns våld mot kvinnor. I boken Mord för mord tar Simon Kernick oss tillbaka till Londons undre värld där det pågår en gigantisk mordkomplott. Titeln syftar på romanens negativa pol, en framgångsrik skådespelare som utövar sexuellt våld mot unga kvinnor. Ryktena går, alla ”vet” att Jack Rappe inte är snäll mot de unga, blåögda kvinnorna, men givetvis bländas de ändå. När han nu är så charmig, så känd, så imponerande. Flickorna sveps med, de trippar intet ont anande med honom hem och förväntar sig ett lyckligt kärleksförhållande. När de sedan far illa har de ingenting att anmäla, de ville ju själva. Bara inte detta. De vanligaste våldtäkterna är inte de som begås av okända män mot kvinnor i skogspartier. De vanligaste är de våldtäkter där kvinnan och mannen känner varandra, när de har eller har haft en kärleksrelation. I ”Alfahannen” heter flickan Emma Wahl, en tindrande ung kvinna som får sitt livs första filmroll mot den kände Jack Rappe. Självklart följer hon med när han vill ”diskutera rollen”, självklart förälskar hon sig i honom. Han är ju inte alls som folk säger! Det som följer är den vanliga sjaskiga berättelsen om ett maktförhållande: han ringer inte, hon väntar vid telefonen. Hon blir allt mer osäker i relation till honom, samtidigt som han ger henne en självkänsla utåt när hon blir fotograferad av skvallerpressen som hans sällskap. Till slut får Emma Wahl nog och hugger en flaska mot Rappes mage. Det är en given förstasidesnyhet när Rappe hittas vid sitt lyxiga brygghus med ett livshotande sår i magen. Natten är densamma då han precis fått sitt livs första guldbagge. Wennstam vet vad hon vill, hon kan sitt ämne och hennes skrivande drivs av ett aldrig sviktande engagemang, Hon skriver om behandlingen av våldtäktsoffer i förundersökningar och rättssalar, om juridiska gråzoner och genusmönster i polis och filmvärlden. ”Alfahannen” håller ett högt tempo, och Katarina Wennstam har inga svårigheter med att bygga upp spänningen. Men hon gör det väl enkelt för sig, i ett slags bestselleristisk iver där det räcker med att berätta om lyxvillor, drinkar, filminspelningar. Här är varken personer eller brott mer än snabba skisser, effektivt berättade men utan större finess. Ibland kan brittiska deckare bli nära nog synonymt med landsbygd, tedrickande och puttrigt mysrys. Mord för mord är dock inte ett dugg mysig. Femtusen dollar för några timmars arbete – det är vad den tidigare legosoldaten Max Iversson erbjuds av nattklubbsägaren Roy Folder för att agera säkerhetsvakt vid ett ”affärsmöte”. Iversson har svårt att tacka nej och tillsammans med två kollegor beger han sig till en övergiven industrifastighet där mötet skall äga rum. Någonting går snett och det hela slutar med ett fruktansvärt blodbad där Iverssons män mister livet. Den före detta legosoldaten Iversson och kriminalinspektör John Gallan känner inte varandra. Trots det jagar de en och samma mördare. Iversson vill ha tag på den – eller för all del de – som mördade två av hans män vid ett till synes enkelt uppdrag arrangerat av Roy Fowler. Gallan i sin tur vill veta vad som hände när en av Fowlers dörrvakter dog av ett ormgift. Gallan inser snart att han är en gigantisk mordkomplott på spåren. Förlag: Bonnier pocket Pocketförlaget Recension: Åsa Dahlberg Recension: Åsa Dahlberg 76 svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Båda är fast beslutna att ta reda på sanningen, men är de verkligen beredda på att mista livet på köpet? Iversson försöker ta reda på vem som höll i vapnet som dödade två av hans män. Under hans privata utredning träffar han en tjej som han kärar ner sig i och tillsammans smider de planer för att senare kunna leva ett liv i rikedom och kärlek. Någonting går dock snett och båda får på det hårda sättet veta att man ska vara försiktig med vem man litar på. Simon Kernicks tidigare böcker Handel med döden och En bra dag att dö har fått lysande recensioner i såväl utländsk som svensk press. Bakom Kernicks böcker ligger grundlig research och han har mycket välförtjänt hyllats av en enhällig kritikerkårför sina verklighetstrogna skildringar av brittiskt polisarbete. Kernick skriver lättläst och rent. Det finns inga ord som historien hakar upp sig på, inga skumma vändningar som avleder och inte heller några icke uppföljda stickspår. Rent och snyggt och mycket spännande. Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 10.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer. Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Anabola Androgena Steroider 2.1 ANABOLA ANDROGENA STEROIDER Anabola Androgena Steroider Upplaga 2.1 Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och den illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. Gunnar Hermansson och Tommy Moberg I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder. Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Den idiotiska klubben En bok av Göran Bohlin Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Mandom, mod och morske män En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 77 Lösning Kryss 3-11 Inför julen skickar vi bokpriser till er fem trogna krysslösare som skickat in rätta lösningar. Maria Landström, GÄLLIVARE Lars Widholm, NORRKÖPING Lars Norberg, SPÅNGA Lennart Hallberg, Göteborg Thomas Carlsson, Stockholm Ett stort GRATTIS till er. Krysset kommer från och med nästa år att utgå, bland annat till följd av vissa förändringar i tidningens utgivningsplan. Jag önskar alla krysslösare en God jul och ett Gott Nytt År. Stipendierutan Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. SNPF:s PTN-stipendium Resebidrag SNPF:s stipendium för Årets Observation Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 78 Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium svenska narkotikapolisföreningen 4-2011 Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024