Miljöprogrammet 2012-2015 - Grankulla svenska församling
GRANKULLA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET MILJÖGRANSKNING OCH MILJÖPROGRAM 2012–2015 Innehåll 1. FÖRORD ......................................................................................................................................................... 1 2. TILL LÄSAREN ................................................................................................................................................. 2 3. UTFORMNINGSPROCESS FÖR MILJÖLEDNINGSSYSTEMET............................................................................ 2 3.1. Miljöarbetsgrupp eller miljöansvarig ..................................................................................................... 2 3.2. Intern miljögranskning ........................................................................................................................... 3 3.3. Miljöprogram ......................................................................................................................................... 3 3.4. Ledningen förbinder sig och miljöansvarig tillsätts................................................................................ 3 3.5. Utbildning av personalen ....................................................................................................................... 3 3.6. Auditering (extern miljögranskning) ...................................................................................................... 4 3.7. Miljöansvariga för uppgiftsområdena .................................................................................................... 4 3.8. Intern fortbildning .................................................................................................................................. 4 3.9. Extern information ................................................................................................................................. 4 3.10. Övriga åtgärder .................................................................................................................................... 5 3.11. Miljömål för perioden 2009–2015 ....................................................................................................... 5 4. VERKSAMHET OCH EKONOMI ....................................................................................................................... 6 4.1. Verksamhets- och ekonomiplan............................................................................................................. 6 4.2. Byggnadsverksamhet och markanvändning .......................................................................................... 6 4.3. Upphandlingar ........................................................................................................................................ 6 4.4. Etisk placeringsverksamhet .................................................................................................................... 6 4.5. Missionsarbetets och den internationella diakonins andel av skatteintäkterna ................................... 7 4.6. Ekologisk byggnadsverksamhet och investeringar ................................................................................ 7 4.7. Miljömärkta produkter ........................................................................................................................... 7 4.8. Miljöindikatorer ..................................................................................................................................... 8 4.9. Övriga åtgärder ...................................................................................................................................... 8 4.10. Miljömål för perioden 2012−2015 ....................................................................................................... 8 5. MILJÖFOSTRAN .............................................................................................................................................. 9 5.1. Plan för miljöfostran............................................................................................................................... 9 5.2. Skapelsens söndag och övrigt gudstjänstliv ......................................................................................... 10 5.3. Miljöaspekter i de olika uppgiftsområdena ......................................................................................... 10 5.4. Specialgudstjänster med miljön som tema .......................................................................................... 12 5.5. Miljöfostran enligt genomslagsprincipen............................................................................................. 12 5.6. Särskilda miljöevenemang ................................................................................................................... 12 5.7. Samarbete med olika aktörer............................................................................................................... 13 5.8. Ställningstaganden i miljöfrågor .......................................................................................................... 13 5.9. Övriga åtgärder .................................................................................................................................... 13 5.10. Miljömål för perioden 2010–2015 ..................................................................................................... 13 6. AVFALLSHANTERING .................................................................................................................................... 14 6.1. Miljöutredning av avfallshanteringen .................................................................................................. 14 6.2. Avfallshanteringsplan ........................................................................................................................... 15 6.3. Hantering av miljöfarligt avfall ............................................................................................................. 15 6.4. Hantering av bioavfall .......................................................................................................................... 16 6.5. Insamling av nyttoavfall ....................................................................................................................... 16 6.6. Gravljus................................................................................................................................................. 16 6.7. Frivillig insamling av nyttoavfall ........................................................................................................... 16 6.8. Minskning av engångsprodukter .......................................................................................................... 16 6.9. Övriga åtgärder för att minska på avfallsmängden .............................................................................. 17 6.10. Minskning av restavfall (till avstjälpningsplatser) .............................................................................. 17 6.11. Övriga åtgärder .................................................................................................................................. 17 6.12 Miljömål för perioden 2010–2015 ...................................................................................................... 17 7. STÄDNING .................................................................................................................................................... 19 7.1. Miljöutredning av städning .................................................................................................................. 19 7.2. Miljömärkta produkter ......................................................................................................................... 19 7.3. Miljökriterier för upphandling ............................................................................................................. 19 7.4. Ordnandet av avfallshanteringen......................................................................................................... 19 7.5. Utbildning av personalen ..................................................................................................................... 20 7.6. Avstående från skadliga ämnen ........................................................................................................... 20 7.7. Alternativa produkter........................................................................................................................... 20 7.8. Övriga åtgärder .................................................................................................................................... 20 7.9. Miljömål för perioden 2011−2015 ....................................................................................................... 20 8. FASTIGHETSSKÖTSEL.................................................................................................................................... 21 8.1. Uppföljning av energi- och vattenförbrukningen................................................................................. 21 8.2. Energibesiktning ................................................................................................................................... 22 8.3. Utnämning av energiansvarig .............................................................................................................. 22 8.4. Utbildning av personalen ..................................................................................................................... 22 8.5. Realisering av sparmålen ..................................................................................................................... 22 8.6. Användning av förnybar energi ............................................................................................................ 22 8.7. Grön el och värme ................................................................................................................................ 23 8.8. Energisparvecka ................................................................................................................................... 23 8.9. Övriga åtgärder .................................................................................................................................... 23 8.10. Miljömål för perioden 2010–2015 ..................................................................................................... 23 9. KÖK OCH MATBESPISNING .......................................................................................................................... 24 9.1. Miljöutredning av avfallshanteringen .................................................................................................. 24 9.2. Energibesiktning ................................................................................................................................... 24 9.3. Miljömärkta produkter ......................................................................................................................... 24 9.4. Rättvisemärkta produkter .................................................................................................................... 25 9.5. Näringsrekommendationer .................................................................................................................. 25 9.6. Närproducerade produkter .................................................................................................................. 25 9.7. Ekologiska produkter............................................................................................................................ 25 9.8. Vegetarisk kost ..................................................................................................................................... 25 9.9. Tilläggspoäng för rättvisemärkta produkter ........................................................................................ 25 9.10. Tilläggspoäng för avfallshanteringen ................................................................................................. 25 9.11. Övriga åtgärder .................................................................................................................................. 26 9.12. Miljömål för perioden 2011–2015 ..................................................................................................... 26 10. KONTORSARBETE ....................................................................................................................................... 27 10.1. Miljöutredning av avfallshanteringen ................................................................................................ 27 10.2. Energispartips..................................................................................................................................... 27 10.3. Miljömärkta produkter ....................................................................................................................... 27 10.4. Upphandling ....................................................................................................................................... 27 10.5. Minskning av pappersåtgången ......................................................................................................... 28 10.6. Minskning av engångsprodukter ........................................................................................................ 28 10.7. Övriga åtgärder .................................................................................................................................. 28 10.8. Miljömål för perioden 2010–2015 ..................................................................................................... 29 11. BEGRAVNINGSPLATSER OCH GRÖNOMRÅDEN ......................................................................................... 30 11.1. Miljöutredning.................................................................................................................................... 30 11.2. Skötselanvisningar och utbildning ..................................................................................................... 30 11.3. Ordnandet av avfallshanteringen....................................................................................................... 30 11.4. Inventering av begravningsplatsens kulturhistoriska värden ............................................................ 30 11.5. Områden för naturenlig skötsel ......................................................................................................... 31 11.6. Minneslundar i naturtillstånd............................................................................................................. 31 11.7. Perennor och övriga planteringar ...................................................................................................... 31 11.8. Minskning av skadliga kemikalier....................................................................................................... 31 11.9. Alternativ till gravlyktor med plasthölje............................................................................................. 31 11.10. Insamlingsplatser för nyttoavfall...................................................................................................... 31 11.11. Minskning av bevattningsvatten ...................................................................................................... 31 11.12. Arbetsmaskiner och bränslen med lågutsläpp ................................................................................. 31 11.13. Övriga åtgärder ................................................................................................................................ 31 11.14. Miljömål för perioden 2010–2015 ................................................................................................... 32 12. LÄGERGÅRDAR OCH KURSCENTER ............................................................................................................ 32 12.1. Miljöutredning.................................................................................................................................... 32 12.2. Miljöprogram ..................................................................................................................................... 33 12.3. Ordnande av avfallshanteringen ........................................................................................................ 33 12.4. Behandlingen av avfallsvatten ........................................................................................................... 33 12.5. Skydd av naturvärden ........................................................................................................................ 33 12.6. Kompostering av bioavfall .................................................................................................................. 33 12.7. Fågelholkar och naturstigar ............................................................................................................... 34 12.8. Frivilliga naturskyddsobjekt ............................................................................................................... 34 12.9. Transporter ........................................................................................................................................ 34 12.10. Övriga åtgärder ................................................................................................................................ 34 12.11. Miljömål för perioden 2012–2015 ................................................................................................... 34 13. SKOGSSKÖTSEL .......................................................................................................................................... 35 13.1. Efterfölja skogslagens miljönormer ................................................................................................... 35 13.2. Efterfölja naturskyddslagen ............................................................................................................... 35 13.3. Certifiering av skogar ......................................................................................................................... 35 13.4. Bevara stora rovfåglars och flygekorrars bon .................................................................................... 35 13.5. Växelverkande skogsplanering ........................................................................................................... 35 13.6. Utbildning av ansvarspersoner .......................................................................................................... 35 13.7. Inrätta naturminnesmärke eller naturskyddsområde ....................................................................... 36 13.8. Traditionsskog .................................................................................................................................... 36 13.9. Återställa skogar................................................................................................................................. 36 13.10. Avstå från sommaravverkningar ...................................................................................................... 36 13.11. Övriga åtgärder ................................................................................................................................ 36 13.12. Miljömål för perioden 2010–2015 ................................................................................................... 36 14. TRAFIK ........................................................................................................................................................ 37 14.1. Trafikutredning................................................................................................................................... 37 14.2. Fordonens energiförbrukning och service ......................................................................................... 37 14.3. Miljökrieterier vid upphandling ......................................................................................................... 38 14.4. Val av bränsle ..................................................................................................................................... 38 14.5. Utbildning i ekonomisk körstil............................................................................................................ 38 14.6. Samåkning och gemensamma transporter ........................................................................................ 38 14.7. Ökning av lätt och kollektivtrafik ....................................................................................................... 38 14.8. Utvecklingen av logistiken för funktionerna ...................................................................................... 38 14.9. Övriga åtgärder .................................................................................................................................. 38 14.10. Miljömål för perioden 2010–2015 ................................................................................................... 39 BILAGOR........................................................................................................................................................... 40 Bilaga nr 1: Upphandlingsstadga ................................................................................................................. 40 Bilaga nr 2: Förfrågan om ljus ..................................................................................................................... 41 UPPSKATTNING AV TILLÄGGSPOÄNG .............................................................................................................. 42 Översättning till svenska: Tage Lampén 1 1. FÖRORD Kärnan i det kristliga livet är tro på Gud, som världsalltets skapare. Vår tro är att världen, där vi lever och de begränsningar som gäller, är Guds vilja skapade och bra. Gud har gett åt människan i den av Gud skapade världen en speciell ställning och uppgift. Människan är en levande själ, som avviker från allt annat som Gud skapat. Gud har gett åt oss en fri vilja, förmåga att planera framtiden och se den, som ännu inte syns. Han har gett oss förmågan att förstå vad ansvar betyder. Bland de skapade är det bara människan som kan förstöra världen där vi lever i. Vi har dock ingen rätt till det. Vi har fått en skyldighet att sörja för att även kommande släktled samt representanter för växt- och djurriket kan leva i denna världen. I miljöfrågor räcker inte tal, det behövs även handlingar. Miljöprogrammet för Grankulla samfällighet är ett sätt, som vi gemensamt strävar att bära vårt ansvar för naturen. Vi hör även själva till naturen och är beroende av den. Jag vill tacka alla de förtroendevalda och arbetstagare i församlingarna som varit med om att göra upp detta program. Det har behandlats bl.a. i alla gemensamma arbetsmöten under år 2010. Ett stort tack riktar jag till diakon Sinikka Salomaa samt till miljöarbetsgruppens medlemmar. Utan Tage Lampéns och Juhani Manninens insats hade det inte varit möjligt att få arbetet färdigt. Ett tack till er! Miljöprogrammet är nu utarbetat. Det är början. Den förbinder oss alla att genomföra de riktlinjer, som finns i detta program. Således gemensamt framåt. Tack för att du är med! Mauri Vihko kyrkoherde ordförande för gemensamma kyrkorådet 2 2. TILL LÄSAREN Du har framför dig Grankulla kyrkliga samfällighets miljöutredning och miljöprogram för åren 2012– 2015, som har tagits fram för ansökan om Kyrkans miljödiplom. Dess rubriksättning och styckeindelning följer den struktur som finns i 2005 års handbok för kyrkans miljödiplom. Detta underlättar jämförelsen mellan miljöprogrammet och de krav som miljödiplomet ställer. Handboken för kyrkans miljödiplom är indelad i 14 huvudkapitel, som omfattar alla temaområden som ingår i diplomet börjande från presentation av diplomet och slutande med trafiktemat. Detta miljöprogram innehåller motsvarande kapitel med samma underrubriker. Som fortsättning på dessa finns i varje kapitel ännu ”Miljömål för perioden 2012–2015”. Man strävar att genomföra dessa miljömål inom den uppsatta tidsplanen och i den årliga ekonomi- och verksamhetsplanen finns en utredning hur de genomförts. Miljöprogrammets kriterier grundar sig på samfällighetens egna samt på god beprövad praxis som presenteras i handboken för kyrkans miljödiplom. Verksamheten utvecklas för att svara på yttre och inre förändringar. Miljömålen tas med som en punkt i de i de årliga verksamhetsplanerna. De personer som är ansvariga för de olika åtgärderna kan inte ensamma upprätthålla och utveckla systemet. Inte heller miljöarbetsgruppens verksamhet är tillräcklig, utan hela personalen och de som använder samfällighetens tjänster inverkar för sin egen del hur målsättningarna uppfylls. 3. UTFORMNINGSPROCESS FÖR MILJÖLEDNINGSSYSTEMET 3.1. Miljöarbetsgrupp eller miljöansvarig Det gemensamma församlingsrådet beslöt vid sitt möte 23.3.2009 att ansöka om miljödiplom och tillsatte 1.9.2009 följande medlemmar till miljöarbetsgruppen: Tage Lampén Satu Luode Sinikka Salomaa Pippi Collander Juhani Manninen Sari Laamanen Jukka Sipponen Ola Byfält Carola-Tonberg-Skogström ordförande, förtroendevald, svenska församlingen sekreterare, diakon, suomalainen seurakunta (till 31.12.2009) sekreterare, diakon, suomalainen seurakunta (fr.o.m. 31.12.2009) medlem, förtroendevald, svenska församlingen medlem, förtroendevald, suomalainen seurakunta ekonomichef, representant för samfälligheten (fr.o.m. 27.11.2009) övervaktmästare, representant för samfälligheten (fr.o.m. 1.2.2010) tf. kaplan, svenska församlingen (21.1−31.3.2011) kaplan, svenska församlingen (fr.o.m. 1.4.2011) 3 3.2. Intern miljögranskning Miljöarbetsgruppen gjorde en intern miljögranskning år 2010. I den granskade man de olika verksamhetsformerna tillsammans med personer som ansvarar för ifrågavarande verksamhet. I granskningen behandlades samfällighetens alla verksamhetsformer och den miljöpåverkan som de ger upphov till. 3.3. Miljöprogram Med miljögranskningen som bas gjordes upp ett miljöprogram för åren 2012-2015, i vilket man framlade konkreta miljömål och ansvarspersoner för dem. Det gemensamma församlingsrådet godkände miljöprogrammet i juni 2011. Församlingarnas personal och de förtroendevalda informeras om miljöprogrammet. En av stiftet utnämnd auditerare granskar miljöledningssystemet under hösten 2011. Årligen följer man upp i samfällighetens bokslut och verksamhetsberättelse hur de miljömål som fanns i miljöprogrammet genomförts. I verksamhets- och ekonomiplanen presenteras följande års miljömål noggrannare för varje verksamhetsform. 3.4. Ledningen förbinder sig och miljöansvarig tillsätts Det gemensamma församlingsrådet förband sig till Grankulla samfällighets miljöprogram då det beslöt den 23.3.2009 att ansöka om Kyrkans miljödiplom för åren 2012-2015. Det gemensamma kyrkorådet förband sig till miljömålen genom att godkänna miljöprogrammet. Det gemensamma kyrkorådet valde i juni 2011 ekonomichef Sari Laamanen till miljöansvarig för samfälligheten. Till personens uppgifter hör att följa upp hur miljöprogrammets miljömål genomförts, utbildning av personalen och andra uppgifter som man kommit överens om i arbetsfördelningen. Det gemensamma församlingsrådet beslöt att miljöansvarige även i fortsättningen kan använda miljöarbetsgruppens sakkunskap vid skötseln av sina uppgifter. Efter att det gemensamma församlingsrådet godkänt miljöprogrammet, skickas det till kännedom till det gemensamma församlingsfullmäktige samt till församlingsråden och då får alla förtroendevalda vetskap om programmet. 3.5. Utbildning av personalen I samband med miljögranskningen berättade miljöarbetsgruppen om miljöpåverkans betydelse och poängterade varje arbetstagares eget ansvar i miljöärenden. Dessutom har temat behandlats i församlingarnas interna arbetsmöten samt i samfällighetens gemensamma arbetsmöten. På ett av miljöarbetsgruppens möten gästade en representant 4 för Esbo kyrkliga samfällighet som berättade om utarbetning och ansökningsprocess för Esbo kyrkliga samfällighets miljödiplom. På ett annat möte har Grankulla stads representant presenterat WWF:s Green Office-emblem som staden erhållit. 3.6. Auditering (extern miljögranskning) Då miljöprogrammet har blivit färdigt och det gemensamma församlingsrådet godkänt det ska programmet auditeras dvs. man gör en extern miljögranskning. Auditeringen görs av en opartisk person som Esbo domkapitel utsett. 3.7. Miljöansvariga för uppgiftsområdena Det gemensamma församlingsrådetrådet beslöt att den egentliga miljöansvarigas uppgifter sköts av en person. De som ansvarar för olika verksamhetsområden sköter för sin del de uppgifter som hänför sig till miljön. Miljöarbetsgruppen fortsätter sin verksamhet under ledning av miljöansvarig, och stöder miljöansvarige och de som är ansvariga för olika uppgiftsområden. 3.8. Intern fortbildning Personalens miljöskolning tas som en del av arbetstagarnas fortbildning. Den tas med som en del av samfällighetens interna utbildningsplan. Som en del av utvecklingssamtalen går man igenom miljöutbildningen. I de interna arbetsmötena behandlas miljöärendena som en punkt. Till kyrkans miljödagar sänds åtminstone en deltagare. Miljöarbetsgruppen fortsätter sin verksamhet och ger vid behov sin sakkunskap åt personalen. 3.9. Extern information På samfällighetens och församlingarnas hemsidor informeras om miljöprogrammet och resultaten av det. I den svenska församlingens egen tidning ”Vår församling” berättas om temat. Kyrkliga tidningar, t.ex. ESSE och Kyrkpressen kan utnyttjas vid spridning av information. Dessutom kan man använda lokalbladet Kaunis-Grani med stor upplaga för information. Miljöarbetsgruppens medlemmar delar aktivt med sig av sina synpunkter i sina sociala nätverk. 5 3.10. Övriga åtgärder Miljöarbetsgruppen gjorde en miljöattitydkartering hösten 2009. Frågeformulären skickades till samfällighetens personal och förtroendevalda. Svarsprocenten var ungefär 50 och attityden var huvudsakligen positiv. 3.11. Miljömål för perioden 2009–2015 Miljömål Ansökan om kyrkans miljödiplom och tillsättande av miljöarbetsgrupp Förfaringssätt Tidtabell Det gemensamma för- 2009 samlingsrådet beslöt på sitt möte att söka miljödiplom och tillsatte en miljöarbetsgrupp Gjord 2010 Intern miljögranskning Miljöprogram Utarbetat Ledningen förbinder Framställd sig, miljöansvarig tillsätts och miljöarbetsgruppen fortsätter Utbildning av Årlig utbildning personalen Auditering (extern Auditering görs miljögranskning) Uppgiftsområdenas Ansvariga för uppgiftsmiljömedhjälpare områdena hjälper för sin del Intern fortbildning Miljöledningssystemet och dess genomförande Extern informatrion Samfällighetens och församlingarnas hemsidor, församlingstidning, kyrkliga publikationer och lokaltidning. Övriga åtgärder Attitydkartering Ansvarig Gemensamma församlingsrådet Miljöarbetsgruppen 2011 2011 Miljöarbetsgruppen Gemensamma församlingsrådet Årligen Den miljöansvariga och miljöarbetsgruppen Gemensamma församlingsrådet Ansvariga för uppgiftsområden 2011 Årligen Årligen Miljöansvarig och miljöarbetsgruppen Årligen i samband Miljöansvarig med evenemangen Gjord 2009 Förnyas 2013 Miljöansvarig 6 4. VERKSAMHET OCH EKONOMI 4.1. Verksamhets- och ekonomiplan I samfällighetens verksamhets- och ekonomiplan för år 2011 finns första gången en notis om ansökan av miljödiplom. I ansökningsprocessen granskas olika delområdens miljöpåverkan. Miljömålen sätts upp i samfällighetens följande verksamhets- och ekonomiplan. I kommande verksamhetsberättelser kommer man att rapportera hur miljömålen genomförts. Då man sätter upp miljömål för år 2012 är jämförelseobjekt är valda miljöindikatorer för fastigheterna på kyrkbacken som förverkligast år 2010: – Blandavfall – Bioavfall – Miljöfarligt avfall – Specifik värmeförbrukning (kWh/Rm3) – Specifik elförbrukning (kWh/Rm3) 3,74 ton 0,97 ton nivån bestäms år 2011 44,62 472,50 4.2. Byggnadsverksamhet och markanvändning I byggnadsverksamhet och markanvändning följer man gällande lagar och författningar samt miljöföreskrifter. 4.3. Upphandlingar I samfälligheten finns från år 2009 i kraft ett regelverk för intern tillsyn av bokföring och betalningsrörelse. Regelverket innehåller även samfällighetens upphandlingsanvisningar. Som huvudregel är att samfällighetens upphandlingar bör ske enligt god förvaltningssed och de bör följa lagen om offentlig upphandling. Till upphandlingarna hänför sig direktiv som bestäms i upphandlingsregelverket. Upphandlingsreglerna utarbetas under år 2011. I upphandlingsreglerna kommer man att beakta bl.a. upphandlingarnas miljöegenskaper och krav samt rättvisemärkta produkter. 4.4. Etisk placeringsverksamhet Kyrkliga samfälligheten och församlingarna följer i alla sina placeringar de principer som kyrkostyrelsen gjort upp för etisk placeringsverksamhet. 7 4.5. Missionsarbetets skatteintäkterna och den internationella diakonins andel av Av samfällighetens budgeterade skatteintäkter anvisas 7 % mission och internationellt diakoniarbete. Enligt församlingsrådenas beslut delas detta belopp i förhållande till den språkliga bl.a. folkmängden till Finska Missionssällskapet, Kyrkans Utlandshjälp och Finlands Sjömanskyrka. 4.6. Ekologisk byggnadsverksamhet och investeringar För tillfället finns det inte byggnadsverksamhet eller investeringar inom synhåll. Inom byggnadsverksamhet och investeringar har beslutat följa en praxis som grundar sig på god byggsed och hållbar utveckling. 4.7. Miljömärkta produkter På kontoret strävar man till använda miljömärkta produkter i den mån det är praktiskt möjligt. Kopieringsmaskinerna kräver lämpligt papper, arkiveringen ställer också sina krav på pappret. Returfiberpapper är problematiskt, för det kan inte användas vid arkivering. Samfälligheten har mycket material som ska arkiveras bestående eller i 50-75 år, så det är inte möjligt att helt övergå till returfiberpapper. Miljömärkta produkter används i följande produktgrupper: – kuvert – blockpapper – rengöringsmedel – kontorspapper – toalettpapper – te – pappershanddukar – kaffe – flytande tvål till händer – socker – diskmedel – frukt – moppar – datorer – inredningsmaterial – kopieringsmaskiner 8 4.8. Miljöindikatorer Blandavfall Bioavfall Miljöfarligt avfall Elförbrukning Vatteförbrukning Värmeförbrukning 4.9. Övriga åtgärder Församlingarna samlar kläder, leksaker, ur bruk tagna maskiner och apparater och skickar dem 1- 2 gånger i året till Sangaste församling i Estland och till andra vänförsamlingar. Sådana klädesplagg som inte kan användas förs till Grankulla Marthors insamling för vidare distribution och industriell tillverkning av lump. Församlingarna deltog år 2010 i kampanjen ”Läskillä lukutaitoa”. Resultatet var 107,5 kg, vilket gav 1613 euro. Med denna summa stöddes Neapels barn att lära sig läsa. 4.10. Miljömål för perioden 2012−2015 Miljömål Verksamhets- och ekonomiplan Upphandlingar Etisk placeringsverksamhet Förfaringssätt I ekonomiplanen reserveras tillräckligt med resurser för personalens miljöutbildning Följs upphandlingsreglerna som utarbetats år 2011 Kyrkliga samfälligheten och församlingarna följer i alla sina placeringar de principer som kyrkostyrelsen gjort upp för etisk placeringsverksamhet Tidtabell Årligen då budgeten görs upp Ansvarig Kyrkoherdarna och ekonomichefen Granskas årligen Ekonomichefen och övervaktmästaren Årligen då budgeten Ekonomichefen görs 9 Missionsarbetets och den internationella diakonins andel av skatteintäkterna Samfälligheten anvisar 7 % av den budgeterade skatteintäkten till internationellt diakoniarbete. Församlingarna delar enligt beslut av församlingsråden ut detta belopp i förhållande till folkmängden. Miljömärkta Kyrkliga samfälligprodukter hetens upphandlingsregel. Vid all upphandling är ett kriterium miljöegenskaperna. Miljöindikatorer Miljömålens genomförande följs årligen upp med hjälp av indikatorerna Övriga åtgärder – Fortsättning och projekt som hänför utveckling av matesig till miljön rialåtervinning Årligen då budgeten Kyrkoherdarna och görs ekonomichefen Granskas årligen Ekonomichefen, övervaktmästaren och husmor Årligen med hjälp av Övervaktmästaren sammanställningstabeller Årligen i form av Hela personalen lämpliga projekt 5. MILJÖFOSTRAN 5.1. Plan för miljöfostran ”Församlingens miljöfostran grundar sig på den kristna skapelsetron. Gud skapade inte växter och djur enbart för människan, utan de har också ett värde i sig. Å andra sidan satte Gud människan att bruka och bevara sin skapelse. Kristendomen satte stopp för dyrkan av naturen, men Bibelns Gud klär inte av naturen dess helighet, tvärtom, Gud välsignade fiskarna, fåglarna, människorna och jordens frukter (1 Mos.22,28,5 Mos.7:13). Det som har välsignats får inte behandlas hur som helst – Bibeln förespråkar en måttlig livsstil”. (Kyrkans miljöhandbok 2005). Miljöfostran ingår i den ekonomiska planeringen. I varje delområde i den ekonomiska planen har nämnts hur miljön beaktas. I verksamhetsberättelsen nämns hur miljöfostran på varje arbetsområde genomförts och miljömålen sätts upp i verksamhetsplanen. Som bäst genomförs miljöfostran i verksamheten enligt genomslagsprincipen. Kyrkliga samfälligheten strävar att med sitt eget exempel inverka på människornas attityder och beteende och att ta ställning i miljöfrågor. I fråga om skötsel av fastigheter och miljö 10 genomförs enligt hållbar utveckling. Samfälligheten deltar i den årligen återkommande WWF:s Earth Hour -kampanj genom att släcka belysningen i sina fastigheter. 5.2. Skapelsens söndag och övrigt gudstjänstliv I samfällighetens församlingar har man i förkunnelserna tagit i betraktande naturtemat bl.a. i predikan under skapelsens söndag och genom val av psalmer, samt i barn-, mor-, och kyrkokörens program som framförs i mässan. 5.3. Miljöaspekter i de olika uppgiftsområdena Barnarbete I dagklubbsverksamheten har barnen undervisats i följande teman både i klubben och hemma: – föräldrarna lär sig att packa barnens matsäck i askar i stället för i plastpåsar samt att använda flaskor i stället för saftburkar – man har berättat för barnen om återvinning, man har visat hur man sorterar avfall och i samband med måltider övervakat sorteringen – barnen lär sig släcka onödig belysning – barnen lärs att respektera naturen och djuren – familjer har getts goda råd hur man sorterar bl.a. barnmatsburkar, plastaskar, små plåtburkar samt att man sätter bioavfall i rätt kärl Ungdoms- och skriftskoleverksamhet – resorna till lägren sker med samtransport – materialåtervinning på läger och lägerområde, eftersom förutsättningarna redan finns – tomma flaskor och burkar som samlats under resor förs till butik för återvinning. De erhållna pengarna skickas till ungdomarnas eget fadderbarn (Finska Missionssällskapet) 11 – man poängterar att ta bara den mängd mat, som man har för avsikt att äta. Detta gör att man kan optimera mängden mat och minska på bioavfallet. Eventuell överbliven mat (bröd och annat liknande) paketeras för att användas följande gång – vid information koncentrerar man sig på att använd e-post, Facebook samt församlingarnas hemsidor och samtidigt minimerar man användningen av papper – lägerbrev, tillståndslappar och andra liknande ärenden om läger skrivs ut på papper som använts förut. Kuverten är ekologiska. Man undviker onödig kopiering – man dryftar naturen-skapande-skapelsen: hur lever vi, själviskt eller med tanke på andra eller hela världen? – man lär sig hur man kan minska på sin egen konsumtion samt undvika onödiga köp – man uppmanar använda kollektivtrafik, man uppmuntrar att promenera och cykla – under ungdomarnas klubbträff 2.9.2010 hade man Ett skräp om dagen -kampanjen som tema. Ungdomarna samlade minst fem skräp i kyrkans omgivning Diakoniverksamhet – I Hyvän tuulen ystäväkerho och i Tisdagsträffen har man berättat om hur viktigt det är med sortering och återanvändning samt om miljödiplomet och om dess ansökningsprocess – resor till olika begivenheter sker med samtransport – vid sammankomster används Rättvisemärkta produkter (kaffe, te, blommor) – använda emballage och annat material (papper, kuvert och dylikt) sparas för återanvändning – I kursen för frivilligarbete berättades om miljödiplomet samt om användningen av rättvisemärkta produkter – en av de förtroendevalda deltog i Kyrkans miljödagar. I diakonisammankomster berättade han om föredragen på miljödagarna och om kyrkans gemensamma miljömål – församlingarna samlar in ur bruk tagna kläder och adb- och andra apparater och skickar dem bl.a. till Estland, Sangaste församling – kläder som inte kan användas distribueras via Grankulla Marthor för att användas inom industrin Kyrkomusik – – – – – firande skapelsens söndagar skapelsetematik vid val av psalmer resor till olika evenemang med samtransport minimering av pappers programblad i verksamheten har man i likhet med andra delområden följt med hur mycket energi som sparats samt återanvänt och sorterar material – i barn- och mammakörens repertoar finns sånger som hänför sig till värnande av skapelsen – kantorerna rör sig i Grankulla i allmänhet till fots eller med cykel. Även arbetsresorna sker med kollektivtrafik eller med cykel – i skolningstillfällen har kantorn använt tåg i stället för flyg, fastän med tanke på tidsanvändningen hade flyg hade varit ett betydligt smidigare alternativ, och det hade inte heller varit någon större skillnad 12 – då man skriver ut eller kopierar med klubblokalens lilla skrivare, strävar man i musikarbetet att använda papper som redan använts förut – körmaterial har så ofta som möjligt skrivits på papprets båda sidor – i fråga om gåvor och uppvaktning med blommor samt vid körens eller konsertartister servering används nära producerade produkter eller Rättvisemärkta produkter samt vegetariska alternativ 5.4. Specialgudstjänster med miljön som tema – Skapelsens söndagsmässor firades i september och oktober år 2010 – i svenska församlingen var under påsken 2011 var pilgrimsvandring som tema – i val av psalmer beaktas miljöteman 5.5. Miljöfostran enligt genomslagsprincipen – miljöfostran har getts på följande delområden: o barnverksamhet o ungdoms- och skriftskoleverksamhet o diakonin o kyrkomusiken Själva genomförandet beskrivs i punkt 5.3. 5.6. Särskilda miljöevenemang – församlingsmedlemmarna har deltagit i stadens vårliga städtalkon 13 5.7. Samarbete med olika aktörer – – – – samarbete med skolor, daghem och -klubbar har pågått under årtionden man har haft täta kontakter med olika partier via förtroendevalda har man haft täta kontakter med Suomen Latu, Natur och Miljö samt Suomen luonnonsuojeluliitto och ståndpunkterna kommer väl fram tillsammans med Suomen Ramattuopisto har man haft samarbete i musikverksamheten 5.8. Ställningstaganden i miljöfrågor Miljöarbetsgruppen gjorde en förfrågan till en stearinljusfabrikant om möjligheten att få ekoljus i stället för värmeljus med aluminiumhölje. Producenten kan inte för tillfället producera dem, men är färdig att utreda, om det finns möjlighet att på nytt börja tillverka dem. Svaret finns i bilaga nr 2. 5.9. Övriga åtgärder – församlingarna har arrangerat pilgrimsvandringar 1-2 gånger i året. 5.10. Miljömål för perioden 2010–2015 Miljömål Plan för miljöfostran Förfaringssätt Tas med i år 2012 verksamhetsplan Skapelsens söndag och Skapelsens söndag övrigt gudstjänstliv samt val av psalmer vid olika sammankomster Miljöaspekter i de olika Inom församlingarnas uppgiftsområdena alla uppgiftsområden dryftar och utvecklar man teman som hänför sig till miljön Specialgudstjänster med Gudstjänster med miljön som tema pilgrimsvandring som tema samt genom att beakta temat vid val av psalmer Tidtabell 2012 Ansvarig Sektoransvariga Hela året Kyrkoherdarna kantorerna Hela året Sektoransvariga Hela året Kyrkoherdarna kantorerna och och 14 Miljöfostran enligt Miljötemat tas upp i genomslagsprincipen gudstjänster och i alla arbetsområden enligt situationen Samarbete med olika I daghem och skolor aktörer har man fört fram miljöaspekterna. Utbyte av erfarenheter med stadens representanter Ställningstaganden i Gjorts en förfrågan till miljöfrågor tillverkaren om det är möjligt att i stället för värmeljus med aluminiumhölje tillverka ekoljus Övriga åtgärder Pilgrimsvandringar Hela året Sektoransvariga Årligen Sektoransvariga 2011 Miljöarbetsgruppen Årligen Sektoransvariga 6. AVFALLSHANTERING 6.1. Miljöutredning av avfallshanteringen Avfallshanteringen i Grankulla kyrkliga samfällighet följer Grankulla stads anvisningar för avfallshantering. Staden är delaktig i regionens allmänna avfallshantering, som sköts av HRM. Kyrkan och församlingsbyggnaden Kyrkan har ett separat avfallsskjul. För blandavfall finns två 300 liters kärl, för bioavfall finns ett 140 liters kärls, för kartong finns ett separat rullstöd samt en låda för returpapper . För energiavfall finns ännu inte något separat insamlingsplats, men planeringen av den har påbörjats. Kartongförpackningar för drycker läggs tills vidare i blandavfallskärlet. I kontoret har varje enskild arbetsplats en papperskorg för blandavfall samt en separat insamlingslåda för returpapper. En ansvarig person tömmer lådorna då det blivit fyllda. I köket finns en sopsäck för blandavfall samt en separat säck för bioavfall. Det uppkommer obetydligt med miljöfarligt avfall och det återvinns på ett korrekt sätt via varuleverantörerna eller förs till kommunens olika sorteringsplatser. 15 El- och elektronikavfall, hushållsmaskiner, kontorsapparater, färgkasetter och dylikt förs till deras egna sorteringsplatser. ADB-apparaterna är hyrda, så att uthyraren sköter deras återvinning. Sebastos I köket finns tre separata egna kärl för blandavfall, bioavfall och energiavfall. De töms i husbolagets sopterminal. Det insamlade glas- och småmetallsavfallet (bl.a. barnmatsburkar) används i produkter som säljs vid basarer. Miljöfarligt avfall ges tillbaka till leverantörerna. I kontorsrummen finns vid varje enskild arbetsplats en papperskorg för blandavfall samt en separat låda för returpapper. En bestämd ansvarsperson sköter deras tömning vid behov. Kolumbariet I Kolumbariet uppkommer bioavfall samt småmetallavfall. För dem finns separata insamlingskärl. De töms i ändamålsenliga insamlingsplatser. 6.2. Avfallshanteringsplan Planeringen med att utvidga avfallsskjulet har getts i uppdrag åt en arkitektbyrå. Utvidgningen ger utrymme för energiavfall och möjlighet att även ha ett eget kärl för glasavfall. Genom att samla energiavfall kan man minska på mängden blandavfall som samtidigt ger inbesparingar i avfallskostnaderna. Genom att följa med hur kärlen fylls kan man optimera storleken på kärlen och kärlens tömningsintervall vilket även medför kostnadsbesparingar i avfallskostnaderna. Övervaktmästaren ansvarar för avfallshanteringen. En elplanerare undersöker möjligheten att övergå från energisparlampor till led-belysning. Detta är en plan på lång sikt, men visar att samfälligheten är intresserad att använda ny teknologi. Samtidigt kan man minska på miljöfarligt avfall. 6.3. Hantering av miljöfarligt avfall Det miljöfarliga avfall som uppkommer i verksamheten är i huvudsak lysrör från belysningen, batterier, söndriga mobiltelefoner samt deras periferienheter (bl.a. laddare och ackumulatorer) Lysrör och energilampor returneras till varuleverantörerna. Mobiltelefoner och deras periferienheter återvinns via tjänsten Kierrätäkännykkä. Den utbetalda ersättningen för mobilen skänks till Kyrkand Utlandshjälp. Batterier samlas i ett eget insamlingskärl och kärlet töms och förs till stadens sopterminal. Övervaktmästaren ansvarar för insamling och återvinning av miljöfarligt avfall. 16 6.4. Hantering av bioavfall Bioavfallet samlas i de separata bioavfallskärlen i kyrko-, klubb- och ämbetsbyggnadens samt Sebastos köksutrymmen. Bestämda personer ansvarar för att kärlen dagligen töms och förs till anvisade platser. Man har gjort ett avtal med HRM om avhämtning av bioavfall. Avfallet insamlas i ett 140 liters kärl, som avhämtas en gång i veckan och förs till Käringmossens avfallshanteringscentral. I Sebastos ansvarar husbolaget för avfallshanteringen. 6.5. Insamling av nyttoavfall Den kyrkliga samfälligheten har separata avtal om avhämtning av returkartong och -papper. De insamlas i kärlen som finns i avfallsskjulet. Glas och småmetall förs till stadens sopterminal. En arkitekt gör en plan för att utvidga avfallsskjulet. I utvidgningsdelen kommer det att finnas plats för energi- och glasavfall. 6.6. Gravljus I Kolumbariet används de stearin- och värmeljus som de anhöriga hämtar med sig. Resterna av ljusen samlas ihop och förs antingen ihop med blandavfall eller i kärl för småmetaller. 6.7. Frivillig insamling av nyttoavfall Församlingarna samlar urbruktagna kläder och ännu användbara kontors- och andra apparater och skickar dem till vänförsamlingarna i närområdena. Kläder som inte kan användas, distribueras via Grankulla Marthor till industriändamål för tillverkning av lump. I samband med barnklubbarna samlas och tvättas använda barnmatsburkar. De används bl.a. i basarer som förpackningar till produkter som är till salu. 6.8. Minskning av engångsprodukter Engångsmuggarna i samband med aulakaffet har bytts ut mot flergångsmuggar. I kansli byggnadens kafferum har börjat använda porslinskärl. 17 6.9. Övriga åtgärder för att minska på avfallsmängden I hobbyverksamhet används i huvudsak återvinningsmaterial. Leksaker, böcker, CD-skivor och annat liknande som behövs köps så ofta som möjligt från loppmarknader eller repareras gamla. På detta sätt lär man man barnen att alla saker inte behöver köpas som nya. Överblivna kartongbitar, papper och annat motsvarande (egna och sådana man fått annan stans ifrån) sparas för att användas följande gång. Använda plastaskar och -burkar används för att lagring av pysselmaterial. Urbruktagna kläder och strumpor är utomordentliga att användas i hobbyverksamhet. 6.10. Minskning av restavfall (till avstjälpningsplatser) Man bestämmer indikatorer för följande avfallskomponenter och följer årligen med hur deras värden förändras. Jämförelsenivån är från år 2010. – Blandvfall 3,74 ton – Bioavfall 0,97 ton – Miljöfarligt avfall bestäms år 2011 – Energiavfall bestäms senare 6.11. Övriga åtgärder Genom att koncentrera sig på det rätta sättet att sortera avfall kan man minska på mängden av det avfall som hamnar på avstjälpningsplatsen. Detta förutsätter bland annat noggrannare sortering av bio- och energiavfall. Den kommande utvidgningen av avfallsskjulet gör det möjligt till insamling av energiavfall. Då man följer med hur mycket avfall det kommer i kärlen kan man optimera den verkliga mängden genom att välja rätt storlek på avfallskärlet och tömningsintervall. 6.12 Miljömål för perioden 2010–2015 Miljömål Miljöutredning av avfallshanteringen Förfaringssätt Kartering Tidtabell 2010 Avfallshanteringsplan Utarbetas med karte- 2011 ringsresultatet som grund Ansvarig Miljöarbetsgruppen Miljöarbetsgruppen 18 Utvidgning av avfallsskjulet Planer på att övergå till led-belysning Arkitektplanering 2011 Elplanerare har fått i 2011–2013 uppdrag att undersöka möjligheterna Behandling av Anordnande av 2011 miljöfarligt avfall verksamheten vid insamlingsplatsen (insamling, borttransport och dokumentering). Utbildning för hela personalen. Hantering av bioavfall Anvisningar 2011 Insamling av nyttoavfall Gravljus Frivillig insamling av nyttoavfall Minskning av engångsprodukter Övriga åtgärder för att minska på avfallsmängden Minskning av restavfall (till avstjälpningsplatser) Övriga återgärder för uppföljning av valda avfallskomponenter Övervaktmästaren Årligen Övervaktmästaren Övervaktmästaren Övervaktmästaren Hela personalen Årligen Hela personalen nu- Årligen Hela personalen Utbildning för personalen. Utbildning för personalen. Användbara kläder och apparater sänds till vänförsamlingar i närområdena. Barnmatsburkar används bl.a. som förpackningar för basarernas försäljningsvaror. Minska på engångskärl Fortsätter med varande praxis Övervaktmästaren Övervaktmästaren 2011 2011 Utbildning i att Årligen förhindra uppkomsten av avfall samt att sortera på rätt sätt Övervakning av valda Årligen avfallskomponenters mängdutveckling. Utbildning för personalen. Övervaktmästaren Övervaktmästaren 19 7. STÄDNING 7.1. Miljöutredning av städning Kyrkliga samfällighetens städning har redan under flera år skötts av ett utomstående städbolag. För att få kostnadsinbesparingar har man beslutat sköta städningen med egen personal från och med 1.3.2011. För alla arbetstagare har man poängterat hur den egna verksamheten inverkar på mängden städarbete samt arbetsutrymmenas hälsosamhet, säkerhet och trivsel. I städningsarbetet rekommenderar man att använda miljömärkta produkter. Storstädningarna (bl.a. fönstertvätt, boning av golv) görs fortfarande med utomstående arbetskraft. Storstädningarna sker med konkurrensutsättning, varvid i offertbegäran ingår användning av miljömärkta produkter samt produkternas miljövänlighet. Det har gjorts en städningsplan över städarbetet, där var och en som deltar i städarbetet har egna ansvarsområden. För det uppgiftsbaserade ansvarsområdet har man bestämt en städnivå. Utrymmena städas dagligen/en gång i veckan enligt användning och användningsändamål. Speciell uppmärksamhet beträffande renligheten fästs vid dagklubbsutrymmena, utrymmen som används av seniorer samt kundtjänst- och WCutrymmena. 7.2. Miljömärkta produkter Kyrkliga samfälligheten har fr.o.m. den 1.3.2011 själv med den egna personalen börjat sköta städningen. Städfirmor anlitas bara för storstädningar samt specialstädningar. I det egna städningsarbetet väljs miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel. Av städfirmorna förutsätts att miljöaspekterna tas i beaktande redan då man då man begär anbud i enlighet med upphandlingsreglerna. 7.3. Miljökriterier för upphandling I upphandlingsreglerna som godkänns hösten 2011 finns nämnt att miljökriterierna tas i beaktande vid upphandling. Redan nu innan de officiella upphandlingsreglerna trätt i kraft, har man beaktat miljökriterier vid upphandling. Vid upphandling gynnar man stora förpackningsstorlekar och kärl som kan fyllas på nytt. 7.4. Ordnandet av avfallshanteringen Städredskapen och rengöringsmedlen förvaras i låsta ändamålsenliga städskrubbar. Städredskapen sköts regelbundet om och de rengörs noggrant efter städningen. Eftersom man övergått till att enbart använda miljömärkta produkter, uppstår inget miljöfarligt avfall. 20 7.5. Utbildning av personalen Personalen har utbildats hur man använder städredskapen och rengöringsmedlen. Städutbildningen tas med i personalens årliga utbildningsplan. Importören av rengöringsmedlen har arrangerat ett skolningstillfälle för de som deltar i städningsarbetet samt instruerat i rengöringsmedlens rätta användning. 7.6. Avstående från skadliga ämnen Miljömärkta produkter används så mycket som möjligt. Följande produkter har bytts till miljövänliga: golvtvättmedel, WC-rengöringsmedel, handdiskmedel och tvättmedel. 7.7. Alternativa produkter I samband med städningen har man börjat använda mikrofibertyg. Mopparna kan tvättas. För desinficering används etanolbaserade produkter. Kyrktextiler tvättas bl.a. med ättika och mineralvatten. 7.8. Övriga åtgärder Beträffande tvätt- och rengöringsmedel används stora förpackningsstorlekar för att minska på avfallsmängden. Som påfyllningskärl används små förpackningar som skaffats tidigare. Då den egna personalen började städa, har lokaliteternas städningsnivå granskats. Utrymmen som används mera sällan städas inte så ofta som förut vilket medför mindre åtgång av vatten, rengöringsmedel och energi. 7.9. Miljömål för perioden 2011−2015 Miljömål Förfaringssätt Miljöutredning av Kartering städning Miljömärkta produkter Försäkrar sig om, att man använder miljömärkta produkter Miljökriterier för Ett av köpkriterierna är upphandling produkternas miljövänlighet. I de kommande upphandlingsanvisningarna tas miljövänligheten upp Tidtabell 2010 I samband upphandling 2011 Ansvarig Miljöarbetsgruppen med Övervaktmästaren och husmor Övervaktmästar en och miljöansvarig 21 Anordnande av avfallshantering Utbildning av personalen Utbildning åt dem som sköter städningen Utbildning för städpersonalen hur man korrekt använder städredskap och rengöringsmedel. Hela personalen agerar på ett sådant sätt att man kan underlätta städandet och minska dess tidsåtgång. Avstående av skadliga Man övergår till att ämnen enbart använda miljövänliga rengöringsmedel Alternativa produkter Man övergår till att enbart använda miljövänliga produkter. Övriga åtgärder Man minskar på avfallsmängden från emballage genom att använda stora förpackningar. Årligen Årligen Övervaktmästaren Övervaktmästaren, varuleverantörer, miljöansvarig 2011–2012 Övervaktmästaren 2011–2012 Övervaktmästaren Årligen Miljöansvarig, Övervaktmästaren 8. FASTIGHETSSKÖTSEL Grankulla kyrkliga samfällighet har en kyrko-, ämbets-, församlingsbyggnad och kolumbarium på kyrkbacken. Dessutom äger samfälligheten en aktiebostad i fastigheten Sebastos i Grankulla centrum. Dessutom äger kyrkliga samfälligheten aktielägenheter i olika delar av Grankulla som tjänstebostäder för personalen. Aktielägenheterna, med undantag för Sebastos, hör inte till samfällighetens fastighetsskötsel. 8.1. Uppföljning av energi- och vattenförbrukningen Regelbunden uppföljning av el-, värme-, och vattenförbrukning har gjorts med hjälp av fastighetsskötselbolag Lassila & Tikanoja fastighetsbesittningssystem FIM-X. I rapporteringen bokförs månatligen energi- och vattenförbrukningen i fastigheten (kyrka, ämbetsbyggnad, klubbyggnad) Uppgifterna rapporteras som specifik förbrukning (kWh/m 3). Beträffande uppvärmningen meddelas förbrukningen korrigerat med värde för uppvärmningsbehov. Beträffande affärslokalen (Sebastos) får man el- och vattenförbrukningsuppgifter på års basis. Med hjälp av en aktiv uppföljning har man lyckats hålla koll på energikostnaderna och samtidigt har man hindrat onödig ökning av förbrukningen. 22 8.2. Energibesiktning Fastigheten är 25 år gammal. Under de två senaste köldvintrarna har man märkt behovet av energirenovering. Under åren 2011-2012 görs en energibesiktning där man utreder energiläckage och energisparmöjligheter. Den utgör en del av fastighetens besiktning. För de sparåtgärder som föreslås i energi- och fastighetsbesiktningen görs en tidsplan som realiseras under åren 2011-2013 i den mån resurserna det medger. I energibesiktningen beaktas även kylmaskineriets skick och förnyelsebehov i de avlidnas kylförvaringsutrymmen 8.3. Utnämning av energiansvarig Samtidigt som gemensamma församlingsrådet utnämde en miljöansvarig för kyrkliga samfälligheten, utnämndes även övervaktmästare Jukka Sipponen till energiansvarig. Hans uppgift är att följa upp energiförbrukningen och ge regelbundet rapport om den till kyrkliga samfällighetens ledningsgrupp. Energiansvarig skolas till sin uppgift på kurser och på seminarier där energifrågor behandlas. 8.4. Utbildning av personalen Hela personalen får anvisningar hur man sparar på energi och vatten. Det informeras om verksamhetsprinciperna och man tar upp dem på de gemensamma arbetsmötena. 8.5. Realisering av sparmålen Kyrkliga samfälligheten har aktivt följt med förbrukningen av elektricitet, värme och vatten under två års tid i FIM-X-systemet. Under två års tid har uppnått följande inbesparingar: 2010 2009 skillnad 3 specifik värmeförbrukning (kWh/Rm ) 44,62 66,43 -33 % specifik elförbrukning (kWh/Rm3) 3,22 3,65 -12 % 3 specifik vattenförbrukning (m ) 472,50 493,87 -4 % 8.6. Användning av förnybar energi Kyrkliga samfälligheten har i kraft ett tidsbegränsat el-avtal som löper ut på sommaren 2011. I konkurrensutsättningen tas i beaktande den förnybara energiform som värme- och elbolagen erbjuder. 23 8.7. Grön el och värme I konkurrensutsättningen av värme- och elbolag beaktas möjligheten att övergå till grön el och/eller grön värme. 8.8. Energisparvecka Energisparveckan genomfördes hösten 2010 i liten skala. Före energisparveckan 2011 skaffas energisparmaterial som ställs ut till påseende. 8.9. Övriga åtgärder En el-planerare har fått i uppdrag att planera möjligheten att använda led-belysning i stället för energisparlampor. Detta är ett projekt på längre sikt, men då det genomförs ger det betydande inbesparingar. Kyrkliga samfälligheten har deltagit i Earth Hour -evenemanget. 8.10. Miljömål för perioden 2010–2015 Miljömål Uppföljning av energioch vattenförbrukningen Uppgörande av energibesiktning Utnämning energi-ansvarig Förfaringssätt Månatlig uppföljning Tidtabell Månatligen Årlig sammanställning Hela byggnads- 2011–2012 beståndet granskas av Gemensamma församlingsrådet utnämner Utbildning av Gemensamma personalen arbetsmöten Realisering av Med hjälp av sparmålen indikatorer följer man med förändringar i energiförbrukningen Användning av för- Offertbegäran till elnybar energi och värmebolag Grön el och värme Offertbegäran till eloch värmebolag Juni 2011 Ansvarig Övervaktmästaren Övervaktmästaren Utomstående konsult Gemensamma församlingsrådet Månatligen Övervaktmästaren Månatligen /årligen Övervaktmästaren Sommaren 2011 Ekonomichefen Sommaren 2011 Ekonomichefen 24 Energisparvecka Övriga åtgärder Skaffas material om Hösten 2011 energisparvecka som används i verksamheten Görs en plan hur 2011–2013 man kan övergå till LED-belysning Övervaktmästaren Övervaktmästaren 9. KÖK OCH MATBESPISNING 9.1. Miljöutredning av avfallshanteringen I köket finns ett eget avfallskärl för blandavfall samt ett separat kärl för bioavfall. Småmetallerna förs till stadens sopterminal. Papp och kartong förs till samfällighetens eget avfallsskjul. 9.2. Energibesiktning I köket finns två 600 liters kylskåp och ett 600 liters frysskåp. Dessutom finns en 280 liters frysskåp. Kylapparaterna hör till energiklass B. Vid matlagning samt upptining av djupfrysta produkter används ångugn. För diskning används diskmaskin. Belysningen sker med energisparlampor. Uppvärmningen sker med vattenburen värmedistribution. Noggrannare energibesiktning görs 2011-2012 för köket liksom även för andra lokaliteter. 9.3. Miljömärkta produkter Vid upphandling gynnas miljömärkta produkter, ifall det med tanke på verksamheten är motiverat. Miljömärkta produkter finns åtminstone i följande produktgrupper: – diskmedel – rengöringsmedel – flytande handtvål – kaffefilterpåsar – pappershanddukar 25 9.4. Rättvisemärkta produkter Följande rättvisemärkta produkter är i användning: – kaffe – te – socker – frukter – blommor 9.5. Näringsrekommendationer Vid servering har man lagt speciell uppmärksamhet vid näringsrekommendationerna. Kyrkliga samfälligheten har inte en egen personalrestaurang. Vegetarisk servering som rekommenderas i kyrkans miljöprogram finns till buds vid möten och vid olika sammankomster. 9.6. Närproducerade produkter Samfälligheten strävar att i den mån det är möjligt ta med närproducerade produkter. 9.7. Ekologiska produkter Ekologiska har inte anskaffats i betydande omfattning. 9.8. Vegetarisk kost Vegetarisk kost har stått till buds på möten och olika tillställningar. 9.9. Tilläggspoäng för rättvisemärkta produkter Andelen rättvisemärkta produkter som används inom följande produktgrupper är: kaffe 100 %, te ca 50 %, frukter ca 40 % och socker 20 %. Rättvisemärkta blommor används alltid då det är möjligt. 9.10. Tilläggspoäng för avfallshanteringen De glasburkar som ansamlas i Sebastos tvättas och återanvänds för produkter som säljs på basarer och för pyssel. 26 9.11. Övriga åtgärder De som arbetar regelbundet och tillfälligt har hygienpass. 9.12. Miljömål för perioden 2011–2015 Miljömål Förfaringssätt Miljöutredning av avfalls- Gjord hanteringen Uppgörande av energi- Görs för hela besiktning byggnadsbeståndet och apparaturen Miljömärkta produkter Miljömärkta produkter gynnas ifall det är möjligt Rättvisemärkta produkter Undersöker möjligheterna att använda eventuella nya produkter förutom de som redan används Näringsrekommendationer Man följer kyrkans rekommendationer Användning av förnybar Offertbegäran till elenergi och värmebolag Närproducerade Tas i bruk i den mån produkter det är möjligt Ekologiska produkter Tas i bruk i den mån det är möjligt Vegetarisk kost Vegetarisk kost är vid behov ett alternativ vid bespisningen Tilläggspoäng för rättvise- Ökas användningen märkta produkter av produkter i den mån det är möjligt Tilläggspoäng för avfalls- I Sebastos samlas hanteringen barnmatsburkar av glas för att återanvändas för basarprodukter Tidtabeller 2010 Ansvarig Miljöarbetsgruppen 2011–2012 Årligen Övervaktmästaren Utomstående konsult Husmor Årligen Husmor Årligen Husmor Årligen Husmor Årligen Husmor Årligen Husmor Årligen Husmor Årligen Husmor Diakon Årligen Vaktmästaren 27 10. KONTORSARBETE 10.1. Miljöutredning av avfallshanteringen I byråerna (ekonomibyrån, kyrkoherdeämbetena, arbetsrummen) uppkommer framför allt pappersavfall, i viss mån förpackningsavfall, kontorsmaterial och bara obetydligt miljöfarligt avfall. För pappersavfall har man i byråerna reserverat separata pappersinsamlingslådor för tidningar och reklam. För sekretessbelagt pappersavfall har man skaffat ett kärl för datasekretess. För förpackningsavfall (papp) fin en separat insamlingsplats. Miljöfarligt avfall (batterier och ackumulatorer) samlas in till sina egna separata insamlingsplatser. Personalen har informerats om insamling av kontorsavfall. 10.2. Energispartips Multifunktionsskrivaren är försedd med automatik för viloläge, som fungerar även under dagtid. Kopieringsmaskinens tillbehör beställs elektroniskt. Multifunktionsskrivarens och skrivarnas använda färgkasetter returneras till leverantören. Det rekommenderas att utskrivningen med multifunktionsskrivaren sker på arkets båda sidor. Kyrkliga samfälligheten använder en gemensam nätskiva, med vilken man kan distribuera material till personalen utan kopiering. De datorer som finns i arbetsrummen har skärmsläckare. Efter arbetsdagen stängs datorerna av, även från bildskärmen. Belysningen i arbetsrummen släcks då man avlägsnar sig från rummen för en litet längre tid. Belysningen i korridorerna släcks under dagtid. 10.3. Miljömärkta produkter Vid upphandling gynnas miljömärkta produkter i den mån det är möjligt och som ett valkriterium är produktens miljövänlighet och energibesparing. Miljömärkta produkter i kontoret är bl.a. block och kuvert. 10.4. Upphandling Upphandlingsanvisningarna förs hösten 2011 till gemensamma församlingsrådet för godkännande och i dem kommer man att beakta de miljövänliga produkternas betydelse samt energisparande. I upphandlingsanvisningarna beaktas ISO14001 miljöstandardens krav. Man har alltid skaffat miljövänliga samt energisparande produkter då det i praktiken varit möjligt. som exempel kan nämnas kuvert, block, tidningsskåp, kopieringsmaskiner och skrivare. 28 ADB-utrustning är anskaffad enligt leasing-principen. 10.5. Minskning av pappersåtgången I kontoret minskar man på pappersåtgången genom att ta tvåsidiga kopior. Användning av epost utvecklas vidare i informationen. Alla arbetstagare har tillgång till e-post. Den interna informationen sköts i huvudsak med e-post, och det poängteras, att man inte bör skriva ut onödiga meddelanden. Till en del av de förtroendevalda skickas mötesmaterialet per e-post. En effektiv och fungerande användning av e-post minskar på pappersåtgången. Kyrkliga samfälligheten använder en dataprojektor, som för sin del minskar på kopiering samt användning av stordia. 10.6. Minskning av engångsprodukter Kopieringsmaskinernas och skrivarnas färgkasetter returneras till deras tillverkare (HP och Xerox), som återanvänder råmaterialet för materialåtervinning. I kontorets kafferum används Arabias muggar och fat av porslin. Det används inga engångsartiklar. Arbetstagarna använder flergångsmuggar. Papper och kuvert används bl.a. i barnkyrkoherdeämbetena. och ungdomsverksamheten samt i 10.7. Övriga åtgärder Alla möbler och inredningsmaterial är av naturmaterial. Grönväxter finns på för dem lämpliga platser. Naturlig belysning används så mycket som möjligt. Personalen har handletts att släcka belysningen alltid då det bara är möjligt. Ljusautomatiken i Sebastos toaletter ser till att belysningen inte i onödan är påslagen. Stora glasburkar och småmetaller till stadens sorteringsplats som finns i närheten. 29 10.8. Miljömål för perioden 2010–2015 Miljömål Förfaringssätt Miljöutredning av av- Kartering fallshanteringen Energispartips Skriftliga anvisningar Miljömärkta I upphandling har man produkter gynnat miljö-märkta produkter. Man ökar använd-ningen av milömärkta produkter den mån det är möjligt. Upphandling I enlighet med upphandlingsanvisningarna skaffar man miljövänliga och energisparande produkter. Minskning av Anvisningar pappers-åtgången Minskning av Färgkasetter returengångsprodukter neras till leverantören. Var och en har en egen flergångsmugg, så det finns inget behov för engångskärl. Papper och kuvert återanvänds inom olika arbetsområden. Övriga åtgärder Uppmuntra personalen att hitta på nya kutymer förutom de som redan finns. (10.7.) Tidtabell 2010 Ansvarig Miljöarbetsgruppen 2011 Årligen Ekonomichefen Ekonomichefen Årligen Ekonomichefen 2011 Ekonomichefen Dagligen Hela personalen Årligen Miljöansvarig 30 11. BEGRAVNINGSPLATSER OCH GRÖNOMRÅDEN 11.1. Miljöutredning Genom att begravningsplatsen är i kommunal ägo behövs ingen miljöutredning. I samband med kyrkan finns ett kolumbarium. 11.2. Skötselanvisningar och utbildning Grankulla stad utbildar sin personal beträffande skötseln av begravningsplatsen. Om kolumbariets användning finns ett skötselprogram om vilket det getts en kortfattad utbildning. 11.3. Ordnandet av avfallshanteringen Grankulla stad ansvarar för begravningsplatsens avfallshantering. I kolumbariet finns avfallskärl för bland-, småmetall- samt bioavfall. Bland- samt bioavfallet tömmes i kärlen som finns i avfallsskjulet. Småmetaller förs till det avfallskärl som staden anvisat. 11.4. Inventering av begravningsplatsens kulturhistoriska värden Inga åtgärder, eftersom begravningsplatsen är kommunalt ägd. 31 11.5. Områden för naturenlig skötsel Inga åtgärder, eftersom begravningsplatsen är kommunalt ägd. 11.6. Minneslundar i naturtillstånd Inga åtgärder, eftersom begravningsplatsen är kommunalt ägd. 11.7. Perennor och övriga planteringar Grankulla stad sköter planteringarna på begravningsplatsen, samt grönområdet runt kyrkan. Sommarblomster används. 11.8. Minskning av skadliga kemikalier Inga åtgärder, eftersom begravningsplatsen är kommunalt ägd. 11.9. Alternativ till gravlyktor med plasthölje Normala gravlyktor med plasthölje får inte användas i kolumbariet. 11.10. Insamlingsplatser för nyttoavfall I kolumbariet finns avfallskärl för bland-, bio- och småmetallavfall. 11.11. Minskning av bevattningsvatten Inga åtgärder, eftersom begravningsplatsen är kommunalt ägd. 11.12. Arbetsmaskiner och bränslen med lågutsläpp Inga åtgärder, eftersom begravningsplatsen är kommunalt ägd. 11.13. Övriga åtgärder Inga övriga åtgärder 32 11.14. Miljömål för perioden 2010–2015 Miljömål Miljöutredning Skötselanvisningar och utbildning Ordnande av avfallshanteringen Perennor och övriga planteringar Alternativ till gravlyktor med plasthölje Insamlingsplatser för nyttoavfall Förfaringssätt Inga åtgärder, staden äger och sköter den kommunala begravningsplatsen För kolumbariets användning har uppgjorts skötselanvisningar och vid behov ges utbildning Avfallshanteringen sker i enlighet med anvisningar. För energiavfall kommer ett eget insamlingskärl i samband med utvidgningen av avfallsskjulet. Staden sköter planteringarna. Nu används sommarblomster. Underhandling med staden om man kan använda perennor i stället för sommarblomster. I anvisningarna förbjuds användning av gravlyktor med plasthölje Insamlingskärl för bland-, bio- och småmetallavfall Tidtabell Ansvarig 2011 Övervaktmästaren Årligen Utvidgningen avfallsskjulet färdigt år 2012 Övervaktmästaren av blir 2012 Övervaktmästaren Årligen Övervaktmästaren Årligen Övervaktmästaren 12. LÄGERGÅRDAR OCH KURSCENTER 12.1. Miljöutredning Då Grankulla kyrkliga samfällighet inte har egna läger- och kurscenter behövs inga åtgärder. 33 12.2. Miljöprogram Grankulla kyrkliga samfällighet förutsätter, att den lägergård eller kurscenter som väljs har ett miljöprogram. 12.3. Ordnande av avfallshanteringen Man följer lägergårdens eller kurscentrets avfallsanvisningar. 12.4. Behandlingen av avfallsvatten Föranleder inga åtgärder, eftersom man inte har egen lägergård eller kurscenter. 12.5. Skydd av naturvärden Föranleder inga åtgärder, eftersom man inte har egen lägergård eller kurscenter. 12.6. Kompostering av bioavfall Man följer lägergårdens eller kurscentrets komposteringsanvisningar. 34 12.7. Fågelholkar och naturstigar Föranleder inga åtgärder, eftersom man inte har egen lägergård eller kurscenter. 12.8. Frivilliga naturskyddsobjekt Föranleder inga åtgärder, eftersom man inte har egen lägergård eller kurscenter. 12.9. Transporter Transporter till lägergårdar eller kurscenter sköts med gemensamma busstransporter. Till lägret tar man vid behov med en personbil för förhandstransport av material samt för att trygga säkerheten vid eventuella sjukdomsfall. 12.10. Övriga åtgärder Föranleder inga åtgärder, eftersom man inte har egen lägergård eller kurscenter. 12.11. Miljömål för perioden 2012–2015 Miljömål Miljöutredning Miljöprogram Transporter Förfaringssätt Ingen egen lägergård eller kurscenter. Väljs en lägergård eller kurscenter, som fyller de krav som miljödiplomet ställer. Ingen egen lägergård eller kurscenter. Väljs en lägergård eller kurscenter, som fyller de krav som miljödiplomet ställer. Samtransporter med bussar. För att trygga säkerheten och för förhandstransport av material används vid behov en personbil. Tidtabell Årligen Ansvarig Kyrkoherdarna Årligen Kyrkoherdarna Årligen De som använder transporter 35 13. SKOGSSKÖTSEL 13.1. Efterfölja skogslagens miljönormer Grankulla finska församling äger skogsmark i Valkeala kommun. Den totala arealen på 11,4 hektar består av två lägenheter och på dem finns sammanlagt fyra separata skiften. Församlingens skogar sköts enligt den fastställda skogsplanen för att uppnå de mål som finns i skogslagen. Man har gjort upp en skogsvårdsplan för lägenheterna som är i kraft 20072016. Församlingen har befullmäktigat den lokala skogsvårdsföreningen att sköta de nämnda skogslägenheterna Föranleder inga åtgärder, eftersom det vid inventeringen av lägenheterna inte upptäcktes någon av de särskilt viktiga livsmiljöer som nämns i skogslagen. 13.2. Efterfölja naturskyddslagen Föranleder inga åtgärder, eftersom det vid inventeringen av lägenheterna inte upptäcktes någon av de skyddade naturtyper som nämns i naturskyddslagen. 13.3. Certifiering av skogar Församlingens skogar hör till ett gruppcertifikat på Sydöstra Finlands område. Certifikatet som är enligt standarderna för FFCS-1001:2003 och FFCS 1002-1:2003. Certifikatet har beviljats av Det Norske Veritas och dess nummer är 8531-2010-AE-FIN-FINAS. 13.4. Bevara stora rovfåglars och flygekorrars bon Föranleder inga åtgärder, eftersom det vid inventeringen inte upptäcktes stora rovfåglars eller flygekorrars boträd. 13.5. Växelverkande skogsplanering Växelverkande skogsplanering har inte använts 13.6. Utbildning av ansvarspersoner Ingen utbildning har getts på grund av att lägenheterna är små och befinner sig långt borta. 36 13.7. Inrätta naturminnesmärke eller naturskyddsområde Föranleder inga åtgärder, eftersom det vid inventeringen inte upptäcktes lämpliga objekt. 13.8. Traditionsskog Traditionsskog har inte inrättats 13.9. Återställa skogar Saknas lämpliga skogar att återställa 13.10. Avstå från sommaravverkningar Skogsskötseln på området gjordes år 2009 i oktober-november utanför fåglarnas häckningstid. 13.11. Övriga åtgärder Inga övriga åtgärder har gjorts 13.12. Miljömål för perioden 2010–2015 Miljömål Förfaringssätt Tidtabell Efterfölja skogslagens Församlingens skogar Årligen miljönormer sköts i enlighet med skogslagens miljönormer. Det finns en skogsplan för skogslägenheterna för åren 2007-2016 Efterfölja Föranleder inga åtgärder, naturskyddslagen eftersom det vid inventeringen av lägenheterna inte upptäcktes någon av de skyddade naturtyper som nämns i naturskyddslagen. Ansvarig Ekonomichefen 37 Certifiering av skogar Bevara stora fåglars och ekorrars bon rovflyg- Inrätta naturminnesmärke eller naturskyddsområde Avstå från sommaravverkningar Församlingens skogar hör Beviljat 2010 till ett gruppcertifikat på Sydöstra Finlands område. Föranleder inga åtgärder, eftersom det vid inventeringen inte upptäcktes stora rovfåglars eller flygekorrars boträd. Föranleder inga åtgärder, eftersom det vid inventeringen inte upptäcktes lämpliga objekt. Skogsskötseln på området gjordes år 2009 i oktober-november utanför fåglarnas häckningstid. Ekonomichefen 14. TRAFIK 14.1. Trafikutredning Arbetstagarna strävar att göra sina arbetsresor i Grankulla till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Resor till närområden sker med cykel, tåg eller buss. Dessutom rekommenderas samåkning, ifall man färdas med arbetstagares bil. Transporterna till läger sker som samtransport i huvudsak med bussar. Till samfällighetens lokaliteter är det lätt att på grund av korta avstånd komma till fots. Lokaliteterna är tillgängliga för rörelsehindrade. Samfälligheten har inga bilar eller andra motordrivna fordon. 14.2. Fordonens energiförbrukning och service Föranleder inga åtgärder, då samfälligheten inte har egna fordon. 38 14.3. Miljökrieterier vid upphandling Föranleder inga åtgärder, eftersom samfälligheten inte har egna bilar eller arbetsmaskiner eller ens har för avsikt att skaffa sådana. 14.4. Val av bränsle Föranleder inga åtgärder, eftersom samfälligheten inte har egna bilar eller arbetsmaskiner eller ens har för avsikt att skaffa sådana. 14.5. Utbildning i ekonomisk körstil Utbildning i ekonomisk körstil har inte getts. 14.6. Samåkning och gemensamma transporter Transporter till läger och utflykter arrangeras alltid med tanke på läget som samtransport antingen med buss eller med tåg. Till läger tas vid behov någon arbetstagares bil för förhandstransport av material och med tanke på säkerhet och eventuella sjukdomsfall. Samfälligheten uppmuntrar att använda samtransport samt styr användningen av dem. 14.7. Ökning av lätt och kollektivtrafik Samfälligheten uppmuntrar arbetstagarna att så mycket som möjligt använda lätt trafik. En del av dem gör sina arbetsfärder med cykel Under övriga tider kan personalen använda personalbiljetter som beviljats av arbetsgivaren. 14.8. Utvecklingen av logistiken för funktionerna Behövliga resor planeras sålunda, att samåkning är möjligt samt att man använder samtransporter med taxi och buss. 14.9. Övriga åtgärder I Grankulla finns lätt trafikleder och avstånden korta, så det finns goda möjligheter för cykling. Utanför kyrkan finns cykelställningar för personalen. 39 Personalen har tillgång till tjänstebostäder i Grankulla på promenadavstånd från arbetsplatsen. 14.10. Miljömål för perioden 2010–2015 Miljömål Trafikutredning Fordonens energiförbrukning och service Miljökriterier upphandling vid Val av bränsle Samåkning och gemensamma transporter Ökning av lätt kollektivtrafik och Utveckling av logistiken för funktionerna Övriga åtgärder Förfaringssätt Har gjorts Föranleder inga åtgärder, då samfälligheten inte har egna fordon. Föranleder inga åtgärder, eftersom samfälligheten inte har egna bilar eller arbetsmaskiner. Föranleder inga åtgärder, eftersom samfälligheten inte har egna bilar eller arbetsmaskiner. Används gemensamma transporter och samåkning. Personalen uppmuntras att cykla. Personalbiljett står till förfogande. I trafiken gynnas möjligheterna att använda kollektivtrafik, samåkning och samtransport. Personalen har tillgång till tjänstebostäder i Grankulla, vilket gör det möjligt att ta sig till fots till arbetsplatsen. Tidtabell 2011 Ansvarig Ungdomsledarna Årligen Ansvariga för arbetsområden Årligen Hela personalen Årligen Hela personalen Årligen Ekonomichefen 40 BILAGOR Bilaga nr 1: Upphandlingsstadga Upphandlingsstadgan är under utarbetande. 41 Bilaga nr 2: Förfrågan om ljus 42 UPPSKATTNING AV TILLÄGGSPOÄNG 3. Utformningsprocess för miljöledningssystem Poäng Poäng 3.7. Miljöansvariga utnämns för verksamhetsområden. 3.8. Arbetstagarna får fördjupande miljöskolning. 3.9. Offentlig information om miljöledningssystemet och om församlingarnas miljöverksamhet. 3.10. Övriga åtgärder Poäng av förs. 1–5 3 1–5 2 1–5 1 1–10 2 Poäng av auditören 4. Planering av ekonomi och verksamhet Poäng Poäng 4.4. Vid placeringar följer man kyrkans etiska placeringsprinciper. 4.5. Budgetmedel anvisas mer än i genomsnitt för interationellt diakoniarbete och mission. 4.6. Församlinen realiserar ekologiska byggnadsprojekt eller investeringar. 4.7. Församlingen använder många miljömärkta produkter. 4.8. Miljöpåverkan följs upp med hjälp av miljöindikatorer. 4.9. Övriga åtgärder Poäng av förs. 5–10 5 5–10 10 1–10 0 2–10 6 2–10 10 1–10 3 Poäng av auditören 5. Miljöfostran Poäng 5.4. Församlingen arrangerar specialgudstjänster med miljön som tema. 5.5. Miljöfostran genomförs på mer än tre uppgiftsområden. 5.6. Församlingen arrangerar speciella miljöevenemang. 5.7. Församlingen samarbetar med olika aktörer i miljöärenden. Poäng Poäng av förs. 2–6 4 1–10 4 1–5 0 2 0 Poäng av auditören 43 5.8. Församlingen tar offentligt ställning i miljöfrågor. 5.9. Övriga åtgärder 1–5 1 1–10 2 6. Avfallshantering Poäng Poäng 6.7. Insamling av nyttoavfall ahr arrangerats i större omfattning n vad bestämmelserna för avfallshanteringen förutsätter. 6.8. Engångsprodukter har bytts ut mot flergångsprodukter. 6.9. Minskningen av mängden avfall har skett på annat sätt. 6.10. Mängden avfall till avstjälpningsplatsen har minskat. 6.11. Övriga åtgärder för att effektivera avfallshanteringen. Poäng av förs. 2–10 4 1–5 2 1–10 5 1–10 0 1–10 2 Poäng av auditören 7. Städning Poäng Poäng 7.5. Vid utbildningen av personalen har miljöaspekter tagits i beaktande. 7.6. Skadliga produkter har bytts ut mot miljövänligare. 7.7. I städningen används metoder som minskar på kemikalier. 7.8. Övriga åtgärder Poäng av förs. 1–5 2 1–5 4 1–5 3 1–10 3 Poäng av auditören 8. Fastighetsskötsel Poäng 8.4. Personalen får anvisningar och utbildning i hur man sparar på energi. 8.5. Den specifika förbrukningen av el, värme och vatten minskar på årsnivå. 8.6. Församlingen använder förnybar energi. 8.7. Församlingen märker ekomärkt el. Poäng Poäng av förs. 1–5 2 Värme 1–15 El 1–15 Vatten 1–15 1–10 15 15 15 0 5 0 Poäng av auditören 44 8.8. Församlingen deltar i energisparveckan. 8.9. Övriga energisparåtgärder 1–5 1 1–10 1 9. Kök och matbespisning Poäng Poäng 9.6. En betydande del av baslivsmedlen är närproducerade. 9.7. En del av livsmedlen är ekoprodukter. 9.8. Serveras vegetariska kostalternativ. 9.9. Rättvisemärkta produkter används rikligt. 9.10. Avfallssorteringen har gjorts noggrannare än vad bestämmelserna för avfallshanteringen förutsätter. 9.11. Övriga åtgärder Poäng av förs. 2–10 0 1–5 1–5 1–10 0 2 8 1–5 1 1–10 0 Poäng av auditören 10. Kontorsarbete Poäng Poäng 10.5. Minskning av pappersförbrukningen är ett medvetet mål. 10.6. Engångsprodukter byts ut mot hållbara och återanvändningsbara produkter. 10.7. Övriga åtgärder Poäng av förs. 1–5 3 1–5 3 1–10 4 Poäng av auditören 11. Begravningsplatser och grönområden Poäng 11.4. Begravningsplatsernas kulturhistoriska värden har inventerats. 11.5. En del av begravningsplatsen hör till område med naturenlig skötsel. 11.6. Det finns en minneslund eller motsvarande på begravningsplatsen. 11.7. Vid planteringar gynnas perenner i stället för sommarblommor. 11.8. Användning av skadliga kemikalier har minskat. 11.9. Mängden avfall från gravlyktor har fåtts att minska. Poäng Poäng av förs. 5 0 1–5 0 1–5 0 1–5 0 1–5 0 1–5 2 Poäng av auditören 45 11.10. Sorteringskärl för nyttoavfall står till buds för de anhöriga. 11.11. Man har vidtagit åtgärder för att minska på bevattningsvattnet. 1–5 2 1–5 0 11.12. På begravningsplatsen avnänds maskiner med lågutsläpp. 11.13. Övriga åtgärder 1–5 0 1–10 0 12. Lägergårdar och kurscenter Poäng Poäng 12.6. Bioavfall komposteras i egen regi. 12.7. På området finns välskötta holkar och naturstigar. 12.8. Församlingen har frivilligt skyddat värdefulla stränder eller andra naturobjekt. 12.9. Förbindelser med kollektivtrafiken fungerar smidigt. 12.10. Övriga åtgärder Poäng av förs. 1–10 1–5 0 0 1–10 0 1–5 4 1–10 0 Poäng av auditören§ 13. Skogsskötsel Poäng 13.5. Församlingen utför växelverkande skogplanering. 13.6. Ansvariga för skogsskötseln har fått tilläggsutbildning i miljöfrågor. 13.7. Församlingen har frivilligt inrättat naturminnesmärken eller naturskyddsområden på sina områden. 13.8. Församlingens skogar har kungjorts som WWF:s traditionsskogar. 13.9. Man har börjat återställa skogar, myrmarker, torrängar eller motsvarande i naturtillstånd. 13.10. Församlingen har frivilligt flyttat skogarnas sommaravverkningar utanför fåglarnas häckningstid. 13.11. Övriga åtgärder Poäng Poäng av förs. 2 0 1–5 0 2–15 0 5 0 5–10 0 5 5 1–10 0 Poäng av auditören 46 14. Trafik Poäng 14.5. Församlingens arbetstagare har fått utbildning i ekonomisk körstil. 14.6. Samåkning och gemensamma transporter fungerar bra. 14.7. Församlingen har gynnat användningen av lätt och kollektivtrafik vid arbetsresor och annan färdsel. 14.8. Utvecklingen av logistiken för funktionerna har gjorts mindre trafikkrävande. 14.9. Övriga åtgärder. Poäng totalt: 172. Poäng Poäng av förs. 1–5 0 1–5 3 1–10 5 1–5 1 1–10 2 Poäng av auditören
© Copyright 2024