SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1257-2011-1. NYTORGETS FÖRSKOLOR 2012-02-10 Handläggare: Ragnhild Haglund Telefon:076-1213117 Verksamhetsplan Nytorgets förskolor Inledning En enhet där barnen är målgrupp och huvudpersoner! En enhet i förändring och utveckling! Med fokus på utveckling, lek och lärande och där verksamheten genomgående är tydlig, tillåtande och tillgänglig. "Förskolan är en skolform för barn från 1 års ålder. Barn börjar i förskolan vid olika åldrar och deltar under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Samtidigt ska den vara organiserad så att den gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera." (Skolverket) Lek, lärande och omsorg har en framträdande roll på våra förskolor. I leken stärks barnets utveckling inom många områden som; språk, matematik, fantasi, rörelse, skapande, självständighet, hänsyn, samspel, kreativitet och reflektion. En inspirerande och variationsrik miljö lockar till lek och utforskande, där engagerade pedagoger ser barnets intressen och olika förmågor. Alla människors lika värde är grunden för förskolans uppdrag och verksamhet. Våra förskolor ska vara likvärdiga för alla barn. Vi fortsättar att medvetet utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete, där FN:s barnkonvention, nya Skollagen, Diskrimineringslagen, Förskolans reviderade läroplan och Stockholms stads förskoleplan styr vårt arbetssätt. Nytorgets förskolor [email protected] www.stockholm.se SID 2 (31) Under 2010 startades ett gemensamt utvecklingsarbete bland Södermalms förskolor som syftar till att förbättra och utveckla arbetssätt så att det är bättre anpassat till de nya uppdrag och förutsättningar förskolan har idag. Utvecklingsarbetet kännetecknas av ett allt mer resultatbaserat arbetssätt, där vi vet och kan påvisa vad våra insatser leder till för barnen. Inom förskolorna har vi introducerat GUF - Gemensam Utveckling av de kommunala Förskolorna på Södermalm. Ett verktyg där vi kan mäta och följa upp hur verksamheten når läroplanens målområden. Nytorgets Förskolor ligger nära Nytorget på Södermalm och består av tre förskolor med totalt tio avdelningar/grupper. Förskolan Hörnet, Bonden och Lilla Bonden. Begreppet En förskola - ett arbetslag står för samverkan och kompetenssamlande, där vi organiserar barnen i mindre grupper för att gemensamt säkerställa alla barns lärande på förskolan. Enheten har cirka 170-175 barn inskrivna. Barnen delas dagligen in i mindre grupper med 3-7 barn i varje grupp utifrån ålder, intresse och aktivitet. Förutom olika åldersstruktur i barngrupperna, olika antal avdelningar/grupper finns även en utomhusgrupp. Förskolorna är belägna i fastigheter bestående av lägenheter och kommersiella lokaler. Av enhetens tio avdelningar ligger tre i gatuplan och de övriga sju på 1:a eller 2:a våningen. Samtliga förskolor har tillgång till en innegård som även delas med andra verksamheter och de boende i fastigheten. Enheten leds av en förskolechef på heltid, med ett övergripande verksamhetsansvar, personalansvar, arbetsmiljöansvar och budgetansvar. Nytorgets föskolor har under hösten 2011 anställt en pedagogisk ledare som inspirerar, utmanar och handleder medarbetarna i det pedagogiska utvecklingsarbetet. En hussamordnare på varje adress ansvarar för samordning och den dagliga bemanningen på förskolan. Enheten har ca. 40 anställda, förskollärare och barnskötare. Förskollärartätheten är idag 54 %. Vi anställer terminsvis, ett antal personer som verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd. Ledningsgruppen samordnar, kvalitetssäkrar, planerar och följer upp verksamhetsutveckling, budget och arbetsmiljöfrågor. Utvecklingsgruppen fungerar som ett nätverk för erfarenhetsutbyte mellan enhetens pedagoger. Den driver tillsammans med den pedagogiska ledaren pedagogiskt utveckling och verkar för nya arbetssätt och metoder. Den Lokala SamverkansGruppen (LSG) prioriterar innehållet till enhetens ArbetsPlatsTräffar (APT), analyserar enkäter och arbetsmiljörapporter, följer upp sjukfrånvaro, personalfrågor, kartlägger fortbildningsinsatser, arbetsmiljöronder och egenkontroller. www.stockholm.se SID 3 (31) Alla medarbetare har alla olika ansvarsområden utifrån kompetens och intresse, exempelvis miljö-, kultur-, beställnings- eller IT-ansvar. Arbetsgrupper/nätverk/lärgrupper finns såväl inom enheten som med andra förskolor i stadsdelen. Enheten har ökat i omfattning de senaste åren och vi fortsätter utvecklingsarbetet genom att bygga en organisation med nya arbetssätt och mötesformer utifrån de krav på uppföljning och utvärdering som den reviderade läroplanen tydliggör. Våra utvecklingsområden inför 2012 utifrån Förskoleundersökningen 2011, GUF och självvärdering är följande; * Utveckla förskolans miljö för bygg- och konstruktion * Utveckla information och kommunikation med föräldrarna Vi vill stolta kunna säga att vi vet och kan påvisa vad våra insatser leder till för barnen. Vi arbetar utifrån visionen "en förskola i världsklass" där barnen ska bli världsmedborgare i ett samhälle där hållbar utveckling står i fokus! www.stockholm.se SID 4 (31) KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö ska vara hållbar NÄMNDMÅL: Nämndens verksamhet är miljövänlig Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Använda miljövänliga transportmedel för resor i tjänsten (nämndens resepolicy) 2012-01-01 2012-12-31 Enheter som handlar livsmedel ska välja ekologiska alternativ 2012-01-01 (konteras på 6442) 2012-12-31 Enheter som tillhandahåller/serverar mat sorterar ut matavfall för biologisk behandling 2012-01-01 2012-12-31 Minska elförbrukningen med 2 % 2012-01-01 2012-12-31 ÅTAGANDE: Verksamheten är miljövänlig Förväntat resultat 30 % av våra livsmedel är ekologiska (nämndens årsmål är 16 %) Elförbrukningen ska minska med 2 % Arbetssätt * Förskolan är aktsam om våra vatten- och elresurser. * Förskolan sorterar ut förpackningar och papper. * Barnen serveras och uppskattar en varierad, näringsrik och kravmärkt kost, utan konstgjorda tillsatser eller socker. Vi sorterar returpapper och kartonger. Vi ska bli ännu bättre på att hushålla med el och vatten på förskolan. All takarmatur på förskolan Bonden skall bytas ut under verksamhetsåret vilket kommer att bidra till minskad elförbrukning. Miljöarbetet och måltiden är integrerade i det pedagogiska arbetet med barnen. När vi reser i tjänsten promenerar, cyklar eller färdas vi med kommunala medel. Under året kommer vi att starta med att sortera ut matavfall för återvinning och biologisk behandling. Vi använder återvinningsmaterial till kreativt skapande och konstruktionsbygge med barnen. Enhetens utegrupp har ett arbetssätt med hållbar utveckling i fokus och med www.stockholm.se SID 5 (31) naturen som resurs för barnens lärande. Alla barn har rätt till god, varierad och näringsriktig mat i förskolan. Vi erbjuder barnen en god, vällagad och näringsrik mat, där måltiden är varierande och aptitlig i en trivsam miljö. Hållbar utveckling råder då alla måltider tillagas på plats med närproducerade och ekologiska livsmedel i så stor utsträckning som möjligt. Även under 2011 har vi nått vårt mål med mer än 30 % ekologiska livsmedel. Surdegsbröd bakas varje vecka i våra kök. Vi serverar vegetariska rätter två dagar i veckan, för att vi vet att det har stor betydelse för miljön och klimatet. Barnens tallriksmodell är förankrad hos barn och vuxna. Vi arbetar efter Södermalms kostpolicy för barns mat i förskolan. Vi ger föräldrarna kunskap om hur vi arbetar mer miljövänligt genom att informera dem om vår vision kring mat och hälsa. Det görs i den dagliga kontakten, vid öppet hus för nya föräldrar, i samband med inskolningen, på föräldramöten, som tema i föräldraråden och Förskoleportalen. Kockarnas kunskap och erfarenhet inom näringslära och hållbar matlagning säkerställer att vi når målet. Resursanvändning Personalen har en positiv inställning till hållbar utveckling och hälsa, de är goda förebilder. Kockarnas kunskap och erfarenhet inom näringslära och hållbar matlagning säkerställer att vi når målet. Maten tillagas på plats med en stor andel ekologiska och närproducerade livsmedel. Vi använder inte livsmedel som finns på listor över utrotningshotade arter utan väljer klimatsmart mat. Vi följer Livsmedelsverkets riktlinjer Bra mat i förskolan och Södermalms kostpolicy. Kompetensutveckling för medarbetarna och aktivt deltagande i nätverksträffar kring barns mat internt och externt i stadsdelen. Enhetens miljöombud sprider information och kunskap till övriga hur vi är en miljövänlig verksamhet. Samverkan, information och stöd från stadsdelens miljösamordnare i praktiska frågor kring hållbar utveckling. Uppföljning Vi följer upp elförbrukningen och bokförda kostnader för ekologiska livsmedel. Hållbar utveckling diskuteras på APT och i arbetslagsmöten. Köksmöten genomförs några gånger per termin på enheten, samt fortbildning och nätverksträffar i stadsdelen. Regelbunden livsmedelsinspektion utförs av Miljöförvaltningen. www.stockholm.se SID 6 (31) Utveckling Hållbar utveckling där vi långsiktigt och metodiskt arbetar med miljö och hälsa. Ekologiskt tänkande där vi värnar om jordens framtida resurser såsom vatten, energi, ekonomi, natur, djur och människor. Vi provar under året med att sortera mjölkkartonger på en av enhetens förskolor. På Lilla Bonden behöver vi byta ut vissa vitvaror till energisnålare alternativ. På förskolan Bonden bör all takarmatur ersättas med miljövänliga alternativ för att minska elförbrukningen. Vi deltar i projektet Allemansrätten där barnen är delaktiga i förskolans kostfrågor. Vi ser över möjlighet för diplomering till Grön Flagg, en certifiering för arbetet med hållbar utveckling. Påbörja försök med sortering av matavfall till biogas. Genom deltagande i referensgrupp får vi möjlighet att påverka bättre avtal med leverantörer av ekologiska och närproducerade livsmedel. Utöka antalet medarbetare som diplomeras i STAR:s hälsocoachutbildning. Vi kommer att upprätta handlingsplaner för enhetens hälsoarbete. Vi fortsätter att informera föräldrar och nya medarbetare om vår vision kring mat och hälsa. Det görs i den dagliga kontakten, vid öppet hus för nya föräldrar, i samband med inskolningen, på föräldramöten, som tema i föräldraråden, vid nyrekrytering, på arbetsplatsträffar och via intranätet och Förskoleportalen. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm NÄMNDMÅL: Barnen i förskolan möter ett varierat kulturutbud Nämndens indikatorer Barnen har grundläggande skapande förmågor Årsmål Periodicitet 89 % Halvår 77 % Halvår Kommentar: Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att kulturupplevelser och barns eget skapande ingår som en naturlig del i förskoleverksamheten. Kommentar: ÅTAGANDE: Barnen möter ett varierat kulturutbud www.stockholm.se SID 7 (31) Förväntat resultat 77 % av föräldrarna anser att kulturupplevelser och barns eget skapande ingår som en naturlig del i förskoleverksamheten 89% av barnen visar grundläggande skapande förmågor (delresultat i GUF) Arbetssätt * Barnen tar del av externa kulturupplevelser och går på teater, film, musik, drama och museibesök. * Kultur erbjuds - integrerad i verksamheten, av, med och för barn! * Estetiska läroprocesser är en del av förskolans vardag. Barnen utvecklar sin skapande förmåga genom att kultur ständigt finns i förskolan i form av estetiska lärprocesser som lek, sång, musik, dans, rörelse, drama, sagoläsning, skapande aktiviteter och bygg- och konstruktion. Barnen utvecklar sin förmåga att på olika sätt uttrycka sina upplevelser, tankar och erfarenheter. Den pedagogiska miljön i förskolan är tydlig, tillgänglig och tillåtande, med ett rikt och varierat material. Miljöns utformning säkerställer, utmanar och möjliggör barnens kreativitet. Barnen besöker regelbundet museum, teater-, konsert- och filmföreställningar. Nytorgets förskolor bjuder in även skådespelare/kulturarbetare som visar föreställning på plats. Enhetens samtliga 5-åringar medverkar i stadsdelens femårskör på Förskolans Dag i maj. Vi tar del av och inspireras av Stockholms stads Kulturplan "Kultur i ögonhöjd" för, av och med barn. Barnen på förskolan Hörnet har gemensamma sång- och sagosamlingar med pensionärerna i huset. För att säkerställa hur vi arbetar med att ge barnen kulturupplevelser, så ger vi föräldrarna kunskap genom dokumentation, utställningar, vernissage, bildspel, månadsbrev och utvecklingssamtal. Resursanvändning Pedagogerna inspirerar till lärande genom lek, sång och estetiska processer. Kulturombud finns på varje förskola som kartlägger, föreslår och bokar in evenemang för barnen. Vi tar del av och inspireras av Stockholms stads Kulturplan "Kultur i ögonhöjd" för, av och med barn. Medarbetare som deltar i bibliotekets Berättarkurs med fantasi- och sagotema. Samverkan med Kulan och Kulturförvaltningen genom fortbildningsinsatser inom området barns estetiska läroprocesser. Förskolans geografiska läge på centrala Södermalm med ett rikt kulturutbud för förskolebarn. Enhetens utvecklingsgrupp och pedagogiska ledare. www.stockholm.se SID 8 (31) Uppföljning Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Varje arbetslag arbetar med olika former av dokumentation (foto, bildspel, teckningar, utställningar) för att visa på de processer som sker i barnets lärande. Materialet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver utveckla och den synliggör en del av barnets lärande. Pedagogerna använder självvärdering för att synliggöra sitt arbete med utveckling och lärande. Stockholms stads årliga föräldraundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden. Uppföljning sker även genom observation och dokumentation, arbetslags/reflektions-möten, arbetslagsintervjuer, tvärgrupper, utvecklingsgrupp och på apt. Pedagogerna lyssnar på barnen och tar tillvara deras intressen. Utveckling När vi jämför och analyserar resultaten från GUF och pedagogernas självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi att de ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att få en mer gemensam bild av barnens kulturupplevelser i förskolan? Fortsatt samarbete med Kulturskolan och Luma bibliotek för att bredda kompetensutveckling på enheten kring barns estetiska läroprocesser. Kulturombuden tar del av kulturerbjudanden via Kulans webb-plats. Vi vill göra fler studiebesök för att inspireras och få nya idéer hur vi kan arbeta med barns eget skapande. www.stockholm.se SID 9 (31) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Förskolor och skolor i Stockholm ska ge barn vad de behöver för att lära och utvecklas KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden År Andel förskollärare av antal anställda 55 % öka År Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende trygg och säker miljö 77 % öka År Andel nöjda föräldrar i förskoleundersökningen avseende utveckling och lärande 83 % öka År Antal barn per avdelning 16,5 oförändrad År Antal förskolebarn per anställd 5,6 st oförändrad År 3,3 öka År Personalens bedömning av "Förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare 2011-01-01 2014-12-31 Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan 2012-01-01 2012-12-31 Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan 2012-01-01 2012-12-31 Stadsdelsnämndernas ska säkerställa att förskolans nya läroplan är implementerad i alla förskolor 2012-01-01 2012-12-31 www.stockholm.se SID 10 (31) NÄMNDMÅL: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar (Normer och värden) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel barn som visar grundläggande demokratiska värderingar 76 % Halvår Andel föräldrar som är nöjda med utvecklingen av barnens sociala förmåga 83 % Halvår ÅTAGANDE: Barnen visar grundläggande demokratiska värderingar (Normer och värden) Förväntat resultat 76% av barnen visar grundläggande demokratiska värderingar 83% av föräldrarna är nöjda med hur förskolan arbetar med att utveckla barnens sociala förmåga Arbetssätt * Barnen ger uttryck för sina åsikter och önskningar i förskolan. * Barnen är delaktiga i gemensamma beslut i förskolan. * Barnen samarbetar och uppmuntras till problemlösningar. * Flickor och pojkar har samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen. * Barnen visar respekt och empati. * Barnen visar ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. * Barnen väljer aktivitet och material i förskolan. * Pojkar och flickor stimuleras att lösa uppgifter, leka och har roligt tillsammans. Barnen blir lyssnade på. Alla människors lika värde är grunden för förskolans uppdrag och verksamhet. I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Likabehandling och inkludering är ett viktigt uppdrag. Vi diskuterar vår barnsyn och värdegrundsfrågor på förskolan med barn och vuxna. Vi har ett arbetssätt där vi involverar barnen i demokratiska processer, delaktighet och ansvar genom att skapa miljöer och tillfällen som bjuder in till lyssnande och samtal. www.stockholm.se SID 11 (31) Den pedagogiska miljön är tydlig, tillåtande och tillgänglig. Låga bord och hyllor där materialet är väl synligt och som alla barn kan nå när de själva önskar. Personalen bemöter barnen lika och bekräftar flickor och pojkars lika värde. Alla som arbetar i förskolan medverkar till att det skapas ett demokratiskt klimat. Vi reviderar årligen vår likabehandlingsplan och fortsätter att förankra den bland medarbetare, barn och föräldrar. Förskolans arbetslag skriver vecko-/månadsbrev till föräldrarna som beskriver arbetet med grundläggande demokratiska värderingar. Resursanvändning Pedagogerna i förskolan är viktiga förebilder i att visa ansvar, respekt, solidaritet och förståelse. Medarbetarnas kompetens som förskollärare och barnskötare tas till vara i planering, genomförande, reflektion och uppföljning. Läroplanens portalparagraf handlar om demokrati i förskolan. Likabehandlingsplanen är ett bra redskap för att förebygga, förhindra och eventuellt utreda kränkande behandling. Uppföljning Pedagogisk dokumentation används kontinuerligt som ett arbetsverktygverktyg för uppföljning. Materialet och delresultatet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver utveckla. Pedagogerna använder självvärdering för att synliggöra sitt arbete med grundläggande demokratiska värderingar. Stockholms stads årliga förskoleundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden. Uppföljning sker även genom observation och dokumentation, arbetslags/reflektions-möten, arbetslagsintervjuer, tvärgrupper, utvecklingsgrupp och på apt. Pedagogerna lyssnar på barnen och tar tillvara deras intressen som sedan ligger till grund för fortsatt utveckling. Utveckling När vi jämför och analyserar resultaten från GUF och pedagogernas självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi att de ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att få en mer gemensam bild av barnens lärande i förskolan? När har barnen en möjlighet att bli en tillgång till varandra? Vi använder pedagogisk dokumentation som ett gemensamt verktyg för uppföljning och utveckling. Vi behöver diskutera människosyn, barnsyn och kunskapssyn mer samt se över våra gemensamma värdeord som symboliserar den verksamhet vi vill identifieras med. www.stockholm.se SID 12 (31) Fler samtal i arbetslagen i mångfalds- och jämställdhetsfrågor. Föra samtal med föräldrarna om hur vi arbetar med flickor och pojkar i förskolan. Behov av mer fortbildning på temat genus för förskolans medarbetare. Vi ser behov av kompetensutveckling kring demokratibegreppet samt uppdatera oss i dokumenten Barns rättigheter och innehållet i FN:s barnkonvention. NÄMNDMÅL: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande (Utveckling och Lärande) Nämndens indikatorer Andel barn som visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Årsmål 81 % Periodicitet Halvår ÅTAGANDE: Barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande (Utveckling och Lärande) Förväntat resultat 81 % av barnen visar grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande 83% av föräldrarna är nöjda med hur förskolan arbetar med barnens utveckling och lärande www.stockholm.se SID 13 (31) Arbetssätt Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande). * Barnen ges dagligen möjlighet att utforska, leka och lära. * Barnens intressen och nyfikenhet styr den pedagogiska miljön. * Barnen väljer och utforskar självständigt olika material i förskolan. * Barnen har rika möjligheter att prova, undersöka och erfara sitt språk. * Barnen använder alla "sina språk" för att bearbeta tankar och upplevelser * Barnen har rika möjligheter att prova, undersöka och utforska matematik, naturvetenskap och teknik. * Barnen deltar i estetiska läroprocesser; musik, rörelse, bild, drama och andra skapande aktiviteter Förskolan skall främja leken, leken utgör grunden i barns utveckling. Miljön är tydlig, tillåtande och tillgänglig vilket innebär att den är öppen, inbjudande och innehållsrik. Alla som arbetar i förskolan samarbetar för att utforma en miljö som uppmuntrar barn att utforska, utvecklas och lära, såväl inne som ute. Miljön är flexibel och förändras efter barnens intressen. Barnen har rätt till låga bord och låga hyllor med tillgängligt material som de kan undersöka i sin egen takt och nå under hela dagen. Vi skapar olika mötesplatser för barns lärande exempelvis bygg och konstruktion. Vi organiserar och bjuder in till lek i mindre grupper. Pedagogerna vägleder och inspirerar barnen individuellt och i grupp. Kultur i form av sång, musik, dans, rörelse, drama, sagoläsning och skapande aktiviteter. Barnen utveckar ofta sina grundläggande förmågor där de olika områdena är ämnesöverskridande. Det innebär att barnet i en och samma situation utvecklar sitt kunnande inom exempelvis naturvetenskap, språk, drama och värdegrundsfrågor! Nytorgets förskolor har under året ett gemensamt tema - Bygg och konstruktion. Detta tema utmanar och uppmuntrar barnen till fortsatt lärande inom följande områden: Att söka efter idéer, frågor och svar. Att samarbeta, agera, förhandla och välja tankar med jämnåriga. Att söka användningen av siffror, symboler och mått. Att gå in i läsandets och skrivandets värld. Att erfara tillfredsställelsen i utforskandet, i undersökandet och i projekterandet. Att söka i fantasin efter det möjliga. Material som vi använder är bland annat kaplastavar, duplo, lego, träklossar, kartonger, rör, återvinningsmaterial och naturföremål som exempelvis pinnar, stenar, bär och snäckor. Naturvetenskap och teknik där barnen laborerar med olika material, undersöker www.stockholm.se SID 14 (31) vatten, sand, is och snö, planterar frön, bakar mm. Vi följer årstidernas växlingar och ser hur djur, växter och natur påverkas av det. Barnet utforskar värden och världen (!) genom sin perceptuella förmåga med alla sina sinnen: auditivt - hörsel, visuellt - syn, taktil - känsel, kinestetisk kroppsminne, oralt - smak och lukt samt vestibulär - balanssinne. Aktuell pedagogisk litteratur finns på förskolan. Föräldrarna tar del av förskolans arbete med barnens lärande genom dokumentation på väggar, bildskärmar, utställningar, vecko-/månadsbrev och utvecklingssamtal. Resursanvändning Barnen och pedagogerna i förskolan är vår största resurs för fortsatt utveckling och lärande! Vårt pedagogiska århjul ger struktur och visar vad vi gemensamt ska fokusera på under läråret. Vår överenskommelse om Bygg och konstruktion som gemensamt tema på förskolorna. Pedagogisk dokumentation och pedagogisk handledning med vår pedagogiska ledare är en betydande resurs i vårt utvecklingsarbete. Vi använder oss av modellen grundverksamheten karta där förskolans dagliga aktiviteter finns synliga. Vi lägger också tid på att introducera grundverksamheten (förskolans rutiner, umgänge och lek- och lärandemiljöer). Det arbetssättet synliggör hur varje aktivitet innebär en lärande-situation. Vi samarbetar och utnyttjar förskolans gemensamma utrymmen och material. Utvecklingsgruppen inspirerar, ger kollegialt stöd och bidrar till vårt eget lärande. Aktuell pedagogisk litteratur finns och läses på förskolan. Medarbetarna deltar i kompetensutveckling, pedagogiska caféer, studiebesök och fortbildningsinsatser, externt samt inom enheten och i stadsdelen. Vi tar del av och inspireras av Stockholms stads Kulturplan "Kultur i ögonhöjd" för, av och med barn. Vi är förtrogna med stadsdelens riktlinjer kring "Modersmålsstöd och interkulturellt arbete i förskolan" där modellen med språkdomäner visar i vilka sammanhang barnet har möjlighet att använda sitt modersmål. Vi deltar i stadsdelens lärgrupperoch språknätverk. Vi tar emot lärarstudenter vilka är en stor resurs för vårt eget lärande. Vi utbildar en PIM*-examinator (utifrån Skolverkets regeringsuppdrag) som sedan fortbildar övriga kollegor i hur vi kan använda it och multimedia i verksamheten för och med barnen. Vi har handledning och stöd från stadsdelens stödteam med talpedagog, specialpedagog, förskolepsykolog m.fl. Stadsdelens Krispärm med handlingsplaner och rutiner. (*PIM - Praktisk IT- och Mediekompetens) www.stockholm.se SID 15 (31) Uppföljning Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Varje arbetslag arbetar med olika former av dokumentation (foto, bildspel, teckningar, utställningar) för att visa på de processer som sker i barnets lärande. Materialet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver utveckla och synliggör läroplanens målområden för barnets lärande. Pedagogerna använder självvärdering för att synliggöra sitt arbete med utveckling och lärande. Stockholms stads årliga förskoleundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden. Pedagogerna lyssnar på barnen och tar tillvara deras intressen. Pedagoger och föräldrar följer upp språkdomänerna för barn med ett annat modersmål än svenska. Uppföljning sker även genom observation och dokumentation, arbetslags/reflektions-möten, arbetslagsintervjuer, tvärgrupper, utvecklingsgrupp och på apt. Utveckling Vårt utvecklingsområde 2012 är att fortsätta att utveckla våra pedagogiska miljöer genom temat Bygg och konstruktion. Glädje, nyfikenhet och intresse som finns mellan barnen och mellan barn och vuxna skapar en gemenskap som är en bra grund för lärande! Vi ska arbeta med vår barnsyn och kunskapssyn. Lärande sker i det sammanhang man befinner sig i, alltså i samspel med andra och med miljön och materialet. Se det kompetenta barnen som vill utmanas i sitt lärande. Fortsätta att dela barnen i mindre aktivitetsgrupper där de kan mötas i skapande och i bygg och konstruktion. Utveckla vår pedagogiska miljö i att vara tydlig, tillåtande och tillgänglig. Skapa nya mötesplatser, torg och ateljéer på förskolorna. Göra fler studiebesök på andra förskolor för att få idéer till hur andra utformat sina pedagogiska miljöer. Förbättra vår gemensamma matsal/restaurang. Prova bufféservering? Implementera den reviderad läroplan för förskolan. Ett utvecklingsområde för stadens förskolor är arbetet med flerspråkiga barn och mångkulturellt arbete, det gäller även för oss på Nytorgets förskolor. När vi jämför och analyserar resultaten av barnens lärande från GUF och pedagogernas självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi att de ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att få en mer gemensam bild av barnens lärande i förskolan? www.stockholm.se SID 16 (31) NÄMNDMÅL: Barnen är delaktiga och har inflytande (Barns inflytande) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel barn som är delaktiga och har inflytande 71 % Halvår Andel föräldrar/vårdnadshavare som är nöjda med barnens inflytande och delaktighet 75 % Halvår ÅTAGANDE: Barn är delaktiga och har inflytande i förskolan (Barns inflytande) Förväntat resultat 71 % av barnen är delaktiga och har inflytande i förskolan 75% av föräldrarna är nöjda med hur barnen har inflytande och är delaktiga Arbetssätt * Barnens tankar och idéer lyssnas på och involveras i förskolans planering * Barnen gör aktiva val av aktiviteter och material * Barnen är delaktiga i beslut som rör deras vardag i förskolan * Barnen deltar i uppföljningen av förskolans verksamhet Barnens intressen och nyfikenhet styr verksamhetens innehåll. De vuxna är lyhörda för och lyssnar in barnens synpunkter och tankar som sedan används i förskolans kommande planering av verksamheten. Förskolan låter barnen få utveckla sin förmåga att leka och lära i grupp, där grunderna är turtagande, samförstånd och ömsesidighet. Barnen utmanas dagligen i lek, kommunikation, förhandling, samarbetsövningar och problemlösningar. Förskolans miljö är tydlig, tillåtande och tillgänglig. Lekmaterial finns synligt www.stockholm.se SID 17 (31) på låga hyllor, förvaras i genomskinliga lådor eller burkar och kan användas av barnen under hela dagen. Genom att dela upp barnen i mindre grupper ökar vi möjligheterna för barnen att bli sedda och lyssnade på. Vi ger föräldrarna kunskap om hur vi arbetar med barns inflytande bland annat genom vecko-/månadsbrev och pedagogisk dokumentation. Resursanvändning Barnens åsikter är viktiga och tas tillvara. Personalen är en viktig resurs och genom utvecklingsgruppen arbete tas medarbetarnas erfarenheter och kompetens tillvara. Samverkan med barnens föräldrar är nödvändigt och kreativt. Föräldrarådet på en av förskolorna är en stor resurs. Uppföljning Pedagogerna lyssnar på barnen och tar tillvara på deras intressen. Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Varje arbetslag arbetar med olika former av dokumentation (foto, bildspel, teckningar, utställningar) för att visa på de processer som sker för delaktighet och inflytande. Materialet och delresultatet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver utveckla. Pedagogerna använder självvärdering för att synliggöra sitt arbete med barnens delaktighet. Stockholms stads årliga förskoleenkät/brukarenkät visar på föräldrarnas nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden. Utveckling När vi jämför och analyserar resultaten från GUF och pedagogernas självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi att de ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att få en mer gemensam bild av barns inflytande i förskolan? Vi behöver i större utsträckning fråga barnen vad de tycker om förskolans miljö och material. De vuxna behöver ha mer reflektion och dialog kring barnens reella inflytande i förskolan. Vi ser att vi behöver medvetet arbeta med gruppstärkande lekar ( i stället för tävlings- och konkurrensmoment), föreslå alternativa lösningar. Inbjuda till solidarisk lek där fantasi, inlevelse och kommunikation uppmuntras. Fler diskussioner i arbetslagen för en gemensam barnsyn. Behov finns av ytterligare kompetensutveckling. www.stockholm.se SID 18 (31) NÄMNDMÅL: Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass (Samverkan) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel arbetslag som bedömer att barnen är förberedda inför övergången till förskoleklass 80 % Halvår Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att deras barn är förberett inför övergången till förskoleklass 90 % Halvår ÅTAGANDE: Barnen är förberedda inför sin övergång till förskoleklass (Samverkan) Förväntat resultat 90% av föräldrarna tycker att deras barn är förberedda inför övergången till förskoleklass 80% av förskolans arbetslag tycker att barnen är förberedda inför övergången till förskoleklass Arbetssätt * Barnen ställer frågor, samtalar och reflekterar kring hur det är att börja i skolan * Barnen har besökt en skola, matsal eller skolgård inför skolstarten * Föräldrar och barn erbjuds ett avslutningssamtal där de ges möjlighet att komma med synpunkter * Alla barn har dokumentation från sin förskoletid Ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen och föräldrarna stödjer barnets fortsatta utveckling och det livslånga lärandet. Föräldrarna får kunskap om hur vi arbetar med barnen övergång till förskoleklass på utvecklingssamtal och föräldramöten. Vi följer stadsdelens rutiner för övergången från förskola till förskoleklass, med överlämnande-/avslutningssamtal med föräldrar, barn och förskoleklass/skola. Barnen deltar i olika avslutningsritualer på förskolan och deltar i stadsdelens stora 5-årskör på Medborgarplatsen på Förskolans dag i maj! Vi använder oss av pedagogisk dokumentation inför övergången. Vid övergång till nya verksamheter ges särskild uppmärksamhet de barn som behöver särskilt stöd. Resursanvändning Södermalms riktlinjer för övergång från förskola till förskoleklass. Enheten deltar i det nätverk av pedagoger i stadsdelen som förbereder och www.stockholm.se SID 19 (31) planerar barnens skolstart. Samverkan mellan medarbetarna i enhetens grupper med de äldre barnen. Samverkan och kontakt med lärarna i förskoleklass. Uppföljning Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Arbetslagen frågar personal och föräldrar i samband med avslutningssamtalet, om hur väl barnen är förberedda inför övergången till förskoleklass. Stockholms stads årliga förskoleundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden. Förskolan bjuder in till avslutningssamtal med föräldrar, barn och eventuellt lärare i förskoleklass. Barnets synpunkter lyssnas på och dokumenteras i bland annat barnintervjun. Föräldrarnas synpunkter tas tillvara via frågor i utvecklingssamtalet. Fokusgrupp genomförs med med 5-åringar för att få deras bild av sin förskoletid. Utveckling Vi arbetar för att varje barn ska få en så bra skolstart som möjligt. Vi önskar fler överlämningssamtal mellan skola, förskola och vårdnadshavare. Vi behöver inrikta oss på att besöka de skolor där flest barn ska börja och talar då med barnen om begreppen Vad innebär det att börja i skolan? Hur kan en skola se ut? Vi uppmuntrar föräldrarna att besöka den blivande skolan tillsammans med sina barn. Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi barnens lärande i förskolan. www.stockholm.se SID 20 (31) NÄMNDMÅL: Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa (Förskola och hem) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel arbetslag som bedömer att hem och förskola samverkar för barnets bästa 76 % Halvår Andel föräldrar/vårdnadshavare som anser att hem och förskola samverkar för barnets bästa 76 % Halvår ÅTAGANDE: Föräldrar/vårdnadshavare och förskola samverkar för barnets bästa (Förskola och hem) Förväntat resultat 76 % av föräldrarna/vårdnadshavarna anser att förskolan samverkar för barnets bästa 76% av förskolans arbetslag tycker att hem och förskola samverkar för barnets bästa Arbetssätt * Aktiv inskolning där föräldrarna deltar på heltid i förskolan från första inskolningsdagen. * Föräldrarna får regelbundet information om vad som händer i förskolan. * Föräldrarna känner till och hur vi konkret arbetar utifrån våra Arbetsplaner. * Föräldrarna kommer till förskolan med idéer och synpunkter om verksamheten. * Föräldrarna upplever sig respekterade i samverkan med förskolan. * Föräldrarna deltar i uppföljnings- och utvecklingssamtal kring det enskilda barnet. Respekt och öppenhet är grunden för en god samverkan mellan förskola och hem. Föräldrarna har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan kompletterar hemmet genom att aktivt skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt i det livslånga lärandet. Förskolan ansvarar för att förtydliga, samordna och sprida information till föräldrarna om förskolans arbetssätt, förutsättningar, policys och rutiner. Vi kommunicerar muntligt, dagligen och vid olika föräldrasammankomster. Skriftlig information på anslagstavlor, mejl, sms och i månadsblad, från ledning och arbetslag och ambition i att utöka informationen på Förskoleportalen. www.stockholm.se SID 21 (31) För att medverka till inkludering av barn i behov av särskilt stöd inbjuder vi till tätare samverkan med barnets föräldrar. Resursanvändning Personalen i förskolan är aktiv i det dagliga mötet med föräldrarna, visar respekt för föräldrarna och tar ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskola och hem. Samtal och diskussion i föräldrarådet. Fortbildningsinsatser från Södermalms stödteam till föräldrar och personal i förskolan. Utökad IT-kommunikation. Uppföljning Uppföljning sker i det dagliga mötet samt vid uppföljnings- och utvecklingssamtal med barnens föräldrar. Pedagogerna lyssnar på föräldrarna och tar tillvara på deras synpunkter. Pedagogerna i förskolan använder pedagogisk dokumentation som verktyg för reflektion, planering, uppföljning och utvärdering. Varje arbetslag arbetar med olika former av dokumentation (foto, bildspel, teckningar, utställningar) för att visa på de processer som sker i barnets lärande. Materialet i GUF ger oss indikatorer på vad vi behöver utveckla och synliggör en del av barnens lärande. Stockholms stads årliga förskoleundersökning visar på föräldrarnas nöjdhet med vår förskola och synliggör våra utvecklingsområden. Utveckling En väl fungerande kommunikation och information mellan hem och förskola är grunden för ett gott samarbete. Bemötande och ett bra samarbete är också en förutsättning för att barnens vistelse på förskolan ska bidra till att de utvecklas efter sina egna individuella och unika förutsättningar. När vi jämför och analyserar resultaten från GUF och pedagogernas självvärdering med föräldrarnas svar i förskoleundersökningen, ser vi återkommande att de ofta skiljer sig åt. Hur kommer det sig och hur ska vi arbeta för att få en mer gemensam bild av hur förskola och hem samverkar för barnets bästa? Vi behöver ännu mer bjuda in till delaktighet i förskolan. Genom en aktiv föräldramedverkan under inskolningstiden skapas en relation som ger vårdnadshavarna en insikt i och kunskap om förskolans verksamhet. Det ökar också förutsättningar för att det finns tillit, förtroende, en öppen dialog och ett samarbete mellan hem och förskola med barnets bästa i fokus. Det dagliga mötet vid lämning och hämtning, utvecklingssamtal, information om vad som händer på förskolan, och vad som ska hända framöver. Fortsätta att använda oss av minienkäter där vi snabbt kan få föräldrarnas synpunkter i en aktuell fråga. Vi behöver utveckla och uppdatera Förskoleportalen, Outlook och vårt intranät så att föräldrar och personal på förskolan kan finna fler kommunikationsvägar. www.stockholm.se SID 22 (31) Vi kommer att starta fler föräldraråd på enhetens förskolor under verksamhetsåret för att beskriva våra mål och arbetssätt och för att kontinuerligt få ta del av föräldrarnas synpunkter. Vissa informationskanaler och sätt att informera ska vara gemensamma för enhetens tio avdelningar. Andra kan anpassas efter de förutsättningar, önskemål och behov som finns för respektive föräldragrupp och arbetslag. 2011 års förskoleundersökning visar att vi förbättrat oss avsevärt för området kommunikation och delaktighet, men framför allt inom it-området finns mer att göra. www.stockholm.se SID 23 (31) KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Stockholms stad som arbetsgivare ska erbjuda spännande och utmanande arbeten KF:s indikatorer Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) Årsmål 4,5 % KF:s årsmål 4,5 % Periodicitet År NÄMNDMÅL: Chef och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget och verksamhetens mål ÅTAGANDE: Chef och medarbetare har en gemensam bild av förskolans uppdrag och mål Förväntat resultat Ökat värde inom områdena ledarskap, medarbetarskap och organisation i medarbetarenkäten Arbetssätt * Medarbetarna känner till förskolans mål och uppdrag och vet vilka resultat som förväntas * Medarbetarna tar egna beslut i arbetet utifrån målen * Medarbetarna är aktiva i att utveckla arbetssätt för att nå målen * Medarbetarna utformar och skriver egna arbetsplaner utifrån förskolans uppdrag och mål www.stockholm.se SID 24 (31) Alla medarbetare är en representant för staden och sin verksamhet. Vi för kontinuerligt diskussioner i olika mötesformer, om varje medarbetares betydelse för verksamheten som helhet så väl som i arbetslaget. Vi kopplar på ett målmedvetet sätt våra egna åtaganden och våra lokala arbetsplaner till de som gäller för övriga organisationsnivåer i Stockholms stad. Därefter utvecklar vi olika arbetssätt för att nå de mål vi har för olika områden. Medarbetarna är delaktiga i arbetet med Verksamhetsplanen genom att komma med synpunkter på innehåll och formuleringar. Medarbetarna skriver utifrån enhetens VP sedan egna Arbetsplaner där de beskriver arbetssättet med barn och föräldrar. Utvecklings- och lönesamtal genomförs utifrån uppdrag, måluppfyllelse, ansvarstagande, initiativförmåga, lösningsfokusering, samarbetsförmåga, flexibilitet och engagemang. Vi skapar ibland arbetsgrupper för enskilda frågor där varje arbetslag finns representerat. Vi använder vecko- och morgonmöten för att öka information, engagemang, ansvarstagande och samarbete mellan förskolornas olika grupper. Vi poängterar vikten av att fördela uppgifter och ansvar mellan alla medarbetare, vissa uppgifter löser man i grupp andra får man arbeta med och ta ansvar för mer självständigt. Vi tycker det viktigt att medarbetarna känner stolthet över sin insats, sitt yrke och den verksamhet man arbetar inom. Vi utgår från att alla medarbetare är kunniga, vill vara delaktiga och är engagerade i sitt arbete. Den nya skollagen och den reviderade läroplanen ställer också högre krav på tydlighet i uppdraget, målen, tydligare pedagogiskt ledarskap hos förskollärare och förskolechefer, resultat och uppföljning. På apt diskuteras utveckling och måluppfyllelse. Vi förändrar vår lärande organisation genom nu att utöka antalet möten för pedagogiska reflektioner och samtal. Vi för en dialog om utveckling, mål, resultat, pedagogiska miljöer i såväl i arbetslaget som i tvärgrupper. Resursanvändning Pedagogerna i förskolan är den främsta resursen! I förskolans reviderade läroplan, Lpfö98 formuleras; mål (s.k. strävansmål), värdegrund och åtagande för verksamheten. Vi ser det nya verkytget GUF som ett av flera stöd i att synliggöra barnens lärande och att se effekten av vårt arbete för dem vi är till för och att nå målen. Förskolorna tar del av och utnyttjar den kompetensutveckling som erbjuds bland annat genom Förskolelyftet, Stockholms Universitet, föreläsningar och pedagogiska caféer anordnade av stadsdelens förskoleavdelning. Flera medarbetare deltar i pedagogiska nätverk s.k Lärgrupper med kollegor på Södermalm. Medarbetarna har tillgång till aktuell pedagogisk litteratur, gör studiebesök och får handledning av enhetens nya pedagogiska ledare. www.stockholm.se SID 25 (31) Resultatet av Det kommunikativa ledarskapet och Medarbetarenkäten visar på utvecklingsområden. Stockholms stad erbjuder ett dialogverktyg för att effektivare kunna analysera och följa upp svaren. Uppföljning Förskoleundersökningens och medarbetarenkätens resultat ger en sammanfattande bild av vad vi behöver utveckla inom enheten. Förskolechefen följer årligen upp och jämför resultat av arbetslagens arbete med Arbetsplaner, GUF, självvärdering och förskoleundersökningen. Uppföljning sker regelbundet av de nationella målen och kommunfullmäktiges mål. Detta sker enligt stadens integrerade ledningssystem (ILS) i samband med stadens tertialrapporter, budgetuppföljning, verksamhetsberättelse och i verksamheternas kvalitetsredovisningar. Fokusgrupper med barn, minienkäter, samtal med föräldrar och medarbetare om resultat. Medarbetarna utför GUF och självvärdering av sitt arbete ett par gånger under året inom området Utveckling och lärande. Beskrivning och uppföljning av resultat i tertialrapporter, kvalitetsredovisning, årsredovisning, förskoleundersökning, medarbetarenkäter, utvecklingsdagar, medarbetar- och lönesättande samtal, arbetslagsintervjuer, lsg, pedagogisk utvecklingsgrupp, ledningsgrupp och apt. Utveckling Utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet är en ständigt pågående process. Vi förväntar oss en ökad pedagogisk samsyn som vi utvecklar gemensamt med chef och pedagogisk ledare. Vi väljer medvetet medarbetare med olikhet och mångfald i sin kompetens, som tillför nya kunskaper och perspektiv till den kunskap och kompetens vi redan har. Enhetens förskollärare får sin pedagogiska behörighet bekräftad med lärararlegitimation under 2012. Vi är nyfikna på att introducera LEAN för att synliggöra hur vi når förskolans mål och uppdrag. Resultatet från Det kommunikativa ledarskapet visar en ökning inom samtliga områden, men där vi vill fortsätta utveckling kring organisation och delaktighet. www.stockholm.se SID 26 (31) NÄMNDMÅL: Chef och medarbetare har goda arbetsförhållanden ÅTAGANDE: Chef och medarbetare har goda arbetsförhållanden Förväntat resultat Sjukfrånvaron är 4,5% Arbetssätt * Chef och medarbetare känner till uppdrag och mål för förskolan och vilka resultat som förväntas * Chef och medarbetare strävar efter ett öppet klimat, meningsfullhet och ett respektfullt bemötande där allt lärande sker i samspel med andra * Chef och medarbetare är aktiva och utnyttjar sina möjligheter till delaktighet på arbetsplatsen * Chef och medarbetare deltar aktivt på arbetsplatsträffarna (10 stycker per år) för att tillsammans forma en god arbetsmiljö * Chef och medarbetare tar eget ansvar för sin hälsa och vår gemensamma arbetsmiljö * Stabil grundverksamhet som alla medarbetare är förtrogna med Årshjulet för vårt systematiska arbetsmiljöarbete är ett lyckat arbetssätt för att verka för goda arbetsförhållanden i förskolan. Förskolan ska vara en arbetsplats där alla medarbetare trivs och utvecklas, det har vi arbetat medvetet och strategiskt för under flera års tid. Arbetsmiljöarbetet organiseras av förskolechef, lokal samverkansgrupp (lsg) och ledningsgrupp. Förslag, synpunkter, riskbedömning, uppföljning och eventuella beslut sker i enhetens lsg, där fackliga representanter från Nytorgets förskolor deltar. Lsg kartlägger och planerar även fortbildningsinsatser, arbetsmiljöronder och egenkontroller. De analyserar enkäter och arbetsmiljörapporter, följer upp sjukfrånvaron och rehabiliteringsåtgärder, rekryteringar och personalfrågor. Lägger förslag till dagordning inför kommande apt. Övriga medarbetares förutsättningar för delaktighet och inflytande skapas på apt och genom fördelning i ansvarsområden. Arbetsklimat och trivsel är viktiga områden som ligger till grund för måluppfyllelse och utvecklingsarbete på enheten. Vi tar del av stadens policydokument inom arbetsmiljöområdet. Vi utformar www.stockholm.se SID 27 (31) och uppdaterar egna policydokument och handlingsplaner samt upprättar spelregler och för värdegrundsdiskussioner. Vi arbetar för en ökad delaktighet genom fler mötesformer, arbetsgrupper och månadsbrev till medarbetarna från förskolans ledning. Vi bedriver ett aktivt hälsoarbete utifrån stadens rehabiliteringsprocess. Vi arbetar för att fortsätta sänka sjukfrånvaron och lyckades väl med det under 2011. Vi gör egna friskvårdssatsningar i form av enhetens policy kring kost och hälsa, friskvårdscheckar, influensavaccin, rökavvänjning, rörelse- och friskvårdsaktiviteter. Enheten rapporterar tillbud och arbetsskador i stadens RISK-system. Vi strävar efter att höja Nöjd MedarbetarIndex i medarbetarenkäten 2012. Resursanvändning Med stöd av årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete skapar vi tillfällen för information och kommunikation på arbetsplatsen. Resultatet från medarbetarenkäten och Det kommunikativa ledarskapet och stödet med stadens dialogverktyg för detta. Medarbetarna har PUT-tid (Pedagogisk UtvecklingsTid) för uppföljning, utvärdering och planering av den dagliga verksamheten med barnen. Medarbetarna har reglebundet reflektionstid och handledning med enhetens pedagogiska ledare. Förskoleenheten har 4 utvecklingsdagar per år då vi gemensamt lär och inspireras att säkerställa hur vi arbetar mot samma mål. Den lokala samverkansgruppen sammansättning och kompetens gynnar vårt arbetsmiljöarbete. Vi deltar i den i kompetensutveckling som stadsdelen arrangerar; föreläsningar och pedagogiska caféer. Vi tar emot lärarstudenter vilket ger ett stort erfarenhets- och kompetensutbyte. Medarbetare som deltar i Förskolelyftet. Internt lärande vid egna utvecklingsdagar, utvecklingsgrupp, lärgrupper, arbetsgrupper och tvärgruppsdiskussioner på apt. Vi samverkar med stadsdelens HR-avdelning i personalfrågor, rehabiliteringsinsatser, frisknärvaro och psykosocial arbetsmiljö. Samverkan med företagshälsovården St. Erikshälsan i personalvårdsfrågor, rehabiliteringsinsatser, skyddsfrågor och ergonomi för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Vi samverkar med Arbetslivsresurs i individuell coaching och karriärväxling. Medarbetare och chef deltar i handledning och chefsutvecklingsprogram i stadens regi. Anticimex ger stöd och fortbildning till medarbetare och chef i systematiskt brandskyddsarbete och HLR (hjärt- och lungräddning) mm. Medarbetarna har arbetskläder och genomför gemensamma trivselaktiviteter exempelvis teaterbesök. Enhetens hälsocoach upprättar handlingsplan för vårt friskvårdsarbete. www.stockholm.se SID 28 (31) Uppföljning Genom att månadsvis följa statistiken av sjukfrånvaron. Dialog, kommunikation och delaktighet i arbetsmiljöfrågor på apt, lsg, arbetslagsmöten, tvärgruppsdiskussioner, arbetslagsintervjuer, medarbetarsamtal, ledningsgrupp, medarbetarenkäter och inför årsredovisning. Utveckling Medarbetarenkäten 2011 visar resultatet för enheten inom flera områden; organisation, ledarskap, delaktighet, medarbetarskap, kompetesutveckling, trivsel, arbetsklimat, arbetsbelastning och hälsa. Där ser vi att många medarbetare idag upplever arbetsbelastningen som hög och det är ett utvecklingsområde vi behöver kommunicera mer. Förskolan är i ständig utveckling och förändring där ett gott arbetsklimat skapas genom tydliga mål, uppdrag och organisation. Vi behöver öka kunskapen och förståelsen för hur vi påverkas av det som sker i vår omvärld. Vi behöver se över och revidera våra värdeord på förskolan. Vi genomför ett försök med "Långa måndagar"; Det innebär att vi provar med en schemaläggning då all personal i förskolan finns på plats under hela måndagen. Det frigör tid för gemensam reflektion, olika möten, fortbildning och planering samt att det ska minska kvällsarbete. Hållbar utveckling ur ett organisations- och individperspektiv; att hålla arbetslivet ut och även efteråt. Att få medarbetare att vilja arbeta kvar samtidigt som vi uppmuntrar till rörlighet inom och utanför enheten samt att öka möjligheten till egen kompetensutveckling. Utöka den skriftliga informationen till medarbetarna för att frigöra tid för dialog och diskussion på våra apt. Detta kan ske via månadsbrev och/eller mejl. Andelen förskollärare i Stockholms förskolor ska öka. Målsättningen är att minst hälfen av medarbetarna ska ha pedagogisk högskoleutbildning, för att på sikt öka ytterligare. Enheten deltar i projekt med förskoleintendent-tjänst som kan avlasta förskolechefen i administrativa arbetsuppgifter. www.stockholm.se SID 29 (31) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans NÄMNDMÅL: Det ekonomiska resultatet är positivt ÅTAGANDE: Förskoleenhetens ekonomiska resultat är positivt Förväntat resultat Det ekonomiska resultatet är positivt Arbetssätt Vi planerar för balans mellan intäkter och utgifter. Bevakar eventuella förändringar i antalet inskrivna barn, analyserar och ser över våra förbrukningskostnader varje månad. Enheten har ekonomiuppföljningar med stadsdelens controller varje månad, kvartal- och tertialuppföljning och i samband med bokslut. Bemanning utifrån antal barn och deras vistelsetider. Samverkan och samordning inom förskolorna för den dagliga driften till exempel gemensamma beställningar och vikariehantering. Förankring av budgetprocessen hos förskolans medarbetare på apt, ledningningsgrupp och lsg. Resursanvändning Intäkter månadsvis från och med januari 2012 i form av förskolepeng per antal inskrivna barn i verksamheten. Terminsvis beviljat verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd, ersättning för lärarstudenter och beräknad fond från 2011. Ingår i projekt med intendent-stöd i förskolan för bland annat mer kvalificerad ekonomiuppföljning. Kompetens från stadsdelens ekonomienhet och controller. Uppföljning Ekonomiuppföljningar med controller varje månad, kvartal- och tertialuppföljning och vid bokslut. Förskolechefen gör uppföljning av livsmedelskostnader och övrig förbrukning. Dialog med medarbetarna i dagliga möten, köksmöten, ledningsgrupp och på apt. www.stockholm.se SID 30 (31) Utveckling Fortsätta att förankra budgetprocessen hos medarbetarna. Öka samarbetet inom och mellan enhetens förskolor, öka samordning vid exempelvis beställningar och vikariehantering, vilket ger goda ekonomiska effekter. Fortsätta att minska sjukfrånvaron och kostnader i samband med det. Öka den ekonomiska medvetenheten bland enhetens medarbetare och uppmuntra dem till att aktivt komma med förslag till åtgärder för att fortsätta att ha en budget i balans. Resursanvändning Budget 2012 Enhet: 823 Nytorgets förskolor Budget 2012 Tkr Enhetens intäkter Intäkter (-) 305 306 308 430 430 430 Bidrag Försäljning Övriga intäkter Övriga interna intäkter Peng Särskilt behov/Bibas SUMMA INTÄKTER 0 0 -75 -80 -15 540 -2 000 -17 695 Enhetens kostnader 501 508 561 568 592 593 594 595 599 450 Löner, arvoden och pf Personal soc. kostnader Hyror Fastighetskostnader Bidrag enskilda föreningar Entreprenadköp Förbrukningsinventarier Livsmedel Övriga kostnader Interna kostnader SUMMA KOSTNADER ENHETENS ÅRSRESULTAT BERÄKNAD FOND FRÅN 2011 (- = överskott) ÅRSRESULTAT 2012 + FOND FRÅN 2011 Kostnader (+) 16 800 145 0 300 0 168 356 550 250 0 18 569 874 -900 -26 www.stockholm.se SID 31 (31) Övriga frågor Bilagor www.stockholm.se
© Copyright 2024