C-uppsats Caroline Johansson
Arbetsintegrerande sociala foretags behov av stod En kvalitativ studie om möjligheten till en gemensam stödstruktur inom Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn Caroline Johansson Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Ekonomi, Teknik och Samhälle Sociologi C-uppsats Vårterminen 2013 Handledare: Antoni Lindgren Förord Passande nog så på samma sätt som denna uppsats handlar om arbetsintegrerande sociala företags behov av stödfunktioner så har jag som skriver denna uppsats haft ett stort behov av stöd. Detta stöd har jag främst min sambo Kristoffer att tacka för, utan honom hade jag glömt bort att äta. Förutom detta mer privata stöd och support så har jag hämtat mycket inspiration och motivation av min handledare Antoni Lindgren, som i min mörkaste stund gav mig det stödet jag behövde. Tack även till Coompanion i Luleå, här har jag blivit väl bemött och jag är så glad att ni gav mig chansen att genomföra denna studie! Tre stora tack ska även riktas till Rebecca Larsson, Kim Lundgren och Linnea Johansson som genom hela processen stöttat och fungerat som bollplank. Slutligen ett Tack även till svenska hockeylandslaget som tog VM-guld veckan innan denna uppsats blev färdig och som gav mig övertygelsen att trots en skakig start och många frågetecken går det att knyta ihop säcken och gå hem med guldet! 2013-05-28 Caroline Johansson Sammanfattning Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital. Det framkommer i studien att dessa företag är mycket olika och även om vissa behov av stöd kan anses gemensamma så finns även mycket skilda behov. Behov av större möjligheter till nätverkande med andra sociala företag, behov av hjälp med administrativa uppgifter samt ett ökat finansiellt stöd av kommunen för att kunna ha handledare i verksamheten är bland de viktigaste behoven som respondenterna lyfter fram. Studiens slutsats har genom tillämpningen av begreppet socialt kapital visat att de sociala företagen kan tjäna på att utveckla kontakten med näringslivet och den lokala miljön. Ett resonemang som förs är möjligheten att utveckla kommunens näringslivsenhet till en form av flexibel stödstruktur som skulle kunna underlätta för företagen utan att lyfta bort själva arbetet från de dem. Nyckelord: Sociala företag, Stödstrukturer, Stödbehov, Socialt kapital, Nätverk Abstract This examination paper in sociology is called “Social enterprises need for support - a qualitative study of the possibility of a common support structure”, written by Caroline Johansson. The aim of the study is to, within the geographical demarcation Luleå-Piteå-Boden-Älsvbyn in the northern regions of Sweden, examine the social enterprises need for support. This include what they lack for support, where the support come from and whether there are common needs that can be coordinated for the common good of the enterprises. The approach of the study is qualitative and the method of collecting data is through interviews with the cooperative workers, to underline their point of view, and also with representatives from both the authorities and the business advice company Coompanion Norrbotten (who initiated the study), this aims to examine the extent to which external parties is needed for the support of the social enterprises. Social capital is used as a theoretical concept in analyzing the material. The results of the study shows that the need for support vary in the different social enterprises, but the need for help with administrative tasks, better financial support from the municipality and better ways of meeting other social enterprises through networking are the most important findings, the study emphasizes the importance of the concept of social capital in a way of building a common support structure with the help of the local community. Key words: Social enterprises, Support structure, social capital, networks Innehållsförteckning 1. Inledning ...................................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1 1.2 Definition ....................................................................................................................................... 2 1.2.1 Arbetsintegrerande sociala företag........................................................................................ 2 1.2.2 Sociala arbetskooperativ ........................................................................................................ 3 1.3 Problemformulering ...................................................................................................................... 4 1.4 Syfte och frågeställningar .............................................................................................................. 4 1.5 Avgränsning ................................................................................................................................... 5 1.6 Ställningstagande om sociala företag............................................................................................ 5 1.7 Uppsatsens disposition.................................................................................................................. 5 2. Metod .......................................................................................................................................................... 6 2.1 Studiens start................................................................................................................................. 7 2.3 Insamling av empiri ....................................................................................................................... 7 2.2 Urval .............................................................................................................................................. 8 2. 3 Metod för analys .......................................................................................................................... 9 2.4 Etiska överväganden.................................................................................................................... 10 2.5 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................... 11 3. Teoretisk referensram ................................................................................................................................ 13 3.1 Kunskapsöversikt ......................................................................................................................... 13 3.1.1 Ett riktigt arbete – en studie om sociala arbetskooperativ .................................................. 13 3.1.2 Att motverka utanförskap genom sociala företag- en studie om arbetsintegration ........... 14 3.1.3 Publikationer ........................................................................................................................ 15 3.2 Socialt kapital i sociala företag .................................................................................................... 18 4. Resultat ...................................................................................................................................................... 23 4. 1. De sociala företagens behov av stöd ......................................................................................... 23 4.1.1 Handledarnas stödfunktion .................................................................................................. 23 4.1.2 Behov av stöd vid uppstart av de sociala företagen ............................................................ 24 4.1.3 Behov av stöd i den dagliga driften ...................................................................................... 25 4.1.4 Användandet av befintliga nätverk ...................................................................................... 26 4.2 Fyra aktörers arbete i stödjandet av sociala företag .................................................................. 27 4.2.1 Coompanion ......................................................................................................................... 27 4.2.2 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i samverkan .................................................... 30 4.2.3 Luleå Kommun ...................................................................................................................... 34 4. 3. Sociala Arbetskooperativ Luleå ................................................................................................. 36 5. Slutsatser och diskussion ............................................................................................................................ 37 Referenser Bilaga 1: Intervjuplan kooperatörer Bilaga 2: Intervjuplan ”nyckelpersoner” inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion 1. Inledning Inför denna C-uppsats fanns tankar kring att skriva en uppsats om sociala nätverk när jag via Exjobb Luleå snubblade över Coompanion Norrbotten som lagt upp olika förslag kring ämnet socialt företagande, efter sökningar i ämnet var det fortfarande svårt att förstå de olika definitionerna och betydelsen av sociala företag. Jag hade verkligen missat något, efter den första kontakten med Coompanion Norrbotten började sakta förståelsen växa fram, men det var först efter presentationen av PM:et till mina studiekamrater som det slog mig; det är inte bara jag som missat de sociala företagen. Frågan om ordet arbetsintegrerande sociala företag var ett begrepp som jag själv hittat på för företagen, ställdes och jag fick anstränga mig för att förklara vad jag menade. Varför är detta inte mer känt för allmänheten, varför är det inte mer känt för en som läser Sociologi? ”Sociologi är studiet av människans sociala liv och av grupper och samhällen. Det är ett spännande och utmanande ämne där människan som social varelse står i fokus” (Giddens, 2007:23) Citatet är hämtat ur boken Sociologi (Giddens, 2007) och sätter fingret på varför just sociala företag kan anses idealiskt att studera inom sociologin. De företagen som ingår i denna studie ämnar även de att sätta människan som social varelse i fokus och även i kontroll över sitt eget liv, dessa företag introducerar ett nytt sätt att studera både människan, organisationer och samhälle. De sociala företagen bygger inte på tydliga hierarkiska strukturer, starka företagsledare eller ens på vinstmaximering utan bygger på människan och byggs av människan. 1.1 Bakgrund Arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ (som är den vanligaste formen av dessa företag) är inga nya fenomen i sig, Basta arbetskooperativ startade som ideell förening i Sverige redan 1994 (www.basta.se) och anses idag som en förebild för många andra arbetsintegrerande sociala företag, men begreppet sociala företag började användas först på 2000-talet (Bosse Blideman & Eva Laurelii, 2008). Studier genomfördes redan 2005 på Cuppsats nivå (Heimdahl & Lindqvist, 2005) och är inte den första studien i sitt slag. EMES (http://www.socialeconomy.eu.org) har funnits sedan 1996 och är ett europeiskt forskningsnätverk som fokuserar på studier kring sociala företag i syfte att bredda den samlade kunskapen. Ändå var det först 2010 som regeringen antog en handlingsplan med avsikten att stödja utvecklingen av sociala företag med inriktning mot arbetsintegration Caroline Johansson 1 (Näringsdepartementet, 2010). År 2011 antog även Luleå kommun en policy för att sträva mot samma utveckling (Blideman, 2012). De sociala företagens nytta för samhället kan ses på flera olika sätt, förutom att de integrerar människor på arbetsmarknaden kan samhällsnyttan även belysas genom socioekonomiska bokslut, där samhällsvinsten mer konkret räknas ut. En stor utredning gjordes 2005 där två av de största arbetsintegrerande sociala företagen undersöktes i syfte att ta reda på vilka vinster de genererat till samhället, vinsterna kommer från att människor som tidigare befunnit sig i utanförskap blir delaktiga i ett socialt företag och därmed mer aktiva i samhället. Dessa vinster kan bli upp mot 1 miljon kronor per anställd och år i de stora arbetsintegrerande sociala företagen som ingick i utredningen (Nilsson & Wadeskog, 2006). 1.2 Definition Det övergripande begreppet för dessa företag är Sociala företag, vilket innefattar alla företag som har en social målsättning, exempelvis Röda Korsets second hand butik eller MAX hamburgerrestaurang som anställer människor med funktionsnedsättning (www.max.se). Ordet sociala företag används ibland synonymt med arbetsintegrerande sociala företag vilket enligt Gunnel Mörtlund (personlig kommunikation, 5 mars, 2013) är något slarvigt och beror mer på ordets enklare uppbyggnad än om något medvetet ihopblandande av begreppen. Sociala företag kan ha olika inriktning på sin verksamhet. De kan exempelvis vara arbetsintegrerande, fokusera på rehabilitering eller på social gemenskap och sysselsättning. Sociala företag finns även i olika organisationsformer, ekonomisk förening är den vanligaste men de existerar även som ideella föreningar, kooperativ, stiftelse samt aktiebolag (Näringsdepartementet, 2010) 1.2.1 Arbetsintegrerande sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag är ett samlingsbegrepp för de företag som ingår i denna studie. Med detta begrepp menas företag som driver näringsverksamhet; de säljer och producerar varor och/eller tjänster: …med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. …som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. ….som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter. Caroline Johansson 2 …som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. (Näringsdepartementet, 2010) 1.2.2 Sociala arbetskooperativ Den största delen av arbetsintegrerande sociala företag i Sverige är i formen av arbetskooperativ, men det finns även i aktie-bolags form, ideella föreningar och andra företagsformer (Berghamre Heins, 2009). En kooperativ förening kan definieras i enlighet med Internationella Kooperativa Alliansen (eng. International Co-operative Alliance), som en förening bestående av minst tre personer som frivilligt samverkar för att stäva mot gemensamma ekonomiska, sociala, kulturella behov och önskemål genom demokrati och delägande (http://ica.coop/en). Blideman och Laurelii (2008) beskriver att grundtanken i sociala arbetskooperativ är en medlem – en röst. Ideologin i sociala arbetskooperativ är värderingar som självhjälp, solidaritet och rättvisa och kooperativet ska fungera som en metod till empowerment1. Själva vikten som läggs på arbetet varierar från social gemenskap till ren näringsverksamhet. Arbetsuppgifterna har fokus på rehabilitering av människor som länge stått utanför arbetslivet och ger en möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden mer i sin egen takt. Varor och tjänster som kooperativet producerar kan säljas både på offentlig och privat marknad och vissa kooperativ säljer platser för arbetsträning och praktik, arbetsrehabilitering, utbildning etc., till den offentliga sektorn. I kooperativens styrelse som är vald av medlemmarna är det inte ovanligt att personer som inte är anställda av kooperativet även sitter med. För att inga missuppfattningar ska ske så kommer begreppet sociala företag (om än detta kan anses slarvigt) användas men med detta menas alltså arbetsintegrerande sociala företag och sociala arbetskooperativ som ingår i det begreppet. Undantaget då något annat begrepp används är i citat, för att inte felcitera källan till informationen. 1 Empowement är idag något av ett modeord, men används ofta i dessa sammanhang i syfte att understryka individernas, speciellt i sociala arbetskooperativs, möjligheter att genom bland annat delaktighet kunna lära sig själva att hjälpa sig själv, där empowerment kan ses som både mål och medel för att nå egenmakt (Blideman & Laurelii, 2008) Caroline Johansson 3 1.3 Problemformulering Dessa företag handlar om att idka någon form av näringsverksamhet men samtidigt växa som individ. Rehabilitering och sysselsättning. Produktion av tjänster och/eller varor. Det finns hela tiden detta dubbla syfte med sociala företag vilket kan vara svårt att balansera (G. Mörtlund, personlig kommunikation, 5 mars, 2013). De flesta som startar ett företag behöver någon form av hjälp och stöd från andra aktörer för att starta företaget, det kan handla om ekonomiskt stöd, exempelvis i form av investeringar eller hjälp med det administrativa. Det är därför inget anmärkningsvärt att människor som startar sociala företag behöver denna hjälp också. Det finns dock en viktig faktor som skiljer dessa verksamheter åt, sociala företag består, om inte helt, så till stor del av människor som på olika sätt står utanför den traditionella arbetsmarknaden, detta betyder inte med nödvändighet att de behöver mer stöd och hjälp än vilken företagare som helst, men det innebär i de flesta fall att det handlar om människor som kan ha andra erfarenheter av arbetslivet, negativa erfarenheter, och att de kan ha varit långt ifrån arbetsmarknaden under en längre tid, ha funktionsnedsättningar, varit fast i missbruk eller kriminalitet etc. Problemet som föreligger studien är att kooperatörernas stödbehov oftast enbart beskrivs i ekonomiska termer, exempelvis i form av lönebidrag vilket inte är denna studies syfte att belysa. Studien vill även undersöka möjligheten till större gemensamma stödfunktioner som idag finns i flera delar av landet men inte i Norrbotten. 1.4 Syfte och frågeställningar Denna studie har två syften som hänger samman med varandra, den första delen av syftet är att undersöka stödbehovet och stödmöjligheterna för sociala företag inom fyrkanten och den andra delen i syftet är att betrakta hur en gemensam stödfunktion för dessa sociala företag skulle kunna se ut. De sociala företagens behov kommer att belysas från olika perspektiv; Kooperatörernas – vad känner de att de behöver för hjälp och stöd för att starta upp och driva sitt företag, vad känner de saknas? Externa aktörer - Coompanion, på vilket sätt kan företagsrådgivningen Coompanion Norrbotten hjälpa de sociala företagen? Samt vad kan myndigheterna och kommunen bidra med för stöd till sociala företag i den lokala miljön. Caroline Johansson 4 För att besvara syftet har följande frågor varit vägledande från datainsamling till analys. Vilket behov av stöd finns det för sociala företag inom fyrkanten? Vilket sorts behov av stöd anser kooperatörerna att de saknar? Vad gör externa aktörer för att stödja de sociala företagen inom fyrkanten? Vilka möjligheter finns det för en gemensam stödstruktur inom fyrkanten? 1.5 Avgränsning Studien avgränsas till att omfatta sociala företag inom fyrkanten, vilket betyder Luleå-PiteåBoden-Älvsbyn, som på en karta bildar en fyrkant, därav begreppets namn. Antalet respondenter har begränsats till åtta stycken i samråd med handledaren för studien, av dessa är tre representanter för de externa aktörer som bidrar till att på olika sätt stödja de sociala företagen. Anledningen till att inte alla externa aktörer som faktiskt finns tas upp, är att studiens syfte inte ämnar ge en heltäckande bild av alla former av stöd som finns tillgängliga utan mer att ge en övergripande bild av viktiga aktörer som verkar inom fyrkanten. 1.6 Ställningstagande om sociala företag Denna uppsats ämnar inte studera sociala företag som en källa till arbetsintegration eller inte, detta har redan gjorts, exempelvis av Larsson (2012). Eftersom ämnet ur forskningssynpunkt är relativt nytt har fokus i tidigare studier ofta handlat om de sociala företagens bidrag till välfärden och samhällets vinster samt viken nytta de har för människorna i dessa företag. Därför är denna studies utgångspunkt att de sociala företagen är just detta; viktiga för samhällets välfärd och individerna i företagen, vilket studiernas resultat visat på. 1.7 Uppsatsens disposition Efter detta inledande kapitel som redovisar studiens problemområde och syfte följer ett metodavsnitt som visar hur materialet till studien samlats in och analyserats. Det tredje kapitlet är den teoretiska referensramen som först innehåller en kunskapsöversikt om tidigare forskning och publikationer som är relevanta, sedan förs ett resonemang kring begreppet socialt kapital som teoretisk utgångspunkt för studien. I syfte att förenkla för läsaren att förstå kapitlet om studiens resultat samt det efterföljande kapitlet diskussion och slutsatser är båda dessa indelade i likhet med frågeställningarna. Caroline Johansson 5 2. Metod I detta kapitel ges en presentation av studiens utgångspunkt, tillvägagångsätt och metoder vid insamlande av data till studien samt hur materialet har tolkats och analyserats. Kapitlet bygger på metoder och tekniker från Jarl Backman (2008), Rolf Ejvegård (2009), Matthew B. Miles och A. Michael Huberman (1994) samt Annika Lantz (2007). Denna studie utgår fram ett kvalitativt perspektiv utifrån beskrivning av Backman (2008). Detta kan härledas från frågeställningarna, till hur insamlandet av empirin gick till och till valet av analysmetod. De metodologiska valen har skett med stöd i Backmans (2008) definition av den kvalitativa forskningsprocessen och synsättet. Med ett kvalitativt perspektiv ligger intresset i att studera människan som en del av en större kontext och fokus ligger på människans uppfattningar och tolkningar av sin egen verklighet, vilket är utgångspunkten för denna studie (Backman, 2008). I denna studie är det kooperatörernas tolkningar som belyser deras upplevelser av behovet av stöd och information har även inhämtats från aktörer i deras miljö i syfte att ytterligare förstärka förståelsen av kontextens betydelse. Detta är även något Miles och Huberman (1994) argumenterar för, det är viktigt att inte lyfta bort empirin från sin kontext. Studien kan ses som ett försök till induktion genom att grunden ligger i empirin för att sedan i samverkan med teori och begrepp utvecklas och analyseras med avsikt att resultera i hypoteser kring betydelsen av sociala företags förankring i lokalsamhället (Backman, 2008). Det fanns inte på förhand valda teorier som skulle testas på verkligheten, vilket hade varit ett försök till en deduktiv ansats (a.a). Det kan dock inte anses vara en ren induktiv ansats, att genom förutsättningslösa observationer ”se verkligheten som den är”. Innan intervjuerna genomfördes en mindre studie av litteratur knutna till ämnet och samtal med kontaktpersonen på Coompanion, vilket medförde att frågorna som ställdes till respondenterna vid intervjun var påverkade av min förförståelse genom att olika teman och intervjufrågor hade förberetts utifrån syftet med intervjun. Studien kan beskrivas som en fallstudie. Ejvegård (2009) beskriver att syftet med denna metod är att studera en liten del av ett större förlopp, i detta fall hur några kooperatörer ser på sitt behov av stöd, vilket får anses representera verkligheten för de sociala företagen inom fyrkanten. Backman (2008) tillför även att fallstudien ska ses som en metod med avsikt att beskriva ett Caroline Johansson 6 fenomen i sin kontext och den riktiga miljön, men att gränsen mellan vad som är kontexten och fenomenet är utsuddat och flytande. Detta betyder att tolkningen sker i en kontext utan att forskaren riktigt kan avgöra vad som är kontexen och vad som är fenomenet. Det är inte ovanligt med flera fall som studeras, vilket görs i denna studie (Backman, 2008) För att göra en tolkning i den gråa zonen mellan kontext och fenomen tas förutom kooperatörernas syn på stödbehovet även externa aktörers möjligheter att möta dessa behov med i resultatet. 2.1 Studiens start Efter att genom Exjobb Luleå (www.exjobblulea.se) ha kommit i kontakt med Gunnel Mörtlund på Coompanion träffades vi och diskuterade vad uppsatsen skulle handla om. Så som lätt händer skenade diskussionen iväg något och vid det initiala skedet innefattade studien både enkäter, intervjuer och åtskilliga olika perspektiv och områden som fokus skulle ligga på. Efter en första träff med handledaren till studien Antoni Lindgren blev det snabbt en mer väldefinierad studie med enbart en kvalitativ ansats. Med en kvantitativ ansats och teknik i form av enkäter hade inte empirin blivit lika rik och detaljerad, enkäterna skulle inte bli så många då antalet sociala företag i Norrbotten är 13 stycken (G. Mörtlund, personlig kommunikation, 5 mars, 2013). Det skulle även förväntas föreligga ett visst bortfall. Intervjuer kändes också självklara på så sätt att den möjliggör, speciellt den öppet riktade intervjutekniken, för respondenterna att själva fördjupa sig i olika aspekter, så som vilka stöd de själva tycker är viktiga. Innan studien kom igång och Coompanion kontaktats var jag intresserad av att studera nätverk, hur eller vilka nätverk var inget som hann vidareutvecklas. När kontakten etablerades med Coompanion var min kunskap om sociala företag nästan obefintlig. Att intresset för nätverk fanns från början var en betydande anledning till varför samarbetet med Coompanion passade så bra, då detta innebar att studera möjligheterna för en gemensam stödstruktur som förutsätter kontakter och nätverk mellan sociala företag. 2.3 Insamling av empiri Till studien har åtta intervjuer genomförts. Fem intervjuer med kooperatörer, en med representant från Försäkringskassan, en med representant från Arbetsförmedlingen och en med Coompanion Norrbotten. De människor som intervjuats inom de sociala företagen består av verksamhetsledare, handledare och ”vanliga” medlemmar och alla intervjuer har på olika sätt bidragit till att skapa en förståelse kring deras upplevda behov av stöd. Caroline Johansson 7 Den första kontakten med respondenterna togs genom ett telefonsamtal, efter en presentation om vem jag var och anledningen till varför de blivit kontaktade fick respondenterna information om syftet med studien och dess stöd av Coompanion. Alla tillfrågade tackade ja till att medverka och intervjutillfälle planerades in. Datainsamlingen har skett genom intervjuer som genomfördes i april 2013. Intervjuerna har utgått från Lantz (2007) definition av den öppna riktade intervjun, i denna får respondenten friare definiera vad stöd innebär för dem, men intervjun är riktad på så sätt att ett antagande görs att de har ett behov av stöd. Den öppet riktade intervjun innehåller vissa frågeområden utifrån den förförståelsen som växte fram genom samtal med Coompanion och i den initiala litteratursökningen, inom de olika frågeområdena ställs vissa följdfrågor. Frågeområdena var indelade i en inledande del med frågor kring arbetets utformning, om behoven möts, tidigare behov av stöd och framtida behov av stöd. Frågorna var öppna på så sätt att fördjupningar skedde där respondenterna själva lade tonvikten, men även de andra frågeområdena togs upp. Det skapades två olika intervjuplaner, en för kooperatörerna och en för myndigheterna samt Coompanion, den sistnämnda intervjuplanen var inte indelad i teman men frågorna var även här öppna. Anledningen till att just kooperatörernas intervjuplan innehöll olika teman och även fördjupningsfrågor var att hänsyn behövde tas till att människor i sociala företag kan vara sköra, i brist på ett bättre ord, och att hänsyn därför måste tas till att det kunde finnas svårigheter att prata fritt, det kunde behövas en viss vägledning. Alla intervjuer skedde på respondenteras arbetsplats i syfte att skapa en avslappnad stämning (Lantz, 2007), och med godkännande från alla respondenter spelades intervjuerna in och transkriberades ord för ord vilket Lantz (2007) även menar till stor del underlättar databearbetningen. Även mindre anteckningar fördes under intervjun. 2.2 Urval Urvalet har skett med hjälp av Gunnel Mörtlund på Coompanion Norrbotten, hon har även i två fall haft den inledande kontakten med respondenterna, detta för att upplysa dem om att jag sedan skulle ringa. Det enda krav som ställdes på respondenterna var att de skulle ha arbetat inom ett eller flera sociala företag tillräckligt länge för att ha bildat sig en egen uppfattning om helheten. Då det geografiska området är begränsat finns det även ett begränsat antal sociala företag inom de studerade kommunerna varav urvalet gjordes enkel. Att urvalet skedde med hjälp av Caroline Johansson 8 Coompanion är anledningen till att intervjufrågorna inte nämner Coompanion för att minska risken att respondenterna skulle få uppfattningen att jag bara sökte svar på deras upplevelse av stöd från Coompanion, vilket inte är syftet med studien. Coompanion har inte ställt några krav kring utformningen av uppsatsen, dess teorietiska perspektiv eller intervjufrågornas utformning. I början diskuterades områden igenom och sedan valde jag i samråd med min handledare ut studiens fokus. Att beslutet togs att kontakta Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Luleå består i att de dels har en etablerad kontakt med Coompanion Norrbotten som tillhandahöll kontaktuppgifterna och att de som representanter för myndigheter kan antas svara representativt för sina myndigheter inom andra kommuner. Det ska även tilläggas att urvalet av externa aktörer på inget sätt är komplett, det finns även ideella föreningar, arbetsgivarförbund och andra myndigheter som inte tas upp närmare men som även de arbetar för och bidrar med mycket till de sociala företagen. Intresseorgansationen Skoopi (Sociala arbetskooperativens intresseorganisation) tas upp kort i samband med deras samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och är en viktig aktör bland annat genom deras intressepolitiska arbete med att öka intresset, sprida kunskap, arrangera nätverksträffar, utbilda och driva politiska frågor mot regeringen som rör dessa företag. Anledningen till varför inte alla externa aktörer tas med i studien är dels en fråga om utrymme men främst handlar det om att hålla sig till syftet om att ge en övergripande bild över viktiga aktörer i den lokala kontexten. 2. 3 Metod för analys Analysen sker enligt Backman (2008) kontinuerligt genom insamlandet av empirin, vid transkriberingen av varje intervju tillades egna noteringar i slutet av det transkriberade materialet som små noter av analys. Främst skedde dock analysen genom att materialet efteråt kategoriserades. Detta har i denna studie gjorts genom vad Miles och Huberman (1994) kallar klustring, vilket är denna studies sätt att finna mönster i materialet. Klustringen innebär att slå samman olika delar av datamaterialet genom att finna relevanta kodord, dessa koder ska beskriva materialet i syfte att finna kopplingar och mönster och kunna dra slutsatser (Miles & Huberman, 1994). Detta gjordes i två steg. Den första kodningen utgick från forskningsfrågorna och bidrog till en omfattande första klustring innehållandes mycket material. Denna första kodning skapade inte någon större mening till materialet och Caroline Johansson 9 bestod av deskriptiva koder som enbart beskrev vad materialet faktiskt innehöll (a.a). Nästa steg var i form av en mönsterkodning och skedde efterhand när materialet lästs igenom ett antal gånger och med hjälp av markeringspennor började mönster framkomma som ligger till grund för analys och slutsatserna (a.a). 2.4 Etiska överväganden I det inledande samtalet med respondenterna tillfrågades jag om möjligheten fanns att intervjun skedde i deras lokaler. Först nu efteråt uppstår tanken om att det på grund av att konfidentialitetskravet hade utlovats borde det innan skett viss reflektion kring att andra människor såg oss gå iväg till intervjun. Dock är inte total anonymitet utlovad vilket hade krävt att inte ens jag skulle veta vem som blev intervjuad. Det hade ändå varit bra att reflektera kring detta innan intervjuerna och påpeka detta till respondenterna. Respondenterna uppgav inte att de hade något emot att andra såg oss gå iväg för att genomföra intervjuerna. Ett annat etiskt övervägande ligger i att respondenterna har bestått av människor som av olika anledningar tidigare haft svårigheter med arbete och arbetsmarknaden, de kan exempelvis ha en funktionsnedsättning. Hur ska en forskare veta när anpassningen av språkbruket och sina intervjufrågor ska ske, om ens någonsin? Upplever respondenten att forskaren talar ned till denna så minskar förtroendet ganska drastiskt kan tänkas. Även det motsatta ställer till med problem, att respondenten upplever att det är svårt att förstå vad forskaren är ute efter och menar. Detta är något som påverkade studien tidigt i och med övervägandet att till viss del anpassa intervjuplanen med avsikt att fungera för alla, ett annat sätt som detta påverkat är att själva intervjumetodiken varit mer flytande och öppen vilket presenterades ovan om intervjutekniken. Denna studie har genomförts i enighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (www.codex.vr.se). I syfte att skydda individerna i studien finns det fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De två första och det sista kravet anses uppfyllda då de dels vid första kontakten fått information om studien och dess syfte och även mer ingående information i anslutning till intervjun, med hjälp av intervjuplanen informerades alla kooperatörer först om studiens syfte, hur resultatet skulle användas, att deltagandet är frivilligt samt att de vid frågor eller ändringar av sina svar var välkomna att kontakta mig. Angående det tredje kravet, konfidentialitetskravet, har flera olika medel används i syfte att försäkra detta, bland annat genom att fingera namnen som utgår från Statiskatska centralbyråns lista över Sveriges vanligaste namn 2012 (www.scb.se). MedlemCaroline Johansson 10 marna består av verksamhetsledare, handledare och ”vanliga kooperatörer” men detta framgår inte i resultatet av anledningen att det är få arbetsintegrerande sociala företag som alls har uttalade verksamhetsledare i Norrbotten vilket hade gjort identifiering av företaget enklare om detta redovisats. I resultatdelen slås dessa individer ihop och kallas ibland för kooperatörer (exempelvis; kooperatörerna menar att…), anledningen till detta är att deras position inte är av betydelse för resultatet samt som ovan nämnt för att hålla på konfidentialitetskravet. Respondenterna som intervjuats är verksamma inom Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn (fyrkanten i studien) och det kommer inte heller framgå i resultatet från vilken kommun de är på grund utav att i vissa av dessa kommuner finns det mycket få, om inte enstaka, arbetsintegrerande sociala företag som lätt skulle kunna identifieras om kommunen presenterades. Oberoende av att varken medlemmarnas position eller plats presenteras anses det i sammanhanget oviktigt då det är själva upplevelsen kring hjälp och stöd inom fyrkanten som är av vikt. Intervjupersonerna från myndigheterna och Coompanion ses här som representanter för deras arbetsgivare snarare än att de uttalar sig privat och har alla gett sitt tillstånd till att nämnas vid namn. 2.5 Validitet och reliabilitet Backman (2008) resonerar kring den kvalitativa forskningsansatsen som subjektiv, här är både forskaren och intervjupersonerna subjekt och tolkar utifrån den egna erfarenheten, det är viktigt att forskaren ändå försöka hålla sig objektiv till ämnet, vilket är en stor svårighet med kvalitativa studier, ingen kan vara helt nollställd. Vid användandet av intervjuer för datainsamling bör vissa aspekter redas ut för att studien ska anses ha validitet och reliabilitet. Lantz (2007) belyser att en människa inte kan uppfatta och uppleva objektivt, vilket då inte går för forskaren att försöka få fram respondenternas objektiva kunskap om något. Ejvegård (2009) beskriver att reliabiliteten i studier handlar om att andra forskare med samma mätmetoder skulle komma fram till samma sak, vilket betyder att reliabiliteten är avhängig av hur tillförlitlig och användbar måttenheten anses vara. Ett problem med intervju som teknik för datainsamling är att måttstocken är intervjuplanen, som när den konstrueras av forskaren riskerar att leda till låg reliabilitet (Ejvegård, 2009). Hade intervjuerna varit mer strukturerade än som i denna studie, av öppnare slag (Lantz, 2007) hade studien även haft högre reliabilitet. Genom att intervjuer ändå skett med flera olika sociala företag inom olika kommuner samt att tidigare forskning till stor del stödjer resultaten kan studien ändå anses ha hög reliabilitet. Caroline Johansson 11 Validitet uppnås genom att forskaren mäter det som avsetts att mäta, genom tillförlitliga mått och hög reliabilitet blir validiteten högre, men enbart detta räcker inte för att kunna hävda att validiteten är hög (Ejvegård, 2009). Miles och Huberman (1994) tar upp att det som framkommer i intervjuerna måste testas på olika sätt för att studien ska anses ha validitet, att ta reda på om resultaten går att styrka är ett sätt att testa dem, även här bör påpekas att den tidigare forskningen stödjer resultaten. Det viktigaste för denna studie är dock att dels belysa respondenternas egen upplevelse kring behov av stöd och dels ett avgränsat antal externa aktörers möjligheter att bemöta dessa behov begränsat i en specifik miljö (fyrkanten), detta är vad som har ämnats mätas och det har studien lyckats med att belysa vilket innebär en hög validitet för studien. Ytterligare en sak som bör tas med i diskussionen kring validiteten är forskarens roll som kan påverka intervjusvaren. Miles och Huberman (1994) tar upp forskarens inverkan på det som studeras, en klassisk fallgrop för intervjuer är att respondenterna kan ha svarat på frågorna utifrån vad de tror att de borde svara, vad de tror förväntas av dem (Miles & Huberman, 1994). Vanligtvis brukar resonemang om att lyfta upp sig själv i syfte att uppfattas bättre förekomma i diskussioner om validitet. Men här finns även en annan faktor att tänka på, då sociala företag inte förens på senare år börjat spridas och fått mer uppmärksamhet så är det fortfarande inte helt betraktat av allmänheten som en välkänd företagsform. Problem som hade kunnat uppstå när intervjuer sker är att respondenterna gärna vill att företagsformen ska synas i ett positivt ljus, de ligger i respondenternas intresse att företagen uppfattas på ett bra sätt. Detta är något som tagit tid att fundera kring i denna studie. Eftersom syftet är att belysa vilket behov företagen har av hjälp och stöd, kan detta påverka att behovet underdrivs eller avfärdas helt för att inte sprida en uppfattning om att företaget inte klarar sig själva, men det skulle även kunna vara det motsatta, att företagen överdriver sitt behov av stöd för att det skulle kunna resultera i bättre och större insatser och hjälp av olika slag. Det kan nog förekomma i något fall att en aspekt över- eller underdrivits, men den uppfattningen som framkommer av respondenternas svar är inte en fråga av endera, de svarade utifrån de erfarenheter de hade, både positiva och negativa, och jag är tacksam över deras ärliga svar. Caroline Johansson 12 3. Teoretisk referensram Under denna rubrik presenteras tidigare forskning som bidrar till kunskapsområdet och är relevanta för studien, sedan följer en beskrivning av teori som använts i studien med syfte att fördjupa studiens sociologiska grund. 3.1 Kunskapsöversikt Denna rubrik kallas kunskapsöversikt då mycket av den information och kunskap som finns idag kring sociala företag inte är renodlad forskning även om rapporterna följer en vetenskaplig mall och metoderna är vetenskapliga. En stor del av den framtagna informationen kan kallas uppdragsforskning och är skriven åt olika intressenter av praktiker och kunniga. Här presenteras en liten översikt av de studier, rapporter och uppsatser som på olika sätt haft relevans för denna studie. Två C-uppsatser presenteras som berör samma ämne som denna uppsats och sedan kommer en kort presentation över andra texter som bidragit till kunskapsbildningen i ämnet, dessa ger bland annat en djupare förståelse av begreppet stödstruktur, som en del av syftet ämnar undersöka möjligheterna för. 3.1.1 Ett riktigt arbete – en studie om sociala arbetskooperativ Denna C-uppsats är skriven av två socionomstudenter (Heimdahl & Lindqvist, 2005). Deras studie syftar till ett dels ge en övergripande bild av sociala företag i Sverige och dess utbredning, och dels att ta reda på vilken betydelse denna organiseringsform har för människorna som arbetar inom den utifrån den sociala gemenskapen och själva arbetet. Enkäter och djupintervjuer med både kooperatörer och andra aktörer utanför kooperativen bidrar till en djupare förståelse kring denna företagsform. Författarna har även deltagit på ett årsmöte för Skoopi och där genomfört en deltagande observation, samt även genomfört litteraturstudier i ämnet. De teorietiska utgångspunkterna i studien är socialkonstruktionistiskt, vilket innebär ett sätt att se kunskap som producerad av social interaktion, teorin används med syftet att analysera hur respondenter från sociala företag själva väljer att benämna olika aspekter av sitt arbete, då språket anses vara socialt konstruerat och därför hänger ihop med hur vi faktiskt uppfattar ett fenomen. Detta kan kännas som en något för platt och förenklad teoretisk utgångspunkt som med tanke på det rika materialet studien har kunde ha kompletteras med symbolisk interaktionism i syfte att även kunna undersöka interaktionen mellan kooperatörerna som symbolisk, i dessa företag kommer många värdegrunder och begrepp utifrån, så som kooperativa principer och diskussioner kring demokrati och delaktighet. Det finns ett problem att använda teori byggd på språket i dessa företag, och det är att det finns människor med funktionsnedsättningCaroline Johansson 13 ar som inte har ett lika utvecklat språk som andra, eller kanske har svårt att uttrycka sig, enligt ett socialkonstruktionistiskt synsätt skulle tolkningen vila på att språket är liktydligt med förståelse, vilket kan skapa problem i analysen och tolkningen. I resultaten framkommer att det övergripande kan sägas att de sociala arbetskooperativen både är viktiga för medlemmarna då de innebär att ha ett arbete de kan vara delaktiga i och stolta över, samt att dessa arbetsplatser är viktiga för den sociala dimensionen i människornas liv. Det huvudsakliga stöd som nämns i denna studie är det kommunala stödet för kooperativen och det individuella stödet för dess medlemmar från socialförsäkringssystemet. I relationen till det offentliga stödet och hur kooperatörerna uppfattar detta framkommer i studien att kooperatörerna är väldigt eller ganska beroende av det offentliga, men de upplever ändå att de har stor frihet att själva bestämma. Detta menar författarna kan ses med bakgrund till att de flesta har någon sorts stöd ifrån kommunen samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De för ett resonemang kring för och nackdelar med denna beroendeställning, genom stöd från offentligheten riskerar företagen inte lika mycket ekonomiskt och kan få bidrag till anställning av exempelvis handledare, nackdelar finns i att det kan medföra svårigheter att öppet kritisera och försöka förbättra sin situation. 3.1.2 Att motverka utanförskap genom sociala företag- en studie om arbetsintegration Denna sociologiska C-uppsats om arbetsintegration (Larsson, 2012) tar upp många intressanta aspekter av socialt företagnade som även är intressant för denna studie. Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt arbetsintegrerande sociala företag kan motverka utanförskap i arbetslivet och vilka faktorer som kan främja organisationsformens utveckling. I denna studie har omgivningen kring det sociala företaget Yalla Trappan i Malmö studerats och intervjuer har inte skett med medlemmarna i det sociala företaget utan med aktörer kring företaget. Empirin har sedan analyserats med hjälp av begreppet socialt kapital, vilket även är huvudteorin i denna uppsats. Uppsatsen fokuserar på hur samhället kan tjäna på arbetsintegrationen via detta företag och inte hur individen vinner på det. Av resultatet framgår att för Yalla Trappan är nätverken viktiga och engagemanget hos volontärer som finns inom organisationen. Det framkommer även att företagets samarbetspartners (exempelvis Malmö kommun) delar engagemanget i sociala frågor, författaren menar att detta kan komma från CSR (Corporate Social Responsebility), att företagen idag har börjat ta större ansvar för samhällets välbefinnande; Caroline Johansson 14 ansvarstagande som marknadsföringsstrategi. Av intresse för denna studie är författarens slutsats kring arbetsintegrationen, han menar att utvecklingen kan främjas genom uppbyggnaden av socialt kapital; bygga upp relationer till samarbetspartners och offentlig sektor samt att använda sig av engagemanget hos volontärer. 3.1.3 Publikationer Tillväxtverket är en nationell myndighet som finns till med syftet att främja hållbar tillväxt och förnyelse i företag och regioner (www.tillvaxtverket.se). De är utgivare av ett stort antal publikationer som bidrar till kunskapsutvecklingen kring sociala företag. Av dessa presenteras två stycken som varit av betydelse för denna studie. En tredje publikation är skriven av Per Olofsson på Coompanion Göteborg, men alla har gemensamt att de är producerade på uppdrag av Temagrupp Entreprenörskap och Företagande, som är ett projekt finansierat av EFS (Europeiska socialfonden). Samarbete mellan sociala företag och övrigt näringsliv – hur och varför! (Ternegren, 2012), är intressant för denna studie då den tar upp samarbete mellan sociala företag och näringslivet, vilket det inte tidigare funnit så mycket information kring. Rapporten ger en praktisk översikt över hur denna samverkan idag ser ut, vilka motiv det kan finnas för dessa samarbeten och vilka hinder som finns för att det ska utvecklas, slutligen presenteras förslag på hur arbete mellan sociala förtetag och näringsliv skulle kunna fördjupas. Undersökningen baseras på intervjuer med olika företrädare för sociala företag, näringslivet och även med rådgivare som jobbar inom området nyföretagande. Resultatet visar att trots att det idag finns olika sorters samarbete mellan sociala företag och andra typer av företag så är det inte särskilt omfattande och få är av strategisk och långsiktig art. Rapporten presenterar exempel på de olika samarbetsformerna som finns; affärssamarbete – företagen köper tjänster av varandra, kompetensförstärkning – näringslivet stödjer de sociala företagen med professionell extern kompetens, en annan samarbetsform är tillhandahållandet av praktik- och arbetsträningsplatser. Som motiv för detta samarbete finns exempelvis; affärsmässiga motiv – näringslivet kan behöva arbetskraft när de har mycket att göra, de sociala företagen kan tillhandahålla tjänster som inte finns inom det egna företaget. Att göra gott och stärka sin image – CSR, samhällsansvar, goodwill, det ser bra ut för företaget att samarbeta med sociala företag. Lokal hänsyn och intressen – att stödja för lokalsamhällets bästa kan vara en motiverande faktor. Stödja entreprenörskap och uppmuntra människor till självhjälp – det Caroline Johansson 15 finns bland företagare en positiv inställning till entreprenörskap som verktyg för självförverkligande. Men rapporten tar även upp hinder och svårigheter för denna samverkan, exempelvis Bristande kännedom om de arbetsintegrerande sociala företagen samt att de sociala företagen inte försöker etablera samarbeten. Det råder även en brist på mötesplatser där arbetsintegrerande sociala företag kan mötas med näringslivet då de inte brukar finnas med i vanliga företagarsammanhang som föreningar och nätverk. Med syfte att öka samarbetet mellan de arbetsintegrerande sociala företagen och övriga näringslivet ges ett antal förslag. Bland annat bör de arbetsintegrerande sociala företagen bestämma om de vill ha ett utökat samarbete med näringslivet utifrån deras kapacitet och om detta är önskvärt systematiskt arbeta mot detta, exempelvis genom att öka sin marknadsföring mot näringslivet. Här bör även samarbetet med andra arbetsintegrerande sociala företag stärkas för att utöka det egna företagets resurser. Genom att gå med i föreningar och delta på samma arenor som näringslivet kan samarbetet med näringslivet förenklas samt att sociala företag borde utnyttja att andra företag vill öka sitt samhällerliga ansvar. Slutligen konstateras att många som intervjuats gett rekommendationen att skapa nätverk med det lokala näringslivet och att försöka få in personer, exempelvis i styrelsen som redan har ett omfattande nätverk och kan använda sig av detta för det sociala företagets bästa. Att lära av mirakel – att vända arbetslöshet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande socialt företagande (Isaksson & Olofsson, 2012), är en publikation vars syfte är att ge en djupare förståelse om sociala företags villkor och förutsättningar. I denna antologi presenteras en definition av en stödstruktur. ”ett nätverk av organisationer, myndigheter och personer som alla bidrar till och underlättar för fler företag att starta och överleva” (Isaksson & Olofsson, 2012:154). Här är både interna nätverk bestående av olika företag och externa nätverk av myndigheter och organisationer viktiga funktioner i stödjandet av företaget. Interna nätverk möjliggör för företagen att samarbeta med varandra och ibland har detta mynnat ut i gemensamma paraplyorganisationer/kooperativ som sköter eller administrerar gemensamma tjänster. Det externa nätverket med myndigheter och organisationer inom den offentliga sektorn är ömsesidig då de arbetsintegrerande sociala företagen möjliggör för tjänster som de behöver, Caroline Johansson 16 exempelvis arbetsträning och praktik. Det är även genom denna kontakt som ersättningen för individerna kommer. I texten lyfts det fram att alla företag, stora och små, behöver någon form av nätverk, då de inte kan fungera i ett vakuum. Detta nätverk kan bland annat bestå av vänner, kollegor, myndigheter och investerare. Stödstukturer - för små & medelstora företag speciellt arbetsintegrerande sociala företag (Olofsson, 2011), är en rapport skriven via Coompanion Göteborg på uppdrag av Tillväxtver- ket i syfte att ge en översikt av stödbehovet för mindre företag, främst sociala företag. Detta sker utifrån olika faser företagen går igenom, indelat i; fundera, starta, driva, utveckla och avveckla. Han presenterar olika aktörer som tillhandahåller detta stöd och försöker visa på vilka brister som finns och hur stödet ser ut i olika delar av landet. Skriften innehåller försök att definiera den bästa indelningen som skiljer på olika stödstrukturer. Som tidigare nämnts är en stödstruktur som ett nätverk av olika aktörer som bidrar till företagens överlevnad. Det bästa sättet att dela in olika sorters stödstrukturer är utifrån de olika faser företagen går igenom och när stödstrukturerna blir aktuella, alltså en indelning efter deras funktion. I skriften tar författaren upp olika modeller som kan fungera som stödstrukturer för sociala företag. 1. Social franchising – genom att ta fram vad som är framgångsfaktorerna för ett socialt företag är tanken att företagen ska kunna utforma handböcker och utbilda andra att kunna starta ett likadant företag. En annan grupp entreprenörer får ta del av ett vinnande koncept och kan utveckla detta vidare utan att behöva börja från början. Målen är här sociala och metoden är själva affärsmodellen. 2. Konsortiemodellen – handlar om att flera sociala företag går samman under en paraplyorgansation eller i ett kooperativ som sedan sköter tjänster gemensamt. Exempelvis kan det handla om administrativa tjänster som ekonomi, personalfrågor, utbildningar för företagen inom konsortiet etc. Ett konsortium bygger på korsvist ägande, med detta menas att kooperativen ägs alla tillsammans och med medarbetarna i respektive kooperativ, detta skapar möjligheter att jobba inom olika kooperativ och nya karriärvägar görs möjliga. 3. Glada Hudik modellen – Är en modell för samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, de sociala företagen och kommunen som finns i Hälsingland och som går under ledning av Coompanion. Det finns likheter med konsortiemodellen men Caroline Johansson 17 utan korsvist ägande. Då huvudsyftet är jobbskapande är några av arbetsmarknadens aktörer kunder i och med att de köper platser i företagen. Coompanion ger stöd på många olika nivåer, från konfliktlösning till att upprätta balansräkningen. Att hitta arbetsträningsplatser inom de sociala företagen är ett tydligt syfte med modellen. 4. GF SAK – är egentligen ingen stödstruktur, men ändå en form av samordnat stöd som finns med syftet att lösa problematiken med handledarna som anställda till dem de själva ska stödja. GF SAK är ett handledarkooperativ och står för Göteborgs förenade sociala arbetskooperativ. Handledarna är anställda av GF SAK men representanter från de sociala kooperativ som är medlemmar måste vara majoritet i dess styrelse. 3.2 Socialt kapital i sociala företag Socialt kapital är i kärnan ett begrepp som enligt definitionen för denna studie betyder mer än bara tillgång till nätverk. Med avsikt att förklara detta begrepp och dess betydelse i relation till sociala företag följer nedan en redogörelse för begreppets popularisering av den franska sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002), för att sedan fördjupas ytterligare av den amerikanska stadsvetaren Robert Putnam som även han tillfört mycket till begreppets innebörd, sedan avslutas diskussionen om begreppet med Adalbert Evers, en tysk stadsvetare som skrivit om betydelsen av socialt kapital i sociala företag. Pierre Bourdieu Bourdieu var en fransk sociolog som fått stor betydelse inom sociologin, han har studerat vitt skilda ämnen som mode, fotografering och utbildning. Hans arbeten är sociologiskt intressanta då han i dessa studerar vardagliga händelser som pekar på hur samhällets struktur är uppbyggd och vad som skapar villkoren för dess existens (Carle, 2007). En grundtanke Boudieu har i sina teorier är att individens handlingar är sociala och kollektiva till sin karaktär (a.a). Människans habitus är ett begrepp som Bourdieu menar är de handlingsmönster och förhållningssätt som människan skapar inom de sociala miljöer hon befinner sig i, vårat habitus förändas av de sociala miljöerna, och vi påverkar dem i samma utsträckning som de påverkar oss, ett habitus formas mycket vid uppväxten då vi lär oss grunderna i sättet vi agerar och ser på omvärlden och med detta habitus kan vi agera naturligt i de sociala miljöer som habitus formats av (Carle, 2007) Habitus förändras i kampen om sociala positioner inom sociala konkurrensfält, dessa fält eller Caroline Johansson 18 kampen om att etablera ett nytt socialt fält sker både mellan individer inom fältet eller med de tydligt avgränsade andra fält som slåss om makt i samhället. Ett fält kan vara vetenskapsmännen eller varför inte de sociala företagarnas. För att klättra högre inom fältet krävs tillgång till de kapital som är giltigt i fältet då dessa kan vara olika. Dessa kapitalformer kallas kulturellt kapital (att behärska den finare kulturen), symboliskt kapital (behärska symboler och attribut för att kunna uttrycka sig), ekonomisk kapital (pengar) och socialt kapital (den tillgång en människa har tack vara sitt nätverk). Ett kapital kan växa och öka i värde, det är inte bara att en människa besitter kapital som är viktigt utan hur mycket (Carle, 2007) Robert Putnam I sin bok från 1993, Making Democracy Work beskriver Robert Putnam sin 20-åriga studie om det Italienska samhällslivet. Studien inriktades på att undersöka hur institutioner utvecklar sig och anpassar sig till deras sociala omgivning. Studien omfattar 20 olika regionala regeringar som erhöll autonomi efter en tumultartad tid där Italien bytte från centraliserad styrning till nya regionala styrningsätt, som skapades samtidigt kring 1970. De 20 institutioner som studerats menar han på pappret ser nästan identiska ut och är lika kraftfulla. Det som dock skiljer dem åt är det sociala, ekonomiska, politiska och kulturella kontexter de nya institutionerna implementerades i. Vissa regioner var socialt och ekonomiskt rankade tillsammans med länder i tredje världen medan andra låg långt i framkant. Olika faktorer som spelade in i regionernas utveckling var bland annat religion, migration, sociala förändringar, politik, miljön etc. Men det visade sig i studien att generellt hade de norra regionera större framgång än de södra mätt utifrån vad som förväntades av regionernas styrning och vad invånarna tyckte att de hade lyckats med. Hur kom då detta sig? I studien undersöks två breda möjliga förklaringar; 1. Den socioekonomiska moderniteten och 2. Civilsamhället – mönster av medborgarnas deltagande och sociala solidaritet (Putnam, 1993) Angående den första möjliga förklaringen kan kort sägas att den är mycket rimlig på grund av att de norra delarna är både rikare och mer moderna (exempelvis IT- arbetsmöjligheter). Men detta lyckas ändå inte förklara hela sanningen, det framkommer även att vissa regioner har lyckats mycket bättre än andra trots att de är fattigare och mindre moderna. Däremot ser samhället olika ut i de olika regionerna. I ett idealt civilt samhälle visar medlemmarna engagemang, de deltar aktivt i offentliga affärer. Detta samhälle består även av politisk jämnlikhet, medborgarskap i civilsamhället för med Caroline Johansson 19 sig lika rättigheter för alla. Horisontella relationer, kooperation och ömsesidighet binder samman samhället. Medborgarna känner även solidaritet, tillit och har, då det inte kan vara helt konfliktfritt i ett samhälle, en större tolerans inför andras åsikter. Ett idealt civilt samhälle består av ett starkt föreningsliv som skapar stora, effektiva nätverk för socialt samarbete (Putnam, 1993) Ett samhälle med högt medborgarengagemang (eng. civic committment) är enligt Putnams studie ett samhälle som lyckas med sina förehavanden, det är ett eller kan bli ett idealt civilsamhälle. Vissa samhällen är mer framgångsrika än andra, de samhällen som innehar denna medborgaranda i är i större utsträckning mer framgångsrika. Förklaringar till detta sträcker sig ända till medeltiden och romarriket och innehåller många olika traditioner genom tiderna, även inblandningen av italienska maffian i de södra delarna av landet hade i viss utsträckning påverkat regioners framgång (Putnam, 1993). Putnam menar dock att det inte finns en enhetlig förklaring till varför de norra regionera lyckas bättre i skapandet av ett framgångsrikt samhälle. En viktig del för samhällets utveckling och framgång är industrierna och företagen, och för dessa är normer om ömsesidighet och nätverk av medborgarengagemang viktiga argumenterar han, nätverk främjar informationsutbyte och samarbete mellan näringsliv, samhället och industrierna (Putnam, 1993). Ett starkt civilsamhälle är viktigt för fungerande och välmående industrier och företag och i Putnams studie visar det sig att den största tillväxten på denna marknad återfinns i de norra delarna i Italien. De norra delarna av Italien har en rikare historia av frivilligt samarbete och har därför ärvt en avsevärd mängd av socialt kapital, i form av normer om ömsesidighet och nätverk av medborgarengagemang. Socialt kapital här refererar till drag av sociala organisationer, så som tillit, normer och nätverk, som kan förbättra effektiviteten av samhället genom att samordna koordinerade handlingar (Putnam, 1993) Putnam (1993) menar att socialt kapital kan fungera som en sorts metaforisk handpenning i situationer som kräver tillit till andra människor, med det sociala kapitalet som innebär starka normer och täta nätverk ökar möjligheterna att samarbeta med andra även utan att lagar och bestämmelse skulle kunna göras aktuella om någon sviker avtalet, vilket inte görs på grund av det sociala kapitalet. Putnam (1993) argumenterar för att det som framkommit i studien är att normer och nätverk av medborgarengagemang stärker ekonomisk tillväxt, de regioner med fler och starkare föreCaroline Johansson 20 ningar med horisontella nätverk av medborgarengagemang (e.g. som är det sociala kapitalet) har växt bättre och snabbare än de regioner som bygger på mer hierarkiska strukturer. “Building social capital will not be easy, but it is the key to making democracy work”. Putnam (1993:185) Adalbert Evers Evers (2001) beskriver att sociala företag måste ses som organisationer som binder samman flera olika mål och resurser för att de ska gå att förstå dem, socialt kapital är en resurs för sociala företag, utöver andra resurser som intäkten från varor och tjänster och bidrag eller subventioner för deras samhällsnytta. Detta sociala kapital brukar dock underskattas och sällan lyftas upp som viktig för företagens överlevnad, den benämns ofta fel och får en underordnad betydelse i relation till de övriga resurserna (Evers, 2001). Evers (2001) definierar socialt kapital med stöd utifrån bland annat Putnam (1993) och menar att socialt kapital bygger på element som tillit, medborgaranda, solidaritet, viljan att associera sig med andra och viljan att bygga på och bibehålla samhället. Evers (2001) framhåller tydligt politiken, den lokala miljön och näringslivet som viktiga faktorer för att sociala företag ska lyckas. Han menar att lokal politik till stor del påverkar i vilken grad sociala företag är orienterade mot det allmänna intresset istället för att enbart fungera som lobbyister. I vilken grad miljön är positivt inställd till framväxten och utvecklingen av sociala företag beror mycket på statliga policyers och deras styrning. Genom deras betydelse menar han att socialt kapital kan ses som konstruktionsbart, den rådande diskursen består av att socialt kapital ses som en tillgång till samhället som medvetet kan utvecklas (Evers, 2001). Han menar även att framgången för ett socialt företag när det kommer till jobbintegration och jobbskapande till stor del beror på; goda informella kontakter med politiken och näringslivet, en unik nivå av tillit som genereras över tid samt om företaget är djupt rotad och inbäddat i det lokala samhället. Han menar vidare att nyckelfrågan för sociala företag är att bygga upp olika sociala och ekonomiska partnerskap för att kunna utvecklas och få människor tillbaka till arbete (Evers, 2001). Socialt kapital reproduceras, bibehålls och även expanderar när det arbetas med menar Evers (2001). Allianser och nätverkande kan därför ses som ett eget syfte och inte enbart som ett instrument i strävan efter sociala och ekonomiska mål för organisationen. Genom att även inkludera aktiva medborgare och volontärer minskas inte bara kostnader, utan både tilliten Caroline Johansson 21 och det civila engagemanget stärks (Evers, 2001) Slutligen menar Evers (2001) att på både lokal och nationell nivå borde det utvecklas policys och program som tydlig uppmärksammar och belönar mobiliseringen av socialt kapital inom sociala företag istället för att ta den för given. Avslutande reflektioner kring teori Både C-uppsatserna och Tillväxtverkets publikationer bidrar med en djupare förståelse av de sociala företagens betydelse, från individuell till samhällelig nivå. De belyser även betydelsen av kontakt med olika aktörer och omgivningen samt en förståelse över den normativa synen på begreppet stödstruktur. Socialt kapital är högst relevant för att studera och analysera behoven av stöd hos sociala företag. Detta begrepp visar på hur växelverkan mellan empirin och teorin kan fungerat då socialt kapital som en viktig grund har framkommit genom analysen av resultatet och är inget begrepp respondenterna själva har använt sig av. Genom tidiga indikationer från de första intervjuerna började intresset för socialt kapital som en resurs för sociala företag att växa fram och kom att bli det begrepp som bidrar till den sociologiska grunden i denna uppsats. Caroline Johansson 22 4. Resultat I detta kapitel presenteras resultatet som framkom genom analys av intervjuerna. Den utgår främst från intervjuer med kooperatörer samt respondenter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion. 4. 1. De sociala företagens behov av stöd I denna första rubrik ligger intresset på det allmänna behovet av stöd de sociala företagen anser sig behöva eller inte behöva, mer specifika former av stöd och olika behov presenteras under kommande rubriker och en framställning av externa aktörers bidrag till detta presenteras i avsnitt och kapitel längre fram i uppsatsen. Genom intervjuerna med kooperatörerna målas ganska skilda bilder upp om vilket stöd som kan tänkas behövas, bland de mer motstridiga argumenten är den av kooperatörerna som sköra individer som hamnat i en situation de inte klarar av att hantera och behöver mer stöd och hjälp medan en annan bild är den av kooperatörer som växer av det självständiga arbetet och egna ansvaret. ”Man är för naiv om man tror att folk som har psykisk ohälsa ska kunna sköta ett företag själva alltså, det är naivt, det anser jag”- Eva ”Innan jag började här var jag ganska blyg och jag vågade inte så här sitta och prata, men man växer ju hela tiden…just det här med att sitta och prata inför folk och våga säga vad jag tycker, det tyckte jag från början var jätte jobbigt och jag hade inte vågat det förut, men nu känner jag att man måste som göra det, och ta tag i sitt liv och bli mer framåt och göra sin röst hörd så mår man ju bättre också.” - Anna Lars tar upp balansgången mellan att vara ett socialt företag och samtidigt kunna växa på marknaden och tjäna pengar. Han tar upp vikten av att inte bara tänka med hjärtat och menar att detta är en risk för de sociala företagen, vilket kan resultera i ett ökat behov av stöd . ”…man ska vara socialt företagande och vara kvar på marknaden och inte börja måsta börja söka sig bidrag överallt, man får inte vara för social, men man får inte heller vara ‘inte social’, det gäller att sätta lite gränser…då kan man leva kvar på markanden tror jag, annars blir man för sociala, då kanske man inte alls ska vara ett socialt företag, då ska man nog vara kommunal…”.- Lars 4.1.1 Handledarnas stödfunktion En sorts form av stöd som nästan alla respondenter tar upp är handledaren. De beskrivs som ett stöd i bland annat i konflikter och som ett stöd när någon mår dåligt. Karin berättar att det är väldigt viktigt med handledare, och är kritisk till att kommunen inte utökar sin budget kring handledarstödet, de får idag ett litet bidrag till att ha råd med en handledare och detta är alldeles för lite menar hon. Handledarnas roll beskrivs som viktigt inte bara för individerna utan även för att företaget ska lyckas och lyckas inte företagen blir det mycket kostsamt för kom- Caroline Johansson 23 munen med alla som skulle bli arbetslösa igen. ”Det vi behöver är ju inte i vår dagliga verksamhet men vi behöver det i gruppdynamiken eller att söka olika andra sätt att, det här med att hitta olika arbetsuppgifter, vem man ska kontakta, man kan behöva stöd i det eller som om man behöver stöd när man ska ha förhandlingar nu med kommunal, det är ju inte det lättaste, löne och sånt, det är inte alltid kooperativen kan göra det själva utan man måste ha någon som är starkare och som har kunskap om hur man förhandlar så vi skulle behöva ha en handledare lite mer och det måste vi jobba med ganska mycket hur vi ska få medel för att vi ska kunna ha handledare mycket mer eftersom vi inte får det av kommunen, och ändå har kommunen antagit en policy men de ökar inte sin budget, den har stått fast i många år och den räcker inte”.-Karin Kristina som arbetar på ett socialt förtetag utan handledare menar att det kan vara svårt att hitta tiden att även vara social när det inte finns någon handledare som hjälper till. ”Det är mycket med myndigheter, skatteverket, bolagsverket. Sen är det väl inte bara ekonomin, det är ju folk som jobbar här också som anställda så det tar ju också tid, man skulle vilja hinna med mer de kanske, de kan ju komma sådana här folk som behöver stöd alltså, det är ju mycket sådana vi är till för också, och då måste man ju avsätta tid till det också, ibland känner man att man inte hinner för att man har de här andra ansvaren så att de jag hade velat ha för stöd det är ju att man skulle ha en handledare…”.-Kristina 4.1.2 Behov av stöd vid uppstart av de sociala företagen Att starta ett socialt företag är i grund och botten samma sak som att starta vilket företag som helst, det krävs kontakter med många aktörer och mycket administrativt arbete föregår starten. Detta omfattande arbete brukar underlättas för en del sociala företag genom att de startas som projekt. Dessa projekt löper vanligtvis 1-2 år och sedan är tanken att företagen ska ta över och driva sina företag själva. Att starta i projektform beskrivs av respondenterna som positivt och innebär praktiskt en tillgång till hjälp med administrativa sysslor, i början erbjuds också ofta utbildningar kring vad socialt företagande handlar om. Kooperatörna som ingått i något projekt menar att det är ganska mycket utbildning som krävs i början men att det är en bra grund och resultatet kan leda till en stolthet över att själv ha varit med och byggt upp någonting stort. ”…när man började här, det var ju så nytt man visste ju ingenting om sociala kooperativ så vi har fått väldigt mycket utbildning i det, det känns som att man har varit med och startat någonting som känns jätte roligt”.Anna ”Jag har gjort detta ganska länge, så jag tycker att jag har bra erfarenhet, både att jag har gått kooperatörsutbildningen och fick en väldigt bra grund, vi fick även ‘hur man kommer från idé till handling’. Hela vägen hur man ansöker och till bolagsverket. Det är ganska stora processer, hur man skriver stadgar och allt det här och verksamhetsberättelser, och ekonomin, hur man bokför och det ingick i utbildningen”.-Karin Övergången från projektformen till att stå på egna ben upplevdes något problematiskt av vissa kooperatörer. ”Slumpmässigt så blev det så att jag fick ‘glädjen’ att ta hand om ekonomin, så att jag fick kämpa som en blå för att förstå det här med plus och minus och bokföring….det är ju ganska mycket jobb med ett så litet föreCaroline Johansson 24 tag, som man inte kommer ifrån; alltså det är ju de som har startat det här, så man inte liksom tog hänsyn till att det är så mycket jobb med att starta ett företag, att tro att folk som inte känner varandra och som har en psykisk ohälsa ska driva ett företag, det är det som har varit det jobbigaste. Uppstarten”.-Eva ”Det jag känner det var ju att när vi blev egna, det var som att vi blev på något sätt lämnade, vi hade en projektledare som var som vår chef och sedan bara, ‘här står vi, vad ska vi göra’, det var jätte otäckt, det var samtidigt kul och spännande…”.-Kristina Lars som varit med från starten i ett socialt företag som inte påbörjades i projektform berättar också om en turbulent tid. ”…det var ju väldigt, få man ju säga mycket turbulens i början, fösta månaden kan jag säga, vi upptäckte att det var ju mycket som vi inte hade tänkt på, bolagsverket, försäkringar ja allt möjligt som kommer upp, detaljfrågor, personalansvaret, alla sådan bitar…ingen hade ju gått någon starta eget kurs till exempel utan det var ju mer lös problemet löpande…man kan säga såhär vi gick in i en båt och vi hade fått ett organisationsnummer och så fick vi börja lösa problemen dag för dag som uppstod ”.-Lars 4.1.3 Behov av stöd i den dagliga driften Ett problem i driften av företaget kan vara att hitta andra anställda som vill dela på uppgifterna som kanske anses mindre roliga än de vanliga arbetsuppgifterna. Citaten nedan beskriver hur två respondenter upplevet detta som ett problem, båda uttrycker ett behov av avlastning från dessa uppgifter. Eva menar att det administrativa uppgifterna inte går att fördela på det företag hon jobbar inom, men uppgifterna måste ju ändå göras. ”…det går inte att komma ifrån och det är något som nästan ingen här är intresserad av och det är ju också ett bekymmer, det finns två stycken som hjälper till litegrann med de här enkla grejorna till kontoret…jag har ju nästan dräpt mig på det här alltså. Jag har faktiskt gjort det…Det är det som har varit det stora bekymret att folk vet att de är delaktiga i företaget, men det finns då folk som säger att ‘nej, jag intresserar mig inte för sådant, det skiter jag i, det sa jag redan från början’ och det som har varit en sak som man skulle vilja skruva tillbaka tiden på, det är ju att plocka folk som har ett litet intresse i alla fall kanske för ekonomi, ett litet intresse för att driva ett företag och många har ju hamnat här av en slump, i stort sett alla”.-Eva ”…vi skulle ju behöva någon erfaren och vi har inte råd att anställa en människa, att anställa en människa är ju jätte dyrt…i framtiden hade jag önskat att det finns någon som kan göra mina arbetsuppgifter, lite avlastning, men det kanske kommer någon för de som är här idag, jag har ju frågat en del ‘nej nej nej, inget pappersarbete’ och då går det ju inte, man kan ju inte sätta dem på det, men det kanske kommer någon nån dag som vill kanske lära sig och så man kan få lite avlastning”.-Kristina I den dagliga driften av många företag vet de flesta vad, när och hur de ska sköta sitt arbete, ändringar av detta kommer ofta uppifrån av någon chef och allt ifrån små till stora beslut brukar ofta komma från ledare eller chef. I många av de sociala företagen läggs stor vikt vid att beslut ska tas under demokratiska former vilket ofta kräver en omställning för medlemmarna, många har gått lång tid utan arbete alls och vant sig vid att myndighetspersoner haft en stor del med deras beslut att göra. Genom att tillsätta en styrelse som röstas fram av medlemmarna fungerar demokratin mer naturligt i företaget. ”…det är ju också ganska svårt eftersom allt ska vara demokratiskt och allt kan ta ganska lång tid från tanke till handling, för man tar olika lång tid på sig att processa och det som har varit bra för mig då kanske är att jag har måsta ta ett steg tillbaka, för jag är ganska impulsiv och vill att saker ska hända snabbt så har man fått Caroline Johansson 25 andas litegrann och tänka att alla måste hänga med”.-Karin ”Så är det med vår förening att som medlem har du alltid möjlighet att komma med idéer till styrelsen men i slutändan är det ju ändå styrelsen som bedömer om idén är lämplig att sjösätta, men man har möjlighet att påverka och mest möjlighet har man ju om man kommer in i styrelsen så att säga…”.-Lars Det finns även mer kritiska röster kring upplägget att alla ska vara med och bestämma, grundtanken med medbestämmande anses som viktigt men det kan även upplevas att risken finns att ingenting händer och att det bästa vore att det fanns någon form av verksamhetsledare eller liknande för att beslut inte ska ta för lång tid. ”Det är såhär att i och med att det är ett socialt kooperativ då tycker man ju att alla ska vara med och bestämma och det är viktigt med medbestämmande i ett socialt kooperativ, det är det ju i alla arbetslag. Men då blir det så att det är ingen som bestämmer någonting ibland därför att man väntar på vad de andra ska ha för åsikt och det är ju lite av ett bekymmer här, att just det här om att vi är så mån om att det ska vara demokratiskt, och det vet du ju själv också när precis varenda röst, varenda synpunkt ska vägas på guldvåg, då blir det oftast inga beslut och det är lite grann så det är”.-Eva 4.1.4 Användandet av befintliga nätverk Att ha möjlighet till kontakt med olika nätverk ses som en viktig del för kooperatörerna. Det är stora skillnader på i vilken grad de sociala företagen har kontakt med andra organisationer, sociala företag och övriga näringslivet. Flera respondenter uttrycker en vilja av att ha större möjligheter att träffas men det är ofta praktiska hinder som olika öppningstider och långt avstånd till andra sociala företag som är det största problemet. Lars beskriver nätverket som ett viktigt stöd, vid ett större inköp använde han sitt nätverk med avsikten att få information om andra sociala företag hade gjort något liknande inköp och fick därigenom tips och råd över hur han skulle gå tillväga. ”Man kan kontakta andra, det är ju också en form av stöd. Jag har väl tänkt mycket, man skulle önska att vi hade mer nätverksträffar, fick träffas…man träffas så sällan, det blir bara vid någon träff i Luleå”.-Lars Det är inte alla som ser kontakterna med andra sociala företag som nätverkande på grund av att de inte hinner träffas så mycket. Uttalanden som ”nätverk vet jag väl inte om det är” kring frågor som handlar om kontakten med andra sociala företag nämns. ”…Vi har ju utbildningar och sådant tillsammans men sedan har man ju inte tid att träffas så mycket som man vill eftersom att vi har ju våra öppettider och de har ju sina öppettider så det är som lite svårt att komma ifrån”.-Anna Själva träffarna som bidrar med möjligheten att komma i kontakt med andra företag tar kooperatörerna upp som ett bra sätt att byta erfarenheter mer allmänt, att få en möjlighet att kunna fråga andra om problem som de kanske också upplevt och hur de har hittat lösningar, och överlag efterfrågas mer träffar av olika slag. ”Vi har varit på [utbildningar], det var en med KFO och Coompanion och det var en tvådagars kurs och det Caroline Johansson 26 var jätte bra för det var ju andra kooperativ för då fick man ta del av deras erfarenhet, hur de gör och tips och idéer, så att jag efterlyser ju mer sådant där att man träffas och tar del av andras erfarenheter…”.-Kristina ”Skoopi [ordnar] tillsammamans med Coompanion olika mötesdagar och det är någon utbildning och lite sånt här vad som kan behövas och då träffas vi i våran region, Norrbotten och Västerbotten. Då träffar man ju alla som kommer dit och träffar många andra kooperativ och byter erfarenheter och diskuterar, på det sättet hjälper vi varandra väldigt mycket”.-Karin 4.2 Fyra aktörers arbete i stödjandet av sociala företag Under denna rubrik presenteras fyra aktörer som på olika sätt och med olika medel tillhandahåller stöd för sociala företag. Materialet från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion är en blandning av intervjuer och information från deras verksamheters hemsidor. Ett avsnitt tillägnas även kommunen och hur deras arbete ligger till grund för utvecklingen och framväxten av sociala företag. Som tidigare framkommit i uppsatsen är kommunen som lokal aktör betydande för detta. Luleå kommun används här som ett exempel. Till sist presenteras ett lokalt initiativ som finns idag i form av en stödstruktur kort under en egen rubrik. 4.2.1 Coompanion Coompanion är en aktör med intresse av sociala företag. De är i grunden företagsrådgivare och hjälper alla företag som vill utgå utifrån kooperativa grunder med uppstarten och erbjuder även affärsutveckling, de tillhör ett nationellt nätverk med 25 regionala organisationer runt om i Sverige. Roine Karlsson som är verksamhetschef på Coompanion Norrbotten förklarar att de tillhandahåller kostnadsfri företagsrådgivning genom stöd från det offentliga via stat, landsting och kommunen. …vi kan jobba utan att behöva ta betalt när det är nystartade…våran profil och våra kunskapsområden det är att hjälpa folk att starta företag tillsammans och så säger vi också att ska man starta företag tillsammans, samarbeta, så är det jätte bra att bygga på en kooperativ bas, alltså demokrati, lika värde och att ha en öppenhet mot varandra, är den kooperativa värdegrunden och det vi jobbar med…” Han menar att deras jobb på Coompanion har riktats mer och mer mot sociala företag med målen att skapa arbetstillfällen och meningen med livet för människor som inte annars kommer in på arbetsmarknaden. Roine menar att för de flesta sociala företag är det viktigt att dela upp arbetsuppgifterna, med fungerande styrelse, chef eller verksamhetsledare. Eller alla tre delarna, även om delägande för medlemmarna står kvar. ”…man bör nog organisera sig som ett annat företag, ett vanligt företag, även om man har demokratin på det sättet att medlemmarna tillsätter styrelsen, styrelsen tillsätter/avsätter verksamhetschef så att utåt sett så liksom går man in i ett kooperativ eller på ett vanligt aktiebolag så kunder ska inte märka, möjligtvis att det är lite bättre service på ett kollektiv eller möjligtvis skulle man kunna märka på att alla vet mer vad alla gör…” I Coompanions basutbud ingår att hjälpa företag innan och vid starten, Roine förklarar att den Caroline Johansson 27 största utmaningen i att hjälpa företagen är i arbetet innan det kan starta upp, kommer det in några personer som vill starta företag tillsammans är det mycket diskussioner innan kring vad de vill och kan göra? Vad är realistiskt? Vill alla verkligen starta företaget och satsa på det? Hur ska pengar hittas för att administrera flera löner från starten? Det krävs en del identifieringsarbete innan företaget kan komma igång. Det är denna tjänst som finansieras med statliga medel och innebär i praktiken att företagen får 8-10 timmars hjälp i början. En svår balansgång uppstår dock här då stödet är begränsat till ett visst antal timmar, företagen är olika och behöver olika stöd, vilket även betyder olika tid på sig. Roine förklarar att det kan hända att folk ringer vid problem i företaget och de vill verkligen kunna hjälpa även när företagen inte har råd, men Coompanion är ju också ett företag som måste gå runt. ”…det skulle se illa ut om ett socialt företag går omkull för att det misslyckas, på det sättet är det för att de sociala företag ska behålla ett gott rykte och sedan är det rent mänskligt, om en grupp människor ringer till oss och säger att vi vill ha hjälp, vi har inte pengar att betala, då hjälper vi kostnadsfritt men vi har en policy som inte håller, det är att hjälpa till max 8-10 timmar men vi klarar inte av att hålla det för att vi lämnar inte folk i sjön, i sticket”. ”…sen när de väl har startat så finns det en tro i samhället att företag som har startat klarar sig själva, alternativt att behöver de hjälp så har de råd att köpa, men just kring sociala företag så är det inte alltid så, några har pengar andra har inte pengar.” Därför berättar Roine att de infört serviceavtal där det tydligare specificeras vad de kan hjälpa till med som en tjänst företagen kan betala för, men samma problem som han uttyckte i citatet ovan gäller även här: de ”lämnar inte folk i sjön”. Det handlar om att vara tydlig mot företagen så de anställda på Coompanion också klarar av sitt arbete så att inte de blir överbelastade. ”Ett service avtal är att man betalar och så har vi specificerat att det här får ni för det och då är det ett x antal, vi kan komma ut och utbilda, vi kan ha informationsträffar osv…vi har inte använt det någon gång för att säga ‘nej, men nu tar vi betalt’ utan det är ett sätt att försöka förtydliga…Detta är också ett sätt för oss att överleva som människor…jag tycker vi ska vara en långsiktigt hållbar arbetsplats med långsiktigt hållbara människor, vi kan inte bränna ut varandra”. Roine framhåller vikten av att hålla kontakten med de sociala företagen även efter att de startat. För att kunna stötta och utbilda de sociala företagen som inte finns i Luleå funderar de på teknikutvecklingen, att hitta metoder för att via internet hålla bättre kontakt. Roine berättar att de inte har några problem att åka ut till företagen vart än de befinner sig i Norrland men att företagen långt borta inte kanske vågar be om att de ska komma dit, de tror att det skulle vara ett problem för Coompanion. Genom att ha en bra kontakt med företagen minskas kanske risken att de går omkull reflekterar Roine. ”…och två sociala företag som misslyckas då kommer man säga att det där med socialt företagande var bara skit så att det behövs så lite för att välta hela vagnen och då faller hela modellen, så att det är jag rädd för”. Caroline Johansson 28 ”…håller man kontakten med dem så får man kontakt med dem när de har problem också så det gör att ibland har vi jätte mycket att göra, vi tär på oss själva just för att vi har lite för mycket hjärta och lite för liten plånbok”. Det finns även ett problem med att medlemmarna i kooperativen blir för beroende av enskilda individer, ofta kallas dessa individer för eldsjälar i texter och litteratur om sociala företag, de brukar vara mycket viktiga för företagen och fungerar ofta som både motor och inspiratör (Blideman & Laurelii, 2008), men Roine förklarar att han sett exempel på att det kan bli problem när denna slutar. ”Vi har exempel också på alltså när det blir jätte stora problem när den här eldsjälen avgår, går i pension, då blir det jätte stora problem för att man kan inte hantera det och det här är någonting som verkligen måste jobbas med men i min upplevelse…så lite är det att hjälpa folk att få insikt om att de måste jobba med att bredda sitt ansvarstagande och ser varandra som resurser så det är en jätte stor del av deras utveckling, på något sätt måste vi komma utifrån och berätta att ni behöver det här”. Roine pekar på olika delar där de sociala företagen kan behöva hjälp, allt ifrån konflikter mellan medlemmar, problem att få in även yngre människor i verksamheten till problem med själva utvecklingen av företagandet. Som en del i lösning till dessa problem kan en extern aktör behövas för att hjälpa till. Coompanion håller även i en del utbildningar, men inte så många som de skulle vilja då inte ekonomin tillåter alla år, Roine hade önskat att deras utbildningsmöjligheter var större men är idag en lite del av verksamheten. En annan del som Roine önskar skulle vara en större del är att ha fler träffar i länet, något som inte är så enkelt alltid. ”…[Att] anordna träffar där man bjuder in mer än en människa är ett helvetes arbete, det är ett jätte jobb att få ihop, få folk att komma till ett speciellt datum till ett speciellt ställe, det är alltid ett större uppdrag än vad man tror innan, det ska passa, sen ska man få folk att just i den här vardagsstressen att tänka efter, kan jag komma?...Och sen ska de komma till samma lokal, och här skulle vi lägga aktiviteter ute i länet men då lägger man i västra delen kommer de runt där, lägger man i östra delen kommer de, tyvärr så blir Luleå ofta punkten, det är jätte trist och därför, distansteknik skulle vi jätte gärna jobba med mer för att bli mer närvarande…” En annan aspekt som kan orsaka problem för de sociala företagen berättar Roine, är de olika rollerna som många medlemmar har, förutom att de även ofta har en funktionsnedsättning eller av andra anledningar haft svårt på arbetsmarknaden, vilket kan göra de mer ”sköra” så ska de bolla med olika roller och förväntningarna på dessa. ”…man har svårt med rollerna, du är anställd, du sitter i styrelsen och du är medlem eller delägare, så du har tre olika roller och jag kan säga att det är inte alltid så lätt att hålla isär”. En del företag har dessutom handledare, vilket blir ytterligare en roll att hantera. ”Handledaren är anställd av styrelsen så att det gäller att veta sin egen roll till varje situation, och med fyra roller så har man dessutom ett eget personligt handikapp, du ska vara jävligt frisk för att hålla reda på det där, man ska ha fyra olika mössor på sig”. Caroline Johansson 29 Roine beskriver kontakten som Coompanion har med myndigheterna som mycket bra, han menar att deras kontakpersoner kan mycket och är engagerade, men tycker att de ”stora apparaterna” har vissa kommunikationsproblem just därför att de är så stora. 3-4 led längre in har de anställda mycket lite information och han tillägger ”alla är inte heller jätte engagerade om vi säger så, det finns väldigt många grader av engagemang”. 4.2.2 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i samverkan Sveriges regering antog 2010 en handlingsplan för utvecklandet av sociala företag som bidragit till myndigheternas fortsatta arbete med företagen. Handlingsplanen är enbart avgränsad till arbetsintegrerande sociala företag vilket innefattar alla företag som ingår i denna studie (Näringsdepartementet, 2010). I de rapporter som regeringen granskade som underlag till handlingsplanen framkom vissa hinder för att genom sociala företag bryta utanförskapet i samhället. Bland annat bristande samordning mellan olika försörjningssystem och oklarheter kring offentliga regelverk i relation till sociala företag var grunden till strukturella hinder. Det framkom även att det fanns ett stort behov av information, rådgivning och affärsutveckling hos de sociala företagen och att det fanns svårigheter angående finansieringen vid starten och utvecklingen av dessa företag. Här uppmärksammade förslaget även att en särskild lagstiftning och tydligare definition av begreppet socialt företag skulle kunna underlätta stödinsatser (Näringsdepartementet, 2010) Myndigheternas intresse av sociala företag Som nämns redan i inledningen finns det ett stort intresse för samhället att sociala företag fungerar och utvecklas, det sparar samhället mycket pengar att få in personer som står utanför arbetsmarkanden tillbaka eller in i arbetslivet, oberoende på om de varit sjuka, skadade, långtidsarbetslösa, har svårigheter med språket, haft problem med missbruk eller kriminalitet etc. Att dessa företag växer, blir fler och utvecklas är därför intressant på alla nivåer i samhället. Arbetsförmedlingen har flera arbetsintegrerande syften som regeringsuppdrag, vilket innefattar att hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden och de har även ett fördjupat ansvar att få långtidssjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Med tanke på vilka som de sociala företagen är skapade för, med och deras syfte så förstås deras intresse av att stötta dessa (www.arbetsformedligen.se). Försäkringskassan har ett stort ansvar över det offentliga trygghetssystemet i Sverige, och både utreder och beslutar i över 40 olika bidrag och förmåner. De har även ett fördjupat anCaroline Johansson 30 svar när det gäller sjukskrivna, de ska samordna resurser i syfte att hjälpa den sjukskrivna (www.forsakringskassan.se). Samverkansprojekt RESA projektet är ett uppdrag där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar i syfte att rehabilitera, ordna sysselsättning och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Här har regeringen ansett att sociala företag och deras kunskap med möjligheter att stödja dessa personer är en bra resurs att ta tillvara på. Målsättningen är att engagera de sociala företagen och arbeta med dem i syfte att skapa arbete. Både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar med varandra, med andra organisationer och med de sociala företagen i syfte att söka medel från EFS (Europeiska Socialfonden) till olika projekt, de är ofta med som projektägare eller medfinansiär (www.forsakringskassan.se, www.arbetsformedlingen.se). Sofisam är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Tillväxtverket, Sveriges kommuner och Landsting samt Skoopi (www.sofisam.se). De har som mål att samverka för att ”…underlätta för människor att ta tillvara och utveckla sin arbetsförmåga”. Detta gör det bland annat genom samordningsförbund, samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, socialfondsprojekt, enskilda regeringsuppdrag, arbetslivsintroduktion och samarbete med kriminalvården. Med socialfondsprojekt menas att via Svenska EFS-rådet söka bidrag från Europeiska Socialfonden (EFS). Det är genom dessa bidrag och myndigheters samverkan med varandra som de flesta sociala företagen i Sverige startas (www.sofisam.se). Sofisams hemsida är en handbok på internet som alla har tillgång till och som innehåller information om det mesta inom socialt företagande. Exempelvis; information om olika bidrag och stöd som kan göras gällande angående individer i de sociala företagen, publikationer om socialt företagande, lagar och regler företagen ska tänka på, det går även att läsa om Skoopi:s arbete för att stödja företagen genom nätverksträffar, utbildningar och deras intressepolitiska arbete (www.sofisam.se). Detta är bara ett litet axplock av den information som finns att hämta här och som både Lena Wikström på Försäkringskassan och Maria Hansén på Arbetsförmedlingen talar gott om. Sidan kan fungera både som ett verktyg för myndigheter och befintliga eller blivande kooperatörer. Caroline Johansson 31 Samverkan och arbete på lokal nivå Både Lena och Maria tycker det är viktigt att stå bakom dessa företag, det ingår i deras myndighetsuppdrag och på lokal nivå arbetar de både på ganska likande sätt med att stödja utvecklingen och framväxten av sociala företag. Båda har ett samordnande/samverkande uppdrag som ser lite olika ut, men de träffas ibland i styrgrupperna de genom sitt arbete medverkar i. Maria på Arbetsförmedlingen beskriver hennes funktion som en sluss in till Arbetsförmedlingen, hon ser till att människor som vänder sig till dem hamnar rätt. ”…jag [ska] vara som en resurs så att det går snabbt att få kontakt med rätt person, med rätt chef eller rätt handläggare beroende på vad man behöver för stöd och hjälp…” Maria påpekar även att det inte finns några specifika stöd för sociala företag, men att det just nu håller på att testas en pilotutbildning med syfte att fler ska få kunskap kring socialt företagande och därmed vilja starta upp och driva sociala företag. ”När det gäller sociala företag så har vi inga speciella regler eller förordningar som riktar sig till specifikt sociala företag. Det är samma regler som gäller för sociala företag oavsett bolagsform. Men det finns ett undantag: i de arbetsintegrerande sociala företagen är det möjligt att ge arbetsgivarstöd med lönebidrag eller trygghetsanställning även om arbetstagaren med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande ställning. Den som anställs undantas från LAS”.-Maria, Arbetsförmedlingen ”Vi har inga speciella stöd gentemot arbetsintegrerande sociala företag, däremot så har vi en pilotutbildning på 40 veckor. Eftersom utbildningen är en pilotutbildning så kan den efter det att den har utvärderats komma att bli aktuell även för hela organisationen”.-Maria, Arbetsförmedlingen De olika sätt som myndigheterna på lokal nivå erbjuder stöd riktar sig mot individerna som är eller kan tänkas bli medlemmar i ett socialt företag, genom att informera om olika sorters stöd de kan erbjuda. Lena menar att det är en förtroendefråga, ett sätt att visa företagen och individerna att myndigheten står bakom idéerna vilket kan fungera som ett sätt att minska oro och osäkerheter som individerna kan känna inför steget att bli företagare. Det ingår inte i deras uppdrag att jobba med själva företagen, utan arbetet sker antingen mot individen eller genom styrgrupper. Även Maria understryker att uppdraget riktar sig mot att, för deras del, hjälpa individen till arbetslivet. ”…vi [försöker] faktiskt hjälpa, ser vad kan vi bidra med, kanske information och bevaka och sådana här saker men mycket mer gör vi inte i själva, utan det är någon som äger själva ägandeskapet som gör det mesta jobbet där…”.-Lena, Försäkringskassan ”Arbetsförmedlingens stöd är alltid knutna till en specifik individ, det är just den individen som får stöd och är det fråga om till exempel lönebidrag är det även i relation till ett specifikt det arbete. Arbetsförmedlingen har alltså inget stöd som riktar sig direkt till arbetsgivaren” – Maria, Arbetsförmedlingen Caroline Johansson 32 Styrgrupper En viktig funktion och möjlighet som både Maria och Lena har som representanter för sina myndigheter är att sitta med i styrgrupper, vilket handlar om att på ett mer övergripande sätt hjälpa till och informera kring vad myndigheten i fråga kan bidra med på olika sätt, exempelvis i form av olika stöd. I de projekt som startas av exempelvis Sunderby Folkhögskola fungerar myndigheterna inte bara som information till projektets uppstartare utan de har även funktionen att vara medfinansiärer och stå bakom projekten om de upplevs fylla vissa krav, de står med på ansökningen om medel till projekten. ” Många gånger när ett arbetsintegrerat socialt företag ska starta görs det i projektform och i många fall finns Arbetsförmedlingen med som medfinansiär. Är det ett ESF-projekt kan medfinansiering bestå av antingen tjänstemannatid och/eller deltagarnas ersättning.” – Maria, Arbetsförmedlingen ”Det [finns] olika konstellationer beroende på vem som har startat upp det, vem som har ägarskapet…men [kassan] äger inget socialt företag och startar inte upp det utan vi är med som myndighet, som en medfinansiering för de här personernas ersättning per dag eftersom de oftast har ett beslut från kassan i botten och då bevakar vi det å deras vägnar och ger dem råd i hur de kan göra och stöttar dem i att försöka ta det här steget om de har fått en kompensation i individärendena…”.-Lena, Försäkringskassan Det finns strukturella hinder kring möjligheterna att stötta sociala företag, de sociala företag som startar eller vill starta utanför ett projekt har ofta problem med finansieringen i början. En lösning som Arbetsförmedlingen erbjuder är olika starta eget bidrag, ett exempel kallas särskikt stöd vid start av näringsverksamhet, detta innebär att en person med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga kan få 60 000 kr för att kunna starta upp detta företag, men det är här som ett problem uppstår (www.arbetsformedligen.se). ”…det går inte att kombinera att först ta del av Stöd till start av näringsverksamhet och Särskilt stöd till start av näringsverksamhet och sedan få en anställning med lönebidrag i det nystartade företaget. Detta beror på att när den arbetssökande har tagit del av Stöd till start av näringsverksamhet så förutsätts det att personen har bedömts ha goda förutsättningar att driva företag och om verksamheten har bedömts få en tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning”.-Maria, Arbetsförmedlingen Maria förklarar att det har funnits gånger då detta starta eget stöd hade varit bra att använda initialt, men det inte går att kombinera med lönebidrag i det egna företaget. Hon är positiv till någon form av stödstruktur för sociala företag och menar att det är ett effektivt sätt att starta upp samt att det finns någon som stöttar företaget under dess utveckling. Lena menar att ett problem som finns är att näringslivet inte riktigt är införstådda i socialt företagande, det kan hindra för framtida samarbeten och därför är det viktigt att information om denna företagsform sprids i det allmänna medvetandet. ”…det är många som inte vet vad det här är och näringslivet måste ju veta det också, man måste jobba med många alltså som ser det här och inte bara som konkurrenter men tillslut så klart så blir de ju konkurrens sen i och med att man tittar ju på orterna, vad behövs på den här markanden, vad ska vi etablera för någonting, vad Caroline Johansson 33 skulle passa, men jag tror att många av de här företagen de spränger många gränser…”.-Lena, Försäkringskassan Maria har ett tips som hon alltid brukar ge sociala företag, det är att inventera vad de är bra på, vad de kan bidra med till myndigheterna då både myndigheterna och de sociala företagen gynnas av att personer får anställning i företagen och utvecklas. Genom att företaget är tydligt mot Arbetsförmedlingen med vad de kan leverera förbättras samarbetet. Exempelvis tar hon upp att företagen kan säga att de inte kan ta emot någon till på arbetsträning eller arbetspraktik just nu om det är körigt i arbetsgruppen. Eller att de vill anställa någon med ekonomiska kunskaper för att de är i behov av det. Genom att de sociala företagen själva känner efter vad de är bra på, kanske att stötta personer med psykisiska funktionshinder då de själva har möjligheter att ge mycket stöd till individen, så gynnas både företaget och individen. Företaget får in rätt människor för dem och människorna kommer till ett företag som fungerar för dem. Det är inte Arbetsförmedlingen som väljer vem som ska anställas i företagen, och de kan komma med önskemål om vad de behöver för personer så att Arbetsförmedlingen kan hjälpa till vid rekrytering. Maria avslutar med att säga att flertalet av de personerna som idag är anställda i sociala företag har anställning med lönebidrag, trygghetsanställning och liknande och dessa företag är viktiga för att öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingens uppgift är att stödja inte att styra de arbetsintegreande sociala företagen. 4.2.3 Luleå Kommun Luleå kommun används här som exempel på hur kommuner kan bidra till stödet för sociala företag. I rapporten Att stödja utan att styra (Blideman, 2012) argumenterar textförfattaren för att politiken måste ge tydliga signaler om en positiv inställning kring sociala företags utveckling. Detta måste tydliggöras internt inom kommunen så inga missförstånd uppstår. Ett sätt att tydliggöra sitt stöd är exempelvis att skapa och utgå från en policy kring socialt företagande vilket fler och fler kommuner i Sverige gör. Luleå kommun antog 2011 en policy och handlingsplan för utveckling av socialt företagande. Motiv för kommunen är enligt policyn: Sociala företag kan främja arbete och sysselsättning för människor som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden, och därmed minska och förhindra människors utanförskap i samhället. Caroline Johansson 34 Sociala företag kan stärka och utveckla människors självkänsla och förmåga till ett självständigt liv genom att öka egenförsörjningen. Sociala företag kan bidra till ett bättre samhälle genom att erbjuda kompletterande tjänster och produkter. Sociala företag kan frigöra kreativitet och entreprenörskap hos människor som annars skulle ha svårt för den möjligheten. Hämtad från: Att stödja utan att styra (Blideman, 2012:17) I texten framgår även att de lokala företagen ofta brukar vara förankrade inom näringslivet där de verkar, men att kommunen borde se till att de sociala företagen blir inbjudna till olika träffar och aktiviteter som anordnas av kommunen till det lokala näringslivet. Trots den förankringen sociala företag har menar han dock att kunskapen ofta är låg hos andra företag och att informationen kring dessa borde utökas (Blideman, 2012). Roine på Coompanion är inne på samma spår och betonar vikten av samarbete med kommunen för deras del, kommunen kan fungera som ett sätt att komma i kontakt med de människor som vill starta företag tillsammans och är idag den största anledningen till att människor söker upp dem. ”På kommunen är näringslivsavdelningen jätte viktiga för oss, de som jobbar med nyföretagande, entreprenörscentrum, Nyföretagarcentret och sådana här, de är våra nyckelaktörer…de som jobbar på kommunen med näringslivsfrågor, de känner oss väl, så jag har en teori om att när en norrbottning vill göra någonting då går de och pratar med kommunen och då ska kommunen veta vars vi finns, det är alltså det primära…” – Roine Coompanion Norrbotten På hemsidan Sofisam som presenterades tidigare går det även att läsa om kommunens förhållningssätt, här betonas att även om kommunen på ett tydligt sätt visar sitt stöd mot sociala företags utveckling genom exempelvis utbildning och information, så är det verksamheterna som själva måste initiera detta. Det handlar om fristående verksamheter i form av egna juridiska personer (www.sofisam.se). Kommunerna i Sverige har en eller flera som arbetar med näringslivsfrågor, men sällan ingår det sociala företagandet i deras ansvar, finns det dock någon sådan ansvarig kan denna person fungera som stöd för företagen att verka enligt Socialtjänstlagen (2001:453) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), andra exempel på vad kommunen, Caroline Johansson 35 via en handläggare med ansvar över socialt företagande, kan hjälpa till med är att förklara villkor kring entreprenörskap och hjälpa till med formalia frågor (www.sofisam.se). 4. 3. Sociala Arbetskooperativ Luleå Ganska omgående efter att denna studie påbörjats uppmärksammandes att det redan finns en sorts stödstruktur i Luleå, den heter SAL (Sociala Arbetskooperativ Luleå) och har hämtat inspiration från stödstrukturen GF-SAK som presenterades i teorikapitlet under rubriken kunskapsöversikt. På samma sätt som GF-SAK är SAL ett handledarkooperativ och knyter samman tre av de sociala företagen i Luleå. ”SAL ska tillgodose medlemmarnas behov av handledning, utbildning och andra tjänster som stärker medlemskooperativen”. (www.sal.dinstudio.se) Som tidigare beskrivits startar många sociala företag i projektform, SAL är i sig ett socialt företag som ägs av de andra tre sociala företagen och handledarna är anställda av SAL. Projektet EntréK startades av Sunderby Folkhögskola och delfinansierades av EUs regionala fond samt Länsstyrelsen Norrbotten, Landstinget och Luleå kommun. Projektet pågick mellan 2008-2010 och resulterade bland annat i SAL som Luleå kommun initierade. Ur projektet föddes ett nytt projekt. De sociala företag som äger/ingår i SAL är alla startade från Sunderby Folkhögskolas olika projekt (http://www.sunderby.fhsk.se). Caroline Johansson 36 5. Slutsatser och diskussion Syftet med studien var att undersöka stödbehovet för sociala företag inom fyrkanten, från uppstarten till att framgångsrikt kunna driva och utveckla företaget. I syfte att underlätta för läsaren att följa mina resonemang och slutsatser är diskussionen indelat på liknande sätt som forskningsfrågorna och resultatet, med skillnaden att de två första forskningsfrågorna diskuteras tillsammans. Genom att belysa de sociala företagens egna upplevelser och erfarenheter kring behovet av olika stödfunktioner, samt lyfta upp några externa aktörers roll och möjligheter att bemöta dessa behov, så går det att föra ett resonemang till hur detta stöd kan utvecklas i framtiden, som kan gynna både de sociala företagen och i förlängningen samhället och välfärden. Som tidigare tas upp under inledningen utgår studien från de sociala företagens samhällsnytta, vilket kan ses bland annat i samhällsvinsten som de miljoner samhället kan spara på att en individ lyfts bort från utanförskap och in som produktiva medlemmar i samhället genom sociala företag. Vilket behov av stöd finns det för sociala företag inom fyrkanten? Vilket sorts behov av stöd anser kooperatörerna att de saknar? Vad gör externa aktörer för att stödja de sociala företagen inom fyrkanten? Vilka möjligheter finns det för en gemensam stödstruktur inom fyrkanten? Efter att ha besvarat de tre första frågeställningarna utmynnar diskussionen i besvarandet av den sista frågeställningen som är beroende av svaren från de andra frågeställningarna. Kapitlet avslutas sedan med en kort reflektion kring studiens bredare nytta samt tankar om framtida forskning. De sociala företagens behov av stöd Att hävda att någon är i behov av stöd, vilket är vad studien är uppbyggd kring, kan likaställas med att hävda att någon inte klarar sig själv. I denna studie är det att hävda att dessa företag inte kan stå på egna ben. Men så svart och vitt är det inte, det är en svår balans mellan att leda företagen i rätt riktning, finnas när de behöver hjälp och samtidigt veta när de själva borde försöka reda ut problem inom företaget för att kunna växa och utvecklas, att stödja istället för att styra. Då medlemmarna genom den kooperativa värdergrunden är med och bestämmer berättar respondenter hur de har växt som människor, genom att lära sig ta ansvar och komma ut ur sitt Caroline Johansson 37 skal, eller ta ett steg tillbaka och lära sig kontrollera sin impulsivitet för att låta alla komma till tals. Men det går inte att komma ifrån att som Lars säger, ”man kan inte vara för social”, det är även ett företag som behöver utvecklas, tjäna pengar och drivas framåt. Att dessa sociala företag är mycket olika i sina strukturer är ingen underdrift, vilket betyder att deras behov av stöd även det skiljer sig mycket, flera respondenter håller det egna ansvaret högt och menar att utöver handledarna behövs det inte någon med mer ansvar än någon annan, medan andra röster vittnar om tung arbetsbörda och för lite tid till social kontakt med andra medlemmar på grund av att ansvarsfördelningen inte fungerar. En respondent menar exempelvis att det är naivt att tro att människor med psykisk ohälsa ska kunna sköta ett företag, men det är just det som är idén med de sociala företagen. Att utvecklas som människa genom att själv styra över sitt liv. I de sociala företag som berättar om problematiken med tung arbetesbörda och för lite avlastning i den dagliga verksamheten kan det skönjas en mindre utvecklad rollfördelning, här hade det kunnat vara till stor hjälp att tillsammans, gärna med ett utomstående oberoende stöd, ställa sig frågor som vem gör vad? I hur stor utsträckning kan andra hjälpa till och avlasta? Bör vi se över möjligheten att försöka få in en ny medlem med de kunskaper vi behöver? Finns det extern hjälp att få? Tillit och solidaritet är begrepp som både Putnam (1993) och Evers (2001) lyfter upp som viktiga aspekter vilka det sociala kapitalet bygger på, detta är betydelsefullt inte bara utåt mot andra företag, näringslivet och samhället utan är även viktigt att bygga upp inom de sociala företagen. Utan tilliten till de andra medlemmarna, att de gör sitt jobb och hjälper till med arbetsuppgifterna, sprider sig missnöjet lättare och detsamma gäller kring viljan att hjälpas åt. Handledarna är det stöd som kan anses närmast medlemmarna. Bland de sociala företagen i studien är det inte alla som har en sådan vilket beskrivs som ett problem, det finns inte alltid pengar till handledare för de sociala företagen och kommunen ger ett bidrag med avsikt att täcka en viss procent av kostnaden men det är ändå inte alla företag som har råd med en handledare. Kommunen kan inte heller bara gå in och betala en handledare rakt av då företagen är fristående juridiska personer. Evers (2001) tar upp vikten av att inkludera aktiva medborgare och volontärer. Vilket även framgår av Larsson (2012) som menar att nätverken är viktiga och att de sociala företagen tar tillvara på engagemanget hos volontärer som finns inom organisationen. Detta kan jämföras med eldsjälarna som Blideman och Laurelii (2008) beskriver som inspiratörer och motorer. Om det ska gå att få in fler eldsjälar, att föröka se till att varje socialt föreCaroline Johansson 38 tag hade flera volontärer med specifika kompetenser, skulle detta kunna avlasta de kooperatörer som känner sig låsta i svåra arbetsuppgifter, utan att behöva ta över dem från företaget och ta bort deras stolthet över att driva företaget. Detta minierar även risken Roine på Coompanion tar upp om att företagen kan bli för beroende av en person som sedan kanske slutar. Flera personer som stöttar det sociala företaget utan att ta betalt låter kanske som en utopi, men är det flera som kan hjälpa till blir inte den enskilda insatsen särskilt krävande, däremot skulle det behövas en stor ökning av den allmänna kunskapen kring sociala företag i det svenska samhället. Att engagera studenter via universiteten kan vara ett sätt att både öka kunskapen om sociala företag och få dem att dela med sig av sina kompetenser, detta skulle även gå att motivera genom att när studenten efter studierna ska ut i arbetslivet kan denna visa på sitt bidrag till lokalsamhällets tillväxt. Uppstarten är något som upplevs turbulent av vissa kooperatörer men också roligt, det är mycket nytt, och startas företagen i projektform blir processen inte lika snårig. Däremot kan övergången från projektform till själva företagandet upplevas problematiskt, som att plötsligt bli lämnad, även här hade ovanstående förslag med att försöka få in fler volontärer till de företag som behöver dem, kunnat bistå mycket vid uppstarten. Med ett projekt i ryggen hade de som verkar inom dessa projekt kunnat knyta flera viktiga kontakter med bland annat de lokala universiteten och det övriga näringslivet. Detta är ett sätt att öka det sociala kapitalet och aktivt använda det vilket i sin tur gör att det växer och breder ut sig, och som ökar allmänhetens kunskaper om sociala företag vilket i sin tur kan leda till större medborgarengagemang i enlighet med Putnams (1993) tankar. Stödet från externa aktörer Till att börja med så är kontexten viktig för alla företag, oberoende av företagsform klarar de sig inte i ett vakuum. Det är enkelt att se de sociala förtagens behov av stöd från externa aktörer som enbart en fråga om ekonomi. Myndigheternas stöd är till stor del bestående av att underlätta för de sociala företagen att anställda med olika former av bidrag från staten, som dock inte är specifika dessa företag. I studien Ett riktigt arbete (Heimdahl & Lindqvist, 2005) diskuterar författarna kring den beroendeställning som kan bidra till att de sociala företagen i mindre utsträckning vågar visa om de inte är nöjda med det stöd de får, just av den anledningen att de är rädda att få mindre stöd. I denna studie framkommer det dock i intervjuerna med myndigheterna att de i och med sitt intresse även till viss del är beroende av de sociala företagen, det är inte en rättCaroline Johansson 39 vis jämförelse dock då myndigheterna har så många andra vägar att hjälpa människor som står utanför arbetsmarknaden, men det är ändå rimligt att anta att det föreligger en större ömsesidighet än bara ett enkeltriktat beroende, vilket även hämtar stöd i publikationen Att lära av mirakel (Isaksson & Olofsson, 2012) som pekar på detta mer ömsesidiga behov. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bidrar genom sitt deltagande i styrgrupper, sin informationsspridning och deras medverkan i att starta upp projekt som medfinansiärer. Genom att göra detta kan de övergripande bevaka individernas intresse och därför även deras egna som myndigheter. Det är dock förvånande att Arbetsförmedlingen inte tillåter starta eget bidrag för att sedan kunna få lönebidrag, då Maria berättar att sociala företag ska ses som vilka företag som helst så borde detta hinder inte finnas, Arbetsförmedlingen försöker dock hitta en lösning på problemet, vilket är positivt. Inbäddad i denna problematik ligger även en sorts lösning för sociala företag då pengar vid starten som Maria berättar om skulle kunna användas till att finansiera en stödstruktur. Även om Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan betonar sitt intresse av individen, inte företaget, så kan de genom att starta utbildningar sammanföra människor som sedan kan gå vidare till att starta upp sociala företag. Det är viktigt att det finns mötesplatser och möjligheter för människor som står utanför arbetslivet att träffa andra som vill ta sig in eller tillbaka. Här fungerar även Coompanion som en sådan mötesplats, förutom att Coompanion kan sammanföra människor som vill starta ett företag som så är de ett alternativ till projektstartningsformen, alla sociala företag kanske inte behöver 1-2 års startsträcka. Som tidigare beskrivits så är dessa företag mycket olika och en generell lösning som innehåller att alla företag behöver startas i projektform för att överleva hade inte varit fruktbar. Coompanion kan här fungera som en ersättning till en projektstart och hjälpa företaget att knyta kontakter i näringslivet och med allmänheten. Detta är ett bra exempel på vad studien Stödstukturer - för små & medelstora företag speciellt arbetsintegrerande sociala företag (Olofsson, 2011) tar upp om stödstrukturer, att det finns önskemål om en mer flexibel stödstruktur där alla företag inte stöps i samma form. Med Coompanion hade det kanske i framtiden gått att antingen skräddarsy startprocessen men främst att det skulle gå att företagen själva väljer när de behöver hjälp och stöd och får då en större möjlighet att själva försöka lösa problemen innan de kontaktar Coompanion. För att sociala företag ska kunna växa fram och utvecklas behövs ett tydligt stöd från omvärlden, rapporten Att stödja utan att styra (Blideman, 2012) pekar på att politiken tydligt måste Caroline Johansson 40 visa sitt stöd, vilket kan ses som ett sätt att ge företagen legitimitet och att fler får upp ögonen för de sociala företagen. Evers (2001) menar att politiken i stor utsträckning påverkar i vilken grad samhället är positivt inställd till de sociala företagens framväxt, här är den lokala politiken av yttersta vikt för att skapa en bra miljö för företagen att växa i. Ett sätt att tänka kring det sociala kapitalet är att även det behöver denna accepterande miljö för att tillåtas expandera. Kommunen är en viktig aktör, stödet från kommunen ser olika ut i olika kommuner men fler och fler utvecklar specifika policyers för utvecklingen av sociala företag. Att det var Luleå kommun som initierade samarbetet med Sunderby Folkhögskola kring SAL kan vara ett sätt att aktivt agera för kommunerna utan att de kan anses att de stöttar enskilda företag eller bara en del av det lokala näringslivet, vilket kommunen inte ska göra. Evers (2001) menar att mobiliseringen av socialt kapital som dessa företag gör borde belönas, medan det i rapporten Att stödja utan att styra (Blideman, 2012) föreslås att kommunen borde se till att de sociala företagen bjuds in av kommunen till olika träffar de ordnar för näringslivet. Bara genom att aktivt göra detta är det troligt att näringslivet skulle få en större förståelse och kanske ett större intresse för de sociala företagen. Det är svårare att spekulera vad Evers (2001) menar med att belöna de sociala företagen, eftersom socialt kapital kan vara svårt att mäta, kanske kan anordnandet av träffar av kommunen ses som en ”belöning”. Träffar inom det lokala näringslivet är inget som framkommer tydligt under intervjuerna, nätverkande med andra sociala företag är det som framhålls som önskvärt men det kanske är att tänka lite för snävt kring de möjligheter till samarbeten och hjälp som näringslivet kan erbjuda. Både Larsson (2012) och Ternegren (2012) belyser att företag har mycket att vinna på att engagera sig i sociala företag, bland annat då CSR växer sig allt starkare och det har blivit viktigare för företag att visa sitt samhällerliga engagemang i syfte att få stöd och acceptans från allmänheten. Ternegren (2012) tar även upp att de sociala företagen inte alltid försöker etablera samarbeten, samt att kännedomen om sociala företag hos näringslivet är bristande, som förslag på sätt att öka samarbetet nämns i rapporten att öka marknadsföringen kring sociala företag, de sociala företagen behöver i större utsträckning gå med i föreningar där det lokala näringslivet möts, samt att försöka knyta till sig människor som redan har stora nätverk, alltså som redan besitter ett stort socialt kapital. Detta skulle vara ett sätt för de sociala företagen att ge ytterligare legitimitet till deras sociala fält, dessa människor med tillgång till stora nätverk skulle Caroline Johansson 41 kunna agera som förkämpar med avsikt att behålla eller stärka fältets position som en viktig arena för jobbintegration och viktigt för samhället. Ett större fokus på att hitta samarbeten med det lokala näringslivet skulle även öka medlemmarna i de sociala företagens sociala kapital. Normer om ömsesidighet och nätverkande stärker ekonomisk tillväxt och stärker samhället menar Putnam (1993), han pekar på vikten av ett starkt föreningsliv för effektiva nätverk som skapar samarbete, detta är något de sociala företagen i syfte att utvecklas borde utnyttja mer, om de så vill. Genom att utbyta kunskaper, kompetenser och hjälpa varandra utvecklas i förlängningen hela näringslivet. Här skulle det vara av stor vikt att kommunen, som kan agera samordnande organ, ser till att det inte byggs upp några hierarkiska strukturer så att de sociala företagen skulle få svårare att uttrycka sina önskningar och krav. Då de sociala företagen bygger på kooperativa grunder kan det vara svårt för många andra traditionella företag att förstå hur exempelvis beslutsprocesser kan se annorlunda ut och kräva mer tid, vilket kan försvåra samarbete om detta inte klargörs tydligt och diskuteras. Möjligheter och hinder för en gemensam stödstruktur inom fyrkanten Att starta och driva ett socialt företag beskrivs både som turbulent och spännande, som tungt och utvecklande. Det borde finnas ett stort skyddsnät för dessa företag och individerna i dem, och studien visar att det finns många aktörer som brinner för att tillhandahålla detta stöd, det största problemet som finns är just denna ambivalenta situation av för lite eller för mycket styrning och stöd. Hur, när och på vems initiativ ska stödet komma från? Studien visar på olika uppfattningar om detta, det verkar finnas olika tillstånd som belyser vart företaget befinner sig rent utvecklingsmässigt vilket indikerar olika grader av stödbehov. Respondenternas svar färgas av allt från missnöje med ansvarsfördelning till osäkerhet kring rutiner och roller, till behovet av bättre stöd angående finansiering från kommunen. En övergripande slutsats blir därför att oavsett formen på stödet eller aktörer inblandade måste frågan diskuteras med åtanke på dessa olikheter. Studien försespråkar att undvika en mall för alla sociala företag inom fyrkanten utan lösningen ligger mer troligt i ord som flexibilitet och anpassning utifrån förutsättningar och behov. Att företagens olikheter understrycks ska ej ses som ett försök att uppmana dem att inte samarbeta eller bara försöka skapa nätverk med andra sociala företag som är så lika dem som möjligt. Tvärtom, att de är olika kan vara en stor fördel, bland annat genom att andra sociala företag som kanske ser helt annorlunda ut sitter på andra kontakter och har tillgång till andra Caroline Johansson 42 nätverk än de själva har, detta gäller även för samarbete med det lokala näringslivet. Studien visar att de sociala företagen som tillfrågats värdersätter träffar med andra sociala företag och det är lika viktigt att kunna vara självständiga som det kan finnas ett behov att hjälp och stöd både vid starten och i driften av företaget. Konsortiemodellen, handledarkooperativ, Glada Hudik modellen och social franchising som Olofsson (2011) beskriver är exempel på hur en stödstruktur kan fungera, men utifrån resultatet av denna studie framkommer att större tyngd borde läggas på de vinster som samarbete, nätverkande och närandet av det sociala kapitalet kan ge. Denna studie lyfter fram integrationen i det lokala näringslivet och uppbyggnaden av det sociala kapitalet som en stödstruktur, vilket kan ses som överensstämmande med definition av en stödstruktur ”ett nätverk av organisationer, myndigheter och personer som alla bidrar till och underlättar för fler företag att starta och överleva” (Isaksson & Olofsson, 2012). Detta resonemang hämtar även stöd i Evers (2001) tankar kring vikten av lokal inbäddning och goda kontakter med politiken och näringslivet. Kommunens näringslivsenhet kan inte lägga fokus på enbart de sociala företagen, men det kan sträva mot att tydligare än bara genom policyers försöka stödja de sociala företagen utan att ”göra jobbet” åt dem. Idealet vore att det skulle vara obligatoriskt med en eller flera handläggare med kunskaper om socialt företagande i alla kommuner där sociala företag finns och att dessa kunde agera som en sorts ”frivillig stödstruktur”, en funktion som kunde innebära att de sociala företagen alltid hade en kontaktperson att vända sig till inom kommunen, denna enhet skulle bistå företagen med hjälp kring myndighetskontakter, administrativ hjälp, pappersarbete, bokföring etc., vilket är de största problemen som de sociala företagen upplever idag. Detta hade även kunnat gälla småföretagare som har liknande behov. En utökad finansiering skulle då behövas till Coompanion från stat och landsting då de kunde fungera som den aktör som mer praktiskt stöttar företagen. Med tanke på de samhällsvinster dessa företag gör borde det tas med i beräkningarna och väga till fördel för ett utökat statligt men ändå frivilligt stöd till de sociala företagen. Coompanion hade då även kostnadsfritt eller till ett lågt pris kunnat erbjuda mer konkret och anpassat stöd som utbildningar eller fungera som problemlösare samt att de skulle kunna utveckla de distansöverbryggande teknikerna och underlätta kontakten till företag som inte finns i Luleå. Handledarna för de sociala företagen inom fyrkanten är viktiga både för individerna och för Caroline Johansson 43 det sociala företaget, bristen på finansiering från kommunen är det som främst lyfts fram som ett problem men även att vara arbetsledare till sin egen handledare kan skapa bekymmer, här är handledarkooperativ som SAL en bra grund men risken med en begränsad stödstruktur med få sociala företag är att mycket tid läggs på att jaga finansiering åt den, och att det praktiskt inte händer så mycket samt att det sociala kapitalet inte får möjlighet att växa. Med ett utökat engagemang från lokalsamhället, näringslivet och kommunen hade en större gemensam anslutning människor och möjliga handledare kunnat samlas och verka inom hela fyrkanten. Även om de bara skulle arbeta inom ett socialt företag så skulle problematiken med handledarna lyftas för fler sociala företag. Detta hade kunnat fungera både på lokal nivå för de sociala företagen inom respektive kommun, och i en större skala, exempelvis fyrkanten. I resonemanget som förs fram om kommunens möjliga utökande av näringslivsenheten som ett extra stöd i det administrativa arbetet för de sociala företagen blir det då knutet till respektive kommun. Kring detta förslag och dess möjligheter skulle det behövas mer forskning och utredning. Avslutande reflektioner Studien syftar att undersöka hur behovet av stöd ser ut för de sociala företagen inom det geografiska området ”fyrkanten”. Är då denna studie användningsbar även för sociala företag utanför fyrkanten? Studien tar upp behovet av stöd hos företag som egentligen fungerar och arbetar helt olika, det hade med vissa modifikationer även gått att applicera på företag som inte är sociala företag men som av olika anledningar befinner sig i en miljö där vikten av starka nätverk och socialt kapital är extra viktigt. Småföretagare är ett exempel där resultatet av denna studie hade varit applicerbar. Hela företagsformen är något som borde locka sociologer och definitivt forskas ännu mer kring, den forskning som bedrivs idag är ofta beställd av staten och landsting och risk finns att den då inte blir så djup då denna typ av forskning ofta ska vara tillgänglig och lätt förstås av allmänheten, fler forskare borde studera sådant som kanske inte tas upp i de statliga rapporterna, så som olika processer inom företagen, rollproblematiken som kan innebära problem för aktörer exempelvis facken vilka i dessa företag kan ha svårt att hitta en motpart. En mer geografisk kartläggning för Coompanion Norrbotten föreslås, i form av en eller flera enkät undersökningar som var den ursprungliga planen i denna studie att genomföra. Detta skulle belysa skillnader med att ha fysisk tillgång till ett Coompanion kontor eller ej och hur detta kan påverka de sociala företagens uppfattningar kring tillgången av stöd. Ett annat förCaroline Johansson 44 slag är att utreda möjligheterna att starta ett intranät, vilket skulle kunna bidra till att de sociala företagen får mer lättillgänglig kontakt med andra sociala företag, detta kan inkludera alla sociala företag i Norrbotten. Ett intranät skulle kanske inte kunna ersätta behovet av att träffa andra sociala företag i det verkliga livet, men hade kunnat fungera som ett komplement och innehålla nyheter, diskussionsforum och tips etc. Denna studie bidrar till forskningen på området genom att den inriktar sig på flera sociala företag inom ett avgränsat område och hur dessa kan knytas samman till en större och kraftfullare enhet. Annan forskning ser ofta stödet som främst en fråga om ekonomi och finansiering (jmf Heimdahl & Lindqvist, 2005) eller inriktar sig på de sociala företagens påverkan i samhället och för arbetsintegrationen (jmf Larsson, 2012) Denna studie är annorlunda då den försöker knyta samman kooperatörernas egna upplevelser och erfarenheter kring deras behov av stöd i de olika processerna kring företagandet och externa aktörers intresse och resurser som syftar till att underlätta detta. Studien hade kunnat expandera till närmast oändlighet om utrymme funnits i uppsatsen att inkludera alla de olika metoder, verktyg och aktörer som faktiskt finns runt om i landet och hur deras bidrag påverkar de sociala företagen. Det finns idag många organisationsteorier och perspektiv som bygger på den starka ledaren. I kontrast till detta står dessa företag som istället förespråkar demokrati och den kooperativa grunden, där medbestämmande och delatighet premieras och på samma gång fungerar som både mål och medel. Denna studie belyser vikten av den lokala förankringen och stödet från samhället och näringslivet, dessa kan ses som utvecklande och närande aktörer för de sociala företagen genom konstruktionen och spridningen av socialt kapital. Detta sker inte över en dag utan med en gemensam kraftsamling och ett tydligare fokus på att överbygga kunskapsklyftor hos allmänheten och näringslivet om de sociala företagen, växer succesivt både företagen och samhället. Caroline Johansson 45 Referenser Kandidatuppsatser Heimdahl, J., Lindqvist,G. (2005) Ett riktigt arbete? En studie om sociala arbetskooperativ (Kandidatuppsats). Sköndal: institutionen för socialt arbete, Ersta Sköndal Högskola. Tillgänglig: http://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/Uppsatser/socarb/cupps_05/heimdahl_lindqvist_cupps.pdf Larsson, R. (2012). Att motverka utanförskap genom sociala företag – en studie om arbetsintegration (Kandidatuppsats). Lund: Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet. Tillgänglig: http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=24965&postid=2861983 Ej publicerat materiel Olofsson, P. (2011). Stödstukturer - för små & medelstora företag speciellt arbetsintegrerande sociala företag. Opublicerat manuskript. Masthugget: Coompanion Göteborg Publikationer Berghamre Heins, A. (2009). Sociala företag behövs! En skrift om sociala företag – En väg till arbete, nya affärsidéer och rehabilitering. (Skrift 0065) Stockholm: Tillväxtverket. Hämtad från: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1268 Blideman, B. (2012). Att stödja utan att styra – hur kan kommunerna göra för att stödja arbetsintegrerande sociala företag?(Rapport 0470). Stockholm: Tillväxtverket. Hämtad från: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1845 Isaksson, S., Olofsson.P. (2012). Att lära av mirakel – Att vända arbetslöshet till hållbart företagande. En antologi om arbetsintegrerande sociala företag. (Antologi 0465). Tillväxtverket. Om inkubatorer och andra stödstrukturer (s. 154-168). Stockholm: Tillväxtverket. Hämtad från: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1852 Caroline Johansson Nilsson, I., Wadeskog, A. (2006). Ur samhällets perspektiv - Sammanfattning av rapport om Socioekonomiska bokslut för Vägen ut! kooperativen och Basta Arbetskooperativ. (Sammanfattande rapport 111-2006). Stockholm: Tillväxtverket. Hämtad från: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=759 Ternegren, E. (2012). Samarbete mellan sociala företag och övrigt näringsliv – hur och varför! (Rapport 0123). Stockholm: Tillväxtverket. Hämtad från: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1799 Tryckta referenser Carle, J. (2007). Moderna Samhällsteorier. P. Månson (Red), Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion (s. 373-411). Nordstedts. Evers, A. (2004).The emergence of social enterprises. I: Borzaga, C., Defourny, J. (Red), The significance of social capital in the multiple goal and resource structures of social enterprises (s.296-311). London: Routledge Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Blideman, B., Laurelii, E. (2008). Sociala företag vidgar arbetsmarknaden. Stockholm: Kommentus förlag Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur Miles, M.B., Huberman, A.M. (1994). Qualitative Data Analysis. London: Sage Putnam, R.D. (1993). Making democracy work. Princeton: Princeton University Press Elektroniska referenser Arbetsförmedlingen. (u.å). Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. Hämtad 2013-05-02, från Caroline Johansson http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.46ccfec5127ddccec778000110/stosta_s.pdf Arbetsförmedlingen. (u.å). Arbetsförmedlingens roll vid socialt företagande. Hämtad 201305-06, från http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Projekt-ochsamarbeten/Rehabilitering-till-arbete/Socialt-foretagande.html Basta!. (u.å) Historia. Hämtad 2013-05-10, från http://www.basta.se/om-basta/historia/ Försäkringskassan. (u.å). Försäkringskassan arbete med arbetsintegrerade socialt företagagande. Hämtad 2013-05-08, från http://www.forsakringskassan.se/myndigheter/socialt_foretagande Försäkringskassan. (u.å). Om Försäkringskassan. Hämtad 2013-05-07, från http://www.forsakringskassan.se/omfk International Co-operative Alliance. (u.å). Co-operative identity, values & principles. Hämtad 2013-05-09, från http://ica.coop/en/what-co-op/co-operative-identity-values-principles MAX. (u.å). Socialt ansvar. Hämtad 2013-05-08, från http://www.max.se/sv/Ansvar/Socialtansvar/ Näringsdepartementet. (2010). Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Hämtad 2012-05-11, från http://www.sofisam.se/?get=files&action=download&id=14-150 Sociala arbetskooperativ i Luleå. (u.å). Hämtad 2013-05-01, från http://www.sal.dinstudio.se/news_1.html Social Economy Europe. (u.å). EMES: European Research Network. Hämtad 2013-05-23, från http://www.socialeconomy.eu.org/spip.php?rubrique541 Sofisam. (u.å). Kommunens förhållningssätt. Hämtad 2013-05-05, från http://www.sofisam.se/?id=127-64 Sofisam. (u.å). Samerkan mellan myndigheterna. Hämtad 2013-05-08, från http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-46 Statistiska centralbyrån. (u.å). Namnstatistik 2012. Hämtad 2013-05-23, från http://www.scb.se/Pages/Article____353965.aspx Sunderby Folkhögskola. (u.å). Entré K. Hämtad 2013-05-07, från Caroline Johansson http://www.sunderby.fhsk.se/~sby/sv/projekt/avslutade/m2031455333322958/m92478251859 28915/? Tillväxtverket. (2013). Om Tillväxtverket. Hämtad 2012-05-20, från http://www.tillvaxtverket.se/ovrigt/omtillvaxtverket.4.21099e4211fdba8c87b800017660.html Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer. Hämtad 2013-05-23, från www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Caroline Johansson Bilaga 1: Intervjuplan kooperatörer Datum och klockslag Intervjun tar ca 30 minuter - 1 h Detta är en intervju med en kooperatör/verksamhetsledare/handledare för ett arbetsintegrerande socialt företag/kooperativt socialt företag inom fyrkanten. Syftet med intervjuerna är att få en bild över vilket stöd som kan behövas för sociala företagen samt vilka former av stöd som idag finns och som det finns ytterligare behov av. Vilka problem som kan uppstå och möjliga lösningar på dessa problem kring stödet. Går det bra att spela in intervjun? Inspelningen kommer hjälpa mig att komma ihåg det som sägs under intervjun och korrekt citera enstaka meningar om det kommer behövas. Det inspelade materialet kommer att raderas efter att materialet använts. Är detta okej? Denna intervju kommer vara ett av underlagen i denna C-uppsats. Jag kommer intervjua olika sociala arbetskooperativ och det kommer inte gå att identifiera dig eller företaget i Cuppsatsen. Materialet av intervju kommer bara jag att ta del av men det färdiga resultatet kan komma att publiceras av Luleå Tekniska Universitet, även Coompanion kommer ta del av den färdiga uppsatsen. Du kommer att få ta del av den färdiga uppsatsen och är välkommen att kontakta mig vid frågor eller ändringar. Låter detta okej? Frågor Arbetet Vad är det för företagsverksamhet ni bedriver här? Hur länge har du arbetat här? Kan du berätta om arbetet? Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med/driva ett kooperativt socialt företag? Möts behoven Får företaget hjälp och stöd vid behov? På vilket sätt? Hur hade ett bra stöd sett ut enligt dig? Caroline Johansson Tidigare behov av stöd Vilka behov fanns det av stöd/hjälp vid uppstarten till företaget? Vilka behov av stöd/hjälp har uppstått sedan företaget startades? Framtida behov Vilka behov av stöd/hjälp tror du kan komma att uppstå? Vilka sorters problem kan uppstå? Hur ser behovet ut kring att möta andra sociala företag? Caroline Johansson Bilaga 2: Intervjuplan ”nyckelpersoner” inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Datum och klockslag Intervjun tar ca 30 minuter - 1 h Detta är en intervju med en representant för en myndighet eller Coompanion som arbetar i syfte att hjälpa människor att komma ut/tillbaka i arbetslivet via de sociala företagen. Syftet med intervjuerna är att få en bild över vilket stöd som kan behövas för sociala företagen samt vilka former av stöd som idag finns och som det finns ytterligare behov av. Vilka problem som kan uppstå och möjliga lösningar på dessa problem kring stödet. Går det bra att spela in intervjun? Inspelningen kommer hjälpa mig att komma ihåg det som sägs under intervjun och korrekt citera enstaka meningar om det kommer behövas. Det inspelade materialet kommer att raderas efter att materialet använts. Är detta okej? Denna intervju kommer vara ett av underlagen i denna C-uppsats. Materialet av intervju kommer bara jag att ta del av men det färdiga resultatet kan komma att publiceras av Luleå Tekniska Universitet, även Coompanion kommer ta del av den färdiga uppsatsen. Du kommer att få ta del av den färdiga uppsatsen och är välkommen att kontakta mig vid frågor eller ändringar. Låter detta okej? Frågor Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Hur länge har du arbetar här? På vilket sätt arbetar ni med sociala företag? På vilket sätt underlättar ni för sociala företag? Är det ett aktivt val att försöka hjälpa människor in i sociala företag? Vilket stöd erbjuder ni för människor som vill arbeta inom sociala företag? Vilka behov av stöd upplever du uppstår under processens gång? Vad hade ni velat kunna erbjuda för stöd? Vilka problem eller hinder finns det, när ni ska hjälpa människor in i sociala företag? Caroline Johansson
© Copyright 2024