forma din framtida arbetsplats. från bidrag till lön. vägen till jobb är

CO O M PAN I O N I N FO R M ER A R O M SO CIAL A FÖ R E TAG SO M EN VÄG TI LL A R B E T E
F O R M A D I N F R AM TI DA AR B E TS P L A TS .
F R Å N B I D R AG T I L L L Ö N .
V Ä G EN T I L L J OB B ÄR E N VÄG IN I S AM H ÄL L E T.
Din väg till arbete
Vinst
Semester
Medlem/
Ägare
Gemenskap
An
Lön
ing
n
l
l
stä
Företagsutveckling
Möten
Kunder
Kollegor
Hjälpa
andra
Rutiner
Gemenskap
Jobba A
rbe
Styrelsestöd
Affärsutveckling
Kunder Arbetsschema
ng
räni
tst
Intäkter
3–4 år
Studiebesök
Styrelsestöd
Administrativt
stöd
Ut
Friskvård
b il
dni
ng
Mentor
Entreprenörsutbildning
2
COOMPANION – VÄLKOMMEN TILL JOBBET
Budget
Administrativt
stöd
Mentor
ig jobbet
Lära s
Lokal
Nätverk
Karriärstöd
Affärsidé
1–2 år
Sociala företag
Kontrakt
– en dörröppnare till arbetslivet
Det finns företag som drivs med syfte att skapa arbete.
De drivs av personer som också en gång varit utan jobb, och
som nu hjälper andra som är i samma situation. ­Vägen till
anställning i ett socialt företag ser olika ut för olika ­personer.
Som medlem eller delägare i ett socialt företag får du både
anställning och inflytande över ditt arbete.
Sociala Företag* är företag där det viktigaste
målet är att skapa jobb till dem som inte har
arbete. De kallas för sociala därför att de har
sociala mål. Men det är affärsverksamheten i
företagen som gör det möjligt att nå det sociala målet – att skapa arbete och anställning.
Vinsterna i dessa företag ska återinvesteras,
och leder därmed till fler jobb och ännu
bättre verksamhet. I sociala företag har
du som medarbetare stort inflytande, ofta
genom att ni äger företaget tillsammans
– i ett kooperativ.
Coompanion har bistått kooperativa företag
med rådgivning och expertkunskap i över 25
år. En del av vårt uppdrag är att stötta dig som
vill komma tillbaka till arbetslivet genom att
starta eller bli medlem i ett socialt företag.
Vägen till en anställning, ett medlemskap
eller delägarskap i ett socialt kooperativ kan
se olika ut för olika personer. Kanske kommer
du in via ett projekt, från Arbetsförmedlingen eller helt enkelt väljer att starta ett nytt
socialt företag tillsammans med andra. Då kan
Coompanion gå in och stötta.
Målet är
anställning
För vem?
I den här broschyren riktar vi oss till dig som
varit arbetslös en längre tid. Du kanske har
stött på hinder på vägen i ditt jobbsökande
eller fastnat i åtgärder som inte leder fram
till någon anställning. Målet med de sociala
företag som ­Coompanion stöttar är att du ska
nå anställning. En förutsättning för att lyckas är
att du är motiverad och ser en anställning som
det främsta målet.
*De sociala företag som den här broschyren handlar om kallas ofta också för arbetsintegrerande sociala företag.
COOMPANION RÖJER VÄG FÖR SOCIALA FÖRETAG
Coompanion är företagsutvecklare för
demokratiskt ägda företag och finns över
hela landet. Förutom vår kostnadsfria
rådgivning till grupper som vill starta företag
­tillsammans, jobbar vi på många olika sätt för
att förenkla för socialt företagande.
I Östergötland finns Kooptjänst som i sig
självt också är ett arbetskooperativ. De
erbjuder starthjälp, driftsstöd och utveck­
lingsresurser. Nya verksamheter blir en del
av företaget, vilket ger stabilitet och sam­
verkansmöjligheter.
Detta innebär ofta att skapa ett samarbete
mellan myndigheter, de sociala företagen
och Coompanion. Ett exempel på en sådan
stödstruktur är Glada Hudik-modellen.
www.kooptjanst.se >>
www.gladahudikmodellen.se >>
Social Trade, ett säljkooperativ som består av
flera sociala företag och Coompanion ska öka
möjligheterna att ta hem större affärer. Det
gemensamma kooperativet både marknads­
för de sociala företagen och sköter organisa­
tionen av de uppdrag som kommer in.
www.socialtrade.se >>
Franchising är en framgångsrik metod för
att starta företag. Det är lättare att starta
utifrån ett befintligt koncept med en idé som
är beprövad. Social franchising fungerar på
samma vis. Här sprids företag med sociala mål
till fler orter. Bed & Breakfast, hemtjänst och
kafé är några koncept som redan är etable­
rade.
Kontakt: [email protected] >>
Musketörerna i Sjuhärad, ROSAK i Roslagen
och PASS i Skaraborg är andra exempel på
sociala företag som tillsammans samarbetar
med Coompanion. På så sätt kan de effektivt
hantera gemensamma frågor och olika typer
av administration och underlätta för de
sociala företagen.
www.rosak.se >>
3
CAFÉ TELLUS
Delad arbetsglädje gånger fem
På Norra Allégatan i Göteborg ligger Café Tellus, som drivs av fem kvinnor. Alla har de
gemensamt att de kommit till Sverige i vuxen ålder och saknar tidigare arbetslivserfarenhet.
Rieada Ibrahem och Akhter Aref är två av
dem som driver Café Tellus. Förutom café
har de även catering till företag och privatpersoner. Idag går det bra, men de fick kämpa
mycket i början.
– Vi hade ingen rutin och visste inte hur vi
skulle planera. Då var vi 4–5 personer som
jobbade samtidigt. Nu går det bättre trots
att vi numera bara är två på varje arbetspass, säger Rieada Ibrahem. Vi fick hjälp av
­Coompanion som lärde oss mycket i början
och nu klarar vi oss själva! säger Rieada.
Sedan Rieada kom från Irak år 2000 har hon
studerat SFI och varit mammaledig. Hon
tycker att det bästa med jobbet på Café
Tellus är gemenskapen och känslan av att ha
ett riktigt jobb att gå till.
4
COOMPANION – VÄLKOMMEN TILL JOBBET
– Min dotter är så stolt när hon berättar
att hennes mamma jobbar på café”, säger
Rieada.
Även Akhter menar att det är viktigt för
barnen att ha föräldrar som arbetar.
– Min 19-åriga dotter skämdes när vi fick
socialbidrag. Barnen vill att föräldrarna ska
arbeta, säger hon.
Allt startade 2009 då kvinnorna startade
en cafégrupp, på initiativ av socialkontoret i
Angered. Gruppen fick sedan caféutbildning
och hjälp med att planera verksamheten
inom Coompanions sociala företags­
inkubator Sfinx. I mars 2012 öppnade caféet
och under hösten 2013 har fyra av kvinnorna
fått anställning i företaget.
Specialiteten är mat från deras hemländer
Kurdistan, Irak och Turkiet. Här serveras
till exempel vindolmar (köttfyllda eller
vegetariska), biryani (stekt ris som varieras
med olika kryddor, grönsaker eller kött),
tabouleh-sallad och koba (fyllda, friterade
bollar av ris).
– Vi har levererat mat till hela 200 personer,
men det vanligaste är 70–80 personer,
berättar Akhter.
På Café Tellus finns ingen chef, utan de bestämmer tillsammans och hjälper varandra.
– Om någon måste vara hemma för att
barnen är sjuka, ställer vi andra självklart
upp, säger Akhter. Vi har blivit som en familj,
avslutar hon. ■
Kooperativa
värderingar
VA D Ä R KO O P E R AT I V ?
Ordet kooperation kommer från latin och
betyder ungefär ”samarbete”.
DE
E TS
AN
AR B E G R E R
IN T
?
01: Ett socialt företag
05: Är det riktiga företag
• är fristående från offentlig verksamhet
Ja, sociala företag är riktiga företag som
säljer varor eller tjänster, betalar skatt och är
arbetsgivare.
• driver näringsverksamhet
• återinvesterar först och främst vinsten
i företaget
• skapar jobb till den som inte har
F Ö R G E M E N S A M N Y T TA
Ett kooperativ är en fristående och frivillig
sammanslutning av personer som samverkar
för att tillgodose gemensamma ekonomiska, sociala och kulturella behov genom ett
demokratiskt styrt företag.
D E KO O P E R AT I VA VÄ R D E R I N G A R N A
Kooperativ bygger på värderingarna självförsörjning, självhjälp, personligt ansvar,
demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Medlemmar tror på etiska värden som
hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och
omsorg om andra.
KO O P E R AT I VA P R I N C I P E R
• Frivilligt och öppet medlemskap
• Demokratiskt styrt
• Medlemmarnas aktiva deltagande
• Självständighet och oberoende
• Lärande organisationer
• Samarbete mellan kooperativa
föreningar
• Samhällsansvar
F Ö R E TAG S F O R M
Kooperativ förekommer i flera olika företagsformer. Det vanligaste är att kooperativa
företag drivs som ekonomiska föreningar, eftersom den formen möjliggör att alla som är
delägare/med­lemmar får samma inflytande.
• skapar delaktighet genom bland annat
delat ägande
02: Får man vanlig lön
i ett socialt företag?
Ja, ägarna/medlemmarna sätter löner för
dem som är anställda i företaget.
och riktiga jobb?
06: Vem bestämmer i ett
socialt företag?
De som äger företaget bestämmer. Oftast
är de som arbetar i företaget ägare men en
del sociala företag kan ha andra ägare som
stödjer företaget under en längre tid. Målet
är dock att de som arbetar själva ska äga sin
verksamhet så fort företaget blir lönsamt.
03: Hur går det med min försörj- 07: Får sociala företag gå med
ning i ett socialt företag?
vinst?
Du behåller oftast den försörjning du har när
du börjar i ett socialt företag, t ex om du har
försörjningsstöd. Om/när du blir anställd i
sociala företag får du lön.
Ja, för att kunna utveckla företaget behövs
vinst. Vinsten är viktig för att skapa bra
­sociala företag och stabila anställningar.
04: Hur kan sociala företag
08: Hur ser framtiden ut för
Precis som andra företag är det viktigast att
affärsidén är tillräckligt bra och att kunder
köper företagets varor/tjänster. Många
sociala företag har också dubbla affärsidéer.
Med det menas att de förutom de tjänster
eller varor de säljer också säljer arbetsträ­
ningsplatser till exempel.
Om du och det sociala företaget passar för
varandra är målet att du ska bli anställd. Om
du trivs och utvecklas i det sociala företaget
kanske du stannar i många år, får ett ökande
ansvar och kan stötta andra som kommer
nya till företaget. Det kan också hända att
du, utifrån de meriter och kontakter du
skaffar dig i det sociala företaget, får andra
jobberbjudanden. Precis som i andra företag
händer det förstås att personer pensioneras
eller börjar studera och därför slutar.
gå runt ekonomiskt?
mig i ett socialt företag?
Tre exempel på socialt företagande
T E C K E N S P R Å KC E N T R U M
G OV I D O I JÄ M T L A N D
H A N S & G R E TA I N O R R KÖ P I N G
Teckenspråkcentrum i Sundsvall har funnits
sedan år 2000. Föreningen har många
strängar på sin lyra. Catering, tryckeri,
cykelverkstad, fruktleverantör, städservice,
transport & bud samt verkstad som bland
annat lagar och servar trädgårdsmaskiner.
Målet med verksamheten är att p
­ ersonalen
skall trivas, utvecklas och må bra i sitt
arbete.
På Govido kan man välja mellan att arbeta
i ett av de två caféerna, Café Österäng och
Tingshuset, vara i Verkstaden eller i den
Kreativa ateljén. Här finns en plats för alla.
Att arbetsträna på, skaffa sig erfarenhet och
referens för att underlätta vidare arbete.
Föreningen har blivit mycket uppskattad
genom sitt sociala och miljömässiga
ansvarstagande. 2013 blev Govido Årets
kooperativ i Jämtland.
Hans & Greta, som driver second-hand
butiker i Norrköping och Finnspång, är verk­
samheter inom Kooptjänst. Viljan att tänka
miljövänligt och ekonomiskt har blivit ett
lyckat koncept. Här kan man lämna in kläder,
butiken säljer dem vidare och när varan är
såld får kunden 40% av försäljningspriset.
Tidigare var det bara barnkläder. Idag säljer
föreningen även till tonår, dam och herr.
www.teckensprakcentrum.nu >>
www.govido.se >>
kooptjanst.se/norrkoping/hans-o-greta/ >>
5
Eddie har arbetat på Macken i fem år och
kan inte tänka sig ett bättre arbete.
MACKEN
– Jag kom hit efter en lång arbetslöshet i
Fas 3. Innan hade jag provat på flera andra
ställen, men det hade inte gett mig något.
Här kände jag direkt att jag ville jobba,
säger han. Många som jobbar här har haft
det svårt. Man måste vara lyhörd för att
smälta in. Det känns verkligen som man gör
något konkret bra varje dag. Lite som att
jobba på Röda Korset, fortsätter Eddie.
Många som arbetar på Macken har
praktikplatser eller nystartsjobb. De har
flera olika verksamheter att välja mellan,
som t ex café/restaurang, språkverkstäder,
fastighetsservice och skogsröjning. Men
också stadsodlingsprojekt som idag är en
stor del av verksamheten.
Macken tar vara på resurser
Kooperativet Macken i Växjö bildades i ett bostadsområde med hög
arbetslöshet för att hjälpa människor in i arbetslivet. Idag har föreningen
funnits i nästan tio år och har ett trettiotal projektanställda.
Macken har flera olika verksamhetsområden.
Ett av dem är mottagningen på Norremarks
återvinningscentral i Växjö. Här tar de hand
om saker som folk inte längre vill ha och
som annars hade blivit slängda. I grunden är
Macken en soptippsverkstad.
– Saker som kläder, skor, möbler och cyklar
kan få ett andra liv här. Vi reparerar det som
är trasigt i våra verkstäder och sedan säljer
vi varorna i våra två butiker, säger Eddie
Valenta, timanställd på Macken. Vi har även
en egen designavdelning knuten till verkstäderna.
MACKEN TILL FLER
ORTER – MED SOCIAL
FRANCHISING
Det tar ungefär tre år att etablera ett nytt socialt
företag. Social Franchising är en metod som innebär att man tar ett framgångsrikt socialt företag
och gör ett likadant någon annanstans. Med stöd
från det första företaget, blir det enklare att starta
de andra. Etableringstiden kan i vissa fall kortas till
att bara bli ett år.
Med hjälp av Social Franchising etableras Macken
nu också i Högsby och Karlskrona.
6
COOMPANION – VÄLKOMMEN TILL JOBBET
– Vi har en plätt där vi sysselsätter flera
praktikanter som odlar grönsaker. Varorna
säljer vi sedan på torget i Växjö.
Arbetet på Macken står aldrig still. Nästa
projekt är att skapa återbruksbyn. Här ska
de försöka centrera sina verksamheter
som idag är lite utspridda i Växjö.
– Mitt jobb tog slut i november, men sedan
kallade Macken tillbaka mig och nu är jag
timanställd. Jag rör mig mellan de olika
verksamheterna och rycker ut där det
behövs, den ena dagen är inte den andra
lik, säger Eddie. Jag ska bli kvar här. Det
är så viktigt att göra någonting vettigt,
avslutar han. ■
Mer inspiration­
Skoopi är en nationell intresseförening för arbetsintegrerande
sociala företag med ca 140
medlemmar.
www.skoopi.coop >>
Sofisam är en webbsida som
tagits fram av Tillväxtverket,
­Arbetsförmedlingen och
­Försäkringskassan i samarbete
med andra myndigheter och
Skoopi. Här finns också en
förteckning där de flesta arbetsintegrerande sociala företagen i
Sverige finns med.
www.sofisam.se >>
”Jag är på rätt plats i livet nu”
Arbetslös och sjukskriven för
utbrändhetsproblematik. Det
var bakgrunden till att Carola
­Smedqvist kom i kontakt med
­Navet i Pajala. Som projekt­
deltagare fick hon göra det hon
orkade med och fick tillgång till
en KBT-terapeut, vilket gjorde
det möjligt för Carola att komma
tillbaka i sin egen takt. Idag är hon
delägare i Navet och driver hela
verksamheten tillsammans med
två andra kvinnor.
Navet i Pajala är en ekonomisk förening, ett
socialt företag, som startade 2008. Idag
är de 14 medarbetare inklusive projekt­
anställda.
Föreningen har en mängd olika verksamhetsområden. De säljer bemanningstjänster åt
­lokala företag, driver café, utför fastighetsskötsel och hushållsnära tjänster, driver tvätteri och syateljé samt säljer rehabiliterings­
platser till Arbetsförmedlingen.
– Men framförallt går vår verksamhet ut på
att alla ska få vara med att bidra i samhället,
säger Carola Smedqvist, projektledare på
Navet. Det finns ju perioder i livet där man
inte kan eller orkar av olika orsaker. Då är
det så viktigt att man får chansen att komma
NAV ET
tillbaka, trots att man kanske inte klarar av att
jobba 40 timmar i veckan, säger hon.
Navet vänder sig till både företag och privatpersoner och har bland annat ett framgångsrikt samarbete med den lokala gruvnäringen.
– Vi har jättenära kontakt med de som jobbar
i gruvan, säger Carola. De bidrar verkligen
till att hjälpa dem som kommit utanför
arbetsmarknaden. Det började med att vi
kom dit på frukostmöten och berättade om
vår verksamhet och vilka tjänster vi kunde
erbjuda. Till slut fick vi kontrakt på att tvätta
och laga deras kläder. Nu vill de anlita oss för
fler tjänster. Både för att de är nöjda med oss
och för att de vill bidra till att fler kommer i
arbete, avslutar Carola. ■
7
PASSAR SOCIALT FÖRETAGANDE DIG?
PRATA MED OSS!
Vi finns på 25 ställen i Sverige. Gå
in på coompanion.se/socftg för att
hitta ditt regionala kontor.
Har du en handläggare på till ex­
empel Arbetsförmedlingen, Social­
tjänsten eller Försäkringskassan,
kan ni också tillsammans ta kontakt
med Coompanion.
M ÖT E R D U P E R S O N E R S O M K A N H A
N Y T TA AV S O C I A LT F Ö R E TAG A N D E ?
Vi vill gärna träffa dig och berätta mer. Vi kan
inspirera och informera om socialt företagan­
de, arrangera studiebesök och hjälpa till att
etablera sociala företag på initiativ från till
exempel en kommun, stadsdel eller frivil­
ligorganisation. Men allra först bokar vi ett
förutsättningslöst möte.
KO O P E R AT I V Ä R H JÄ L P
T I L L S JÄ LV H JÄ L P
Kooperativ har i minst 150 år varit ett sätt för
människor att gå samman och möta gemen­
samma behov. I kooperativ är delaktighet och
engagemang kapitalet. Det är ett långsiktigt
kapital som inte kan flytta utomlands och
som kontrolleras av dem som drar nytta av
verksamhetsidén. De sociala företag som
Coompanion arbetar med är kooperativa.
Det är en form, som förutom den ekonomiska
nyttan, skapar delaktighet och egenmakt för
sina medlemmar.
C O O M PA N I O N
Coompanion är företagsutvecklaren för
demokratiskt ägda och styrda företag
– kooperativ. Vår idé är att främja detta
företagande och lokal utveckling. Vår infor­
mation och rådgivning till personer som vill
förverkliga idéer tillsammans är kostnadsfri*.
Vi driver också utvecklingsprojekt och säljer
tjänster till organisationer som vill utveckla
verksamheter, lokalsamhällen och regioner
med en hög grad av delaktighet.
Om man slår ihop våra 25 regioner, består
­kooperativet av över 800 organisationer.
.
*Den kostnadsfria ­informationen,
­rådgivningen och det lokala
utvecklings­arbetet möjliggörs av
finansiering från Tillväxtverket och
medfinansiering av regionala aktörer.
erige
v
S
he/lsaocftg
i
s
Vi finn ion.se
coompan
coompanion.se/socftg