ÅRSBERÄTTELSE 2011

ADHD Afasi ALS
Alzheimers sjukdom och övrig demens
Aspergers syndrom Autism Beroende
Bipolär sjukdom CP-skada Depression Dyslexi
Epilepsi Hjärnskada Hjärntumör Migrän MS
Parkinsons sjukdom
Ryggmärgsskada
Schizofreni Stroke
Ångest Ätstörningar
m.fl.
ÅRSBERÄTTELSE 2011
1
Innehåll
Generalsekreteraren har ordet
3
Hjärnfonden i korthet
6
Så här arbetar Hjärnfonden
7
Vårt år 2011
8
Stöd forskning om barnhjärnan 10
Vetenskaplig nämnd och styrelse 12
Stipendier14
Forskningsanslag15
Tack17
Årsredovisning18
2
Forskning botar och räddar liv
År 2011 lyckades Hjärnfonden samla in mer än 56 miljoner kronor till viktig
forskning och information om hjärnan. Forskning som botar och räddar liv.
Men behoven är mycket större än så.
Hjärnsjukdomar kostar varje år samhället 85 miljarder kronor, en mycket stor
summa i förhållande till de resurser som idag satsas på forskning om hjärnan och
dess sjukdomar. Om man listar de vanligaste anledningarna till förlorade friskår är
åtta av tio hjärnsjukdomar. Vanligast är depression, den näst vanligaste är alkoholism, båda hjärnsjukdomar. Cancersjukdomar finns inte med bland de tio.
En debatt har under den senaste tiden förts kring höjd pensionsålder. Många av oss
kommer nu att kunna arbeta längre än tidigare generationer. Samtidigt ökar antalet
demenssjuka dramatiskt och år 2050 förutspås en kvarts miljon svenskar vara
drabbade. I takt med att vi blir äldre blir det allt viktigare att hjärnan håller sig frisk
längre. Det är bara ett av skälen till att det finns ett stort behov av hjärnforskning.
”En tredjedel av alla svenskar kommer någon gång
i livet att drabbas av en hjärnsjukdom, något som
påverkar långt fler än enbart den drabbade.”
Hjärnfonden får inga statliga bidrag utan det är helt tack vare gåvor från privatpersoner och företag som vi kan stödja den viktiga svenska hjärnforskningen. Under
året som gått har vi tagit emot både små och stora gåvor, alla lika viktiga. Under
året har också många andra hjälpt till att samla in pengar till forskning och information om hjärnan genom att starta egna insamlingsprojekt. Exempelvis Josefin
Jacobsson från Ed som samlat in bland annat genom en konsert där intäkterna
gick till hjärnforskningen, bandyprofilen Mathias ”Bissen” Larsson som med hjälp
av Köpingborna genomförde Bissen Brain Walk och samlade in över 100 000
kronor till Hjärnfonden och Ellinor Isaksson, ägare av Chokladfabriken, som tog
initiativ till Bagarkalendern vilken inbringade drygt 160 000 kronor till forskning
och information om hjärnan. Alla bidrag räknas, och för alla era gåvor och allt ert
stöd under det gångna året är vi er ytterst tacksamma.
Att engagemanget från våra givare är stort är lätt att förstå med tanke på hur många
som berörs av olika hjärnsjukdomar. Alla känner vi någon som har drabbats - av
migrän, stroke, ätstörningar, epilepsi, ALS eller Alzheimer sjukdom. En tredjedel av
alla svenskar kommer någon gång i livet att drabbas av en hjärnsjukdom, något som
påverkar långt fler än enbart den drabbade. Hjärnsjukdomar och skador innebär
3
ofta en stor påfrestning och i många fall en total livsomställning, både för den som
insjuknar och dess anhöriga. Den som har sett en förälder drabbas av till exempel
Parkinsons sjukdom eller en älskad försvinna in i demens vet att livet aldrig blir sig
likt igen. Därför är hjärnforskningen en angelägenhet för oss alla.
När vi nu blickar framåt är det med förhoppningen om ny forskning som ska hjälpa
oss att bättre förstå våra hjärnor och de sjukdomar som kan drabba dem. Om vi
inte vet hur den friska hjärnan fungerar, kan vi inte känna igen sjukdomstillstånd.
Därför är den nyfikenhetsdrivna grundforskningen om den friska hjärnan livsviktig. Forskning som fokuserar direkt på den sjuka eller skadade hjärnan är den
andra, lika viktiga delen av hjärnforskningen. Stora framsteg har gjorts och nya
viktiga väntar. Här är några exempel på framgångsrik forskning som våra medel
har bidragit till och som vi kan glädjas åt.
Upptäckt av de mekanismer som gör att sjukdomen Parkinson sprider sig i hjärnan –
möjliggör framtagande av bromsmedicin.
Upptäckt av en substans som möjliggör behandling upp till två dagar efter stroke.
Substansen skall nu testas på patienter.
Ny framgångsrik tablettbehandling mot multipel skleros, MS.
Identifiering av mekanismer som orsakar hjärnskador i samband med födseln,
vilket kan leda till förbättrad behandling och ett rikare liv för barnen som drabbas.
Stora framgångar har gjorts och nya väntar. Det finns så mycket kvar att göra och
med en kombination av forskning och information kan vi rädda många liv och
minska lidande, både hos de hundratusentals som drabbas varje år och dess anhöriga. Men det är ett arbete som vi inte kan göra själva. För att kunna lyckas är det
ni, givare, donatorer och samarbetspartners som med era gåvor, ert engagemang
och era egna initiativ möjliggör vårt arbete och till er vill jag därför rikta ett riktigt
stort tack.
Gunilla Steinwall
Generalsekreterare
4
Jag hoppas få veta om vi kan påverka hjärnans förmåga att reparera sig
själv. Trots att denna förmåga redan finns i vuxen mänsklig hjärna är
den extremt begränsad. Jag vill därför studera huruvida vi kan förbättra ersättningen av skadade nervceller vid olika sjukdomar och skador
i hjärnan genom att studera de mekanismer som är involverade i
nervcellsmigration i både den normala och den sjuka hjärnan.
Charlotta Lindvall, stipendiat, om vilka resultat hennes forskning kan leda till.
5
Hjärnfonden i korthet
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som skapar re­surser till forskning och
in­formation om hjärnan och övriga nervsystemet, dess sjukdomar, skador
och funktionsnedsättningar. Stif­telsen bildades 1994 på initiativ av professor
Lennart Widén vid Karolinska Institutet i Solna. Styrelsens ordförande har
sedan starten fram till och med 2009 varit tidigare finans­ministern Kjell-Olof
Feldt, som numera är hedersord­förande.
Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper
för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Målet är att hitta nya,
effektiva behandlingar. Forskningen handlar också om den friska hjärnans
utveckling och potential. Hjärnfonden arbetar också för att öka kun­skapen
hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier.
Hjärnfondens vision är att ingen ska behöva lida av sjuk­domar, skador eller
funktionsnedsättningar i hjärnan.
”Om vi inte vet hur den friska hjärnan fungerar, kan vi inte
känna igen sjukdomstillstånd. Därför är den nyfikenhetsdrivna grundforskningen rörande den friska hjärnan livsviktig.
Forskning som fokuserar direkt på den sjuka hjärnan är den
andra, lika livsviktiga delen av hjärnforskningen. Med samma
verktyg som används för att studera det friska tillståndet kan
forskarna bena ut sjukdomsorsaker och förstå vad som händer
då hjärnans utveckling störs eller hjärnvävnad skadas. Dessa
kunskaper är i sin tur nödvändiga för att finna nya och bättre
behandlingar.”
Lars Olson, Professor i neurobiologi och ordförande i Hjärnfonden
6
Så här arbetar Hjärnfonden
Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Alla pengar som
delas ut till forskare och forskargrupper är insamlade medel, Hjärnfonden har inget statligt stöd.
Gåvor till hjärnforskningen betyder mycket för drabbade och deras familjer.
100
100
100
100
Hjärnfonden samlar in pengar för
att finansiera forskningsprojekt och
öka kunskapen hos allmänheten
genom information, föreläsningar
och seminarier.
Hjärnfonden stöder forskning om
hjärnan och övriga nerv­systemet och
alla dess sjuk­domar, skador och
funktionsnedsättningar. Varje år
ansöker cirka 250 forskare och forskargrupper om finansiering.
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar
att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller
stipendium tillhör den svenska forskareliten.
Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av
landets främsta neurovetenskapliga experter.
Dessa gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier.
100
100
100
100
Forskning om hjärnan räddar liv.
Forskningsresultaten leder till att fler
människor får rätt diagnos, effektiv
behandling och bättre förutsättningar
att leva ett värdigt liv.
Hjärnfonden delar ut stipendier
och anslag till forskare och
forskargrupper för att möjliggöra och intensifiera livsviktig
forskning.
7
vårt år 2011
Hjärnans Dag
Foto: Jim Elfström
Hjärnans Dag lockade nära 2 000 deltagare i Stockholm, Göteborg, Umeå, Linköping och Malmö. Kim Anderzon var moderator och förläsarna berättade bland annat om hur skräck syns
i hjärnan, revolutionerande strokebehandling, tester av vaccin
mot Alzheimers sjukdom, mindfulness, kulturens betydelse för
hjärnans funktioner och hur det är att vara mamma till ett barn
med autism.
Citat från utvärderingar
”Idag har jag både skrattat och gråtit samtidigt som jag fått ny
kunskap. Det har varit en härlig dag med andra ord. Jag går hem
och är väldigt imponerad över vad läkare och forskare kan göra
idag. Men samtidigt med en förståelse för hur viktigt det är att
stödja forskningen.”
Foto: Lennart Nilsson
En film om hjärnan
I början av sommaren filmade Lennart Nilsson en hjärna till
Hjärnfondens film om hjärnan och svensk hjärnforskning. Ett av
målen med filmen är att öka kunskapen om hjärnan hos en bred
allmänhet och därigenom stärka medvetenheten om behovet
av resurser till hjärnforskningen. Produktionen av filmen har
möjliggjorts av gåvor från generösa donatorer.
Våra Barn
ADHD 12
Dataspel & aggressivitet 13
Autism 14
Ätstörningar 14
I huvudet på
Barndomen är den period i livet då våra hjärnor är som
mest formbara och sårbara. Varje år föds cirka 10 000
barn med någon form av utvecklingsavvikelse i hjärnan.
Hälften med en allvarlig diagnos.
Hjärnfonden har under året inlett en satsning på
forskning om barnhjärnan. I september delades tematidningen ”I huvudet på våra barn” ut genom Dagens
Nyheter och på Bok och Biblioteksmässan. Tidningen
har också delats ut på skolor, sjukhus, vårdcentraler
och på Tom Tits Experiment.
våra barn
Mer forskning behövs!
www.hjarnfonden.se
EN TIDNING FRÅN HJÄRNFONDEN OM BARNHJÄRNAN • 2011
ner i tre dygn.
y
sk start. Axel andades inte. Kyldes
amatisk
Dramati
av liv. Sidan 11
Nu är han 3 år. Frisk och full
ALLA KÄNNER
ETT BARN
som har en funktionsnedsättning som beror på att hjärnan inte
utvecklats på typiskt
sätt. Vart tionde barn
är drabbat.
2
Forskningen har lärt oss
mycket nytt om hjärnans
utveckling. Dags för
skolan att
använda den
kunskapen!
8
”Jag var
bara en
busig
unge”
När Caroline af Ugglas var liten
satte läkarna inga diagnoser.
g
Ge en gåva
till VÅRA BARN!
Foto: Tommy Hvitfeldt
Foto: Emil Nordin
AXEL
ÖVERLEVDE
5
Distribuerad med Dagens Nyheter 2011.09.20. Frågor om innehållet besvaras av Mats Persson, [email protected]
8
Den 27 mars genomfördes Bissen Brainwalk i Köping på årsdagen
av att bandyprofilen Mathias ”Bissen” Larsson drabbades av en
hjärnblödning 2010, endast 34 år gammal. Han var mitt i en lovande
bandykarriär och har bland annat vunnit SM-guld med Västerås SK.
Mer än tusen personer deltog och sammanlagt samlades det in
över 100 000 kronor till Hjärnfonden.
”Jag vill ge tillbaka till forskningen som
räddade mitt liv.”
Foto: Lennye Osbeck/Bärgslagsbladet
Bissen Brainwalk
Mathias ”Bissen” Larsson
Bagarkalendern
Hjärnfonden fick ta emot en check på över 160 000 kronor från försäljningen av bagarnas
nakenkalender, pengar som kommer att bidra till livsviktig hjärnforskning. Initiativtagare till
Bagarkalendern 2012 är Ellinor Isaksson, ägare av Chokladfabriken i Stockholm.
Hjärnfondens generalsekreterare Gunilla Steinwall tar emot checken av initiativtagare Ellinor Isaksson
– Det börjande som en galen idé och slutade som ett välgörenhetsprojekt för Hjärnfonden.
Jag lider själv av migrän och ville göra en insats för att stödja forskning kring vårt viktigaste
organ – hjärnan, säger Ellinor Isaksson.
9
Stöd forskning om barnhjärnan
Årets Nobelpris i fysik gick till forskare som studerat universum. De ville beskriva
hur universums expansion minskade - men de upptäckte motsatsen – hastigheten
med vilken stjärnorna längst ut avlägsnar sig bara ökar. Skapelsen av universum
hör tveklöst till de stora existentiella frågorna, men hjärnans utveckling i det lilla
fostret är minst lika betydelsefull. Den snabba bildningen av cirka 100 000 000 000
nervceller som liksom stjärnorna vandrar ut mot hjärnans periferi, är minst lika
komplicerad. Att de nybildade nervcellerna dessutom skickar ut nervtrådar som
kopplar ihop sig i funktionella nätverk genom cirka 100 000 000 000 000 synapser
gör processen ännu mer komplex. Hur kan all den information som behövs för att
bilda den mänskliga hjärnan finnas lagrad i den sammansmälta spermie/äggcellen? Hur mirakulöst är det inte att denna utveckling i de allra flesta fall går utan
missöden och att de flesta barn växer upp med en välfungerande hjärna?
Behov av assistans hela livet
Tyvärr händer det ibland att någonting går snett och att barn får neurologiska och
psykiatriska utvecklingsstörningar som sedan följer dem resten av livet. Till de
vanligaste neurologiska barnsjukdomarna hör epilepsi, cerebral pares (CP), muskelsjukdomar och ryggmärgsbråck samt ett stort antal olika genetiska syndrom som
vart och ett är sällsynt. Allra vanligast är kognitiva utvecklingsstörningar som
”attention deficit hyperactivity disorder” (ADHD), autism spektrum tillstånd
(ASD) och mental retardation (MR), och precis som vuxna kan barn drabbas
av olyckor, infektioner och tumörer som skadar hjärnan. Av de drygt tvåhundra
barn i Sverige som varje år får CP har cirka en tredjedel så svåra handikapp att
de behöver ha assistans hela livet. Av varje årskull får mer än 1 000 barn MR och
lika många ASD, och cirka 100 av dessa en kombination som utgör den klassiska
autismstörningen som ger ett svårt och livslångt handikapp. Flera nya studier visar
att ASD ökar. En stor grupp barn har problem med uppmärksamhet, impulskontroll och motorisk överaktivitet (ADHD-symtom). Här varierar den rapporterade
frekvensen av ADHD från 3-8% på grund av att kriterierna inte är knivskarpa.
Det finns emellertid långtidsuppföljningar som visat att graden av ADHD-symtom,
mätt med psykologiska test i normalpopulation av barn, kan förutsäga hur det går
i vuxen ålder vad gäller socio-ekonomiskt förhållande, mental hälsa och kriminalitet.
Ett av tio barn
Med de allt större krav som samhället ställer blir det allt svårare även för ungdomar
med lättare kognitiva funktionsnedsättningar att klara utbildning och få arbete.
Sammantaget innebär detta att cirka ett av tio barn (dvs. 10 000 per årskull), har en
funktionsnedsättning som påverkar barnet, familjen, kamraterna och i slutänden
samhället. Om vi kunde utveckla metoder för tidig upptäckt och snabbt sätta in nya
effektiva behandlingsmetoder skulle det förbättra livet för många. Men för att åstadkomma detta behövs forskning och utveckling vilket kräver mer forskningsanslag.
10
”Hjärnan har alltid fascinerat mig.
När jag själv blev mamma insåg jag
vilket mirakel varje steg i ett barns
utveckling är. Men tänk vad mycket
som kan gå snett…”
Beatrice Skiöld, stipendiat, om varför hon i
forskning valt att studera hur den omogna
nyfödda hjärnan reagerar i akuta situationer,
så som exempelvis syrebrist och inflammation
samt hur detta påverkar barnen i framtiden.
Satsning på forskning om barnhjärnan
Hjärnfonden har under året inlett en särskild satsning på barnhjärnan. I första utlysningen kom det in över 80 projektskisser varav fem beviljades medel. Det stora antalet visade att det finns en hög vetenskaplig kompetens; många bra ansökningar fick
inga medel. Ansökningarna visade också att vi aldrig tidigare har haft så avancerade
metoder för att undersöka hjärnans struktur och funktion eller molekylära tekniker
för att undersöka de gener som styr hjärnans utveckling, och som kan leda till olika
utvecklingsstörningar. Idag finns alltså både den kompetens och den metodik som
behövs för att bedriva forskning som kan förbättra hälsa och livssituation för barn
och ungdomar med funktionshinder. Hjärnfondens insatser för att skapa ekonomiska
förutsättningar för att forska på barnhjärnan är därför mycket betydelsefulla.
Hans Forssberg
Professor och överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus
11
Vetenskapliga nämnden
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens
anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden
består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter. Samtliga sex
medicinska fakulteter finns representerade. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad.
Tadeusz Wieloch
Ordförande
Professor, Lunds universitet
Ted Ebendal
Sekreterare
Professor, Uppsala universitet
Ingrid Agartz
Professor, Karolinska Institutet
Bryndis Birnir
Professor, Uppsala universitet
Anders Blomqvist
Professor, Linköpings universitet
Sandra Ceccatelli
Professor, Karolinska Institutet
Mikael Elam
Professor, Göteborgs universitet
Elias Eriksson
Professor, Göteborgs universitet
Gilberto Fisone
Professor, Karolinska Institutet
Hans Forssberg
Professor, Karolinska Institutet
Lars Forsgren
Professor, Umeå universitet
Christina Hultman
Professor, Karolinska Institutet
Anne-Liis von Knorring
Professor, Uppsala universitet
Lars Lannfelt
Professor, Uppsala universitet
Urban Lendahl
Professor, Karolinska Institutet
Arne Lindgren
Professor, Lunds universitet
Dan Lindholm
Professor, Uppsala universitet
Cecilia Lundberg
Professor, Lunds universitet
Tomas Olsson
Professor, Karolinska Institutet
Marianne Schultzberg
Professor, Karolinska Institutet
Lars Terenius
Professor, Karolinska Institutet
Milos Pekny
Professor, Göteborgs universitet
”Vad vi försöker nu är att angripa själva grundorsakerna till sjukdomen,
och vår förhoppning är att man ska kunna stoppa förloppet. Det vore otroligt mycket vunnet därför att idag är vi väldigt duktiga på att diagnostisera
Alzheimers sjukdom tidigt. Vi kan hjälpa lite grann, men vi kan absolut
inte stoppa sjukdomens vidareutveckling. Men om vi lyckas med det här
så är det verkligen en revolution. Och jag hoppas och tror att vi lyckas.”
Lars Lannfelt, professor, som utvecklat ett behandlingskoncept som testas på patienter
med Alzheimers sjukdom.
12
Styrelsen
Lars Olson
Ordförande
Professor,
Karolinska Institutet
Berättarministeriet
Bengt Braun
Vice ordförande
Bonnier AB, Stockholm
Per Nydahl
Segulah AB,
Stockholm
Hedersledamöter
Mathias Engdahl
Grundare
Pocket Shop
Lennart Widén
Hedersledamot
Hjärnfondens grundare
Jonas Frisén
Professor,
Karolinska Institutet
Kjell-Olof Feldt
Hedersordförande, Stockholm
(ordförande 1994-2009)
Scientific Advisory Board
Sten-Magnus Aquilonius, professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap,
Uppsala universitet.
Ingemar Ernberg, professor i tumörbiologi vid Institutionen för mikrobiologi,
tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik vid Institutionen för kvinnors och
barns hälsa, Karolinska Institutet.
Torsten Wiesel, professor, neurofysiolog och läkare.
År 1981 tilldelades han Nobelpriset i medicin.
”Hjärnforskningen är unik för den sysslar med det mest komplicerade av alla organ. Att förstå hur hjärnan fungerar är en dröm
som vi hjärnforskare vill göra till verklighet. Det är viktigt att försöka klargöra hur hjärnan handlägger allt, hur vi kan se och höra
och lukta, och få alla våra sinnesorgan att samtidigt mottaga och
analysera yttervärlden.Vi vill också förstå utförandet av rörelser,
till exempel hur atleter eller konsertpianister kan vara så skickliga.
Med andra ord söker vi svar på hur hjärnan handhar informationer från världen omkring oss och integrerar dem så att vi nästan
alltid fungerar väl.”
Torsten Wiesel, professor och nobelpristagare, om hjärnan och hjärnforskning
13
Stipendier
Hjärnfondens stipendier delas ut till unga forskare som avlagt doktorsexamen.
Karl Björk, KI
Beroende
P11 proteinet-En delad riskfaktor för depression och
alkoholism?
Jacqueline Borg, KI
Autism
PET-studier av hjärnans dopamin och serotoninsystem
vid autismspektrumtillstånd
Cecilia Dominguez, KI
Smärta
Neuropatisk smärta: Experimentella samt
human-genetiska studier
Christian Forkstam, KI
Dyslexi
Implicit sekvensinlärning i dyslexi
Camilla Hansson Petersen, KI
Alzheimers sjukdom
Cellulära mekanismer vid traumatisk
hjärnskada
Shirin Ilkhanizadeh, KI
Hjärntumör
Sekventiell PI3K- och autofagibehandling inducerar
celldöd i gliom och gliomstamceller
Josefin Jacobsson, UU
Ätstörningar
Metaboliska tillstånd och deras inverkan på kognition
och hjärnans struktur
Evgenya Malinina, UmU
Stroke
Nervcellers mekanismer för anpassning till syrebrist
Ida Nilsson, KI
Beroende Neurobiologin bakom Anorexia Nervosa/Självsvält
Andre Ortlieb Guerreiro Cacais, KI
MS
Reglering av EAE och Multiple Skleros genom Vav1
Hanna Pettersson, UU
Psykiatriska sjukdomar
Identifiering av signalmolekyler med betydelse för
mental hälsa
Stefan Plantman, KI
Hjärnskada
Cellulära mekanismer vid traumatisk hjärnskada
Katarina Reis, KI
Parkinsons sjukdom
Miro GTPasers roll i Parkinsons sjukdom
Béatrice Skiöld, KI
Barnhjärnan
Hjärnskador hos nyfödda barn, från uppkomstmekanismer till långtidskonsekvenser
Andreas Sørensen, LU
Epilepsi
Aktivitetsberoende reglering av GABAerga synapser
Åsa Konradsson-Geuken, KI
Depression
Interaktion mellan dopamin och glutamat vid
depression: från synaps till beteende
Niklas Lenfeldt, UmU
Parkinsons sjukdom
Nya magnetkamerametoder inom Parkinsons
sjukdom och normaltryckshydrocefalus
Jenny Turesson, KI
Barnhjärnan Andningsgenesis, dysfunktion och behandling Gamla problem i nytt ljus
Karin Wallis, KI
Hjärntumör
Tillväxtfaktor-beroende celldöd under
nervsystemets utveckling
Charlotta Lindwall, GU
Stamceller
Nervcellsmigration - Tolkning av omgivningens
signaler vid migration i hjärnan
Johan Lundberg, KI
Stroke
Detektion av tidiga förändringar i CNS med MR-teknik
under pågående stroke
Ana Virel, UmU
Parkinsons sjukdom
MRI för visualisering av neuroinflammation
och drogbehandling
Jag känner att mitt arbete är både meningsfullt och spännande
för att det ger mig möjlighet att hjälpa alla dem som drabbas
av Alzheimers sjukdom men också för att jag hela tiden lär mig
nya saker. Alzheimers sjukdom handlar för mig om den kanske
mest värdefulla gåvan en människa äger, sina minnen.
Camilla Hansson Peterson, stipendiat, om vad som är roligt och intressant
med att forska om Alzheimers sjukdom.
14
Forskningsanslag
Hjärnfondens forskningsanslag delas ut till forskningsprojekt ledda av etablerade forskare.
Peter M Andersen, Umu
ALS
Translationel klinisk-genetisk forskning
om ALS med eller utan demens
Ernest Arenas, KI
Parkinsons sjukdom
LXRs: Från neurogenes till nya terapeutiska strategier för Parkinsons sjukdom
Kaj Blennow, GU
Alzheimers sjukdom
NOTCH, APP och Abeta vid Alzheimers sjukdom: Deras potential som
biomarkörer
Anders Blomqvist, LiU
Grundforskning
Mekanismer för immunsignalering till
hjärnan
Marie Carlén, KI
Shizofreni
Studier av synkronisk hjärnverksamhet
- nytt ljus på schizofreni
Angela Cenci Nilsson, LU
Parkinsons sjukdom
Kopplingar mellan nervcellers aktivitet
och blodkärlsdynamik vid Parkinsons
sjukdom.
Fredrik Elinder, LiU
Barnhjärnan
Den lipoelektriska mekanismen för
behandling av barn med epilepsi
David Engblom, LiU
Beroende
Drogberoende, molekylära
förändringar
Elias Eriksson, GU
Känslor
Testandet av en ny hypotes avseende
hur serotonin modulerar mänskliga
emotioner
Ulf Eriksson, KI
CNS
Blod-nervbarriärens struktur och funktion, och dess betydelse vid stroke,
CNS-trauma och neurodegenerativa sjukdomar
Patrik Ernfors, KI
Stamceller
Molekylära mekanismer som styr
stamcellsdelning och stamcellsantal i
hjärnan
André Fisahn, KI
Alzheimers sjukdom
Rytmisk nätverksaktivitet och
effekter av amyloid-beta; Peptid
Hans Forssberg, KI
Barnhjärnan
Translationella studier av träningsinducerad hjärnplasticitet vid motoriska
rörelsehinder
Mats Fredriksson, UU
Psykologi
Henrik Hagberg, GU
Barnhjärnan
Perinatala hjärnskademekanismer
Eric Hanse, GU
Barnhjärnan
Synaptisk plasticitet och eliminering av
synapser i den utvecklande hjärnan
Eric Herlenius, KI
Barnhjärnan
Aktivitetsberoende utveckling, funktion och dysfunktion av inspiration
Lars Hillered, UU
Hjärnskada
Traumatisk hjärnskada - studier av
skademekanismer och biomarkörer
Jan Hillert, KI
MS
Genetisk analys vid multipel skleros
Tomas Hökfelt, KI
Smärta
Dorsalrotsganglier från människa: Nya
behandlingsmetoder för neuropatisk
smärta
Martin Ingelsson, UU
Alzheimers sjukdom
Maja Jagodic, KI
MS
Epigenetiska ursprung och mekanismer för multipel skleros
Klas Kullander, UU
Psykriatisk sjukdom
Funktionella studier av neuronal
signalering relaterade till psykiatrisk
sjukdom
Mikael Landén, KI
Bipolär sjukdom
Lars Lannfelt, Uu
Alzheimers sjukdom
Protofibriller av amyloid-beta som
biomarkör för Alzheimers sjukdom
Stefan Marklund, Umu
ALS
Neurotoxicitet hos superoxiddismutas-1 och andra orsaker till amyotrofisk
lateralskleros
Lars Nilsson, UU
Alzheimers sjukdom
Agneta Nordberg, KI
Alzheimers sjukdom
Patologiska och regenerativa mekanismer vid progress av Alzheimers
sjukdom
Mikael Oliveberg, SU
ALS
Molekylära studier av SOD1 inuti
levande celler
Tomas Olsson, KI
MS
Gener och omgivningsfaktorer vid
multipel skleros
Helgi Schiöth, UU
Beroende
Identifiering av ny glutamat
transportör; viktig komponent i
belöningssystemet
Kirsty Spalding, KI
Psykiatriska sjukdomar
Sambandet mellan bristande
nervcellsnybildning och psykiatriska
sjukdomar
Pia Steensland, KI
Beroende
Dopaminstabilisatorn - ett nytt potentiellt läkemedel mot alkoholberoende
Per Svenningsson, KI
Depression
Studier av ketamin och NMDAreceptorer vid depression
Torgny Svensson, KI
Beroende
Utveckling av nya och förbättrade
läkemedel mot schizofreni, depression
och tobaksberoende
Bo Söderpalm, GU
Beroende
Integrativa prekliniska och kliniska
studier av alkoholism
Per Uhlén, KI
Ryggmärgsskada
In vivo 2-foton imaging av cellsignalering i akut ryggmärgsskada
Elisabet Waldenlind, KI
Hortons huvudvärk
Tadeusz Wieloch, LU
Stroke
Från berikad miljö till terapi av den
skadade hjärnan. Fokus på CXCR4
KI = Karolinska Institutet, UU = Uppsala universitet, SU = Stockholms universitet, GU = Göteborgs universitet,
LiU = Linköpings universitet, LU = Lunds universitet, UmU = Umeå universitet, SLU = Sveriges Lantbruks Universitet
15
16
Tack!
2011 samlade Hjärnfonden in drygt
56 miljoner kronor till forskning och
information om hjärnan. Vi vill rikta ett varmt
tack till alla generösa givare och donatorer
för ert värdefulla stöd!
Hjärnfonden har under året
tacksamt mottagit större bidrag från
bland annat följande:
af Jochnick Foundation
Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse
Elekta Instrument AB
Enira Foundation
Fredrik och Rosa von Malmborgs stiftelse för hjärnforskning
Företagaren och finansmannen Rune Andersson
Holmen AB
Humana Investment Holding AB
Hållstens Forskningsstiftelse
Margareta Trägårdhs stiftelse för vetenskaplig forskning
Robur/Swedbank
Svenska Spel
Thuréus Forskarhem
Ulf Lundahls Minnesfond
Vera och Gunnar Sundmans stiftelse
Warfvingestiftelsen
”Jag är väldigt nyfiken, dels på vad de gjort med
mina pengar, dels på själva forskningen.”
Bertil Hållsten, donator, om att han var je år besöker de forskargrupper
han stöder och interv juar dem om deras forskningsprojekt.
17
Årsredovisning för räkenskapsåret 2011
Styrelsen avger följande årsredovisning.
Innehåll
Förvaltningsberättelse19
Resultaträkning28
Balansräkning29
Noter30
Revisionsberättelse34
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.
Uppgifter inom parentes avser föregående år.
Hjärnfondens beskyddare är HKH Kronprinsessan Victoria
18
Förvaltningsberättelse
Hjärnfondens organisation och ändamål
Insamlingsstiftelsens ändamål enligt stadgarna:
”Stiftelsens ändamål skall vara att främja vetenskaplig forskning om hjärnan genom att
lämna bidrag till vetenskaplig forskning om hjärnan och genom att informera allmänheten om vetenskaplig forskning kring hjärnan och dess sjukdomar.”
Det innebär att Hjärnfonden har två uppdrag:
Det ena är att i form av stipendier och anslag finansiera forskning kring hjärnan och
dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.
Det andra uppdraget är att informera om hjärnan och dess sjukdomar, skador och
funktionsnedsättningar. Detta är ett arbete som också kräver stora insatser på olika
plan då kunskapen om hjärnan fortfarande är låg och hjärnsjukdomarna okända för
många. Hjärnfonden arbetar såväl med att väcka debatt och uppmärksamhet i medierna för att lyfta fram och synliggöra frågor om hjärnan som med informationskampanjer för att öka förståelsen för hur hjärnan fungerar.
Gåvor från privatpersoner är stommen i vår verksamhet. Hjärnfonden arbetar även
med företag och samarbetspartners för att skapa resurser och nätverk till hjärnforskningens nytta. Hjärnfondens styrelse fastlägger inriktning och strategi samt utövar
kontroll över förvaltningen av Hjärnfondens medel. Styrelsen utser en generalsekreterare att leda verksamheten och genomföra av styrelsen fattade beslut. Generalsekreteraren har till sitt stöd ett kansli med resurser för insamlings- och kommunikationsuppgifterna och för administrationen av verksamheten. Hjärnfondens styrelse hade fyra
protokollförda sammanträden under föregående år.
Styrelsen behandlade bland annat följande frågor under året:
• Årsbokslut och revision
• Kontroll och uppföljning
• Delårsbokslut
• Arbetsordningar
• Utseende av nya ledamöter till Vetenskapliga nämnden
• Strategi
• Styrelseutveckling
Styrelsen utser även ett ”Scientific Advisory Board”, vars uppgift är att stödja styrelsen i
framförallt de vetenskapliga frågorna. Härtill utser styrelsen även ambassadörer som på
olika sätt verkar för Hjärnfondens syfte.
Insamling
Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Alla
gåvor är värdefulla och man kan stödja Hjärnfonden på flera olika sätt. Man kan bli
månadsgivare eller ge en gåva via plusgiro eller bankgiro. Det finns också möjlighet att
starta en egen insamling, gratulera med en högtidsgåva eller hedra en anhörig eller vän
med en minnesgåva. Att skriva testamente till förmån för Hjärnfonden är att investera i
framtiden. Hjärnfonden erbjuder också olika former av donatorsprogram.
Den totala insamlingen under 2011 uppgick till 56,3 mkr (55,9 mkr).
19
Främjandet av Hjärnfondens ändamål
Forskningsstöd
Hjärnfonden stöder forskningen på tre olika sätt:
• Postdoktorala stipendier, dvs ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt
forskning, antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.
• Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de
svenska medicinska neurofakulteterna.
• Fleråriga forskningsanslag om 1 500 000 kronor per år, vilka möjliggörs i samarbete
med Hållstens Forskningsstiftelse. Dessa riktar sig också till etablerade forskargrupper vid våra svenska medicinska neurofakulteter.
Forskarstipendier för postdoktoral forskning
Under år 2011 har Hjärnfonden kunnat finansiera 21 postdoktorala forskarstipendiater
inom Hjärnfondens verksamhetsområde neurovetenskap om sammanlagt 6 miljoner
kronor. Detta stöd har gjort det möjligt för dessa välmeriterade forskare, alla med doktorsexamen uppnådd senast fem år före ansökningstiden, att vara verksamma och aktivt driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens områden.
År 2011 var det sextonde året i följd som stipendier kunde delas ut. Över 200 yngre
forskare har under denna tid kunnat få möjlighet att forska om hjärnan genom detta stöd.
Ett syfte med stipendiet är att det också skall vara en hjälp för stipendiaten att kunna
meritera sig för docentur. Ett större antal av de tidigare årens stipendiater har också
uppnått docentkompetens och flera har även fått professurer inom hjärnforskningen
vid svenska lärosäten, vilket är en stor framgång för Hjärnfondens uppskattade postdoktorala program. Hjärnfondens stipendiater representerar också den breda ämnesmässiga profilen som kännetecknar svensk hjärnforskning. Exempel på områden inom
vilka stipendier beviljats: Alzheimers sjukdom, ALS, depression, dyslexi, hjärntrauma,
Parkinsons sjukdom med flera.
Samtliga forskarstipendiater presenteras på Hjärnfondens webbplats.
Forskningsanslag - ettåriga
Hjärnfonden delar ut forskningsanslag till etablerade forskare. Under 2011 beviljades 31
anslag om 500 000 kronor vardera, dvs totalt 15,5 miljoner kronor, för avancerad hjärnforskning. Totalt inkom 253 ansökningar, huvudsakligen från seniora forskare inom
neurovetenskapens olika fält. Beviljandegraden uppgick till 13 procent. Konkurrensen
var således mycket hård om dessa eftertraktade forskningsanslag.
Vetenskapliga nämndens poängbedömning av de olika projektens kvalitet och angelägenhetsgrad ledde till beslut om tilldelning av anslag till ett brett spektra av angelägen
och förstklassig hjärnforskning. Exempel på områden inom vilka anslag beviljats: Alzheimers sjukdom, barnhjärnan, beroendesjukdomar, psykiatriska sjukdomar, smärta,
stroke med flera.
Samtliga projekt som erhållit forskningsanslag presenteras på Hjärnfondens webbplats.
Forskningsanslag - fleråriga, 2009-2011
Hjärnfonden kunde genom en riktad donation från Hållstens Forskningsstiftelse samt
genom egna medel utlysa ytterligare fem stora forskningsanslag på totalt 22,5 miljoner
kronor under 2008. Beslut om tilldelning fattades i slutet av 2008. Dessa forskningsanslag har utgått under åren 2009 - 2011 och avser följande stora forskningssatsningar:
20
Blod-nervbarriärens struktur och funktion, och dess betydelse vid stroke,
CNS-trauma och neurodegenerativa sjukdomar
Professor Ulf Eriksson, Karolinska Institutet
Testande av en ny hypotes avseende hur hjärnans serotonerga nervceller
reglerar mänskliga emotioner
Professor Elias Eriksson, Göteborgs universitet
Identifiera nya mekanismer kring stamcellsförnyelse, effekter på självläkning
och tumörcellsbildning i hjärnan
Professor Patrik Ernfors, Karolinska Institutet
Funktionella studier av neuronal signalering och dess påverkan på mental hälsa
Professor Klas Kullander, Uppsala universitet
Orsakar toxiska felveckade och aggregerande subfraktioner av superoxiddismutas 1 ALS?
Professor Stefan Marklund, Umeå universitet
Under åren 2008 – 2012 bidrar Svenska Spel med ett riktat stöd till beroendeforskningen om totalt 25 mkr fördelat över fem år. Under året har även medel från Lions Röda
Fjäderninsamling 2009 delats ut till beroendeforskning.
Ett mångårigt samarbete med Anna-Stina och John Mattsons Minnesstiftelse för sonen
Johan möjliggör stöd till forskning inom området trauma (hjärnskada och ryggmärgsskada). Sedan 2008 har Hjärnfonden också ett samarbete med Ulla-Carin Lindquists stiftelse
för ALS-forskning som donerar medel för fördelning inom forskningsområdet.
Under 2011 inledde Hjärnfonden en särskild satsning på forskning om barnhjärnan
och kunde i årets omgång bevilja fem forskningsanslag inom området.
Donatorsprogram
Bland de ansökningar, som Vetenskapliga nämnden bedömt som väl kvalificerade och
angelägna, har donatorer som önskat ge ett större stöd till forskning inom ett specifikt
område kunnat välja ”sitt” projekt. Ett antal privatpersoner, särskilt från näringslivet,
har tagit på sig en donatorsroll mot av dem själva valda forskningsprojekt. Här skapas
kontaktytor mellan forskare och donatorer som tillför såväl donator som forskare nya
och utvecklande perspektiv.
Detta medförde att Hjärnfonden, utöver de ovannämnda beviljade anslagen, kunde
dela ut ytterligare fem forskningsanslag.
Vetenskapliga nämnden
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, som består av 22 av landets främsta professorer
inom neurovetenskapen, garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller
stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden gör en noggrann
granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Samtliga av alla landets sex
medicinska fakulteter finns representerade. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad.
21
Informationsverksamhet
Hjärnfonden genomför regelbundet kännedomsundersökningar, vilka visar att kännedomen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar är låg
bland allmänheten. Man känner till eller känner igen enstaka diagnoser, men kopplar
inte alltid dessa till hjärnan. Behovet av information är därför mycket stort och ökad
kunskap är en förutsättning för att Hjärnfonden ska kunna lyfta insamlingsresultaten
och därmed kunna öka stödet till forskningen.
Under året genomfördes därför ett antal satsningar för att öka kunskapen om hjärnan
och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar:
• Insamlingsbrev med omfattande information om olika sjukdomar skickades till
ca 200 000 mottagare.
• Korta filmer och radiospotar om migrän, dyslexi, ADHD och Alzheimers sjukdom
sändes på TV, radio och webb.
• Regelbunden annonsering i dagstidningar och tidskrifter.
• Tematidning om barnhjärnan ”I huvudet på våra barn” distribuerades genom
Dagens Nyheter den 20 september.
• Hjärnans dag arrangerades i fem städer
Stockholm 17 mars
Göteborg 7 april
Umeå 5 maj
Linköping 6 oktober
Malmö 10 november
• Testamentesträffar i samarbete med Swedbanks Juristbyrå lokalt
Stockholm-Täby 30 mars
Göteborg 6 april Umeå 4 maj
Linköping 5 oktober
Malmö 9 november
• Deltagande på Bok och Biblioteksmässan med seminarium på Forskartorget.
Medverkan på Kunskapsdagarna, oktober och november i Stockholm och Örebro,
Neurologidagen 26 oktober, Beroendedagen 6 december i Stockholm.
”En smart sak” – en film om hjärnan
Tack vare stöd från ett stort antal donatorer kunde produktionen av en film om hjärnan
och svensk hjärnforskning med bilder av Lennart Nilsson påbörjas. Filmen färdigställs
under 2012 och målet är att öka kunskapen om hjärnan hos en bred allmänhet och därigenom stärka medvetenheten om behovet av resurser till hjärnforskningen.
Samarbeten
Som avslutning på samarbetet med Svenska Innebandyförbundet och Svensk Elitinnebandy genomfördes en välbesökt föreläsning i samband med SM-finalen i innebandy
den 6 april i Baltichallen i Malmö.
Under ”Hjärnveckan” i februari samlade innebandylag runt om i Sverige in pengar
och spred information om Hjärnfonden.
Samarbeten har också skett under året med Alzheimerföreningen, Migränförbundet
och Autism och Aspergerföreningen Stockholms län.
22
Tillsyn och uppföljning
Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län. Stiftelsen är innehavare
av 90-konto och står därmed även under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
Hjärnfonden har plusgironummer 90 11 25-5 och bankgironummer 901-1255.
Hjärnfonden är också medlem i FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.
För information om FRII:s rekommendationer och etiska regler – se FRII:s hemsida
www.frii.se.
Kodrapport
Hjärnfonden följer FRII’s rekommendation om att upprätta Kodrapport. Kodrapporten
för Hjärnfonden finns bland annat tillgänglig på Hjärnfondens webbplats
www.hjarnfonden.se.
Ekonomisk utveckling
2007
2008
2009
2010
senaste55,9000015
fem åren
mkrInsamlingsutvecklingen
50,2000008
41,5 de
43,5999985
2011
(mkr):
56,3
60
50
40
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
Under året har satsningar på forskning och information uppgått till 52 mkr (50,9), vilket
är en ökning med 3 procent. Styrelsen beslutade under 2009 att kommande år göra en
större, flerårig satsning på information om hjärnan för att lyfta kännedomen bland allmänheten och därmed skapa förutsättningar för att öka engagemanget och givarviljan
hos allmänhet, företag och donatorer. Det innebär att Hjärnfonden under 2009-2011
använt en del av ansamlat kapital till att finansiera satsningen och att detta även påverkar
såväl insamlings- som informationskostnaderna.
Fördelningen mellan forskningsstöd och informationsverksamhet var 29,4 mkr (31,9)
respektive 22,6 mkr (19). En väsentlig del i informationssatsningen är synlighet i TV, radio
och webb. Under 2010 producerades filmer för TV och webb vilka också sändes under 2011.
För att mäta effekten av den intensifierade satsningen på att skapa större kunskap om
hjärnan genomfördes en undersökning* i slutet av året. Den visar att en ökad andel
personer, 38 procent, har fått lättillgänglig och relevant information om hjärnan de
senaste 12 månaderna (motsvarande siffra 2010: 17 procent). Andelen personer som
spontant kan nämna fler än två hjärnsjukdomar har ökat med 7 procent sedan föregående mätning. Undersökningen visar också att 7 av 10 känner till Hjärnfonden
(motsvarande siffra 2010: 5 av 10).
* 1600 personer i åldern 30-80 år boende i Sveriges 24 största städer intervjuades per telefon i november 2011.
23
2007
2008
2009
Forskningsstöd29,6000004 31,2000008 35,5999985
Informationsverksamhet
5,9000001
6 11,6000004
2010
31,9
19
2011
29,4
22,6
Ändamålskostnader (mkr)
60
50
40
Informationsverksamhet
30
Forskningsstöd
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
Insamlingskostnaderna uppgick till 10,7 mkr (7,5) och administrationskostnaderna till
1,8 mkr (1,4). Enligt reglerna för 90-konto, utfärdade av Svensk Insamlingskontroll, får
2007
2008
2009
2010
2011
summan av insamlingsoch
uppgå
Ändamål
71
90administrationskostnaderna
108
91
92 till högst 25 procent av
insamlade medel.
insamlingsoch13
administrationskostnader
uppgår till
Insamling
11 Hjärnfondens
15
20
19
22 procent (15). 5
Administration
3
4
2
3
Kostnader i förhållande till intäkter (%)
120
100
80
Ändamål
60
Insamling
Administration
40
20
0
2007
2008
2009
2010
2011
5 år i sammandrag – Nyckeltal i %
2011
2010
2009
2008
2007
3
2
4
3
5
Insamlingskostnader/Verksamhetsintäkter
19
13
20
15
11
Adm.- och insamlingskostnader/Verksamhetsintäkter
22
15
24
18
16
Utbetalningar till ändamålet/Verksamhetsintäker
92
91
108
90
71
Administrationskostnader/Verksamhetsintäkter
24
25
26
Hjärnfonden har under året tacksamt mottagit större bidrag från bland annat följande:
af Jochnick Foundation
Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse
Elekta Instrument AB
Enira Foundation
Fredrik och Rosa von Malmborgs stiftelse
för hjärnforskning
Företagaren och finansmannen Rune
Andersson
Holmen AB
Humana Investment Holding AB
Hållstens Forskningsstiftelse
Margareta Trägårdhs stiftelse för vetenskaplig forskning
Robur/Swedbank
Svenska Spel
Thuréus Forskarhem
Ulf Lundahls Minnesfond
Vera och Gunnar Sundmans stiftelse
Warfvingestiftelsen
Hjärnfonden är mycket tacksam över Nordea/Plusgirots tillmötesgående att avstå från
att debitera 90-kontoinnehavare mottagaravgifter.
Värdepappersinnehav
Innehavet av långfristiga värdepapper uppgick vid årets slut till 53,8 mkr (59,4). Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden uppgick till 6 mkr (10,3). Likviditeten
är god.
Finansiella instrument
Hjärnfondens tillgångar hanteras utifrån ett av styrelsen antaget och godkänt placeringsreglemente. Hjärnfonden har en försiktig placeringsinriktning och fördelar
tillgångarna mellan räntebärande och aktierelaterade tillgångar.
Aktierisk omfattar aktiekursrisk, likviditetsrisk samt motpartsrisk. Med aktiekursrisk avses risken för värdeminskning på grund av förändringar i kurser på aktiemarknaden. I syfte att begränsa och kontrollera de risker som är förknippade med värdepappersförvaltning har styrelsen i placeringsreglementet fastställt de ramar som skall
gälla för placeringar i aktier och aktierelaterade instrument som t ex aktiefonder. Regler
är också antagna som avgör med vilka motparter affärer kan göras. Placeringsresultatet,
motparter och likviditet följs löpande upp på stiftelsens styrelsesammanträden.
Enligt Hjärnfondens placeringsreglemente ska normalportföljen innehålla 40 % aktier
och 60 % räntebärande värdepapper inklusive bankmedel. Avvikelse från normalvärdet
får vara upp till 10 % -enheter. Vid årets slut var fördelningen 42 % respektive 58 %.
Ledning
Kansliets ledning består av generalsekreteraren, som biträds av en kanslichef vid
kansliet i Uppsala.
Framtida utveckling
Målsättningen är att kraftigt öka insamlingen till forskning och information om
hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Ökad kännedom om
Hjärnfondens arbete är en förutsättning för fortsatt ökning av insamlade medel. Målen
ska nås genom fortsatt och utökat stöd från befintliga givare, rekrytering av nya givare
samt genom aktiviteter tillsammans med donatorer och företag. Forskning om hjärnan
räddar liv och förbättrar livskvaliteten för drabbade och deras familjer.
27
Resultaträkning
Not
2011
2010
Verksamhetsintäkter
2
56 342
55 867
Stiftelsens kostnader
Ändamålskostnader
Insamlingskostnader
Administrationskostnader
3
4
5
6
-51 966
-10 695
-1 762
-50 864
-7 532
-1 364
-64 423
-59 760
-8 081
-3 893
1 495
118
2 797
132
1 613
2 929
-6 468
-964
Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan)
Nyttjande av/Avsättning till ändamålsbestämda medel
-6 468
767
-964
-5 683
Kvarstående belopp för året/balanserat kapital
-5 701
-6 647
Summa stiftelsens kostnader
Verksamhetsresultat
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
Ränteintäkter och liknande resultatposter
7
Summa resultat från finansiella investeringar
Årets resultat
Fördelning av årets resultat
28
8
Balansräkning
Not 2011-12-31 2010-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
9
127
203
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav
10
53 821
59 437
53 948
59 640
341
250
591
1 010
170
1 180
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
5 993
50
10 252
Summa omsättningstillgångar
6 584
11 482
60 532
71 122
420
13 640
30 083
44 143
420
14 407
35 784
50 611
812
14 726
214
637
1 443
18 399
172
497
16 389
20 511
60 532
71 122
Inga
4 500
Inga
Inga
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader
11
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Ändamålsbestämda medel
Balanserat kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Beslutade ej utbetalade stipendier/forskningsbidrag
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
8
12
13
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
14
29
Noter
Not 1Redovisnings- och värderingsprinciper
Hjärnfondens redovisnings- och värderingsprinciper
överensstämmer med årsredovis­nings­lagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade
principer är oförändrade i jämförelse med föregående år.
Hjärnfondens intäkter
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som
erhållits eller kommer att erhållas.
Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs
som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod
periodiseras bidraget över denna period.
Gåvor av pengar och bidrag redovisas normalt
enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.
Gåvor och testamenten
Som gåvor inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och
ideella fonder och stiftelser samt sponsring.
Med gåva och testmente avses tillgång som
lämnats utan krav på ekonomisk motprestation.
Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd
att stadigvarande brukas eller innehas i verksam­
heten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar.
Hjärnfondens kostnader
Hjärnfondens kostnader delas upp i ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Fördelning görs i enlighet med Svensk
Insamlingskontrolls anvisningar. Detta innebär att
kostnader som har ett direkt samband med ändamålsuppfyllelse eller insamling redovisas under
respektive kostnadsslag. I fall det finns gemensamma kostnader i form av t. ex lokaler och personal
sker en fördelning på de olika kostnadsslagen efter
skälig grund. Kostnad som varken bedöms vara
hänförlig till ändamålet eller insamling redovisas
som administrationskostnad. Kostnad för forskningsanslag och stipendier bokförs när beslut om
tilldelning sker och Hjärnfonden förpliktigat sig att
utge anslag eller stipendier. Kostnad för fleråriga
forskningsanslag bokförs årsvis och den del som
inte kostnadsförs redovisas som ansvarsförbindelse.
30
Tillgångar och skulder
Erhållna gåvor i form av tillgångar
Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra
värdepapper, som doneras till Hjärnfonden värderas
till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som
en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras
snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången
redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten som uppstår vid värderingen
till marknadsvärde redovisas bland Hjärnfondens
intäkter.
I den mån det uppkommer en realisationsvinst/förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Gåvor om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär och
Hjärnfonden väntat med försäljningen i avsikt att
erhålla ett bättre pris redovisas realisationsresultatet
som en finansiell post.
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt
plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider:
Inventarier
3 - 5 år
Aktier och andelar
Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). I
det fall placeringar gjorts i noterade aktier och aktiefonder i syfte att uppnå riskspridning sker en kollektiv värdering av portföljen.
Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till verkligt värde (ofta
börskursen) vid gåvotillfället.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Not 2 Verksamhetsintäkter
2011
2010
Gåvor
Testamenten
Övriga verksamhetsintäkter
44 746
10 899
697
39 061
16 473
333
Summa
56 342
55 867
Not 3Löner, andra ersättningar
och sociala kostnader samt
medelantal anställda
Not 5Insamlingskostnader
2011
2010
Löner och andra ersättningar:
Styrelse
Vetenskapliga nämnden
Generalsekreterare
Övriga anställda
528
586
3 270
485
722
2 525
Totala löner och ersättningar
4 384
3 732
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader inkl
löneskatt)
1 898
1 560
513
419
Av pensionskostnaderna avser 88 tkr (142 tkr) generalsekreteraren.
På grund av byte av generalsekreterare avser
löne- och pensionskostnader för generalsekreterare
åtta månader 2011.
Avtal om avgångsvederlag: Vid uppsägning av
generalsekreteraren från Hjärnfondens sida utgår lön
under 12 månader. Avräkning skall ske mot eventuell
lön från nyanställning under uppsägningstiden.
Medelantalet anställda har under åter uppgått till
11 (9) varav 9 (7) kvinnor.
Könsfördelning i styrelsen 2011-12-31: 1 kvinna och
4 män.
Information
Tryck och marknadsföring
Personalkostnader
Övriga externa kostnader (IT,
hyra, telefon, porto mm)
Summa ändamålskostnader
Summa
2011
2010
6 160
-903
23 338
5 880
-870
26 050
771
800
29 366
31 860
19 091
2 695
15 779
2 145
814
1 080
22 600
19 004
51 966
50 864
2010
7 152
2 381
4 339
2 098
1 162
1 095
10 695
7 532
Not 6 Administrationskostnader
Externa kostnader (IT, hyra,
revision, mm)
Personalkostnader
Summa
2011
2010
869
893
573
791
1 762
1 364
Not 7Resultat från värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar
Utdelningar
Realisationsresultat vid försäljningar, netto
Summa
Not 4 Ändamålskostnader
Forskning
Under året beslutade stipendier
Återförda stipendier
Bidrag till forskningsprojekt
Kostnader för Vetenskapliga
nämnden
Tryck och marknadsföring
Personalkostnader
Övriga externa kostnader (IT,
hyra, telefon, tackbrev mm)
2011
2011
2010
953
848
542
1 949
1 495
2 797
31
Not 8 Eget kapital
Stiftelsekapital
Eberts
fond
Ändamålsbest. medel
Balanserat
kapital
Totalt eget
kapital
Ingående balans
Reserveringar
Årets resultat
20
-
400
-
14 407
-767
35 784
767
-6 468
50 611
-6 468
Utgående balans
20
400
13 640
30 083
44 143
2011-12-31
2010-12-31
Specifikation av ändamålsbestämda medel
Forskning kring MS
Forskning kring stroke
Forskning kring beroendesjukdomar
Forskning kring hjärntumörer
Övriga forskningsområden
12 390
1 250
1 880
892
10 126
196
1 313
Summa
13 640
14 407
2011-12-31
2010-12-31
Ingående anskaffningsvärden
Årets inköp
622
-
559
63
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
622
622
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
-419
-76
-343
-76
Utgående ackumulerade avskrivningar
-495
-419
Utgående restvärde
127
203
2011-12-31
2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde
Årets förändring
59 437
-5 616
55 809
3 628
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
53 821
59 437
24 979
28 842
53 821
25 880
33 557
59 437
25 141
29 279
54 420
29 489
32 743
62 232
Not 9Inventarier
Not 10Långfristiga värdepappersinnehav
Bokfört värde fördelat på tillgångsslag
Aktier och aktiefonder
Ränterelaterade värdepapper
Marknadsvärden fördelat på tillgångsslag
Aktier och aktiefonder
Ränterelaterade värdepapper
Placeringar i värdepapper sker i allt väsentligt i ränte- och aktiefonder baserat på den tillgångsallokering som
Hjärnfondens styrelse vid var tid beslutat om.
32
Not 11 Övriga kortfristiga fordringar
2011-12-31
2010-12-31
Utlovade donationer
Övriga fordringar
273
68
908
102
Summa
341
1 010
2011-12-31
2010-12-31
1 446
6 160
7 120
2 269
5 880
10 250
14 726
18 399
2011-12-31
2010-12-31
Personalrelaterade kostnader
Övriga poster
465
172
325
172
Summa
637
497
Not 12 Beslutade ej utbetalda stipendier/forskningsbidrag
Tidigare år beslutade ännu ej utbetalade stipendier
Under året beslutade stipendier
Beslutade bidrag till forskningsprojekt
Summa
Not 13Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 14 Ansvarsförbindelser
Avser tre forskningsprojekt där varje forskargrupp tilldelats ett tvåårigt anslag om 1,5 mkr per år under 2012
- 2013, varav anslaget för 2012 redovisas som skuld 2011.
Uppsala 2012-04-10
Lars Olson
Ordförande
Bengt Braun
Vice ordförande
Mathias Engdahl
Jonas Frisén
Per Nydahl
Vår revisionsberättelse har lämnats 2012-04-18
Lars Nicklasson
Auktoriserad revisor
Marianne Stohr
Auktoriserad revisor
33
Revisionsberättelse
Till styrelsen i Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, org nr 802017-8664
Rapport om årsredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden för år 2011.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har
utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför
revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och
annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en
utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av
rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som
grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt
årsredovisningslagen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för
Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden för år 2011.
34
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning
funnit att någon ledamot i styrelsen handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon
styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande.
Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med
stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat
är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.
Uppsala 2012-04-18
Lars Nicklasson
Auktoriserad revisor Marianne Stohr
Auktoriserad revisor
35
36