1. No category

 Effektrapport 2015 Hjärnfonden är en ideell insamlingsstiftelse utan statligt stöd, som skapar resurser till
forskning och information om hjärnan, ryggmärgen och övriga delar av nervsystemet liksom
de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som drabbar dessa organ.
Hjärnfonden är helt beroende av gåvor och testamenten från privatpersoner och av
företagssamarbeten. Hjärnfonden är en viktig finansiär av svensk hjärnforskning och har
under de senaste åren delat ut mellan 60 och 70 forskningsstöd till hjärnforskning årligen, i
form av anslag av olika slag, samt stipendier för forskning inom neurovetenskapens alla
delområden från grundforskning till klinisk forskning.
1. Vad vill er organisation uppnå?
Beskriv tydligt vad organisationen vill åstadkomma på lång sikt. Vilken nytta/förändring vill ni
åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?
Beskriv hur ett uppfyllande av era mål på tre till fem års sikt kommer att bidra till uppfyllande
av ert långsiktiga mål/ändamål.
Vision och långsiktiga mål
Alla känner vi någon i vår närhet som drabbats av hjärnans sjukdomar, skaor eller
funktionsnedsättningar – det kan vara ett barn som fått ADHD-diagnos, en äldre släkting
med demens, eller arbetskamrater som mitt i livet drabbats av depression eller stroke.
Hjärnfonden är till för var och en av dessa, och för dem som riskerar att drabbas i framtiden.
Hjärnfondens vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller
funktionsnedsättningar i hjärnan. Det långsiktiga målet för Hjärnfonden är att all
hjärnrelaterade ohälsa ska kunna besegras, förebyggas, lindras och botas. Varje framgång på
vägen mot målet innebär mindre lidande, räddade liv, och höjd livskvalitet för dem som tack
vare forskningens framsteg, blir hjälpta.
Det bedrivs idag mycket kvalificerad hjärnforskning i Sverige, och samtidigt finns en mängd
lovande forskningsprojekt som skulle kunna sättas igång, men där finansieringen fattas.
Hjärnfonden vill därför öka takten mot målet, och då krävs mer medel, så att
forskningsanslagen till hjärnforskningen ska kunna matcha samhällets stora kostnader för
hjärnans sjukdomar. Då gör vi det möjligt för hjärnforskarna att ta fram nya
behandlingsmetoder, och därigenom rädda liv och minska lidande.
Hjärnfondens andra mål är att hjärnan ska få den uppmärksamhet den förtjänar - att hjärnan
ses som livets kärna och att dess ohälsa ses som folksjukdomar. Här vill Hjärnfonden bidra
med relevant information, och vara den naturliga talespersonen för hjärnan som allmänheten,
media och politiker söker upp i syfte att få tillgång till den samlade expertkunskapen kring
1 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 hjärnan, hjärnrelaterad ohälsa, drabbade och aktuell forskning. Idag är kunskapen om, och
intresset för hjärnans sjukdomar tydligt lägre än för andra folksjukdomar i Sverige, t.ex.
cancer.
För att kunna uppfylla visionen och nå de långsiktiga målen arbetar Hjärnfonden med två
ändamål: finansiering av den bästa hjärnforskningen, samt kunskapsspridning och
påverkansarbete på hjärnans område.
Hjärnfonden delar ut post doc- stipendier och forskningsanslag till forskare och
forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera livsviktig forskning. Forskningen handlar
både om hjärnans sjukdomar, och om den friska hjärnan och dess utveckling.
Hjärnfonden arbetar också aktivt med att öka kunskapen hos allmänheten om hjärnans
funktion och dess mysterier och sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar genom
information, föreläsningar och seminarier.
Mål 2020 - utökad finansiering av den främsta forskningen
Hjärnfonden strävar hela tiden efter att öka finansieringen till den främsta forskningen och till
spridning av information om hjärnan.
Hjärnfonden får in ett växande antal ansökningar om forskningsanslag, och målet till 2020 är
att kunna bevilja hälften av alla högkvalitativa hjärnforskningsprojekt som ansöker om stöd,
vilket kommer att kräva en stor ökning av Hjärnfondens insamling.
Lyckas fonden med detta ökar chanserna för fler lyckade forskningsgenombrott, genom att
forskarna hittar bättre metoder för att förebygga, diagnostisera och behandla hjärnans ohälsa
och genom ökad förståelse för den friska hjärnans kapacitet. Under 2014 ökade insamlingen
rekordartat och Hjärnfonden kunde därför bevilja drygt 57 mkr till svensk hjärnforskning,
vilket är den största utdelningen hittills i Hjärnfondens 20-årig historia.
Ökad kännedom bland allmänheten om hjärnans sjukdomar och vikten av forskning
Uppgiften att informera om hjärnans sjukdomar är omfattande: I dag känner många svenskar
inte till att en stor del av våra vanligaste sjukdomar har sitt ursprung i hjärnan och att flera av
de stora folksjukdomarna, som vi idag har dålig bot för, har sin grund i hjärnan. Hjärnfonden
är den fond och paraplyorganisation som stödjer all forskning kring hjärnrelaterad ohälsa i
bred bemärkelse. Med ökad kunskap kan fler människor få rätt diagnos och bättre
förutsättningar att leva ett värdigt liv. Kunskapsspridning innebär även att förmedla hur
viktigt det är med forskning om hjärnan för att rädda liv, bota, lindra och förhindra ohälsa
som är relaterad till hjärnan.
Under de senaste åren har kunskapen och intresset för hjärnan ökat stadigt, och Hjärnfondens
mål till 2020 är en fortsatt kraftig ökning av allmänhetens intresse för hjärnan, kunskapen om
hjärnans viktigaste sjukdomar, och vikten av forskning på området.
2 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?
Beskriv de organisatoriska sammanhang som påverkar hur/var era effekter uppstår. Är ni en del
av ett internationellt nätverk av organisationer eller ingår i en större organisation kan det vara
så att stora delar av ändamålsarbetet utförs av andra organisationer än er egen. Detsamma kan
vara fallet om ni samverkar med partnerorganisationer på olika sätt. Hur det fungerar beskrivs
här.
Hjärnfonden är en helt fristående svensk insamlingsstiftelse. Hjärnfonden är den enda
insamlingsorganisationen som ser hjärnan och resten av nervsystemet och dess olika
sjukdomar som en helhet, vilket är nyckeln till att hitta botemedel.
Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Allt stöd som
delas ut till forskare och forskargrupper är insamlade medel. Vi arbetar i nära samarbete med
flera organisationer och institutioner.
Samverkan med svenska lärosäten
Hjärnfonden har en nära relation till de universitet och högskolor i Sverige som bedriver
hjärnforskning, och Hjärnfondens forskningsstöd kan endast tilldelas forskare vid svenska
universitet och högskolor.
Ett kontrakt mellan Hjärnfonden, forskaren och det aktuella universitetet reglerar villkoren,
universitetet ansvarar för anslaget, samt för att forskningen bedrivs i enlighet med svensk lag
och gällande etiska regler. Vid anslagsperiodens slut skickar universitetet en ekonomisk
redogörelse till Hjärnfonden. Forskaren skickar på̊ motsvarande sätt en vetenskaplig rapport
till Hjärnfonden.
Hjärnfondens övriga samarbeten
Hjärnfonden samarbetar med föreningar och förbund som har medlemmar som aktivt
samordnar och företräder människor som på olika sätt drabbats av sjukdom, skada eller
funktionsnedsättningar i hjärnan eller andra delar av nervsystemet. Hjärnfonden samarbetar
också med företag. Samtliga samarbeten har som syfte att på olika sätt bidra till Hjärnfondens
vision och ändamål.
Betydande samarbetspartners
Hjärnfonden har samarbete med Migränförbundet, Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALSforskning och Anna-Stina och John Mattsons Minnestiftelse för sonen Johan.
3 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 Löpande kontakter med medier
När det gäller informationsändamålet har Hjärnfonden löpande kontakt med ett stort antal
medier, för att bistå med nyheter och förmedla kunskap och vid behov expertkommentarer
från forskare på hjärnans område.
3. Vilka strategier har ni för att uppnå era mål?
Beskriv övergripande vilka arbetssätt och metoder ni använder för att nå era långsiktiga mål.
Beskriv varför ni har valt just dessa och varför ni tror att de är bäst för att uppnå ert långsiktiga
mål.
Hjärnfonden samlar in medel för att finansiera den främsta forskningen om hjärnan
Hjärnfonden bedriver ett aktivt insamlingsarbete i Sverige för att möjliggöra
neurovetenskaplig forskning på svenska lärosäten. Sådan forskning rör hjärnans och resten av
nervsystemets normala funktion och de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som
drabbar hjärnan och ryggmärgen. Det uttalade målet för all denna forskning är att lindra och
bota sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som drabbar nervsystemet.
För att kunna nå visionen krävs mer forskning på alla nivåer. Därför är den forskning som
Hjärnfonden stödjer inte begränsad till undersökningar av människan och hennes sjukdomar,
utan kan omfatta alla typer av levande organismer, och alla forskningsmetoder som gagnar
förståelsen av hjärnan, nervsystemet och därmed förknippad ohälsa. Hit hör även hur
omgivningen, droger, läkemedel, föroreningar, fysisk och psykisk stress m.m. påverkar
nervsystemet och därmed människan.
Hjärnfondens huvudstrategi är därför att stödja den främsta forskningen inom hela det
neurovetenskapliga fältet. Detta säkerställer fonden genom att med hjälp av Sveriges ledande
experter på de olika delområdena välja ut och stödja de mest högkvalitativa
forskningsprojekten som initierats av forskare vid svenska lärosäten.
Forskning är per definition oförutsägbar. Forskningsrön rörande en sjukdom kan leda till
genombrott på ett helt annat område. Studier av den friska hjärnan kan leda till ny behandling
av en hjärnsjukdom, likaväl som studier av hjärnsjukdom och hjärnskador kan leda till nya
insikter om hur den friska hjärnan fungerar. Stöd till högkvalitativ forskning inom hela det
neurovetenskapliga området har därför störst förutsättningar att skapa framsteg i enlighet
med Hjärnfondens vision och långsiktiga mål.
Hur den främsta forskningen identifieras och stöds av Hjärnfonden
Forskningsanslagen fördelas efter skriftlig ansökan och bedömningen av vilka ansökningar
som ska beviljas följer en noga utarbetad process, där Hjärnfondens Vetenskapliga Nämnd
säkerställer att Hjärnfondens medel finansierar de bästa projekten, oavsett inriktning.
Alla projektansökningar bedöms av Vetenskapliga Nämnden. Ledamöter utses bland
professorer inom området neurovetenskap vid Sveriges universitet. De sex större medicinska
fakulteterna i landet bör finnas representerade, med en god ämnesmässig spridning. Såväl
kliniska specialiteter som grundforskning skall vara representerad.
4 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 Nämndens expertis skall fungera som en garanti för att de forskare och de forskningsprojekt
som stöds av Hjärnfonden är de allra bästa inom sitt område. Det avgörande vid
bedömningen är kvalitet, vilket betyder att alla projekt konkurrerar med varandra oberoende
av forskningsområde. Projekt med nytänkande och originalitet skall premieras.
Hjärnfonden strävar efter att ge god finansiering till beviljade projekt. Finansiering från flera
källor behövs dock. Med nuvarande nivå på insamlade medel blir Hjärnfonden sällan ensam
finansiär av forskningsprojekt.
Hjärnfonden arbetar också med att finna större donatorer där finansiering av enskilda
projekt eller stipendier kan säkras. I tillägg till det söker också Hjärnfonden samarbeten med
företag och institutioner, där finansiering av projekt eller teman kan vara en del av
samarbetet. I samtliga fall är det Vetenskapliga Nämnden som avgör vilken forskning som
skall stödjas.
Det råder mycket stor aktivitet på hjärnforskningens område i Sverige, med en mängd
lovande projekt som forskare vill sätta igång, och samtidigt råder en allvarlig brist på
finansiering. Här har Hjärnfonden möjligheter att göra verklig skillnad under kommande år.
Informationsändamålet: sprida kunskap om hjärnan, sjukdomar och forskning
Hjärnfondens mål för informationsändamålet är att hjärnan ska få den uppmärksamhet den
förtjänar, och att hjärnan ses som livets kärna och att dess ohälsa ses som folksjukdomar. Ett
delmål är en kraftigt ökad kunskap om och intresse för hjärnan och dess sjukdomar, särskilt
när det gäller hjärnans mest förekommande sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar,
samt större kännedom om vikten av ny forskning.
För att arbeta mot målen bedriver Hjärnfonden ett aktivt informationsarbete på dessa
områden, med olika fokus och budskap, och förmedlat i olika kanaler, för att nå fram till
allmänheten och viktiga beslutsfattare.
Hjärnfonden eftersträvar att arbeta med särskilda teman under begränsade perioder, för att nå
genomslag. Exempel på sådana teman är stroke, demens/Alzheimers, och barnhjärnan.
Hjärnfonden når ut med budskapen på en rad sätt, t.ex. genom egna kunskapsevenemang,
forskningssammanställningar och informationsskrifter, samt ett aktivt informationsflöde i
relevanta medier.
Vi tror att detta arbetssätt är effektivt, eftersom en fokuserad kommunikation under viss tid,
har större chans att nå fram än att löpande informera om hjärnans samtliga sjukdomar.
4. Vilken kapacitet och vilket kunnande har ni för att uppnå ert mål?
Beskriv vilka resurser ni har för att genomföra strategin och nå era mål. Inkludera både interna
resurser till exempel medarbetare, frivilliga, finansiella resurser, metodkunnande och externa
resurser till exempel i form av partnerskap och nätverk. Beskriv särskilt hur ni använder
resurser för att uppnå målen.
Hjärnfonden är Sveriges största insamlingsorganisation på Hjärnans område, och under 20 år
har fonden byggt upp de rätta resurserna för att effektivt kunna göra framsteg mot långsiktiga
5 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 mål. Alla dessa resurser samspelar i Hjärnfondens arbete för mer forskning och kunskap om
hjärnan:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Ett omfattande nätverk av lojala och engagerade givare som regelbundet stöder
Hjärnfonden
Intern kompetens och organisation som ger en god insamlingskapacitet, med en
strävan att ständigt utvecklas, t.ex. att utnyttja nya sätt att komma i kontakt med
givarna och förstå vad som är viktigt för dem
Intern kompetens och organisation att samla in och nå ut med information och
analyser om hjärnan, bl.a. om sjukdomar, vård och lovande forskning
Hjärnfondens styrelse med bred erfarenhet, omfattande nätverk och stor samlad
kompetens inom forskning, näringsliv och massmedia
Vetenskapliga Nämnden bestående av 22 ledande forskare, som garanterar att
Hjärnfonden stödjer den bästa forskningen
Väletablerade partnerskap med svenska lärosäten, för styrning och utvärdering av den
forskning som Hjärnfonden stödjer
Ett starkt nätverk av hjärnforskare, som ger oss kunskaper om den senaste forskningen
En unik grupp privatpersoner med en passion för hjärnforskning, som under åren
gjort ett antal stora donationer till Hjärnfonden och forskningen
Ett nätverk av personer som drabbats och deras närstående, tillsammans en ovärderlig
kontaktyta
Hjärnfondens Scientific Advisory Board med vetenskaplig kompetens på
Nobelprisnivå
Finansiell stabilitet med reserver som gör att Hjärnfonden alltid kan agera långsiktigt
Några av dessa punkter beskrivs här i närmare detalj.
Insamlingsförmåga
Hjärnfonden har inga statliga bidrag utan är beroende av testamenten och gåvor från
privatpersoner och samarbeten med företag för att finansiera verksamheten. Fondens förmåga
att samla in medel för ändamålen är således en avgörande för att uppnå målen. Denna resurs
har använts framgångsrikt och Hjärnfonden är idag den största insamlingsorganisationen i
Sverige inom hjärnans område, och sedan starten 1994 har vår årliga insamling vuxit till 110,5
mkr 2014.
Vetenskapliga nämnden, som garanterar att främsta forskningen stöds
Vetenskapliga Nämndens uppgift är, som ovan beskrivits, att säkerställa att Hjärnfondens
insamlade medel går till de allra bästa svenska forskningsprojekten. Nämnden består av 23 av
landets främsta neurovetenskapliga experter. Ledamöterna utses för treåriga mandatperioder.
Vetenskapliga Nämnden består av tre beredningsgrupper (6-7 ledamöter per grupp) med var
sin ordförande. Dessa väljs för att få ökad kompetens inom vissa områden i respektive grupp
men samtidigt görs beredningsgrupperna så breda att de kan hantera ansökningar där t.ex. jäv
skulle föreligga i annan beredningsgrupp.
6 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 Hjärnfonden kan i särskilda fall konsultera externa forskare i Sverige eller internationellt för
att bedömningen av en viss ansökan ska göras så korrekt och rättvist som möjligt.
Finansiella tillgångar för stabilitet och långsiktighet
Hjärnfonden har avsatt kapital för långsiktig medelsförvaltning. Kapitalet skapar
förutsättningar att klara av påfrestningar som kommer av omstruktureringsbehov, större
insamlingsprojekt, konjunktursvängningar, m.m. Avkastningen på Hjärnfondens kapital är
viktig, och bidrar till mer forskning och aktivt kunskapsarbete.
Marknadsvärdet för Hjärnfondens kapital uppgick vid slutet av 2014 till 53 mkr, och vid slutet
av 2013 till 47 mkr.
Ett samspel i arbetet mot Hjärnfondens ändamål och vision
Sammantaget utgör de beskrivna interna och externa resurserna en unik styrka för
Hjärnfonden, och samspelar för att skapa framsteg i riktning mot Hjärnfondens mål och vision.
5. Hur vet ni om er organisation gör framsteg?
Beskriv de kvalitativa och kvantitativa nyckeltal, indikatorer eller andra sätt ni mäter/jämför
era framsteg mot. Beskriv också viktiga delmål på vägen mot de långsiktiga målen och era
metoder för uppföljning och utvärdering. Beskriv hur ni arbetar med systematiskt lärande och
förbättringsarbete. Observera att ni här inte ska beskriva utfallet för indikatorer och nyckeltal
utan vilka ni använder och hur ni arbetar med dem.
Nyckeltal för framsteg mot mål i ändamålsarbetet för forskning och information
Hjärnfondens primära ändamål är att stödja den främsta forskningen om hjärnan, där målet
till 2020 är att kunna stödja hälften av alla högkvalitativa forskningsprojekt som ansöker om
anslag, vilket kräver en kraftig ökning av insamlingen. Framsteg mot detta mål mäts i första
hand med två nyckeltal: storleken på respektive års utdelade forskningsstöd, och andelen
högkvalitativa forskningsprojekt som kunnat stödjas med ordinarie forskningsanslag. Under
ett verksamhetsår är den totala summan insamlade medel också ett viktigt nyckeltal. Styrelsen
följer även upp effektiviteten i Hjärnfondens administration, och balansen i organisationens
ekonomi.
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd utvärderar forskarnas resultatrapportering. Vad gäller
yngre forskare som under ett eller två år erhållit stipendium, strävar Hjärnfonden efter att
följa deras fortsatta karriärer, som en indikation på huruvida de bästa stipendiaterna väljs ut.
När det gäller framstegen mot informationsändamålet har Hjärnfonden historiskt använt
nyckeltal kopplade till mängden utdelat material om hjärnans sjukdomar. Ett
utvecklingsarbete pågår för att hitta lämpliga nyckeltal som är starkare knutna till det faktiska
målet, nämligen en ökad kunskap om, och intresse för hjärnan och hjärnans sjukdomar bland
allmänheten. Sådana nyckeltal är relevanta, även om de naturligtvis mäter framsteg, där
Hjärnfonden bidragit tillsammans med en rad andra aktörer. Sådana nyckeltal om
7 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 allmänhetens intresse och kunskaper, bör kombineras med nyckeltal kopplade till framgång i
Hjärnfondens eget kommunikationsarbete.
Varje tertial gör Hjärnfondens ledning en uppföljning av organisationens nyckeltal.
Resultaten rapporteras till styrelsen.
Delmål 2015
Hjärnfonden har formulerat delmål för forskningsändamålet på vägen mot 2020. För 2015 är
målet att stödja hjärnforskningen med minst 32,9 mkr i forskningsstöd.
För informationsändamålet är målet en fortsatt mätbar ökning av allmänhetens kunskap om,
och intresse för hjärnan och hjärnforskning, samt framgång i Hjärnfondens eget
informationsarbete.
Lärande och förbättringsarbete
För att nå de högt satta målen har Hjärnfonden fokus på lärande och löpande förbättringar.
Metoden för lärande och förbättringar är cyklisk med följande generella steg;
1.
2.
3.
4.
5.
Sätta mål
Planera aktiviteter för att nå mål
Mäta resultat och effektivitet i utförda aktiviteter
Analysera vad som fungerat bra och mindre bra och varför
Dra slutsatser och sprida goda metoder till kollegor
Ny lärandecykel inleds:
1. Sätta nya mål
2. Osv.
Framför allt sker lärande och förbättringar i insamlingsarbetet, där givarbrev och andra
aktiviteter utvärderas löpande.
Även i kommunikationsarbetet sker lärande och förbättringar, t.ex. genom att studera vilka av
Hjärnfondens nyheter och budskap som rönt störst intresse hos allmänheten.
Under det gångna året har Hjärnfonden därutöver genomfört några större
förbättringsrelaterade förändringar. Insamlingsarbetet mot den stora gruppen givare har
vässats ytterligare och en rad nya samarbeten har initierats. Organisationen har förstärks, bl.a.
för att intensifiera bearbetningen av donatorer, stiftelser och företag.
6. Vad har Hjärnfonden åstadkommit så här långt?
Beskriv det senaste årets utfall i förhållande till era långsiktiga mål. Beskriv hur dessa resultat
bidrar till ert fortsatta arbete. Ta med både det ni har uppnått och det som ni ännu inte nått
fram till. Sträva efter att beskriva resultat och effekter av det ni gör snarare än aktiviteter.
Framsteg mot målen under 2014 – forskningsändamålet
Fokus i Hjärnfondens arbete är anslag till hjärnforskningen och ökad kunskap om hjärnans
8 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 sjukdomar och vikten av forskning. Under året har Hjärnfonden fördelat 71,6 mkr (36,2
mkr)för forskning och information.
Sedan Hjärnfondens bildades för 20 år sedan har 735 forskningsprojekt fått stöd och mer än
512 mkr har delats ut till forskning och information om hjärnan.
2014 var det nittonde året i följd som stipendier kunde delas ut. Totalt har 276 yngre forskare
med doktorsexamen under denna tid fått möjlighet att forska om hjärnan genom detta stöd.
Sammanlagt kommer de att ha forskat mer är 420 år. Under 2014 gick 7 mkr till stipendier
och 49,7 mkr till forskningsprojekt, vilket hjälpte 25 forskare att bedriva avancerade s.k. Postdoc-studier, och bidrog till finansieringen av 75 forskningsprojekt. För 2013 var dessa siffror
5,6 mkr till stipendier och 18,3 mkr till forskningsprojekt.
Anledningen till att ändamålskostnaderna inte var högre för 2014 var att en stor del av
verksamhetsintäkterna för 2014 inkom årets sista kvartal då ledningen redan beslutat om hur
stor del som skulle delas ut till forskning samt satsas avseende information. Styrelsen
beslutade därför under året att skjuta över extra medel för forskning och information under
2015.
Exempel på forskning som Hjärnfonden stöttat
Hjärnfondens främsta mål är att stödja mer forskning om hjärnan och därför följer fonden
med stort intresse de forskningsframsteg som givarna varit delaktiga i att möjliggöra.
Här måste man ha tålamod, eftersom forskning tar lång tid. Dess bättre kommer forskningen
allt längre när det gäller insikter om hur man förebygger och botar sjukdomar, skador och
funktionsnedsättningar i hjärnan. Det är svårt att mäta resultat på årsbasis. Här är dock några
exempel på framgångsrika forskningsresultat inom hjärnforskningen som Hjärnfonden
stöttat.
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
-­‐
Nya sätt att ”vaccinera” mot Alzheimers sjukdom prövas nu kliniskt.
Stamcellstekniker har utvecklats så att vi kan omvandla andra celler från en patient till
nervceller som skulle kunna transplanteras vid t.ex. Parkinsons sjukdom.
Behandlingen av den vanligaste typen av stroke har radikalt förbättrats genom
propplösande medicin och utdragning av proppar.
Experimentella studier talar för att följderna av en akut ryggmärgsskada skulle kunna
minskas med en medicin. Blodstamcellstransplantation tycks kunna ”bota” svåra former av MS. För nästan alla hjärnsjukdomar har forskarnas kunskaper om deras orsaker ökat, främst tack
vare studier av bakomliggande genetiska förändringar.
På Hjärnfonden är vi mycket stolta över att ha kunnat bidra till den här forskningen, och
samtidigt är siktet inställt framåt, på alla de nya och uppföljande forskningsprojekt som nu
behöver finansiering. Framsteg inom ändamålet kunskapsspridning
9 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015 Under 2014 uppgick Hjärnfondens satsningar för informationsprojekt till 14,2 mkr, i arbetet
mot långsiktiga mål och visionen om att hjärnan ska få den uppmärksamhet den förtjänar.
Nedan följer ett par exempel på hur Hjärnfonden arbetat under det gångna året för att sprida
kunskap till allmänheten och för att visa att det behövs än större bidrag till forskning kring
hjärnan.
•
•
•
•
•
•
•
460 000 postala kampanj- och informationsbrev har skickats ut under året till
befintliga och nya givare.
I syfte att öka kunskapen om hjärnan dess kapacitet men också dess sjukdomar, skador
och funktionsnedsättningar. arrangerades Hjärnans dag i Stockholm, Göteborg och
Malmö med ett digert program av forskare från många olika forskningsområden.
Evenemangen besöktes av cirka 1600 personer. Kronprinsessan Victoria,
Hjärnfondens beskyddare, närvarade under hela dagen i Stockholm.
Uppbyggnaden av en ny hemsida har påbörjats i syfte att skapa en mer lättnavigerad
sida som ger mer information om hjärnan och olika diagnoser och som kommer att
underlätta insamlingsarbetet.
Med anledning av Hjärnfondens 20-årsjublieum genomfördes en särskild kampanj för
att rikta uppmärksamheten på, och öka kunskapen om Alzheimers sjukdom. Ett
särskilt jubileumsanslag på 1,5 miljoner kronor instiftades.
Hjärnfondens första kunskapsrapport som sammanfattade och lyfte fram viktiga
resultat och utmaningar inom hjärnforskningen, togs fram och blev ett viktigt redskap
i informationsarbetet.
Genom att sprida kunskap både i köpta, egna och i förtjänade kanaler arbetade
Hjärnfonden hela året med att öka kännedomen om hjärnan, dess kapacitet,
sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar samt den stora betydelsen av mer
forskning på hjärnans område.
Aktiviteter har skett på Facebook och Twitter samt via andra digitala kampanjer
särskilt i samband med ALS ICE Bucket Challenge viket starkt bidrog till spridning i
Sverige och därmed 4 mkr i insamlade medel.
Hjärnfondens tack
Hjärnfonden vill tacka alla lojala och engagerade givare som valt att stödja arbetet, i riktning
mot målet att bota, lindra och förebygga hjärnans ohälsa. Tack vare era gåvor har mycket
värdefull forskning förverkligats, och ny kunskap skapats.
Det finns en mängd hjärnforskning som väntar på att kunna starta, och vi hoppas på ert stöd på
denna resas nästa etapp!
Utfärdat den 2015 -03- 25
Fastställd av Generalsekreterare efter beslut från
styrelsen
10 Effektrapport – Hjärnfonden – 2015