Framgångsrika unga forskare vid Institutionen får Hjärnfondens stipendium Glädjande fick sju unga forskare från vår neurovetenskapliga institution ta emot Hjärnfondens postdok-stipendium vid Hjärnfondens stora cermoni i januari. Att Hjärnfonden gjort deras forskning möjlig och glädjen och tacksamheten över att få det här förtroendet från Hjärnfonden betonar alla stipendiaterna. Emma Arvidsson, i Åsa Mackenzies team Funktionell neurobiologi, höll en uppskattad presentation om utmaningarna i hennes forskning om att förbättra behandlingsmetoder vid långt gången Parkinson. Emma berättar: – Patienter med svår Parkinson simuleras idag elektriskt i hjärnan och det används rutinmässigt på de flesta sjukhus i Sverige. Även fast det ger väldigt bra effekter, framförallt på motoriken, så vet vi fortfarande inte hur det verkligen fungerar och metoden har samtidigt vissa negativa bieffekter. Bieffekterna är framförallt på kognitiva och affektiva symptom så vissa patienter upplever en personlighetsförändring. Istället för elektrisk stimulering vill vi använda oss av ljus, optogenetik, och ta fram de bästa stimuleringsparadigmen. I mitt tal ville jag verkligen tacka hjärnfonden och jag lovade dem mycket forskning för pengarna. kargruppen Neurokirurgi säger: – Det är en stor ära att bli tilldelad detta stipendium och det är glädjande att Hjärnfonden anser att min forskning är relevant. Vi hoppas kunna hitta svar på varför vissa blir sjuka medan andra inte, hitta nya behandlingsmål och förhoppningsvis en effektiv genterapeutisk metod som kan förhindra att människor utvecklar LRRK2beroende Parkinsons sjukdom i framtiden Marina Franck forskar om neuronala kretsar i ryggmärgen som reglerar smärta och klåda i Malin Lagerströms grupp Sensoriska kretsar, Genetisk Utvecklingsbiologi. – Bland annat ska vi fokusera på olika nervcellstyper i ryggmärgen och se vilken roll de har vid smärta och klåda, säger Marina. Speciellt när smärtan blir kronisk så sker det vissa förändringar i ryggmärgen och hur vissa celler aktiveras där. Det försöker vi förstå så att man i förlängningen kan behandla kronisk smärta bättre. Vi använder oss av optogenetik och DREADDbaserade metoder (Designer Receptors Exclusively Activated Designer Drugs). Det är två metoder som gör så att vi kan styra celler som vi vill, vi kan få dem att skicka eller stoppa impulser. På det sättet kan vi se hur djuren påverkas när de här cellpopulationerna är aktiva eller inaktiva, om djuren då visar mer eller mindre av specifika smärtor eller klådbeteenden. – Jag blev jätteglad över Hjärnfondens postdok-stipendium och det betyder väldigt mycket för mig. Dels så har jag min forskning säkrad och jag vet att jag kan fortsätta fokusera på forskningen och nå resultat. Att Hjärnfonden tror på mig kan i förlängningen även öka mina chanser att få anslag från andra givare. Personligen, fortsätter Marina, så är det också en push att Hjärnfonden har ett förtroende för mig. Forts. på sid 2 – Hjärnfonden gör så att jag får fortsätta forska med det här projektet, och att jag får göra det som är det absolut bästa som jag vet. Forskning för mig är inte bara ett arbete utan ett livskall och jag är väldigt passionerad över vad jag gör. Det lägger även en grund för att jag i framtiden kan få min egen forskargrupp, något som alla stipendiaterna är eniga om att de gärna vill ha i framtiden. Camilla Lööv, som även hon forskar om Parkinsons sjukdom i fors- Fr vä: Karin Nordenankar, Mathias Rask-Andersen, Marina Franck, Jonathan Cedernaes & Emma Arvidsson. På bilden saknas Anders Hånell & Camilla Lööv. Sida 1 Jonathan Cedernaes som forskar om Molekylära mekanismer bakom kognitiva och psykologiska effekter av sömnbrist i Helgi Schiöths grupp Funktionell Farmakologi, säger: – Målet med mitt projekt är att fortsätta klarlägga hur sömnbrist och störd dygnsrytm påverkar och möjligtvis skadar celler i hjärnan samt påverkar kognitionen och den ämnesomsättning som reglerar dessa processer. Att få ett förnyat postdok-stipendium från Hjärnfonden är oerhört glädjande, då det innebär ett fortsatt förtroende för betydelsen av vår forskning om sömn. Med detta stipendium kommer jag kunna göra det jag allra helst vill: Att vidareutforska hur sömnen påverkar hjärnans hälsa, och hur detta är kopplat till förändringar i övriga kroppen. Hjärnfondens postdok-stipendium låter mig därmed forska om hela kroppen, för att ta reda på nya fascinerande och förhoppningsvis minst lika viktiga fakta om varför vi behöver sömn och vad vi riskerar om vi inte sover tillräckligt mycket eller tillräckligt bra. Karin Nordenankar, även hon inom Funktionell farmakologi, har fått postdok-stipendium för projektet "En funktionell karakterisering av en tidigare okänd glutamattransportörs roll i belöningssystemet". – Vi har tidigare hittat ett protein, SLCZ1 exklusivt uttryckt på inhibitoriska neuron i hjärnan. Vi tror att den transporterar glutamat och glutamat är en excitatorisk neurotransmittor och att det därmed skulle kunna vara ett nytt system för glutamat att komma in i inbitatoriska celler för att slutligen göras om till Gaba. Ingen har tidigare visat att det fungerar på det sättet men det tror vi att vi kan påvisa. Vi har även gjort en knockout mus dvs. tagit bort just det proteinet i hjärnan och då har det visat sig att den överäter och har en högre vikt än kontrolldjuren. Så vi tror att proteinet påverkar födointaget. Jag jobbar vidare på den här teorin med belöningssystemet för att se hur de reagerar på olika droger. Jag ska även göra mer specifika knockouter och ta bort proteinet prefrontalt (frontala cortx) samt bara i de inhibitoriska neuronen. Tack vare Hjärnfonden kan jag forska vidare på det här! Mathias Rask-Andersen, Funktionell farmakologi forskar om genetiska riskfaktorer kopplade till fetma, övervikt och ätstörningar . – Det är flera projekt som jag är inblandad i men det jag har fokuserat på mest är epigenetiska förändringar som är kopplade till födointag och de effekter som är kopplande till genetiska faktorer som påverkar kroppsvikt. Forskningen handlar dels om att utreda DNA-metylering, för man kan se väldigt många förändringar som är inblandade vid fetma. Ätstörningar har också starka ärftliga komponenter och genetiska associationsstudier har gett vissa ledtrådar till gener som kan vara inblandade. Dessa resultat kan vi följa upp och bl.a. korrelera till pågående fMRI-studier. Hjärnfondens postdok stipendium är fantastiskt! Det betyder mycket för mig att de tycker forskningen är intressant, att de har ett förtroende för mig och ger mig chansen att utveckla mina meriter. Intressant & givande cermoni – Hjärnfondens stipendiat cermoni var dessutom en enormt trevligt evenemang säger Mathias RaskAndersen, vilket alla de andra håller med om. – Ja, berättar Jonathan Cedernaes, kvällen var mycket välordnad, givande och inspirerande! Det är jättekul att de ordnar en sådan trevlig kväll där man får möjlighet att träffa andra stipendiater som bedriver spännande forskning, liksom mer erfarna och mer seniora forskare. – Det var roligt att förutom att framgångsrika forskare, stora finansiärer och representanter för patientföreningar var på plats, så var det framförallt många patienter och anhöriga till drabbade som var där, fortsätter Emma Arvidsson. Det betyder mycket att träffa dem för det gör det mer verkligt för oss inom preklinisk forskning. Jag tror även att det framgick för dem att vi måste förstå grunden till sjukdomar innan vi kan bota. Jag mötte bland annat en kvinna som fått en stroke vid väldigt tidig ålder och det var väldigt givande att lyssna på henne, avslutar Emma Arvidsson. Postdok-stipendiaterna utses av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, bestående av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter. Klicka här för att läsa mer om Hjärnfonden på deras Läs mer på hemsidan om resp. postdok stipendiats forskargrupp: - Mathias Rask-Andersen, Funktionell farmakologi - Jonathan Cedernaes, Funktionell farmakologi - Emma Arvidsson, Funktionell neurobiologi - Karin Nordenankar, Funktionell farmakologi - Marina Franck, Genetisk utvecklingsbiologi - Anders Hånell, Neurokirurgi - Camilla Lööv, Neurokirurgi Sida 2
© Copyright 2024