Framgångsrika unga forskare vid Institutionen får
Hjärnfondens stipendium
Glädjande fick sju unga forskare
från vår neurovetenskapliga
institution ta emot Hjärnfondens
postdok-stipendium vid Hjärnfondens stora cermoni i januari.
Att Hjärnfonden gjort deras forskning möjlig och glädjen och tacksamheten över att få det här förtroendet från Hjärnfonden betonar alla stipendiaterna.
Emma Arvidsson, i Åsa Mackenzies team Funktionell neurobiologi,
höll en uppskattad presentation
om utmaningarna i hennes forskning om att förbättra behandlingsmetoder vid långt gången
Parkinson. Emma berättar:
– Patienter med svår Parkinson
simuleras idag elektriskt i hjärnan
och det används rutinmässigt på
de flesta sjukhus i Sverige. Även
fast det ger väldigt bra effekter,
framförallt på motoriken, så vet vi
fortfarande inte hur det verkligen
fungerar och metoden har samtidigt vissa negativa bieffekter.
Bieffekterna är framförallt på
kognitiva och affektiva symptom
så vissa patienter upplever en
personlighetsförändring. Istället
för elektrisk stimulering vill vi använda oss av ljus, optogenetik,
och ta fram de bästa stimuleringsparadigmen. I mitt tal ville jag
verkligen tacka hjärnfonden och
jag lovade dem mycket forskning
för pengarna.
kargruppen Neurokirurgi säger:
– Det är en stor ära att bli tilldelad detta stipendium och det är
glädjande att Hjärnfonden anser
att min forskning är relevant. Vi
hoppas kunna hitta svar på varför
vissa blir sjuka medan andra inte,
hitta nya behandlingsmål och förhoppningsvis en effektiv genterapeutisk metod som kan förhindra
att människor utvecklar LRRK2beroende Parkinsons sjukdom i
framtiden
Marina Franck forskar om
neuronala kretsar i ryggmärgen
som reglerar smärta och klåda i
Malin Lagerströms grupp Sensoriska kretsar, Genetisk Utvecklingsbiologi.
– Bland annat ska vi fokusera på
olika nervcellstyper i ryggmärgen
och se vilken roll de har vid smärta
och klåda, säger Marina. Speciellt
när smärtan blir kronisk så sker
det vissa förändringar i ryggmärgen och hur vissa celler aktiveras
där. Det försöker vi förstå så att
man i förlängningen kan behandla
kronisk smärta bättre. Vi använder
oss av optogenetik och DREADDbaserade metoder (Designer Receptors Exclusively Activated Designer Drugs). Det är två metoder som
gör så att vi kan styra celler som vi
vill, vi kan få dem att skicka eller
stoppa impulser. På det sättet kan
vi se hur djuren påverkas när de
här cellpopulationerna är aktiva
eller inaktiva, om djuren då visar
mer eller mindre av specifika smärtor eller klådbeteenden.
– Jag blev jätteglad över Hjärnfondens postdok-stipendium och det
betyder väldigt mycket för mig.
Dels så har jag min forskning säkrad och jag vet att jag kan fortsätta fokusera på forskningen och nå
resultat. Att Hjärnfonden tror på
mig kan i förlängningen även öka
mina chanser att få anslag från
andra givare. Personligen, fortsätter Marina, så är det också en push
att Hjärnfonden har ett förtroende
för mig.
Forts. på sid 2
– Hjärnfonden gör så att jag får
fortsätta forska med det här projektet, och att jag får göra det
som är det absolut bästa som jag
vet. Forskning för mig är inte
bara ett arbete utan ett livskall
och jag är väldigt passionerad
över vad jag gör. Det lägger
även en grund för att jag i framtiden kan få min egen forskargrupp, något som alla stipendiaterna är eniga om att de gärna
vill ha i framtiden.
Camilla Lööv, som även hon forskar om Parkinsons sjukdom i fors-
Fr vä: Karin Nordenankar, Mathias Rask-Andersen, Marina Franck, Jonathan Cedernaes & Emma Arvidsson. På bilden saknas Anders Hånell & Camilla Lööv.
Sida 1
Jonathan Cedernaes som forskar
om Molekylära mekanismer bakom
kognitiva och psykologiska effekter
av sömnbrist i Helgi Schiöths grupp
Funktionell Farmakologi, säger:
– Målet med mitt projekt är
att fortsätta klarlägga hur sömnbrist och störd dygnsrytm påverkar
och möjligtvis skadar celler i hjärnan samt påverkar kognitionen och
den ämnesomsättning som reglerar
dessa processer. Att få ett förnyat
postdok-stipendium från Hjärnfonden är oerhört glädjande, då det
innebär ett fortsatt förtroende för
betydelsen av vår forskning om
sömn. Med detta stipendium kommer jag kunna göra det jag allra
helst vill: Att vidareutforska hur
sömnen påverkar hjärnans hälsa,
och hur detta är kopplat till förändringar i övriga kroppen. Hjärnfondens postdok-stipendium låter
mig därmed forska om hela kroppen, för att ta reda på nya fascinerande och förhoppningsvis minst
lika viktiga fakta om varför vi behöver sömn och vad vi riskerar om
vi inte sover tillräckligt mycket eller
tillräckligt bra.
Karin Nordenankar, även hon inom
Funktionell farmakologi, har fått
postdok-stipendium för projektet
"En funktionell karakterisering av
en tidigare okänd glutamattransportörs roll i belöningssystemet".
– Vi har tidigare hittat ett protein,
SLCZ1 exklusivt uttryckt på inhibitoriska neuron i hjärnan. Vi tror att
den transporterar glutamat och
glutamat är en excitatorisk neurotransmittor och att det därmed
skulle kunna vara ett nytt system
för glutamat att komma in i inbitatoriska celler för att slutligen göras
om till Gaba. Ingen har tidigare
visat att det fungerar på det sättet
men det tror vi att vi kan påvisa. Vi
har även gjort en knockout mus dvs.
tagit bort just det proteinet i hjärnan och då har det visat sig att
den överäter och har en högre vikt
än kontrolldjuren. Så vi tror att
proteinet påverkar födointaget.
Jag jobbar vidare på den här teorin med belöningssystemet för att
se hur de reagerar på olika droger. Jag ska även göra mer specifika knockouter och ta bort proteinet prefrontalt (frontala cortx) samt
bara i de inhibitoriska neuronen.
Tack vare Hjärnfonden kan jag
forska vidare på det här!
Mathias Rask-Andersen, Funktionell farmakologi forskar om genetiska riskfaktorer kopplade till fetma, övervikt och ätstörningar .
– Det är flera projekt som jag är
inblandad i men det jag har fokuserat på mest är epigenetiska förändringar som är kopplade till födointag och de effekter som är
kopplande till genetiska faktorer
som påverkar kroppsvikt. Forskningen handlar dels om att utreda
DNA-metylering, för man kan se
väldigt många förändringar som
är inblandade vid fetma. Ätstörningar har också starka ärftliga
komponenter och genetiska associationsstudier har gett vissa ledtrådar till gener som kan vara inblandade. Dessa resultat kan vi följa
upp och bl.a. korrelera till pågående fMRI-studier. Hjärnfondens postdok stipendium är fantastiskt! Det
betyder mycket för mig att de
tycker forskningen är intressant, att
de har ett förtroende för mig och
ger mig chansen att utveckla mina
meriter.
Intressant & givande cermoni
– Hjärnfondens stipendiat cermoni
var dessutom en enormt trevligt
evenemang säger Mathias RaskAndersen, vilket alla de andra håller med om.
– Ja, berättar Jonathan Cedernaes, kvällen var mycket välordnad,
givande och inspirerande! Det är
jättekul att de ordnar en sådan
trevlig kväll där man får möjlighet
att träffa andra stipendiater som
bedriver spännande forskning, liksom mer erfarna och mer seniora
forskare.
– Det var roligt att förutom att
framgångsrika forskare, stora finansiärer och representanter för
patientföreningar var på plats, så
var det framförallt många patienter och anhöriga till drabbade
som var där, fortsätter Emma Arvidsson. Det betyder mycket att
träffa dem för det gör det mer
verkligt för oss inom preklinisk
forskning. Jag tror även att det
framgick för dem att vi måste
förstå grunden till sjukdomar innan vi kan bota. Jag mötte bland
annat en kvinna som fått en stroke
vid väldigt tidig ålder och det var
väldigt givande att lyssna på
henne, avslutar Emma Arvidsson.
Postdok-stipendiaterna utses
av Hjärnfondens
vetenskapliga nämnd,
bestående av ett tjugotal av
landets främsta
neurovetenskapliga experter.
Klicka här för att läsa mer
om Hjärnfonden på deras
Läs mer på hemsidan om
resp. postdok stipendiats
forskargrupp:
- Mathias Rask-Andersen,
Funktionell farmakologi
- Jonathan Cedernaes,
Funktionell farmakologi
- Emma Arvidsson, Funktionell
neurobiologi
- Karin Nordenankar,
Funktionell farmakologi
- Marina Franck, Genetisk
utvecklingsbiologi
- Anders Hånell, Neurokirurgi
- Camilla Lööv, Neurokirurgi
Sida 2