Årsberättelse 2010

Årsberättelse 2010
Innehåll
Migrän
Bipolär
sjukdom
Stroke
Aspergers
syndrom
Dyslexi
Beroende
Hjärnskada
Autism
Afasi
Schizofreni
MS
Känslor
Hjärntumör
Tankar
CP-skada
Parkinsons
sjukdom
Ätstörningar
Epilepsi
ALS
Ryggmärgsskada
Depression
Rörelser
ADHD
Ångest
Alzheimers sjukdom
och övrig demens
m.fl.
2
Generalsekreteraren
3
Så här arbetar Hjärnfonden
4
Bamses hjärnskola
4
Hjärnans Dag
5
Innebandysamarbete
6
Ordföranden
7
Vetenskapliga nämnden
7
Hjärnfondens styrelse
8
Forskningsanslag
10
Stipendier 11
Stipendiater
16
Årsredovisning
16 Förvaltningsberättelse
19 Resultaträkning
20 Balansräkning
21 Noter
25 Revisionsberättelse
Hjärnfonden i korthet
Hjärnfondens vision är att ingen ska behöva lida av sjuk­domar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan.
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som skapar re­surser till svensk forskning och
in­formation om hjärnan och övriga nervsystemet, dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Stif­telsen bildades 1994 på initiativ av professor Lennart Widén vid
Karolinska Institutet i Solna.
Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att
möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Målet är att hitta nya, effektiva behandlingar. Forskningen handlar också om den friska hjärnans utveckling och potential.
Hjärnfonden arbetar också för att öka kun­skapen hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier.
1
Spännande utsikter för hjärnforskningen
Hjärnan är fantastisk när den fungerar
som vi förväntar oss. Men när den inte
gör det, skapar det problem för såväl den
drabbade som för anhöriga. Och mer än
var tredje svensk drabbas någon gång i
livet av någon hjärnsjukdom.
Men det finns hopp om förändring.
Forskningen går framåt skrev jag förra
året. Utvecklingen inom hjärnforskning­
en går snabbt och en stor del av förkla­
ringen är att man med bland annat ka­
merateknik kan se allt längre in i hjär­
nans olika vindlingar. Allt detta inger
hopp om lindring och bot och kanske
också möjligheter att förebygga. Under
året har vi fått många bevis på det. Hjärn­
forskningen och de resultat som kommer
fram är verkligen något som ligger nära
våra vardagsproblem. Under året som
gått har det varit en kaskad av spännande
nyheter från hjärnforskningens olika la­
boratorier – här ett litet axplock:
• Vaccin mot Alzheimers sjukdom –
test påbörjad.
• Ny stamcellsforskning kan leda till
behandling av ryggmärgsskada.
2
• Nya faktorer kring mänskligt åldran­
de har upptäckts.
• Mättnadskänsla trots att man inte ätit
något – hjärnans belöningssystems
betydelse för övervikt.
• God sömn styrs av hur väl hjärnan
förmår negligera störande ljud.
• Smitväg in till hjärnan – svensk upp­
täckt banar väg för nya mediciner mot
sjukdomar i hjärnan.
En av de mest spännande händelserna
under året är att ett av de forskarlag som
Hjärnfonden stöder, nämligen Lars
Lannfelt och hans Alzheimerteam, nu
gör tester av sitt vaccin mot Alzheimers
sjukdom. Skulle forskningen nå dithän
att vi kan utbrista ”Alzheimers – ett min­
ne blott”, då har forskningen verkligen
förbättrat livsbetingelserna för många.
Forskningen handlar väldigt mycket
om livskvalitet och hälsa. Ett område
som vi menar borde intensifieras är
forskningen om barnets hjärna. Av de ca
100 000 barn som årligen föds i Sverige
har cirka 12 procent en hjärndiagnos, dvs
12 000 barn i varje årskull! Hälften av
dessa har en allvarlig diagnos. Lidandet
för de som drabbas och för anhöriga och
vänner är stort. Hjärnfonden kommer
under 2011 att göra en satsning på barnen
och forskningen om barnets hjärna.
Forskningen om hjärnan behöver mer
pengar för att lindra mänskligt lidande
och förbättra livskvaliteten för många
drabbade och deras familjer. Allas våra in­
satser för att skynda på forskningen är av
stor betydelse, stora som små gåvor. Un­
der 2010 uppgick Hjärnfondens insam­
lingsresultat till närmare 56 mkr, vilket är
en ökning med nästan 30 %. Det är det
högsta insamlingsresultat någonsin i
Hjärnfondens historia. Jag vill uttrycka ett
varmt och innerligt tack till er alla – giva­
re, donatorer och företag – som gjort detta
möjligt, och inte minst för det förtroende
som visats Hjärnfonden. Det är era gåvor
som gör Hjärnfondens arbete möjligt.
Bo Ingemarson
Generalsekreterare
foto: jim elfström
2010
269
018-677
7 250 Fax
3 523
Tel 018-67
gåva 020-52
Uppsala
Tel minnes
16, 753 09
den.se
Västra Ågatan
www.hjarnfon
Hjärnfonden jarnfonden.se
info@h
Så här arbetar Hjärnfonden
Uppsala
Ett barn
i november
2009
är fött
veckor
mer än tio och
240 barn
re
allt tidiga
år ungefär
av
överlever
föds varje
I Sverige
födda barn handikapp till följd
födda
. För tidigt
nga
får livslå
för tidigt
mt för tidigt
risk att de
ingar
av de extre
det är stor Cirka 10 procent
större blödn
r.
ingar och
hjärnskado as av hjärnblödn
drabb
en
barn
kador.
har
till CP-s
leder ofta
födda barn arna
för tidigt
mt
Forsk
er.
nt av extre
nella studi
rk
50 proce
internatio
ans nätve
Omkring
n enligt
hur hjärn
fullr i skola
a beskriva
med friska
svårighete
jämfört
för att kunn
dessa
födda barn
arbetar nu
aden av
kar
om mogn
hos för tidigt
det påver
utvecklas
också veta
säga hur
. De vill
a identikan förut
kunn
att
gångna barn dhetsperioden
mål är
hjälp så
i nyföd
skolan. Ett
de kan få
nätverk
er så att
det ska börja
nsats
när
et
barn
ver stödi
som behö
fiera barn
jag
möjligt.
att
äkare ser
tidigt som
ndling för
e som barnl
aktiv beha
med hjärn
»I mitt arbet
framför
barn
idag ingen
hela livet
och äldre
jer. Det finns Dessa barn har
nyfödda
och före.
deras famil
a behandla ts hjärna
tidigt födda
skador och
för att kunn
barne
an hos för
ation att
chanserna
skydda hjärn
en inspir
ningen ökar
re är det
ntial.«
forsk
och
forska
sig
klingspote
skador. Som
a och utvec
r
bygga hjärn läkningsförmåg
omar, skado
sjukd
enorm
av
har en
va lida
livsska behö
förbättrar
för att ingen n räddar liv och
alningsvid
n arbetar
ditt inbet
ninge
, docent
Använd
Hjärnfonde an. Hjärnforsk
Ulrika ÅdénInstitutet
skillnad.
i hjärn
bidrag gör
Karolinska
ättningar
jer. Ditt
tionsneds
deras famil
eller funk
ade och
för drabb
kvaliteten
idag.
kort redan
Hjärnfondens arbete är helt beroende av
gåvor från privatpersoner och företag. Alla pengar som delas ut
re är det
»Som forskaon att barnets
till forskare och forskargrupper är insamlade
medel, Hjärnfonden har inget statligt stöd. Gåvor till hjärnen inspiratir en enorm
hjärna ha åga«
läkningsförm
forskningen betyder mycket för drabbade
och deras familjer.
Tack för
din gåva!
man
Jonna Stock rservice
Giva
Ansvarig
arbete
fondens
om Hjärn
gärna mer hjarnfonden.se
PS! Läs
ida, www.
på vår hems
1
90 00 95-
Riv här!
n räddar
skninge
hjärnfor
eten för
Gåvor till ättrar livskvalit
s familjer.
liv och förb
e och dera
drabbad
!
ditt stöd
Tack för
n.
i fältet neda
belopp
Fyll i ditt
100 kr
300 kr
p
Valfritt belop
r
r
r
Hjärnfonden samlar in pengar för att
finansiera forskningsprojekt och öka
kunskapen hos allmänheten genom
information, föreläsningar och seminarier.
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare
som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den
svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden består av ett
tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter.
Dessa gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt
fastställda kriterier.
Hjärnfonden stöder forskning
om hjärnan och övriga nerv­
systemet och alla dess sjuk­
domar, skador och funktionsnedsättningar. Varje år ansöker
forskare och forskargrupper om
finansiering.
Forskning om hjärnan räddar liv.
Forskningsresultaten leder till att fler
människor få rätt diagnos, effektiv
behandling och bättre förutsättningar att leva ett värdigt liv.
Hjärnfonden delar ut stipendier
och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra och
intensifiera livsviktig forskning.
3
2010
2010 blev Hjärnfondens bästa insamlingsår
hjärnskola
rösa givare och donatorer. Gåvorna bety­
der mycket för drabbade och deras fa­
miljer, säger Hjärnfondens generalsekre­terare Bo Ingemarson.
mkr 60
50
40
10
0
2010
20
2009
30
2008
Hjärnfondens insamlingsresultat ökade
med 28 procent jämfört med föregående
år. Totalt samlade Hjärnfonden in när­
mare 56 miljoner kronor. 2010 blev såle­
des Hjärnfondens bästa insamlingsår se­
dan starten 1994.
– Forskning om hjärnan är en förut­
sättning för att vi ska kunna behandla,
bota och förebygga. Därför är vi mycket
glada över det goda insamlingsresultatet.
Vi vill rikta ett varmt tack till våra gene­
Bamses Hjärnskola
Tidningen bidrar till att öka kunskapen och
medvetenheten om hjärnan – hur den fungerar,
vad vi kan göra för att den ska må bra och vad
som kan hända om den inte mår bra. Läs gärna
tidningen tillsammans och prata om vad man
kan göra för att vara rädd om sin hjärna och om
ni känner någon som drabbats av en sjukdom,
skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Om
vi vet mer om hjärnan kan vi också möta andra
människor med förståelse och respekt. Bamses
Hjärnskola kan beställas på www.hjarnfonden.se
Reklamskolor tävlade
för Hjärnfonden
2010 var Hjärnfonden uppdragsgivare i
kategorin Reklamskolor i Postens
reklamtävling Guldlådan. Uppdraget var
att värva nya givare till Hjärnfonden.
Vinnarbidraget ”Julkort från okända”
kom från Beckmans. Tanken med
julkortet var att försöka ge en bild hos
mottagaren om hur det kan vara när man
är drabbad av Alzheimers sjukdom och
inte känner igen familj eller nära vänner.
4
Hjärnans Dag
i tio städer
Under 2010 bjöd Hjärnfonden in till
Hjärnans Dag i tio städer runt om i
Sverige. Artisten och författaren ­Lasse
Eriksson var en mycket uppskattad
moderator. Hjärnfondens beskyd­
dare, HKH Kronprinsessan Victoria,
invigde Hjärnans Dag i Stockholm.
Umeå 25 februari
Stockholm 18 mars
Kalmar 25 mars
Örebro 15 april
Linköping 21 april
Helsingborg 22 april
Uppsala 7 oktober
Göteborg 28 oktober
Sundsvall 17 november
Malmö 18 november
2010
Innebandy och Kjell Enhager
Hjärnfonden har ett omfattande samarbete med svensk innebandy (Svenska
Innebandyförbundet och Svensk Elit Innebandy). Hjärnfonden har hållit
föreläsningar om spelberoende för herrlag i elitserien. Under SM-finalen i Globen
den 17 april arrangerades en stor insamling till förmån för forskning om barnhjärnan.
Som en del av samarbetet höll Hjärnfondens ambassadör Kjell Enhager föreläsningar
för fullsatta hus i Varberg, Visby och Uppsala.
TV-filmer och banners
I kampanjfilmerna skildras hur vardagen
påverkas när man lever med ADHD,
migrän, stroke och Alzheimers sjukdom.
Under året kunde bland andra Dagens
Nyheters läsare provsurfa med migrän,
dyslexi och spelberoende.
5
Våra givare gör det möjligt:
– Nu tror vi på genombrott i närtid
6
Alzheimers sjukdom och behandlingsre­
sultat med hjälp av speciella radioaktiva
markörer och PET-teknik. Hos möss kan
man idag med avancerade tekniker till
och med se när nya varaktiga minnen
uppstår, det vill säga när nya kopplingar,
synapser, bildas i hjärnbarken!
Svensk forskning som Hjärnfonden
stödjer har inneburit att brett upplagda
kliniska prövningar av en typ av vaccine­
ring (så kallad passiv vaccinering) mot
Alzheimers sjukdom har inletts. Hjärn­
fonden stödjer vidare en lång rad andra
projekt, såväl grundvetenskapliga som kli­
niska, med inriktning mot olika hjärnsjuk­
domar och annan hjärnrelaterad ohälsa.
Det har varit ett gott år för hjärnforsk­
ningen, med våra givares stöd ser vi med
tillförsikt fram mot ett minst lika gott
2011.
Lars Olson
ordförande
foto: E va Jakobsson
Det är inte enkelt att avlocka universums
mest komplicerade struktur dess hemlig­
heter. Därmed är det inte heller enkelt att
råda bot på alla de funktionsnedsätt­
ningar, skador och sjukdomar som kan
drabba vår hjärna. Under senare år har
emellertid en rad häpnadsväckande me­
todologiska och principiella genombrott
ägt rum som gör att framtidstron hos
hjärnforskare aldrig varit större än nu.
Man ser en glödande entusiasm hos yng­
re forskare och en ny optimism och glada
miner även hos luttrade veteraner inom
området. Detta sammanfaller med att
Hjärnfondens resultat vad gäller insam­
lade medel för 2010 är det bästa hittills.
Förutom att informera allmänheten
om hjärnan och hjärnrelaterad ohälsa,
har Hjärnfonden under året kunnat stöd­
ja ett betydande antal nyligen disputerade
forskares kunskapsutveckling genom sti­
pendier och ett betydande antal andra
forskares kreativa projekt genom forsk­
ningsanslag. Vår vetenskapliga nämnds
grannlaga uppgift har som vanligt varit
att bland det stora antalet sökande finna
de med allra störst potential och relevans,
för att på så sätt se till att våra givares
pengar kommer till allra största nytta.
Och genom att följa forskarna och deras
vetenskapliga publikationer ser vi att våra
olika stödformer verkligen gör nytta.
Hjärnforskarna tar hjälp av de allra se­
naste metodologiska landvinningarna
för att studera hjärnan och ryggmärgen
på alla nivåer, från molekyl till beteende,
från DNA till neuronala nätverk. Vi ser
hur allt levande som finns kvar på vår
jord tycks ha ett gemensamt ursprung, så
att många av våra egna nervcellers bygg­
stenar och funktioner känns igen och
kan studeras även hos de allra minsta le­
vande varelserna. Forskarna studerar
därför nervsystemet hos ett fascinerande
antal olika livsformer, från maskar till
människor.
Metoderna att analysera människans
arvsmassa har blivit enormt kraftfulla, vi
kan nu söka efter 500.000 eller fler små
specifika variationer i arvsmassan på en
enda gång och få resultat på 10 minuter.
Detta gör att möjligheterna att leta efter
ärftliga riskfaktorer för hjärnans sjukdo­
mar aldrig har varit bättre. Metoder att
studera den levande hjärnan har också
utvecklats dramatiskt, inte minst med
magnetkameror och så kallade positro­
nemissions-kameror (PET). Vi kan följa
med i realtid när hjärnområden aktive­
ras, vi kan blicka in i den levande hjär­
nans kemi och följa utvecklingen av sjuk­
liga förändringar vid Parkinsons eller
Vetenskapliga nämnden
Hjärnfondens vetenskapliga
nämnd ett tjugotal professorer
vid Sveriges universitet. Samtliga
av alla landets sex medicinska
fakulteter finns representerade.
Den ämnesmässiga spridningen
inom neurovetenskap är stor,
både klinisk forskning och grundforskning finns representerad.
Vetenskapliga nämndens arbete
är en garanti för att de forskare
som stöds av Hjärnfonden är de
allra bästa inom sitt område.
Tadeusz Wieloch, professor,
Lunds universitet, ordförande
Mikael Elam,
professor, Göteborgs universitet
Zaal Kokaia,
professor, Lunds universitet
Ted Ebendal, professor,
Uppsala universitet, sekreterare
Elias Eriksson,
professor, Göteborgs universitet
Lars Lannfelt,
professor, Uppsala universitet
Ingrid Agartz,
professor, Karolinska Institutet
Gilberto Fisone,
professor, Karolinska Institutet
Urban Lendahl,
professor, Karolinska Institutet
Anders Blomqvist,
professor, Linköpings universitet
Hans Forssberg,
professor, Karolinska Institutet
Dan Lindholm,
professor, Uppsala universitet
Bryndis Birnir,
professor, Uppsala universitet
Lars Forsgren,
professor, Umeå universitet
Tomas Olsson,
professor, Karolinska Institutet
Patrik Brundin,
professor, Lunds universitet
Elisabeth Hansson,
professor, Göteborgs universitet
Marianne Schultzberg,
professor, Karolinska Institutet
Sandra Ceccatelli,
professor, Karolinska Institutet
Christina Hultman,
professor, Karolinska Institutet
Lars Terenius,
professor, Karolinska Institutet
Annica Dahlström,
professor, Göteborgs universitet
Anne-Liis von Knorring,
professor Uppsala universitet
Hjärnfondens styrelse
Lars Olson
Bengt Braun
Annica Dahlström
Lennart Widén
ordförande, professor,
Karolinska Institutet, Stockholm
vice ordförande,
Bonnier AB, Stockholm
professor,
Göteborgs universitet
hedersledamot, Stockholm
Hjärnfondens grundare
Jonas Frisén
Per Nydahl
Lennart Persson
Kjell-Olof Feldt
Segulah AB,
Stockholm
professor,
Nya Karolinska Solna
hedersordförande, Stockholm
(ordförande 1994–2009)
professor,
Karolinska Institutet, Stockholm
7
Beviljade forskningsanslag 2010
Kaj Blennow, GU
APP och Abeta vid Alzheimers och MS: metabolism och po­
tential som biomarkörer Maja Jagodic, KI
Epigenetiska ursprung och mekanismer för multipel skleros
Clas Johansson, KI
Anders Blomqvist,LiU
Benmärgscellers reparativa egenskaper i det centrala nervsys­
temet
Patrik Brundin, LU
Juha Kere, KI
Immune-to-brain signaling mechanisms
Cell-cell-överföring av alfa-synuklein vid Parkinsons sjuk­
domsmodeller
Staffan Cullheim, KI
Immunmolekyler i nervceller och glia – yin eller yang för sy­
naps och nervcell?
Fredrik Elinder, LIU
Spänningssensorfarmaka: En ny behandlingsmekanism för
epilepsi
David Engblom, LIU
Drogberoende: molekylära förändringar i belönings- och aver­
sionskretsar
Elias Eriksson, GU
Testande av en ny hypotes avseende hur hjärnans serotonerga
nervceller reglerar mänskliga emotioner
Ulf Eriksson, KI
Blod-nervbarriärens struktur och funktion, och dess betydelse
vid stroke, CNS-trauma och neurodegenerativa sjukdomar
Patrik Ernfors, KI
Identifiera nya mekanismer kring stamcellsförnyelse, effekter
på självläkning och tumörcellsbildning i hjärnan
Gilberto Fisone, KI
Studier av DARPP-32 och ERK/mTOR signalering i L-DOPAinducerad dyskinesi
Mats Fredriksson, UU Psykologi
Lars Hillered, UU
Studier av biomarkörer vid traumatisk hjärnskada Magnus Ingelman-Sundberg, KI
A novel approach to the treatment of depression
Martin Ingelsson, UU Alzheimers sjukdom
8
Nya biologiska nätverk och mekanismer bakom dyslexi
Merab Kokaia, LU
Optogenetic dissection of mechanisms for epileptogenesis and
ictogenesis
Georg Kuhn, GU
Molecular and cellular mechanisms of exercise-induced neuro­
plasticity
Klas Kullander, UU
Funktionella studier av neuronal signalering och dess ­påverkan
på mental hälsa
Mikael Landén, KI
A Two-Pronged Strategy for Elucidating the Pathophysiology
of Bipolar Disorder
Lars Lannfelt, UU
Amyloid-beta Protofibrils as a Biomarker in Alzheimer’s Di­
sease
Frank Lindblad, UU
Stressfysiologiska mönster hos barn med ADHD
Stefan Marklund, UmU
Orsakar toxiska felveckade och aggregerande subfraktioner av
superoxiddismutas 1 ALS?
Lars Nilsson, UU
Alzheimers sjukdom
Håkan Olausson, GU
Pain and pleasure interactions in the human cutaneous sense
Mikael Oliveberg, SU
ALS – varför blir ett vanligt protein plötsligt neurotoxiskt
Tomas Olsson, KI
Gener och omgivningsfaktorer vid multipel skleros
Helgi Schiöth, UU
Identifiering av ny glutamattransportör som är en viktig kom­
ponent i belöningssystemet
Helgi Schiöth, UU
Ätstörningar Marianne Schultzberg, KI
Effects of allergy on the brain – inflammation, BBB and
Alzheimer’s disease
Oleg Shupliakov, KI
Molekylära kopplingar mellan endocytos och neurodegenera­
tiv sjukdomsutveckling
Torgny Svensson, KI
Lars Terenius, KI
A nanobiological study of the membrane effects of ethanol
Tadeusz Wieloch, LU
Kan selektiv nervcellstimulering förbättra hjärnfunktion efter
stroke?
Ulrika Ådén, KI
Hjärnskador hos för tidigt födda barn KI = Karolinska Institutet, UU = Uppsala universitet, SU = Stockholms universitet, GU = Göteborgs universitet, LiU = Linköpings
universitet, LU = Lunds universitet, UmU = Umeå universitet,
SLU = Sveriges Lantbruks Universitet
Novel drug therapies for schizophrenia, depression and nicoti­
ne dependence 9
Beviljade stipendier 2010
Jacqueline Borg, KI
Charlotta Lindwall, GU
Petter Dyverfeldt, LiU
Ida Nilsson, KI
PET-studier av hjärnans dopamin- och serotoninsystem vid
autismspektrumtillstånd
Undersökning av sambandet mellan blodflödesdynamik och
ateroskleros i carotis
Migration av stamceller och progenitorceller i den vuxna hjär­
nan
Betydelsen av interaktioner mellan hjärna, ben- och fettväv vid
ätstörningar
Fang Fang, KI
Ulrika Nordström,LU
Christian Forkstam, KI
Stefan Plantman, KI
Anne-Sophie Fröjmark, UU
Jenny Presto, SLU
Miljömässiga faktorer, prognostiska indikatorer och amyotro­
fisk lateralskleros
Implicit sekvensinlärning i dyslexi
Studier av en ny transportör och dess funktion vid beroende­
sjukdomar
Christian Hansen, LU
Intracellulär transfer av alfa-synuklein och dess roll i Parkin­
sons sjukdom
Maura Heverin, KI
27-hydroxykolesterol och dess betydelse för utveckling av Alz­
heimers sjukdom
Ann-SofiJohansson, SU
Nervcellsdöd orsakad av det ALS associerade proteinet super­
oxiddismutas
Zahidul Khan, KI
Role of cytomegalovirus infection in the development of malig­
nant gliomas
Åsa Konradsson-Geuken, KI
Antidepressiva läkemedels effekt på tanke- och minnesförmåga
i hippocampus
Yu Li, KI
Cellfusion i hjärnan, nya möjligheter att behandla neurodege­
nerativa sjukdomar
10
ALS sjukdomsmekanismer – IMP2s roll för motorneuron över­
levnad
Cellulära mekanismer vid traumatisk hjärnskada
A novel anti-amyloid chaperone for prevention of Aβ aggrega­
tion
Katarina Reis, KI
Miro GTPasers roll i Parkinsons sjukdom
Sarah Sim, KI
Nya möjligheter för depressionsbehandling
Patrizia Vannini, KI
Studie av prekliniska förändringar av hjärnfunktion vid de­
mens med PET och MRT Eric Westman, KI
Biomarkörer för att diagnostisera Alzheimers sjukdom i ett ti­
digt stadium
Anna Zettergren, GU
Betydelsen av könshormons-relaterade-gener vid autismspekt­
rumstörning
KI = Karolinska Institutet, UU = Uppsala universitet, SU = Stockholms universitet, GU = Göteborgs universitet, LiU = Linköpings
universitet, LU = Lunds universitet, UmU = Umeå universitet,
SLU = Sveriges Lantbruks Universitet
STIPENDIATER
Ann-Sofi Johansson
Stockholms universitet
ALS är en sjukdom som drabbar nervceller i ryggmärgen som är viktiga för rörelse, de så
kallade motorneuronen. Sjukdomen leder till förlamning och andningssvårigheter, och
kan ofta ha ett snabbt sjukdomsförlopp på bara några månader eller ett par år. ALS är ett
forskningsfält som har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren, inte minst bland forskare inom Alzheimerfältet, mycket på grund av upptäckten av ett protein (TDP-43) som
verkar vara involverat både i sporadisk (ej ärftlig) ALS och en specifik typ av frontallobsdemens. Ett annat starkt forskningsfält inom ALS är studier kring proteinet SOD1, där
man hittat över 130 mutationer kopplade till den ärftliga formen av ALS.
Det jag vill undersöka är hur SOD1 proteinet kan orsaka nervcellsdöd. Man tror nämligen att detta protein, via en sjukdomsframkallande mutation, får ändrade egenskaper
som gör proteinet giftigt för vissa nervceller. Genom att ändra egenskaperna hos SOD1
på ett kontrollerat sätt, och undersöka hur detta påverkar dödligheten i nervcellsodlingar, hoppas jag kunna öka förståelsen för hur SOD1 kan bli ett giftigt protein för celler. Att
kunna identifiera nya angreppspunkter, eller så kallade drug targets, är viktigt för att
kunna utveckla nya mediciner. Bara genom att förstå ALS på en molekylär nivå kan vi
framställa mediciner som verkligen angriper själva roten till sjukdomen, istället för att
bara lindra symptomen.
Christian Hansen
Lunds universitet
Parkinsons sjukdom (PS) är en neurodegenerativ sjukdom som huvudsakligen drabbar
den äldre befolkningen. Idag har ca 20 000 personer i Sverige fått diagnosen Parkinsons
sjukdom och ca 1 % av befolkningen i västvärlden över 65 år lider av sjukdomen. De behandlingsmetoder som finns idag förbättrar bara parkinsonpatientens tillstånd i några år
och vissa av dessa behandlingar har kända biverkningar såsom ofrivilliga rörelser.
Genen som kodar för proteinet α-synuklein är genetiskt kopplat till PS och α-synuklein
tros därför spela en central roll vid PS även om den exakta molekylära mekanismen ännu
är okänd. Bildandet av stora proteinrika aggregat i nervcellerna kallas för Lewy-kroppar
och är utmärkande för PS. α-synuklein är det vanligaste proteinet i dessa aggregat. Ny
forskning har indikerat att α-synuklein kanske kan överföras från en cell till andra celler
och initiera formation av nya aggregater vilket är viktigt för sjukdomens spridning i individen. Mitt arbete inriktar sig på att undersöka denna möjliga mekanism.
Jag har resultat som visar att α-synuklein kan spridas mellan celler och initiera
α-synuklein i mottagarcellerna. Jag vill också undersöka de molekylära mekanismerna
bakom spridningen av α-synuklein från en cell till nästa samt hur aggregaten/ansamlingarna bildas inne i cellerna. Om spridningen av proteinet α-synuklein är kritiskt för fortskridandet av PS, är screening av möjliga ämnen som kan stoppa spridningen av yttersta
vikt. Detta skulle kunna leda till en ny typ av läkemedel som kan fördröja, eller till och
med stoppa, sjukdomsförloppet.
11
STIPENDIATER
Charlotta Lindvall
Göteborgs universitet
Hjärnan har en inneboende förmåga att producera nya nervceller via stamceller, men
normalt är prognosen för dessa cellers bidrag vid reparation efter en neurodegenerativ
sjukdom, eller efter skador på hjärnan, begränsad. Detta beror bland annat på att det
finns för få stamceller initialt, för få celler hittar till det skadade området, och att de nya
celler som faktiskt når ett skadeområde antingen dör eller inte mognar till nervceller. Mitt
projekt fokuserar på hur de nyfödda/omogna cellerna navigerar från sin födelseplats till
sin destination. Kunskap om hur denna process regleras är nödvändig för att vi så småningom ska kunna påverka cellerna så att de tar sig till ett önskat område, till exempel
där en skada skett.
Jag hoppas få veta om vi kan påverka hjärnans förmåga att reparera sig själv. Trots att
denna förmåga redan finns i vuxen mänsklig hjärna är den extremt begränsad. Jag vill
därför studera om vi kan förbättra ersättningen av skadade nervceller vid olika sjukdomar och skador i hjärnan genom att studera de mekanismer som är involverade i nervcells-migration i både den normala och den sjuka hjärnan. Resultaten från det här projektet kommer att vara mycket viktiga för vår förståelse av hjärnans plasticitet och om den
kan förändras för att förbättra utsikterna för patienter med neurodegenerativ sjukdom
eller hjärnskada.
Ida Nilsson
Karolinska Institutet
Ätstörningen anorexia nervosa är den dödligaste av de psykiatriska sjukdomarna, med
en dödlighet på 10%. Bakgrunden till anorexia nervosa är inte helt kartlagd, men involverar en kombination av faktorer relaterade till både arv och miljö, där arvet står för 5080% av de underliggande orsakerna. Det finns även studier som visar att variationer i
hjärnans signalsystem är involverade i sjukdomen.
Under min tid som doktorand erhöll vi resultat som tyder på att extrem svält skulle
kunna leda till minskad nervcellsaktivitet och nedbrytning av nervceller i hypotalamus. I
hypotalamus finns vårt center för aptit- och mättnadsreglering. Jag vill studera detta
center för att utröna om det sker en minskad nervcellsaktivitet och nedbrytning av nervceller i detta område av hjärnan hos patienter med långvarig anorexia nervosa. Det skulle kunna förklara den höga andel kronicitet som föreligger vid sjukdomen. Detta skulle
även kunna förklara den avsaknad av hunger och mättnad som många anorektiker beskriver. Därtill vill jag studera hur olika hormoner och substanser relaterade till fett- och
benvävnad påverkar utvecklingen och funktionen av dessa nervsystem som reglerar aptit och mättnad.
Jag hoppas att min forskning i framtiden kommer att kunna förbättra behandlingen
för dem som drabbats av anorexia nervosa och besläktade sjukdomar, både i form av
farmakologisk och psykologisk terapi. Förhoppningsvis kommer vi även att kunna definiera personer med ökad risk att drabbas och därmed förhindra att fler insjuknar.
12
STIPENDIATER
Jenny Presto
Sveriges lantbruksuniversitet
I hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom kan man se något som kallas amyloida
plack, vilka huvudsakligen består av ett protein kallat Abeta. Det Abeta som finns i placken är aggregerat (har klumpat ihop sig) och bildat en speciell typ av fibriller.
I detta projekt studerar jag en proteindomän, som kallas BRICHOS, och som har visat
sig kunna hämma aggregering och fibrillbildning utav flera olika proteiner, däribland
Abeta. I en del av projektet kommer vi bland annat att använda oss av genmodifierade
bananflugor, som ska producera Abeta tillsammans med BRICHOS i flugans hjärna. Bananflugor som är modifierade att producera mycket Abeta i hjärnan har nedsatt rörelseförmåga och de lever kortare tid jämfört med flugor utan någon Abeta-produktion. Nu
vill vi se om BRICHOS kan förhindra att Abeta påverkar flugans livslängd och rörelseförmåga. Att använda bananflugor är ett enkelt sätt att se hur ett protein eller en substans
fungerar i speciella organ och i hela organismer, utan att behöva använda sig av större
djur.
Mina forskningsresultat kan ge förståelse för hur proteiner aggregerar vid amyloida
sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom, vilket i förlängningen skulle kunna ge möjligheter för nya behandlingsformer för dessa patienter.
Sarah Sim
Karolinska Institutet
Depression är en folksjukdom som är så vanlig att var fjärde man och varannan kvinna
drabbas någon gång i livet. Ett problem med dagens antidepressiva läkemedel, som ofta
verkar genom att öka nivåerna av framförallt serotonin i hjärnan, är att många deprimerade patienter inte blir bättre trots behandling. Dessutom leder läkemedlen många
gånger till en ökad ångest och oro under den första tiden av behandlingen. Således är
det av vikt att utveckla nya antidepressiva läkemedel med annorlunda verkningsmekanismer.
Mitt övergripande forskningsfält handlar om människans svar på läkemedelsbehandling och geners påverkan på densamma. Vårt genetiska arv kan leda till att läkemedel
bryts ned alldeles för snabbt och att man därför inte får den eftersträvade effekten, eller
att det inte bryts ned alls, vilket kan leda till skyhöga nivåer och svåra biverkningar. I mitt
arbete med att genetiskt kartlägga ett enzym som bland annat bryter ned antidepressiva läkemedel fann jag en genvariant som leder till ökad nedbrytning och minskade nivåer av antidepressiva läkemedel. Med detta som utgångspunkt har vi inom projektet
funnit oväntade resultat och samband som lett till att forskningen utvecklats till att fokusera på nya mekanismer bakom depression.
Det viktigaste med mitt arbete ligger i det faktum att depression är ett problem som
drabbar många och har svåra konsekvenser för både individen och dennes familj. Således är vår forskning inom området nära kopplad till människan och patienten, och vi har
möjlighet att bidra till ny kunskap och bättre terapier i framtiden.
13
STIPENDIATER
Stefan Plantman
Karolinska Institutet
Trots stora satsningar på både förebyggande verksamhet (till exempel cykelhjälmar),
specialiserad vård såsom inrättandet av neurointensivvårdsavdelningar och forskningssatsningar fortsätter traumatiska hjärnskador att utgöra ett mycket stort folkhälsoproblem i Sverige och utomlands. Speciellt stort är problemet i områden med hög våldsbrottslighet eller krigstillstånd. Vi vill undersöka genetiska orsaker till varför graden av
återhämtning efter hjärnskada varierar så mycket mellan olika patienter. Dessutom kommer vi undersöka en ny mekanism bakom nervcellsdöd efter hjärnskada.
Eftersom traumatiska hjärnskador drabbar i stort sett alla befolkningsgrupper och
-åldrar (med viss övervikt för barn, unga vuxna och äldre) torde resultaten vara av betydelse för stora grupper patienter och inte minst, deras anhöriga. Målsättningen med
forskningen är att kunna erbjuda bättre behandling och diagnostik för hjärnskadepatienter.
Ulrika Nordström
Lunds universitet
Hjärnan är det överlägset mest komplicerade organet i vår kropp, och vi kommer nog
aldrig att kunna förstå den fullt ut. Ett svar föder tre nya frågor. Detta är enormt inspirerande och det känns fantastiskt spännande att få jobba med alla dessa ständigt nya frågor. Jag vill fokusera min forskning på betydelsen av post-transkriptionell reglering av
genuttryck vid neurodegenerativa sjukdomar. Nu studerar jag hur bristen av ett mRNAbindande protein - IMP2 - påverkar de motoriska nervcellerna i hjärnbarken som degenererar vid ALS.
Jag hoppas att dessa studier ska öka vår kunskap om motoriska nervsjukdomar, och i
förlängningen bidra till att vi kan hitta nya behandlingsvägar för att stoppa nervcellsdegenerationen hos drabbade. För närvarande finns det inget botemedel för motordegenerativa sjukdomar som ALS. Ny forskning har visat att proteiner som binder och reglerar mRNA kan orsaka ALS. Funktionella mRNA-bindande molekyler kan alltså vara avgörande för motoriska nervcellers funktion och överlevnad. Nu är det viktigt att vi visar
hur dessa molekyler verkar och hur vi kan använda dessa nya kunskaper för att komma
vidare för att stoppa denna förödande sjukdom.
14
STIPENDIATER
Åsa Konradsson-Geuken
Karolinska Institutet
På senare tid har det uppmärksammats att depression inte bara påverkar känslolivet
utan också drabbar vår intellektuella, tankemässiga förmåga (våra kognitiva funktioner).
Studier visar att ju värre de kognitiva symptomen är, desto sämre fungerar läkemedelsbehandlingen och rehabiliteringen. Därutöver finns det tydliga belägg för att deprimerade patienter har kognitiva störningar trots att de känslomässiga symptomen kunnat
behandlas med antidepressiva läkemedel. Det är vanligt att det episodiska minnet drabbas, vår normala förmåga att minnas händelser och episoder som är konkret relaterade
till en persons egna upplevelser. Kognitiv förmåga är i första hand associerad med snabb,
elektrisk nervaktivitet i hjärnan och involverar till exempel neurotransmittorn glutamat,
medan sjukdomen depression har kopplats samman med de långsamma neurotransmittorerna serotonin, noradrenalin och dopamin. Kunskapen om hur antidepressiva läkemedel påverkar de snabba elektriska signalerna som utgör kognition är än så länge bristfälliga.
Hippocampus är ett centralt hjärnområde för inlärning och minne. Forskning i både
djur och människor pekar på att vissa kognitiva symptom vid depression, bl.a. episodiskt
minne, skulle kunna bero på att den dopaminerga aktiviteten i hippocampus inte fungerar normalt. Hypotesen är att onormal dopamininnervation av hippocampus leder till
störd reglering av glutamat vilket i sin tur påverkar minne och inlärning.
Projektet kommer att ge en ökad kunskap om dopamins och glutamats roll för de
kognitiva processerna i hippocampus. Därutöver kommer vi också att klarlägga hur antidepressiva läkemedel påverkar dessa kognitionsprocesser. Eftersom vi studerar grundläggande mekanismer i hjärnan kommer den kunskap som skapas även att bidra till förståelsen för hjärnans funktion generellt och till insikter om andra psykiatriska sjukdomar.
Förhoppningsvis kommer våra resultat så småningom att leda till förbättrad behandling
av depression samt sporra utvecklingen av nya, bättre antidepressiva läkemedel.
15
Årsredovisning för räkenskapsåret 2010
Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, org nr 802017-8664
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.
Förvaltningsberättelse
Hjärnfondens organisation och ändamål
Insamlingsstiftelsens ändamål enligt stadgarna:
”Stiftelsens ändamål skall vara att främja vetenskaplig forsk­
ning om hjärnan genom att lämna ekonomiska bidrag till ve­
tenskaplig forskning om hjärnan och genom att informera all­
mänheten om forskning kring hjärnan och dess sjukdomar”
Det innebär att Hjärnfonden har två uppdrag. Det ena är att
i form av stipendier och anslag finansiera forskning kring hjär­
nan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.
Det andra uppdraget är att informera om hjärnan och dess
sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Detta är ett ar­
bete som också kräver stora insatser på olika plan då kunska­
pen om hjärnan fortfarande är låg och hjärnsjukdomarna
okända för många. Hjärnfonden arbetar såväl med att väcka
debatt och uppmärksamhet i medierna för att lyfta fram och
synliggöra frågor om hjärnan som med informationskampan­
jer för att öka förståelsen för hur hjärnan fungerar.
Gåvor från privatpersoner är stommen i vår verksamhet.
Hjärnfonden arbetar även med företag och samarbetspartners
för att skapa resurser och nätverk till hjärnforskningens nytta.
Hjärnfondens styrelse fastlägger inriktning och strategi samt
utövar kontroll över förvaltningen av Hjärnfondens medel. Sty­
relsen utser en generalsekreterare att leda verksamheten och
genomföra av styrelsen fattade beslut. Generalsekreteraren har
till sitt stöd ett kansli med resurser för insamlings- och kom­
munikationsuppgifterna och för administrationen av verksam­
heten. Hjärnfondens styrelse hade sju protokollförda samman­
träden under föregående år, varav fyra var fysiska möten.
Styrelsen behandlade bland annat följande frågor under
året:
• Årsbokslut och revision
• Kontroll och uppföljning
• Delårsbokslut
• Arbetsordningar
• Utseende av nya ledamöter till vetenskapliga nämnden
• Strategi
• Styrelseutveckling
Styrelsen utser även ett ”advisory board”, vars uppgift är att
stödja styrelsen i framförallt de vetenskapliga frågorna. Härtill
utser Hjärnfonden även ambassadörer som på olika sätt verkar
för Hjärnfondens syfte.
Insamling
Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatper­
soner och företag. Alla gåvor är värdefulla och man kan stödja
Hjärnfonden på flera olika sätt. Man kan bli månadsgivare eller
ge en gåva via postgiro eller bankgiro. Det finns också möjlig­
het att ge gåvor genom att gratulera med en högtidsgåva till
16
Hjärnfonden eller hedra en anhörig eller vän med en minnes­
gåva. Att skriva testamente till förmån för Hjärnfonden är att
investera i framtiden. Hjärnfonden erbjuder också olika former
av donatorsprogram.
Den totala insamlingen under 2010 uppgick till 55,9 mkr
(43,6), en ökning med 28 %.
Forskningsstöd
Hjärnfonden stöder forskningen på tre olika sätt:
• Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som rik­
tar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund.
Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning,
antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är
280 000 kronor.
• Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade
forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
• Fleråriga forskningsanslag om 1 500 000 kronor per år, vilka
möjliggörs i samarbete med Hållstens Forskningsstiftelse.
Dessa riktar sig också till etablerade forskargrupper vid våra
svenska medicinska neurofakulteter.
På Hjärnfondens webbplats presenteras de projekt som erhållit
dessa anslag.
Hjärnfonden har också ett samarbete med Svenska Spel
innebärande att de stöder beroendeforskningen med totalt 25
mkr fördelat över 5 år. Ett mångårigt samarbete med AnnaStina och John Mattsons Minnesstiftelse för sonen Johan möj­
liggör stöd till forskning inom området trauma.
Hjärnfonden samarbetar också med Migränförbundet och
Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning – båda stöder
Hjärnfondens forskningssatsningar. Lions insamling för Röda
fjädern till förmån för beroendeforskning inbringade också be­
tydande belopp även under 2010. Under året inleddes även ett
samarbete med Föreningen Autism i Stockholm för att stödja
forskningen om autism. Alzheimerföreningen är ytterligare en
samarbetspartner, vars medlemmar erbjuds att stödja Alzhei­
merforskningen genom stöd till Hjärnfonden.
2010 utdelades totalt 26 mkr i forskningsstöd och närmare
6 mkr i form av postdoktorala stipendier.
Donatorsprogram
Vid sidan om stipendier och forskningsanslag finns Hjärnfon­
dens donatorsprogram. Programmet erbjuder donatorer möj­
lighet att inom utvalda områden delta med riktade donationer
till sådan forskning som donator har särskilt intresse av. Ett an­
tal privatpersoner, särskilt från näringslivet, har tagit på sig en
donatorsroll mot av dem själva valda forskningsprojekt. Här
skapas kontaktytor mellan forskare och donatorer som tillför
såväl donator som forskare nya och utvecklande perspektiv.
Vetenskapliga nämnden
Ekonomisk utveckling
Vetenskapliga nämndens expertis fungerar som en garanti för
att de forskare som stöds av Hjärnfonden tillhör de allra bästa
vid de svenska neurofakulteterna.
Fördelningen mellan allmänhet, d.v.s. många som ger mindre
belopp, och donatorer och företag, d.v.s. de som ger relativt sett
stora belopp, är:
Informationsverksamhet
36 %
Hjärnfonden genomför regelbundet kännedomsundersökningar,
vilka visar att kännedomen om hjärnsjukdomar är låg bland all­
mänheten. Man känner till eller känner igen enstaka diagnoser,
men kopplar inte alltid dessa till hjärnan. Behovet av informa­
tion är därför mycket stort och ökad kännedom om Hjärnfon­
dens arbete är en förutsättning för att kunna lyfta insamlingsre­
sultaten och därmed kunna öka stödet till forskningen.
Under året genomfördes därför ett antal initiativ för att lyfta
kännedomen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och
funktionsnedsättningar:
• Insamlingsbrev med omfattande information om olika sjuk­
domar skickades till 300 000 hushåll
• Korta filmer och radiospotar om migrän, stroke, ADHD
och Alzheimers sjukdom sändes på TV, radio och webb
• Regelbunden annonsering i dagstidningar och magasin
• Hjärnans dag arrangerades på 10 platser, med totalt ca 3 000
personer i publiken:
Umeå 25 februari
Stockholm 18 mars
Kalmar 25 mars
Örebro 15 april
Linköping 21 april
Helsingborg 22 april
Uppsala 7 oktober
Göteborg 28 oktober
Sundsvall 17 november
Malmö 18 november
• Hjärnfonden hade stor exponering på ett fullsatt Globen vid
SM-finalen i innebandy 17 april
• Röda fjäderninsamlingen, vilken startade under 2009, av­
slutades under våren 2010 med ett insamlingsresultat på
närmare 10 miljoner kronor
• Deltagande på Bok och Biblioteksmässan
• En specialutgåva av tidningen Bamse, Bamses hjärnskola
• Medverkan på Stora Chefsdagen, i oktober i Stockholm
60
Tillsyn och uppföljning
50
Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Stiftelsen är innehavare av 90-konto och står därmed även un­
der tillsyn av Svensk Insamlingskontroll, SFI.
Hjärnfonden har plusgironummer 90 11 25-5 och bankgiro­
nummer 901-1255.
Barnhjärnfonden har plusgironummer 90 07 45-1 och bank­
gironummer 900-7451.
Hjärnfonden är också medlem i FRII – Frivilligorganisatio­
nernas Insamlingsråd. För information om FRII:s rekommen­
dationer och etiska regler – se FRII:s hemsida www.frii.se.
Kodrapport
Hjärnfonden följer FRII’s rekommendation om att upprätta
Kodrapport. Kodrapporten för Hjärnfonden finns bland annat
tillgänglig på Hjärnfondens webbplats www.hjarnfonden.se.
Allmänheten
Donatorer/Företag
64 %
Insamlingsutvecklingen de senaste fem åren (mkr):
60
55,9
50,2
50
44,5
41,5
40
43,6
30
20
10
0
2006
2007
2008
2009
2010
Under året har satsningar på forskning och information upp­
gått till 50,9 mkr (47,1), vilket är en ökning med 8 %. Styrelsen
har i en plan som antogs under 2009 beslutat att göra en större
satsning på information för att lyfta kännedomen bland all­
mänheten och därmed skapa förutsättningar för att öka nivån
på insamlingarna bland allmänhet, företag och donatorer. Det
innebär att Hjärnfonden under 2009 använt en del av ansamlat
kapital till att finansiera satsningen och en mindre del under
2010, väsentligt mindre än planerat tack vare ett bättre utfall
avseende såväl intäkter som kostnader.
Ändamålskostnader (mkr):
Information
Forskning
40
30
20
10
0
2006
2007
2008
2009
2010
Fördelningen mellan forskning och information var 31,9 mkr
(35,6) resp. 19 mkr (11,6). En väsentlig del i informationssats­
ningen är synlighet i TV, radio och webb. Under 2010 produce­
rades reklamfilmer för TV och webb. Dessa sänds under 2010
och 2011.
17
Insamlingskostnaderna uppgick till 7,5 mkr (8,6) och admi­
nistrationskostnaderna till 1,4 mkr (1,7). Enligt reglerna för
90-konto, utfärdade av SFI, får summan av insamlings- och ad­
ministrationskostnaderna uppgå till högst 25 % av insamlade
medel. Hjärnfondens insamlings- och administrationskostna­
der uppgår till 15 % (24).
Hjärnfonden är också mycket tacksam över Nordea/Plusgirots
tillmötesgående att avstå från att debitera 90-kontoinnehavare
mottagaravgifter.
Värdepappersinnehav
Kostnader i förhållande till intäkter (%)
Innehavet av långfristiga värdepapper uppgick vid årets slut till
59,4 mkr (55,8). Kortfristiga placeringar och banktillgodoha­
vanden uppgick till 10,3 mkr (17,3). Likviditeten är god.
120
Finansiella instrument
100
Ändamål
Insamling
Administration
80
60
40
20
0
2006
2007
2008
2009
2010
Ekonomisk utveckling
2010 2009 2008 2007 2006
Nyckeltal i %
Administrationskostnader/
Verksamhetsintäkter
2
4
3
5
2
Ledning
Insamlingskostnader/
Verksamhetsintäkter
13
20
15
11
11
Administrations- och
­insamlingskostnader/
­Verksamhetsintäkter
15
24
18
16
13
Utbetalningar till ändamålet/
Verksamhetsintäkter
91
108
90
71
57
Hjärnfonden har under året tacksamt mottagit större bidrag
från bland annat följande:
Ahlsell Sverige AB
Alexandra och Bertil Gyllings stiftelse
Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse
Företagaren och finansmannen Rune Andersson
Enira Foundation
Fredrik och Rosa von Malmborgs stiftelse för hjärnforskning
Holmen AB
Hållstens Forskningsstiftelse
Margareta Trägårdhs stiftelse för vetenskaplig forskning
Radiohjälpen
Robur/Swedbank
Svenska Spel
Thuréus Forskarhem
Ulf Lundahls Minnesfond
Warfvingestiftelsen
18
Hjärnfondens tillgångar hanteras utifrån ett av styrelsen an­
taget och godkänt placeringsreglemente. Hjärnfonden har en
försiktig placeringsinriktning och fördelar tillgångarna mellan
räntebärande och aktierelaterade tillgångar.
Aktierisk omfattar aktiekursrisk, likviditetsrisk samt mot­
partsrisk. Med aktiekursrisk avses risken för värdeminskning
på grund av förändringar i kurser på aktiemarknaden. I syfte
att begränsa och kontrollera de risker som är förknippade med
värdepappersförvaltning har styrelsen i placeringsreglementet
fastställt de ramar som skall gälla för placeringar i aktier och
aktierelaterade instrument som t ex aktiefonder. Regler är ock­
så antagna som avgör med vilka motparter affärer kan göras.
Placeringsresultatet, motparter och likviditet följs löpande upp
på stiftelsens styrelsesammanträden.
Hjärnfonden har ett placeringsreglemente där normalport­
följen skall innehålla 40 % aktier och 60 % räntebärande värde­
papper inklusive bankmedel. Avvikelse från normalvärdet får
vara upp till 10 % -enheter. Vid årets slut var fördelningen 41 %
respektive 59 %.
Kansliets ledning består av generalsekreteraren, som biträds av
en kanslichef vid kansliet i Uppsala.
Framtida utveckling
Målsättningen är att kraftigt öka insamlingen till forskning och
information om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funk­
tionsnedsättningar. Ökad kännedom om Hjärnfondens arbete
är en förutsättning för fortsatt och kontinuerlig ökning av in­
samlade medel. Målen ska nås genom fortsatt och utökat stöd
från befintliga givare, rekrytering av nya givare samt genom ak­
tiviteter tillsammans med donatorer och företag. Forskning om
hjärnan räddar liv och förbättrar livskvaliteten för drabbade
och deras familjer.
Resultaträkning
Not
2010
2009
Verksamhetsintäkter
2
55 867
43 591
Stiftelsens kostnader
Ändamålskostnader
Insamlingskostnader
Administrationskostnader
3
4
5
6
–50 864
–7 532
–1 364
–47 142
–8 591
–1 682
–59 760
–57 415
–3 893
–13 824
2 797
132
–
7 028
83
–1
Summa resultat från finansiella investeringar
2 929
7 110
Årets resultat
–964
–6 714
Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan)
Nyttjande av ändamålsbestämda medel
–964
–5 683
–6 714
1 682
Kvarstående belopp för året/balanserat kapital
–6 647
–5 032
Summa stiftelsens kostnader
Verksamhetsresultat
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggnings­
tillgångar
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Räntekostnader och liknande resultatposter
Fördelning av årets resultat
7
8
19
Balansräkning
Not
2010-12-31
2009-12-31
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
9
203
216
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav
10
59 437
55 809
59 640
56 025
1 010
170
2 616
174
1 180
2 790
50
10 252
2 176
15 141
Summa omsättningstillgångar
11 482
20 107
SUMMA TILLGÅNGAR
71 122
76 132
420
14 407
35 784
420
8 724
42 431
50 611
51 575
1 443
18 399
172
497
2 479
21 505
172
401
20 511
24 557
71 122
76 132
Inga
Inga
Inga
7 500
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
11
12
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundet eget kapital
Ändamålsbestämda medel
Balanserat kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Beslutade ej utbetalade stipendier/forskningsbidrag
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
8
13
14
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
20
15
Noter
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Hjärnfondens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
allmänna råd. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse
med föregående år.
Hjärnfondens intäkter
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller
kommer att erhållas.
Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel
när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period.
Gåvor av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag
från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell
prövning.
Gåvor och testamenten
Som gåvor inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag,
organisationer, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser
samt sponsring.
Med gåva och testmente avses tillgång som lämnats utan krav
på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång
om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar.
Intäkten som uppstår vid värderingen till marknadsvärde redovisas bland Hjärnfondens intäkter.
I den mån det uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid
avyttringen redovisas denna också i posten Gåvor om tillgången
avyttras kort efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell
karaktär och Hjärnfonden väntat med försäljningen i avsikt att
erhålla ett bättre pris redovisas realisationsresultatet som en finansiell post.
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde
minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas
följande avskrivningstider:
Inventarier 3–5 år
Aktier och andelar
Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet
och verkligt värde (marknadsvärde). I det fall placeringar gjorts i
noterade aktier och aktiefonder i syfte att uppnå riskspridning
sker en kollektiv värdering av portföljen.
Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva
värderas till verkligt värde (ofta börskursen) vid gåvotillfället.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning
beräknas bli betalt.
Hjärnfondens kostnader
Hjärnfondens kostnader delas upp i ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Fördelning görs i
enlighet med Svensk Insamlingskontrolls, SFI:s anvisningar. Detta
innebär att kostnader som har ett direkt samband med ändamålsuppfyllelse eller insamling redovisas under respektive kostnadsslag. I fall det finns gemensamma kostnader i form av t. ex
lokaler och personal sker en fördelning på de olika kostnadsslagen efter skälig grund. Kostnad som varken bedöms vara hänförlig till ändamålet eller insamling redovisas som administrationskostnad. Kostnad för forskningsanslag och stipendier bokförs när
beslut om tilldelning sker och Hjärnfonden förpliktigat sig att
utge anslag eller stipendier. Kostnad för fleråriga forskningsanslag bokförs årsvis och den del som inte kostnadsförs redovisas
som ansvarsförbindelse.
Not 2 Verksamhetsintäkter
2010
2009
Gåvor
Testamenten
Övriga verksamhetsintäkter
39 061
16 473
333
36 295
7 062
234
Summa
55 867
43 591
Tillgångar och skulder
Erhållna gåvor i form av tillgångar
Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper,
som doneras till Hjärnfonden värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som en omsättningstillgång om tillgången
ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången
redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång.
21
Not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2010
2009
Löner och andra ersättningar:
Styrelse
Vetenskapliga nämnden
Generalsekreterare
Övriga anställda
–
485
722
2 525
–
478
794
2 744
Totala löner och ersättningar
3 732
4 016
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader inkl löneskatt)
1 560
419
1 611
368
Av pensionskostnaderna avser 142 tkr (204 tkr) generalsekreteraren.
Avtal om avgångsvederlag: Vid uppsägning av generalsekreteraren från Hjärnfondens sida utgår lön under 6 månader.
Medelantalet anställda har under åter uppgått till 9 (9) varav 7
(7) kvinnor.
Könsfördelning i styrelsen: 1 kvinna och 5 män.
Not 4 Ändamålskostnader
Forskning
Under året beslutade stipendier
Återförda stipendier
Bidrag till forskningsprojekt
Kostnader för Vetenskapliga nämnden
Information
Tryck och marknadsföring
Personalkostnader
Övriga externa kostnader (IT, hyra,
telefon, porto m.m.)
Summa ändamålskostnader
Externa kostnader (IT, hyra, revision
m.m.)
Personalkostnader
Summa
2010
2009
573
791
836
846
1 364
1 682
Not 7 Resultat från värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar
2010
2009
Utdelningar
Realisationsresultat vid försäljningar,
netto
Återföring av nedskrivningar
848
1 886
1 949
–
247
4 895
Summa
2 797
7 028
Not 8 Eget kapital
2010
2009
5 880
–870
26 050
800
8 960
–763
26 625
769
31 860
35 591
15 779
2 145
8 479
2 271
1 080
801
19 004
11 551
50 864
47 142
Not 5 Insamlingskostnader
2010
2009
Tryck och marknadsföring
Personalkostnader
Övriga externa kostnader (IT, hyra,
­telefon, tackbrev m.m.)
4 339
2 098
5 561
2 195
1 095
835
Summa
7 532
8 591
22
Not 6 Administrationskostnader
Stif­telse­
kapital
Ingående
balans
Reserveringar
Årets resultat
Utgående
balans
Ända­Eberts målsbest.
fond
medel
Balan­
serat
kapital
Totalt
eget
­kapital
20
–
400
–
8 724
5 683
42 431
–5 683
–964
51 575
–
–964
20
400
14 407
35 784
50 611
2010-12-31
2009-12-31
Specifikation av ända­måls­bestämda
medel
Forskning kring MS
Forskning kring stroke
Forskning kring beroende­sjukdomar
Forskning kring hjärntumörer
Övriga forskningsområden
1 880
892
10 126
196
1 313
2 831
–
4 130
1 204
559
Summa
14 407
8 724
Not 9 Inventarier
Not 11 Övriga kortfristiga fordringar
2010-12-31 2009-12-31
Ingående anskaffningsvärden
Årets inköp
Försäljningar och utrangeringar
559
63
–
877
–
–318
Utgående ackumulerade
­anskaffningsvärden
622
559
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
–343
–
–76
–556
318
–105
Utgående ackumulerade
­avskrivningar
–419
–343
203
216
Utgående restvärde
Utlovade donationer
Fondlikvid
Övriga fordringar
Summa
908
–
102
2 336
253
27
1 010
2 616
Not 12 Kortfristiga placeringar
Kortfristiga placeringar avser huvudsakligen räntebärande fonder.
2010-12-31 2009-12-31
Ingående anskaffningsvärde
Årets förändring
55 809
3 628
53 360
2 449
Utgående ackumulerat
­anskaffningsvärde
59 437
55 809
Ingående ackumulerade
­nedskrivningar
Återföring av nedskrivningar
–
–
–4 895
4 895
Utgående ackumulerade
­nedskrivningar
0
0
Utgående bokfört värde
59 437
55 809
Marknadsvärden fördelat på
­tillgångsslag
Aktier och aktiefonder
Ränterelaterade värdepapper
2009-12-31
Not 13 Beslutade ej utbetalda stipendier/­
forskningsbidrag
Not 10 Långfristiga värdepappersinnehav
Bokfört värde fördelat på
­tillgångsslag
Aktier och aktiefonder
Ränterelaterade värdepapper
2010-12-31
25 880
33 557
27 704
28 105
59 437
55 809
2010-12-31
2009-12-31
Tidigare år beslutade ännu ej
utbetalda stipendier
Under året beslutade stipendier
Beslutade bidrag till forsknings­
projekt
2 269
5 880
1 545
8 960
10 250
11 000
Summa
18 399
21 505
Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2010-12-31 2009-12-31
Personalrelaterade kostnader
Övriga poster
325
172
281
120
Summa
497
401
Not 15 Ansvarsförbindelser
29 489
32 743
30 824
27 166
62 232
57 990
Avsåg fem forskningsprojekt där varje forskargrupp tilldelats ett
treårigt anslag om 1,5 mkr per år under 2009–2011, varav anslaget
för 2011 redovisas som skuld 2010.
Placeringar i värdepapper sker i allt väsentligt i ränte- och aktiefonder baserat på den tillgångsallokering som Hjärnfondens ­styrelse
vid var tid beslutat om.
23
Styrelsen i
Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden
uppsala 2011-02-01
Lars Olson
Ordförande
Bengt Braun
Vice ordförande
Annica Dahlström
Jonas Frisén
Per Nydahl
Lennart Persson
vår revisionsberättelse har avgivits 2011-02-11
24
Lars Nicklasson
Auktoriserad revisor
Marianne Stohr
Auktoriserad revisor
Revisionsberättelse
Till styrelsen i Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, org nr 802017-8664
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrel­
sens förvaltning i Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden för år 2010.
Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna
och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas
vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala
oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår
revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i
­Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En
revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp
och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision
ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens
tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla upp­
skattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovis­
ningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredo­
visningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och för­
hållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot
är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande
föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med
stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revi­
sion ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo­vis­
ningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens re­
sultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
­övriga delar.
Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelse­
lagen eller stiftelseförordnandet.
uppsala 11 februari 2011
Lars Nicklasson
Auktoriserad revisor Marianne Stohr
Auktoriserad revisor
Foto stipendiater: Eva Jakobsson
Illustration: Kerstin Nilsson
Grafisk form och layout: Byrå4
Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2011
25
Västra Ågatan 16 753 09 Uppsala
Tel 018-677 250, 020-523 523 | Fax 018-677 269
www.hjarnfonden.se | [email protected]
PG 90 11 25-5 | BG 901-1255