Årsberättelse 2012

Årsberättelse 2012
1
Innehåll
Forskning om hjärnan
– en angelägenhet för oss alla
3
Demenssjukdomar – en stundande katastrof 5
Hjärnfonden i korthet
6
Så här arbetar Hjärnfonden
7
Året 2012
8
”Våra barn” – satsning på forskning
kring barnhjärnan 10
Vetenskapliga nämnden
12
Styrelsen13
Scientific Advisory Board
13
Stipendier14
Ett privilegium att stötta forskningen
15
Forskningsanslag16
Donatorsrollen - en fascinerande och
stimulerande forskningsresa
17
Pengar från Hjärnfonden
- ett viktigt tillskott
18
Varmt tack för ert stöd
19
Årsredovisning20
2
Förvaltningsberättelse21
Resultaträkning
28
Balansräkning
29
Noter
30
Revisionsberättelse
34
Forskning om hjärnan
– en angelägenhet för oss alla
Mer än var tredje vuxen svensk drabbas någon gång i livet av en hjärnsjukdom stroke, migrän, Alzheimers sjukdom, depression, beroende och anorexi är några
vanliga exempel på sådana sjukdomar. Många av de stora folksjukdomarna, som
vi idag har dålig bot för, har sin grund i hjärnan. Nya forskningsrön visar bland
annat att varannan svensk i framtiden riskerar att bli dement. I takt med att vi blir
allt äldre är det därför allt viktigare att hjärnan håller sig frisk längre.
Hjärnans sjukdomar påverkar också våra barns liv. Ett av tio barn som föds i Sverige
har någon form av hjärndiagnos som autism, dyslexi eller ADHD. Lägg därtill alla
anhöriga som blir berörda; den som upplevt sin förälder drabbas av t ex Parkinsons
sjukdom eller sett ett älskat barn kämpa med ett osynligt handikapp vet att livet
aldrig blir sig likt igen. Chansen är stor att någon nära dig är drabbad. Det finns
alltså många skäl till att fortsätta kartlägga hjärnans sjukdomar och deras bakomliggande orsaker. Och därför är hjärnforskningen en angelägenhet för oss alla.
Forskningsläget ser ljust ut när det gäller forskarnas förmåga att förstå människans
mest komplicerade kroppsdel. Även om många frågor kvarstår har kunskapen om
hjärnan ökat kolossalt de senaste 15 åren, då 90 procent av framstegen har gjorts.
Samtidigt är mycket outforskat - flera viktiga upptäckter återstår för att få fram nya
effektiva behandlingar mot hjärnans sjukdomar.
Men forskningen på hjärnan fokuserar inte bara på sjukdomar eller skador. Om
vi inte vet hur den friska hjärnan fungerar, kan vi inte känna igen ett sjukdomstillstånd. Därför är den nyfikenhetsdrivna grundforskningen om den friska hjärnan
lika viktig. Även inom denna forskningsgren har stora framsteg gjorts och nya
viktiga väntar.
Här är några exempel på framgångsrik forskning som Hjärnfondens medel har
bidragit till:
• Upptäckt att trombolysbehandling av strokepatienter som är äldre än 80 år
är effektiv samt att behandlingen sågs så sent som 6 timmar efter stroke är effektiv.
• Upptäckt av hur störningar i kommunikationen mellan hjärnans olika
delar kan vara involverade i symptomen vid autismspektrum, samt i vilken grad de är ärftliga respektive utlösta av externa faktorer
• Studie på alkoholberoende människor för att undersöka om den nya
läkemedelssubstansen OSU6162 kan minska suget efter alkohol.
• Upptäckt av en skadlig form av amyloidproteinet - som orsakar Alzheimers
sjukdom. En antikropp som binder just denna form testas nu på patienter
och det ser mycket positivt ut.
3
Under år 2012 har forskningen på barnets hjärna varit i fokus i Hjärnfondens
insamlings- och informationskampanjer. Detta angelägna forskningsområde har
fått stor uppmärksamhet i medierna. Vi har landets skickligaste experter, ständigt
beredda att via medierna och Hjärnfondens egna arrangemang föra ut kunskaper
om hjärnan till allmänheten. Det har bidragit till att Hjärnfonden etablerat
sig som talesperson för hjärnforskning.
Under året samlade Hjärnfonden in närmare 52 miljoner kronor. Under Hjärnfondens snart 20-åriga verksamhet har hittills 660 forskningsprojekt fått stöd
och mer än 500 miljoner kronor har gått till forskning och information om hjärnan.
År 2012 kom forskningsansökningar motsvarande 125 miljoner kronor in till
fonden. 34 miljoner kronor delades ut efter noggrann granskning utförd av den
vetenskapliga nämnden. Beloppet är högre än på många år. Hjärnfonden får inga
statliga bidrag. Det är alltså enbart tack vare gåvor från privatpersoner och företag
som vi kan stödja den viktiga svenska hjärnforskningen.
Vi har under året tagit emot såväl små som stora gåvor, alla lika viktiga. Det är ni;
givare, donatorer och samarbetspartners som med era gåvor, ert engagemang och
era egna initiativ möjliggör Hjärnfondens arbete. Till er vill jag därför rikta ett
stort och varmt tack.
Nu ser vi fram emot ett nytt år när intresset växer explosionsartat för universums
mest komplexa struktur – hjärnan. Hjärnfonden ska fortsätta kampen med att
bekämpa hjärnans ohälsa genom att samla in pengar till livsviktig forskning om
hjärnan. För att svara upp mot dessa utmaningar och mål tar Hjärnfonden nu en
rad nya grepp. Insamlingsarbetet mot den stora gruppen givare vässas genom nya
samarbeten. Organisationen förstärks för att intensifiera bearbetningen av donatorer, stiftelser och företag. Kansliet flyttas under året från Uppsala till Stockholm
för att komma närmare flertalet av våra samarbetspartners. 2013 inleder ett nytt
viktigt och spännande skede för hjärnforskningen och för Hjärnfonden.
Gunilla Steinwall
Generalsekreterare
4
Demenssjukdomar –
en stundande katastrof
Demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom i synnerhet är ett av vår tids största hot mot samhället.
I dag kostar det samhället över 30 miljarder kronor
om året, men i takt med att vi blir allt äldre kommer
den kostnaden snart att fördubblas.Vi står inför ett
problem av gigantiska mått och inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv. Bakom varje siffra i statistiken
gömmer sig en värld av mänskligt lidande.
Lars Lannfelt är professor i geriatrik på Uppsala universitet
och en av Sveriges främsta forskare inom Alzheimers sjukdom. Han anser att forskningen på hjärnans sjukdomar inte
får det ekonomiska stöd som behövs i paritet med samhällskostnaderna.
– Hjärnforskningen är helt klart eftersatt, och jag tror att det delvis beror på att den är relativt ny jämfört med annan forskning.
Inom mitt område, Alzheimers sjukdom, började man forska
först på sjuttiotalet, vilket är alldeles nyss om man jämför med
exempelvis hjärt- och lungforskningen, säger han.
Lars Lannfelt har kanske inte varit med sedan hjärnforskningens begynnelse, men han har länge legat i frontlinjen vad gäller
forskning på Alzheimers sjukdom. Han var med om att upptäcka de molekylära mekanismer som tros ligga bakom uppkomsten av sjukdomen, och leder nu en studie där antikroppar
prövas kliniskt på patienter. Målet är att sjukdomsförloppet
ska kunna hejdas och i bästa fall avbrytas helt. Studien är inne
i fas 2b, och redan om tre år ska den vara klar för utvärdering.
Det vore optimistiskt att tro att problemet därmed är löst, men
förhoppningsvis är vi då ett par steg närmare lösningen på vad
som är att betrakta som ett av de allvarligaste problemen som
forskningen kämpar med.
– Demenssjukdomar är en stundande katastrof, vi måste få fram
ett botmedel, så är det bara. Hjärnfonden har varit enormt viktig
för min forskning. Jag har under många år fått stora anslag som
gjort att jag kunnat anställa de medarbetare jag behöver. Det är
främst där jag ser ett behov, och med fler medarbetare kommer
målen att kunna uppnås snabbare, säger Lars Lannfelt.
5
Hjärnfonden i korthet
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som skapar resurser till forskning och
information om hjärnan och övriga nervsystemet, dess sjukdomar, skador och
funktionsnedsättningar. Stiftelsen bildades 1994 på initiativ av professor Lennart
Widén vid Karolinska Institutet i Solna. Styrelsens ordförande har sedan starten
fram till och med 2009 varit tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt, som numera
är hedersordförande.
Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för
att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Målet är att hitta nya, effektiva
behandlingar. Forskningen handlar även om den friska hjärnans utveckling och
potential. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen hos allmänheten
genom information, föreläsningar och seminarier.
Hjärnfondens vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan.
Mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en hjärnsjukdom.
8 av de 10 sjukdomar som orsakar flest förlorade friska år är hjärnsjukdomar.
Visste du att:
• Var 17:e minut drabbas någon i Sverige av en stroke.
• Cirka 150 000 personer är drabbade av demens varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen.
• Mellan 15 000 - 20 000 personer har diagnosen Parkinsons sjukdom.
• Var fjärde svensk drabbas någon gång av en depression så allvarlig att
den kräver behandling.
• Av 100 000 barn som föds varje år har mer än var tionde en hjärnskada eller funktionsnedsättning i hjärnan som kan komma att leda till en diagnos.
• Mellan 3 och 6 procent av barn i skolåldern har ADHD av olika svårighetsgrad.
• Cirka 12 000 personer har diagnosen MS.
• 4 till 8 procent av befolkningen har dyslexi.
• Cirka 60 000 personer har epilepsi.
• Minst 1 miljon människor är drabbade av migrän.
• Cirka 35 000 personer i Sverige har schizofreni.
6
Så här arbetar Hjärnfonden
Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.
Alla pengar som delas ut till forskare och forskargrupper är insamlade medel.
Hjärnfonden har inget statligt stöd. Gåvor till hjärnforskningen betyder mycket
för drabbade och deras familjer.
100
100
100
100
Hjärnfonden samlar in pengar för
att finansiera forskningsprojekt och
öka kunskapen hos allmänheten
genom information, föreläsningar
och seminarier.
Hjärnfonden stöder forskning om
hjärnan och övriga nerv­systemet och
alla dess sjuk­domar, skador och
funktionsnedsättningar. Varje år
ansöker cirka 250 forskare och forskargrupper om finansiering.
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar
att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller
stipendium tillhör den svenska forskareliten.
Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av
landets främsta neurovetenskapliga experter.
Dessa gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier.
100
100
100
100
Forskning om hjärnan räddar liv.
Forskningsresultaten leder till att fler
människor får rätt diagnos, effektiv
behandling och bättre förutsättningar
att leva ett värdigt liv.
Hjärnfonden delar ut stipendier
och anslag till forskare och
forskargrupper för att möjliggöra och intensifiera livsviktig
forskning.
7
Året 2012
Bissen Brainwalk
Bandyprofilen Mathias ”Bissen” Larsson drabbades av en
stroke 2010, endast 34 år gammal. Då var han mitt uppe
i en lovande bandykarriär. På årsdagen av sin stroke drog
han igång Bissen Brainwalk, en insamlingspromenad till
förmån för Hjärnfonden. År 2012 arrangerades Bissen
Brainwalk för andra gången och ännu fler människor slöt
upp vid hans sida och promenerade en mil. Många av
Sveriges bandyspelare och klubbar har under året stöttat
Bissen i hans engagemang till nytta för forskningen om
hjärnan. Insamlingen fram till årets slut genererade mer än
200 000 kronor.
- Hjärnforskningen räddade mitt liv och om jag kan bidra till
att hjälpa andra som drabbas av en hjärnskada, genom stöd
till forskningen, betyder det enormt mycket, säger Mathias.
Hjärnans Dag inför fullsatt publik
För att öka kunskapen om hjärnan och uppmärksamma
fler på behovet av hjärnforskning hos en bredare allmänhet arrangerades Hjärnans Dag – en hoppfull kunskapsdag
som lockade 2000 deltagare i Stockholm, Göteborg och
Malmö. Hjärnfondens beskyddare Kronprinsessan Victoria
invigde Hjärnans Dag i Malmö. Några av Sveriges främsta
hjärnforskare och läkare berättade om barnhjärnans utveckling, det senaste inom demens och minnesforskningen, om
framstegen och möjligheten att snart ha ett helt nytt läkemedel mot alkoholberoende, minnesgiganter, den viktiga
sömnen och hur det är att leva med en beroendesjukdom.
Livet sitter i Hjärnan – en filmserie om
svensk framgångsrik hjärnforskning
LIVET SITTER I
LIVET SITTER I HJÄRNAN - EN FILM OM HJÄRNAN OcH SVENSK HJÄRNFORSKNING
järnfonden samlar in pengar till livsviktig
orskning om hjärnan och alla de sjukdomar,
kador och funktionsnedsättningar som
rsakar stort lidande hos drabbade och
eras familjer. Hjärnfonden arbetar också för
tt öka kunskapen hos allmänheten genom
nformation, föreläsningar och seminarier.
töd Hjärnfonden. Ditt bidrag gör skillnad!
LIVET SITTER I
En film om hjärnan och svensk hjärnforskning
med unika scener tagna av den världsberömda
fotografen Lennart Nilsson.
ack till: Catarina Amneus, Elekta Instrument AB, Jochnick
oundation, Birgitta von Otter och Kjell-Olof Feldt, Christina
ch Lennart Kalén, Din-Din och Per Nydahl, Annika och
abriel Urwitz.
En film om hjärnan och svensk hjärnforskning
med unika scener tagna av den världsberömda
fotografen Lennart Nilsson. Speltid 5x15 minuter.
8
Hjärnfonden har tack vare generösa donationer kunnat
göra en filmserie om hjärnan och svensk framgångsrik
hjärnforskning där några av Sveriges främsta forskare och
läkare berättar om hjärnans svindlande kapacitet, dess
sjukdomar och mysterier.
Syftet med filmen är att öka kunskapen och medvetenheten om hjärnan och om behovet av resurser till hjärnforskningen hos en bredare allmänhet. Filmen innehåller
unika scener tagna av den världsberömda fotografen
Lennart Nilsson. Med sitt specialbyggda medicinska
endoskop, har han fångat unika bilder inne i människans
huvud. Filmen kan beställas från Hjärnfondens hemsida
och kommer att användas i Hjärnfondens marknadsföring
och informationsverksamhet under 2013.
Våra Barn – satsning på forskning kring barnhjärnan
Varje år föds 1 av 10 barn med någon form av utvecklingsavvikelse i hjärnan. Hjärnfonden har under året gjort flera aktiviteter för att uppmärksamma behovet av pengar
till barnhjärnforskningen och till våra barns framtid. En insamlingsfilm visades under
hösten 2012 som stärktes av information på webben, annonsering i dagspress, tidskrifter och veckotidningar. Presskontakter och redaktionell uppmärksamhet i media och
etermedia kring nyheten om vad nedkylning av nyfödda kan betyda för barns fortsatta
utveckling, en temavecka om barnhjärnan i programmet ”Efter 10”, en ny webb-app,
barn-kvällar samt företagssamarbeten är ytterligare några exempel på aktiviteter som
har satt barnhjärnan i fokus. ICA Maxi, Semper och Pampers som deltog i kampanjen
”Våra Barn” har bidragit till insamlingen och en del av deras intäkter från försäljningen
under kampanjperioden har gått till barnhjärnforskningen.
Temakväll om barnhjärnan
Den 30 augusti anordnade Hjärnfonden en temakväll om barnhjärnan. Kvällen var
startpunkten på Våra Barn-kampanjen med syfte att öka kännedomen om barnhjärnans
utveckling och samla in pengar till forskning.
Deltog på temakvällen gjorde bland annat Hjärnfondens beskyddare Kronprinsessan
Victoria. Några av Sveriges främsta barnläkare och barnhjärnforskare berättade om
vikten av forskningen kring barnhjärnan och det alltmer växande behovet av större
forskningssatsningar på området. I Hjärnfondens utlysning av forskningsanslag fick
vi in 30 projektansökningar varav 10 beviljades forskningsmedel under 2012.
Insamlingskampanjen ”Våra Barn” är tänkt att bli en återkommande insamlingskampanj för att skapa ekonomiska förutsättningar för forskning på barnhjärnan.
Hjärnans Dag i Malmö, Kronprinsessan Victoria i sällskap av Hjärnfondens styrelseorförande Lars Olson och
generalsekreterare Gunilla Steinwall.
9
Ny webb-app om barnhjärnans utveckling
I anslutning till ”Våra Barn”-kampanjen utvecklades webbapplikationen
”Barnhjärnan”, där barnens beteende det första året efter födseln utifrån hjärnans
utveckling förklaras. Webbapplikationen hjälper alla som är intresserade av att följa
ett barns utveckling och få uppdateringar direkt till sitt Facebook-konto eller via mail.
Även om de fysiska framstegen är lätta att följa kan det ibland vara svårt att förstå varför barn gör som de gör. I Hjärnfondens webbapplikation ”Barnhjärnan” förklaras
barnens beteende utifrån hjärnans utveckling. Att barnet exempelvis blir ledset när
mamman eller pappan lämnar ett rum, härmar sina föräldrar eller kastar saker omkring sig har tydliga kopplingar till utvecklingen av minnet och motoriken samt att
olika delar i hjärnan börjar samverka med varandra. Till utvecklingsstegen finns
även tips på lekar och aktiviteter som på olika sätt stimulerar barnets utveckling.
http://www.hjarnfonden.se/barnhjarnan
En av dem som tilldelades stipendium för sin forskning om barnhjärnan är
Béatrice Skiöld som nu, med hjälp av Hjärnfondens stöd, forskar vidare i Australien.
- Hjärnfondens anslag innebär att jag kan genomföra en post-doc vistelse
vid en världsledande forskningsinstitution på andra sidan jordklotet! Som
forskare med ena foten på nyföddhetsavdelningen hoppas jag att öka kunskaperna kring tidiga hjärnskador, både avseende uppkomstmekanismer och
dess konsekvenser, och att kunskaperna snabbt ska bli användbara verktyg i
den kliniska vardagen. Dessutom hoppas jag att under min post-doc vistelse
etablera ett långsiktigt kunskapsutbyte mellan Sverige och Australien, som
gagnar barn med hjärnskador uppkomna i nyföddhetsperioden.
10
11
Vetenskapliga nämnden
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens
anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden
består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter. Samtliga sex
medicinska fakulteter finns representerade. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad.
Nämndens uppgift är att granska alla ansökningar och tilldela Hjärnfondens
årliga stipendier och forskningsanslag till de allra bästa forskarna inom sitt område.
Nämndens expertis fungerar som en garanti för att de insamlade pengarna går till
forskningsprojekt och fördelas till den främsta neuroforskningen.
Ansökningarna bedöms utifrån tre fastställda kriterier:
•Frågeställning
•Metodik
•Kompetens/Genomförbarhet
Vetenskapliga nämndens ledamöter
Tadeusz Wieloch
Ordförande
Professor, Lunds universitet
Ted Ebendal
Sekreterare
Professor, Uppsala universitet
Ingrid Agartz
Professor, Karolinska Institutet
Bryndis Birnir
Professor, Uppsala universitet
Anders Blomqvist
Professor, Linköpings universitet
Sandra Ceccatelli
Professor, Karolinska Institutet
Mikael Elam
Professor, Göteborgs universitet
Elias Eriksson
Professor, Göteborgs universitet
Gilberto Fisone
Professor, Karolinska Institutet
Hans Forssberg
Professor, Karolinska Institutet
Lars Forsgren
Professor, Umeå universitet
12
Christina Hultman
Professor, Karolinska Institutet
Anne-Liis von Knorring
Professor, Uppsala universitet
Lars Lannfelt
Professor, Uppsala universitet
Urban Lendahl
Professor, Karolinska Institutet
Arne Lindgren
Professor, Lunds universitet
Dan Lindholm
Professor, Uppsala universitet
Cecilia Lundberg
Professor, Lunds universitet
Tomas Olsson
Professor, Karolinska Institutet
Marianne Schultzberg
Professor, Karolinska Institutet
Lars Terenius
Professor, Karolinska Institutet
Milos Pekny
Professor, Göteborgs universitet
Styrelsen
Lars Olson,
Ordförande
Professor,
Karolinska Institutet
Bengt Braun
Vice ordförande
Bonnier AB
Per Nydahl
Segulah AB,
Susanne Hobohm
Frilansjournalist
och krönikör
Mathias Engdahl
Grundare
Pocket Shop
Jonas Frisén
Professor,
Karolinska Institutet
Hedersledamot
Kjell-Olof Feldt
Hedersordförande
Scientific Advisory Board
Scientific Advisory Board har till syfte att ytterligare tillföra styrelsen bred
kompetens på det vetenskapliga området och utvecklingen inom hjärnforskning.
Sten-Magnus Aquilonius, professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap,
Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Ingemar Ernberg, professor i tumörbiologi vid Institutionen för mikrobiologi,
tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik vid institutionen för kvinnors och barns hälsa,
Karolinska Institutet.
Torsten Wiesel, professor, neurofysiolog och läkare.
1981 tilldelades han Nobelpriset i medicin.
13
Stipendier
Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. För många unga forskare kan stipendiet vara en förutsättning för att
kunna fortsätta med forskning. År 2012 var summan 280 000 kronor och delades
ut till 19 stipendiater för forskning på heltid under ett år.
Thomas Carlsson , GU
Parkinsons sjukdom
Autonom dysfunktion i djurmodell av Parkinsons sjukdom
Raju Chandra Sekhar, GU
Hjärnbarkens utveckling
Ursprunget till cellulär mångfald i den mänskliga hjärnan
Daniel Edgar, NA
ALS
Metallbalans i neurodegeneration och åldrande Béatrice Skiöld, KI
Hjärnskador hos nyfödda barn
Hjärnskador hos nyfödda barn, från uppkomstmekanismer
till långtidskonsekvenser
Henrik Gezelius, CSIC
Neuronala nätverk
Aktivitetsberoende för etablering och plasticitet av
thalamus-kortex kopplingar
Eva Henje Blom, KI
Depression under tonåren
Bilogiska markörer för tonårsdepression
Shirin Ilkhanizadeh, KI
Hjärntumörer, gliom
Sekventiell PI3K- och autofagibehandling inducerar
celldöd i gliom Petra Suchankova Karlsson, GU
Beroende
Magtarmhormoners betydelse för beroendesjukdomar
och psykisk hälsa
Caroline Wass, GU
Schizofreni
Effekter av nikotin på neuroplasticitet i dorsolaterala
prefrontalcortex hos patient
Ana Virel, UmU
Neurodegeneration
MRI för visualisering av neurodegeneration och drogbehandling
Julianna Kele-Olovsson, KI
Traumatisk hjärnskada, stamceller
Vaskulär aktivering av vilande stamceller efter traumatisk
hjärnskada
Anders Wåhlin, UmU
Stroke
Magnetresonanstomografi vid stroke
Marco Ledri, LU
Epilepsi
Hämning av epileptiform aktivitet genom optogenetisk
manipulering av inhibition
Eman Zaghloul, KI
Huntingtons sjukdom
Zorro-LNA, en potentiell kandidat för behandling av
Huntingtons sjukdom
Jaime Marie Ross, KI
Hjärnas åldrande (mitokondrier)
Mitokondriemutationer accelererar möss åldrande:
hjärnpåverkan och behandling Anna Zettergren, GU
Autism
Betydelsen av könshormonsrelaterade gener vid
autismspektrumstörning
Simona Sacuiu, GU
Demens
Utforma en sårbarhetsindex-baserad uppföljningsschema
i tidiga stadier av demens
Misha Zilberter, KI
Alzheimers sjukdom
Ämnesomsättningen hos Alzheimers patologi och
dess återhämtning
Kristoffer Sahlholm, KI
Psykos
Studier av dopaminsensitisering genom PET-mätning
i en musmodell av psykos
KI = Karolinska Institutet, UU = Uppsala universitet, SU = Stockholms universitet, GU = Göteborgs universitet,
LiU = Linköpings universitet, LU = Lunds universitet, UmU = Umeå universitet, csIC = Instituto de Neurociencias
de Alicante
14
Ett privilegium att stötta
forskningen
Lennart Kalén har tack vare en framgångsrik karriär
skapat sig möjligheten att under många år donera
pengar till forskning. Genom en god vän och kollega
introducerades han för 6 år sedan till Hjärnfondens
verksamhet, vilket han i dag är tacksam för.
– Jag tycker att forskning på hjärnan är enormt viktig, och det
känns både privilegierat och spännande att få vara en del av det.
Jag önskar att fler fick den möjligheten, säger Lennart Kalén.
Lennart Kalén och hans fru Christina valde bland ett flertal
forskningsprojekt och beslutade att gå in och stödja forskningen kring Alzheimers och Parkinsons sjukdom vid Uppsala
universitet. Genom forskningsledaren Martin Ingelsson blir
han löpande uppdaterad om utvecklingen, och en gång om
året träffas de på labbet för en större genomgång. Och trots
den nyvunna kunskapen och den svåra situation forskarna
befinner sig i, ser Lennart Kalén ljust på framtiden.
– Jag börjar få en inblick i hur hårt och mödosamt det är att forska på hjärnan med de ständiga kraven på att leverera resultat.
Men hela tiden känns det som att de sniffar på en lösning, och
skulle de få ett genombrott om några år vore det en revolution.
Det känns positivt, jag tror inte det är så långt kvar, säger han.
Att Lennart Kalén valde att stödja forskning inom Alzheimers
och Parkinsons sjukdom berodde framför allt på att behovet
av framsteg inom det området ansågs stort på grund av den
åldrande befolkningen. Utöver det har han även en personlig
relation till Alzheimers sjukdom då en vän till familjen insjuknat och han därmed fått uppleva det lidande sjukdomen för
med sig på nära håll. Men han tycker också att det är viktigt att
forska på den friska hjärnan. Att få en ökad förståelse för hur
hjärnan fungerar tror han inte bara skulle leda till att sjukdomar lättare kan stoppas, utan också bidra till mer generell
kunskap om hur vi fungerar som människor. Lennart Kalén
gör ingen skillnad på människan och hjärnan.
15
Forskningsanslag
Hjärnfondens ettåriga anslag uppgår till 500 000 kr. Hjärnfonden tog under 2012
emot forskningsansökningar till ett värde av drygt 125 miljoner kronor. Trots att
fler projekt än tidigare kunde beviljas fick endast 17 procent av alla kvalificerade
ansökningar stöd. För att kunna driva forskningen framåt behövs mer resurser.
Hjärnfonden får inga statliga bidrag utan det är helt tack vare gåvor från privatpersoner och företag som vi kan stödja den viktiga svenska hjärnforskningen.
Louise Adermark, GU
Beroende
Adiction – a pathological memory
Peter Munch Andersén, UmU
ALS
Translationell klinisk-genetisk
forskning om ALS med eller utan
demens
Ernest Arenas, KI
Parkinsons Sjukdom
LXRs (del II) Utveckling av nya
terapeutiska strategier för
Parkinsons sjukdom
Kaj Blennow, GU
Alzheimers sjukdom
Utveckling och validering av nya
biomarkörer för Alzheimers
sjukdom
Ulf Eriksson, KI
Neurodegenerativa sjukdomar
Blod-nervbarriärens struktur och
funktion och dess betydelse vid
stroke, CNS trauma och Neurodegenerativa sjukdomar
André Fisahn, KI
Alzheimers sjukdom
Effekter av Amyloid Peptid och
rytmisk nätverksaktivitet
Roland Flink, UU
Epilepsi
Transkraniell magnetstimulering
vid svår Epilepsi hos barn och vuxna
Mats Fredrikson, UU
Rekonsolidering
Martin Ingelsson, UU
Parkinsons sjukdom / Lewy body
demens
Alfa-synuclein oligomerer : ny
målmolekyl för framtida diagnostik
och behandling av sjukdomar
med Lewy body patologi
Johan Jakobsson, LU
Alzheimers sjukdom
MicroRNA i hjärnan: implikationer
för hjärnans sjukdomar
Merab Kokaia, LU
Epilepsi
Nya behandlingsstrategier för
Epilepsi med iN celler och
optogenetik
Kjell Fuxe, KI
Beroende
A2A-D2 receptor heteromerers roll
i kokain missbruk
Klas Kullander, UU
Psykiatrisk sjukdom
Funktionella studier av neuronal
signalering relaterade av psykiatrisk sjukdom
Christian Göritz, KI
Ryggmärgsskada
Pericyters roll vid skada i det
centrala nervsystemet
Mikael Landén, GU
Bipolär sjukdom
Strategier för att förstå patofysiologin vid bipolär sjukdom
Oskar Hansson, LU
Alzheimers sjukdom
Nya biomarkörer för Alzheimers
och Parkinsons sjukdomar
Lars Lannfelt, UU
Alzheimers sjukdom
Amyloid-beta protofibriller som
biomarkör vid Alzheimers sjukdom
Lina Bunketorp Käll, GU
Barnhjärnan
Stimulerande miljö för den
kunskapande barnhjärnan
Tibor Harkany, KI
Beroende
Molekylära effekten av cannabis i
den växande hjärnan
Nils-Göran Larsson, KI
Parkinsons sjukdom
Mitokondriefunktion och
Parkinsons sjukdom
Sven Bölte, KI
Barnhjärnan
Utforska hjärnkonnektomet vid
autism med diskordanta monozygota tvillingpar
Eva Hedlund, KI
ALS
Identification of molecules that are
protective in ALS
Åsa Mackenzie, UU
Parkinsons sjukdom
Nervkretsanalys av patologisk
hjärnaktivitet i Parkinsons sjukdom
Eric Herlenius, KI
Barnhjärnan
Aktivitetsberoende utveckling,
funktion och dysfunktion av
inspiration
Stefan Marklund, UmU
ALS
Orsakar toxiska felvecklade och
aggregerande subfraktioner av
superoxid dismutas-1 amyotrofisk
lateralskleros
Samantha Brooks, UU
Barnhjärnan
Relationship between adolescent
feeding behaviour and neuropathy
Patrik Brundin, LU
Parkinsons Sjukdom
Prionliknande spridning av
Parkinsons sjukdom, exosomer
och synuclein nedbrytning
Marie Carlén, KI
Barnhjärnan
Neutronai synkroni i hälsa och
sjukdom – nytt ljus på Schizofreni 3
Fredrik Elinder, LiU
Barnhjärnan
Den lipoelektriska mekanismen
för behandling i belönings och
aversionskretsar
David Engblom, LiU
Beroende
Drogberoende: molekylära
förändringar i belönings och
aversionskretsar
Johan Ericson, KI
Stamceller
En stamcellsbaserd plattform för
studier av serotonerga nerver
Jan Hillert, KI
MS
Genetisk analys vid multipel skleros
Monica Holmberg, UmU
Barnhjärnan
Identifiering och funktionella
studier av genen som orsakar en
ärftlig dystoni
Tord Ivarsson, GU
Barnhjärnan
Neurokemin vid OCD hos
Barnhjärnan som inte svarar
respektive svarar på behandling
Agneta Nordberg, KI
Alzheimers sjukdom
Biomarkörer och regenerativa
mekanismer vid progress av
Alzheimers sjukdom
Tomas Olsson, KI
MS
Gener och livsstils, omgivningsfaktorer vid multipel skleros
Sven Pettersson, KI
Blod-hjärnbarriären
Role of microbiota in development
and maturation of the Blood Brain
Barrier
Helgi Schiöth, UU
Beroende
Identifiering av ny glutamat
transportör, viktig komponent i
belöningssystemet
Pia Steensland, KI
Beroende
Dopaminstabilisatorn (-)-OSU6162
– ett nytt läkemedel mot alkoholism
Fredrik Swartling, UU
Barnhjärnan
Betydelse av stabiliserat Mycn i
barnhjärntumörer
Torgny Svensson, KI
Barnhjärnan
Utveckling av nya läkemedel mot
Schizofreni, Depression och
tobaksberoende
Bo Söderpalm, GU
Beroende
Integrativa prekliniska och kliniska
studier av alkoholism
Per Uhlén, KI
Ryggmärgsskada
In vivo 2-foton imaging av cellsignalering i akut ryggmärgsskada
Konstantinos Meletis, KI
Beroende
Optogenetisk kartläggning av
limbiska systemet och dess roll för
Beroende
Elisabeth Waldenlind, KI
Hortons huvudvärk
Studier av inflammation med en
in vitro modell vid neurovaskulär
huvudvärk
Jonas Melke, GU
Barnhjärnan
Melatonin och klockgener vid
Barnhjärnans neuropsykiatriska
tillstånd
Anna Wedell, KI
Barnhjärnan
Neurometabola sjukdomar: nya
sjukdomsregler förbättrar diagnostik och behandling
Kent Nilsson, UU
Beroende
Psykosociala och ärftliga faktorer i
relation till spelbeteende i unga år
och risk för framtida utveckling av
patologiskt spelande
Tadeusz Wieloch, LU
Stroke
Dopaminsystemets betydelse för
funktionell återhämtning efter
stroke
KI = Karolinska Institutet, UU = Uppsala universitet, SU = Stockholms universitet, GU = Göteborgs universitet,
LiU = Linköpings universitet, LU = Lunds universitet, UmU = Umeå universitet
16
Donatorsrollen - en fascinerande och
stimulerande forskningsresa
År 2003 grundades Hållstens Forskningsstiftelse med syfte att
stödja forskning inom det medicinska området. Bertil Hållsten,
ekonom från Handelshögskolan, har under en del av sitt liv
sysslat med kapitalförvaltning med inriktning på innovativa
bolag inom läkemedelsutveckling och bioteknik.
– Detta har gjort mig intresserad av forskning inom området och också gett
mig möjlighet att i någon mån stödja sådan forskning, säger Bertil Hållsten.
Det mest fascinerande området är hjärnan och dess sjukdomar. Det är dessutom ett område som med en åldrande befolkning blir allt viktigare också
sjukvårdsekonomiskt. Hjärnfonden har sedan länge haft en viktig roll – att
finansiera unga forskare med stipendier efter doktorsexamen. Med tillskott
från den nya stiftelsen blev det möjligt att starta större projekt med stöd under
en längre tid. Tillsammans med Hållstens Forskningsstiftelse har det under de
senaste tio åren varit möjligt att finansiera åtta projekt med 1,5 miljoner kronor
per år de flesta under fem år, några under tre år och ett projekt under hela
tioårsperioden.
Den forskning som kommit längst gäller Alzheimers sjukdom. Med utgångspunkt från ett fynd av en ärftlig variant har Lars Lannfelts grupp i Uppsala
identifierat den form av ett känt protein som tycks orsaka sjukdomen. En
antikropp som binder just till denna form är nu föremål för en stor klinisk
studie i samarbete med ett ledande japanskt företag.
Ulf Erikssons grupp på Karolinska Institutet har en ny infallsvinkel på hjärnans
sjukdomar. De har studerat regleringen av blod-hjärnbarriären, den skyddsmekanism som skyddar hjärnan från toxiska substanser. Deras forskning har bland
annat visat att ett känt cancerpreparat också har förmåga att skydda barriären
som skadas vid en stroke. En mindre studie pågår nu med strokepatienter.
Det forskningsprojekt som fått stöd under alla dessa tio år gäller ALS. Denna
fruktansvärda sjukdom finns också i ärftliga varianter. Gruppen i Umeå och
Stockholm, med Stefan Marklund som sammanhållande, har lagt ned ett
intensivt arbete på att följa upp olika genetiska spår och i detalj klarlägga
mekanismerna bakom bildandet av skadliga ämnen.
– Det finns massor av andra viktiga, spännande och underfinansierade forskningsprojekt som kan bjuda en donator chansen att delta i en fascinerande och
stimulerande resa, säger Bertil Hållsten.
17
Pengar från Hjärnfonden
– ett viktigt tillskott
Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som drabbar 1
till 3 procent av befolkningen. Symtomen är allvarliga
och innebär skov av svår nedstämdhet, mani och även
kognitiva funktionsnedsättningar. Sjukdomen medför
en markant ökad risk för självmord. I dag går det att
med hjälp av medicinering behandla patienter till ett
relativt normalt liv, men fortfarande finns inget bot.
Mikael Landén är professor i psykiatri, specialiserad på bipolär sjukdom och sedan tjugo år tillbaka kliniskt verksam som psykiatriker.
Det aktuella forskningsprojektet växte fram för snart tio år sedan
i samband med ett arbete att försöka kvalitetssäkra psykiatriska
utredningar inom vården.
Mikael Landén bestämde sig för att starta en studie som gick ut på
att samla data från välgjorda kliniska utredningar och sedan följa
patienterna. Målet var att så många bipolära patienter som möjligt
skulle ingå. Patienterna skulle genomgå grundliga utredningar som
bland annat innebar analys med MR- kamera och provtagning av
ryggmärgsvätska.
– Målet med studien är dels att studera sjukdomsmekanismer på
traditionellt vis, dels att med hjälp av patienternas historia förstå
orsakerna till sjukdomsförloppet, och i bästa fall även kunna förutse
och förhindra utvecklingen, säger han.
Det var sju år sedan studien inleddes och nu är tiden kommen att
analysera resultaten, en omfattande process då det handlar om stora
mängder data. Mikael Landén ser ett problem i att hjärnforskningen
har så begränsade resurser, han menar att mycket mer hade kunnat
genomföras, om bara pengar hade funnits.
– De forskare som analyserar resultaten är inte jättedyra, men inte
heller gratis. Dit går pengarna jag fått från Hjärnfonden, ett mycket
viktigt tillskott för processen. Det är anmärkningsvärt att det satsas så
lite på hjärnforskning i relation till samhällskostnaderna. Det ser helt
annorlunda ut, procentuellt, inom annan forskning som exempelvis
cancer, säger Mikael Landén avslutningsvis.
18
Varmt
tack för ert stöd!
Hjärnfonden samlade in drygt 52 miljoner kronor till livsviktig forskning och
information om hjärnan 2012. Verksamheten finansieras helt och hållet av gåvor
från generösa givare och donatorer. Alla bidrag är lika viktiga och gör det möjligt
att främja forskningen för alla som drabbas av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i anslutning till hjärnan. Vi vill rikta ett stort och varmt tack till ert
fantastiska och värdefulla stöd.
Hjärnfonden har under året
tacksamt mottagit större bidrag från
bland annat följande:
Alexandra och Bertil Gyllings stiftelse
Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse
Bissen Brainwalk
Elekta Instrument AB
Enira Foundation
Fredrik och Rosa von Malmborgs stiftelse för hjärnforskning
Företagaren och finansmannen Rune Andersson
Hållstens Forskningsstiftelse
Margareta Trägårdhs stiftelse för vetenskaplig forskning
Mathias Engdahl
Procter & Gamble Sverige AB
Robur/Swedbank
Semper AB
Sveriges Bagare och Konditorer
Svenska Spel
Stiftelsen Millenium grundad av Cati och Sven Hagströmer
Thuréus Forskarhem
Ulf Lundahls Minnesfond
Vera och Gunnar Sundmans stiftelse
Warfvingestiftelsen
19
Årsredovisning för
räkenskapsåret 2012
Styrelsen avger följande årsredovisning.
Innehåll
Förvaltningsberättelse21
Resultaträkning28
Balansräkning29
Noter30
Revisionsberättelse34
Om inte annat särskilt anges, redovisas
alla belopp i tusental kronor. Uppgifter
inom parentes avser föregående år.
Hjärnfondens beskyddare är
HKH Kronprinsessan Victoria
20
Förvaltningsberättelse
Hjärnfondens organisation och ändamål
Insamlingsstiftelsens ändamål enligt stadgarna:
”Stiftelsens ändamål skall vara att främja vetenskaplig forskning om hjärnan genom att
lämna bidrag till vetenskaplig forskning om hjärnan och genom att informera allmänheten om vetenskaplig forskning kring hjärnan och dess sjukdomar.”
Det innebär att Hjärnfonden har två uppdrag:
• Det ena är att i form av stipendier och anslag finansiera forskning kring hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.
•
Det andra är att informera om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsned-
sättningar. Detta är ett arbete som också kräver stora insatser på olika plan då kun-
skapen om hjärnan fortfarande är låg och hjärnsjukdomarna okända för många. Hjärnfonden arbetar såväl med att väcka debatt och uppmärksamhet i medierna för att lyfta fram och synliggöra frågor om hjärnan som med informationskampanjer för att öka förståelsen för hur hjärnan fungerar.
Gåvor från privatpersoner är stommen i verksamheten. Hjärnfonden arbetar även med
företag och samarbetspartners för att skapa resurser och nätverk till hjärnforskningens
nytta. Hjärnfondens styrelse fastlägger inriktning och strategi samt utövar kontroll över
förvaltningen av Hjärnfondens medel. Styrelsen utser en generalsekreterare att leda
verksamheten och genomföra av styrelsen fattade beslut. Generalsekreteraren har till
sitt stöd ett kansli med resurser för insamlings- och kommunikationsuppgifterna och
för administrationen av verksamheten. Hjärnfondens styrelse hade fyra protokollförda
sammanträden under föregående år.
Styrelsen behandlade bland annat följande frågor under året:
• Årsbokslut och revision
• Kontroll och uppföljning
•Delårsbokslut
•Arbetsordningar
• Utseende av nya ledamöter till Vetenskapliga nämnden
• Strategi och uppföljning av verksamhetsplanen
•Styrelseutveckling
Styrelsen utser även ett ”Scientific Advisory Board”, vars uppgift är att stödja styrelsen i
framförallt de vetenskapliga frågorna. Härtill utser styrelsen även ambassadörer som på
olika sätt verkar för Hjärnfondens syfte.
Insamling
Hjärnfondens arbete är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Alla
gåvor är värdefulla och man kan stödja Hjärnfonden på flera olika sätt. Man kan bli
månadsgivare eller ge en gåva via plusgiro eller bankgiro. Det finns också möjlighet att
starta en egen insamling, gratulera med en högtidsgåva eller hedra en anhörig eller vän
med minnesgåva. Att skriva testamente till förmån för Hjärnfonden är att investera i
framtiden. Hjärnfonden erbjuder också olika former av donatorsprogram.
21
Den 17 april 2012 blev Hjärnfonden av Skatteverket godkänd som gåvomottagare vilket
betyder att givarna kan få skattereduktion för sina gåvor om minst 200 kronor per
gåvotillfälle och minst 2 000 kronor under ett år. Skattereduktion medges med 25 %
av gåvobeloppet och uppgår till högst 1 500 kronor per person och år. Högsta totala
gåvobelopp som kan ge skattereduktion är 6 000 kronor (detta gäller samtliga gåvor
till godkända organisationer).
Den totala insamlingen under 2012 uppgick till 52,2 mkr (56,3).
Främjandet av Hjärnfondens ändamål
Forskningsstöd
Hjärnfonden stöder forskningen på tre olika sätt:
• Postdoktorala stipendier, d.v.s. ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt
forskning antingen i Sverige eller utomlands. Stipendiesumman är 280 000 kronor.
• Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.
• Fleråriga forskningsanslag om 1 500 000 kronor per år, vilka möjliggörs i samarbete med Hållstens Forskningsstiftelse. Dessa riktar sig också till etablerade forskar grupper vid våra svenska medicinska neurofakulteter.
Forskarstipendier för postdoktoral forskning
Under år 2012 har Hjärnfonden kunnat finansiera 22 postdoktorala forskarstipendiater
inom Hjärnfondens verksamhetsområde neurovetenskap om sammanlagt 6 miljoner
kronor. Detta stöd har gjort det möjligt för dessa välmeriterade forskare, alla med doktorsexamen uppnådd senast fem år före ansökningstiden, att vara verksamma och aktivt driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens områden.
År 2012 var det sjuttonde året i följd som stipendier kunde delas ut. Över 200 yngre forskare har under denna tid kunnat få möjlighet att forska om hjärnan genom detta stöd.
Ett syfte med stipendiet är att det också skall vara en hjälp för stipendiaten att kunna
meritera sig för docentur. Ett större antal av de tidigare årens stipendiater har också
uppnått docentkompetens och flera har även fått professurer inom hjärnforskningen
vid svenska lärosäten, vilket är en stor framgång för Hjärnfondens uppskattade postdoktorala program. Hjärnfondens stipendiater representerar också den breda ämnesmässiga profilen som kännetecknar svensk hjärnforskning. Exempel på områden inom
vilka stipendier beviljats: Alzheimers sjukdom, ALS, depression, dyslexi, hjärntrauma,
Parkinsons sjukdom, autism, Huntington, epilepsi med flera.
Samtliga projekt som erhållit stipendier presenteras på Hjärnfondens webbplats.
Forskningsanslag – ettåriga
Hjärnfonden delar ut forskningsanslag till etablerade forskare. Under 2012 beviljades
42 (31) anslag om 500 000 kronor vardera, d.v.s. totalt 21 (15,5) miljoner kronor, för
avancerad hjärnforskning. Totalt inkom 254 ansökningar, huvudsakligen från seniora
forskare inom neurovetenskapens olika fält. Beviljandegraden uppgick till 17 procent.
Konkurrensen var således mycket hård om dessa eftertraktade forskningsanslag.
22
Vetenskapliga nämndens poängbedömning av de olika projektens kvalitet och angelägenhetsgrad ledde till beslut om tilldelning av anslag till ett brett spektra av angelägen
och förstklassig hjärnforskning. Exempel på områden inom vilka anslag beviljats:
Alzheimers sjukdom, barnhjärnan, beroendesjukdomar, psykiatriska sjukdomar,
stroke, bipolär sjukdom, epilepsi, Parkinsons sjukdom, schizofreni med flera.
Samtliga projekt som erhållit forskningsanslag presenteras på Hjärnfondens webbplats.
Forskningsanslag - fleråriga, 2009-2013
Hjärnfonden kunde genom en riktad donation från Hållstens Forskningsstiftelse samt
genom egna medel utlysa fem stora forskningsanslag på totalt 22,5 miljoner kronor under 2008, vilka har utgått under åren 2009 - 2011. Av dessa fem stora forskningsanslag
förlängdes tre och utgår under åren 2012 - 2013:
Blod-nervbarriärens struktur och funktion, och dess betydelse vid stroke, CNS-trauma och
neurodegenerativa sjukdomar. Professor Ulf Eriksson, Karolinska Institutet i Stockholm
Funktionella studier av neuronal signalering och dess påverkan på mental hälsa
Professor Klas Kullander, Uppsala universitet
Orsakar toxiska felveckade och aggregerande subfraktioner av superoxiddismutas 1 ALS?
Professor Stefan Marklund, Umeå universitet
Under åren 2008 - 2012 har Svenska Spel bidragit med ett riktat stöd till beroendeforskningen om totalt 25 miljoner kronor fördelat över 5 år. Under året har även medel från
Lions Röda Fjäderninsamling 2009 delats ut till beroendeforskning.
Ett mångårigt samarbete med Anna-Stina och John Mattsons Minnesstiftelse för sonen
Johan möjliggör stöd till forskning inom området trauma (hjärnskada och ryggmärgsskada). Sedan 2008 har Hjärnfonden också ett samarbete med Ulla-Carin Lindquists
stiftelse för ALS-forskning som donerar medel för fördelning inom forskningsområdet.
Under 2011 inledde Hjärnfonden en särskild satsning på forskning om barnhjärnan och
kunde i årets omgång bevilja ytterligare tio forskningsanslag inom området.
Donatorsprogram
Bland de ansökningar, som Vetenskapliga nämnden bedömt som välkvalificerade och
angelägna, har donatorer som önskat ge ett större stöd till forskning inom ett specifikt
område kunnat välja ”sitt” projekt. Ett antal privatpersoner, särskilt från näringslivet,
har tagit på sig en donatorsroll mot av dem själva valda forskningsprojekt. Här skapas
kontaktytor mellan forskare och donatorer som tillför såväl donator som forskare nya
och utvecklande perspektiv. Detta medförde att Hjärnfonden, utöver de ovan nämnda
beviljade anslagen, kunde dela ut ytterligare sju forskningsanslag.
Vetenskapliga nämnden
Hjärnfondens vetenskapliga nämnd, som består av 22 av landets främsta professorer
inom neurovetenskapen, garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller
stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden gör en noggrann
granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Samtliga av alla landets sex
medicinska fakulteter finns representerade. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad.
23
Informationsverksamhet
Hjärnfonden genomför regelbundet kännedomsundersökningar, vilka visar att kännedomen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar är låg
bland allmänheten. Man känner till eller känner igen enstaka diagnoser, men kopplar
inte alltid dessa till hjärnan. Behovet av information är därför mycket stort och ökad
kunskap är en förutsättning för att Hjärnfonden ska kunna lyfta insamlingsresultaten
och därmed kunna öka stödet till forskningen.
Under året genomfördes därför ett antal satsningar för att öka kunskapen om hjärnan
och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar:
• Cirka 400 000 insamlingsbrev med omfattande information om olika sjukdomar skickades ut under året.
• ”Film om Stroke ”sändes i TV och på webben. En omfattande mediesatsning gjordes för att lyfta strokefrågan som fick mycket stor redaktionell uppmärksamhet runt om
i landet.
• Film som en del av kampanjen ”Våra Barn” sändes i TV och på webben. Kampanjen syftade till att informera om vikten av mer resurser till forskning om barnhjärnan. Kampanjen ”Våra Barn” omfattade även medieaktiviteter som fick mycket stort
genomslag runt om i landet, annonsering, företagssamarbeten m m. Kampanjen
inleddes i augusti med en kväll om barnhjärnforskning i närvaro av Kronprinsessan Victoria och några av landets främsta forskare på området.
• Regelbunden annonsering i dagstidningar och tidskrifter.
• Medverkan i tematidning om Hjärnan och nervsystemet som distribuerades
tillsammans med Svenska Dagbladet i mars.
•
Hjärnans dag arrangerades i tre städer med rekordstort antal deltagare på
samtliga orter:
Stockholm 15 mars, cirka 1 000 personer
Göteborg 19 april, cirka 400 personer
Malmö 4 oktober i närvaro av Kronprinsessan Victoria och landshövding
Margareta Pålsson i Skåne, cirka 600 personer.
• Testamentesträff i samarbete med Swedbanks Juristbyrå lokalt Malmö 4 oktober.
• Deltagande på Bok och Biblioteksmässan med seminarium på Forskartorget.
• Medverkan på Vuxna och psykisk hälsa 27-28 mars, Äldre och psykisk ohälsa 21-22 maj, Neurologidagen 8 november, Traumadagen 3 december, Beroendedagen
4 december, samtliga i Stockholm.
”Livet sitter i hjärnan” - en film om hjärnan
Tack vare stöd från ett stort antal donatorer kunde produktionen av en film om hjärnan
och svensk hjärnforskning med bilder av Lennart Nilsson påbörjas 2011. Filmen, som
färdigställdes 2012, har som mål att öka kunskapen om hjärnan hos en bred allmänhet
och därigenom stärka medvetenheten om behovet av resurser till hjärnforskningen.
Samarbeten
Samarbeten har också skett under året med Alzheimerföreningen, Migränförbundet
och Autism och Aspergerföreningen Stockholms län.
24
Tillsyn och uppföljning
Stiftelsen står under tillsyn av Länsstyrelsen i Stockholms län. Stiftelsen är innehavare
av 90-konto och står därmed även under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll.
Hjärnfonden har plusgironummer 90 11 25-5 och bankgironummer 901-1255.
Hjärnfonden är också medlem i FRII - Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.
För information om FRII:s rekommendationer och etiska regler - se FRII:s hemsida
www.frii.se
Kodrapport
Hjärnfonden följer FRII’s rekommendation om att upprätta Kodrapport.
Kodrapporten för Hjärnfonden finns bland annat tillgänglig på Hjärnfondens
webbplats www.hjarnfonden.se
Ekonomisk utveckling
60,0
55,9
56,3
52,2
50,0
41,5
43,6
40,0
30,0
20,0
10,0
0,0
2008
2009
2010
2011
2012
Under året har satsningar på forskning och information uppgått till 54,4 mkr (52 mkr),
vilket är en ökning med nära 5 procent. Styrelsen beslutade under 2009 att kommande år
göra en större, flerårig satsning på information om hjärnan för att lyfta kännedomen
bland allmänheten och därmed skapa förutsättningar för att öka engagemanget och givarviljan hos allmänhet, företag och donatorer. Det innebär att Hjärnfonden under 20092012 använt en del av ansamlat kapital till att finansiera satsningen och att detta även påverkar såväl insamlings- som informationskostnaderna.
25
ÄNDAMÅLSKOSTNADER (MKR)
Ändamålskostnader
(mkr)
60,0
Kostnader i förhållande till intäkter (%)
50,0
KOSTNADER I FÖRHÅLLANDE TILL INTÄKTER (%)!
120
40,0
100
Ändamål
30,0
Informationsverksamhet
80
Forskningsstöd
60
Insamling
20,0
Administration
40
10,0
0,0
20
2008!
2009!
2010!
2011!
2012!
0
2008
2009
2010
2011
2012
Fördelningen mellan forskningsstöd och informationsverksamhet var 34,8 mkr (29,4)
respektive 19,6 mkr (22,6). En väsentlig del i informationssatsningen är synlighet i TV,
tidningar och webb. För att mäta effekten av den intensifierade satsningen på att skapa
större kunskap om hjärnan genomfördes en undersökning* i slutet av året. Undersökningen visar att samtliga mått på kännedom om Hjärnfonden förbättrats markant
under året. 7 av 10 uppger att de känner till Hjärnfonden vilket är ett mycket högt värde.
Mätningen visar också en väsentlig ökning av andelen personer, 47 procent (38), som tycker
att de har fått lättillgänglig och relevant information om hjärnan de senaste 12 månaderna.
*1003 personer i åldern 30-80 år boende i Sveriges 24 största städer intervjuades per telefon i november 2012.
Insamlingskostnaderna uppgick till 9,7 mkr (10,7) och administrationskostnaderna till
1,7 mkr (1,8). Enligt reglerna för 90-konto, utfärdade av Svensk Insamlingskontroll, får
summan av insamlings- och administrationskostnaderna uppgå till högst 25 procent av
insamlade medel. Hjärnfondens insamlings- och administrationskostnader uppgår till
22 procent (22).
5 år i sammandrag - Nyckeltal i %
Administrationskostnader/Verksamhetsintäkter
2008
2009
2010
2011
2012
3
4
2
3
3
Insamlingskostnader/Verksamhetsintäkter
15
20
13
19
19
Adm.- och insamlingskostnader/Verksamhetsintäkter
18
24
15
22
22
Utbetalningar till ändamålet/Verksamhetsintäker
90
108
91
92
104
Hjärnfonden har under året tacksamt mottagit större bidrag från bland annat följande:
Alexandra och Bertil Gyllings stiftelse
Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse
Bissen Brainwalk
Elekta Instrument AB
Enira Foundation
Fredrik och Rosa von Malmborgs stiftelse för hjärnforskning
Företagaren och finansmannen Rune Andersson
Hållstens Forskningsstiftelse
Margareta Trägårdhs stiftelse för vetenskaplig forskning
Mathias Engdahl
Procter & Gamble Sverige AB
Robur/Swedbank
Semper AB
Sveriges Bagare och Konditorer
Svenska Spel
Stiftelsen Millenium grundad av Cati och Sven Hagströmer
Thuréus Forskarhem
Ulf Lundahls Minnesfond
Vera och Gunnar Sundmans stiftelse
Warfvingestiftelsen
Hjärnfonden är mycket tacksam över Nordea/Plusgirots tillmötesgående att avstå från att debitera
90-kontoinnehavare mottagaravgifter.
26
Värdepappersinnehav
Innehavet av långfristiga värdepapper uppgick vid årets slut till 44 mkr (54,4). Banktillgodohavanden uppgick till 4,2 mkr (6 mkr).
Finansiella instrument
Hjärnfondens tillgångar hanteras utifrån ett av styrelsen antaget och godkänt placeringsreglemente. Hjärnfonden har en försiktig placeringsinriktning och fördelar tillgångarna
mellan räntebärande och aktierelaterade tillgångar.
Aktierisk omfattar aktiekursrisk, likviditetsrisk samt motpartsrisk. Med aktiekursrisk
avses risken för värdeminskning på grund av förändringar i kurser på aktiemarknaden. I
syfte att begränsa och kontrollera de risker som är förknippade med värdepappersförvaltning har styrelsen i placeringsreglementet fastställt de ramar som skall gälla för placeringar i aktier och aktierelaterade instrument som t ex aktiefonder. Regler är också antagna som avgör med vilka motparter affärer kan göras. Placeringsresultatet, motparter
och likviditet följs löpande upp på stiftelsens styrelsesammanträden.
Enligt Hjärnfondens placeringsreglemente, som reviderades under 2012, ska den långsiktiga normalportföljen innehålla en mindre del aktier och merparten räntebärande värdepapper. Vid årets slut var fördelningen 31 % respektive 69 %.
Ledning
Kansliets ledning består av generalsekreteraren, som biträds av en kanslichef vid kansliet i
Uppsala.
Framtida utveckling
Forskning om hjärnan räddar liv och förbättrar livskvaliteten för drabbade och deras familjer. Målsättningen är att kommande år öka insamlingen till forskning och information
om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Målen ska nås genom fortsatt och utökat stöd från befintliga givare, rekrytering av nya givare samt genom
aktiviteter tillsammans med donatorer och företag.
Ökad kännedom om Hjärnfondens arbete är en förutsättning för fortsatt ökning av insamlade medel. Visionen är att hjärnan ska få den uppmärksamhet den förtjänar - att
hjärnan ses som livets kärna och att dess ohälsa ses som folksjukdomar. Hjärnfonden ska
ses som den naturliga talespersonen för hjärnan som allmänheten, media och politiker
söker upp i syfte att få den samlade expertkunskapen kring situation, drabbade och forskning. Målet är att forskningsanslagen till hjärnan matchar samhällskostnaden så att man
minskar lidandet för alla drabbade och deras omvärld. Som ett led i att göra detta möjligt
togs under året ett inriktningsbeslut om att undersöka att flytta verksamheten tillbaka till
Stockholm under 2013 och i samband med det även se över organisationen.
27
Resultaträkning
Not
Verksamhetsintäkter
2
Stiftelsens kostnader
3
2012
2011
52 246
56 342
Ändamålskostnader
4
-54 424
-51 966
Insamlingskostnader
5
-9 693
-10 695
Administrationskostnader
6
-1 679
-1 762
Summa stiftelsens kostnader
-65 796
-64 423
Verksamhetsresultat
-13 550
-8 081
2 485
1 495
80
118
2 565
1 613
-10 985
-6 468
Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan)
Nyttjande av ändamålsbestämda medel
-10 985
81
-6 468
767
Kvarstående belopp för året/balanserat kapital
-10 904
-5 701
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar
7
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Summa resultat från finansiella investeringar
Årets resultat
Fördelning av årets resultat
28
8
Balansräkning
Not
2012-12-31 2011-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
9
188
127
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav
10
41 518
53 821
41 706
53 948
4 837
225
341
250
5 062
591
Kassa och bank
4 181
5 993
Summa omsättningstillgångar
9 243
6 584
50 949
60 532
420
13 559
19 179
420
13 640
30 083
33 158
44 143
1 002
15 922
208
659
812
14 726
214
637
17 791
16 389
50 949
60 532
Inga
Inga
Inga
4 500
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader
11
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Ändamålsbestämda medel
Balanserat kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Beslutade ej utbetalade stipendier/forskningsbidrag
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
8
12
13
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
14
29
Noter
Not 1 Redovisnings- och värderings
principer
Hjärnfondens redovisnings- och värderingsprinciper
överensstämmer med årsredovisningslagen och
Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år.
Hjärnfondens intäkter
Intäktsredovisning
Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som
erhållits eller kommer att erhållas.
Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs
som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod
periodiseras bidraget över denna period.
Gåvor av pengar och bidrag redovisas normalt
enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning.
Gåvor och testamenten
Som gåvor inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och
ideella fonder och stiftelser samt sponsring.
Med gåva och testamente avses tillgång som
lämnats utan krav på ekonomisk motprestation.
Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd
att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar.
Hjärnfondens kostnader
Hjärnfondens kostnader delas upp i ändamålskostnader, insamlingskostnader och administrationskostnader. Fördelning görs i enlighet med Svensk
Insamlingskontrolls anvisningar. Detta innebär att
kostnader som har ett direkt samband med ändamålsuppfyllelse eller insamling redovisas under
respektive kostnadsslag. Ifall det finns gemensamma kostnader i form av t. ex lokaler och personal
sker en fördelning på de olika kostnadsslagen efter
skälig grund. Kostnad som varken bedöms vara
hänförlig till ändamålet eller insamling redovisas
som administrationskostnad. Kostnad för forskningsanslag och stipendier bokförs när beslut om
tilldelning sker och Hjärnfonden förpliktigat sig att
utge anslag eller stipendier. Kostnad för fleråriga
forskningsanslag bokförs årsvis och den del som
inte kostnadsförs redovisas som ansvarsförbindelse.
30
Tillgångar och skulder
Erhållna gåvor i form av tillgångar
Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra
värdepapper, som doneras till Hjärnfonden värderas
till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som
en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras
snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången
redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten som uppstår vid värderingen
till marknadsvärde redovisas bland Hjärnfondens
intäkter.
I den mån det uppkommer en realisationsvinst/förlust vid avyttringen redovisas denna också i
posten Gåvor om tillgången avyttras kort efter att
gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär
och Hjärnfonden väntat med försäljningen i avsikt
att erhålla ett bättre pris redovisas realisationsresultatet som en finansiell post.
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar värderas till
anskaffningsvärde minskat med avskrivningar
enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över
den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas
följande avskrivningstider:
Inventarier
3 - 5 år
Aktier och andelar
Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde).
I det fall placeringar gjorts i noterade aktier och aktiefonder i syfte att uppnå riskspridning sker en kollektiv
värdering av portföljen.
Aktier och andelar som erhållits genom testamente eller gåva värderas till verkligt värde (ofta
börskursen) vid gåvotillfället.
Fordringar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Not 2 Verksamhetsintäkter
Gåvor
Testamenten
Övriga verksamhetsintäkter
2012
38 667
12 367
1 212
2011
44 746
10 899
697
Summa
52 246
56 342
Not 3 Löner, andra ersättningar
och sociala kostnader samt
medelantal anställda
2012
Not 5 Insamlingskostnader
2011
Löner och andra ersättningar:
Styrelse
Vetenskapliga nämnden
Generalsekreterare
Övriga anställda
525
987
3 422
528
586
3 270
Totala löner och ersättningar
4 934
4 384
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader
inklusive löneskatt)
2 282
1 898
722
513
Av pensionskostnaderna avser 273 tkr (88 tkr) generalsekreteraren. På grund av byte av generalsekreterare avser löne- och pensionskostnader för generalsekreterare åtta månader 2011.
Avtal om avgångsvederlag: Vid uppsägning av
generalsekreterare från Hjärnfondens sida utgår lön
under 12 månader. Avräkning ska ske mot eventuell
lön från nyanställning under uppsägningstiden.
Medelantalet anställda har under åtet uppgått till 11
(11) varav 9 (9) kvinnor.
Könsfördelning i styrelsen 2012-12-31: 1 kvinna och
5 män.
Not 4 Ändamålskostnader
Forskning
Under året beslutade stipendier
Återförda stipendier
Bidrag till forskningsprojekt
Kostnader för Vetenskapliga
nämnden
Information
Informationskampanjer,
annonser, givarbrev mm
Personalkostnader
Övriga externa kostnader
(IT, hyra, telefon, porto mm)
Summa ändamålskostnader
2012
2011
5 320
-230
28 893
6 160
-903
23 338
781
771
34 764
29 366
15 684
3 081
19 091
2 695
895
814
19 660
22 600
54 424
51 966
Insamlingskampanjer,
annonser, givarbrev mm
Personalkostnader
Övriga externa kostnader
(IT, hyra, telefon, tackbrev mm)
Summa
2012
2011
5 372
2 864
7 152
2 381
1 457
1 162
9 693
10 695
Not 6 Administrationskostnader
Externa kostnader
(IT, hyra, revision, mm)
Personalkostnader
Summa
2012
2011
791
888
869
893
1 679
1 762
Not 7 Resultat från värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar
2012
2011
624
953
Utdelningar
Realisationsresultat vid försäljningar, netto
1 861
542
Summa
2 485
1 495
31
Not 8 Eget kapital
Stiftelsekapital
Eberts
fond
Ändamålsbest. medel
Balanserat
kapital
Totalt eget
kapital
Ingående balans
Reserveringar
Årets resultat
20
-
400
-
13 640
-81
-
30 083
81
-10 985
44 143
-10 985
Utgående balans
20
400
13 559
19 179
33 158
2012-12-31
2011-12-31
Specifikation av ändamålsbestämda medel
Forskning kring beroendesjukdomar
Övriga forskningsområden
12 890
669
12 390
1 250
Summa
13 559
13 640
2012-12-31
2011-12-31
Ingående anskaffningsvärden
Årets inköp
622
147
622
-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
769
622
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
-495
-86
-419
-76
Utgående ackumulerade avskrivningar
-581
-495
Utgående restvärde
188
127
2012-12-31
2011-12-31
Ingående anskaffningsvärde
Årets förändring
53 821
-12 303
59 437
-5 616
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde
41 518
53 821
12 485
29 033
41 518
24 979
28 842
53 821
13 558
30 421
43 979
25 141
29 279
54 420
Not 9 Inventarier
Not 10 Långfristiga värdepappersinnehav
Bokfört värde fördelat på tillgångsslag
Aktier och aktiefonder
Ränterelaterade värdepapper
Marknadsvärden fördelat på tillgångsslag
Aktier och aktiefonder
Ränterelaterade värdepapper
Placeringar i värdepapper sker i allt väsentligt i ränte- och aktiefonder baserat på den tillgångsallokering som
Hjärnfondens styrelse vid var tid beslutat om.
32
Not 11 Övriga kortfristiga fordringar
2012-12-31
2011-12-31
Utlovade donationer
Övriga fordringar
4 696
141
273
68
Summa
4 837
341
2012-12-31
2011-12-31
852
5 320
9 750
1 446
6 160
7 120
15 922
14 726
2012-12-31
2011-12-31
Personalrelaterade kostnader
Övriga poster
464
195
465
172
Summa
659
637
Not 12 Beslutade ej utbetalda stipendier/forskningsbidrag
Tidigare år beslutade ännu ej utbetalade stipendier
Under året beslutade stipendier
Beslutade bidrag till forskningsprojekt
Summa
Not 13Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 14 Ansvarsförbindelser
Avsåg tre forskningsprojekt där varje forskargrupp tilldelats ett tvåårigt anslag om 1,5 mkr per år under 2012
- 2013, varav anslaget för 2013 redovisas som skuld 2012.
Uppsala 2013-03-25
Lars Olson
Bengt Braun
OrdförandeVice ordförande
Mathias Engdahl
Jonas Frisén
Per Nydahl
Susanne Hobohm
Vår revisionsberättelse har lämnats 2013-04-03
Lars Nicklasson
Auktoriserad revisor
Marianne Stohr
Auktoriserad revisor
33
Revisionsberättelse
Till styrelsen i Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, org nr 802017-8664
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden för
år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har
utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i
Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför
revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och
annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en
utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av
rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som
grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella
ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens
förvaltning för Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden för år 2012.
34
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning
funnit att någon ledamot i styrelsen handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna
bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det
finns skäl för entledigande.
Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med
stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat
är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Enligt vår uppfatttning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen,
stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.
Uppsala 2013-04-03
Lars Nicklasson
Auktoriserad revisor Marianne Stohr
Auktoriserad revisor
35
Var med i kampen mot lidande orsakat av sjukdomar,
skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Gåvor till
hjärnforskningen räddar liv och förbättrar livskvaliteten
för drabbade och deras familjer.
PG 90 11 25-5 l BG 901-1255
36
Hjärnfonden, Swedish Brain Foundation, Västra Ågatan 16, 753 09 Uppsala
Telefon + 46 18 677 250, www.hjarnfonden.se, www.facebook.com/hjarnfonden