Bilaga: Ökad digital delaktighet - kommentarer till
___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Förord ........................................................................................................ 2 Kampanjledningen om rapporten Ökad digital delaktighet ......................... 2 Samordningsgruppen om rapporten Ökad digital delaktighet .................... 4 Följande partners ställer sig bakom rapporten utan kommentarer ............. 6 Partners som avstår från att lämna kommentarer ...................................... 6 Kommentarer till rapporten från övriga partners ........................................ 7 Herrljunga bibliotek ................................................................................ 7 Hörby kommunbibliotek ......................................................................... 8 Folkbibliotek i Norrbotten ....................................................................... 9 Folkuniversitet ..................................................................................... 10 Leksands bibliotek ............................................................................... 10 LO........................................................................................................ 11 Länsbiblioteket Sörmland .................................................................... 12 Länsbiblioteket i Östergötland ............................................................. 12 Medborgarskolan Region Ost .............................................................. 13 PTS (Post- och telestyrelsen) .............................................................. 13 SeniorNet Salem ................................................................................. 13 SeniorNet Södermalm ......................................................................... 15 SPF Kungsholmen -ST:Göran ............................................................. 15 Stadsbiblioteket i Halmstad/Kunskap&Demokrati ................................ 16 SKL (Sveriges kommuner och landsting) ............................................ 16 Studiefrämjandet ................................................................................. 20 ULVIS (Unga Lär Vuxna Internet på deras eget Språk)....................... 20 Volontärbyrån ...................................................................................... 21 Bilageförteckning ..................................................................................... 23 Bilaga 1. Begäran om kommentarer till partners ...................................... 24 Bilaga 2. Förteckning av partners i kampanjen ........................................ 25 Bilaga 3. Kommentar från PTS ................................................................ 37 1 ___________________________________________________________________________________________________ Förord Detta är en bilaga till Digidels slutrapport Ökad digital delaktiget - förslag från Digidel2013. Kampanjen Digidel2013 har genomförts av ett nätverk av aktörer som velat bidra till en ökad digital delaktighet. Det har varit bibliotek, studieförbund, ideella organisationer och många andra som alla varit partners i Digidel. Samtliga partners har beretts möjlighet att kommentera slutrapportens resonemang och förslag. Långt ifrån alla har dock svarat på kansliets uppmaning att lämna kommentarer. Kansliets brev biläggs redovisningen i denna rapport. När kampanjen inleddes etablerades en organisation för kampanjens ledning. Det bestod av en kampanjledning med ledamöter som representerade olika sektorer i det civila samhället och delar av den offentliga sektorn samt av ett samordningskansli. Kampanjledningen var närmast en nationell nätverksnod, inte en kommitté med formell representation från olika organisationer. Att gilla målet att nå en halv miljon människor var det enda krav som ställdes på deltagande. Kansliet hade i uppdrag att stödja kampanjledningen i den nationella samordningen av kampanjen och nätverket. Kansliet gjorde bl.a. en webbsida för kampanjen där partners kunde registrera sig och sina insatser och få tillgång till de resurser som byggdes upp gemensamt under kampanjens gång. Därtill bildades en samordningsgrupp där olika partners arbetade med övergripande samordningsfrågor. Kampanjledningen om rapporten Ökad digital delaktighet I kampanjen har ett antal idéer kommit fram om hur olika aktörer kan stödja utvecklingen av en ökad digital delaktighet. Kampanjen har gett insikter och erfarenheter som kampanjledningen bedömt vara viktiga att sprida. I rapporten Ökad digital delaktighet redovisas överväganden och förslag för att fler ska kunna använda den digitala tekniken. Det har inte varit möjligt eller ens lämpligt enligt kampanjledningens mening att detaljera förslagen med 2 ___________________________________________________________________________________________________ avseende på innehåll eller utförare - det får den fortsatta diskussionen leda fram till. Kampanjledningens ambition är att rapporten ska bidra till en fördjupad diskussion om hur samhället kan stödja en ökad digital delaktighet, för både samhällets och för de enskildas skull. Kampanjledningens ledamöter ställer sig bakom överväganden och förslag i rapporten Ökad digital delaktighet. Det betyder dock inte att de organisationer som ledamöterna representerar gör det, vilket följer av de premisser på vilka kampanjen och kampanjledningen är uppbyggd. Kampanjledningen ser det som angläget att fortsatta insatser görs för digital delaktighet. Förslagen i rapporten pekar på flera typer av insatser och möjliga aktörer. Kampanjledningen menar att den Svenska regeringen i sitt fortsatta IT-politiska arbete och i genomförandet av den nationella digitala agendan kan dra nytta av förslagen i kampanjens slutrapport. Det kan också flera andra aktörer inom både offentlig, privat och ideel sektor göra. Kampanjledningen avser därför att ge regeringen till känna de förslag som växt fram under tre års intensivt kampanjarbete. Beslut om detta fattades vid kampanjledningens sammanträde den 11 december 2013 Kampanjledningens ledamöter Hans von Axelson (Handisam) Christine Cars-Ingels (.SE) Christina Jönsson Adrial (KB) Ove Ivarsen (LO) Ulrika Knutsson (FBR) LilliAnn Källermark (SeniorNet Sweden) Annelie Roswall Ljunggren (Folkbildningsförbundet) Claes Olof Olsson (Sambruk) Mikael von Otter(IT&telekomföretagen) Ann Wiklund (Samordnare för regionbiblioteken i Digidel) 3 ___________________________________________________________________________________________________ Samordningsgruppen om rapporten Ökad digital delaktighet I den undersökning som Digidel gjort bland partners till kampanjen har ca 75 procent markerat att samordningen/kansliet har varit av stor betydelse för arbetet. Kampanjens sk. samordningsgrupp, som är en operativ och beredande grupp, har vid mötet 2013-11-28 beslutat att som grupp bifoga denna konsekvensanalys till kansliets slutrapport. Dokumentet är gruppens samlade tankar. Helheten är mer än summan av delarna – säkra en samordningsfunktion för fortsatt nätverkssamarbete för digital delaktighet med aktörer i offentlig sektor, civilsamhället och näringslivet Arbetet med digital delaktighet har samlat många aktörer i Digidel 2013. Att kampanjen avslutas innebär inte att de som deltagit i kampanjen upphör med sina aktiviteter. Arbetet för att fler ska bli digitalt delaktiga fortsätter. Det finns ett stort engagemang och egen drivkraft hos de olika aktörerna, bibliotek, studieförbund, pensionärsorganisationer osv som garanterar detta. Men helheten blir ibland mer än summan av delarna, det har visat sig under kampanjen. Samarbete mellan deltagande parter i kampanjen har varit en framgångsfaktor som har underlättats av den samordningsfunktion som kampanjkansliet utgjort. Samarbete mellan bland andra studieförbund och bibliotek är exempel på detta. När kampanjen nu avslutas går arbetet in i ett nytt skede med långsiktigt nätverkssamarbete för digital delaktighet. Utan samordningsfunktion och centralpunkt försvåras arbetet i nätverket, som består av många aktörer i offentlig sektor, i civilsamhället och i näringslivet. Samarbetet blir svårare, mindre effektivt och begränsas lätt till de parter som finns i den egna sektorn, vilket innebär att den fulla potentialen i samarbete mellan många aktörer i olika sektorer inte tas tillvara. Med förhållandevis små medel kan detta undvikas genom att statliga medel avsätts för inrättandet av en småskalig samordningsfunktion för nätverket. Det är då lämpligt att utnyttja 4 ___________________________________________________________________________________________________ den kompetens och de nätverk som byggts upp inom Digidelkampanjens kansli. Genom den struktur som byggts upp av kansliet har nätverksträffar, arbetsgrupper och kampanjledning kommit till stånd och fungerande dialoger hållits levande. Parter som annars aldrig hade mötts har suttit vid samma bord och talat om samma frågor från olika ingångar. Större satsningar som t.ex. GetOnline Week har fått ett ordentligt genomslag, det vore illa om en kampanj som GetOnline Week inte blir av. Det är mycket lättare att få spridning och legitimitet om man ingår i något större. Genom att resurser samlats via kansliet har en uppmärksamhet och mediebevakning skapats kring frågan digital delaktighet, bl.a. genom deltagande i Almedalen, Offentliga rummet, E-förvaltningsdagarna. Genom nätverksträffarna har partnerers från olika sektorer fått en gemensam arena för att utbyta erfarenheter och kunskap, de har också varit betydelsefulla för att skapa energi för deltagande partners. Genom webbsändningar har alla som vill haft möjlighet att följa med, eller i efterhand se den inspelade versionen. Från nätverket har vi uppfattat det skapats en identitet, man är en ”digidelare”, som är viktig. Man identifierar sig med en gemensam rörelse och en viktig samhällsfråga där varje person som arbetar med insatserna faktiskt gör skillnad. Digidel.se har fungerat som ett nav och sammanhållande punkt där nyheter, erfarenheter, evenemang etc. samlats på ett och samma ställe. Webbplatsen är en plats för att hitta andra aktörer som man kan samarbete med, hitta projektupplägg som liknar det man vill göra, och en omvärldsbevakningskanal. Om digidelwebben stängs ner förloras dels dagens innehåll, dels den enande platsen med levande nyhetsflöden. Stockholm 2013-12-09 Samordningsgruppen, Digidel 5 ___________________________________________________________________________________________________ I samverkansgruppen ingår: Ann Katrin Agebäck, Centrum för Lättläst Elisabet Ahlqvist, Kungliga Biblioteket Björn Garefelt, Folkbildningsrådet Karl Isaksson, Kungliga Biblioteket Eva Önnesjö, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation Therese Jansson, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation Ulrika Knutsson, Folkbildningsrådet Massood Mafan, ABF Annelie Roswall Ljunggren, Folkbildningsförbundet Kent Wallén, Nitus Ann Wiklund, samordnare regionbiblioteken i Digidel Christine Cars Ingels, Linda Sandberg och Christer Marking från Digidels kansli ingår också i samordningsgruppen men har ej deltagit p.g.a. ev. jäv, i vare sig beslutet att inkomma med en bilaga, eller bilagans innehåll och utformning. Övriga i samordningsgruppen har i samförstånd formulerat innehållet i denna bilaga. Följande partners ställer sig bakom rapporten utan kommentarer IT&Telekomföretagen gm Mikael von Otter Lättläst gm Ann Katrin Agerbäck SeniorNet Sweden gm LilliAnn Källermark Tjörns Kommunbibliotek gm Áslaug Myhrberg Partners som avstår från att lämna kommentarer Det är ganska få som meddelar att de inte kan svara. Kansliets bedömning är att många inte sett eller noterat att det ställs krav på ett svar. Därför kan ett 6 ___________________________________________________________________________________________________ utblivet svar inte tolkas som ett godkännande även om kansliet fått tydliga indikationer på att det är mångas mening. Följande partners har meddelat att de inte avser att svara: Ale bibliotek, Alefors Bara bibliotek/Svedala Hola folkhögskola Krokoms bibliotek Länsbildningsförbundet Sörmland Mullsjö folkhögskola Tanums bibliotek Trollhättans stadsbiliotek Älvkarleby folkbibliotek Kommentarer till rapporten från övriga partners Herrljunga bibliotek Jag tycker förslaget om att inrätta E-serviceverkstäder är vettigt, om det finns ekonomiska möjligheter i kommunderna till det. Citat ur rapporten nedan: "Inrätta e-serviceverkstäder i kommunerna. I e-serviceverkstaden samarbetar statliga myndigheter, kommunala myndigheter, landsting, länsstyrelse, studieförbund m.fl. till exempel med biblioteket som samordnare. Här får man ”första hjälpen” med att använda datorn, här medverkar eserviceleverantörer regelbundet för att lära ut användandet av sina e-tjänster, här erbjuds man fördjupad utbildning i internetanvändning m.m. av studieförbunden, här finns avancerad datorteknisk utrustning och program som möjliggör både utbildningar och eget ”labbande”. Genom samarbete med till exempel lärcentra och högskolebibliotek ska distansstuderande kunna få hjälp att hantera tekniken." 7 ___________________________________________________________________________________________________ Har tyvärr inte tid att mer djupgående sätta mig in i rapporten! Vänliga hälsningar, Eva-Lena Liljedahl bibliotekschef Herrljunga bibliotek tel.: 0513-172 23 Hörby kommunbibliotek Tack för rapporten. Det var verkligen en intressant läsning! Det känns väldigt välgörande att de här frågorna kommer upp på bordet och mycket verkar väldigt vettigt. Det är exempelvis oerhört väsentligt att göra en analys av lokal internetanvändning på kommunnivå. Om man inte känner till förutsättningarna kan man inte heller anpassa åtgärderna. (avsnittet Ökade kunskaper om digitalisering i samhället). Det är också angeläget att utreda myndigheters service till de som inte kan använda internet. Som det sägs senare i rapporten har 20-25 % av befolkningen läsproblem av skilda orsaker. Det finns en stor och uppenbar demokratirisk i detta. Riktigt entusiastisk blir jag när jag läser förslaget att inrätta e-centra i samhällen, ex på bibliotek. Jag har själv sett det fungera i Holland för flera år sedan. Det är rätt väg att gå. Och jag tror inte att det är endast lässvaga, funktionshindrade och invandrare som behöver hands-on hjälp och rådgivning. Som verksam i informations- och kultursektorn (bibliotekarie) så kan jag själv ibland känna mig villrådig inför alla nya lagringsformer, tillämpningar, ombyggda hemsidor och ny teknik. Det krävs dedikerad specialutbildad personal på plats som kan arbeta med detta. Koppla dessutom e-verkstäderna ihop med den kommande tredje industriella revolutionen (3D-skrivare.Läs boken Makers av Chris Anderson) till verkstäder med 3d-skrivare. Då har vi en nationell infrastruktur som kan stimulera till småföretagande och kreativ kraft. Då kan kanske fler människors hantverkskunnande utnyttjas på ett nytt sätt? 8 ___________________________________________________________________________________________________ Jag kan intyga att biblioteken har många besökare som av olika anledningar har behov av extra hjälp. Vi hjälper redan nu många – men med ett e-centrum och folk på plats som ska jobba med just detta hade verksamheten/samhället utvecklats mycket. Det finns också en intressant koppling i avsnittet Medborgarstöd genom eservice till verkstäder. Koppling bibliotek – lärcentra och högskolebibliotek. Vårt bibliotek har redan ett samarbete med Kristianstad Högskola och inom några år är det möjligt att vi delar lokal med det lokala Lärcentret. I slutet av förslagsraden talas det om läsombud som ska hjälpa samhällets mest utsatta grupper. Det tror jag är lovvärt. Det man bör tänka på är som föreslås att vidareutbildning för läsombud ges genom ex e-centra. Sen kan det vara så att läsombudens tid är begränsad. Jag tror att det verkligt viktiga i sammanhanget är att skapa fungerande e-centra på bibliotek ihop med andra aktörer. Åter en gång – tack för intressant läsning. Vänliga hälsningar Måns Söderberg Bibliotekarie Folkbibliotek i Norrbotten Här kommer ett par kommentarer från folkbibliotek i Norrbotten. Få har svarat men jag skickar er det som har inkommit i alla fall. Folkbiblioteken upplever att det är positivt om medel tillskjuts för ökade personalresurser för att arbeta med digital delaktighet. Det är däremot problematiskt att tillsätta anställningar för tre år som man sedan måste säga upp eftersom man ser det som en lösning för tre år. Biblioteken har oftast inte möjlighet att förlänga sådana tjänster. I så fall krävs en kommunal långsiktig satsning efter projekttiden. 9 ___________________________________________________________________________________________________ E-serviceverkstäder låter fint, men kanske hellre att biblioteken kunde bli en slags fysisk mötesplats för detta arbete, eftersom de redan finns och redan arbetar med att ökan den digitala delaktigheten gentemot besökare och utifrån deras behov. Någon måste ju hålla ihop en sådan här e-serviceverkstad vilket biblioteken kan göra. Hälsningar / Báhcet dearvan / Terveisin / Tervheiset Birgitta Markusson Länsbibliotekschef Folkuniversitet Folkuniversitetet ställer sig bakom förslagen i Digidels rapport. Kampanjen har satt fokus på verksamhet som vi bedriver för digital delaktighet och förstärkt den, vilket har varit positivt. Klara Johansson Leksands bibliotek Här kommer en kort kommentar från Leksands bibliotek till Digidels slutrapport: Från Leksands bibliotek/kommun håller vi med i det som står i rapporten. De förslag och rekommendationer som görs i rapporten är verkligen genomtänkta och ser de behov som finns vad gäller digital delaktighet i samhället. På Leksands bibliotek har vi märkt en allt större efterfrågan på tjänster som boka en bibliotekarie/IT-handledning från främst äldre. Vi tror att många av de frågor som kommer upp under "boka en bibliotekarie" kunde lösas med t.ex. E-serviceverkstad på biblioteket och IT-support direkt. Det är angeläget att kommuner, arbetsgivare, arbetsförmedling m.fl. satsar på sådana här insatser med tanke på den digitalisering som sker just nu i samhället. Fler och fler måste bli digitalt delaktiga eller digitalt inkluderade för 10 ___________________________________________________________________________________________________ att klara av vardagen. Är man inte digitalt delaktig så står man utanför samhället och får bland annat inte tillgång till all samhällsinformation som man skulle få om man var digitalt delaktig. Med vänlig hälsning, Linda Linda Sävhammar Bibliotekarie, Leksands bibliotek LO Vi från LO tycker rapporten är välskriven och intressant. En digitalisering av samhället skulle spara mycket pengar och öppna nya möjligheter för social interaktion, ökad demokrati och kanske annat också men kräver insatser för att gå att genomföra fullt ut. Vår inställning är att det är samhällets ansvar att se till så detta blir gjort. Resurser måste ställas till förfogande från samhällets sida för att alla invånare i Sverige ska bli digitalt delaktiga, eller få digital assistans när de så behöver. Det är inte upp till var och en att ta det steget. Av de förslag som finns i slutet på rapporten tycker vi två är särskilt intressanta: 1. Folkbildning Studieförbunden har en lång tradition av denna metod. Arbetar- och fackföreningsrörelsen har under många år framgångsrikt samarbetat med ABF när viktiga förändringar sker i samhället. Studiecirkeln har varit nyckeln till folkbildning men nya former som kurser, temadagar och inspirationsföreläsningar fungerar också väl idag. 70% av den miljon svenskar som använder internet sällan eller aldrig är inte intresserade. Genom folkbildning som är "fritt och frivilligt" är det möjligt att nå många av dem. 2. Digital delaktighet på arbetsmarknaden Insatser som kan göras för att få fler att komma in på arbetsmarknaden är bra. Det finns alldeles för många som är arbetslösa vilket beror på många saker där IT är en faktor. Arbetslösa behöver hjälp och stöd för att lära ny teknik. Kompetensutveckling av anställd personal är viktigt men på stora delar av 11 ___________________________________________________________________________________________________ arbetsmarknaden existerar det knappt. Kurser i IT som är anpassade för arbetsplatsen skulle kunna spela stor roll. Mvh Bosse Carselid Länsbiblioteket Sörmland Det är bra med den sammanfattning som rapporten ger om delaktigheten i det digitala samhället. Det bästa och viktigaste i rapporten är de förslag som finns sammanställda. Förslagen är tydliga, ofta uppföljningsbara och bygger vidare på den erfarenhet som kampanjen Digidel gett oss alla. Med vänliga hälsningar från Länsbibliotek Sörmland genom Anneli Reinhammar Länsbiblioteket i Östergötland Länsbibliotekt i Östergötland har ansvaret att samordna Digidel 2013 i Östergötland och har erhållit projektmedel från regionförbundet Östsam, projektet avslutas augusti 2014. Slutrapportens förslag till olika åtgärder är bra. De visar bl a på att det behövs fortsatt samordning på nationell nivå för att stärka det arbete som utförs i landets kommuner. Det finns ingen möjlighet för enskilda kommuner att uppnå alla de effekter som ett nationellt samlat nätverk kan uppnå. Inte heller finns det någon möjlighet för landets kommuner att ha kontakter med näringsdepartementet och olika myndigheter för att driva det nödvändiga arbetet som behövs för att få 1,1 miljoner människor digitalt delaktiga. För Östergötlands del handlar det om 55 000 personer. Det gamla talesättet: Tillsammans är vi starka, gäller, och hoppas vi, kommer att fortsätta gälla för att få fler delaktiga i it-samhället. 12 ___________________________________________________________________________________________________ Linköping 2013-12-06 Kerstin Olsson Länsbibliotekarie Kira Berg Projektledare Digidel 2013 Östergötland Medborgarskolan Region Ost Jag ser gärna att studiecirklarna kan fortsätta Digidelsatsningen och förlänga för att hinna hålla fler Digidelkurser i fortsättningen, enligt förslaget i rapporten. Med vänliga hälsningar Liv Widmark Kurskoordinator PTS (Post- och telestyrelsen) Bilaga till rapporten Ökad digital delaktighet – förslag från Digidel 2013 PTS arbetar med att öka den digitala delaktigheten inom ramen för vårt uppdrag att upphandla elektroniska kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning och att finansiera utvecklingsprojekt och andra insatser för ökad tillgänglighet och användbarhet inom it och elektronisk kommunikation. PTS är partner i Digidel 2013. Däremot har vi inte varit aktiva inom kampanjen eller medverkat i arbetet med rapporten. Av det skälet tar vi inte ställning till de rekommendationer och förslag som slutrapporten lyfter fram. Detta gäller också de förslag där PTS nämns. Konsumentmarknadsavdelningen Robert Hecht SeniorNet Salem 13 ___________________________________________________________________________________________________ Jag är ledsen att jag inte svarat tidigare. Jag har läst hela rapporten och förslagen och jag tycker det framkommer en massa fina idéer om hur man kan jobba vidare. När det gäller äldre som vi jobbar med i SeniorNet Salem så är de flesta friska och inte så funktionshindrade heller, men de kan ju bli och flera blir sannolikt det ganska snart flera av dem. Vi ser det som utomordentligt viktigt att de som idag pensioneras kommer med på tåget snabbt. Många tror att de behärskar IT men har egentligen bara suttit och ”tabbat” i ett formulär dvs de kan tangentbordet, stäng och slå på dator och inte mycket mer. Det blir ofta en chock för dem när de inser att nu finns ingen "help desk” längre. För oss som jobbar ideellt med seniorer från 55+ till 90 + är det en utmaning , vi skall dels utbilda oss själva för att hänga med i de allt snabbare svängarna inom IT, dels ta hand om alla de seniorer som behöver hjälp och där det behövs en bra och speciell pedagogik för att få med dessa på tåget. Förslag: Utred behovet och omfattningen av utbildning av ”friska” äldre. Det behövs utbildningsinsatser av pedagogisk natur för att våra handledare skall kunna utbilda på ett bra sätt, detta torde gälla alla som skall utbilda äldre och funktionshindrade kring IT-användning. Förståelse för äldres behov såsom långsammare inlärning, svårt att höra och se, lätt att glömma och ofta en stor rädsla för att göra bort sig kräver mycket av oss som jobbar med seniorer och det finns vad jag vet ingen nationell ” manual” eller utbildning i detta ämne. England har en del och Finland men Sverige skulle verkligen behöva en skärpning. Förslag: Se till att det utvecklas ett koncept för hur äldre skall lära ut IT till andra äldre samt rent generella råd om hur inlärning sker hos de som kommit en bit i livet. 14 ___________________________________________________________________________________________________ Lägg krut på att förklara för kommunalpolitiker , landstingspolitiker vad de kan tjäna på att supporta IT-utbildning. Kunskapen och IT- mognaden inom politiken och offentliga sektorn är i många fall mycket liten och kan förbättras Ja detta var kort vad jag kom på. Ni har gjort ett jättebra jobb och jag önskar lycka till i fortsättningen. Om du vill använda något i denna text så går det bra att omforma precis som du vill Med vänlig hälsning Lena Seger Klubbadministratör v.ordf SeniorNet Salem SeniorNet Södermalm För de många människor som fortfarande står utanför IT-samhället är trösklarna stora. Köpa dator eller surfplatta, skaffa internetabonnemang, lära sig använda utrustningen. Förslagen i Digidels slutrapport är helt i linje med SeniorNet Södermalms strävan att jämna vägen för de som fortfarande står utanför. Med vänlig hälsning Bo Zetterberg SeniorNet Södermalm SPF Kungsholmen -ST:Göran ”Vad gäller rapporten tycker vi att det är bra att det kommer fram hur svårt det kan vara med IT för vissa grupper och det ser ut som om det gjorts mycket i landet. Men tyvärr har alltså inget nått fram till oss, trots att vi varit mycket öppna och hoppfulla inför möjligheterna. Våra möjligheter ser precis likadana ut som före Digidel.” 15 ___________________________________________________________________________________________________ Birgitta Jonsson Stadsbiblioteket i Halmstad/Kunskap&Demokrati Jag är väldigt imponerad av slutrapporten från Digidel. Den lyckas belysa en bredd av aspekter utan att förlora djupet i analysen. Den lyckas ta till vara mångas konkreta erfarenheter och ändå få en helhet av det. Särskilt klart belyser rapporten de digitala landvinningarna som ett tveeggat svärd: oanade möjligheter, besparing och effektivisering för de flesta, men samtidigt fördjupat utanförskap för redan resurssvaga individer. Inte minst giller jag hur man vänder på perspektivet i avsnittet om personer med lässvårigheter: …Det uppstår en negativ blandning av lässvårigheter och teknikstress. Och samtidigt – för många med lässvårigheter innebär ny teknik fantastiska möjligheter att läsa, lära och kommunicera. Klockrent argument varför vi ska bemöda oss på digital delaktighet! Även när det gäller lösningsförslagen är rapporten föredömligt konkret med förslag på ansvar och samverkan. Men den förmedlar dessutom idéer och incitament att redan nu vidareutveckla det lilla, verksamhetsnära sammanhanget. Biblioteken lyfts ofta fram och det är alldeles rätt, eftersom det där finns en mångfald av insatser att bygga vidare på. Tack alltså för en väl genomarbetad rapport som även blivit ett fantastiskt arbetsmaterial! Benedicte Södergren Bibliotekarie SKL (Sveriges kommuner och landsting) Kommentarer till förslag i Digidels slutrapport ”Ökad digital delaktighet” 16 ___________________________________________________________________________________________________ Sveriges kommuner och Landsting vill framhålla betydelsen av det arbete som gjorts inom ramen för Digidel-kampanjen. Genom engagerat arbete på lokalnivå i regioner, kommuner, folkbibliotek, studieförbund och eldsjälar har kampanjen uppnått målet att göra 500 000 fler digitalt delaktiga. I rapporten lämnas ett antal förslag, SKL väljer här att kommentera några av dem. Först vill vi lyfta fram den handlingsplan som SKL har tagit fram för perioden 2013-2015 ”Digitala vägen till morgondagens välfärd” där bl.a. vikten av digital delaktighet tas upp. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet Handlingsplanen Digitala vägen till morgondagens välfärd är en konkretisering av Strategi för eSamhället, som Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) styrelse ställde sig bakom i april 2011. Planen sträcker sig över perioden 2013–2015 och pekar ut 32 viktiga initiativ med förväntade lägen år 2015, som SKL ska driva och samordna. Initiativen är viktiga steg på vägen mot morgondagens välfärd och strävar mot de tre övergripande målen för esamhället: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Initiativen presenteras under respektive mål samt under följande programområden: Skola och lärande, Näringsliv och arbete, Samhällsbyggnad, transporter och miljö, Demokrati och delaktighet samt Strukturella förutsättningar. Här är två exempel på hur målen i handlingsplanen: 17 Digital kompetens en nödvändighet för alla. Ska Sverige som nation och varje elev som individ vara framgångsrika i det framtida globala samhället är det av central vikt att samtliga skolor deltar i denna förändringsprocess. Vi måste använda de möjligheter tekniken ger till att utveckla både verksamheten i stort, men framförallt alla som verkar i skolan så att de har den kompetens som behövs för att leva och verka i e-samhället. Det är ett tydligt uppdrag till skolan att utveckla generella framtids-kompetenser på samma sätt som varje elev ska utveckla kunskap i ämnen och nå målen. ___________________________________________________________________________________________________ Digital kompetens är lika självklart som att läsa och skriva. Trots den höga användningen av internet i Sverige är det fortfarande många som upplever det svårt att använda ny teknik och de digitala tjänster som finns. Orsakerna kan vara att användaren behöver stöd i att lära sig att använda tekniken, eller att tjänsterna inte är byggda med tillräckligt stort fokus på användbarhet för olika målgrupper. En annan viktig faktor är osäkerhet inför att använda personliga uppgifter såsom exempelvis bankkonto- eller kreditkortsnummer, då man inte litar på systemen. Förutom satsningar som Digidel (digital delaktighet), och Hjälpmedelsinstitutets och Post- och telestyrelsens (PTS) pilotprojekt ”Itsupport för äldre och funktions-hindrade” så gör bibliotek, kontaktcentra och medborgarkontor runt om i landet en stor folkbildningsinsats för att sprida digital kompetens och få fler att delta i e-samhället. Det initiativ som SKL har i handlingsplanen för digital delaktighet uttrycks på följande sätt: Målet för hela kampanjen Digidel som startade 2011 är att fram till hösten 2013 få 500 000 fler att använda internet. Fram till 2015 ska ytterligare 200 000 använda internet. För genomförandet av handlingsplanen behövs, förutom att SKL tar initiativ, driver på och samordnar; lokalt ansvarstagande för regional och nationell samverkan, nationellt koncerngemensamt samarbete inom offentlig sektor, gemensamma upphandlingar, erfarenhetsutbyte och mötesplatser. I rapporten ”Ökad digital delaktighet” som innehåller ett antal förslag omnämns SKL i några förslag. Vi kommenterar några av dem här. Förslag: Digidel föreslår att SKL aktivt verkar för att medel för ökad personalresurs till folkbiblioteken för arbetet med digital delaktighet avsätts under 3 år med 30 mkr per år och att SKL föreslår ett lämpligt sätt att fördela dessa medel. Digidel föreslår också att bibliotekens behov av tillgång till översättningar till andra språk än svenska ses över i syfte att skapa en samlad nationell service, samt att ett program för teknikutveckling med fokus på offentlig miljö som bibliotek, och behov hos personer med funktionsnedsättning inleds. 18 ___________________________________________________________________________________________________ Förslag: Inrätta e-serviceverkstäder i kommunerna. I e-serviceverkstaden samarbetar statliga myndigheter, kommunala myndigheter, landsting, länsstyrelse, studieförbund m.fl. till exempel med biblioteket som samordnare. Här får man ”första hjälpen” med att använda datorn, här medverkar eserviceleverantörer regelbundet för att lära ut användandet av sina etjänster, här erbjuds man fördjupad utbildning i internetanvändning m.m. av studieförbunden, här finns avancerad datorteknisk utrustning och program som möjliggör både utbildningar och eget ”labbande”. Genom samarbete med till exempel lärcentra och högskolebibliotek ska distansstuderande kunna få hjälp att hantera tekniken. Kommentar: Det är helt klart att biblioteken spelar en viktig roll i arbetet med att öka den digitala delaktigheten. Det är ofta till biblioteket invånare vänder sig för att få hjälp med frågor som rör användning av Internet. De frågor som ställs berör till viss del den verksamhet som kommunen bedriver men också till stor del sådant som andra samhällsaktörer ansvarar för t.ex. bankärenden, kontakt med statliga myndigheter. SKL:s utgångspunkt är att det är varje kommun som bäst kan ta ställning till vilka insatser som gör störst nytta lokalt. Det kan vara satsningar på bibliotek eller e-serviceverkstäder men lika gärna på medborgarkontor, servicecenter m.fl. Det arbete som gjorts på lokal nivå under Digidel kampanjen visar att det inte finns någon konceptlösning som passar överallt. Genom att utgå från lokala förutsättningar och förhållanden, samverka med andra lokala aktörer som studieförbund m.fl. uppnås största nytta. Förslag: Digidel föreslår att de offentliga arbetsgivarna Arbetsgivarverket och SKL görs uppmärksamma på behovet av insatser för IT-kompetensutveckling. Flera undersökningar visar att många anställda har otillräcklig förmåga att hantera de IT-system som används i företag och myndigheter. Förväntade vinster med IT-investeringar realiseras inte fullt ut i verksamheten. Samtidigt kan bristande kompetens vara ett arbetsmiljöproblem för enskilda anställda när deras kompetens inte möter verksamhetens krav. 19 ___________________________________________________________________________________________________ Kommentar: Frågan är inte ny för SKL, den synliggörs bl.a. i handlingsplanen ”Digitala vägen till morgondagens välfärd”. Huvudförutsättningen för ett modernt arbetssätt är att man från början av en arbetsprocess arbetar med digitala arbetsflöden; allt ifrån hantering av förskolekö och dokumentation inom hemtjänsten till patientjournalnoteringar och synpunkter på en trasig gatlykta. Det digitala arbetssättet förbättrar möjligheterna till att enkelt följa upp verksamheten, säkerställa kvalitet och öka effektiviteten. När arbetslivet alltmer digitaliseras behöver medarbetares digitala arbetsmiljö lyftas för att förhindra frustration och förlorad arbetstid till exempel när system och hårdvara krånglar eller när medarbetare inte har rätt kompetens. Center för e-samhället Anders Nord Studiefrämjandet Jag är nöjd på alla vis med Digidel… Med vänlig hälsning Anne Westman ULVIS (Unga Lär Vuxna Internet på deras eget Språk) För sex år sedan började vi hjälpa vuxna att lära sig använda datorer och internet. Eftersom det blev fler och fler som kom till oss bad vi ungdomar i vår omgivning att komma och hjälpa till. Så småningom sökte vi och fick lite pengar från .SE för att betalade arvode till ungdomarna och när kampanjen Digidel bildades gick vi med. 20 ___________________________________________________________________________________________________ Som en liten ideell förening känner vi oss stolta över att vi deltagit i Digidels kampanj som har skapat en bild där vi kan se bland annat att den digitala delaktigheten ökat i landet tack vare Digidels kampanjen. Vi har till och med 2013 utbildat 245 vuxna elever att börja använda datorer och internet med hjälp av 36 ungdomar, 4 olika datorlärare hjälpte till vid olika tillfälle, en projektledare var närvarande vid varje kurstillfälle. Rekommendationer och förslag Vi tycker att alla Digidels förslag i rapporten är bra och behövs för att främja digital delaktighet. Vi gillar särskilt det förslaget som säger att det behövs lokal statistik, helst på kommunal nivå om hur många invånare som inte använder internet. Vi stöter på attityder i vårt arbete att det är den enskildes ansvar att lära sig själv digitalteknik. Vilket vi tycker är omöjligt för vår målgrupp. De flesta skäms när de kommer till oss för att de inte är digitalt delaktiga Varje ungdom hos oss hittar själva sina 2 elever och håller studiecirklar för dem i vår förening. Ungdomarnas vuxna elever har olika utbildningsbakgrund, de är män och kvinnor, äldre och yngre och de flesta är utrikesföda. En del av dem kan inte svenska men deras svenska brukar vara bättre och bättre under kursens gång och alla lär sig datorer och internet. Digidel med sin kampanj har visat bland annat att det är lönsamt för samhället att se till att alla ska lära sig använda digitalteknik. Olika metoder behövs också för olika människor och en central institution för digitaldelaktighet skulle fylla en viktig funktion i framtiden. Tack vare Digidels kampanj har många blivit digitalt delaktiga. Uppsala 12 december 2013 Stojka Lakic Projektledare ULVIS Volontärbyrån 21 ___________________________________________________________________________________________________ Volontärbyrån, partner i kampanjen Digidel här kommer några reflektioner på några av förslagen. Kommentarer på slutrapportens förslag: Förslag: Utred möjligheten att skapa en gemensam resurs för digitaliseringsfrämjande insatser, som kan vara både handlingsorienterade och analytiska, där aktörer från IT företagen, PTS, Handisam, UHR, Digidel (eller.SE), FBR och KB ska ingå och bidra med ekonomiska medel och ansvara för uppföljning och analys. Det är glädjande att Linnéuniversitet i lyfter fram det civila samhällets organisationer som de viktigaste aktörerna även i framtiden, tillsammans med vissa myndigheter, institutioner. Volontärbyrån anser att föreningslivet har en stark och stor roll i att öka den digitala delaktigheten i samhället och också är de aktörer som framförallt når de grupper som idag står utanför den digitala delaktigheten. Vi tror på samarbeten där de båda partnerna får ge uttryck för sina styrkor och fria händer för föreningslivet att själva besluta vilka slags aktiviter som ger bäst resultat när det gäller hur medel ska fördelas. Förslag: Utred möjligheten att permanenta nationella satsningar på opinionsbildande kring digitalt innanförskap, som komplement t.ex. som en form av återkommande E-medborgarveckor där offentliga aktörer samarbetar med aktörer som möter medborgarnas efterfrågan om stöd i användandet av e-tjänsterna. Att ordna kampanjer och nationella satsningar är ett sätt att nå ut, dock tror vi att kampanjer riskerar att bli kortlivade och intensiva och ibland inte når den målgrupp som de är avsedda för, att permanenta aktiviteter i det dagliga arbetet som föreningar, myndigheter och institutioner gör tror vi är en långsiktigare lösningar. Kampanjer är bra men i lägen där det måste prioriteras vart pengarna ska gå tror vi andra typer av insatser ger med effekt, exempelvis att ständigt påminna sig hur vi kan i våra befintliga verksamheter nå de som idag inte är digitalt delaktiga och ha med dessa målgrupper i andra projekt. Förslag: Utred möjligheten att i regleringsbrev uppdra åt myndigheterna Folkbildningsrådet, KB och nätverket Digidel att i samråd med Handisam, PTS och MTM och regeringens Digitaliseringskommission ansvara för insatser som 22 ___________________________________________________________________________________________________ syftar till att överbrygga digitala klyftor och främja innanförskap i digitala miljöer. Ett fåtal myndigheter bör få samordningsansvar. Samverkan med frivilligorganisationer och aktörer i civilsamhället bör ingå. Att det civila samhället finns med som en aktör ser vi som mycket positivt Förslag: Digidel föreslår att förutsättningarna utreds för att minska ekonomiska hinder för enskilda att göra insatser i ideella former för att motivera icke-användare att lära sig använda internet. Kommentar: Vi ser att det ideella engagemanget är och bör vara ideellt och att insatser bör ske inom föreningslivet som i många fall ersätter sina frivilliga med utlägg som respengar och liknande. Men vi vill poängtera att forskning och vår erfarenhet visar att det ideella engagemanget sällan är avhängigt små ekonomiska ersättningar. Ideellt engagemangets värde är att det är genomförs av just en egen fri vilja utan ekonomisk drivkraft, lusten kan snarare minska om ekonomisk ersättnings blir ett argument för att engagera sig, då en person börjar ifrågasätta sin insats och jämför det med vilken ekonomisk vinning det ger. Vinningen för de ideella är oftast så mycket högre att de ideella inte mäter sina insatser på det sättet. Vi hoppas vi förstått förslaget korrekt. Bilageförteckning Bilaga 1. Begäran om kommentarer till partners. Bilaga 2. Förteckning av partners. Bilaga 3. Kommentarer från PTS 23 ___________________________________________________________________________________________________ Bilaga 1. Begäran om kommentarer till partners Följande brev med påminnelse har gått till samtliga parnters. Hej partner! Vad tycker du? Idag har Digidels slutrapport blivit klar och finns på http://www.digidel.se/wordpress/wpcontent/uploads/Slutrapporten-v8.5.pdf I den har kansliet fört samman olika förslag till åtgärder för att öka den digitala delaktigheten i Sverige. Förslagen kommer från flera partners och bygger på erfarenheter från arbetet i kampanjen. Det här brevet går bara till partners i Digidel2013. Det är en uppmaning till kampanjens parters att säga sin mening om rapporten och om förslagen. Svaren blir en bilaga till rapporten. Syftet är att det ska framgå av rapporten vad kampanjens partners anser om förslagen. Det är lätt att tro att den som inte lämnar svar gillar rapporten. Så om du inte kan eller vill svara, skicka ett mail till [email protected] om det För att ditt svar ska finnas med i den slutliga sammanställningen behöver kansliet det senast den 9:e december. När den är klar kommer rapporten att lämnas till regeringen. //Linda via Digidels kansli 24 ___________________________________________________________________________________________________ Bilaga 2. Förteckning av partners i kampanjen .SE ABF Blekinge ABF Borlänge Nedansiljan ABF Dala Finnmark ABF Huddinge ABF J/H (Strömsund) ABF JH ABF JH ABF Malmö/Lomma ABF Mitt i Lappland ABF MittSkåne ABF Skaraborg ABF Skåne Nordost ABF stockholm ABF Sydvästra Götaland ABF Sörmland ABF Västerås ABF Västra Västmanland ABF Örebro län ABF Östergötland ABF Östergötland ABF Östra Småland/Öland ADEO CARE AB AHN Akalla Husby Nätort Avesta kommun Axbom Innovation AB Bambuser AB Behandlade Ord Bib. Ale bibliotek Bib. Alingsås bibliotek Bib. Alvesta bibliotek Bib. Arboga bibliotek Bib. Arkenbiblioteket Bib. Arvika Bibliotek Bib. Askersunds bibliotek 25 ___________________________________________________________________________________________________ Bib. Biskopsgårdens bibliotek Bib. bjurholms bibliotek Bib. Borgholms Bibliotek Bib. Boxholms bibliotek Bib. Bromölla bibliotek Bib. Båstads bibliotek Bib. Centralbiblioteket Bib. Dals-Eds folkbibliotek Bib. Enköpings kommunbibliotek Bib. Ersbodabiblioteket Bib. Eskilstuna stadsbibliotek Bib. Eslövs bibliotek Bib. Eslövs stadsbibliotek Bib. Fagersta bibliotek Bib. Falkenbergs bibliotek Bib. Falköpings bibliotek Bib. Falu stadsbibliotek Bib. Finspångs bibliotek Bib. Folkbiblioteket i Heby Bib. Forshaga bibliotek Bib. Gislaveds Bibliotek Bib. Gnesta bibliotek Bib. Götene kommunbibliotek Bib. Halmstads stadsbibliotek Bib. Hedemora stadsbibliotek Bib. Herrljunga bibliotek Bib. Holmsunds bibliotek Bib. Hylte folkbibliotek Bib. Hässleholms bibliotek Bib. Högsby kommunbibliotek Bib. Jämtlands läns bibliotek Bib. Jönköpings stadsbibliotek Bib. Kalmar stadsbibliotek Bib. Karlsborgs bibliotek Bib. Katrineholms bibliotek Bib. Kinda Bibliotek Bib. Knivsta bibliotek 26 ___________________________________________________________________________________________________ Bib. Kramfors kommunbibliotek Bib. Kristianstad bibliotek Bib. Krokoms bibliotek Bib. Kungliga biblioteket Bib. Kungälvs bibliotek Bib. Köpings stadsbibliotek Bib. Laholms bibliotek Bib. Landskrona Stadsbibliotek Bib. Leksands bibliotek Bib. Lerums bibliotek Bib. Lessebo bibliotek Bib. Lidingö stadsbibliotek Bib. Limhamnsbiblioteket Bib. Lindesbergs bibliotek Bib. Lindängenbiblioteket Bib. Lindängens bibliotek Bib. Linköpings stadsbibliotek Bib. Ljungby kommunbibliotek Bib. Lunds stadsbibliotek Bib. Lycksele bibliotek Bib. Lysekils stadsbibliotek Bib. Läns- och regionbiblioteken Bib. Länsbibliotek Dalarna Bib. Länsbibliotek Gävleborg Uppsala Bib. Länsbibliotek Sydost, Blekinge Länsbildningsförbund och Kronoberg Länsbildningsförbund Bib. Länsbibliotek Östergötland/Bildningsförbundet Östergötland Bib. Länsbiblioteket i Västerbotten Bib. Länsbiblioteket i Örebro län Bib. Länsbiblioteket på Gotland Bib. Länsbiblioteket Västernorrland Bib. Malungs bibliotek Bib. Melleruds Bibliotek Bib. Mjölby bibliotek Bib. Motala bibliotek Bib. Mölndals stadsbibliotek Bib. Mönsterås bibliotek 27 ___________________________________________________________________________________________________ Bib. Mörbylånga Kommunbiliotek Bib. Nordmalings bibliotek Bib. Norrbottens länsbibliotek Bib. Norrköpings stadsbibliotek Bib. Norsjö bibliotek Bib. Nybro Bibliotek Bib. Nyköpings stadsbibliotek Bib. Nynäshamns bibliotek Bib. Nässjö bibliotek Bib. Olofströms bibliotek/Studiecentrum Bib. Orusts kommunbibliotek Bib. Osby bibliotek Bib. Partille bibliotek Bib. Ronneby bibliotek Bib. Sala stadsbibliotek Bib. Salems bibliotek Bib. Sambiblioteket Bib. Sandvikens Folkbibliotek Bib. Sigtuna kommuns folkbibliotek Bib. Skellefteå Stadsbibliotek Bib. Smedjebackens bibliotek Bib. Sollefteå bibliotek Bib. Sollentuna kommun Bib. Sorsele bibliotek Bib. Stenungsunds bibliotek Bib. Stifts- och landsbiblioteket i Skara Bib. Stockholms stadsbibliotek (SSB) Bib. Stockholms stadsbibliotek/ Skärholmsenheten Bib. Sundsvalls stadsbibliotek Bib. Säters bibliotek Bib. Söderköpings stadsbibliotek Bib. Sölvesborgs bibliotek Bib. Tanums bibliotek Bib. Tegsbiblioteket, Umeå kommun Bib. Timrå bibliotek Bib. Tjörns kommunbibliotek Bib. Tornedalens bibliotek 28 ___________________________________________________________________________________________________ Bib. Torsås Folkbibliotek Bib. Trollhättans Stadsbibliotek Bib. Tyresö bibliotek Bib. Töreboda bibliotek Bib. Uddevalla Stadsbibliotek Bib. Ulricehamns stadsbibliotek Bib. Upplands-Bro bibliotek Bib. Uppsala Stadsbibliotek Bib. Vadstena bibliotek Bib. Valdemarsviks bibliotek Bib. Vallentuna bibliotek Bib. Varbergs Bibliotek Bib. Vaxholms stadsbibliotek Bib. Vellinge bibliotek Bib. Vilhelmina folkbibliotek Bib. Vimmerby bibliotek Bib. Vindelns kommunbibliotek Bib. Vuxna i Lärande (ViL) Kortedala bibliotek Bib. Vuxna i Lärande (ViL) Västra Frölunda bibliotek Bib. Värnamo bibliotek Bib. Västerviks kommunbibliotek Bib. Västerås stadsbibliotek Bib. Växjö bibliotek Bib. Ydre kommunbibliotek Bib. Ålidhemsbiblioteket Bib. Årebiblioteken Bib. Åstorps bibliotek Bib. Åtvidabergs kommunbibliotek Bib. Älmhults bibliotek Bib. Älvkarleby folkbibliotek Bib. Öckerö bibliotek Bib. Ödeshögs kommunbibliotek Bib. Örebro Stadsbibliotek Bib. Östersunds Bibliotek Bibliotek Botkyrka Bibliotek Hudddinge Bibliotek i Åsele 29 ___________________________________________________________________________________________________ Bibliotek Nacka Forum Bibliotek Sundbyberg Biblioteken i Burlöv Biblioteken i Karlskrona Biblioteken i Kungsbacka Biblioteken i Kävlinge Biblioteken i Ludvika Biblioteken i Staffanstorps kommun Biblioteken i Södertälje Biblioteken i Vaggeryds kommun Biblioteket i Gävle Biblioteket i Haninge kulturhus Biblioteket i Lycksele Biblioteket i Åmål Birka folkhögskola Bittes Musik och Event Botkyrka kommun Bredbandskollen Burning Umbrellas Cela Centrum för lättläst CeSam Blekinge/NetPort.Karlshamn citygbg.se Conweb development and education Delning.nu Digisam / Riksarkivet DigIT Karslund Landskrona Digital Intelligence Scandinavia AB Digitaliseringskommissionen DIK Dragon's Lair föreningen Dyslexiförbundet FMLS Edelviks folkhögskola eLOTS HB Etiopiska Föreningen Farsta Stadsdelsförvaltning Fika Design 30 ___________________________________________________________________________________________________ Film på Gotland Finska Folkhögskola i Göteborg Folkbildningsförbundet Folkbildningsrådet Folkhögskolan i Angered Folkuniversitetet i Stockholms Kommun Folkuniversitetet i Umeå Kommun Folkuniversitetet i Västerås Folkuniversitetet Landskrona Folkuniversitetet Väst Fornby folkhögskola Forss Webservice AB Frekvens Produktion AB Frida Nelhans, Interaktionsdesign och sociala medier Förebyggande enheten Föreningen Norden Gotlands folkhögskola GR - Göteborgsregionens kommunalförbund Gävle kommun Hagdahlska huset - Seniorcenter Handikappförbunden Handisam Happsan AB Helsjöns folkhögskola HGF Region Norra Skåne Hittaupplevelse Halland Hjo folkhögskola Hjälmared folkhögskola Hjälpmedelsinstitutet Hola folkhögskola Hyllie Park Folkhögskola Hällefors kommun Härjedalens kommun Härryda Kommun Hörby kommun ihop med SV och ABF IBM Ingesunds folkhögskola 31 ___________________________________________________________________________________________________ Inopus Internationella biblioteket Internationella Kvinnoföreningen i Malmö IOGT-NTO Logen 1868 Fyren It-guide IT-Gymnasiet Åkersberga Jidoka Innovation AB JMW Kalix folkhögskola Kista Folkhögskola KlickIT - Jönköpings län KOMEOS Kultur i Väst Kultur Skåne Kulturhuset Kåken Kulturstorm Kungsörs kommun Kunskapskryssaren AB Kvarnby folkhögskola Landsorganisationen i Sverige Lange Effektiv Kommunikation / LUCK-konceptet Lanstinget Dalarna Leksands folkhögskola Lets do it now Litorina Folkhögskola Ljungskile Folkhögskola Ljuspunkten - Blåeld Länsbildningsförbundet i Sörmland Länsbildningsförbundet Sörmland och Länsbibliotek Sörmland Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen Värmland Lärcentrum/Trollhättans stad Löftadalens folkhögskola Malmö folkhögskola Malmö högskola Malmö Lärcentrum Malmö Stad 32 ___________________________________________________________________________________________________ Malungs Folkhögskola Medborgarskolan Medborgarskolan i Linköping Medborgarskolan i Lycksele Medborgarskolan i Sundsvall Medborgarskolan i Ystad Medborgarskolan i Östersund Medborgarskolan Nord/Lycksele Medborgarskolan Nord/Skellefteå Medborgarskolan Region Väst Medborgarskolan Skellefteå Medborgarskolan Stockholmsregionen Medlefors Folkhögskola Mistat AB Mistat AB Mobilearn Mullsjö folkhögskola Mullsjö Folkhögskola Mullsjö Kommun Myndigheten för tillgängliga medier Naturskyddsföreningen NBV MittSverige NBV Mälardalen NBV Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet NBV Sydost NBV Väst NetIntegrate NevAlone AB Nitus Norbergs kommun Nordiska folkhögskolan Nyboda skola Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Nykvarns Kundcenter Orust kommun Pensionärernas riksorganisation Post- och telestyrelsen 33 ___________________________________________________________________________________________________ Radio Totalnormal Ragunda kommunbibliotek Reaktor Sydost Regionbibliotek Halland Regionbibliotek Kalmar Regionbibliotek Stockholm/Stockholms läns bildningsförbund Regionförbundet/Regionbiblioteket i Kalmar län RFHL, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende Riksantikvarieämbetet Riksförbundet FUB Riks-Klippan Roboro Rosengårds stadsdelsförvaltning Rotbygd.se / AB audiola Sambruk SDF Askim-frölunda-Högsbo SeniorNet Botkyrka Seniornet Göteborg SeniorNet Internet SeniorNet Kungsholmen SeniorNet Malmö SeniorNet Nacka SeniorNet Norrköping Seniornet Salem SeniorNet Sweden SeniorNet Södermalm SeniorNet Södertälje SeniorNet Växjö SeniorNet Östersund SeniorNet, klubb Örebro SeniorNetLidingö Sensus Mellansverige Sensus Småland Öland Sensus Uppsala-Härnösand Serbiska kulturföreningen Sloga SHIS Skol IT Skåne 34 ___________________________________________________________________________________________________ skoldatateket Social Media Club Östergötland Socialtjänsten, vård och omsorg SPF Kungsholmen-S:t Göran SPF Värmdö pensionärsförening Stadsbiblioteket, Umeå kommun Strängnäs Kommun Studiefrämjandet Gävle Dala Norr Studiefrämjandet i Falun Studiefrämjandet i Stockholm Studiefrämjandet i Stockholm Studiefrämjandet i Umeåregionen Studiefrämjandet i Östersund Studiefrämjandet Södra Lappland Studiefrämjandet Uppsala Studieförbundet Bilda Studieförbundet Bilda GävleDala Studieförbundet Bilda region sydöst Studieförbundet Bilda Syd Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk Studieförbundet Vuxenskolan i Dorotea Studieförbundet Vuxenskolan i Gotland Studieförbundet Vuxenskolan i Ljungby Kommun Studieförbundet Vuxenskolan Jämtlands län Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm Studieförbundet Vuxenskolan Värmland Studieförbundet Vuxenskolan Väst Studieförbundet Vuxenskolan Väst SV Kalmar län SV Sjuhärad, Svenljunga/Tranemo Svedala, Bara och Klågerups bibliotek Swedbank Svensk Biblioteksförening Svenska Institutet Sveriges första tekniksajt för tjejer 35 ___________________________________________________________________________________________________ Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges Släktforskarförbund Säwström Utbildning Södra Stockholms folkhögskola TechSoup Sverige Tellus fritidscenter AB testar! TILLTRO.se Tjörns Kommun Urkraft Utvecklingscentrum Viadidakt WikiSkills Winnet Sverige Volontär i Nacka Volontärbyrån Väderstad Byalag VäL Västerbottens läns bildningsförbund Västerås folkhögskola XpandiaVision Ek. för. Örebro Senioruniversitet Örebro universitet 36 ___________________________________________________________________________________________________ Bilaga 3. Kommentar från PTS 37 ___________________________________________________________________________________________________ 38
© Copyright 2024