Jörgen Lagnebo

Jörgen Lagnebo
PLANERING
OCH
BEDÖMNING
FYSIK
ÅK 9
Jörgen Lagnebo
TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9:
1 Intro Densitet
3
5
7
Lab. Densitetsbestämning
Luftens densitet
Stencil – Uppgifter på densitet
Utförande av laboration
2
Lab. Densitetsbestämning
4
Planering av laboration
6
Intro Tryck
8
Läxförhör Densitet och Tryck
9
Spikmatta
Instuderingsfrågor
Tryck i gaser
10
Tryck i vätskor
11
Arkimedes princip
12
13
Läxförhör Tryck
14
Kommunicerande kärl
Instuderingsfrågor
Rep. Elektricitet
15
Repetitionsfrågor Elektricitet
16
17
18
21
Statisk elektricitet – Demo. Bandgeneratorn
Åska
Ohms lag
Lab. Ohms lag
Instudering
22
Atomens uppbyggnad
Lab. Gnidningselektricitet
Influens – Ballongen
Instudering
Motstånd
Instudering
Läxförhör Ellära
23
Vad är ett naturvetenskapligt påstående?
24
Intro Arbete
TERMINSPLAN VÅRTERMINEN ÅK 9:
25 Laborativ undersökning i Fysik
26
Utförande av laboration
27
28
Vridmoment och hävarmar
Instudering
Läxförhör Arbete och Energi
19
29
31
Planering av laboration - Friktion
Lab. Lutande plan
Mekanikens gyllene regel
Instudering
20
30
32
33
Mekanisk energi och effekt
Lab. Mekanisk effekt
Lab. Elektrisk effekt
35
Instudering
36
Elektrisk energi och effekt
Stencil – Hur mycket energi förbrukas (och vad kostar den)?
Säkringen
Stencil – Håller säkringen?
Läxförhör Energi och Effekt
37
38
Energiomvandlingar
39
Energiomvandlingar
Förnybara och icke förnybara energikällor
Energiomvandlingar
40
Energiomvandlingar
41
Intro Atomfysik
42
43
Demo. Spektralrör
44
Atomkärnan
Isotoper
Läxförhör Atomfysik
45
Intro Kärnfysik
46
47
48
51
Halveringstid
Hur farlig är strålningen?
Fission
E= mc2
Läxförhör Kärnfysik
52
Sönderfall
Demo. GM-rör
Kol 14-metoden - Uranserien
Kärnkraftverk
Fusion
Instudering
Intro Universum
53
Instudering
54
Instudering
55
Diskutera och ta ställning
56
Diskutera och ta ställning
57
Buffert
58
Avslutning
49
34
50
Jörgen Lagnebo
Pedagogisk planering – Densitet och Tryck
Syfte:


Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp
Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt
Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle

Centralt innehåll:




Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering
Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier
Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter

Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi:


















ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet
kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av
kunna skriva ordentliga labbrapporter
känna till begreppet densitet och några olika enheter för densitet
känna till densiteten för vatten
kunna räkna ut densiteten på olika ämnen
kunna göra enkla beräkningar på tryck
kunna ge exempel från vardagen när man vill ha högt respektive lågt tryck
känna till hur trycket beror på djupet i en vätska
känna till hur trycket beror på en vätskas densitet
kunna redogöra för lyftkraften från en vätska
känna till Arkimedes princip
känna till vad som avgör om ett föremål flyter eller sjunker på en vätska
kunna redogöra för kommunicerande kärl och ge exempel från verkligheten där det används
känna till vad som ger upphov till lufttrycket
känna till vilket instrument man mäter lufttryck med
känna till hur lufttrycket varierar beroende på höjden över havet
kunna redogöra för hur trycket påverkas i en gas beroende på temperaturen
kunna redogöra för skillnaden mellan övertryck och undertryck

Arbetsmetoder:



Genomgångar/Diskussioner
Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter
Individuellt arbete
Läxförhör

Bedömning:
Diskutera och ta ställning
Planera och undersöka
Beskriva och förklara
Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det
går att arbeta systematiskt utifrån
I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt
Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser
Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras
Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter
Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens
begrepp, modeller och teorier
Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med krafter och visar på fysikaliska
samband
Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor
Jörgen Lagnebo
Pedagogisk planering – Ellära
Syfte:
 Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp
 Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt
 Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle
Centralt innehåll:





Sambandet mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering
Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier
Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi:











ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet
kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av
kunna skriva ordentliga labbrapporter
känna till hur atomen är uppbyggd och de olika delarnas laddning
veta hur lika och olika laddningar påverkar varandra
känna till begreppet statisk elektricitet och ge exempel på hur vi kan uppleva detta i vardagliga livet
kunna redogöra för hur åska uppkommer och hur man på olika sätt kan skydda sig mot åska
känna till begreppet influens
känna till begreppen spänning, ström och resistans och deras enheter
kunna göra enkla beräkningar med Ohm slag
kunna avläsa hur stort ett motstånd är med hjälp av dess färgmarkering
Arbetsmetoder:




Genomgångar/Diskussioner
Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter
Individuellt arbete
Läxförhör
Bedömning:
Diskutera och ta ställning
Planera och undersöka
Beskriva och förklara
Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det
går att arbeta systematiskt utifrån
I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt
Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser
Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras
Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter
Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens
begrepp, modeller och teorier
Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet och visar på
fysikaliska samband
Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor
Jörgen Lagnebo
Pedagogisk planering – Arbete och Energi
Syfte:
 Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp
 Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt
 Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle
Centralt innehåll:






Aktuella samhällsfrågor som rör fysik
Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering
Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier
Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi:










ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet
kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av
kunna skriva ordentliga labbrapporter
känna till vad arbete innebär i fysikalisk mening och vilken enhet man mäter det i
kunna utföra enkla beräkningar på arbete
känna till mekanikens gyllene regel och kunna ge exempel på tillämpningar i vardagen
kunna ge exempel på ledare och isolatorer och veta skillnaden mellan dessa
känna till begreppet mekanisk energi och enheten man mäter i
kunna redogöra för energiprincipen
känna till begreppet verkningsgrad
Arbetsmetoder:




Genomgångar/Diskussioner
Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter
Individuellt arbete
Läxförhör
Bedömning:
Diskutera och ta ställning
Planera och undersöka
Beskriva och förklara
Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det
går att arbeta systematiskt utifrån
I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt
Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser
Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras
Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter
Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens
begrepp, modeller och teorier
Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med krafter och hävarmar, och visar
på fysikaliska samband
Jörgen Lagnebo
Pedagogisk planering – Energi och Effekt
Syfte:
 Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp
 Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle
Centralt innehåll:
 Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden
 Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga
sammanhang
 Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering
 Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier
 Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt
 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till
fysik
Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi:










ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet
kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av
kunna skriva ordentliga labbrapporter
känna till begreppet effekt och vilken enhet man mäter effekt i
kunna göra enkla beräkningar på effekt
känna till begreppet verkningsgrad och göra enkla beräkningar på det
kunna göra enkla beräkningar på elektrisk energi
kunna använda sig av Ohms lag och Effektlagen i enkla beräkningar
känna till hur säkringar fungerar och hur mycket man kan belasta dem
kunna diskutera och argumentera för resursanvändning och dess påverkan på miljön
Arbetsmetoder:




Genomgångar/Diskussioner
Demonstrationer
Individuellt arbete
Läxförhör
Bedömning:
Diskutera och ta ställning
Planera och undersöka
Beskriva och förklara
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör teknik, miljö och samhälle och skiljer fakta från
värderingar och formulerar ställningstaganden och motiveringar och beskriver tänkbara konsekvenser
I diskussioner om energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter
och argument
Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera frågeställningar som det
går att arbeta systematiskt utifrån
I undersökningar använder eleven utrustning på ett säkert och fungerande sätt
Eleven kan jämföra resultaten med enkla frågeställningar och dra slutsatser
Eleven kan ge förslag på hur undersökningen kan förbättras
Eleven gör dokumentationer av undersökningen med skriftliga rapporter
Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens
begrepp, modeller och teorier
Eleven kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet kopplas ihop med elektricitet och visar på
fysikaliska samband
Jörgen Lagnebo
Pedagogisk planering – Energiomvandlingar
Syfte:
 Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp
 Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt
 Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle
Centralt innehåll:
 Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt
deras för- och nackdelar
 Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar
 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till
fysik
Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi:





kunna redogöra för olika energiformer och energiomvandlingar
kunna redogöra för energiprincipen
känna till begreppet verkningsgrad
ha kännedom om energianvändningen i världen
kunna skilja på förnyelsebara och icke förnyelsebara energikällor
Arbetsmetoder:
 Grupparbete
 Redovisning
Bedömning:
Diskutera och ta ställning
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör teknik, miljö och samhälle och skiljer fakta från
värderingar och formulerar ställningstaganden och motiveringar och beskriver tänkbara konsekvenser
I diskussioner om energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter
och argument
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och relevans
Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp
Planera och undersöka
Beskriva och förklara
Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens
begrepp, modeller och teorier
Eleven kan föra resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön hur man kan bidra till en
hållbar utveckling
Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor
Jörgen Lagnebo
Pedagogisk planering – Atomfysik
Syfte:
 Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp
 Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt
 Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle
Centralt innehåll:
 Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning samt strålningens påverkan på levande
organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik
 Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik
 De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet
 Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utveckling av begrepp och modeller
Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi:








ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet
kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av
kunna skriva ordentliga labbrapporter
känna till atommodellens historia
känna till atomens uppbyggnad, skal, elementarpartiklar och laddningar
känna till begrepp som atomnummer, masstal och isotoper
kunna redogöra för vad som händer när man tillför atomen energi
ha kännedom om röntgenstrålning
Arbetsmetoder:




Genomgångar/Diskussioner
Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter
Individuellt arbete
Läxförhör
Bedömning:
Diskutera och ta ställning
Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp
Planera och undersöka
Beskriva och förklara
Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens
begrepp, modeller och teorier
Eleven använder fysikaliska modeller på ett fungerande sätt för att förklara och visa samband på partiklar
och strålning
Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor
Jörgen Lagnebo
Pedagogisk planering – Kärnfysik
Syfte:
 Försöka beskriva och förklara samband i naturen och samhället med fysikens begrepp
 Genomföra undersökningar med ett naturvetenskapligt arbetssätt
 Använda dessa kunskaper för att granska information och ta ställning i olika frågor om miljö och samhälle
Centralt innehåll:
 Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning samt strålningens påverkan på levande
organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik
 Aktuella samhällsfrågor som rör fysik
 Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik
 Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utveckling av begrepp och modeller
Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi:















ha förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet
kunna utföra enklare experiment som vi drar slutsatser av
kunna skriva ordentliga labbrapporter
känna till symbolen för radioaktivitet
känna till vad som krävs för att ett ämne ska vara radioaktivt
kunna redogöra för olika typer av radioaktiv strålning, vad den består av och hur den stoppas
känna till begreppet halveringstid
känna till begreppet aktivitet och i vilken enhet man mäter aktivitet
veta hur man mäter strålning
känna till begreppen radioaktivt sönderfall och kedjereaktion
kunna utläsa och förstå sönderfallsserier
känna till på vilka sätt kärnenergi kan utvinnas och redogöra för skillnaderna
ha kännedom om hur atombomber och kärnkraftverk fungerar
kunna redogöra för Einsteins formel E = m · c2
kunna diskutera och argumentera om kärnkraft
Arbetsmetoder:




Genomgångar/Diskussioner
Demonstrationer/Laborationer med labbrapporter
Individuellt arbete
Läxförhör
Bedömning:
Diskutera och ta ställning
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör teknik, miljö och samhälle och skiljer fakta från
värderingar och formulerar ställningstaganden och motiveringar och beskriver tänkbara konsekvenser
I diskussioner om energi, teknik, miljö och samhälle ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter
och argument
Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp
Planera och undersöka
Beskriva och förklara
Eleven har kunskap om fysikaliska sammanhang och visar detta genom att beskriva dessa med fysikens
begrepp, modeller och teorier
Eleven använder fysikaliska modeller på ett fungerande sätt för att förklara och visa samband på partiklar
och strålning
Eleven kan föra resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön hur man kan bidra till en
hållbar utveckling
Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor
Jörgen Lagnebo
Pedagogisk planering – Universum
Syfte:
 Få förståelse för hur upptäckter inom naturvetenskapen format vår värld
Centralt innehåll:
 Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar
 Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling
Konkreta mål – Efter detta arbetsområde ska vi:






känna
känna
känna
känna
kunna
känna
till några naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst och jämföra dessa med andra beskrivningar
till universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling
till hur man mäter avstånd i rymden
till några olika galaxer och hur de är uppbyggda
redogöra kortfattat hur olika världsbilder har sett ut
till hur vårt solsystem har bildats
Arbetsmetoder:
 Diskussioner
 Individuellt arbete
Bedömning:
Diskutera och ta ställning
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder olika källor och för resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och relevans
Eleven kan använda naturveteskaplig information på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa
texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp
Planera och undersöka
Beskriva och förklara
Eleven kan beskriva och förklara några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor
Jörgen Lagnebo
Att skriva labbrapport.
Överskrift
Kan vara formulerad som den fråga man vill ha svar på.
Laborationsdatum skrivs längst upp till höger t.ex. 2014-02-17.
Materiel
Anteckna vad man behöver för att genomföra undersökningen/experimentet.
Kemikalier*
Anteckna vilka kemikalier som används.
Riskanalys*
Vilka risker kan finnas med experimentet och hur kan man undvika dessa?
Hypotes
Tänk igenom och skriv vad du tror att resultatet blir, och varför du tror att det blir så.
Utförande
Beskriv med ord och eventuellt bild hur man genomför undersökningen/experimentet.
Resultat
Skriv vad som händer under experimentet. Ibland får du mätvärden som ska antecknas och eventuellt skrivas i tabellform.
Slutsats
Använd resultaten från experimentet för att svara på frågan i överskriften.
Var din hypotes rätt? Ibland behöver det göras en kontroll i litteratur t ex en lärobok.
Felkällor
Vilka faktorer kan ha påverkat resultatet felaktigt?
Hur kan man förbättra experimentet för att få ett ännu säkrare resultat?
*
Ska vara med i labbrapporterna för kemi
Jörgen Lagnebo
Förmågorna som bedöms i Fysik
DISKUTERA OCH
TA STÄLLNING
PLANERA OCH
UNDERSÖKA
BESKRIVA OCH
FÖRKLARA
E
C
A
Eleven kan söka information och föra enkla
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information och föra utvecklade
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information och föra välutvecklade
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda naturvetenskaplig information
på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner
eller andra framställningar och samtala om frågor
med enkla motiveringar och föra diskussionerna till
viss del framåt.
Eleven kan bidra till enkla planeringar samt
genomföra undersökningar på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Eleven kan använda naturvetenskaplig information
på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner
eller andra framställningar och samtala om frågor
med utvecklade motiveringar och föra
diskussionerna framåt.
Eleven kan formulera enkla planeringar samt
genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt
sätt.
Eleven kan använda naturvetenskaplig information
på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller
andra framställningar och samtala om frågor med
välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna
framåt och fördjupa dem.
Eleven kan formulera enkla planeringar samt
genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt
och effektivt sätt.
Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag
på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa
detta i skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska
sammanhang och kan beskriva dessa med
användning av fysikens begrepp, modeller och
teorier.
Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några
förslag på hur undersökningen kan förbättras, och
redovisa detta i skriftliga rapporter.
Eleven har goda kunskaper om fysikaliska
sammanhang och kan beskriva dessa med
användning av fysikens begrepp, modeller och
teorier.
Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några
förslag på hur undersökningen kan förbättras, och
redovisa detta i skriftliga rapporter.
Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska
sammanhang och kan beskriva dessa med
användning av fysikens begrepp, modeller och
teorier.
Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i
vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband,
samt även kunna resonera kring kopplingar till
miljö och åtgärder för hållbar utveckling.
Eleven kan föra utvecklade resonemang där
företeelser i vardagslivet kopplas ihop med
fysikaliska samband, samt även kunna resonera
kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar
utveckling.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang där
företeelser i vardagslivet kopplas ihop med
fysikaliska samband, samt även kunna resonera
kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar
utveckling.
Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för
människan.
Eleven kan förklara och visa samband på
naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse
för människan.
Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för
människan.
Allmänna råd:
 Försök visa vad du kan i alla lägen genom att delta i diskussioner och var aktiv muntligt under genomgångar.
 Det är viktigt att genomföra alla laborationer så noggrant och ordentligt som möjligt, eftersom de hela tiden återkopplar
till teorin vi läser. Ordentliga rapporter med bra slutsatser hjälper dig att förstå faktan.
 Använd fysikens begrepp och modeller när du beskriver hur saker fungerar och hänger ihop. Utgå från dessa kunskaper
när du utvecklar dina resonemang genom att skriva utförligare då du löser svårare uppgifter och problem.
Hjälp till grunden kan du få genom att använda pedagogiska planeringar och instuderingsfrågor.
 Ha alltid rätt materiel med dig. Penna, anteckningsbok, övningshäfte och lärobok är viktiga redskap varje lektion.
 Använd lektionstiden på bästa sätt. Ta anteckningar, ställ frågor och var nyfiken.
Jörgen Lagnebo
Ex. Bedömningsmatris – Diskutera och ta ställning
E
C
- Ta ställning
- Ange en fördel eller en nackdel med
alla alternativ ur någon aspekt
- En resonemangskedja i ett led,
ex fördel, eftersom…
- Allmänt hållen med inslag av egna
åsikter och tyckanden
- Ta ställning
- Ange två fördelar eller två nackdelar
eller en fördel och en nackdel med
alla alternativ ur minst två aspekter
- Två resonemangskedjor i ett led eller
en resonemangskedja i två led,
ex fördel, eftersom… som beror
på…
- Saklig med naturvetenskapligt språk
A
Ta ställning
Ange en fördel och en nackdel med
alla alternativ där alla aspekter
berörs
- Två resonemangskedjor i två led
utifrån två aspekter,
ex fördel (aspekt 1), eftersom…
som beror på… nackdel (aspekt 2),
eftersom… som påverkar…
- Saklig med naturvetenskapligt språk
och anpassad till syftet
Ex. Bedömningsmatris – Planera och undersöka
-
E
Delvis rätt materiel
Beskriver delar av genomförandet
Genomför undersökningen utan att
äventyra någons säkerhet och följer
instruktionerna
Redovisar fullständigt resultat och
drar slutsats
Ger ett förslag på en allmän/generell
förbättring
-
-
C
Övervägande del rätt materiel
Beskriver genomförandet men kräver
viss justering
Genomför undersökningen utan att
äventyra någons säkerhet och följer
instruktionerna och använder
materielen på rätt sätt
Redovisar fullständigt resultat och
drar slutsats
Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik
förbättring
A
- Rätt materiel
- Beskriver genomförandet
- Ger exempel på något som gör
undersökningen mer tillförlitlig
- Genomför undersökningen utan att
äventyra någons säkerhet och följer
instruktionerna och använder
materielen på rätt och effektivt sätt
- Redovisar fullständigt resultat och
drar slutsats
- Ger ett förslag på en uppgiftsspecifik
förbättring och förklarar varför den
kan påverka resultatet
Ex. Bedömningsmatris – Beskriva och förklara
E
- Förklaring i ett led
ex. förklaring
- Uppger en positiv eller en negativ
konsekvens
C
- Förklaring i två led
ex. förklaring, vilket i sin tur…
- Uppger en positiv och en negativ
konsekvens
A
- Förklaring i tre led
ex. förklaring, vilket i sin tur…
vilket i sin tur…
- Uppger en positiv och en negativ
konsekvens och resonerar i ett led
kring dessa konsekvenser
Jörgen Lagnebo
Konkreta exempel
DISKUTERA OCH
TA STÄLLNING
E
C
A
Eleven kan söka information och föra enkla
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information och föra utvecklade
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information och föra välutvecklade
resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Uppgift:
Sök information och motivera om följande påstående är sant eller falskt:
”Mobiltelefoner skickar ut strålning som är farlig för människan”
Bedömningsexempel för E:
Jag tror att påståendet är falskt.
Efter att ha sökt efter "mobiltelefon och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter
www.mobilfakta.se. Sidan såg seriös ut och presenterade en undersökning som beskriver att strålning ej ökat
risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Dock finns det reklam på sidan och det kan påverka
trovärdigheten.
Kommentar:
Man har sökt information och hittat en källa som gör att man kan ta ställning till påståendet. Källan
ifrågasätts något på grund av reklaminslagen.
Bedömningsexempel för C:
Jag tror att påståendet är sant.
Enligt www.wikipedia.se står det att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning som kan vara skadlig för människan. Wikipedia har
oftast rätt men jag vill ha någon annan källa. På Nationalencyklopedins hemsida (www.ne.se), som är en sida med kontrollerad fakta, söker jag
på "mobiltelefon" och sedan "mobiltelefoni". Där bekräftas det att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning. Här bekräftas också att
strålning kan skada vissa organ i kroppen.
Kommentar:
Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet.
Bedömningsexempel för A:
Det finns motstridiga uppgifter om detta. Dock drar jag slutsatsen att det kan vara sant.
Efter att ha sökt efter "mobiltelefoner och strålning", på internet, hittade jag en sida som heter www.mobilfakta.se. Sidan presenterade en undersökning som
beskriver att strålning ej ökat risken för hjärntumörer de senaste tio åren. Det finns en länk till ett pressmeddelande på Karolinska institutets hemsida som
stärker trovärdigheten. Dock är undersökningen några år gammal.
Wikipedia (www.wikipedia.se) säger att mobiltelefoner skickar ut elektromagnetisk strålning och att den kan vara skadlig för människan. Wikipedias källor
hänvisar bland annat till Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida som beskriver hur strålning kan påverka kroppen samt att enstaka forskningsresultat har påvisat ett
samband mellan mobiltelefoni och tumörer.
Ytterligare en källa, Nationalencyklopedins hemsida, www.ne.se (en sida med kontrollerad fakta), bekräftar att mobiltelefoner sänder ut elektromagnetisk strålning.
Sidan bekräftar också att strålning kan skada vissa organ i kroppen. Till slut beskriver Nationalencyklopedin olika undersökningar, framförallt med
långtidsanvändande av mobiltelefoner, samt vilka problem och felkällor som finns i dessa undersökningar.
Kommentar:
Man har sökt information och hittat flera källor som är oberoende av varandra som gör att man kan ta ställning till påståendet. Man granskar informationen
kritiskt och kontrollerar källor till de olika sidorna man hämtat fakta ifrån och drar egna slutsatser som baseras på detta innehåll.
Jörgen Lagnebo
Konkreta exempel
DISKUTERA OCH
TA STÄLLNING
E
C
A
Eleven kan använda naturvetenskaplig information
på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner
eller andra framställningar och samtala om frågor
med enkla motiveringar och föra diskussionerna till
viss del framåt.
Eleven kan använda naturvetenskaplig information
på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner
eller andra framställningar och samtala om frågor
med utvecklade motiveringar och föra
diskussionerna framåt.
Eleven kan använda naturvetenskaplig information
på ett väl fungerande sätt i diskussioner eller
andra framställningar och samtala om frågor med
välutvecklade motiveringar och föra diskussionerna
framåt och fördjupa dem.
Uppgift:
Skriv ett förslag till landets energiminister där du rekommenderar en av de tre energikällorna vindkraft, vattenkraft eller kärnkraft. I förslaget ska du
använda naturvetenskaplig information, ta ställning och motivera ditt ställningstagande utifrån aspekterna energiframställning, miljöpåverkan och livslängd.
Bedömningsexempel för E:
"Mitt förslag är att ni bör använda vattenkraft om ni vill öka elproduktionen. Speciellt med tanke på hur många älvar som landet har. Elen som kommer från
vattenkraften är helt naturligt och ni behöver inte vara rädd för att den ska ta slut till skillnad från kärnkraft där man tror att jordens urantillgångar bara
kommer räcka i ett par hundra år.
Vindkraft producerar väldigt lite el och ser ohyggligt fula ut i naturen. Vattenkraft är det näst billigaste alternativet och det folk tycker mest om eftersom de
inte sabbar utsikten eller naturen."
Kommentar:
Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla.
Man motiverar sitt ställningstagande utifrån aspekten energiframställning och uppger en fördel med den valda energikällan och en nackdel med någon av de
andra energikällorna.
Texten är enkelt formulerad med viss anpassning till syftet.
Bedömningsexempel för C:
"Goddag kära energiminister. Jag skulle vilja att vårt land satsar på kärnkraft om vi ska öka vår elproduktion. Kärnkraft är en effektiv energikälla, det går att utvinna mycket energi. Om man satsar
på vind- eller vattenkraft är det svårt att möta den efterfrågan som finns. Att vara tvungen att ransonera el går vi inte med på och fylla kusten med vindkraftverk skulle påverka både turismen och
ekonomin.
Vid användning av kärnkraft påverkas inte djurlivet på samma sätt som t.ex. vindkraft där ofta fåglar sugs in i rotorbladen och dör. Både vindkraft och vattenkraft är miljövänliga energikällor om man
tänker på att den kan återanvändas och det finns stora mängder överallt i naturen. Man måste också komma ihåg att djurlivet påverkas av alla tre.
Med kärnkraft får man inte glömma att det finns risk för olyckor och att det då kan spridas radioaktiva ämnen. Senast för några år sedan förstörde kärnkraftverket i Fukushima många japaners liv.
Dock är risken för härdsmälta inte stor. Med dagens teknik och kunskap går det att minska riskerna för härdsmälta i stor utsträckning. Det behövs inte så många kärnkraftverk för att hålla landet
igång och de går att placera på ett specifikt område bara det inte är mitten av en stad, men det behöver vind- och vattenkraftverken för att de ska vara effektiva.
Lyssna på mig och välj kärnkraft."
Kommentar:
Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla.
Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför två av de tre energikällorna genom att uppge för- och nackdelar med dessa.
Texten är utvecklad och relativt god anpassad till syftet.
Bedömningsexempel för A:
"Det finns fördelar och nackdelar med alla tre enrgikällor, men det jag anser är den mest miljövänliga källan är kärnkraftverk. Till skillnad från vind- och vattenkraftverk ger kärnkraftverk en jämn och hög
elproduktion över hela året. Det är också lättare att placera ut nya kärnkraftverk jämfört med vindkraftverk som behöver öppna fält, eller vattenkraftverk som måste placeras ut i våra älvar.
Bäst lämpat för vindkraftverk ärlandets platta fält, men på många av dessa fält odlas annat och man kan inte ta över dessa för att sätta upp kraftverk. Det är också så att vindkraftverk låter och bullrar. Vi
kan inte kräva av landets befolkning att stå ut med detta.
Om man skulle sätta ut så många vattenkraftverk som behövs skulle fiskarnas levnadsmiljö påverkas och många arter som lever i våra älvar dö ut. Att medvetet förstöra vår naturs mångfald när det finns
alternativ som inte gör det är väldigt dumt.
Det som är mest positivt med vind- och vattenkraftverk är att det är en förnyelsebar energikälla vilket inte skapar utsläpp av växthusgaser, men det gör inte kärnkraft heller. Det som är mest negativt kring
kärnkraftverk är urantillgång och om det sker en olycka och radioaktiva ämnen sprids. Tjernobyl är ett skräckexempel på vad som händer om en kärnkraftsolycka inträffar. Men idag är detta inget argument
då det skulle vara som att jämföra säkerheten att köra bil från 60-talet gentemot idag. Kärnkraftverket är det bästa alternativet. Det har längst livslängd och mest elproduktion.
Jag hoppas du tar åt dig utav mina argument och använder kärnkraft i din nya satsning. Vänliga hälsningar."
Kommentar:
Naturvetenskaplig information används i svaret och man tar ställning genom att rekommendera en energikälla.
Man motiverar sitt ställningstagande utifrån två aspekter, energiframställning och miljöpåverkan, samt jämför alla tre energikällor genom att uppge för- och nackdelar med dessa.
Texten är välutvecklad och har god anpassning till syftet.
Jörgen Lagnebo
Konkreta exempel
PLANERA OCH
UNDERSÖKA
E
C
A
Eleven kan bidra till enkla planeringar samt
genomföra undersökningar på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Eleven kan formulera enkla planeringar samt
genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt
sätt.
Eleven kan formulera enkla planeringar samt
genomföra undersökningar på ett ändamålsenligt
och effektivt sätt.
Uppgift:
Planera och utför en undersökning där du tar reda på vilket av materialen bomullstyg, wellpapp
eller mjuk plast som håller värmen på vatten i en bägare bäst.
Planering - Bedömningsexempel för E:
Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast
Utförande: Först värmer man upp vatten i en bägare. Undertiden vattnet värms upp täcker jag tre bägare
med de tre materialen. När vattnet är varmt häller jag ner vattnet i de tre bägarna. Jag väntar sedan fem
minuter och kollar sedan hur många grader termometern visar. Sedan antecknar jag.
Kommentar:
Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan besvara frågeställningen. Dock uppger den inte
att man ska använda samma volym av vattnet.
Genomförande - Bedömningsexempel för E:
Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen.
Man mäter dessutom temperaturen på vattnet och fäster isoleringen på bägaren.
Planering - Bedömningsexempel för C:
Materiel: tre bägare, tre termometrar, brännare, trefot, tidtagarur, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast
Utförande: Häll upp 10 cl vatten i alla bägare och sätt i termometern. Börja med att värma upp vattnet i ena bägaren med brännaren, till
termometern visar 65 grader. Ställ bägaren åt sidan. Täck bägaren med en bit bomullstyg. Ta tid hur lång tid det tar att värmen sjunker till 30
grader. Gör sedan samma sak med de två andra materialen.
Kommentar:
Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd
vatten och jämföra tiden för ett temperaturintervall.
Genomförande - Bedömningsexempel för C
Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen.
Man mäter dessutom upp den angivna volymen på ett godtagbart sätt t ex med en bägare samt mäter temperaturen på vattnet.
Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster isoleringen på ett sådant sätt att bägarens mantelyta täcks.
Planering - Bedömningsexempel för A:
Materiel: bägare, termometer, brännare, trefot, trådnät, tidtagarur, tre glasflaskor med lock, bomullstyg, wellpapp och mjuk plast
Utförande: Tänd brännaren. Gör i ordning trefoten och trådnätet. Fyll bägaren med 150 ml vatten och koka upp det. Fyll de tre glasflaskorna med lika mycket
vatten. Skruva igen dem noga. Isolera de tre glasflaskorna med ett material till varje. Använd samma mängd material till varje flaska. Ställ flaskorna i kylen och
ta tid. Mät temperaturen var femte minut och anteckna resultatet. Använd lika mycket material till alla flaskorna annars kan vissa bli mer isolerande än andra.
Gör testet med alla flaskor samtidigt för att undvika temperaturskillnader i flaskornas omgivning.
Kommentar:
Planeringen innehåller beskrivning av materiel, metod och kan leda fram till ett godtagbart resultat. Man planerar att använda samma mängd vatten, lika mycket
isoleringsmaterial och jämföra tiden för ett temperaturintervall.
Genomförande - Bedömningsexempel för A
Instruktionen följs och man ser till att tiden blir lika för alla tre materialen.
Man mäter dessutom upp den angivna volymen med god precision t ex med ett mätglas samt mäter temperaturen på vattnet.
Eleven använder kärl med samma form och storlek och fäster lika tjockt av de tre isoleringsmaterialen på bägaren.
Jörgen Lagnebo
Konkreta exempel
PLANERA OCH
UNDERSÖKA
E
C
A
Eleven kan dra enkla slutsatser, ge något förslag
på hur undersökningen kan förbättras, och redovisa
detta i skriftliga rapporter.
Eleven kan dra utvecklade slutsatser, ge några
förslag på hur undersökningen kan förbättras, och
redovisa detta i skriftliga rapporter.
Eleven kan dra välutvecklade slutsatser, ge några
förslag på hur undersökningen kan förbättras, och
redovisa detta i skriftliga rapporter.
Uppgift:
Utvärdera undersökningen genom att redovisa resultat, slutsats samt ge förslag på någon
förbättring av undersökningen
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E
Resultat:
Bomullstyg
55 ºC
Wellpapp
45 ºC
Plast
50 ºC
Slutsats: Bomull behåller temperaturen längst vilket innebär att bomullen behåller värmen bäst. Vattnet
innehåller mer värme än omgivningen och bomullen är ett hinder som hindrar värmen att ta sig ut.
Kommentar:
Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt.
Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär som värmen har svårt att passera.
Förbättringar - Bedömningsexempel för E
Förbättring: Fler mätningar hade gett ett bättre resultat.
Kommentar:
Ett förslag på en allmän/generell förbättring.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C
Resultat:
Bomullstyg
4,5 min
Wellpapp
3,5 min
Plast
3 min
Slutsats: I min undersökning tog det längre tid för vattnets temperatur att sjunka i bägaren som var inlindad i bomull och det beror på att
bomull innehåller mycket luft som gör att värmen inte kan ledas ut från vattnet.
Kommentar:
Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt.
Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet som en barriär eftersom den leder värme dåligt.
Förbättringar - Bedömningsexempel för C
Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen så hade resultatet blivit bättre.
Kommentar:
Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A
Resultat:
Bomullstyg
45 ºC
Wellpapp
50 ºC
Plast
55 ºC
Slutsats: Bubbelplasten håller värmen bäst eftersom luften i bubblorna blir varm och stannar kvar.
Kommentar:
Ett fullständigt resultat med mätvärden och enhet. Resultatet behöver inte vara teoretiskt korrekt.
Man drar en slutsats av resultatet och beskriver materialet håller kvar luften kring bägaren så att inte luften runt bägaren byts ut.
Förbättringar - Bedömningsexempel för A
Förbättring: Om wellpappen och plasten varit lika tjocka som bomullen hade resultatet blivit bättre eftersom jag då testar materialet och inte tjockleken på
materialet.
Kommentar:
Ett förslag på en uppgiftsspecifik förbättring och förklarar varför det kan påverka resultatet.
Jörgen Lagnebo
Konkreta exempel
BESKRIVA OCH
FÖRKLARA
E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska
sammanhang och kan beskriva dessa med
användning av fysikens begrepp, modeller och
teorier.
Eleven har goda kunskaper om fysikaliska
sammanhang och kan beskriva dessa med
användning av fysikens begrepp, modeller och
teorier.
Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska
sammanhang och kan beskriva dessa med
användning av fysikens begrepp, modeller och
teorier.
Uppgift:
Ellen ska äta en varm smörgås. Brödet och tomaten har samma temperatur när Ellen äter sin varma
smörgås. Ellen bränner sig på tomaten men inte på brödet. Förklara varför.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E
Ex 1. För att det är mer vätska i tomaten än i brödet
Ex 2. Värmen leds bättre i en tomat än i en smörgås
Kommentar:
Eleven uppger att det är skillnad i mängden vatten och luft eller värmeledningsförmåga i tomat och bröd
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C
Tomaten har en bättre ledningsförmåga eftersom brödet innehåller mer luft än tomaten som innehåller vatten.
Kommentar:
Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeledningsförmågan
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A
Brödet är poröst och innehåller inte lika många molekyler som tomaten, vilket gör att fler molekyler har temperaturen 80 grader hos tomaten och därför
innehåller den mer värmeenergi.
Kommentar:
Eleven förklarar hur mängden vatten/luft i tomaten eller brödet påverkar värmeinnehåll och kopplar det till temperaturförändringar
Jörgen Lagnebo
Konkreta exempel
BESKRIVA OCH
FÖRKLARA
E
C
A
Eleven kan föra enkla resonemang där företeelser i
vardagslivet kopplas ihop med fysikaliska samband,
samt även kunna resonera kring kopplingar till
miljö och åtgärder för hållbar utveckling.
Eleven kan föra utvecklade resonemang där
företeelser i vardagslivet kopplas ihop med
fysikaliska samband, samt även kunna resonera
kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar
utveckling.
Eleven kan föra välutvecklade resonemang där
företeelser i vardagslivet kopplas ihop med
fysikaliska samband, samt även kunna resonera
kring kopplingar till miljö och åtgärder för hållbar
utveckling.
Uppgift:
Förklara hur växthuseffekten fungerar.
Ge även ett förslag på något som en människa kan göra för att minska utsläpp av växthusgaser samt beskriv
varför det leder till mindre utsläpp av växthusgaser.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E
Solens värmestrålar kommer in i atmosfären men inte ut.
Man skulle kunna cykla mer eftersom det då inte används så mycket bensin som bidrar till växthuseffekten.
Kommentar:
Svaret beskriver att värme hålls kvar i atmosfären.
Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att "cykla mer" bidrar till att det används mindre bensin.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C
Ljuset från solen åker igenom atmosfären och studsar mot jorden och åker tillbaka till rymden. Växthusgaser gör att strålarna inte kommer ut
från atmosfären utan stannar här och det blir varmare.
Man skulle kunna isolera huset bättre eftersom det då behövs mindre el att värma upp det. På så sätt minskar utsläppen av koldioxid.
Kommentar
Svaret förklarar att växthusgaserna tar upp värmestrålning vilket gör att värme hålls kvar i atmosfären.
Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver att isoleringen bidrar till minskat utsläpp av koldioxid.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A
Temperaturen på jorden regleras av växthuseffekten. Solen skickar värmestrålning genom atmosfären som reflekteras mot jorden och åker tillbaka ut mot rymden.
Men en del av värmestrålningen som reflekterats träffar olika växthusgaser som t.ex. koldioxid och metangas och studsar ner mot jorden igen.
Detta gör att temperaturen är ganska behaglig på jorden. Skulle växthusgaserna öka i atmosfären skulle mer värmestrålning studsa tillbaka till jorden och
medeltemperaturen öka.
Om fler skulle börja åka buss till jobbet istället för att köra bil hade man minskat utsläppen av koldioxid, som man får när fossila bränslen brinner, eftersom
färre bilar hade varit i trafik.
Kommentar
Svaret förklarar utförligt växthusgasernas roll och hur de hjälper till att behålla värmestrålning i atmosfären.
Svaret innehåller också en åtgärd och beskriver utförligt hur ökad bussåkning bidrar till minskat utsläpp av koldioxid.
Jörgen Lagnebo
Konkreta exempel
BESKRIVA OCH
FÖRKLARA
E
C
A
Eleven kan ge exempel och beskriva naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för
människan.
Eleven kan förklara och visa samband på
naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse
för människan.
Eleven kan förklara och generalisera naturvetenskapliga upptäckter och dess betydelse för
människan.
Uppgift:
Förklara vad man använder en generator till och hur den fungerar.
Förklara även hur användningen av generatorn har påverkat våra levnadsvillkor.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för E
En generator skapar ström genom att en magnet rör sig i en spole.
Tack vare generatorn kan vi nu använda elektriska apparater som t.ex. glödlampan eller datorn.
Kommentar:
Svaret uppger att generatorn alstrar ström.
Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt något exempel på hur generatorn påverkat
människans liv.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för C
En generator skapar ström från rörelseenergi genom att man låter en magnet snurra i en spole.
Tack vare strömmen som generatorn skapar kan vi använda glödlampan och ha ljust dygnet runt. Detta kan t.ex. ändra vår dygnsrytm. Förr sov
man på natten och var vaken på dagen.
Kommentar
Svaret uppger att generatorn alstrar ström.
Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en beskrivning i flera led kring hur kunskapen kan ha påverkat våra
levnadsvillkor.
Resultat och slutsats - Bedömningsexempel för A
En generator omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi genom att en magnet rör sig
i en spole.
Tack vare strömmen som generatorn skapar är vi inte beroende av solen eller elden som ljuskällor utan kan använda t.ex. glödlampan och ha ljust dygnet runt.
Detta innebär att man nu har ändrat våra arbetsvanor. Förr jobbade man när det var ljust och vilade då det var mörkt. Idag kan man arbeta alla tider på
dygnet vilket gör att man kan arbeta i skift på ett annat sätt.
Det finns både fördelar och nackdelar med detta. Vi kan producera mer, men kanske så träffar man kompisar och familj mindre eftersom man jobbar på olika
tider.
Kommentar
Svaret uppger att generatorn alstrar ström.
Det innehåller även att en magnet rör sig i förhållande till en spole samt en generell beskrivning kring hur kunskapen kan ha påverkat våra levnadsvillkor.