Årsredovisning för år 2011
Statens historiska museer Årsredovisning 2011 statens historiska museum kungliga myntkabinettet – sveriges ekonomiska museum tumba bruksmuseum Årsredovisning för Statens historiska museer Februari 2012 Statens historiska museer Box 5428, 114 84 Stockholm Besöksadress: Storgatan 41 Från utställningen ”botkyrka – händer i rörelse”. Fotograf: rickard kjellgren. 2 Tel: 08-519 556 00 Fax: 08-519 556 03 E-post: [email protected] www.shmm.se INNEHÅLL Myndighetschefens inledning Sid. 4 1.RESULTATREDOVISNING 6 1.1. Samlingsförvaltning 7 1.2. Publik verksamhet 12 1.3. Strategisk kunskapsuppbyggnad 22 1.4. Samverkan med andra myndigheter och aktörer 27 1.5. Övriga mål och återrapporteringskrav 30 2.KOMPETENSFÖRSÖRJNING 32 2.1. Åldersstruktur 32 2.2. Könsfördelning 34 2.3. Personalrörlighet 34 2.4. Kompetensutveckling 34 2.5. Arbetsmiljö och hälsa 2011 34 3. FINANSIELL REDOVISNING 36 Myndighetschefens inledning Det är en bred och omfattande verksamhet som Statens historiska museer redovisar till regeringen i denna årsredovisning. Utifrån regeringens kulturpolitiska prioriteringar kan ett par områden särskilt lyftas fram. I det publika arbetet är barn med medföljande vuxna en särskilt prioriterad målgrupp och myndigheten har bland annat öppnat en större utställning för barn i åldern 6–11 år, Resan fram och tillbaka, på Historiska museet samt fortsatt att utveckla den pedagogiska verksamheten för skolan vid Kungl. myntkabinettet. Det systematiska och långsiktiga arbetet för barn och unga har tillgodosetts genom en särskild handlingsplan. myndigheter, museer, institutioner och ideella organisationer av de mest skiftande slag, nationellt såväl som internationellt. Bredden på våra samverkansparters är slående. De representerar vitt skilda verksamheter, som till exempel Oxfords universitet, Riksförbundet unga musiker, Centrum för näringslivshistoria, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Handikapphistoriska föreningen och föreningen The Unstraight Museum. Bara för att nämna ett fåtal. Jag vill rikta ett varmt tack till alla er som genom samverkan har engagerat, stöttat, uppmuntrat, kritiserat och upplyst oss. Ni har bidragit till att forma och påverka oss och vår verksamhet. Utöver verksamheten av, med och för den unga publiken har samverkan varit en prioriterad fråga. De centrala museerna har under 2011 redovisat sitt gemensamma samverkansuppdrag till regeringen, och av denna årsredovisning framgår Statens historiska museers samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Det handlar om samverkan med en lång rad Det brukar sägas att ett museum inte är ett museum utan sina samlingar, och det är sant. Men det är lika sant att ett museum inte är ett museum utan en bred och nära samverkan med det omgivande samhället. Av denna årsredovisning framgår att Statens historiska museer har båda. Lars Amréus överintendent ”Jag vill rikta ett varmt tack till alla er som genom samverkan har engagerat, stöttat, uppmuntrat, kritiserat och upplyst oss.” 4 Bildsten från Gotland, vikingatid. Foto: Magnus Aronson. 1. RESULTATREDOVISNING Myndigheten ska enligt instruktionen även integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt svara för internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Resultaten av arbetet med dessa övergripande perspektiv redovisas integrerat i resultatredovisningen, med undantag av barnperspektivet som redovisas i ett särskilt avsnitt. Redovisningen av verksamhetens resultat utgår från myndighetens uppgifter enligt förordning (2007:1180) med instruktion för Statens historiska museer. SHMM ska enligt instruktionen: • vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten, • förvalta och vårda de fornfynd som Riksantikvarieämbetet beslutar att tillföra myndigheten, • hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet, • lämna information, råd och annan hjälp till regionala och lokala museer inom sitt ansvarsområde, och • verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. SHMM ska enligt regleringsbrevet för 2011: • redovisa den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken (avsnitt 1.2.4), • redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning (avsnitt 1.2.6), • redovisa genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället (avsnitt 1.4). Verksamhetens totala intäkter och kostnader de senaste tre åren redovisas nedan. Dessa uppgifter utförs av SHMM inom tre huvudprocesser vilka också utgör myndighetens resultatområden: Samlingsförvaltning, Publik verksamhet samt Strategisk kunskapsuppbyggnad. TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER (TKR) 2011 Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader 82 986 21 134 –106 137 Verksamhetens utfall –2 017 2010 81 711 18 103 –101 605 –1 791 2009 78 890 19 681 –99 799 –1 228 Anm. Det ekonomiska underskottet är hänförbart till försäljningen av varor i museibutikerna vid SHM och KMK samt till avskrivningskostnader för utställningen Sveriges historia. Se avsnitt 4 (not 7). 6 1.1 Samlingsförvaltning I avsnittet Samlingsförvaltning redovisas resultaten kopplade till myndighetens uppgift att: • vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten, • förvalta och vårda de fornfynd som Riksantikvarieämbetet beslutar att tillföra myndigheten. Intäkter och kostnader för resultatområdet framgår av tabell 1. TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER (TKR) 2011 2010 2009 Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader 28 463 2 655 –31 068 24 639 2 207 –26 847 25 708 2 832 –28 541 Tabell 1. De ökade kostnaderna beror på högre hyreskostnader både i Kvarteret Krubban och för magasinen i Tumba, avskrivningskostnader för ny magasinsinredning samt högre personalkostnader. 1.1.1 Tillväxt SHMM förvaltar en av norra Europas största museisamlingar sett till antalet enskilda föremål. Vid utgången av år 2011 fanns uppskattningsvis 10 630 000 föremålsposter i myndighetens samling.1 Antalet föremål ökar varje år. Främst till följd av den fyndöverföring som sker till framför allt SHM från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) enligt lagen (1988:950) om kulturminnen. Tillväxt sker också i begränsad omfattning genom inköp och gåvor. Bland de föremål som tillförts samlingarna genom inköp och gåvor under 2011 kan bland annat nämnas ett material som rör Postgirots historia och föremål från det nedlagda Myntverket i Eskilstuna. Att hantera en omfattande och ständigt växande samling är förenat med olika utmaningar. En betydande sådan är den omfattande accessionen av föremål som kommer till SHM via fyndöverföring från RAÄ och som under en följd av år lett till eftersläpningar i handläggningen. Under 2011 fokuserades insatserna för att komma till rätta med detta på att dels skapa bättre kontroll över inflödet av föremål, och på att skapa väl fungerande interna rutiner för hur accessionen ska hanteras så effektivt som möjligt. SHMM:s bedömning är att det kommer krävas omfattande insatser för att uppnå en accession i balans. Inom myndigheten fanns vid 2011 års utgång 1 470 ej avslutade accessionsärenden, omfattande uppskattningsvis 737 000 föremål. SHM har sedan ett antal år tillbaka en kvalitetsnorm som reglerar hur föremål som kommer till museet via fyndöverföring från RAÄ ska vara uppordnade. Normen omfattar krav på konservering, datorlistor samt på rätt slags emballage. Syftet med normen är dels att säkerställa att nödvändig konservering är gjord innan det att föremålen accederas in i samlingen, dels att effektivisera och kvalitetssäkra hantering och framtida förvaltning, såväl vad gäller bevarande som tillgänglighet. SHM har under 2011 fortsatt att implementera normen samt satsat på utåtriktat arbete för att informera berörda parter om normen och dess syfte. Satsningen bedöms ha fallit väl ut och planeras fortsätta med fortsatt tyngdpunkt på utåtriktat och förebyggande arbete under 2012. Som ett ytterligare led i arbetet med att hantera samlingens tillväxt har SHMM under 2011 fortsatt den dialog med RAÄ till vilken myndigheten tog initiativ år 2010. Frågor som rör äldre, ännu icke fyndfördelat material har diskuterats, liksom de nya principer för fyndöverföring som RAÄ för närvarande prövar i ett antal län. Syftet med dialogen är att skapa en samsyn kring de utmaningar som det uppdragsarkeologiska systemet skapar för de båda myndigheterna samt att hitta effektivare och mer ändamålsenliga samarbetsformer. Dialogen bedöms så här långt inte ha gett tillräckliga resultat. 1 En föremålspost kan i sig omfatta en mängd föremål eller delar/fragment av ett föremål. För enkelhets skull refereras i denna text hädanefter enbart till ”föremål” som då likställs med begreppet ”föremålspost”. 1.1.2 Förvaltning Som en följd av samlingens omfattning och ständiga tillväxt är frågor som rör föremålsförvaringen i magasin av stor betydelse för SHMM. En rad insatser har gjorts för att optimera magasinsanvändningen för att uppnå ett mer kostnadseffektivt lokalutnyttjande. Således har KMK:s magasinsplats i Svensk museitjänsts (SMT) lokaler i Tumba avvecklats och de material som förvarades där har flyttats till andra befintliga magasin. Effektivare förvaring har även uppnåtts genom att ett nytt förtätat förvaringssystem tagits i bruk i en del av de lokaler som hyrs av SMT. I samma syfte har planering av projekt avseende uppordning av magasin för arkeologiskt trä samt i ordningsställande av kulturhistoriskt magasin påbörjats. Under 2011 har klimatet för en större andel av SHM:s magasin än föregående år visat sig ligga på en otillfredsställande nivå. Den negativa utvecklingen beror till stor del på att klimatet i tre av museets största magasin under vintermånaderna varit för torrt eller varierat för mycket. För att komma till rätta med problemen ska rutiner för upptäckt av klimatavvikelser och snabbare åtgärder av densamma utvecklas under 2012. Magasinssituationen på KMK är fortsatt god. SHMM:s egna insatser vad gäller konservering har under de senaste åren riktats mot den förebyggande föremålsvården. Genom ändamålsenliga magasin med bra förvaring och anpassat klimat får föremålen de bästa möjliga förutsättningarna att bevaras. 6000 5000 4000 3 479 2 747 2 747 SHMM otillfredställ. 3000 SHMM tillfredställ. 2000 1000 1 860 2 583 2 583 2010 2009 0 2011 Figur 1. SHMM:s magasinssituation avseende klimat sammantaget för myndigheten per kvadratmeter magasinsyta och år. 6000 5000 272 116 274 272 116 274 272 116 274 TBM otillfredställ. 4000 3000 3 207 2 475 2 475 KMK otillfredställ. KMK tillfredställ. 2000 1000 TBM tillfredställ. SHM otillfredställ. 1 470 2 193 2 193 SHM tillfredställ. 0 2011 2010 2009 Figur 2. SHMM:s magasinssituation avseende klimat uppdelat på respektive museum per kvadratmeter magasinsyta och år. 8 Förebyggande konservering kan dock inte ersätta aktiv konservering. Delar av samlingarna är i behov av konservering och SHM behöver utveckla långsiktigt fungerande lösningar för att tillgodose konserveringsbehovet. Till behovet av att konservera föremål i SHMM:s samlingar kommer ett behov av förstagångskonservering hos vissa äldre material som nyligen fördelats till SHMM. Merparten av konserveringen av föremål i SHM:s samlingar utförs av Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (SFMV). Sedan 2007 har 14 728 föremålsposter konserverats i Kiruna. I dagsläget finns över 3 500 föremålsposter hos SFMV. Under 2011 har dock ingen återleverans skett. På KMK har vissa konserveringsinsatser gjorts under året och situationen bedöms där vara balanserad. På TBM utfördes inga konserveringsarbeten under 2011. inom myndighetens verksamhetsskydd, bland annat. genomfördes två större utrymningsövningar med rök och figuranter vid myndighetens båda större museer i samarbete med Storstockholms brandförsvar. Digitala handläggarstöd rymmer stora möjligheter till såväl effektiv samlingsförvaltning som förbättrad tillgänglighet till de föremål myndigheten förvaltar. Under 2011 har arbetet med att förbereda för ett myndighetsgemensamt föremålsinformationssystem för såväl intern som extern hantering av samlingen fortsatt. Även arbetet med att föra in föremål i myndighetens befintliga föremålshanteringssystem har fortsatt med gott resultat. I över 55 procent av den totala utställningsytan är säkerhetsnivån i förhållande till ytans tänkta användning tillfredställande i fråga om brand, säkerhet och driftsäkerhet. Ökningen av den totala utställningsytan som är tillfredsställande jämfört med 2010 beror huvudsakligen på genomförandet av en större brandskyddsimpregnering i en utställningslokal. För 31 procent av den totala utställningsytan är säkerhetsnivån acceptabel men förbättringar bör ske. För sju procent av den totala utställningsytan är säkerhetsnivån, genom brist på ett eller flera ovanstående områden, ännu ej tillfredställande. Behovet av åtgärder har dock inte bedömts som akut. Säkerhetsnivån i övriga tillfälliga utställningsytor, motsvarande sex procent, är i dagsläget inte aktuell för bedömning. Under 2011 genomfördes ett antal projekt inom ramen för myndighetens verksamhetsskydd. KMK slutförde under 2011 en genomgripande uppgradering och utökning av det teletekniska skyddet i samtliga lokaler. Stora delar av inbrotts-, passer- och kamerasystem har moderniserats. Under 2011 har även ett flertal utbildningsinsatser genomförts 0.2 8.6 100 % 1 8 1 8 En bedömning av säkerhetsnivå i magasinen och utställningslokalerna visar att 91 procent av den totala magasinsytan har en säkerhetsnivå som är tillfredställande i fråga om brand, säkerhet, driftsäkerhet, arbetsmiljö och tillgänglighet. I nio procent av den totala magasinsytan är nivån acceptabel men förbättringar bör genomföras. För mindre än en procent av den totala magasinsytan är nivån, genom brist på ett eller flera av områdena ovan, ännu ej tillfredställande. 7.1 90 % 11.1 80 % 11.1 31.1 70 % 31.1 60 % 31.1 91.2 50 % 91 Ej aktuella Ej tillfredställande 91 Acceptabel 40 % Tillfredställande 30 % 55.5 51.5 20 % 40.1 10 % .2 U ts tä lln .2 U ts tä lln ln äl ts t U 00 9 0 01 .2 01 1 20 09 in as ag M as ag M M ag as in in 20 20 11 10 0% Figur 3. SHMM:s säkerhetsnivå i magasin och utställningslokaler. Vid halvårsskiftet 2011 flyttade den Israeliska ambassaden, som sedan år 2006 varit lokaliserad inom det kvarter där SHM är beläget, till nya lokaler. Samlokaliseringen har under 2011 inte medfört någon betydande påverkan på den publika verksamheten, men har förorsakat merarbete internt då personella resurser inom SHMM har fått avsättas för att hantera frågor kring säkerhet, arbetsmiljö och kommunikation. SHMM har under 2011 också gjort andra insatser för ökad publik digital sökbarhet. Ett av de större projekten under 2011 var fortsatt arbete med att publicera de digitala katalogerna från projektet Sveriges Mynthistoria, Landskapsinventeringen (se avsnitt 1.2.5). Ett annat större projekt som påbörjats är det avseende en digital plattform som arkeologisk forskningsresurs kopplat till material från utgrävningar på Birka (se avsnitt 1.3.2). 1.1.3 Användning Omfattningen av den externa användningen av SHMM:s samling är betydande. Under 2011 fortsatte arbetet med att på olika sätt optimera denna användning. SHMM har ett betydande antal föremål ur de egna samlingarna utställda på sina museer och därutöver bedriver myndigheten en omfattande låneverksamhet som gör det möjligt för långt fler besökare än vad SHMM har till sina museer att se föremål som lånats ut till olika utställningar i Sverige och andra delar av världen. Under 2011 har nya rutiner för lånehantering införts som gett resultat i form av enklare handläggning för såväl låntagare som långivare. Detta arbete som handlar om att, i de fall en låntagare haft flera lån, slå samman detta till ett, har bidragit till att antalet låneärenden minskat. Ett led i arbetet för att öka och bredda användningen av SHMM:s samlingar är museets publika söksida, Sök i samlingarna (SiS) kallad Mina sidor. Mina sidor arbetar mot K-samsöks sökindex och söker både i SHM:s samlingar och i hela det digitala material som finns tillgängligt i K-samsök. Under 2011 registrerades 202 nya användare på Mina sidor (av totalt 773 sedan starten 2009). Utlån vid SHMM Antal pågående utlåneärenden (varav internationella) Antal utlånade föremål Antal lånande institutioner 2011 206 (8) 13 526 100 2010 2009 213 (13) 224 (9) 14 922 13 635 92 89 Tabell 2. Översikt över totalt antal pågående och inkomna utlån inom SHMM fördelat på antal ärenden, antal föremål samt antal lånande institutioner. Arbetet med att successivt ersätta depositioner med lån som SHMM driver sedan ett antal år har fortsatt. En pilotstudie av omvandlingsarbetet inleddes med Östergötlands museum, vilket resulterat i att Östergötlands museum har sett över 10 sina indeponerade föremål, valt ut vad de vill behålla och återlämnat övriga föremål. För kvarvarande föremål har ett lån upprättats. Utdepositioner vid ett flertal andra museer har också varit föremål för genomgång. Utdepositioner vid SHMM Utdepositioner via SHM Utdepositioner via KMK Utdepositioner totalt 2011 2010 2009 317 20 337 324 23 347 324 41 365 Tabell 3. Översikt över det totala antalet utdepositioner från SHMM. TMB har inga utdepositioner. Utöver att fungera som ett stöd för forskning, tar SHMM löpande emot en mängd förfrågningar från olika håll. Inte minst är det allmänheten och skolan som vänder sig till SHMM för att få svar på antikvariska och kulturhistoriska frågor av olika slag. Under 2011 besvarade myndigheten närmare 700 skriftliga förfrågningar kring samlingarna. Därtill kommer en mängd frågor från allmänheten via telefon, samt besök från allmänhet och olika typer av media. Frågorna kommer från hela landet och även utomlands ifrån. En betydande form av kulturhistoriskt expertstöd ges även internt vid produktion av utställningar och programverksamhet samt i publik produktion i olika digitala medier. (Se vidare om forskarbesök i avsnitt 1.3.4) Skriftliga förfrågningar till SHMM Antal expedierade skriftliga förfrågningar 2011 2010 2009 SHM KMK S:a SHM KMK S:a SHMKMK S:a 587 153 740 634 146 780 559 689 130 Tabell 4. Externa förfrågningar från enskilda personer, forskare, media etc. 1.1.4 Sammantagen resultatbedömning SHMM har under 2011 gjort en rad insatser inom ramen för samlingsförvaltningen. Myndigheten har fortsatt arbetet med att skapa kostnadseffektiva magasinslösningar av god kvalitet. Inom detta område har insatser som inneburit betydande förbättringar skett under 2011 och måluppfyllelsen i denna del bedöms därför som god. SHMM har 2011 också gjort framsteg i arbetet med att på sikt skapa en mer kontrollerad och balanserad accession. Stora utmaningar kvarstår dock avseende såväl accession som konservering. Det fortsatt stora och författningsstyrda inflödet av arkeologiska föremål till myndigheten innebär att myndigheten i nuläget saknar resurser för att bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet inom dessa områden. Arbetet med att utveckla ett myndighetsövergripande verksamhetsskydd har fortsatt under 2011 och bedöms ha utvecklats väl. En sammantagen bedömning av säkerhetsnivåerna i såväl magasin som utställningslokaler visar på att situationen sammantaget sett får bedömas som tillfredsställande. Arbetet med att ytterligare tillgängliggöra och öka användningen av de samlingar myndigheten förvaltar bedöms ha utvecklats väl under året. SHMM har under 2011 hanterat en fortsatt omfattande utlåningsverksamhet och forskning relaterad till samlingarna, både inom Sverige och internationellt. Nya rutiner avseende utlån har effektiviserat hanteringen och bidragit till vissa resursbesparingar såväl hos myndigheten som hos låntagare. Servicenivån har hållits på en fortsatt hög nivå och en stor mängd externa intressenter har erbjudits myndighetens stöd. Det är SHMM:s bedömning att detta arbete svarat väl mot uppdragen avseende såväl ett regionalt utfall av myndighetens verksamhet, som internationellt samarbete och utbyte. 1.2 Publik verksamhet I avsnittet Publik verksamhet redovisas resultaten kopplade till myndighetens uppgifter att hålla ett urval av samlingarna tillgängliga för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. Dessutom redovisas enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2011: • den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken, • de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Intäkter och kostnader för resultatområdet framgår av tabell 5. INTÄKTER OCH KOSTNADER (TKR) 2011 2010 2009 Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader 52 473 14 270 -68 811 54 344 13 141 -69 275 51 107 12 939 -65 274 Tabell 5. Utställningsproduktionen har varit av lägre omfattning under året i jämförelse med föregående år, medan program- och visningsverksamheten har haft större volym. Ökningen av övriga intäkter är hänförbar till bidrag för bl.a. projektet om Birkaflickan samt filmfestivalen Haiku. 1.2.1 Besökare SHMM strävar efter att nå ut med attraktiva erbjudanden, tillgängliga för en stor och bred grupp besökare och användare. Myndighetens museer arbetar för att ge besökarna attraktiva, meningsfulla och lärorika upplevelser i utställningar och programaktiviteter och vill att museerna ska vara plattformar för generationsövergripande möten. Samma höga ambitionsnivå gäller för arbetet med att bidra till en bred och mångfasetterad bild av historia och kultur i Sverige. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är viktiga riktmärken i såväl val av teman för den publika produktionen, som i innehållsarbetet. De publikundersökningar som löpande genomförs hos vuxna besökare till SHM och KMK visar att besökarna är fortsatt mycket nöjda med sina besök (upplevd kvalitet). 47 procent av besökarna till SHM bedömer sitt besök som Mycket bra (jämfört med 41 procent 2010 och 35 procent 2009). Sammantaget uppger 85 procent att besöket var Bra eller Mycket bra. Antalet besökare som kan betecknas som missnöjda var fem procent (jämfört med två procent 2010 och sex procent 2009). På KMK bedömer 45 procent sitt besök som Mycket bra (jämfört med 43 procent 2010 och 37 procent 2009). Sammantaget uppger 86 procent att besöket var Bra eller Mycket bra. Sammantaget har antalet besök gjorda på myndighetens museer ökat något 2011 jämfört med 2010. Ett stort antal personer har också tagit del av föremål som lånats ut ur myndighetens museers samlingar för att ingå i utställningar runt om i Sverige och världen. Antalet besökare som kan betecknas som missnöjda var fyra procent vilket är i nivå med föregående år. För både SHM och KMK kan alltså konstateras en mycket hög upplevd kvalitet hos besökarna. 12 250 000 200 000 11 499 7 510 67 468 63 807 150 000 12 473 52 918 TBM KMK 100 000 SHM 121 217 123 714 125 114 2010 2009 50 000 0 2011 Figur 4. Antal besök vid SHMM:s museer. 8 50 2 1 28 45 5 39 40 000 32 36 75 2 48 00 43 50 000 46 50 2 60 000 2011 30 000 2010 2009 0 SHMM SHM Figur 5. Antal besök av personer under 19 år. KMK TBM . i.u 43 3 12 1 3 2 11 4 22 7 9 6 10 000 8 62 9 20 000 100 90 80 70 60 50 40 30 23 25 32 31 30 2011 27 26 2010 22 20 2009 17 13 10 10 i.u. 0 SHMM SHM KMK TBM Figur 6. Andel besök av personer under 19 år vid SHMM:s museer. Som framgår av figurerna ovan har inga stora förändringar skett vad gäller besökare till myndighetens museer, vare sig avseende det totala antalet besök eller andelen besök gjorda av personer under 19 år jämfört med 2010. På SHM och TBM utgör besök av personer under 19 år en knapp tredjedel av det totala antalet besök. För år 2011 såg dock SHM en uppgång på fyra procent, samtidigt som TBM såg en nedgång på fem procent jämfört med tidigare år. KMK ligger genomgående på en lägre andel besök av personer i denna ålderskategori. Uppgifter om könsfördelning, geografisk hemvist samt ålder hos de personer som under 2011 besökt myndighetens museer kan inte lämnas i denna resultatredovisning (undantaget antalet museibesök gjorda av personer under 19 år). SHMM under året följt KUR:s anvisningar för att inhämta underlag kring besöksutveckling, och får konstatera att resultaten av dessa undersökningar inte är fullt ut tillförlitliga. 1.2.2 Utställningar SHMM:s museer hade under år 2011 en sammantagen utställningsyta på knappt 7 000 kvm (ca 4 740 kvm på SHM, 1 800 14 kvm på KMK och 440 kvm på TBM). Det sammantagna antalet kvadratmeter publika ytor (inklusive utställningar) var närmare 9 000. Att förvalta, utveckla och förnya denna yta så att den blir attraktiv för, och svara mot olika besökares behov kräver betydande insatser. SHMM:s museer har under 2011 arbetat med att såväl producera nya utställningar, som med att förvalta och förnya befintliga utställningar. I april invigdes utställningen Resan fram och tillbaka på SHM. Utställningen är en upptäcktsresa i forntider och framtider som riktar sig primärt till barn 6–11 år. Resan fram och tillbaka är ett led i museets satsning på att förstärka erbjudandet till den yngre målgruppen. Den producerades tillsammans med Riksutställningar (RU) samt Institutet för framtidsstudier. Konstnärer och formgivare som arbetat med utställningen har tagit hjälp av en särskild rådgivargrupp bestående av barn. Barnen har på olika sätt påverkat utställningens utformning, och provat ut olika former av teknik. Utställningen kommer senare turnera till museer runt om i Sverige. SHM har fortsatt samarbetet med det österrikiska produktionsbolaget Museums Partner kring produktionen av en omfattande internationell vandringsutställning om vikingar med namnet We Call Them Vikings. Utställningen invigs i maj 2012 på Drents museum i Assen, Nederländerna, varefter den kommer att vandra vidare till ett antal större museer, i första hand i Europa. SHM har under 2011 även påbörjat ett arbete med att planera för en utställning som ska visa det så kallade ”Korsbetningsmaterialet”. Korsbetningsmaterialet är ett arkologiskt material, med såväl osteologiskt material och många föremål, som härrör sig från slaget i Visby 1361. SHM har i övrigt lagt fokus på att förvalta och förnya i befintliga utställningar. Arbete har också gjorts med att turnera utställningen Rädda historien som producerades 2009. Denna utställning om hur klimatförändringar och miljöförstöring påverkar kulturarv har under 2011 visats på Göteborgs stadsmuseum och Försvarsmuseet i Boden. Baserat på siffror som redovisats från institutionerna i Göteborg och Boden, uppskattas att fler än 100 000 besökare tagit del av utställningen på dessa båda museer. På KMK har gjorts en del mindre förbättrings- och förnyelseinsatser. Till exempel invigdes en ny Lea Ahlbornmonter i samband med att Elisabet Kaldéns bok Lea Ahlborn Basutställningar 2011 SHM 11 KMK 7 TBM 5 SHMM 23 2010 11 7 5 23 2009 10 7 5 22 Tabell 6. Antal pågående basutställningar. Tillfälliga utställningar 2011 SHM 4 KMK 6 TBM 3 SHMM 13 2010 4 12 1 17 2009 3 7 0 10 Tabell 7. Antal tillfälliga utställningar som visats på SHMM:s museer. - Kunglig mynt- och medaljgravör gavs ut. Lea Ahlborn var rikets myntgravör 1855 till 1896 och Sveriges första kvinna i statlig tjänst. Utöver detta har utställningsarbetet på KMK 2011 präglats av produktionen av sammanlagt sju mindre tillfälliga utställningar, däribland utställningen Formbara. Sedlar i ny skepnad som gjordes i samarbete med studenter från Bildpedagogiska institutionen vid Konstfack. En annan tillfällig utställning på KMK under 2011 var Bröderna Nobel och oljefälten i Azerbaijan. Denna utställning var ett resultat av ett samarbete mellan KMK, Centrum för Näringslivshistoria, Statoil, State Oil Company of Azerbaijan Republic (SOCAR) och Azerbaijan ministerium för kultur och turism. En förstudie inför en eventuell internationell vandringsutställning med arbetsnamnet Vikings and the Calipathe i samverkan med Utrikesdepartementet har också påbörjats. KMK har under 2011 även påbörjat ett arbete med att ta fram en långsiktig plan för förnyelse av museets basutställningar. På TBM har två tillfälliga utställningar öppnats under 2011. I utställningen Botkyrka händer – händer i rörelse ställdes papper med barns handavtryck ut. Handavtrycken hade gjorts inom ramen för aktiviteten Håll handen stilla (se vidare under avsnitten 1.2.4 och 1.2.6). Under hösten öppnades utställningen Da xieyi med kinesiskt tuschmåleri. 1.2.3 Programverksamhet En betydande del av SHMM:s publika verksamhet utgörs av programverksamhet av olika slag. Programverksamhetens syfte är att bidra till ökat intresse för och kunskap om historia och kulturarv. I programutbudet återfinns såväl olika typer av visningar av utställningar, som enskilda programpunkter och hela temahelger kopplade till museernas utställningar och samlingsområden. Programverksamheten är en av de verksamhetsdelar som i allra högst grad präglas av externa samarbeten (se vidare i avsnitt 1.4). Den enskilda satsning inom SHM:s programverksamhet som rönt mest uppmärksamhet i media och lockat många besökare under 2011 är projektet kring den så kallade Birkaflickan (se avsnitt 1.2.4). Ett antal nya programkoncept har också prövats av SHM. Bland dessa finns ett debatt- och diskussionsforum kallat Het historia. Under 2011 anordnades två sådana tillfällen (se vidare i avsnitt 1.3.3). Ett annat nytt koncept som testats är visningar med rubriken Om experten själv får välja. Det har också hållits ett så kallat DNAseminarium i samarbete med Genealogiska föreningen. Samtliga nya koncept bedöms ha fallit ut väl i relation till de mål som satts upp och kommer att fortsätta under 2011. Andra programkoncept som återkommit under 2011 och som även i år lockat många besökare är t.ex. Hembygdens helg som arrangeras tillsammans med Sveriges hembygdsförbund, och Musik på Historiska. Den största satsningen inom KMK programverksamhet riktad till vuxna var den föreläsningsserie med anknytning till aktuella ekonomiska frågor som fortsatt under 2011. Målsättningen att genom föreläsningsserien nå en delvis ny grupp besökare (med mer av ekonomisk historiskt intresse) bedöms ha uppfyllts väl. På TBM har programverksamheten för vuxna under 2011 utgått från den två tillfälliga utställningar som pågått under året och bestått av bland annat visningar av utställningar och workshops i kinesiskt tuschmåleri. Under de allmänna öppettiderna erbjuder TBM drop in visningar för besökarna. Under sommaren ökar dessa visningar från en till två gånger om dagen. Både SHM och KMK deltog i Kulturnatten som arrangerades av Stockholms stad i april. Under en kväll fylldes museerna av besökare som tog del av visningar och programpunkter av olika slag. Utfallet bedöms, med avseende på antalet besökare och de uppskattande kommentarer som kom från många av dessa, som mycket gott. Antal programpunkter inkl visningar för vuxna SHM KMK TBM SHMM 2011 170 99 369 521 2010 208 115 331 240 2009 416 i.u. 343 416 Tabell 8. Antal programpunkter inklusive visningar för vuxna. Antal deltagare i programpunkter inkl visningar för vuxna 2011 SHM KMK SHMM 8 219 4 470 12 689 Tabell 9. Antal deltagare i programpunkter inklusive visningar för vuxna. Antalet besök till denna verksamhet på SHM var 8 730 år 2010 och 8 326 år 2009. 16 Föremål och berättelser från vikingatid fascinerar. Foto: Magnus Aronsson. 1.2.4 Verksamhet riktad särskilt till barn och unga Barn och unga utgör sedan många år tillbaka en särskilt prioriterad målgrupp för SHMM:s museer. Museerna erbjuder pedagogiska upplevelser för barn och unga såväl inom ramen för det formella lärandet i förskola, grundskola och gymnasiet, som för barn och unga som tillsammans med vuxna som besöker museet på egen hand. Erbjudandet omfattar verksamhet för, med och av barn och unga. På uppdrag av regeringen tog SHMM under 2011 fram en strategi för sin barn- och ungdomsverksamhet för åren 2012–2014. SHM har löpande erbjudanden till barn, unga och familjer.Tre större satsningar utmärker barn- och ungdomsverksamheten under år 2011. Dessa är utställningen Resan fram och tillbaka, museets sommarsatsning Vikingasommar, och projektet kring den så kallade Birkaflickan. Arbetet med att rekonstruera Birkaflickans ansikte, som till stor del skedde i en öppen verkstad inför publik, är den enskilda satsning på SHM som rönte störst uppmärksamhet under 2011. Händelsen bevakades bland annat av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Kampratposten, Sveriges radio, Sveriges television (Rapport och ABC) och TV4 Morgon. Birkaflickan var tema för höstoch jullov samt för ett antal temahelger under hösten, och lockade många besökare till museet. Vikingasommar, som är SHM:s sommarsatsning för barn och familjer, lockade också många besökare. Konceptet har inriktning på praktik och upplevelser av historia och arkeologi och genomförs under sommaren på museets innergård. Temat kring vikingatida sagor och myter bedöms fungera väl kopplat till barn och familjeverksamheten, men också för den internationella publiken. Vikingasommar är, efter Birkaflickan, den enskilda satsning som resulterade i mest mediebevakning från såväl press som radio och TV. Utöver sedan tidigare befintliga särskilda utställningsdelar för barn och unga i har KMK erbjudit skollovsaktiviteter för barn och unga. Aktiviteterna har fokus på interaktivitet kring de ämnen som lyfts fram i museets utställningar. Vid särskilda tillfällen har besökarna exempelvis själva fått prova på att prägla mynt. På TBM erbjöds lovaktiviteter för barn och unga. Bland annat aktiviteten Håll handen stilla, då barnen fick göra papper med sina handavtryck som vattenmärke, i samband med Botkyrka kommuns kulturmånad. I utställningen Botkyrka händer – händer i rörelse ställdes pappren med handavtrycken ut. Antal programpunkter inkl visningar för barn och unga 2011 SHM KMK TBM SHMM 245 152 71 468 Tabell 10. Antal programpunkter och visningar riktade till barn och unga, utöver skolverksamheten. Antalet program bokade av ungdomsskolan ökade under 2011 på myndighetens museer (tabell 11 och 12.) Detta bedöms vara ett resultat av att det innehåll som erbjuds svarar väl upp mot vad som efterfrågas från skolan och i hög grad anpassats till aktuella läroplaner för grund- och gymnasieskolan. Det goda resultatet bedöms också vara en följd av väl fungerande rutiner för kontaktskapande och effektiv kommunikation med lärare. På SHM har så kallade lärarkvällar, då lärare bjuds in till museet för att få ta del av vad som erbjuds, anordnats vid ett flertal tillfällen. Lärarkvällar har under 2011 genomförts i samarbete med Medioteket som är en pedagogisk resurs för lärare i Stockholms stad, och tillsammans med olika inspirationsföreläsare. Detta bedöms ha fallit ut väl och är sannolikt en bidragande faktor till det ökade antalet bokade besök. På KMK har verksamheten för att utveckla attraktiva erbjudanden till skolan präglats av ökad samverkan med andra museer i Gamla Stan, och då särskilt med Nobelmuseet. Fokus har under året legat på att öka antalet besök från gymnasieskolan. Detta som ett svar på den ökade efterfrågan av stöd i undervisningen om ekonomi som KMK upplevt sedan större fokus hamnat på dessa frågor inom Samhällsprogrammet i och med gymnasieskolans nya läroplan (GY11). KMK har tillsammans med Nobelmuseet erbjudit skolvisningar under rubriken Pengar och politik med en timmes visning på vartdera museet inklusive diskussioner och praktiska övningar. Satsningen bedöms ha fått god respons från många av dem som deltog. 18 På TBM har en representant från Riksbanken berättat om Riksbankens huvuduppgifter, självständighet och historia för grupper från gymnasieskolan vid åtta tillfällen. Frågor såsom ”Varför höjer eller sänker Riksbanken räntan och vad är syftet med det?” och ”Hur ser Riksbanken till att betalningarna sker säkert och effektivt och hur övervakar man det finansiella systemet” har diskuterats tillsammans med eleverna. Aktiviteten är populär och många lärare återkommer med nya grupper av elever. Antal bokade skolbesök 2011 SHM KMK TBM SHMM 851 73 45 969 2010 2009 737 61 45 843 733 59 30 822 Tabell 11. Antal bokade skolbesök. Antal deltagare i bokade skolbesök 2011 2010 2009 SHM KMK TBM SHMM 15 612 1 570 841 18 023 13 495 i.u. i.u. 13 495 14 836 i.u. i.u. 14 836 Tabell 12. Antal deltagare i bokade skolbesök. Utöver de bokade skolbesöken har ett stort antal grupper, främst från ungdomsskolan, besökt SHM och KMK under egen ledning. Antalet sådana så kallade ”obokade” skolbesök på SHM uppgick under 2011 till 854 grupper om sammanlagt 8 520 deltagare. Detta är en kraftig ökning Antal grupper och deltagare i obokade skolbesök på SHM Antal grupper Antal deltagare 2011 854 8 520 2010 453 7 668 2009 520 Ca 8 000 Tabell 13. Antalet grupper och deltagare i obokade skolbesök på SHM. av antalet grupper men inte antal deltagare jämfört med föregående år. Anledningen till varför antalet deltagare inte stigit i motsvarande grad som grupperna är inte helt klarlagd. Slutsatsen blir därför att antalet deltagare per grupp varit färre 2011 än tidigare år. SHM har skräddarsytt olika temapaket för skolarbete inom ramen för Skapande skola. Besöken inom ramen för Skapande skola har blivit fler under 2011 jämfört med tidigare. SHM:s uppfattning är dock att många lärare är osäkra på hur man kan använda sig av satsningen. SHM deltar sedan 2009 i ett museiutvecklingsprojekt lett av Sveriges ambassad i Belgrad. Fokus för projektet är att arbeta med frågor kring historiebruk, samtidsdokumentation samt lärande- och publikutveckling. Ambassaden har tillsammans med flera serbiska och svenska samarbetspartners organiserat konferenser, workshops och studiebesök i Sverige och Serbien. Företrädare för SHM var under 2011, tillsammans med företrädare för Forum för levande historia, inbjudna för att hålla i en workshop under rubriken Lärande och pedagogik på kulturinstitutioner. Bland annat presenterades SHMM:s strategi för barn och unga, och SHM:s arbete inom Skapande skola. Deltagarna i workshopen kom från museer och kulturinstitutioner av olika slag i Serbien. Workshopen har resulterat att serbiska museer har ordnat lärarkvällar, bjudit in skolor i närområdet, arbetat med nätverk sinsemellan för att stötta varandra och även gemensamt lyft frågan om behov av pedagoger på museer till den politiska nivån. 1.2.5 Information och interaktion via digitala gränssnitt Olika insatser har under 2011 gjorts i myndighetens olika digitala publika gränssnitt såsom Sök i Samlingarna/Mina sidor, museernas hemsidor samt närvaro i sociala medier. En central fråga har under 2011 varit den om nytt myndighetsgemensamt föremålsinformationssystem (se avsnitt 1.1.2). Här har arbete pågått med förstudier och behovssammanställning för att utveckla och säkerställa samlingarnas tillgänglighet på webben. Ett omfattande utvecklingsprojekt har påbörjats med syfte att definiera behov och visioner för SHMM:s digitala närvaro samt hitta och driftssätta verktyg för en utvecklingsbar teknisk Besöksstatistik hemsidor Antal besök SHMM SHM plattform. Utöver arbete inom detta projekt har en del arbete med att utveckla såväl innehållet som tekniken i museets hemsida. Att notera är att trafiken till historiska.se ökat med 22 procent jämfört med föregående år vad gäller antalet besök, och med 12 procent vad gäller antalet sidvisningar (tabell 14). Antalet bloggar kopplade till SHM har av olika anledningar (projektavslut etc.) blivit färre jämfört med 2010. Den blogg som fortfarande är aktiv, Museum Nu, ligger kvar på i stort sett oförändrat antal besök jämfört med 2010. SHM finns på såväl Facebook som Twitter. Under året har en Facebooksida på engelska tillkommit. Flera av museets medarbetare twittrar, däribland överintendenten. Museet som institution twittrar sporadiskt. Trots detta har museets twitterkonto 503 följare. Lägger man ihop Facebookprofilerna Historiska museet och Bäckaskogskvinnans följare samt museet och överintendentens följare på Twitter hamnar SHM på en tredjeplats bland Stockholmsmuseer när det gäller närvaro i dessa sociala medier. När det gäller myndighetens publika sökgränssnitt kopplat till samlingarna (Sök i samlingarna/ Mina sidor) har utvecklingsstopp rått under 2011 i avvaktan på utredning avseende nytt myndighetsgemensamt föremålsinformationssystem. Det kan dock konstateras att antalet nya användare av dessa tjänster trots det fortsatt at öka (avsnitt 1.1.3). De tryckta katalogerna i Sveriges Mynthistoria Landskapsinventeringen (SML) har under året digitaliserats. De är nu sökbara via ortnamn och kartor samt genom fritextsökning via KMK:s hemsida (sml.myntkabinettet.se). SML är ett projekt inom KMK som pågått sedan 1982 och inom vilket myntfynd från hela landet presenteras landskapsvis (se avsnitt 1.3.2). Löpande insatser har också gjorts för att ajourhålla museets hemsida samt Facebook- och Twitter-profiler. Fler filmsekvenser från KMK:s och TBM:s basutställningar har lagts ut på YouTube. Antal besökta sidor 2011 2010 2009 2011 2010 2009 11 951 867 307 16 024 878 418 7 421 527 618 38 594 3 671 259 47 620 4 305 404 24 212 3 343 928 Tabell 14. Antal besök på samt antalet besökta sidor på myndighetens webbplats (shmm.se) och SHM:s elva webbplatser (historiska.se med subdomäner). Trafiken till historiska.se ökade under 2011 med drygt 100 000 besök jämfört med år 2010. Detsamma gäller antalet besökta sidor som för historiska.se ökade med ca 360 000 jämfört med 2010. De stora minskningarna ligger på subdomänerna, och då inte minst som en följd av nedlagda eller inaktiva bloggar. 20 1.2.6 Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning SHMM ser tillgänglighetsarbetet som ett ständigt och systematiskt förbättringsarbete. Under 2011 har den plan för systematiskt tillgänglighetsarbete som beslutades 2010 implementerats i verksamheten. Fokus har legat på att kartlägga utvecklings- och åtgärdsbehov inom olika verksamhetsområden. Till exempel har en checklista för god tillgänglighet i utställningar har tagits fram. Utifrån denna har samtliga basutställningar på SHM och flertalet basutställningar på KMK undersökts. Listor över brister och åtgärdsbehov har därefter upprättats. De mest prioriterade insatserna har arbetats in i myndighetens verksamhetsplan för 2012. SHM tog under året emot ett åtgärdsförlag för ökad tillgänglighet i museets lokaler som Statens fastighetsverk tagit fram. Arbete med att åtgärda identifierade behov har påbörjats. En rad konkreta förbättringsåtgärder har också vidtagits. På SHM handlar det t.ex. om bättre ljus och förbättrad akustik i vissa utställningar och åtgärder för förenklad framkomlighet i publika lokaler och arbetslokaler. En syntolkningsguide har tagits fram i samarbete med Iris media med Synskadades Riksförbund som referensgrupp. På KMK har löpande insatser för att förbättra belysningen i basutställningarna pågått sedan ett par år tillbaka. Detta arbete fortsatte under 2011. Filmhelgen Föreställningar om funktionshinder samlade fler än 300 personer på SHM en helg i oktober för att se och diskutera filmer om funktionshinder. Filmhelgen ordnades i samarbete med Handikapphistoriska Föreningen inom ramen för projektet Handikapphistoria i kulturarvet, Haiku. Haiku vill synliggöra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättning i ett historiskt perspektiv. SHM:s medverkan i projektet var ett led i myndighetens arbete med att bidra till en mångfasetterad och inkluderande historieskrivning. Aktiviteten Håll handen stilla kom att bli väl besökt av skolgrupper med barn med såväl kognitiva som fysiska funktionshinder. I aktiviteten arbetade eleverna tillsammans två och två för att göra vattenmärken med hjälp av sina händer. Det stora inslaget av taktilt och kinestetiskt (kroppsligt) lärande gjorde att aktiviteten fungerade väl för såväl olika lärstilar, som för elever med olika funktionsförmåga. Papperna med vattentrycken ingick sedan i utställningen Botkyrka händer – händer i rörelse. 1.2.7 Sammantagen resultatbedömning Besöksutvecklingen på SHMM:s museer bedöms sammantaget som god. Det totala antalet besök till myndighetens museer ökade något under 2011 jämfört med 2010. Detsamma gäller fördelningen mellan grupperna under och över 19 år. För både SHM och KMK kan konstateras en mycket hög upplevd kvalitet hos besökarna. Inom utställningsproduktionen har stora insatser lagts på vandringsutställningar under 2011. Både vad gäller turnerande och produktion, och både nationellt och internationellt. Det är SHMM:s bedömning att detta arbete verkat väl mot uppdragen avseende såväl ett regionalt utfall av myndighetens verksamhet, som internationellt samarbete och utbyte. Detsamma gäller KMK:s samarbete med Göteborgs stadsmuseum och Göteborgs universitet. Ett stort antal personer deltog under 2011 i museernas programverksamhet, och utbudet av program för vuxna ökade avsevärt jämför med år 2010. SHMM bedömer därför att programverksamheten under 2011 har utvecklats väl, och på ett positivt sätt bidragit till att skapa ökat intresse för och kunskap om historia och kulturarv. Antalet grupper från ungdomsskolan som tog del av bokade visningar och program på SHMM:s museer ökade under 2011 med 13 procent jämfört med 2010. Antalet grupper som besökte SHM på egen hand ökade med 47 procent jämfört med 2010. Skolverksamheten får därmed sägas ha utvecklats mycket väl under 2011. Den strategi för att utveckla museernas erbjudande till barn och unga som tagits fram under året bedöms därutöver ha gett ytterligare stadga och fokus för detta prioriterade verksamhetsområde. Även de digitala publika gränssnitten bedöms i allt väsentligt utvecklats väl under 2011. Statistiken för webbplasterna visar t.ex. att historiska.se är en fortsatt stark museiwebbplats. Även det sammantagna antalet följare på olika sociala medier ligger högt jämfört med flertalet andra museer i Stockholm. Resultatet bedöms i denna del som gott. SHMM:s museer har under 2011 tagit ett avsevärt kliv framåt när det gäller att arbeta systematiskt med åtgärder för ökad tillgänglighet. I de öppna jämförelserna av Handisams årliga enkät avseende myndigheternas tillgänglighetsarbete hamnar SHMM på en fjärdeplats bland de 14 centralmuseerna. Enkäten avser hur väl myndigheterna uppfyller Handisams krav på grundläggande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. SHMM:s bedömning är att tillgänglighetsarbetet inom SHMM utvecklats väl under 2011. Resultaten ska i denna del ses mot bakgrund av det omställningsarbete som myndigheten genomförde under 2011. Arbetsbrist p.g.a. medelsbrist konstaterades då främst i den organisation som är kopplad till publik verksamhet. Omställningsarbetet påverkade även den övriga organisationen. Inte minst från lednings- och stödfunktioner avsattes betydande resurser. Ett omställningsarbete är alltid prövande. Det är trots det SHMM:s bedömning att omställningens påverkan på myndighetens resultat för 2011 varit begränsad. 1.3 Strategisk kunskapsuppbyggnad I avsnittet Strategisk kunskapsuppbyggnad redovisas resultat kopplade till myndighetens uppgifter att verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. INTÄKTER OCH KOSTNADER 2011 Intäkter av anslag Övriga intäkter Kostnader 2 050 4 208 -6 258 2010 Intäkter och kostnader för resultatområdet framgår av tabell 15. 2009 2 728 2 755 -5 483 2 075 3 909 -5 984 Tabell 15. De direkta särkostnaderna, huvudsakligen personalkostnader, är nästan helt finansierade med externa bidrag. Indirekta kostnader finansieras med intäkter av anslag. 1.3.1 Pågående FoU-arbete 2011 Myndigheten har under 2011 varit huvudman för samt deltagit i ett flertal FoU-projekt (tabellerna 16–18). Pågående projekt presenteras utförligt på www.shmm.se/fou. Under året har ett nytt forsknings- och utvecklingsprogram för perioden 2012– 2015 tagits fram och beslutats. Myndighetens FoU-arbete omfattade under 2011 drygt tio personer som samverkar i en forskargrupp och har en årlig omsättning på flera miljoner kronor, nästan uteslutande externt finansierad. Sammantaget antal FoU-projekt Antal projekt 2011 2010 2009 13 9 10 22 Pågående projekt, deltagande i nätverk m.m. HuvudmanDeltarIngår i för projekt i projektReferensgrupp eller motsv. Moderna kulturarvsprocesser och medierad tillgänglighet (FoU-projekt) Ett historiskt museum och hur det har format Sverige (FoU-projekt) X Andra tider, andra platser – materiella uttryck av historiebruk, kolonialism och hegemoni (post-doc-projekt) X Alvastra pålbyggnad (FoU-projekt) Huvudjägarna, Museum anatomicum och samlandets sociala dynamik (FoU-projekt) Birka, Rus and Nordic Gentes (FoU-projekt) X Birka, en arkeologisk forskningsresurs (FoU-projekt) X JÄMUS – Jämställd representation i samlingar och utställningar (FoU-projekt) X X X GlobArch – Researching Scandinavian Colonialism and X the Rise of a Global World from an Archaeological Perspective (FoU-projekt) Nationellt nätverk för kulturarvsforskning/ Heritage Studies K-samsök (samarbete med RAÄ m fl.) X X Referensgrupp för det internationlla museiforskningsprojketet EUNAMUS X Kommittén för de nationella laboratorierna X Rådgivande nämnden för medeltidsseminariet – Stockholms universitet X Editorial board för tidskriften Current Swedish Archaeology X RAÄ:s strategigrupp för FoU-verksamhet X Redaktörsgruppen för tidskriften Fornvännen X Nätverket Fokus Vreta kloster Nationella kunskapsnätverket för museer med medeltidsinriktning X The International Heritage Group X Tabell 17. SHM:s formella engagemang i olika FoU-sammanhang under 2011. Pågående projekt, deltagande i nätverk m.m. HuvudmanDeltarIngår i för projekt i projektReferensgrupp eller motsv. Silverhaltsanalyser av medeltida mynt. Samarbetsprojekt med RAÄ (FoU-projekt) X Ett land, ett mynt? Mynt, gränser och identitet i Magnus Erikssons Sverige (post-doc-projekt) Sveriges Mynthistoria Landskapsinventeringen (FoU-projekt) X X Framväxten av det moderna Sverige X Den Svenska Mynthistorien – Vasatid (publiceringsprojekt) Redaktion Svensk Numismatisk Tidskrift Redaktionsgrupp för Nordisk Numismatisk Årsskrift ICOMON (museinätverk för ekonomimuseer) X X X CIN (Commission Internationale de Numismatique) X FIDEM (Fédération Internationale de la Médaille d’Art) X Föreningen Nordiska Pappershistoriker X Nätverket för pappersmakare i Sverige X Tabell 18. KMK:s och TBM:s formella engagemang i olika FoU-sammanhang under 2011. 1.3.2 Nya FoU-projekt Ett nytt och flerårigt forskningsprojekt,två nya nätverksprojekt samt ett nytt större utvecklingsprojekt har beviljats full extern finansiering under 2011 och under året har arbetet med sammanlagt fyra större nya projekt påbörjats. Ett av dessa fyra projekt initierades som ett resultat av att myndigheten fick ett särskilt uppdrag av regeringen att ta fram underlag och utveckla metoder för en mer jämställd representation i museers samlingar och utställningar. Detta uppdrag har myndigheten omsatt i FoU-projektet JÄMUS ( JÄMställda MUseer) som drivs vid SHM. Projektet riktar sig till hela museisverige och bedrivs i nära samverkan med andra aktörer. Under året har nätverksprojektet GlobArch kring arkeologi och globalisering fått finansiering och startats liksom ett nätverk i samverkan med Tema Q (Linköpings universitet) och styrkeområdet kulturarv vid Göteborgs universitet kring aktuell kulturarvsforskning. Dessutom har ett samarbete 24 med den nya internationella organisationen International Heritage Group inletts. Arbetet med det fyraåriga projektet Birka, en arkeologisk forskningsresurs liksom det treåriga Birka, Rus and Nordic Gentes, båda finansierade av Riksbankens jubileumsfond, påbörjades under året. Riksbankens jubileumsfond fattade också beslut om att finansiera det treåriga projektet Olov Janse – arkeolog och museiman mellan Indokina och kalla kriget. Vid KMK har under 2011 arbetet med ett forsknings- och utbildningssamarbete kring framväxten av det moderna Sverige påbörjats. Det är ett samarbete mellan KMK och andra museer och universitet i Sverige och England. Under 2011 avslutades SHM:s mångåriga projekt kring stenåldersplatsen Alvastra pålbyggnad med en stor publikation utgiven av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1.3.3 Seminarier Under 2011 har en ny serie debatt- och diskussionstillfällen under titeln Het Historia påbörjats. Tillfällena är paneldebatter mellan forskare, journalister och andra debattörer. Två tillfällen genomfördes under hösten, vilka besöktes av mellan 50 och 70 personer. Det första hade temat Mänskliga kvarlevor på museum och det andra temat Kulturarv och främlingsfientlighet. Det första tillfället filmades och sändes i TV av Utbildningsradion. Engagemanget i Het Historia ersätter SHM:s deltagande i den 2008 initierade seminarieserien Forum för kulturarvsforskning, som avbröts under året. Under året stod SHM tillsammans med Georgiens ambassad som värd för seminariet ”Early Contacts Between Scandinavia and Georgia, Caucasus”. Detta hade som syfte att skapa ett forum för forskare och intresserad allmänhet att ta del av och diskutera historisk och arkeologisk forskning kring kontakter mellan Skandinavien och Georgien under vikingatid och tidig medeltid. Seminariet som arrangerades i samarbete med Georgiska ambassaden, Svenska institutet och Uppsala universitet, löpte över två dagar och hade sin publika del förlagd till SHM. Föreläsare från Georgien, Sverige och Ukraina deltog och forskare från SHMM fungerade som talare, organisatörer och moderatorer. Seminariet utgjorde ett första avstamp i kommande samarbeten med Georgien. 1.3.4 Forskarbesök och forskningsförberedande verksamhet SHM bedriver även en omfattande forskningsförberedande och kunskapsuppbyggande verksamhet. Under 2011 genomfördes 325 enskilda forskarbesök i samlingarna (tabell 19). Dessa besökare är i huvudsak forskare, men även antikvariskt verksamma personer och studenter. Det bör särskilt noteras att ett enskilt besök kan omfatta flera personer och i flera fall en hel forskargrupp. Under året publicerades flera doktorsavhandlingar som till betydande del bygger på materialstudier i museets samlingar. SHM har under året även lånat ut en rad fyndmaterial för laborativa forskningsändamål. Även KMK:s samlingar omfattar flera föremålsgrupper som är särskilt efterfrågade av externa forskare i Sverige och internationellt. Det rör sig framförallt om de unika vikingatida mynten men även om museets samlingar av antika mynt och de svenska och utländska medaljerna. Under 2011 genomfördes 87 enskilda forskarbesök i samlingarna (tabell 19). Forskarbesök Antal forskarbesök i samlingarna (inkl. Tumbamagasinet) 2011 2010 2009 SHM KMK S:a SHM KMK S:a SHMKMK S:a 325 87 412 472 93 565 323 436 113 Tabell 19. Antal forskarbesök i samlingarna (inräknat forskare, studenter och antikvariskt verksamma). Historiska museets samlingar tillgängliggörs för forskare och allmänheten via tjänsten Sök i samlingarna på museets hemsida. Särskilda satsningar görs löpande för att tillgängliggöra material av stort forskningsintresse. Även engagemanget i samarbetsprojektet K-samsök bör nämnas i detta sammanhang. KMK och TBM deltar i flera nationella och internationella nätverk med FoU-anknytning, däribland i styrelserna för ICOM:s nätverk för ekonomimuseer, FIDEM och Nordisk Numismatisk Union. Genom deltagandet i dessa olika organisationer skapas kontakt med kollegor från hela världen. 1.3.5 Publikationer Under 2011 har två nya volymer i SHM:s vetenskapliga skriftserie, The Museum of National Antiquities in Stockholm, Studies, publicerats, nr 18 och 19 och dessutom sju artiklar. Personal från SHM deltar i redaktörsgruppen för den vetenskapliga arkeologiska tidskriften Fornvännen samt i Editorial board för tidskriften Current Swedish Archaeology. Vid KMK har fyra kataloger givits ut under året. Därutöver har 59 enskilda artiklar och notiser publicerats. KMK fungerar även tillsammans med Svenska numismatiska föreningen som ansvarig utgivare och redaktion för Svensk Numismatisk Tidskrift som utkommer med åtta nummer per år. Publikationer Antal böcker Antal artiklar 2011 2 66 2010 10 69 2009 4 80 Tabell 20. Antal böcker och artiklar publicerade inom SHMM 1.3.6 Sammantagen resultatbedömning 2011 har präglats av en fortsatt mycket positiv utveckling av den strategiska kunskapsuppbygganden inom myndigheten. Under året har bland annat ett nytt och flerårigt forskningsprojekt, två nya nätverksprojekt samt ett nytt större utvecklingsprojekt har beviljats full extern finansiering under 2011. Därutöver har SHMM erhållit uppdraget från regeringen att ta fram underlag och utveckla metoder för en mer jämställd representation i museers samlingar och utställningar. Från att ha varit en mycket begränsad verksamhet vid ingången av 2008 omfattar FoU-arbetet nu ett tiotal personer, varav flera är engagerade på heltid. Den årliga omsättningen är på flera miljoner kronor, nästan uteslutande externa medel. SHMM bidrar också i stor utsträckning på ett positivt sätt till andras forskning och forskningsförberedande verksamhet runt om i Sverige och utomlands. Extern granskning och kvalitetsbedömning av SHMM:s FoU-projekt görs alltid i samband med ansökningar om finansiering och här kan man konstatera att myndigheten har ett stort antal bedömda och finansierade projekt av vilka nio vunnit finansiering efter bedömning av externa forskare och sju av dessa i skarp konkurens med andra projekt hos forskningsfinansiärerna. FoU-verksamhetens deltagande i olika formella nätverk, redaktionsgrupper och liknande (tabell 17 och 18) är betydande. Myndighetens forskare deltar generellt i en bred samverkan och blir regelmässigt inbjudna till större konferenser inom SHMM:s ämnesområden. ”Från att ha varit en mycket begränsad verksamhet vid ingången av 2008 omfattar FoU-arbetet nu ett tiotal personer, varav flera är engagerade på heltid” 26 1.4 Samverkan med andra myndigheter och aktörer Återrapportering enligt regleringsbrev • Statens historiska museer ska i årsredovisningen lämna en samlad redovisning av genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. SHMM har i denna redovisning valt att i begreppet samverkan inkludera såväl samverkan (informella gemensamma insatser kring ett ämne eller område) och samarbete (formaliserade gemensamma insatser), som samordning (insatser för vilka resurser avsatts för en gemensam funktion). Redovisningen nedan omfattar ett urval av särskilt betydelsefull samverkan, och dennas resultat under 2011. 1.4.1 Samverkan i samlingsförvaltningen Samverkan inom ramen för SHMM:s samlingsförvaltning utgörs i hög grad av medverkan i olika nätverk. Fokus ligger här ofta på erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer inom stat, landsting och kommun. Exempel på sådana nätverk är SIC (Nätverk för samlingschefer vid museer i Stockholm) och Nätverket Svenska Medeltidsmuseer. Ett annat exempel är SHMM:s deltagande i Kommittén för de nationella laboratorierna, som drivs av Geologiska institutionen vid Lunds universitet och syftar till att belysa de nationella laboratoriernas verksamhet utifrån bland annat museibehov. Expertrollen efterfrågas också i samarbeten kring olika projekt eller utredningar. Exempel på sådan efterfrågan under 2011 spänner från t.ex. representation i styrgruppen för K-samsök och i den pågående Kulturmiljöutredningen, till samverkan med fokus på rådgivning i numismatiska utvecklingsprojekt på bland annat Göteborgs stadsmuseum, Smålands museum, Uppsala universitets myntkabinett och Lunds universitets historiska museum. Resultaten av de typer av samverkan som beskrivs här ovan får värdefull återverkan i verksamheten framförallt i form av utvecklad kompetens och kunskap, men också i form av långsiktigt förbättrade allmänna förutsättningar inom verksamhetsfältet. Ett mycket angeläget samverkansfält för myndigheten är den uppdragsarkeologiska verksamheten. SHMM har därför under 2011 etablerat en tydligare form för samverkan med RAÄ i syfte att samordna de båda myndigheternas intressen inför bland annat införande av nya principer för fyndfördelning enligt KML. Den arbetsgrupp som inrättats för ändamålet har träffats vid fyra tillfällen under 2011. Samverkan med det civila samhället inom området samlingsförvaltning har under 2011 framför allt handlat om att på olika sätt skapa mervärden i föremålsinformationen. Det har t.ex. skett genom taggning av föremål på SHM:s publika söksida, Sök i samlingarna/Mina sidor. SHMM har under 2011 även samverkat med föreningen The Unstraight Museum (en nätbaserad museisatsning med fokus på HBTQ-frågor) inom ramen för JÄMUS-arbetet. Under 2011 har SHM även bjudit in reeinactmentgruppen Battle of Wisby, vars medlemmar på ideell basis ägnar sig att återskapa historiska händelser, att bidra med sina kunskaper och erfarenheter om produktion och hantering av olika typer av föremål samt det historiska förloppet inför den planerade utställningen av det så kallade Korsbetningsmaterialet. Detta har varit ytterligare ett sätt att, i samverkan med det civila samhället, skapa mervärden och ny kunskap kring föremål i myndighetens samling. Inom säkerhetsområdet har SHMM väl utvecklad samverkan med museer och andra institutioner på central, regional och lokal nivå. Samverkan och rådgivning har under 2011 bland annat omfattat Nationalmuseum, Dunkers kulturhus, Gotlands museum, Sörmlands museum. SHMM medverkar sedan ett par år även i Nätverket för brandskydd, katastrofberedskap och restvärdesräddning i kulturmiljöer. SHMM hade under 2011 samverkan med mer av samordningskaraktär med två parter inom fältet samlingsförvaltning. Det handlar dels om samverkan kring konservering med SFMV, dels om hyresrelationen med SMT. Båda samarbeten bedöms fungera relativt väl. 1.4.2 Samverkan i publik verksamhet Samverkan inom ramen för den publika verksamheten inom SHMM är mycket omfattande. Det handlar om erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning inom en rad nationella och internationella nätverk, samverkan med ansenlig mängd ideella organisationer, samt samverkan och samarbeten med myndigheter och andra organisationer. Samarbetet omfattar såväl offentliga aktörer som aktörer inom näringslivet. Under 2011 har SHMM samverkat med Riksutställningar kring utställningen Resan fram och tillbaka. Exempel på samverkan med andra museer i utställningsarbete utgör Göteborgs stadsmuseum (dels som samverkanspartpart i utställningsarbete, dels som mottagare av utställningen Rädda historien!, Försvarsmuseet i Boden (mottagare av Rädda historien!) samt Drents Museum i Assen, Nederländerna (mottagare av We Call Them Vikings). SHMM har också samverkat med ett stort antal museer kring utlån ur myndighetens samling, och skrivit Letters of intent med en rad Europeiska museer avseende We Call Them Vikings. Samverkan med det civila samhället inom ramen för utställningsarbete har under 2011 exempelvis skett i form av det så kallade Barnråd som fungerande rådgivande i arbetet med Resan fram och tillbaka, och med medlemmar i reeinactmentgruppen Battle of Wisby kring en planerad utställning av Korsbetningsmaterialet på SHM. I arbetet med att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder har SHMM under året samverkat med bland annat Iris media och Synskadades Riksförbund. SHMM har därutöver samverkat med ett antal konstnärer (bland annat i Resan fram och tillbaka), med det österrikiska produktionsbolaget Museumspartner (We Call Them Vikings), och med Swedbank och Nordea. De två senare exemplen handlar om att KMK mottar sponsringsmedel mot att ägna dels en del av utställningarna åt sparandets historia, dels producera en monter om postgirots historia. På liknande sätt bidrar Crane AB med sponsringsmedel till TBM. En annan mycket viktigt samverkanspartner för verksamheten på TBM är Botkyrka kommun. Norstedts och den historiska bokklubben CLIO. Under 2011 formerades, på initiativ av bland annat SHM, ett nätverk för programansvariga på olika stockholmsmuseer. Programverksamheten är den verksamhetsdel inom SHMM som i allra högst grad kan sägas präglas av samverkan med externa parter. Här sker också den största mängden samverkan med ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Exempel på ideella organisationer som SHMM amverkat med under 2011 är t.ex. Sveriges hembygdsförbund, Nordiska föreningen för arkeologiska friluftsmuseer, Handikapphistoriska föreningen, Genealogiska föreningen, Svenska Numismatiska Föreningen, Riksförbundet unga musiker, Stockholm Early Music Festival, körer och många andra. Samverkan har också skett med alltifrån branschorganisationen Stockholms bagare och konditorer och Centrum för näringslivshistoria, till församlingar inom Svenska kyrkan, stiftelsen Birkagården, Nobelmuseet, Allmänna arvsfonden och Kungliga musikhögskolan. Bland kommunala samverkanspartners återfinns t.ex. Stockholms stadsbibliotek och Enköpings museum. Bland samverkansparterna återfinns också t.ex. Historiska media, Värt att lyfta fram särskilt är även det forskarteam som bjöds in i samband med projektet att återskapa den så kallade Birkaflickans ansikte. I samband med att detta projekt genomfördes bjöds en grupp expertläkare in för att göra en undersökning av Birkaflickans kvarlevor. Experterna i gruppen är knutna till Astrid Lindgrens Barnsjukhus/Karolinska universitetssjukhuset och är specialiserade på olika typer av skelettutvecklingsrubbningar som kan drabba just barn. SHM:s förhoppning med att bjuda in gruppen var främst att få till stånd en diskussion kring flickans kvarlevor utifrån modern medicinsk kunskap. Vanligtvis analyseras mänskliga kvarlevor från arkeologiska utgrävningar av osteologer (benexperter) utifrån det arkeologiska sammanhanget. Att låta en grupp moderna expertläkare undersöka Birkaflickans skelett gav möjlighet till nya och nutida perspektiv på en vikingatida individ, och upplevdes som mycket inspirerande för alla inblandade parter. 28 Även inom verksamheten för barn och sker en betydande samverkan med olika externa parter. Både i samverkan kring konkreta program så som Junior Filmfestival som drivs av Stockholms filmfestival och program tillsammans med Kulturskolan. Men även deltagande i det internationella nätverket för barnmuseer Hands On! International i syfte att utveckla barns perspektiv i museernas verksamhet. Inom skolverksamheten spänner samverkan från samverkan med Riksbanken och olika museer i framför allt Stockholm, till samverkan med lärare inom olika referensgrupper och med friluftsmuseet Gunnes gård. Lärarkvällar har under 2011 också anordnats i samarbete med Medioteket som är en pedagogisk resurs för lärare i Stockholms kommun. Professionellt erfarenhetsutbyte sker bland annat inom Föreningen pedagogisk utveckling inom svenska museer (FUISM). 1.4.3 Samverkan i strategisk kunskapsuppbyggnad Samverkan inom fältet strategisk kunskapsuppbyggnad genomsyrar praktiskt taget all verksamhet. I denna del hänvisas därför till avsnitt 1.3. Utöver den samverkan som beskriv där kan särskilt nämnas samverkan med Nordiska museet och Etnografiska museet avseende forskning kring samlande, med Museum Gustavianum kring den anatomiska samlingen samt projektsamverkan med Kungliga tekniska högskolan. 1.4.4 Organisationsutveckling och stödfunktioner Samverkan inom fältet organisationsutveckling handlar för SHMM i hög grad om samverkan inom olika nätverk. Det handlar bland annat om erfarenhetsutbyte inom NEMUS som är ett nätverk för ekonomer vid Centralmuseerna, och inom nätverk för museiupphandlare (MUPP) och museernas miljösamordnare (MUMS). Stockholmsmuseerna har också ett nätverk för tillgänglighetsansvariga på museerna som SHMM deltar i, och sedan flera år samverkar SHMM:s museer i Stockholmsmuseernas säkerhetsgrupp (SAMSÄK). Värdefull samverkan med fokus på erfarenhetsutbyte sker också inom Riksförbundet Sveriges museer, och inom nätverket Nordiskt museichefskollegium. SHMM är också representerat i Centralmuseernas samarbetsråd (CMS). CMS har under året, som ett resultat av det samarbetsuppdrag som redovisades under våren, enats om ett nytt grunddokument för sin framtida verksamhet. En rad andra insatser har därutöver gjorts. En arbetsgrupp har bildats kring digitaliseringsarbetet. Initialt har en diskussion inletts med Wikimedia Sverige kring en avsiktsförklaring från centralmuseernas sida att bidra till den svenska facetten av Wikipedia. Upphandling kommer på prov (för senare utvärdering) att samordnas inom fyra utvalda områden och museerna bevakar möjligheten till samarbete inom etableringen av e-inköp. Det är SHMM uppfattning att det för centralmuseerna gemensamma samarbetsuppdraget har inverkat i hög grad positivt på samverkan mellan centralmuseerna. Såväl med avseende på CMS mer formaliserade roll, som på andra nätverk i denna krets som revitaliserats i samband med uppdraget. SHMM bedömer att denna samverkan utvecklats väl under året. SHMM hade under 2011 samverkan med mer av samordningskaraktär med två parter inom fältet organisationsutveckling/stödfunktioner. Dessa var RAÄ (avseende gemensamt bibliotek och arkiv, samt intendentur och telefoni) och Statens maritima museer (avseende IT-drift). Avtalet med avseende IT-drift sades upp under 2011 och kommer att upphöra i juni 2012. Samverkan med RAÄ bedöms ha fungerat tillfredställande under 2011. SHMM tog under 2011 emot en delegation med bland andra kulturministern från Autonoma republiken Adjara (Georgien) för expertutbyte kring policyutveckling inom musei- och kulturarvsområdet. Intercult, Svenska Institutet, Västra Götalandsregionen och Georgiens ambassad med fler var andra institutioner som på olika deltog i arrangemanget. 1.4.5 Sammantagen resultatbedömning SHMM samverkar löpande med en mycket stor mängd externa parter inom alla verksamhetsdelar. Samverkan med andra myndigheter och aktörer samt med ideella organisationer och andra delar av det civila samhället bedöms ge mycket stora mervärden in i SHMM:s verksamhet och dess resultat. SHMM har under ett antal år successivt förstärkt samverkan med ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Denna samverkan är idag omfattande, och bedöms ha gett många goda resultat. ”SHMM samverkar löpande med en mycket stor mängd externa parter inom alla verksamhetsdelar” 1.5. ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 1.5.1 Lokalkostnader Totala lokalkostnader (tkr) 2011 2010 2009 Hyra El och uppvärmning Övriga lokalkostnader 23 271 476 2 108 20 192 517 2 767 20 934 435 2 036 Hyreskostnader (tkr) 25 855 23 476 23 405 2011 2010 2009 Hyresvärd Statens fastighetsverk Niterka KB Riksantikvarieämbetet - Svensk Museitjänst 13 328 6 609 3 334 11 419 6 591 2 182 12 242 6 552 2 140 23 271 20 192 20 934 De ökade hyreskostnaderna beror på att nya kontrakt tecknats med både Statens fastighetsverk och Riksantikvarieämbetet, vilka löper fr.o.m. år 2011 och som medfört högre hyreskostnader. Övriga lokalkostnader utgörs av lokalvård (1 180 tkr) 30 och avfallshantering (450 tkr). I posten ingår också avskrivningskostnader för förbättringsutgifter på annans fastighet (478 tkr), huvudsakligen hänförbara till ombyggnad av tjänstelokaler i kvarteret Krubban. Dryckeshorn i utställningen Forntider. Foto: Magnus Aronson. 2 . KOMPETENSFÖRSÖRJNING Strategisk kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för att uppnå verksamhetsmålen. Mångfald bland SHMM:s medarbetare när det gäller ålder, kön, etnicitet, utbildning samt professionella och kulturella erfarenheter är en central del av en sådan strategi. En väl avvägd personalrörlighet samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete stärker förutsättningarna för god måluppfyllelse ytterligare. 2.1 Åldersstruktur En jämn åldersfördelning är viktig av flera skäl, dels ger det en mångfald av olika erfarenheter, kontakter och kompetenser, dels blir organisationen mindre sårbar när det gäller kompetensförluster i samband med pensionsavgångar. I de olika kompetenskategorierna (enbart tillsvidareanställda) var medelåldern för ledningskompetens 50 år, kärnkompetens 46 år och stödkompetens 49 år. Medelåldern har för ledningsoch stödkompetens stigit något sedan förra året medan medelåldern för kärnkompetens har sjunkit något. Åldersfördelningen bland tillsvidareanställda är fortsatt positiv. Vad gäller ledningskompetensen varierar åldern från 41 till 60 år och det får konstateras att det inom kärnkompetens finns en fortsatt jämn spridning över åldrarna. Inom stödkompetens bedöms fördelningen också som fortsatt god. Medelåldern för tillsvidareanställda var vid årsslutet 2011 47,7 år, en ökning för tredje året i rad (förra året 47,6 år). Antal Åldersstruktur SHMM, anställda tillsvidare 2011-12-31 12 LEDNINGSKOMPETENS KÄRNKOMPETENS 10 STÖDKOMPETENS 8 6 4 2 0 25– 30– 35– 40– 45– 50– Ålder Figur 7. Åldersstruktur bland tillsvidareanställda. 32 55– 60– från utställningen ”formbara – sedlar i ny skepnad”: foto: Pär Olofsson. Inom kärnkompetens är dock utvecklingen positiv mot en jämnare fördelning. Åtgärder för att uppnå en ännu jämnare könsfördelning, inom både stöd- och kärnkompetens är nödvändiga och beaktas i den mån det är möjligt i samband med rekryteringar. Samtidigt får det konstateras att andelen sökande kvinnor i samband med rekryteringar oftast är betydligt större än andelen män. 2.2 Könsfördelning Av SHMM:s 80 tillsvidareanställda var könsfördelningen vid 2011 års utgång 65 procent kvinnor och 35 procent män. Detta är en ökning med två procent av andelen kvinnor jämfört med föregående år. Inom kategorin ledningskompetens är det jämnt fördelat mellan könen men inom kategorierna kärnoch stödkompetens finns en överrepresentation av kvinnor. Ledningskompetens Kärnkompetens Stödkompetens 2011 Kvinnor 50 68 64 2010 MänKvinnorMän 50 32 36 50 69 60 50 31 40 2009 Kvinnor Män 50 69 60 50 31 40 Tabell 22. Könsfördelning (procent) inom anställningsformen tillsvidareanställda fördelat på kompetenskategorier. 2.3 Personalrörlighet Personalomsättningen var under 2011 knappt fyra procent och har med det ökat något sedan föregående år. Tre personer lämnade sin anställning under 2011. Under året har fem personer (tillsvidareanställningar) rekryterats, varav två med kärnkompetens samt tre med stödkompetens. 2.4 Kompetensutveckling Under året har kompetensutveckling genomförts inom flera områden såsom datautbildningar, arbetsmiljöutbildningar och annan anpassad utbildning för respektive arbetsområde. Vidare har flera studiebesök både inom landet och utomlands genomförts. Medarbetarna fick i samband med SHMM:s myndighetsdagar en introduktion i Lean-metoden. Samtliga medarbetare har också under året erbjudits att ta del av ett Livs- och karriärplaneringsprogram i syfte att reflektera över sin vardag, såväl privat och professionellt, sina ambitioner samt behov eller önskemål om förändringar. Ett annat syfte har varit att bidra till ökad självinsikt för utvecklad kommunikation och samarbete med andra. 2.5 Arbetsmiljö och hälsa 2011 SHMM har under de senaste åren utvecklat och etablerat rutiner för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att minska och förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Den psykosociala och fysiska hälsan har belysts i fortsatt användning av enkäter i samband med arbetsmiljöronder. Resultaten av enkäterna används både som underlag till arbetsmiljöronden (framförallt fysisk hälsa) och som stöd i samband med medarbetarsamtal (fysisk och psykosocial hälsa). De huvudsakliga hälsobefrämjande åtgärderna är friskvårdstimme samt subventionerade friskvårdsaktiviteter (gymkort, simkort, etc.). Sjukfrånvaron uppgick år 2011 till 1,81 procent av tillgänglig arbetstid, vilket innebär en ökning med 0,23 procent från år 2010. I jämförelse med den totala sjukfrånvaron hos samtliga statliga myndigheter (2,4 procent år 2009, enligt Arbetsgivarverkets senast tillgängliga statistik) är sjukfrånvaron vid SHMM fortsatt låg. 34 2011 2010 2009 Nyckeltal 1Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Antal anställda Antal individer med sjukrapportering 1,81 146 60 1,58 102 51 3,02 112 62 Nyckeltal 2Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Antal anställda Antal individer med långtidssjukfrånvaro (redovisas ej – antalet understiger 10 pers) 13,44 32,9 49,68 146 - 102 - 112 - Nyckeltal 3Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Antal kvinnliga anställda Antal kvinnor med sjukfrånvaro 1,93 100 43 1,99 67 37 4,08 73 47 Nyckeltal 4Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Antal manliga anställda Antal män med sjukfrånvaro 1,57 46 17 0,93 35 14 1,18 39 15 Nyckeltal 5 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid Antal anställda i åldersgruppen 29 år eller yngre Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med sjukfrånvaro (redovisas ej – antalet understiger 10 pers) 6,27 2,75 2,28 29 8 9 - - - Nyckeltal 6 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 i procent av tillgänglig arbetstid Antal anställda i åldersgruppen 30–49 Antal individer i åldersgruppen 30–49 med sjukfrånvaro 1,61 1,17 3,52 80 38 61 34 70 41 Nyckeltal 7 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid Antal anställda i åldersgruppen 50 år eller äldre Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro 1,6 2,05 2,22 37 19 33 14 33 17 Tabell 23. Nyckeltal avseende sjukfrånvaron SHMM. SHMM bedömer att myndighetens kompetensförsörjning är god och att förutsättningarna att klara verksamhetens uppgifter och mål därigenom också är goda. Myndigheten har dock identifierat tillväxten inom vissa specialistområden som potentiellt problematisk, framför allt inom det numismatiska fältet. 3. Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2011 2010 2009 2008 Räntekonto hos Riksgäldskontoret - beviljad kontokredit 8 757 8 757 8 757 8 757 - maximalt utnyttjad kontokredit - 7 223 - - - ränteintäkter 143 7 50 402 - räntekostnader - 6 - - Låneram i Riksgäldskontoret - beviljad 17 000 17 000 15 000 14 500 - utnyttjad 11 540 13 293 8 555 9 759 Avgiftsintäkter - budget, enligt regleringsbrev 13 575 13 575 9 800 9 300 - utfall 11 683 11 566 11 429 11 068 Anslag - beviljad anslagskredit 2 505 2 426 2 342 2 303 - utnyttjad anslagskredit - - - - - anslagssparande 1 572 1 268 2 433 3 118 Kapitalförändring Balanserad kapitalförändring tidigare år 4 780 6 571 5 980 3 111 Årets kapitalförändring -2 017 -1 791 -1 228 -431 Summa 2 763 4 780 4 752 2 680 Personal Antal årsarbetskrafter 78 73 79 75 Medelantal anställda 80 85 90 107 Driftskostnad per årsarbetskraft 1 290 1 327 1 216 1 243 36 2007 8 757 554 14 500 8 278 10 000 9 469 2 281 36 3 193 966 4 159 95 99 1 018 RESULTATRÄKNING (TKR) Not VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 Intäkter av bidrag 2 Finansiella intäkter 3 SUMMA 2011-01-01 -2011-12-31 2010-01-01 -2010-12-31 82 986 11 683 9 300 151 104 120 81 711 11 566 6 522 15 99 814 -47 742 -25 377 -27 341 -322 -5 355 -106 137 -43 640 -22 526 -30 669 -141 -4 629 -101 605 -2 017 -1 791 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal 4 Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader 5 Finansiella kostnader 6 Avskrivningar SUMMA VERKSAMHETENS UTFALL TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag SALDO ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 7 125 - -125 0 - -2 017 -1 791 BALANSRÄKNING (TKR) Not 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 8 Rättigheter och andra immateriella tillgångar 475 Materiella anläggningstillgångar 9 Förbättringsutgifter annans fastighet 2 206 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 15 080 Pågående nyanläggningar 326 17 612 Varulager m.m. Varulager och förråd Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar 515 1 117 1 746 15 2 878 Periodavgränsningsposter 10 Förutbetalda kostnader 6 988 Upplupna bidragsintäkter 332 7 320 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 11 -372 Kortfristiga placeringar 12 Värdepapper och andelar 3 006 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 12 947 Kassa och bank 85 13 032 SUMMA TILLGÅNGAR 44 466 38 655 2 522 18 618 - 21 140 573 960 1 337 20 2 317 5 652 - 5 652 11 - 3 843 96 3 939 34 287 Not 2011-12-31 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 13 Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 14 Övriga avsättningar 15 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 16 Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Periodavgränsningsposter 17 Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 2010-12-31 79 4 780 -2 017 2 842 79 6 571 -1 791 4 859 0 2 269 2 269 7 521 528 11 540 6 312 6 448 668 24 968 13 293 3 873 4 082 625 21 873 4 961 9 426 14 387 3 117 3 910 7 027 44 466 34 287 ANSLAGSREDOVISNING (TKR) UO 17:8:1 ap.1 - Statens historiska museer, förvaltningskostnader (ramanslag) Ingående Årets tilldelning överförings- enl. reglerings- belopp brev 1 268 83 493 1 TotaltUtgifter disponibelt belopp 84 761 -83 189 Utgående överföringsbelopp1 1 572 Beslut enligt regleringsbrev: Anslagsbehållning som disponeras 3 %; beviljad anslagskredit 2 505 tkr. Villkor: Av anslagsposten ska 125 000 kronor finansiera det nationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet. Dessa medel faktureras och betalas till Riksarkivet. SHMM har betalat detta belopp, vilket redovisas under transfereringar i resultaträkningen. Av avräknade utgifter är 79 tkr hänförbara till årets minskning av semesterlöneskuld intjänad t.o.m. 2008, enligt undantagsregeln i anslagsförordningen § 12 (1996:1189). 40 Ovan nämnda poster utgör skillnaden mellan värdet av redovisade intäkter av anslag i resultaträkningen och värdet av avräknade utgifter ovan. Värdet av intäkter återförda mot anslag uppgår till 9 821 tkr. Se även Not 1 i tilläggsupplysningar. FINANSIELLA VILLKOR Avgiftsbelagd verksamhet Avgifter tas ut med stöd av instruktion (2007:1180) och bemyndigande i regleringsbrev. Intäkterna disponeras av Statens historiska museer. VERKSAMHET MED FULL KOSTNADSTÄCKNING (TKR) Försäljning av varor +/- t.o.m. 2009 +/- 2010 Intäkter 2011 Kostnader 2011 +/- 2011 Ack. +/- 2011 -2 372 -1 677 1 886 -3 270 -1 384 -5 433 Undersökningar, utredningar och andra tjänster +/- t.o.m. 2009 - +/- 2010 - Intäkter 2011 - Kostnader 2011 - Summa -2 372 -1 677 1 886 -3 270 +/- 2011 - -1 384 Ack. +/- 2011 -5 433 ÖVRIG AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET, INTÄKTER (TKR) Entréer och visningar - - 3 963 - - Övrigt - - 5 834 - Summa - - 9 797 - Anm. Underskottet för resultatområdet försäljning av varor beror på att försäljningsvolymen är för låg under en stor del av butikernas öppettider. SHMM har närmare redogjort för - - - - orsakerna till underskottet samt möjliga åtgärder för att uppnå full kostnadstäckning i särskilda skrivelser till regeringen dnr 640-1210-2010 och dnr 640-130-2012. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 1. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Brytdag Anslagsavräkning sker kostnadsmässigt. Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret har gjorts t.o.m. 2012-01-05. Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 50 tkr, exklusive moms. Värdering av anläggningstillgångar Materiella och immateriella anskaffningar med en ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt prisbasbelopp (f.n. 21 200 kr) har redovisats som anläggningstillgång. Vidare har förbättringsutgifter på annans fastighet av väsentliga belopp (minst 100 tkr) redovisats som anläggningstillgång. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning utifrån den bedömda ekonomiska livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar –rättigheter och andra 3–5 år beroende på anläggningens beskaffenhet Förbättringsutgifter på annans fastighet 5–7 år beroende på anläggningens beskaffenhet Datorer och kringutrustning (ej bärbara eller stationära arbetsdatorer) 3 år Installationer, kontorsmaskiner, utställningar och övriga inventarier 3–7 år beroende på anläggningens beskaffenhet Konst och kulturtillgångarObegränsad ekonomisk livslängd Värdering av omsättningstillgångar Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Andra omsättningstillgångar tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Skulder Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats enligt balansdagens kurs. Lagret består av souvenirer och böcker och har värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning (FÅB 2 kap. § 4) Maximibeloppet för direktupphandling (LOU 15 kap. 3 § 2 st) har under året överskridits för två leverantörer till ett värde av totalt 1 300 tkr. Av detta utgör 990 tkr SHMM:s inköp av annonser på det s.k. museiuppslaget i dagspressen. Dessa inköp har skett enligt en rutin som tillkom för flera år sedan och som innebär att leverantören tillhandahåller ett visst annonsutrymme varje vecka gemensamt för flera museer. Formerna för dessa inköp kommer att bli föremål för utredning inför en eventuell upphandling. SHMM kommer härutöver att se över och förbättra myndighetens upphandlings- och inköpsrutiner som en del av förberedelserna inför införande av e-handel. 42 2. RESULTATREDOVISNINGEN Resultat redovisas per resultatområde. Kostnaderna för respektive resultatområde utgörs av totala kostnader, dvs. både direkta och indirekta kostnader. Inga direkta lokalkostnader har redovisats för resultatområdet Strategisk kunskapsuppbyggnad, eftersom det inte finns några lokaler som är särskilt avsedda för denna verksamhet. Denna verksamhetsdel utgör dessutom en integrerad del av övrig museiverksamhet, inte minst samlingsförvaltning. Direkta personalkostnader har använts som fördelningsnyckel för indirekta kostnader. Kostnader har inte kunnat beräknas för viktiga prestationer på grund av det utvecklingsarbete som bedrivits under året för att bl.a. definiera verksamhetens processer och prestationer. Detta arbete har förbättrat förutsättningarna för att kostnader för viktiga prestationer ska kunna beräknas och redovisas fr.o.m. år 2012. Besöksstatistik – figur 4-6 Data i dessa figurer är densamma som redovisats till KUR. Datainhämtningen sker enligt följande metoder: SHM: Besök på museet (inklusive restaurang och butik) registreras i kassasystemet Kassanova. I en särskild artikel registreras om besökaren är över eller under 19 år. Under de perioder museet har fri entré räknas antalet besök manuellt med handräknare. De registreras därefter i Kassanova. Antalet besök gjorda av personer under 19 år under frientréperioder var under 2011 mycket litet, och registrerades därför inte särskilt. KMK: Besök på museet (inklusive restaurang och butik) registreras i Kassanova. I en särskild artikel registreras om besökaren är över eller under 19 år. Detsamma gäller under de perioder museet har fri entré. Under frientréperioder ställs i tveksamma fall en kontrollfråga avseende besökarnas ålder. TBM: Under allmänna öppettider räknas antalet besök manuellt med handräknare (inklusive besökare till restaurang och café). Antal bokade besök registreras vid bokning samt revideras vid det faktiska besökstillfället. Det totala antalet besök summeras och registreras i en Excel-fil. Beräkningen av antalet besök gjorda av personer under 19 år baseras dels på antalet besök från skolan (förskola och grundskola inklusive gymnasiet), dels på en uppskattning av övriga besök gjorda av personer under 19 år. Programverksamhet vuxna – tabell 8 Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har därför inte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för KMK år 2009. Vuxna deltagare i program och visningar – tabell 9 Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har därför inte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för SHM och KMK avseende åren 2009 och 2010. På TBM har denna statistik inte förts. Rutiner för mätningar på samtliga museer är under arbete. Programverksamhet barn och unga – tabell 10 Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har därför inte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för åren 2009 och 2010. Bokade skolbesök – tabell 12 Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har inte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för KMK och TBM avseende åren 2009 och 2010. Statistiken inkluderar lärare och eventuella andra medföljande vuxna. Obokade skolbesök – tabell 13 Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har inte varit möjligt att ta fram tillräckliga jämförelsesiffror för KMK eftersom denna statistik hittills inte förts. TBM tar inte emot obokade skolgrupper. Statistiken inkluderar inte lärare eller andra medföljande vuxna. Besöksstatistik webb – tabell 14 Statistik avseende besök på myntkabinettet.se och tumbabruksmuseum.se kan inte redovisas till följd av brister i underlag från tidigare år (KMK) samt att verktyg för datafångst saknas (TBM). Upplevd kvalitet – avsnitt 1.2.1 På SHM och KMK görs löpande publikundersökningar med hjälp av Exquiro Market Research. Undersökningarna sker i form av en enkät som delas ut till besökare 15 år och uppåt. Resultaten för 2011 baseras på 750 svar från besökare på SHM och 275 svar från besökare på KMK. 3. UPPGIFTER OM LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE ENLIGT 7 KAP. 2 § FÖRORDNINGEN OM ÅRSREDOVISNING OCH BUDGETUNDERLAG – UTBETALDA ERSÄTTNINGAR (TKR) Lars Amréus, överintendent 855 Anm. Överintendenten har inga styrelseuppdrag i bolag eller statlig myndighet. 4. NOTER Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Entréavgifter och visningar Försäljning av varor Avgifter enligt § 4 avgiftsförordningen Sponsormedel Övrigt Summa 2011 3 963 1 886 4 692 500 642 11 683 2010 3 987 1 925 4 620 400 634 11 566 Samtliga avgifter tas ut med stöd av bemyndigande i instruktion och regleringsbrev,förutom avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen. Avgifter enligt § 4 avgiftsförordningen avser huvudsakligen avgifter för uthyrning av lokaler (3 691 tkr) samt ersättningar från Riksantikvarieämbetet avseende ämbetets andel av vissa kostnader i Kvarteret Krubban (805 tkr) – bevakning och lokaler för kontorsservice. Sponsormedel utgörs av icke-statliga medel enligt 6 kap. § 1 kapitalförsörjningsförordningen. Not 2 Intäkter av bidrag Statliga Mellanstatliga Icke-statlia Summa 2011 1 913 - 7 387 9 300 2010 1 579 4 943 6 522 Av bidragsintäkterna är 2,5 miljoner kronor bidrag från Stiftelsen Tumba bruksmuseum. En stor del av resterande bidragsintäkter är hänförbara till FoU-verksamheten. Not 3 Finansiella intäkter Ränteintäkter från Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa Övriga finansiella intäkter avser bl.a. valutakursvinster. 44 2011 143 8 151 2010 4 11 15 Not 4 Kostnader för personal Löner, exklusive sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa 2011 -31 069 -16 673 -47 742 2010 -28 925 -14 715 -43 640 Kostnader för personal har ökat med 4 102 tkr i jämförelse med föregående år, vilket dels beror på avsättningar och upplupna lönekostnader till följd av genomförd omställning, dels på fler bidragsfinansierade projekt. Not 5 Övriga driftskostnader Övriga driftskostnader har minskat med 3 202 tkr i jämförelse med föregående år. Det beror bl.a. på minskade kostnader för marknadsföring och kommunikation, vilka föregående år var högre än normalt på grund av invigningen av den nya utställningen Sveriges historia. Vidare har kostnaderna för köp av tjänster minskat. Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader lån i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa 2011 -237 -85 -322 2010 -63 -78 -141 Övriga finansiella kostnader avser bank- och kontokortsavgifter samt valutakursförluster. Not 7 Kapitalförändring enligt resultaträkningen Bidragsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet med full kostnadstäckning Årets kapitalförändring 2011 -633 -1 384 -2 017 2010 -114 -1 677 -1 791 Årets kapitaltförändring i bidragsfinansierad verksamhet är hänförbar till avskrivningskostnader för investeringar i Sveriges historia, vilka finansieras med oförbrukade bidragsmedel som intäktsförts tidigare år (-684 tkr). Dessutom har bidragsfinansierade föremålsinköp skett under året (51 tkr). Not 8 Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 2011-12-31 2010-12-31 Anskaffningsvärde, IB 895 632 Årets anskaffning 0 264 Ackumulerade anskaffningar 895 896 Avskrivningar, IB -241 -84 Årets avskrivningar -179 -157 Ackumulerade avskrivningar -420 -241 Bokfört värde 475 655 SUMMA BOKFÖRT VÄRDE, 475 655 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Not 9 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter annans fastighet Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffning Årets utrangeringar Ackumulerade anskaffningar Avskrivningar, IB Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 2011-12-31 5 096 162 0 5 258 2010-12-31 7 494 -2 250 -148 5 096 -2 575 -477 0 -3 052 2 206 -1 772 -951 148 -2 575 2 521 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Årets utrangeringar Ackumulerade anskaffningar Avskrivningar, IB Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Pågående nyanläggningar Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffning Årets aktivering Bokfört värde SUMMA BOKFÖRT VÄRDE, MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2011-12-31 63 168 1 160 0 64 328 2010-12-31 57 678 12 039 -6 549 63 168 -44 550 -4 698 0 -49 248 15 080 -47 617 -3 482 6 549 -44 550 18 618 46 2011-12-31 2010-12-31 0 326 0 326 17 612 21 139 Den stora minskningen av värdet för årets anskaffningar beror på att investeringarna var högre än normalt föregående år, på grund av produktionen av utställningen Sveriges historia (7 779 tkr). Vidare genomfördes en ombyggnad i SHM:s cafélokal under 2010 (457 tkr). Härtill kommer att bidragsfinansierade föremålsinköp under perioden 2003–2009 aktiverades (2 011 tkr) förra året, i enlighet med gällande redovisningsregler, och som inte skett under dessa år. Not 10 Periodavgränsningsposter - fordringar Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter, icke statliga Summa 2011-12-31 2010-12-31 5 842 5 225 1 146 427 332 7 320 5 652 Övriga förutbetalda kostnader avser bl.a. kostnader för produktionen av den tillfälliga utställningen Resan fram och tillbaka, hänförbara till perioden januari–april 2012 (639 tkr). Not 11 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekontot Återbetalning av anslagsmedel Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag SUMMA, AVRÄKNING MED STATSVERKET 2011-12-31 2010-12-31 -1 268 83 189 -83 493 - -1 572 1 279 -79 1 200 -372 -2 433 81 992 -80 876 49 -1 268 1 731 -452 1 279 11 Not 12 Värdepapper och andelar 2011-12-31 2010-12-31 Ingående balans 0 Årets anskaffning 3 006 Bokfört värde 3 006 - Årets anskaffning avser köp av andelar i Kammarkollegiets räntekonsortium, avseende placering av medel som har testamenterats till Kungliga myntkabinettet för inköp av föremål till samlingarna. Not 13 MyndighetskapitalIB 2011 Årets förändringUB 2011 Donationskapital 79 0 79 Bidragskapital 2 011 51 2 062 Bidragsfinansierad verksamhet 6 818 -684 6 134 Avgiftsbelagd verksamhet med -4 049 -1 384 -5 433 full kostnadstäckning Summa 4 859 -2 017 2 842 Bidragskapital utgörs av fr.o.m. år 2003 inköpta föremål till samlingarna, som har finansierats med bidrag. Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning 2011-12-31 Not 15 Övriga avsättningar Omställning Ingående avsättning Särskild pensionsersättning, årets förändring Lokalt utvecklingsarbete Ingående avsättning Årets förändring SUMMA UTGÅENDE AVSÄTTNINGAR 2011-12-31 7 0 -7 0 2010-12-31 0 52 -45 7 2010-12-31 0 1 655 1 655 - 521 93 614 2 269 595 -74 521 521 Avsättningen för särskild pensionsersättning för uppsagda medarbetare har skett enligt det partsgemensamma Trygghetsavtalet. Avsättningar för lokalt utvecklingsarbete sker i enlighet med villkoren i de centrala kollektivavtalen (RALS 2010 –). 48 Not 16 Lån i Riksgäldskontoret Låneram enl. 20 § lag (1996:1059) Ingående skuld Upptagna lån under året Amorteringar under året Utgående skuld 2011-12-31 17 000 2010-12-31 17 000 13 293 2 370 -4 123 11 540 8 555 8 609 -3 871 13 293 Not 17 Periodavgränsningsposter - skulder Upplupna kostnader Upplupna löner och arvoden, inkl. sociala avgifter Upplupna semesterlöner, inkl. sociala avgifter Övrigt Summa Oförbrukade bidrag Bidrag från statliga myndigheter Bidrag från icke-statliga givare Summa SUMMA 2011-12-31 2010-12-31 1 794 2 666 501 4 961 831 2 065 221 3 117 2 374 7 052 9 426 369 3 541 3 910 14 387 7 027 Av kostnaderna för upplupna löner och arvoden avser 1 082 tkr löner under återstående uppsägningstid för de medarbetare vilkas tjänster avvecklats i samband med genomförd omställning. Ökningen av oförbrukade bidrag från icke-statliga givare är huvudsakligen hänförbar till mottagna testamentsmedel (3 006 tkr). Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 21 februari 2012 Lars Amréus överintendent Lärarkväll på SHM. Foto: Magnus Aronson. omslagsbild: Vikingasommar. Foto: Magnus Aronsson. Baksidesbild: Alundaälgen, en ceremoniyxa från yngre stenålder. Foto: Christer Åhlin/SHM. GULDHALSKRAGE. Foto: Magnus Aronson.
© Copyright 2024