Årsredovisning för år 2012 - Statens historiska museer
Kolumtitel Statens historiska museer Staten s histor iska museum K u ngliga my n tk a bin ettet - Sv er iges ekonomiska museum Tumb a b r uksmuseum 1 Foto: Magnus Aronson Statens historiska museer1 Innehåll 1. Överintendentens inledning................................ 2 2. Resultatredovisning............................................ 5 2.4.8 Sammantagen resultatbedömning och kvalitativa aspekter....................... 20 2.1 Inledning...................................................... 5 2.1.1 Myndighetens uppgifter........................ 5 2.4.7 Uppdrag Umeå kulturhuvudstad 2014..20 2.5 Forskning och utveckling............................. 22 2.1.2 Redovisningens indelning och väsentliga prestationer .................... 5 2.5.1 FoU-projekt 2012............................... 22 2.5.2 Nya FoU-projekt................................. 24 2.1.3 Redovisning av kvalitativa aspekter....... 6 2.5.3 Forskningens infrastruktur.................. 24 2.1.4 Verksamhetens kostnader och intäkter... 6 2.5.4 Seminarier.......................................... 25 2.2 Lokalkostnader............................................. 7 2.5.5 Publikationer...................................... 25 2.3 Samlingsförvaltning...................................... 8 2.5.6 Sammantagen resultatbedömning och kvalitativa aspekter....................... 25 2.3.1 Hantera accession................................. 8 2.3.2 Förvalta samling................................... 9 2.3.3 Använda föremål................................ 10 2.3.4 Sammantagen resultatbedömning och kvalitativa aspekter....................... 12 2.4 Publik verksamhet....................................... 14 2.4.1 Utställningar....................................... 14 2.4.2 Programverksamhet............................ 15 2.4.3 Verksamhet riktad till barn och ungdomar..................................... 16 2.4.4 Besökare och kommunikation............. 18 2.6 Samverkan med andra myndigheter och aktörer.................................................. 27 2.6.1 Samverkan i Samlingsförvaltningen.... 27 2.6.2 Samverkan i publik verksamhet........... 28 2.6.3 Samverkan i forskning och utveckling.. 29 2.6.4 Organisationsutveckling och stödfunktioner.............................. 29 2.6.5 Sammantagen resultatbedömning....... 30 2.7 Statens historiska museer som arbetsplats.... 31 2.7.1 Kompetensutveckling......................... 31 2.4.5 Information och interaktion via digitala gränssnitt........................... 19 2.7.2 Personalsammansättning.................... 31 2.7.3 Arbetsmiljö och hälsa.......................... 32 3. Finansiell redovisning....................................... 35 2.4.6 Tillgänglighet för funktionsnedsatta ... 20 2 Statens historiska museer 2012 Året som Statens historiska museer (SHMM) nu redovisar till regeringen har varit fyllt av utmaningar och arbete inom nya områden. Myndigheten har också under året fått både ny överintendent samt två nya enhetschefer. Det har också varit ett år som har erbjudit spännande samarbeten och där gjorda satsningar har gett gott resultat. Vår bedömning är att myndighetens verksamhet under 2012 väl har svarat upp mot de kulturpolitiska målen. SHMM har under året särskilt uppmärksammat målet om barn och ungas rätt till kultur genom att utveckla insatserna, öka utbudet och förstärka marknadsföring för målgruppen. På Statens historiska museum (SHM) ökade antalet besökande barn och unga under 19 år med 10,7% under året och på Kungliga myntkabinettet (KMK) med 21%. För att främja allas möjlighet till kulturupplevelser krävs kännedom om att verksamheten finns och vad den erbjuder. Mot bakgrund av detta har SHMM under 2012 upphandlat nya kommunikationstjänster. Inför och under höstlovet genomfördes en första kampanj vilket ökade SHM:s besök med 55% jämfört med höstlovet 2011. SHMM har en helt unik samling föremål som är av stort internationellt intresse. I syfte att främja internationellt utbyte och för att tillgängliggöra dessa unika föremål producerades utställningen We Call Them Vikings för den internationella publiken. Den invigdes 2012 på Drent Museum i Holland och besöktes där av ca 74 000 personer under utställningsperioden. SHMM förvaltar en av norra Europas största museisamlingar sett till antalet enskilda föremål. Vid utgången av 2012 fanns uppskattningsvis 10 630 000 föremålsposter i myndighetens samling. Myndighetens kanske viktigaste uppgift är att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Detta sker som beskrivits ovan genom en varierad publik verksamhet, men också i det, för många, osynliga arbete som bedrivs bakom kulisserna. Under 2012 har en särskild genomlysning gjorts av det accessionsarbete som myndigheten har i uppdrag att genomföra. Genomlysningens främsta syfte var att utreda omfattningen av accessionen under ett arbetsår, och skapa en bild av vilka resurser som krävs för att få till stånd en KML-accession i balans. Sammanfattningsvis har 2012 varit ett mycket bra år för myndigheten och jag vill därför avsluta med att rikta ett varmt tack till alla besökare, samarbetsparter och medarbetare för att ni alla på olika sätt har bidragit till detta. Att myndigheten löpande omprövar och förbättrar sin verksamhet är avgörande för verksamhetens kvalité. Därför startades ett omfattande strategi arbete, Move on up på myndigheten i slutet av 2012. Arbetet som involverar hela personalen och lyssnar in besökare och samarbetsparter kommer att fortsätta under 2013. Maria Jansén Överintendent och museichef Foto: Annelie Karlsson Statens historiska museer3 Foto: Vincent Reichardt 4 Statens historiska museer Foto: Lasse Hedman F Foto: Gabriel Hildebrand Foto: Lasse Hedman Statens historiska museer5 2. Resultatredovisning 2.1 Inledning Enligt reglerna för resultatredovisning ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall särskilt har angivit i regleringsbrev eller annat beslut. Myndigheten bestämmer själv, om inte regeringen har beslutat något annat, om indelningen av resultatredovisningen. En övergripande begränsning är att redovisningen främst ska avse hur myndighetens väsentliga prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Utöver det finns också krav på att resultatredovisningen ska vara överskådlig och rättvisande. 2.1.1 Verksamhetens uppgifter Redovisningen av verksamhetens resultat utgår från myndighetens uppgifter enligt förordning (2007:1180) med instruktion för Statens historiska museer. SHMM ska enligt instruktionen: • vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten, • förvalta och vårda de fornfynd som Riksantikvarieämbetet beslutar att tillföra myndigheten, • hålla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet, • lämna information, råd och annan hjälp till regionala och lokala museer inom sitt ansvars område, och • verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten ska enligt instruktionen även integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt svara för internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. SHMM ska enligt regleringsbrevet för 2012: • utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat, • redovisa den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken, • redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, • redovisa genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället, • i dialog med Umeå kommun se över möjligheter att medverka inför och under Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Resultaten av arbetet med myndighetens uppgifter enligt instruktion, regleringsbrev och andra beslut redovisas integrerat i resultatredovisningen, med undantag av barnperspektivet samt myndighetens samverkan som redovisas i särskilda avsnitt. SHMM har i sin verksamhet även att förhålla sig till de kulturpolitiska målen, vilka är utgångspunkten för regeringens kulturpolitik. Målen presenterades i propositionen Tid för kultur och som beslutades av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). SHMM utgår från att myndigheten ska utföra sina uppgifter på ett sådant sätt att de bidrar till att uppnå de angivna målen för verksamheten. 2.1.2 Redovisningens indelning och väsentliga prestationer SHMM redovisar verksamheten indelad i tre huvudprocesser, vilka även utgör myndighetens resultatområden. Dessa tre processer ger en god bild av verksamheten samtidigt som kravet på överskådlighet uppfylls. 6 Statens historiska museer De tre huvudprocesserna är: •Samlingsförvaltning • Publik verksamhet • Forskning och utveckling Inom respektive område förekommer ett antal väsentliga prestationer, d.v.s. prestationer med krav på kostnadsredovisning. Utöver de väsentliga prestationerna består resultatområdena även av ett varierande antal enskilda prestationer, d v s utan krav på kostnadsredovisning. Redovisningen innehåller således delar som inte ryms i begreppet väsentlig prestation men som SHMM ändå bedömer vara av betydelse att redovisa. Det är därför inte helt enkelt att hitta en redovisningsstruktur som samtidigt som den ger en god och fullständig bild av verksamheten, också är överskådlig och kortfattad. I de följande avsnitten redovisas resultatområdena och prestationerna inom dessa mer utförligt. Redovisningen av genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället samt redovisning av barnperspektivet i verksamheten sker i särskilda avsnitt. 2.1.3 Redovisning av kvalitativa aspekter Som nämnts ovan ska SHMM, utöver de generella reglerna för resultatredovisningen definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. Att på ett tillförlitligt sätt redovisa kvalitet eller kvalitativa aspekter i kulturell verksamhet är svårt. Kvalitet handlar om både mätbara och omätbara värden. Inom kulturell verksamhet är begrepp som upplevelser, verkshöjd och erfarenheter centrala. Att mäta sådana faktorer och omvandla dem till redovisningsbara aspekter kräver omfattande kartläggning, analys och framtagande av indikatorer. Detta framhåller även Myndigheten för kulturanalys i sin rapport ”Att utveckla indikatorer för utvärdering av kulturpolitik” (Rapport 2012:2). I rapporten lyfts fram att datainsamling genom indikatorer i den kulturella verksamheten bör kompletteras med expertbedömningar. Ett sådant omfattande kartläggningsoch bedömningsarbete har SHMM inte kunnat genomföra under 2012. Men i samband med myndighetens verksamhetsutvecklande strategiarbete under 2013 kommer det att tas fram en struktur för att kunna definiera och bedöma kvalitativa aspekter i SHMM:s verksamhet. För att uppfylla kravet på redovisning av kvalitativa aspekter har SHMM för resultatredovisningen avseende 2012 valt att definiera de kvalitativa aspekterna i myndighetens verksamhet utifrån hur resultatet har bidragit till att uppfylla de kulturpolitiska målen. Redovisningen sker i anslutning till den sammantagna resultatbedömningen i slutet av varje avsnitt. För respektive resultatområde redovisas inledningsvis vilka delar av de kulturpolitiska målen som prestationerna kan bidra till att uppfylla. Avslutningsvis redovisas hur resultaten och deras effekter, genom ett antal utvalda prestationer, har bidragit till att uppfylla målen och därmed utgör exempel på kvalitativa aspekter i verksamhetens resultat. 2.1.4 Verksamhetens kostnader och intäkter Totala intäker och kostnader (tkr) Intäkter av anslag Övriga intäkter Samlingsförvaltning Publik verksamhet Forskning och utveckling Summa Totalt Årets kapitalförändring Intäkter Kostnader 2012 84 720 2011 82 986 2010 81 711 2012 2011 2010 4 095 13 085 5 770 22 950 107 670 2 656 14 270 4 208 21 134 104 120 2 207 13 141 2 755 18 103 99 814 -28 920 -73 208 -10 123 -31 068 -68 811 -6 258 -26 847 -69 275 -5 483 -112 251 -4 581 -106 137 -101 605 -2 017 -1 791 Statens historiska museer7 2.2 Lokalkostnader Lokalkostnaderna svarar för nästan en tredjedel av SHMM:s totala kostnader och är endast i begränsad omfattning påverkbara för myndigheten. Lokalkostnader (tkr) Totala lokalkostnader Hyra El och uppvärmning Övriga lokalkostnader Summa 2012 24 941 385 2 277 27 603 Hyreskostnader Hyresvärd Statens fastighetsverk Niterka KB Riksantikvarieämbetet – Svensk Museitjänst Summa 2012 2011 2010 14 684 6 833 3 424 13 328 6 609 3 334 11 419 6 591 2 182 24 941 2011 2010 23 271 20 192 476 517 2 108 2 767 25 855 23 476 De ökade hyreskostnaderna beror till en del (950 tkr) på att kvarstående hyresskuld till Statens fastighetsverk (SFV) från föregående hyresperiod har kostnadsförts i år, vilket skulle ha skett redan i bokslutet för 2010. Skulden är en konsekvens av modellen för kostnadshyra, vilken tillämpas för huvuddelen av SHM:s lokaler i Kvarteret Krubban, Stockholm (se även not 5). Övriga lokalkostnader avser lokalvård (1 440 tkr) och avfallshantering (335 tkr). I posten ingår också avskrivningskostnader för förbättringsutgifter på annans fastighet (497 tkr). 23 271 20 192 Foto: Lasse Hedman 8 Statens historiska museer 2.3 Samlingsförvaltning I avsnittet Samlingsförvaltning redovisas resultaten kopplade till myndighetens uppgift att: • vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som anförtrotts myndigheten, • förvalta och vårda de fornfynd som Riksantikvarieämbetet beslutar att tillföra myndigheten. Bedömningen är att prestationerna inom resultatområdet kan bidra till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen avseende att: • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet. 2.3.1 Hantera accession SHMM förvaltar en av norra Europas största museisamlingar sett till antalet enskilda föremål. Vid utgången av 2012 fanns uppskattningsvis 10 630 000 föremålsposter i myndighetens samling. Samlingen ökar varje år, främst tillföljd av den fyndöverföring som sker till framförallt SHM från Riksantikvarieämbetet (RAÄ) enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Det sker även tillväxt av samlingen genom inköp och gåvor. Den huvudsakliga prestationen inom Hantera accession är mottagande och medföljande hantering av fynd, överförda till SHMM efter beslut från RAÄ. Under året fattade RAÄ 92 fyndöverföringsbeslut som tillföll SHM. Antal föremål som tagits emot av SHM var 9 087 stycken jämfört med 37 303 stycken föremål 2011. För 2012 har även det osteologiska fyndmaterialet räknats med i statistiken vilket inte har gjorts tidigare år. Under året har 169 föremål accederats vid KMK, de flesta som ett resultat av gåvor eller inköp. Den största accessionen under året är de föremål som KMK fått från det nedlagda Myntverket i Eskilstuna. Under året har också KMK fått möjlighet att köpa ett stort antal ryska mynt och medaljer. Inom accessionsarbetet har SHM en stor eftersläpning vilket innebär att antalet föremål som ska accederas ökar för varje år. I och med utgången av 2012 finns det 1 163 stycken ej handlagda accessionsärenden. Antalet avslutade accessioner under året uppgår till 8 stycken. Under 2012 bedrevs inom SHMM det så kallade ”Accessionsåret 2012”. Denna satsnings främsta syfte var att utreda omfattningen av accessionen under ett arbetsår, och skapa en bild av vilka resurser som krävs för att hantera en löpande accession.”Accessionsåret 2012” kommer att utvärderas under 2013. Målet är att få fram ett underlag som beskriver vilka resurser som krävs för att få till stånd en KML-accession i balans. Inom ramen för accessionsprocessen finns yttre faktorer som påverkar arbetet på myndigheten och som utgör hinder i arbetet med accessionen. En försvårande faktor är att fynden inte lämnas in till SHMM i anslutning till att RAÄ:s fyndöverförings beslut har fattats. Istället ligger de kvar på de grävande institutionerna, vilket innebär att accessionsarbetet inte kan påbörjas. Detta medför problem dels i form av otydliga tidsmässiga planeringsförutsättningar, dels till följd av att nyckelpersoner vid de grävande institutionerna går vidare in i andra projekt och inte finns till hands när det blir dags för inlämning. En annan försvårande faktor är att fynden inte lämnas in i enlighet med SHM:s anvisningar, vilket medför att accessionsarbetet inte blir effektivt och tar längre tid än vad som krävs. Ytterligare en försvårande faktor i accessionsprocessen är den oförutsägbara handläggnings- och beslutsfrekvensen hos RAÄ. Somliga historier berättas bäst i mörkret Pannlampsvisningar bland dödskallar, guldskatter och vikingar Höstlovskul 29/10– 4/11 Program på historiska.se Reklamkampanj för SHM:s höstlovssatsning 2012. Statens historiska museer9 Problematiken i accessionsprocessen har sedan ett par år tillbaka varit föremål för överläggningar mellan RAÄ och SHMM. RAÄ har under året inlett arbetet, ”Informationsflödet i KML-processen”, med en kartläggning av de olika systemen och processer som ingår i tillämpningen av KML-processen. SHM har i detta arbete bl.a. bidragit med kompetens ur ett museiperspektiv för att säkerhetsställa att RAÄ:s processbeskrivning omfattar hela processen inom uppdragsarkeologin inklusive fyndhanteringen. Även inre faktorer påverkar accessionsarbetet. När olika moment som rör fyndmottagandet och medföljande hantering skjuts på framtiden p.g.a. bristande resurser får det effekten att fynden inte blir varken sökbara eller tillgängliga, vare sig internt eller externt på föremålsnivå samt att accessionsärendena inte kan avslutas. Hantera accession (tkr) Kostnader Intäkter av anslag Övriga intäkter 3 845 3 051 839 2.3.2 Förvalta samling De huvudsakliga prestationerna inom Förvalta samling är magasinsinsatser, förebyggande konservering och konservering samt satsningen på ett nytt myndighetsgemensamt föremålsförvaltningssystem. Därtill kommer prestationen verksamhetsskydd. Under året har flera stora magasinsinsatser genomförts. Magasinet för efterreformatoriskt trä har uppordnats och är därmed i det närmaste färdigställt. Magasinet för arkeologiskt trä har fått ny inredning, vilket gjort ytan mer kostnadseffektiv och samlingen har i samband med omflyttningen även kunnat uppordnas till det bättre. Ett nytt magasin för skulptur har inrättats samt att vissa övriga omflyttningar har gjorts för att optimera lokalutnyttjandet. Klimatet i magasinen har delvis förbättrats sedan 2011 genom nya magasin med rätt klimatförhållande. Magasinen i Tumba har inte varit optimala ur klimathänseende och det pågår en diskussion med Svensk Museitjänst (SMT) om hur situationen kan förbättras. Magasin situationen på KMK är fortsatt god. Klimatsituationen för myndigheten i helhet redovisas i figur 1. Figur 1. SHMM:s magasinssituation avseende klimat sammantaget för myndigheten per kvadratmeter magasinsyta och år. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 SHMM otillfredställ 2012 2011 2010 SHMM tillfredställ Som ett led i förebyggande konservering har museet investerat i ett frysrum. Frysrummet kommer att användas för frysning av föremål som har varit utlånade för att minimera risken att skadedjur införs utifrån, och för en årlig frysning av den osteologiska referenssamlingen samt vid skadedjursangrepp. Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (SFMV) har i det löpande arbetet med föremål ur SHM:s samlingar under 2012 konserverat 9 824 föremål (2 829 föremålsposter) vilka planeras att återsändas till SHM under första kvartalet 2013. Ett antal föremål har även konserverats inom ramen för den årliga konserveringsbudgeten inom SHM. Som ett exempel kan nämnas att den s.k. Vikalaumadonnan konserverats. En annan omfattande process under 2012 har varit planeringen med att upprätta en vård- och konserveringsplan för samlingen. Målet är att nå ett än mer strategiskt och kostnadseffektivt konserveringsarbete inom myndigheten. KMK har under 2012 haft en metallkonservator på 40% som ansvarat för den löpande översynen och konserveringen av mynt och medaljer i samlingarna. Inför utställning och inför fotografering har föremål rengjorts och monterats. Konservatorn har också utfört tillståndsbedömningar inför utlån till andra museer och institutioner. Ca 1000 föremål har konserverats eller rengjorts på KMK under året. Arbetet med att upphandla ett nytt förmålsförvaltningssystem är en avgörande process inom Förvalta samling. SHMM har i dag två olika förmålsförvaltningssystem som av tekniska och resursmässiga skäl behöver ersättas av ett nytt. Under året har arbete med en behovsanalys som ska utgöra underlag för upphandlingen pågått. Parallellt med detta har arbete 10 Statens historiska museer med att föra in föremål i myndighetens befintliga förmålssystem fortsatt med gott resultat. Detta arbete sker främst på SHM genom registrering av föremålen inom ramen för Birkaprojektet. (Se vidare under avsnitt 2.3.3) Tabell 1. Översikt över antalet digitalt sökbara föremål/ föremålsposter i SHMM:s system, inklusive tillväxten. Digitalt sökbara föremål (inklusive tillväxt) 2012 2011 2010 873 410 864 819 755 130 (7 591) (110 862) (58 098) 56 201 53 997 45 694 (3 569) (8 303) (4 243) 929 611 919 816 800 824 (11 160) (119 165) (62 341) SHM KMK/TBM SHMM SHMM har som målsättning att driva och utveckla ett effektivt och systematiskt verksamhetsskydd inom alla verksamhetsdelar. Som ett led i detta arbete genomfördes under 2012 ett antal projekt inom ramen för verksamhetsskyddet. Ett exempel är att myndigheten tillsammans med konsultstöd initierat en uppdatering av myndighetens riskanalys enligt förordningen (1995:1300) avseende statliga myndigheters riskhantering. Resultatet kommer att sammanställas i en riskanalys med medföljande åtgärdsplan. En bedömning av säkerhetsnivå i magasinen och utställningslokalerna visar att 95,6% av den totala magasinsytan har en säkerhetsnivå som är tillfredställande i fråga om brand, säkerhet, driftsäkerhet, arbetsmiljö och tillgänglighet. I 4,2% av den totala magasinsytan är nivån acceptabel men förbättringar bör genomföras. För 0,2% av den totala magasinsytan är nivån, genom brist på ett eller flera av områdena ovan, ännu inte tillfredställande. Figur 2. SHMM:s säkerhetsnivå i magasin och utställningslokaler. % 100 80 60 40 Ej aktuella Ej tillfredställande 20 0 Acceptabel 2012 2011 2010 Magasin 2012 2011 2010 Utställningar Tillfredställande I över 55% av den totala utställningsytan är säkerhetsnivån i förhållande till ytans tänkta användning tillfredställande i fråga om brand, säkerhet och driftsäkerhet. För 31,1% av den totala utställningsytan är säkerhetsnivån acceptabel men förbättringar bör ske. För 7,1% av den totala utställningsytan är säkerhetsnivån, genom brist på ett eller flera ovanstående områden, ännu ej tillfredställande. Behovet av åtgärder har dock inte bedömts som akut. Säkerhetsnivån i övriga tillfälliga utställningsytor, motsvarande 6,3%, är i dagsläget ej aktuell för bedömning. För att räddningstjänsten vid ett tillbud effektivt ska kunna hindra eller begränsa skadorna till följd av brand eller annan olycka har SHM i samarbete med Statens fastighetsverk samt Storstockholms brandförsvar under 2012 gjort omfattande revideringar och uppdateringar av SHM:s och omkringliggande lokalers insatsplaner. Under 2012 har projektering av ny sprinkleranläggning i SHM:s lokaler genomförts. Förvalta samling (tkr) Kostnader 16 985 Intäkter av anslag 13 834 Övriga intäkter 3 151 2.3.3 Använda föremål Den externa användningen av SHMM:s samling är betydande. De huvudsakliga prestationerna inom Använda föremål är sådana som främjar att samlingen görs tillgänglig för omvärlden. Det kan ske genom egna utställningar, utlån till andra institutioner, besök i samlingarna eller digital förmedling i olika former. Årets största arbetsinsats, och därmed en viktig prestation, är utställningen We Call Them Vikings som kommer att bidra till att många fler i världen får ta del av museets samling i och med den internationella turnén. Utställningen invigdes i Assen (Nederländerna) i maj 2012 och kommer under 2013 vandra vidare till först Edinburgh (Skottland) och därefter Sidney (Australien). SHM har under året haft 193 låneärenden varav 2 var internationella. Sammanlagt gäller detta 14 310 föremål. KMK hade under året 71 låneärenden. Sedan några år tillbaka arbetar SHMM med att omvandla depositioner till lån för att säkerhetsställa juridisk til�lämpning, och under året har 9 depositioner avslutas. Statens historiska museer11 Tabell 2. Översikt över antalet utdepositioner från SHMM, TBM har inga utdepositioner. Utdepositioner vid SHMM Utdepositioner via SHM Utdepositioner via KMK Utdepositioner totalt 2012 308 44 352 2011 317 20 337 2010 324 23 347 Tabell 3. Översikt över totalt antal pågående och inkomna utlån vid SHMM fördelat på antal ärenden, antal föremål samt lånande institutioner. Utlån vid SHMM Pågående utlåneärenden (internationella) Antal utlånade föremål Antal lånande institutioner 2012 264 (2) 2011 206 (8) 2010 213 (13) 39 710 93 13 526 100 14 922 92 Det är inte möjligt att redovisa antalet besökare 2012 i det publika gränssnittet Sök i samlingarna (SIS). På grund av digitala tekniska problem har bl.a. funktionen ”Mina sidor” i SIS tagits ur bruk. Under året har det inletts ett försöksarbete med att lägga ut information om föremål på Wikipedia, detta har skett i samarbete med Centralmuseernas samarbetsråd (CMS) och Wikimedia. Försöket kommer att utvärderas gemensamt i början av 2013. KMK har under 2012 fått sin medaljsamling från Riksbanken genomgången och digitaliserad. Arbetet har skett med hjälp av en forskare från Stockholms universitet. Under året har fortsatt genomgång och digitalisering av samlingarna pågått. Särskilt fokus har varit på plåtmynt, medaljer och aktiebrev.Sammanlagt 2 723 föremål har under årets registrerats i KMK:s internt tillgängliga databas Kabinettsviten. En ytterligare prestation är att förmedla kunskap om samlingen genom publikationer. Som exempel på detta kan nämnas att det under året, inför turistsäsongen, producerades en efterfrågad katalog om vikingatiden. Även en utställningskatalog till den turnerande utställningen We Call Them Vikings togs fram. Vidare har en efterfrågad katalog om KMK:s utställningar utarbetats. För mer information om myndighetens publikationer hänvisas till avsnitt 2.5. SHMM:s samlingar används i stor utsträckning av forskare och andra som besöker museet för att studera föremål. Totalt gjordes under året 325 forskarbesök vid SHM och 60 besök vid KMK. Syftet med besöken var doktorsavhandling, vetenskaplig monografi, vetenskaplig artikel, akademisk uppsats, populärvetenskaplig bok/artikel, utställning, arkeologisk/ osteologisk rapport samt film- eller TV-produktion. För mer information om myndighetens forskning och utveckling hänvisas till avsnitt 2.5.5. SHMM:s samlingar är efterfrågade av olika mediabolag och under 2012 besöktes myndigheten av National Geographic, BBC för två olika produktioner samt svensk tv. Nästa års adventskalender kommer att ge barn och ungdomar en inblick i stenålderns kultur bl.a. via SHM:s samling. Foto: Gabriel Hildebrand 12 Statens historiska museer Tabell 4. Översikt över antalet expedierade skriftliga externa förfrågningar från enskilda personer, forskare, media etc. Skriftliga förfrågningar till SHMM SHM KMK SHMM 2012 356 124 445 2011 587 153 740 2010 634 146 780 En utmaning som myndigheten står inför är frågan om hur samlingen i än högre utstäckning kan var en samhällsresurs tillgänglig via digitala kanaler. Under 2012 har en utredning avseende samlingens närvaro på olika digitala plattformar påbörjats. En av de frågor som ska besvaras är hur den digitala närvaron bör se ut för att såväl tillgodose befintlig efterfrågan, som öka och bredda den efterfrågan som redan finns. Samtal förs i dessa frågor med olika konsulter, och med Digisam. I det s.k. Birkaprojektet (ett av myndighetens pågående forskningsprojekt) pågår arbete med att skapa en digital forskningsplattform för material från Birka. Använda föremål (tkr) Kostnader 8 090 Intäkter av anslag 7 985 Övriga intäkter 105 2.3.4 Sammantagen resultatbedömning och kvalitativa aspekter SHMM har under 2012 gjort insatser som har haft positiva effekter för resultatområdet. Den sammantagna bedömningen är att resultatet inom området kan sägas vara gott, men SHMM anser att resultatet inom Hantera accession är otillfredsställande. Nedan följer en redovisning av exempel på prestationer, vilka har bidragit till att uppfylla de kulturpolitiska målen, och därmed utgör kvalitativa aspekter på verksamhetens resultat. 2.3.4.1 Hantera accession Myndigheten har arbetat för att få en accessionsprocess som fungerar bättre och minskar eftersläpningen i accessionen. Det finns stora utmaningar inom accessionsarbetet, både med avseende på den eftersläpande accessionen, och vad gäller tillkommande nya ärenden. Det behövs större tydlighet och ändamålsenliga lösningar i undersöknings- och fyndfördelningsprocessen inom ramen för lagen (1988:950) för att processen, och därmed accessionen inom SHMM, ska bli mer kostnadseffektiv. För SHMM kommer det att krävas ett omfattande arbete för att omhänderta den stora eftersläpningen inom accessionen. En accession i balans är en förutsättning för att myndigheten fullt ut ska kunna uppfylla sitt uppdrag i enlighet med sin instruktion. Innan dess att accessionsproblematiken är hanterad förblir stora delar av myndigetens samling otillgänglig och oanvändbar som samhällsresurs. Effekterna av ett väl fungerande accessionsarbete är flera och främjar såväl arbetet inom myndigheten som samhället i stort. • Resultaten har under 2012 inte kunnat nå den nivå av effektivitet och kvalitativa aspekter att verksamheten kan sägas bidra till att uppfylla de kulturpolitiska målen. Resultatredovisningen innehåller förklaringar till varför verksamheten inte kunnat uppfylla målen. 2.3.4.2 Förvalta samling Myndigheten har fortsatt arbetet med att skapa magasinslösningar som är kostnadseffektiva och ändamålsenliga. Arbetet med att ta fram ett nytt gemensamt förmålsförvaltningssystem för myndigheten har inletts och planeringen med att upprätta en vård- och konserveringsplan för samlingen har påbörjats. Bedömningen är att årets resultat inom Förvalta samling gällande magasinsinsatser, konservering och Illustration: SHM Statens historiska museer13 förebyggande konservering inom SHMM är uppfyllt på ett fullgott sätt med undantag för klimatförhållanden i vissa magasin. Resultaten har bidragit till att höja standarden på föremålsförvaltningen, men det finns ännu insatser kvar att göra gällande en vård- och konserveringsplan. Genom årets magasinsinsatser har förutsättningarna för föremålens bevarande ökat, och effektiviseringen av magasinsytan leder till kostnadseffektivare förvaltning. Med ett nytt föremålsförvaltningssystem skapas ett driftsäkrare och mindre personbundet system än de egenutvecklade system som myndigheten i dag har. Effekterna blir mindre sårbarhet, bättre tillförlitlighet och ökad tillgänglighet för alla användare och samhället i stort. Arbetet med att utveckla ett myndighetsövergripande verksamhetsskydd har fortsatt enligt plan under 2012 och bedöms ha utvecklats väl. En sammantagen bedömning av säkerhetsnivåerna i såväl magasin som utställningslokaler är att de är tillfredsställande. • Resultaten och effekterna av årets magasininsatser bidrar till att bevara kulturarvet samt till att göra kulturarvet mer användbart. • Ett mer strategiskt och kostnadseffektivt vårdoch förvaltningsarbete, tillsammans med planerna för ett nytt föremålsförvaltningssystem, har under året bidragit till arbetet med att främja ett kulturarv som bevaras och används, men även till att göra det tillgängligt, vilket i sin tur har bidragit till allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning. I sammanhanget bör dock understrykas att förebyggande föremålsvård i form av ändamålsenliga magasin, förebyggande konservering och vårdplaner inte kan ersätta aktiv konservering. Här finns ett ännu icke tillgodosett behov i delar av myndighetens samlingar. prestationer som redovisats leder alla till att samlingen används på ett sådant sätt som gynnar en positiv samhällsutveckling. SHMM ser en utmaning i att skapa än större efterfrågan från samhällets alla olika aktörer samt att möjliggöra att samlingen används och kommer till nytta och stimulans för enskilda personer och samhället. Häri ligger fortsatt arbete med strategier för och tillämpning av digital tillgänglighet. Liksom införande av system som stödjer och på ett effektivt sätt svarar mot extern efterfrågan och användning. • Årets insatser för att tillgängliggöra myndighetens samlingar och möta externa användares efterfrågan på samlingarna har gett goda resultat. Insatserna har därigenom starkt bidragit till att främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning samt bidragit till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas som en resurs för samhället. • Resultaten och effekterna av arbetet med utställningen We Call Them Vikings har lett till att kulturarvet gjorts tillgängligt internationellt. Utställningen har bl.a. bidragit till att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet, och visar därmed på en kvalitativ aspekt i SHMM:s verksamhet. • Resultaten och effekterna av årets arbete med att utveckla myndighetens verksamhetsskydd har på ett betydande sätt bidragit till att kulturarvet bevaras, men möjliggör även att kulturarvet kan användas och utvecklas. 2.3.4.3 Använda föremål Bedömningen är att resultaten inom Använda föremål betyder att myndighetens föremål är efterfrågade. Det finns många föremål i samlingarna som är viktiga och intressanta för historieförmedlingen, och de olika Foto: Gabriel Hildebrand 14 Statens historiska museer 2.4 Publik verksamhet I avsnittet Publik verksamhet redovisas resultaten kopplade till myndighetens uppgifter att hålla ett urval av samlingarna tillgängliga för allmänheten samt driva och stödja utställningsverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. Dessutom redovisas enligt uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2012: • den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov av insatser för att öka den unga publiken, • de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, • vad dialogen med Umeå kommun om möjligheter att medverka inför och under Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 har lett till. Bedömningar är att prestationerna inom resultat området kan bidra till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen genom att: • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet, • särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 2.4.1 Utställningar Den huvudsakliga prestationen inom Utställningar är att producera nya utställningar, samt att förvalta och förnya befintliga utställningar. SHMM har i denna redovisning valt att i begreppet basutställning avse utställningar på det egna museet avsedd att visas för publik under en längre period (mer än 1,5 år) och i begreppet tillfällig utställning avse utställningar på det egna museet avsedd att visas för publik under en kortare period (max 1,5 år) samt i begreppet vandringsutställning avse utställningar i huvudsak avsedda för att turnera på andra museer än det egna. SHMM hade under 2012 en sammantagen utställningsyta på knappa 7 000 kvm. Det samman- tagna antalet kvadratmeter publika ytor (inklusive utställningar) var ca 9 000. För SHM präglades 2012 av invigningen av We Call Them Vikings som är byggd för att turnera och har producerats i samarbete med Museums Partner i Österrike. Utställningen utgörs av 551 föremål från myndighetens samlingar. Första utställningsort var Drents Museum i Assen, Nederländerna, där utställningen visades under perioden 1 maj 2012 till 28 oktober 2012. (Se även avsnitt 2.3.3.). I slutet av året gjordes även en stor insats av personal från SHM som var kopplad till överföringen av utställningen från Assen till Edinburgh i Skottland. SHM har även under året fortsatt arbetet med att planera den utställning som ska visa det så kallade ”Korsbetningsmaterialet”, ett omfattande fyndmaterial från slaget vid Visby ringmur 1361. Denna utställning kommer att visas på SHM och planeras att invigas under 2014. Utöver dessa två utställningsproduktioner har SHM:s utställningsarbete utgjorts av att förbättra museets befintliga utställningar. Inte minst med avseende på att förbättra tillgängligheten för besökare med olika typer av funktionsnedsättning (se vidare under 2.4.6). KMK har under året påbörjat ett utställnings projekt som ska resultera i en utställning om Sveriges ekonomiska historia. Huvudmålgrupp är ungdomar i grundskolans senare del samt i gymnasiet. I projektet har en gymnasieklass engagerats för att ha synpunkter på texter och tilltal i utställningen. Vid flera tillfällen under året har aktuella händelser i samhället belysts vid KMK genom tillfälliga utställningar eller enskilda montrar i befintliga utställningsmiljöer. Sammantaget har 10 stycken tillfälliga utställningar producerats på KMK och TBM. Två exempel på det var en presentation av Sveriges nya sedlar som gjordes i samverkan med Riksbanken. Det andra är det nidmynt som under våren 2012 fick stor medial uppmärksamhet. Under en kort period visades ett exemplar av nidmyntet på KMK och i samband med det gjorde museet en historisk beskrivning av hur mynt använts för att skicka politiska budskap och håna, eller på andra sätt kommentera personer i maktposition. Statens historiska museer15 Utöver detta gjordes flera förbättrings- och förnyelse insatser i KMK:s utställningar, bland annat I vikingars spår. Ett tillägg som lyfter fram vikingatida kopplingar, och leder besökarna genom de befintliga utställningarna. KMK gjorde under året en förstudie kring en internationell vandringsutställning med arbetsnamnet Vikings and the Caliphate. Utställningar (tkr) Kostnader 45 313 Intäkter av anslag 35 383 Övriga intäkter 5 966 Tabell 5. Antal pågående basutställningar. Basutställningar SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 11 7 5 23 2011 11 7 5 23 2010 11 7 5 23 2.4.2 Programverksamhet Den huvudsakliga prestationen inom området utgörs av programverksamhet av olika slag. Programutbudet innehåller olika typer av visningar i museernas utställningar och enskilda programpunkter samt temahelger kopplade till museernas utställningar och samlingsområden. Programverksamheten är en av de verksamhetsdelar som i allra högsta grad präglas av externa samarbeten (Se vidare i avsnitt 2.6). Programverksamheten förändras från år till år. För att vara aktuella och möta besökarnas önskemål använde SHM besöksenkäter som en del i arbetet med att ta fram nya programpunkter för 2012. Antalet programpunkter under 2012, inklusive visningar för vuxna uppgick till 184 stycken, och sammanlagt deltog 12 190 personer i de olika aktiviteterna. Detta är en ökning av deltagande deltagare med 48,3% från föregående år. Tabell 6. Antal tillfälliga utställningar som visats på SHMM:s museer. Tillfälliga utställningar SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 3 8 2 13 2011 4 6 3 13 2010 4 12 1 17 Foto: Gabriel Hildebrand 16 Statens historiska museer Tabell 7. Antal programpunkter inklusive visningar för vuxna. Antal programpunkter inkl. visningarna för vuxna SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 184 69 11 264 2011 170 99 369 638 2010 208 115 331 654 Tabell 8. Antal deltagare i programpunkter inklusive visningar för vuxna. Antalet besök till denna verksamhet på SHM var 8 730 år 2010. Antal deltagare i programpunkter inkl. visningar för vuxna SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 12 190 5 728 126 18 044 2011 8 219 4 470 Iu 12 689 förskola, grundskola och gymnasiet, som för barn och unga som besöker något av museerna på egen hand. De pedagogiska erbjudandena omfattar verksamhet för, med och av barn och unga. På SHM har under 2012 gruppen barn och unga under 19 år som besöker museet ökat med 10,7%. Detta bedöms vara ett direkt resultat av att SHM valt att förstärka insatserna genom att öka såväl utbudet som genom förstärkt marknadsföring för målgruppen. Även KMK och TBM har under året kunnat erbjuda flera olika aktiviteter med barn och unga som målgrupp. Gruppen barn och unga som besökte KMK ökade från 6 629 besök till 8 049 år 2012, en ökning på 21%. På TBM har antalet besök av barn och unga sjunkit under 2012 jämfört med föregående år. Tabell 9. Antal programpunkter och visningar riktade till barn och unga, utöver skolverksamheten. Programpunkter inkl. visningar för barn och unga KMK har under 2012 genomfört en mycket uppskattad programverksamhet i form av 16 föreläsningar på kvällstid. Föreläsarna som deltagit har kommit från många olika samhällsområden och har i föreläsningsform, diskussion eller paneldebatt reflekterat över ekonomiska frågor.Vid KMK och TBM var det sammanlagda antalet programpunkter för vuxna, inklusive visningar, under året 80 stycken och vid dessa deltog sammanlagt 5 854 personer. KMK deltog under våren i ”Kulturnatten” ett arrangemang som samordnas av Stockholms Kultur förvaltning. 90 arrangörer deltog och de olika arrangemangen besöktes av sammanlagt 94 000 personer. Av dessa valde 4 200 att besöka KMK. Även SHM deltog i Kulturnatten, och hit sökte sig 2 460 personer. Programverksamhet (tkr) Kostnader 11 015 Intäkter av anslag 6 063 Övriga intäkter 4 952 SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 641 131 23 795 2011 245 152 71 468 Under 2012 påbörjade SHMM ett arbete med att utveckla kompetensen inom GLO (Generic Learning Outcomes) som utvärderderings- och planeringsverktyg. SHM ingår även i Nationellt Centrum för Kulturarvspedagogik (NCK) projekt Skolorna och museerna där syftet är att undersöka förhållandet mellan skola och museer inom ramen för Skapande skola. Ett av de bärande inslagen i samverkan är att samla in underlag genom mätning av effektstyrda mål. Skapandeskola-paketet tillsammans med LajvVerkstaden på SHM har hitintills utvärderats enligt GLO av 40 stycken elever i årskurs 6. Av utvärderingen framkom att: 2.4.3 Verksamhet riktad till barn och ungdomar • 100% under dagen lärt sig om medeltida rättvisa och orättvisor Barn och unga är sedan ett flertal år SHMM:s prioriterade målgrupp, och myndigheten arbetar inom verksamheten efter sin strategi för barn- och ungdomsverksamhet 2012–2014. Den huvudsakliga prestationen inom området utgörs av museernas erbjudanden av pedagogiska upplevelser för barn och unga såväl inom ramen för det formella lärandet i • 100% under dagen övat analys, kommunikation, argumentation genom att prova en annan roll • 93% under dagen upplevt att det viktigt att värna om människors lika värde • 92% under dagen haft roligt • 62% uppgav att de vill lära sig mer om historia Statens historiska museer17 I samarbete med Kulturskolans mediecenter i Stockholm Unga berättar, har Skapandeskola-programmet Min grej genomförts. Med SHM:s utställningar som utgångspunkt har elever fått berätta om sig själva och sitt liv. Under 2012 har program inom ramen för Skapande skola genomförts på SHM, och under 2012 har antalet program har ökat till 21 stycken jämfört med från 8 stycken program 2011. Tabell 10. Antal bokade skolbesök. Antal bokade skolbesök SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 844 71 52 967 2011 851 73 45 969 2010 737 61 45 843 Tabell 11. Antal deltagare i bokade skolbesök. Antal deltagare i bokade skolbesök SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 14 206 1 717 1 260 17 183 2011 2010 15 612 13 495 1570 iu 841 iu 18 022 13 495 Vidare har SHM erbjudit fler interaktiva och skapande moment till skolan, så som Skapande verkstad, Öppet magasin, Sagoberättande, Prova på arkeologi. I samarbete med Berättarministeriet och RAÄ har SHM drivit projektet Arkeologbyrån. SHM har också utformat och genomfört program för universitet och högskola inom t.ex. Kandidatprogrammet Museer och kulturarv samt inom Museipedagogik. Museets pedagoger har även arbetat med studenter från Konstfack samt lärarutbildningen för historielärare på Södertörns högskola. Under året har 461 lärare fått utvärdera skolprogram vid SHM, där de deltagit i med sina klasser. 95% uppgav att den bokade aktiviteten mycket väl eller väl motsvarade deras förväntningar, 89% uppgav att de absolut skulle rekommendera samma aktivitet till en lärarkollega. Under året har tre lärarkvällar genomförts, varav en var i samarbete med 45 andra museer i Stockholmstrakten. Syftet med lärarkvällarna är att låta lärare på ett inspirerande och lättillgängligt sätt ta del av museets utbud och erbjudande till skolan och visa på vilket sätt SHM kan vara en resurs för att nå skolans olika mål. Tabell 12. Antal deltagare i obokade skolbesök på SHMM. Antal deltagare obokade skolbesök SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 9 249 2 318 50 11 617 2011 8 520 195 0 8 715 2010 7 668 iu 0 7 668 I arbetet med barn och unga som kommer till museet på annat vis än inom ramen för skolverksamhet erbjuder SHM ett rikt utbud av aktiviteter där 44 554 besök under 2012 gjorts av barn, unga och medföljande vuxna. Ett exempel är den mycket efterfrågade verksamheten Vikingasommar som pågår under juni, juli och augusti, som på ett tydligt sätt avsevärt förstärker besöksantalet till museet under den period det pågår. Ett annat exempel värt att nämna är Kultur festivalen i Stockholm där SHM möter närmare 5 000 barn, unga och medföljande vuxna under en veckas tid. Både SHM och KMK satsar fortsättningsvis på olika typer av familjehelger där museerna fungerar som arena för generationsövergripande aktiviteter i ateljéer och utställningar.Vid SHM har 2 508 barn arbetat i ateljéverksamheten under året. Både SHM Foto: SHM 18 Statens historiska museer och KMK har lovverksamhet under alla skollov med särskilda program. Under höstlovsveckan 2012 kom bland annat 49 fritidsgrupper till SHM. Vid KMK omfattar helgaktiviteterna såväl workshops som visningar och familjehelgerna har verksamhet som anpassats för olika åldrar. Även KMK anordnar skollovsaktiviteter och KMK:s höstlovstema 2012 var ”sparande” och genomfördes i samband med ”världssparardagen”. På TBM har visningsprogrammet ”Håll handen still i rörelsen” införts, som innebär att elevernas händer används för att forma ett vattenmärke samt att betydelsen av vattenmärken på sedlarna diskuteras. KMK inledde under 2012 även arbetet med att förstärka erbjudandet till barn och unga i sina ordinarie utställningar. (Se vidare under 2.4.1) Verksamhet riktad till barn och unga (tkr) Kostnader 14 269 Intäkter av anslag 14 050 Övriga intäkter 219 2.4.4 Besökare och kommunikation Den huvudsakliga prestationen inom Besök och kommunikation är antalet besökare vid SHMM:s museer. Här redovisas även resultat från myndighetens kommunikationsverksamhet, vilken är en stödprocess för den publika verksamheten. Myndighetens museer har som målsättning att ge besökarna attraktiva, meningsfulla och lärorika upplevelser i utställningar och programaktiviteter. Det är viktigt att museerna erbjuder sina besökare möjlighet till gemensamma besök och möten för alla generationer. Målet är även att ge besökarna en bred och mångfasetterad bild av historia och kultur i Sverige. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är betydelsefulla utgångspunkter i val av såväl teman för den publika produktionen, som i innehållsarbetet. Sammantaget har antalet besök gjorda på myndighetens museer tydligt ökat 2012 jämfört med 2011. Tabell 13. Antal besök vid SHMM:s museer. Antalet besök vid SHMM:s museer SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 2011 2010 134 325 121 217 123 714 64 333 67 468 63 807 9 723 11 499 7 510 208 381 200 184 195 031 Det totala antalet besök gjorda vid SHM under 2012 är 134 325 personer. Resultatet visar att SHM har vänt tidigare års trend med avtagande besökssiffror. Antalet besök 2012 ökade med 10,8% jämfört med 2011. Vid KMK och TBM var det totala antalet besök under året 74 056 personer. Därtill ska läggas de besök som gjordes till utställningen We Call Them Vikings på Drents Museum. Enligt besöksstatistik från Drent Museum besöktes utställningen av ca 74 000 personer under utställningsperioden, och den utställningstrailer som finns på YouTube visades 16 466 gånger under 2012. Ett stort antal personer har även tagit del av föremål som lånats ut ur myndighetens samling för att ingå i andra utställningar runt om i Sverige och världen. Tabell 14. Antal besök vid SHMM av personer under 19 år. Antal besök av personer under 19 år SHM KMK TBM Totalt SHMM 2012 40 889 8 049 1 746 50 684 2011 2010 36 752 32 455 6 629 8 114 3 121 2 433 46 502 43 002 Under 2012 har SHM utöver en fortsatt satsning på barn och unga, även satsat extra på att nå betalande vuxna besökare. Därtill kommer ett särskilt fokus på utländska turister. I sitt val av målgrupper inom den internationella besöksgruppen använde SHM besöksstatistik sammanställd av Stockholms Visitors Board. Marknadsföringen anpassades sedan för att passa just dessa grupper. Under sommaren 2012 valde SHM att prioritera turister från följande länder: Tyskland, England, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Norge och Danmark. Under 2012 har SHM bland annat utvecklat nätverks- och samarbetet med turistorganisationer som Strömma Kanalbolag, Stockholm Visitors Board och Stockholm Cruise Network. Detta arbete, tillsammans med en än mer målgruppsanpassad marknadsföring samt fortsatt satsning på sommaraktiviteten Vikingasommar, kan antas ha gett effekten att besöken vid SHM under perioden juni – augusti 2012 blev totalt 48 124 stycken. En ökning med 13,6% jämfört med samma period 2011. Som ett led i arbetet med kommunikation och marknadsföring har SHMM också under 2012 upphandlat en kommunikationsbyrå, en designbyrå samt Statens historiska museer19 Inom ramen för SHMM:s verksamhet kopplat till digitala gränssnitt, har under 2012 gjorts olika insatser, såsom Sök i samlingarna (SIS), museernas hemsidor och via sociala medier. Myndighetens föremålsförvaltningssystem (MIS) utgör en infrastruktur som möjliggör att information om föremålen kan tillgängliggöras för såväl interna som externa användare via andra digitala gränssnitt. Som en strategisk insats har SHM genomfört en förstudie av målgrupper för, behov av och förväntningar på museets framtida digitala närvaro. Förstudien innehåller t.ex. möjligheten för SHM att använda sig av så kallad responsiv design, vilket gör att hemsidan kan nås via såväl dator, som surfplatta eller smart telefon. Arbetet med de sociala medierna har under året även fördelats på fler medarbetare, vilket har visat sig ha en positiv effekt i form av större genomslag. SHM:s sida på Facebook, facebook.com/historiska, har under året ökat antal ”gillare” från 1 299 till 2 292, vilket motsvarar en ökning på 76%. Facebook har också varit en viktig kanal när det gäller marknadsföringen av samarbetet mellan SHM, RAÄ och Berättarministeriet kring utställningen och berättarprojektet Arkeologbyrån som pågick under perioden 30 november – 6 januari 2013. Även SHM:s Twitterkonto, @historiskamuse, har under 2012 varit mer aktivt än under föregående år. Andelen följare har ökat från 503 till 908, vilket är en ökning på 80%. SHMM har haft tre bloggar som varit aktiva under året, Museum nu, Het Historia och Birka projektet. Samarbetet med JÄMUS har gett föreningen The Unstraight Museum möjlighet att under 2012 utveckla sin databas och hemsida samt koppla den mot K-samsök, så att fler museer enkelt ska kunna tillgängliggöra föremål koppade till berättelser om genus och HBTQ. Under våren publicerades samtliga föremål som ingår i den turnerande utställningen We Call Them Vikings på SHM:s fotoström på bildwebbplatsen Flickr, flickr.com/photos/historiska. De åtta kollektionerna med bilder från utställningens åtta sektioner har visats 824 gånger. Under året har en ”ekonomiordbok” påbörjats på KMK:s hemsida. Ett syfte är att underlätta för användare att ta del av den allmänna ekonomidebatten i medierna idag. På hemsidan publiceras även artiklar i ekonomisk historia under rubriken Royal Coin Cabinet Papers. Denna sida omfattar centrala uppsatser om Sveriges och världens ekonomiska historia på både engelska och svenska. KMK:s twitterkonto hade under året 248 följare. Under året har KMK:s Facebooksida blivit mer välbesökt och en person är nu ansvarig för att hålla sidan aktuell. Det digitala föremålsförvaltningssystemet (MIS) är den infrastruktur ur vilken information Tabell 15. Antal besök samt antalet besökta sidor på myndighetens webbplats (shmm.se) och SHM:s elva webbplatser (med subdomäner). Anledningen till att det saknas uppgifter om antal besök på KMK:s webbsida 2010–2011 är att KMK i december 2009 övergick till en ny webbplats och därmed ändrade verktyg för mätning av webbstatistik. en produktionsbyrå i syfte att på sikt stärka myndighetens olika varumärken såväl innehållsmässigt som visuellt. Inom ramen för detta arbete har myndigheten bl.a. påbörjat arbetet med en ny grafisk profil. Lanseringen av denna sker i ett första steg för SHM:s del under våren 2013. Även KMK har under 2012 inlett arbete med de upphandlade byråerna. Den första kommunikationssatsningen som SHM genomfört tillsammans med kommunikationsbyrån ägde rum under höstlovet. Antalet besök på SHM under vecka 44 var totalt 4 800, vilket är en ökning med cirka 55% jämför med höstlovet 2011. Pressnärvaron för SHM har under 2012 har resulterat i 343 artiklar, notiser, radio- eller TV inslag. 2.4.5 Information och interaktion via digitala gränssnitt Besöksstatistik hemsidor SHMM SHM KMK Antal besök 2012 13 699 816 460 93 027 2011 11 951 867 307 Iu Antal besökta sidor 2010 16 024 878 418 iu 2012 43 748 3 154 552 251 267 2011 38 594 3 671 259 305 418 2010 47 620 4 305 404 259 744 20 Statens historiska museer om föremål förmedlas vidare i andra former som t.ex. SIS, utställningar och plattformar. MIS är även en av utgångspunkterna för att sköta förvaltningen av SHM:s samlingar, på KMK fungerar bl.a. Kabinettsviten på motsvarande sätt. Under 2012 påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt myndighetsövergripande föremålsförvaltningssystem. Från MIS hämtas bl.a. information till K-samsök som i sin tur är en kanal till andra förmedlingsformer som t.ex. Europeana och till kreativa näringar. I stort sett all föremålsinformation kring föremålen går även ut via SIS, som nås från SHM:s hemsida och K-samsök. På det sättet kan digitala aktörer (t.ex. det europeiska digitala biblioteket Europeana och digitala kreativa näringar) hämta information från SHM:s databas. Utöver SHM:s egen hemsida förekommer föremål ur SHM:s samlingar på Unstraight Museum, Facebook, Wikipedia och Flickr. 2.4.6 Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Det systematiska tillgänglighetsarbetet är en självklar del av SHMM:s löpande förbättringsarbete. Myndigheten följer sedan ett par år en plan för det systematiska tillgänglighetsarbetet. På SHM har under 2012 ett flertal utställningar fått bättre och tydligare belysning, förbättrad akustik, tydligare texter och taktila moment. Antalet audioguider har utökats till att omfatta fler språk och fler utställningar för att tillgodose önskemål från en större mängd utländska besökare. Flera kompletteringsinsatser har genomförts i KMK:s fasta utställningar för att förtydliga budskap och öka tillgängligheten i dem. Teknik som underlättar för personer med olika funktionsnedsättningar har införskaffats, t.ex. förbättrad belysning, hörslingor och headsetmikrofoner för föreläsare. Under senare delen av 2012 har museets basutställning kompletterats med skärmar som förstorar och ger en liten fördjupning när det gäller utvalda föremål ur samlingarna. Informationen kan därför vara ett sätt att hjälpa besökaren göra nedslag i föremålstäta utställningar. Skärmarna kommer att vara en god hjälp för personer med nedsatt syn. 2.4.7 Uppdrag Umeå kulturhuvudstadsår 2014 Enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2012 ska SHMM redovisa hur myndigheten i dialog med Umeå kommun har sett över möjligheterna för myndigheten att medverka inför och under Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Personal från program- och kommunikationsverksamheten på SHM besökte i detta syfte programkontoret för Umeå 2014, i september 2012. Vid besöket träffade SHM:s medarbetare representanter från Kulturverket och det nya Kvinnohistoriska museet i Umeå samt besökte Bildmuseet och Västerbottens museum. Syftet med besöket var att skapa kontakt, utbyta erfarenheter samt att diskutera möjliga samarbeten inom ramen för framför allt kulturhuvudstadsåret. Personal vid SHMM med ansvar för verksamheten kopplad till kulturhistoria och samlingar tog kontakt med Västerbottens museum i början av 2012 och erbjöd lån av föremål till Umeå2014. Det resulterade i en låneansökan gällande 12 föremål ur SHM:s samling. Låneförfrågan återtogs dock. En ny anhållan om lån inkom i december med anhållan om lån av 10 föremål ur samlingen och detta ärende kommer att slutföras under 2013. Idéutbyte på ett mycket informellt plan har också skett med andra samarbetspartners såsom Sveriges hembygdsförbund och Riksförbundet Sveriges museer kring ett eventuellt samarbete kopplat till Mänskliga rättighetsdagarna, som hålls i Umeå 2014. 2.4.8 Sammantagen resultatbedömning och kvalitativa aspekter Besöksutvecklingen för myndighetens museer har under 2012 varit mycket positiv. Den sammantagna bedömningen är att resultatet inom verksamhetsområdet är mycket gott. Nedan följer en redovisning av exempel på prestationer, vilka har bidragit till att uppfylla de kulturpolitiska målen, och därmed utgör kvalitativa aspekter på verksamhetens resultat. 2.4.8.1 Utställningar, Programverksamhet samt Besök och kommunikation Den stora vandringsutställningen We Call Them Vikings invigdes för första gången i Assen i Nederländerna och hade ett anmärkningsvärt stort antal besökare under utställningsperioden. SHMM har under året satsat på kommunikation om utställningsoch programverksamheten. Detta har fallit mycket väl ut och gett tydliga effekter i form av fler fysiska Statens historiska museer21 besök vid museerna. Under 2012 ökade antalet besök vid SHM med 10%, medan antalet besök vid KMK/ TBM sjönk något under året. Vad det gäller gruppen barn och unga under 19 år, har antalet besök från gruppen ökat med 10,7% vid SHM och ökat med 21% vid KMK, medan TBM hade en minskning av besökare från denna grupp med ca 50%. • Cirka 74 000 personer besökte utställningen We Call Them Vikings i Assen i Nederländerna under hösten 2012. Det har både bidragit till att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet samt till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. • Resultaten och effekterna av kommunikations arbetet har lett till fler besök vid bl.a. museerna och därmed bidragit till att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. • Resultaten och effekterna av den pedagogiska verksamheten har i första hand bidragit till att möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, men även till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. 2.4.8.2 Verksamhet riktad till barn och unga 2.4.8.3 Information och interaktion via digitala gränssnitt Myndighetens mötesplatser för digital kommunikation och användning har även de utvecklas mycket positivt. SHMM:s olika digitala mötesplatser har under 2012 sett ett ökande antal besök. Statistiken visar att myndighetens webbplatser är fortsatt välbesökta och att antalet besök på Facebooksidor och twitter har ökat. • Resultaten och effekterna av arbetet med myndighetens digitala plattformar har gjort kulturarvet tillgänglig och därmed bidragit till att bevara kulturarvet samt göra det mer användbart. Resultaten inom verksamheten har även medverkat till att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. 2.4.8.4 Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning SHMM har nu helt integrerat det systematiska tillgänglighetsarbetet i myndighetens ordinarie förbättringsarbete i utställningar och lokaler samt vad det gäller arbetet med kommunikation och information. Bedömningen är att tillgänglighetsarbetet utvecklas väl och bidrar positivt till myndighetens hela verksamhet. Myndighetens verksamhet särskilt riktad till barn och unga har genererat ett avsevärt större antal besök än föregående år. Antalet skolprogram och samarbeten med skolorna vid SHMM:s museer har ökat och verksamheten vid SHM visade på en dubblering av genomförda Skapadeskola-program jämfört med 2011. Under 2012 har SHMM påbörjat ett arbete med att utveckla kompetensen inom GLO som utvärderings- och planeringsverktyg för att ytterligare kunna utveckla verksamheten för barn och ungdomar. Därtill har ett stort antal samarbetet med skolan samt andra aktörer inom lärandeområdet inletts under året. • Besöken, deltagandet vid programpunkter samt deltagandet i skolprogram av barn och unga under 19 år har under året ökat vid både SHM och KMK. Det har bidragit till att främja denna grupps möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor samt till att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Illustration: SHM 22 Statens historiska museer 2.5 Forskning och utveckling I avsnittet Forskning och utveckling redovisas resultat kopplat till myndighetens uppgifter • att verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. • att i sin verksamhet integrera ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Bedömningen är att prestationerna inom resultatområdet kan bidra till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen avseende att: • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, 2.5.1 FoU-projekt 2012 De viktigaste prestationerna inom Forskning och utveckling (FoU) är att driva egna forskningsprojekt inom ramen för SHMM:s uppgifter, delta i andra aktörers forskningsprojekt samt att främja andras forskning med utgångspunkt i SHMM:s samling. SHMM har under 2012 varit huvudman för samt deltagit i ett flertal FoU-projekt (tabell 16–18). Pågående projekt presenteras utförligt på www.shmm/fou. Myndighetens FoU-arbete har under 2012 omfattat fjorton personer som samverkar i en forskargrupp, varav flera är engagerade på heltid. Under 2012 har också ett arbete påbörjats kring att kvalitativt mäta utfallet av den mycket omfattande löpande verksamheten med forskarbesök i myndighetens samlingar. Tabell 16. Volymen genomförd FoU-verksamhet. Sammantaget antal FoU-projekt som huvudman 2012 15 2011 13 2010 9 • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet. Foto: Gabriel Hildebrand Statens historiska museer23 Tabell 17. SHM:s formella engagemang i olika FoU-sammanhang under 2012. Moderna kulturarvsprocesser och medierad tillgänglighet (FoU-projekt) Ett historiskt museum och hur det har format Sverige (FoU-projekt) Andra tider, andra platser – materiella uttryck av historiebruk, kolonialism och hegemoni (post-doc-projekt) Alvastra pålbyggnad (FoU-projekt) Huvudjägarna, Museum anatomicum och samlandets sociala dynamik (FoU-projekt) Birka, Rus and Nordic Gentes (FoU-projekt) Birka, en arkeologisk forskningsresurs (FoU-projekt) Regeringsuppdrag JÄMUS – Jämställd representation i samlingar och utställningar (FoU-projekt) GlobArch – Researching Scandinavian Colonialism and the Rise of a Global World from an Archaeological Perspective (FoU-projekt) Polysemantiskt digitalt samlande Bortom homogeniteten Nationellt nätverk för kulturarvsforskning/Heritage Studies K-samsök (samarbete med Riksantikvarieämbetet m.fl.) Referensgrupp för det internationlla museiforskningsprojketet EUNAMUS Kommittén för de nationella laboratorierna Rådgivande nämnden för medeltidsseminariet – Stockholms universitet Editorial board för tidskriften Current Swedish Archaeology Editorial advisory board för tidskriften Museum worlds Riksantikvarieämbetets strategigrupp för FoU-verksamhet Redaktörsgruppen för tidskriften Fornvännen Nationella kunskapsnätverket för museer med medeltidsinriktning The International Heritage Group Huvudman för projekt X X X Deltar i projekt Ingår i referensgrupp eller motsv. X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Tabell 18. KMK:s och TBM:s formella engagemang i olika FoU-sammanhang under 2012. Silverhaltsanalyser av medeltida mynt. Samarbetsprojekt med RAÄ (FoU-projekt) Ett land, ett mynt? Mynt, gränser och identitet i Magnus Erikssons Sverige (post-doc-projekt) Sveriges Mynthistoria Landskapsinventeringen (FoU-projekt) Framväxten av det moderna Sverige Den Svenska Mynthistorien – Vasatid (publiceringsprojekt) Redaktion Svensk Numismatisk Tidskrift Redaktionsgrupp för Nordisk Numismatisk Årsskrift ICOMON (museinätverk för ekonomimuseer) CIN (Commission Internationale de Numismatique) FIDEM (Fédération Internationale de la Médaille d’Art) Föreningen Nordiska Pappershistoriker Nätverket för pappersmakare i Sverige Huvudman för projekt X Deltar i projekt Ingår i referensgrupp eller motsv. X X X X X X X X X X X 24 Statens historiska museer FoU-verksamhetens deltagande i olika formella nätverk, redaktionsgrupper och liknande är betydande och myndigheten deltar i 15 nätverk eller referensgrupper. Myndighetens forskare deltar generellt i en bred samverkan och blir regelbundet inbjudna till större konferenser inom SHMM:s ämnesområden. Inom ramen för regeringsuppdraget för Jämställd representation, JÄMUS, har en rad insatser genomförts under 2012 i enlighet med beslutad projektplan. Ett antal seminarier har ägt rum på teman som genusmedveten museipedagogik, genusmedvetna utställningar och samt ett flertal välbesökta seminarier på museernas Vårmöte i Göteborg där debatten tjänade till att lyfta upp genusperspektivet i ett mångfalds- och mänskliga rättighetsperspektiv. Seminarierna har skett i samarbete med bl.a. Riksförbundet Sveriges museer, länsmuseer och föreningen Unstraight Museum. Samtliga av JÄMUS-seminarier har kunnat ses via webben genom livestreaming eller via Kunskapskanalen. Det har varit tydligt att effekterna av seminarierna bl.a. har lett till att genus på museer och olika perspektiv på könsroller diskuterades på fler arenor, i debattartiklar och bloggar, som samhällsfråga. Inom JÄMUS inleddes även utbildningen Leda mångfalt! under året, där 20 stycken museichefer träffas vid tre tillfällen för att bl.a. genomgå utbildning, byta erfarenheter samt inspireras av utvecklingen inom området i branscher. Utbildningen arrangeras tillsammans med Riksutställningar och fackförbundet DIK och kommer att fortsätta under 2013. 2.5.2 Nya FoU-projekt Myndigheten har under 2012 påbörjat två nya, fleråriga FoU-projekt och fått forskningsinitieringsbidrag för ytterligare två projekt. Under 2012 fick det treåriga projektet Polysemantiskt digitalt samlande beslut om finansiering från Statens kulturråd och påbörjades under hösten. Projektet bedrivs i samverkan med Kulturparken Småland AB i Växjö och är inriktat på att analysera och utveckla museisektorns digitalisering och samlingsdatabaser. Även det treåriga projektet Bortom homogeniteten fick finansiering av Kulturrådet under året. Projektet ska skapa kunskapsmässiga grunder för ett utvecklat mångfaldsarbete vid kulturinstitutioner och bedrivs i samverkan med Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Det är en del av det omfattande paraplyprojektet Norm, Kultur, Nation som bedrivs med Örebro länsmuseum som huvudman. Vid KMK har projekten Vikings and the Caliphate och Framväxten av det moderna Sverige båda beviljats forskningsinitieringsbidrag från Riksbankens jubileumsfond under 2012. Det förstnämnda projektet har undersökt förutsättningarna att producera en utställning med utgångspunkt från fynd av islamiska mynt och andra föremål med islamiskt ursprung från vikingatiden funna i Sverige. En eventuell utställning har dock skjutits på framtiden. Det pågående projektet Framväxten av det moderna Sverige fick stöd för ett fortsatt forsknings- och utbildningssamarbete mellan University of Oxford, Uppsala universitet, Lunds universitet samt Kungl. Myntkabinettet, Riksarkivet, Livrustkammaren, Postmuseum och Armémuseum. 2.5.3 Forskningens infrastruktur Tillgängligheten till SHMM:s samlingar är en viktig faktor i den svenska arkeologiska, konstvetenskapliga, osteologiska och numismatiska forskningens infrastruktur. Vid sidan av Naturhistoriska riksmuseet tar SHMM emot flest forskarbesök av de svenska museiinstitutionerna. Forskarbesöken leder till en användning av samlingarna som stöder en omfattande kulturhistorisk kunskapsuppbyggnad. Vid SHM genomfördes 325 enskilda forskarbesök i samlingarna under 2012 (tabell 19). Dessa besök är i huvudsak forskare, men även antikvariskt verksamma personer och studenter. Ett enskilt besök kan omfatta flera personer och i flera fall en hel forskargrupp. Forskarbesöken under 2012 har på avgörande sätt bidragit till en omfattande vetenskaplig och populärvetenskaplig produktion (tabell 20). SHM har under året även lånat ut en rad fyndmaterial för laborativa forskningsändamål. Även KMK:s samlingar omfattar flera föremålsgrupper som är särskilt efterfrågade av externa forskare i Sverige och internationellt. Det rör sig framför allt om de unika vikingatida mynten men även om museets samlingar av antika mynt och de svenska och utländska medaljerna. Under 2012 genomfördes 60 enskilda forskarbesök i samlingarna (tabell 19). Statens historiska museer25 Tabell 19. Forskarbesök i samlingarna. Antal forskarbesök i samlingarna (inkl. Tumbamagasinet) SHM 325 Tabell 20. Vetenskaplig och populärvetenskaplig produktion grundad i forskarbesök vid Historiska museet 2012. Vetenskapliga och populärvetenskapliga produkter som resultat av forskarbesöken vid SHM 2012 Doktorsavhandling Vetenskaplig monografi Vetenskaplig artikel Akademisk uppsats Populärvetenskaplig bok/artikel Utställning Arkeologisk/osteologisk rapport Film eller Tv-produktion 23 8 49 20 10 7 12 14 SHM:s samlingar tillgängliggörs också för forskare och allmänheten via tjänsten SIS på museets hemsida. Särskilda satsningar görs löpande för att tillgängliggöra material av stort forskningsintresse. KMK och TBM deltar i flera nationella och internationella nätverk med FoU-anknytning, däribland i styrelserna för ICOM:s nätverk för ekonomimuseer, FIDEM och Nordisk Numismatisk Union. Genom deltagandet i dessa olika organisationer skapas kontakt med kollegor från hela världen. 2012 KMK 60 S:a 385 SHM 325 2011 KMK 87 S:a 412 SHM 472 2010 KMK 93 S:a 565 2.5.5 Publikationer Under 2012 har två nya volymer i SHM:s vetenskapliga skriftserie, The National Historical Museum in Stockholm, Studies, publicerats, nr 20 och 21 och dessutom 15 artiklar. Personal från SHM deltar i redaktörsgruppen för den vetenskapliga arkeologiska tidskriften Fornvännen samt i Editorial board för tidskriften Current Swedish Archaeology och i editorial advisory board för den nya internationella tidskriften Museum Worlds publicerad av den museologiska institutionen i Leicester i Storbritannien. Vid KMK har fyra böcker och kataloger publicerats under året. Därutöver har 52 enskilda artiklar och notiser publicerats. KMK har även tillsammans med Svenska numismatiska föreningen fungerat som ansvarig utgivare och redaktion för Svensk Numismatisk Tidskrift som utkommer med åtta nummer per år. Forskning och utveckling (tkr) Kostnader 10 123 Intäkter av anslag 4 353 Övriga intäkter 5 770 2.5.4 Seminarier 2.5.6 Sammantagen resultatbedömning och kvalitativa aspekter Under 2012 genomfördes två debatt- och diskussionstillfällen i serien Het Historia. De hade under 2012 teman kring genus respektive ”vems är vikingen”. Vid SHM har under 2012 även hållits två forskningsseminarier kring Birka inom ramen för de större FoU-projekt som museet driver kring Birka materialen. En tvådagars konferens hölls för projektet Framväxten av det moderna Sverige på KMK i september, med inbjudna forskare från Uppsalas och Lunds universitet samt Oxford University. Vid KMK har interna kunskapsseminarier hållits med syfte att öka personalens kunskaper om museets ämnesområden och samlingar. Under 2012 har seminarierna främst rört ekonomisk historia. Under 2012 har den positiva utvecklingen av FoU- arbetet inom myndigheten fortlöpt. Två fleråriga forskningsprojekt har påbörjats och ett antal projekt har fått finansiering. Myndigheten var under 2012 huvudman för 15 fristående FoU-projekt, vilket är en ökning från tidigare år. Antalet forskare inom verksamheten har ökat från föregående år och den årliga omsättningen är på flera miljoner kronor, nästan uteslutande med externa medel. Den sammantagna bedömningen är att resultatet inom området är mycket gott. Nedan följer en redovisning av exempel på prestationer, vilka har bidragit till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen, och som därmed är kvalitativa aspekter på verksamhetens resultat. 26 Statens historiska museer 4.5.6.1 FoU-projekt 2012 FoU-verksamhetens deltagande i olika formella nätverk, redaktionsgrupper och liknande är betydande. Myndigheten deltar i 15 nätverk eller referensgrupper. Myndighetens forskare deltar generellt i en bred samverkan och blir regelbundet inbjudna till större konferenser nationellt och internationellt inom SHMM:s ämnesområden. • Resultaten och effekterna av FoU-verksamhetens deltagande i nationella och internationella nätverk har under 2012 både bidragit till att främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet, och bidragit till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. 2.5.6.2 Forskningens infrastruktur SHMM bidrar, såväl genom sin FoU-verksamhet som genom sin samling, i stor utsträckning på ett positivt sätt till andras forskning och forskningsförberedande verksamhet runt om i Sverige och utomlands. De mätningar som gjorts, då forskare fått besvara frågor om sina besök och syftet med dem, visar entydigt på den stora samhälleliga betydelse SHMM:s samling har som en central infrastruktur för forskningen inom arkeologi, konstvetenskap, osteologi och numismatik. Det kan nämnas att forskarbesöken vid SHM under 2012 har bidragit till bl.a. 23 doktorsavhandlingar, 49 vetenskapliga artiklar, 20 akademiska uppsatser samt 14 stycken film- eller tv-produktioner. Resultaten och effekterna av att SHMM:s samling under 2012 har erbjudit en central infrastruktur för forskningen inom arkeologi, konstvetenskap, osteologi och numismatik. De har också bidragit till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas samt till att främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning. • Resultaten och effekterna av att myndighetens museer under året har tagit emot ett stort antal forskarbesök, som gett upphov till bl.a. doktors avhandlingar, vetenskapliga artiklar, uppsatser m.m. har bidragit till att möjliggöra ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas samt även till att främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning. Foto: Ulrika Mannberg Günther Statens historiska museer27 2.6 Samverkan med andra myndigheter och aktörer Återrapportering enligt regleringsbrev för 2012 Statens historiska museer ska lämna en samlad redovisning av genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. SHMM har i denna redovisning valt att i begreppet samverkan inkludera såväl samverkan (informella gemensamma insatser kring ett ämne eller område) och samarbete (formaliserade gemensamma insatser), som samordning (insatser för vilka resurser avsatts för en gemensam funktion). Den följande redovisningen omfattar ett urval av särskilt betydelsefull samverkan, och dess resultat under 2012. 2.6.1 Samverkan i Samlingsförvaltningen Samverkan inom ramen för SHMM:s samlingsförvaltning utgörs i hög grad av medverkan i olika nätverk. Fokus i dessa sammanhang ligger ofta på erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer inom stat, landsting och kommun. Exempel på sådana nätverk är SIC (Nätverk för samlingschefer vid museer i Stockholm) och Nätverket Svenska medeltidsmuseer. Några andra exempel är SHMM:s deltagande i Kommittén för de nationella laboratorierna, som drivs av Geologiska institutionen vid Lunds universitet, som syftar till att belysa de nationella laboratoriernas verksamhet utifrån bland annat museibehov samt nätverket för stenåldersarkeologer som drivs av Uppsala universitet och Societas Archaeologica Upsaliensis. Vidare deltar myndigheten även i ICOMON (International Committee for Money and Banking Museums). Expertrollen efterfrågas också i samarbeten kring olika projekt eller utredningar. Exempel på sådan efterfrågan under 2012 spänner från t.ex. att en representant från SHM ingår i referensgruppen för Sunnebyprojektet som bedrivs av Vänermuseet eller till att SHM:s kompetens efterfrågas i samverkansprojektet mellan Wikimedia och CMS. Utöver detta kan även nämnas representation i Riksbanksfullmäktiges grupp som arbetar med framtagning av nya sedlar och mynt, samverkan med Kungl. Skogs-och Lantbruksakademien vid framtagning av ett jubileumsbokverk, till samverkan med Swedbank gällande frågor kring sparandets historia. Resultaten av de typer av samverkan som beskrivs ovan får värdefull återverkan i verksamheten framförallt i form av utvecklad kompetens och kunskap som tillförs myndigheten. Men samverkan bidrar även till förbättrade allmänna förutsättningar för verksamhetsfältet i sin helhet. Ett mycket angeläget verksamhetsfält för myndigheten är den uppdragsarkeologiska verksamheten inom vilken merparten av myndighetens samlingstillväxt genereras. Under 2012 har särskild samverkan skett med tre grävande institutioner som lämnat in fynd: UV-Mitt, Stockholms stadsmuseum och Göteborgs universitet. Syftet med samverkan har varit att gemensamt komma fram till i vilket skick materialet ska lämnas in till SHM. Ett pågående samarbete med Stockholms universitet finns också som gäller uppordning och registrering ett antal äldre forskningsgrävningar som fyndöverförts till museet. SHM ingår även som en samarbetspart i det s.k. RAGU-projektet som drivs av RAÄ på anslagsmedel. Syftet är att tillsammans med Gotlands museum avrapportera, konservera och fyndöverföra respektive fyndfördela de orapporterade arkeologiska undersökningar. SHM:s roll i RAGU-projektet är att vara en diskussionspartner till RAÄ och Gotlands museum i frågor som rör gallrings- och uppordningsprinciper, kvalité på dokumentationsmaterialet och undersökningen samt bevarande och konservering av föremål. Ett annat område där samverkan är av betydelse för samlingsförvaltningen är digitala lösningar. Samverkan inom detta område har skett med RAÄ (Samhällsavdelningen och Informationsavdelningen), UV mitt, Judiska museet, Stockholms universitet, Musikmuseet, Stiftelsen föremålsvård i Kiruna, Gotlands museum, Kalmar länsmuseum och Digisam. Förvaltaren av SHM:s digitala föremålsförvaltningssystem, MIS, ingår även i det databasnätverk som består av representanter från de större samlingssystemen i Sverige samt representanter från de större museerna i Stockholm. I den digitala samverkan för föremålsförvaltningssystemet har förvaltaren av MIS deltagit i K-samsöks leverantörsmöten samt en grupp av museer som 28 Statens historiska museer utvecklat ett gemensamt sökgränssnitt mot K-samsök (det s.k. Fritextsök). I övrigt har samverkan kring samlingsförvaltning skett med Museum Gustavianum, Uppsala universitet om Museum Anatomicums samling som återförs från SHM till Uppsala universitets samling. Vidare med Stockholms stadsmuseum kring material från Helgeandsholmen och Tekniska museet angående mögelangripna föremål i deras samling. Samverkan inom det civila samhället inom området samlingsförvaltning har under 2012 framförallt handlat om att tillhandahålla föremålsinformation via SHM:s publika söksida SIS. Inom säkerhetsområdet har SHMM ett väl utvecklat samarbete med museer och andra institutioner på central, regional och lokal nivå. Samverkan och rådfrågningar har under 2012 bl.a. omfattat Thielska galleriet, Gotlands museum, Stockholms stadsmuseum, Uppsala universitet, flera församlingar inom Svenska kyrkan m.fl. Sedan flera år samverkar SHMM:s museer även i Stockholmsmuseernas säkerhetsgrupp (SAMSÄK). Myndigheten är även aktiv deltagare i Nätverket för Brandskydd, Katastrofberedskap och Restvärdesräddning i kulturmiljöer. Nätverket leds av Riksantikvarieämbetet med stöd av Statens fastighetsverk. SHMM hade under 2012 samverkan med mer av samordningskaraktär med två parter inom fältet samlingsförvaltning. Det handlar om samverkan kring konservering med SFMV, dels om hyresrelationen med SMT. Båda samarbeten bedöms fungera relativt väl. 2.6.2 Samverkan i publik verksamhet Samverkan inom ramen för den publika verksamheten inom SHMM är mycket omfattande. Det handlar om erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning inom en rad nationella och internationella nätverk, samverkan med en betydande mängd ideella organisationer, samt samverkan och samarbeten med myndigheter och andra organisationer. Samarbetet omfattar såväl offentliga aktörer som aktörer inom näringslivet och det civila samhället. Under 2021 har SHMM fortsatt samverkat med Riksutställningar kring utställningen Resan fram och tillbaka inför turné till de regionala museerna. Exempel på samverkan med andra museer i utställningsarbete utgör Drents Museum i Assen, Nederländerna och National Museums of Scotland (mottagare av We Call Them Vikings) men också Gotlands museum med anledningen av materialet kring ”Korsbetningen”. SHMM har också samverkat med ett stort antal museer kring utlån ur myndighetens samling, och skrivit Letters of intent med en rad Europeiska museer avseende We Call Them Vikings. Samverkan med det civila samhället inom ramen för utställningsarbetet har under 2012 exempelvis skett med medlemmar i reeinactmentgrupper kring den planerade utställningen av Korsbetningsmaterialet. Andra exempel på samverkan kopplat till utställningar är KMK:s samverkan med Swedbank, vilken handlar om att KMK mottar sponsringsmedel mot att ägna en del av utställningarna åt sparandets historia. Vidare har KMK samverkat, i projektet Vikings and the Caliphate, med Utrikesdepartementet, Gotlands museum och företaget Nomad Exhibitions. Projektet som resulterade i en förstudie om ett vandringsutställningsprojekt, finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och Utrikesdepartementet. På liknande sätt bidrar Crane AB med sponsringsmedel till TBM. En annan mycket viktigt samverkanspartner för verksamheten på TBM är Botkyrka kommun. Programverksamheten är den verksamhetsdel inom SHMM som i allra högst grad kan sägas präglas av samverkan med externa parter. Här sker också den största mängden samverkan med ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Exempel på ideella organisationer som SHMM samverkat med under 2012 är t.ex. Sveriges hembygdsförbund, DEA-föreningen för Kvinnohistoriskt museum, Centrum för näringslivshistoria, FIDEM (Fédération Internationale de la Médaille d’Art), Nordiska föreningen för arkeologiska friluftsmuseer, Berättarnätverket ÖST, Genealogiska föreningen, Svenska Numismatiska Föreningen, Kungliga musikhögskolan, Riksförbundet unga musiker, Stockholm Early Music Festival, körer och många andra. Samverkan har också skett med alltifrån branschorganisationen Stockholms bagare och konditorer, Centrum för näringslivshistoria, till församlingar inom Svenska kyrkan och Svenska Numismatiska föreningen. Bland kommunala samverkanspartners återfinns t.ex. Stockholms stadsbibliotek, Kulturförvaltningen, Stockholms stads äldreförvaltning och Stockholms Kulturskola. Bland samverkansparterna återfinns också t.ex. Historiska media, RAÄ, Dialogus förlag, och Norstedts och den historiska bokklubben CLIO för att bara nämna Statens historiska museer29 en bråkdel. Det nätverk av programansvariga på Stockholmsmuseerna som SHM initierade 2011 har fortsatt träffats för att stämma av, samplanera och hitta synergier. Även inom verksamheten för barn och unga sker en betydande samverkan med olika externa parter. Både kring konkreta program så som Junior Filmfestival som drivs av Stockholms filmfestival och program tillsammans med Kulturskolan samt Medioteket inom Stockholms stad. SHM medverkar också i det internationella nätverket för barnmuseer Hands On! International i syfte att utveckla barns perspektiv i museernas verksamhet och sitter med i planeringsgruppen kring den stora konferens som kommer att hållas 2013 i Stockholm. Samverkan har under året också skett via fokusgrupper för barnverksamheten. Inom skolverksamheten spänner samverkan från samverkan med Riksbanken och olika museer i framför allt Stockholm, till samverkan med lärare inom olika referensgrupper och med friluftsmuseet Gunnes gård, LajvVerkstaden i Västerås. Lärarkvällar har under 2012 också anordnats i samarbete med Medioteket som är en pedagogisk resurs för lärare i Stockholms kommun. Professionellt erfarenhetsutbyte sker bland annat inom Föreningen pedagogisk utveckling inom svenska museer (FUISM). SHM ingår också i Nationellt Centrum för Kulturarvspedagogik projekt. I arbetet med att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder har SHM under året fortsatt samverkat med bland annat Iris media och Synskadades Riksförbund för olika typer av förbättringar i utställningarna. Ett spännande pedagogiskt projekt för unga som också resulterade i en mindre utställning i museets entréhall, var samarbetet med Berättarministeriet och RAÄ. 2.6.3 Samverkan i forskning och utveckling Inom fältet forskning och utveckling är samverkan en grundläggande del av all verksamhet. Den nationella och internationella samverkan på FoU-fältet är mycket bred och omfattande och alla forskare vid myndigheten ingår i olika slags forskningsnätverk. I denna del hänvisas därför till avsnitt 2.5. Utöver den samverkan som tas upp där kan särskilt nämnas samverkan med Kungl. Vitterhetsakademien (seminarier, publikationer), Örebro länsmuseum och Mångkulturellt centrum (samarbetsnätverk samt seminarie- och publikationssamverkan kring mång- faldsutveckling vid museer), Kulturparken Småland AB i Växjö (projektsamverkan utveckling av digitala samlingssystem), Tema Q i Linköping och Styrkeområdet kulturarv vid Göteborgs universitet (nationellt nätverk och digital portal för kulturarvsforskning i Sverige), samarbetet med en rad olika internationella institutioner inom nätverket GlobArch, samverkan med Landesmuseum Schloss Gottorf kring utgrävning i Hedeby i Tyskland, deltagande i det tvärvetenskapliga nätverket Austmarr som fokuserar på kulturmöten kring Östersjön, samverkan med det stora EU-projektet EUNAMUS, forskningssamverkan med Etnografiska och Nordiska museet kring programmet ”Samlingarnas sociomateriella dynamik”. Det kan även nämnas att SHMM under 2012 tillsammans med York Archaeological Trust ingick i en samverkan om en ansökan om EU-medel koordinerad av Mälardalens högskola kring utvecklingen av digitala databaser. Ansökan beviljades tyvärr inga medel. 2.6.4 Organisationsutveckling och stödfunktioner Samverkan inom fältet organisationsutveckling handlar för SHMM i hög grad om samverkan inom olika nätverk. Det handlar bland annat om erfarenhetsutbyte inom nätverk för museiupphandlare (MUPP) och museernas miljösamordnare (MUMS). Chefen på SHM har under året deltagit i Stockholmsmuseernas chefskollegium. Stockholmsmuseerna har också ett nätverk för tillgänglighetsansvariga på museerna som SHMM deltar i. Värdefull samverkan med fokus på The Forty Part Motet av Janet Cardiff En skulptur av ljud – 40 röster möter medeltida konst 27 oktober – 3 mars 2013 »I have rarely been so moved by a work of art in a museum or, for that matter, by a piece of music in a performance hall.« New York Magazine Reklamkampanj för The Forty Part Motet på SHM. 30 Statens historiska museer erfarenhetsutbyte och verksamhetsutveckling sker också inom Riksförbundet Sveriges Museer, och inom nätverket Nordiskt museichefskollegium. SHMM är också representerat i Centralmuseernas samarbetsråd (CMS). CMS har under året, utöver att samverka och utbyta erfarenheter och tankar kring gemensamma frågor och utmaningar. Hyresfrågor är exempel på ett tema som varit i fokus under året. CMS har också under 2012 initierat mer operativt arbete i upphandlingsfrågor, bl.a. gällande maskinoch snickeriarbeten, juridiska tjänster för upphandlingsstöd samt avrop av telefoni, och i ett pilotprojekt tillsammans med Wikimedia Sverige. SHMM bedömer att denna samverkan utvecklats väl under året. SHMM hade under 2011 samverkan med mer av samordningskaraktär med två parter inom fältet organisationsutveckling/stödfunktioner. Dessa var RAÄ (avseende bibliotek och arkiv, bevakning och telefoni) och Statens Maritima Museer (avseende IT-drift). Avtalet med avseende IT-drift sades upp under 2011 och upphörde i juni 2012. Under 2012 bildades Nätverk för Museer och Mångfald. Ett nätverk med syfte att utveckla organisation, metod och praktik i museers arbete med mångfaldsfrågor. SHM finns med nätverkets samordningsgrupp tillsammans med Riksutställningar och Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. SHMM har under 2012 också inlett ett samtal i en grupp för erfarenhetsutbyte i frågor som rör kulturarv, demokrati och mänskliga rättigheter. I gruppen ingår förutom SHMM, även Riksförbundet Sveriges museer, Sveriges hembygdsförbund, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Statens museer för världskultur. Gruppen har under året genomfört två aktiviteter. Dels två seminarier under Almedalsveckan med rubrikerna Kulturarv – från identitet till konflikt och Museet i publikens tjänst. Dels ett TEDx-event i samband med Mänskliga rättighetsdagarna i Göteborg i november, under rubriken Human Rights and Identity (tedxsodravagen.se). Partners i TEDx-eventet var bl.a. Tällbergstiftelsen, Teskedsordern, Talarforum, Coursio och Mänskliga rättighetsdagarna. TEDx-eventet genomfördes med hjälp av ett 30-tal volontärer. Alla talare ställde upp gratis. Samtliga samverkanspartners har varit mycket nöjda med, och visat stort intresse för fortsatt samarbete med gruppen inom sina olika respektive verksamheter. 2.6.5 Sammantagen resultatbedömning SHMM samverkar löpande med en mycket stor mängd externa parter inom alla verksamhetsdelar. Samverkan med andra myndigheter och aktörer samt med ideella organisationer och andra delar av det civila samhället bedöms ge mycket stora mervärden in i SHMM:s verksamhet och dess resultat. SHMM har under ett antal år successivt förstärkt samverkan med ideella organisationer och andra delar av det civila samhället. Denna samverkan är idag omfattande, och bedöms ha gett många betydande resultat. Samverkansområde som utvecklats särskilt positivt under 2012 är dels samverkan i den verksamhet som riktas till barn och unga (inte minst inom ramen för Skapande Skola), dels samverkan inom olika nätverk och projekt kring frågor om kulturarv, demokrati och samhälle. Foto: SHM Statens historiska museer31 2.7 Statens historiska museer som arbetsplats Strategisk kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för att möjliggöra att verksamhetsmålen främjas och uppnås. SHMM ska vara en arbetsplats där mångfalden bland medarbetare när det gäller ålder, kön, etnicitet, utbildning samt professionella och kulturella erfarenheter, är en central del av detta strategiska arbete. Det gäller såväl för arbetet med att förbättra förutsättningarna för samlingarnas bevarande för ökad tillgänglighet till dessa, som för ökad kunskap inom SHMM:s verksamhetsområde. Utöver det ska även en väl avvägd personalrörlighet samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete ses som utgångspunkter för verksamheternas resultat. Målet är att SHMM:s verksamhet kännetecknas av arbetsglädje, kvalitet och yrkeskunnande. 2.7.1 Kompetensutveckling Under året har kompetensutveckling genomförts inom flera områden såsom datautbildningar, arbetsmiljöutbildningar och annan anpassad utbildning för respektive arbetsområde. Vidare har flera studiebesök både inom landet och utomlands genomförts, bl.a. i samband med uppbyggnad, invigning och nedtagning av We Call Them Vikings. Under hösten genomfördes de så kallade SHMMdagarna. Det är myndighetsgemensam konferens som detta år bl.a. innehöll en utbildning i projektkunskap och projektmedvetenhet. Som redan nämnts har personal inom den publika verksamheten genomgått utbildning i inom GLO – Generic Learning Outcomes, vilket är ett utvärderderings- och planeringsverktyg. Myndighetens satsning att erbjuda samtliga medarbetare Livs- och karriärplaneringsprogram har fortsatt även under 2012. Syftet med insatsen är att medarbetarna ska ges möjlighet att reflektera över sin vardag, såväl privat och professionellt, sina ambitioner samt behov eller önskemål om förändringar och utveckling. Fokus ligger dock på yrkeslivet. Ett annat syfte har varit att bidra till ökad självinsikt för utvecklad kommunikation och samarbete med andra. 2.7.2 Personalsammansättning En jämn åldersfördelning är viktig av flera skäl, dels ger det en mångfald av olika erfarenheter, kontakter och kompetenser, dels blir organisationen mindre sårbar när det gäller kompetensförluster i samband med pensionsavgångar. Medelåldern för tillsvidareanställda var vid års skiftet 2012 47,6 år, en minskning för första gången på ett antal år (förra året 47,7 år). I de olika kompetenskategorierna (enbart tillsvidareanställda) var medelåldern för ledningskompetens 48 år, kärnkompetens 47 år och stödkompetens 49 år. Medelåldern har för ledningskompetens sjunkit med ett par år medan det för kärn- och stödkompetens ligger i stort sett oförändrat sen förra året. Åldersfördelningen bland tillsvidareanställda är fortsatt tillfredställande. De närmaste åren förväntas 1–2 medarbetare per år lämna sina tjänster i samband med pension. Figur 3. Åldersstruktur SHMM, anställda tillsvidare 2012-12-31 12 12 10 10 8 6 6 4 4 Ledningskompetens 2 2 0 0 Stödkompetens 25- 30- 35- 40- 45- 50- 55- 60- Kärnkompetens Av SHMM:s 80 tillsvidareanställda var könsfördelningen vid årsskiftet 2012/2013 70% kvinnor och 30% män. Detta är en ökning med 5% av andelen kvinnor jämfört med föregående år. Inom kategorin ledningskompetens var det vid mätningstillfället enbart kvinnor, då tre tidigare manliga chefer ersatts av tre kvinnliga (varav en under 2012 fungerat som tillförordnad). Under 2012 rekryterades dock en manlig chef som tillträder under 2013. Inom kategorierna kärn- och stödkompetens finns också en överrepresentation av kvinnor. SHMM strävar efter att uppnå en jämnare könsfördelning, inom både stöd- och kärnkompetens, och beaktar denna aspekt i samband med rekryteringar. Samtidigt får det konstateras att andelen sökande kvinnor i samband med rekryteringar oftast är betydligt större än andelen män samt att principen om att den mest kvalificerade kandidaten rekryteras är styrande. 32 Statens historiska museer 2.7.3 Arbetsmiljö och hälsa Tabell 21. Könsfördelning (%) inom anställningsformen tillsvidareanställda fördelat på kompetenskategorier. Ledningskompetens Kärnkompetens Stödkompetens 2012 2011 2010 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 100 0 50 50 50 50 69 31 68 32 69 31 67 33 64 36 60 40 Under 2012 var personalomsättningen 13% och har med det ökat markant sedan föregående år. Tio personer lämnade sin anställning under 2012, varav fem till följd av 2011 års omställningsarbete. Under året har två personer (tillsvidareanställningar) rekryterats, båda med ledningskompetens. SHMM har under de senaste åren arbetat efter framtagna rutiner för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att minska och förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Den psykosociala och fysiska hälsan har belysts genom enkäter som används i samband med arbetsmiljöronder. Resultaten av enkäterna används både som underlag till arbetsmiljöronden (framförallt fysisk hälsa) och som stöd i samband med medarbetarsamtal (fysisk och psykosocial hälsa). Under 2012 har i stort sett samtlig personal på myndigheten utbildats i hjärt- lungräddning samt L-ABC. I anslutning till utbildningen har myndigheten även införskaffat ett antal defibrillatorer. Syftet med projektet är att förkorta insatstiden för livsuppehållande åtgärder för personer som drabbas av hjärtstopp i och i anslutning till myndighetens lokaler. Foto: Gabriel Hildebrand Statens historiska museer33 Fruktkorgar levereras sedan ett flertal år tillbaka en gång per vecka till de olika arbetsställena inom myndigheten. SHMM:s huvudsakliga hälsofrämjande insatser är friskvårdstimme samt subventionerade valfria friskvårdsaktiviteter. Myndigheten erbjuder även samtliga anställa massage löpande. Sjukfrånvaron uppgick år 2012 till 2,32% av tillgänglig arbetstid, vilket innebär en ökning med 0,51% från år 2011. I jämförelse med den totala sjukfrånvaron hos samtliga statliga myndigheter (2,5% enligt Arbetsgivarverkets senast tillgängliga statistik från 2011) är sjukfrånvaron vid SHMM fortsatt lägre. Tabell 22. Nyckeltal avseende sjukfrånvaron SHMM. Nyckeltal 1 Nyckeltal 2 Nyckeltal 3 Nyckeltal 4 Nyckeltal 5 Nyckeltal 6 Nyckeltal 7 Total sjukfrånvaro i% av tillgänglig arbetstid Antal anställda Antal individer med sjukrapportering Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Antal anställda Antal individer med långtidssjukfrånvaro (redovisas inte – antalet understiger 10 personer). Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Antal kvinnliga anställda Antal kvinnor med sjukfrånvaro Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Antal manliga anställda Antal män med sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i % av tillgänglig arbetstid Antal anställda i åldersgruppen 29 år eller yngre Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med sjukfrånvaro (redovisas inte – antalet understiger 10 personer) Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 i % av tillgänglig arbetstid Antal anställda i åldersgruppen 30–49 Antal individer i åldersgruppen 30–49 med sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid Antal anställda i åldersgruppen 50 år eller äldre Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro SHMM bedömer att myndighetens kompetens försörjning är god och att förutsättningarna att klara verksamhetens uppgifter och mål därigenom också är goda. För att säkerställa en fortsatt god kompetensförsörjning inom vissa specialistområden kommer arbete med en kompetensförsörjningsstrategi att påbörjas under 2012. 2012 2,32 111 60 21,72 111 - 2011 1,81 146 60 13,44 146 - 2010 1,58 102 51 32,9 102 - 2,53 79 42 1,84 32 18 2,18 8 - 1,93 100 43 1,57 46 17 6,27 29 - 1,99 67 37 0,93 35 14 2,75 8 - 2,17 68 36 2,59 35 19 1,61 80 38 1,6 37 19 1,17 61 34 2,05 33 14 34 Statens historiska museer Foto: Lasse Hedman Foto: Magnus Aronson Statens historiska museer35 3. Finansiell redovisning Foto: Gabriel Hildebrand 36 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2012 2011 2010 2009 2008 Låneram i Riksgäldskontoret – beviljad – utnyttjad 15 000 9 440 17 000 11 540 17 000 13 293 15 000 8 555 14 500 9 759 Räntekonto hos Riksgäldskontoret – beviljad kontokredit – maximalt utnyttjad kontokredit – ränteintäkter – räntekostnader 12 000 160 - 8 757 143 - 8 757 7 223 7 6 8 757 50 - 8 757 402 - Avgiftsintäkter – budget, enligt regleringsbrev – utfall 10 000 12 680 13 575 11 683 13 575 11 566 9 800 11 429 9 300 11 068 2 539 1 128 2 505 1 572 2 426 1 268 2 342 2 433 2 303 3 118 2 763 -4 581 -1 818 4 780 -2 017 2 763 6 571 -1 791 4 780 5 980 -1 228 4 752 3 111 -431 2 680 76 78 73 79 75 Anslag – beviljad anslagskredit – utnyttjad anslagskredit – anslagssparande Kapitalförändring Balanserad kapitalförändring tidigare år Årets kapitalförändring Summa Personal Antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Driftskostnad per årsarbetskraft 88 80 85 90 107 1 411 1 290 1 327 1 216 1 243 Finansiell redovisning 37 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetens utfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring 1 2 3 4 5 6 7 8 2012-01-01 –2012-12-31 2011-01-01 –2011-12-31 84 719 12 680 9 952 319 107 670 82 986 11 683 9 300 151 104 120 -45 009 -27 106 -35 102 -217 -4 817 -112 251 -4 581 -47 742 -25 377 -27 341 -322 -5 355 -106 137 -2 017 - 125 -4 581 -125 0 -2 017 38 Finansiell redovisning Balansräkning Balansräkning (tkr) Not Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Pågående nyanläggningar 296 475 2 200 14 133 700 17 033 2 206 15 080 326 17 612 469 515 994 2 843 10 3 847 1 117 1 746 15 2 878 6 549 6 549 6 987 332 7 320 -270 -372 - 3 006 7 368 109 7 477 35 401 12 947 85 13 032 44 466 10 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter 11 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 12 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 13 Summa tillgångar 2011-12-31 9 Varulager m.m. Varulager och förråd Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank 2012-12-31 14 Finansiell redovisning 39 Balansräkning (tkr) Not 2012-12-31 2011-12-31 Kapital och skulder Myndighetskapital 15 Donationskapital 3 020 79 Balanserad kapitalförändring 2 763 4 780 -4 581 -2 017 1 202 2 842 215 - Kapitalförändring enligt resultaträkningen 8 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 16 Övriga avsättningar 17 700 2 269 915 2 269 9 440 11 540 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 18 Skulder till andra myndigheter 1 590 6 312 Leverantörsskulder 9 714 6 448 Övriga skulder 752 668 21 496 24 968 Upplupna kostnader 5 095 4 681 Oförbrukade bidrag 6 113 9 426 580 280 11 788 14 387 35 401 44 466 Periodavgränsningsposter Övriga förutbetalda intäkter Summa kapital och skulder 19 40 Finansiell redovisning Anslagsredovisning Anslagsredovisning (tkr) UO 17:8:1 ap.1 – Statens historiska museer, förvaltningskostnader (ramanslag) Ingående Årets Totalt Utgifter2, 3 Utgående överföringsöverför- tilldelning disponibelt belopp1 ingsbelopp enl. regleringsbrev 1 572 84 617 86 189 -85 061 1 128 Beslut enligt regleringsbrev: Anslagsbehållning som får disponeras 3%; beviljad anslags kredit 2 539 tkr. 1 2 Intäkter av avgifter – se tilläggsupplysningar, not 1. Av avräknade utgifter är 342 tkr hänförbara till årets minskning av semesterlöneskuld intjänad t.o.m.2008, enligt undantagsregeln i anslagsförordningen § 16 (1996:1189). 3 Finansiell redovisning 41 Finansiella villkor Avgiftsbelagd verksamhet Avgifter tas ut med stöd av instruktion (2007:1180) och bemyndigande i regleringsbrev. Intäkterna disponeras av Statens historiska museer. Verksamhet med full kostnadstäckning (tkr) Försäljning av varor Tjänsteexport Undersökningar, utredningar och andra tjänster Summa +/- t.o.m. 2010 -4 049 0 - +/- 2011 -1 384 0 - -4 049 -1 384 Övrig avgiftsbelagd verksamhet, intäkter (tkr) Entréer och visningar Övrigt Summa - Intäkter 2012 Kostnader 2012 1 949 -2 611 0 -3 280 - - Anm. Underskottet för resultatområdet försäljning av varor beror på att kostnaderna är för höga i förhållande till försäljningsvolymen. SHMM redogör i budgetunderlaget 2014–2016 för det pågående arbetet med att skapa förutsättningar för att uppnå full kostnadstäckning. +/- 2012 -662 -3 280 - Ack. +/- t.o.m. 2012 -6 095 -3 280 - 1 949 -5 891 -3 942 -9 375 4 719 6 012 10 731 - - - Underskottet i tjänsteexporten är hänförbart till kostnaderna för produktion och turné av den nya vandringsutställningen We Call Them Vikings. Inga intäkter har kunnat redovisas för 2012 på grund av att det slutliga ekonomiska utfallet för året inte kommer att finnas tillgängligt förrän i början av 2013. 42 Finansiell redovisning Tilläggsupplysningar och noter 1. Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning, enligt FÅB 2 kap. § 4 Maximibeloppet för direktupphandling (LOU 15 kap. 3 § 2 st) har överskridits för 8 leverantörer till ett värde av totalt 4,1 Mkr. Av detta utgör 1,2 Mkr inköp av annonser på det s.k. museiuppslaget i dagspressen samt andra annonser för aktiviteter i den publika verksamheten. Dessa inköp har skett från den leverantör som tillhandahåller ett visst annonsutrymme varje vecka för flera museer. Övriga direktupphandlingar gäller köp av juridiska tjänster, utrustning och service i utställningarna avseende AV-teknik (central upphandling pågår) och el- och belysningssystem. Vidare, leasingavgifter avseende uppgraderad teleteknik i bevakningscentral hos KMK. Härtill kommer köp av tjänster avseende livs- och karriärplanering där avsevärt fler medarbetare deltagit än vad som förväntades när beslut fattades om att erbjuda denna aktivitet. SHMM har påbörjat rekryteringen av en upphandlings- och inköpsansvarig som kommer att svara för annonserade upphandlingar, avrop mot statliga ramavtal, förbättrade rutiner, utbildningsinsatser samt råd och stöd i samband med anskaffningar av varor och tjänster. 2. Redovisnings- och värderingsprinciper känt vid brytdagen, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats enligt balansdagens kurs. Värdering av tillgångar – lager Lagret består av souvenirer och böcker och har värderats till anskaffningsvärdet. Värdering av anläggningstillgångar Materiella och immateriella anskaffningar med en ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt prisbasbelopp (f.n. 22 000 kr) har redovisats som anläggningstillgång. Vidare har förbättringsutgifter på annans fastighet av väsentliga belopp (minst 100 tkr) redovisats som anläggningstillgång. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning utifrån den bedömda ekonomiska livslängden. Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriella anläggningstill3–5 år beroende på anlägggångar – rättigheter och andra ningens beskaffenhet Förbättringsutgifter på annans 5–7 år beroende på anläggfastighet ningens beskaffenhet Datorer och kringutrustning 3 år Installationer, kontorsmaskiner, utställningar och övriga inventarier 3–7 år beroende på anläggningens beskaffenhet Konst och kulturtillgångar Obegränsad ekonomisk livslängd Allmänt 3. Resultatredovisningen Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Kostnaderna för respektive prestationstyp utgörs av totala kostnader, dvs. både direkta och indirekta kostnader (exklusive kostnaderna för försäljning av varor). Fördelningen av kostnader per prestationstyp har skett med stöd av tidredovisning i kärnverksamheten. Direkta personalkostnader har använts som fördelningsnyckel för indirekta kostnader. Lokalkostnaderna har fördelats på grundval av uppmätta ytor samt fördelats enligt en uppskattning av lokalernas nyttjande för respektive prestationstyp. För TBM har lokalkostnaderna fördelats med hälften var på prestationstyperna Förvalta samling och Uställningar. Uppgifter redovisas endast för år 2012 på grund av att det är det första året som tidredovisning har skett enligt en gemensam och processbaserad struktur. Brytdag Anslagsavräkning sker kostnadsmässigt. Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret har gjorts t.o.m. 2012–01–04. Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 50 tkr, exklusive moms. Värdering av fordringar och skulder Fordringar har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. I de fall faktura eller mosvarande inkommit efter fastställd brytdag eller där fordrings- eller skuldbeloppet ej är Finansiell redovisning 43 Begrepp i resultatredovisningen gällande samlingsförvaltningen – avsnitt 2.3 sammanställs och resultatet analyseras av SHM och materialet finns även samlat på SHM. Förmålspost – En föremålspost kan i sig omfatta en mängd föremål eller delar/fragment av ett föremål. Föremål – likställt med föremålspost. Accession – förvärv av museiföremål till samlingarna. Utvärdering av skolprogram vid SHM – avsnitt 2.4.3 Statistik gällande samlingar – avsnitt 2.3.1 För år 2012 har det osteologiska fyndmaterialet räknats in i statistiken, vilket inte har gjorts tidigare år. Vuxna deltagare i program och visningar – tabell 9 Denna tabell är en del av det stegvisa förbättrings arbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har därför inte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för SHM och KMK avseende 2010. På TBM har inte heller denna statistik förts, därför finns jämförelsesiffror varken för 2010 eller 2011. Rutiner för mätningar på samtliga museer är under arbete. Programverksamhet barn och unga – tabell 10 Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har därför inte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror för 2010. Bokade skolbesök samt antal deltagare vid bokade skolbesök – tabell 11–12 Dessa tabeller är en del av det stegvisa förbättrings arbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har inte varit möjligt att ta fram jämförelsesiffror avseende antalet deltagare i bokade skolbesök för KMK och TBM för 2010. Statistiken i båda tabellerna inkluderar lärare och eventuella andra medföljande vuxna. Antal deltagare i obokade skolbesök – tabell 13 Denna tabell är en del av det stegvisa förbättringsarbete av resultatredovisningen som SHMM genomför. Det har inte varit möjligt att ta fram tillräckliga jämförelsesiffror för KMK avseende 2010. TBM tar inte emot obokade skolgrupper. Statistiken inkluderar inte lärare eller medföljande vuxna. Utvärdering av Skapadeskola-paketet – avsnitt 2.4.3 Utvärderingen sker genom enkäter, vilka skickas ut till berörda deltagare ca en vecka efter deras besök. Enkäterna skickas sedan tillbaka till SHM. Enkäterna Utvärderingen sker genom enkäter, vilka delas ut i samband med lärarnas besök. Enkäterna samlas sedan in, sammanställs och resultatet analyseras av SHM. Materialet finns samlat på SHM. Besöksstatistik – tabell 14–15 Data i dessa tabeller är densamma som redovisas till Myndigheten för kulturanalys. Datainhämtningen sker enligt följande metoder. SHM: Besök på museet (inklusive restaurang och butik) registreras i kassasystemet Kassanova. I en särskild artikel registreras om besökaren är över eller under 19 år. Under de perioder museet har fri entré räknas antalet besök manuellt med handräknare. De registreras därefter i Kassanova. De felkällor som kan uppkomma i besöksstatistiken för SHM kan vara den statistik som bygger på handräkning och där besökare räknas visuellt. Det sker i café, butik och vid fri entré samt vid temahelger. En annan felkälla är om SHM har museibesökare som inte anmäls till entrén eller till bokningen. Även museibesökare som efterregistreras vid stängning, som skoklasser och museibesökare med fri entré kan räknas fel genom att registrering inte sker, summeringen görs fel eller själva registreringen blir fel. För att minimera fel har SHM en manuell Excelfil där registrering och redovisning av siffror från Kassanova, uppdelat i olika kategorier, sker dagligen. Denna manuella efterkontroll görs av en och samma person, vilket ger överblick och möjlighet till kvalitetssäkring. KMK: Besök på museet (inklusive restaurang och butik) registreras i Kassanova. I en särskild artikel registreras om besökaren är över eller under 19 år. Detsamma gäller under de perioder museet har fri entré. Under frientréperioder ställs i tveksamma fall en kontrollfråga avseende besökarnas ålder. De felkällor som kan uppkomma i besöksstatistiken för KMK kan vara den statistik som bygger på handräkning och där museibesökare räknas visuellt. Det sker i café, butik och vid fri entré samt vid temahelger. 44 Finansiell redovisning TBM: Under allmänna öppettider räknas antalet besök manuellt med handräknare (inklusive besökare till restaurang och café). Antal bokade besök registreras vid bokning samt revideras vid det faktiska besökstillfället. Det totala antalet besök summeras och registreras i en Excel-fil. Beräkningen av antalet besök gjorda av personer under 19 år baseras dels på antalet besök från skolan (förskola och grundskola inklusive gymnasiet), dels på en uppskattning av övriga besök gjorda av personer under 19 år. Vid TBM bygger de felkällor som kan uppkomma i besöksstatistiken, främst på att personalen missar museibesökare alternativt räknar in samma person två gånger. För att undvika detta har museet arbetat för att få tydliga rutiner för besöksregistreringen. Antalet besökare under 19 år – tabell 12 samt avsnitt 2.4.3 SHM: I statistiken ingår inte besökarna vid Kultur festivalen som nämns i avsnitt 2.4.3. Besöken vid Kulturfestivalen är dock medräknade i den totala statistiken för antalet besökare vid SHM under 2012 i tabell 13. Besöksstatistik We Call Them Vikings Besökarna vid utställningen räknades av Drents museum i Assen, Nederländerna, enligt deras gängse standard. Utställningen var en separatutställning med särskild biljettförsäljning. Antalet besök bygger på antalet sålda biljetter till enbart We Call Them Vikings samt antalet skolbesök då eleverna räknades. Besöksstatistik vid Kulturnatten – avsnitt 2.4.2 För besökare vid SHM och KMK vid Kulturnatten 2012 handräknades antalet besökare. Antalet besök är medräknade i den totala statistiken för antalet besökare vid SHM och KMK under 2012 i tabell 13. Besöksstatistik vid Kulturfestivalen – avsnitt 2.4.3 Det uppgivna antalet besök bygger på officiell statistik från Kulturfestivalen – Stockholms stad samt en uppskattning av antalet besökare då SHM höll extra kvällsöppet vid sina aktiviteter vid Kulturfestivalen. Besöksstatistik webb – tabell 16 Statistik avseende besök på myntkabinettet.se och tumbabruksmuseum.se kan inte redovisas för åren 2010 och 2011 till följd av brister i underlag från tidigare år samt att verktyg för datafångst saknas (TBM). Forskningens infrastruktur – 2.5.3 Bedömningen att SHM, vid sidan av Naturhistoriska riksmuseet, tar SHMM emot flest forskarbesök av de svenska museiinstitutionerna bygger på en enkät som byggde på telefonsamtal till majoritetens av de centrala museerna. Enkäten gjordes under perioden 2010–2011. Utfallet av enkäten visade att Naturhistoriska riksmuseet och SHM hade i särklass flest forskarbesök till föremålssamlingarna. 4. Uppgifter om ledande befattningshavare Enligt 7 kap. 2 § Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag – utbetalda ersättningar (tkr) Lars Amréus, överintendent t.o.m. 28 februari 224 Åsa Magnusson, t.f. överintendent 1 mars t.o.m. 19 augusti 538 Maria Jansén, överintendent fr.o.m. 20 augusti 343 Maria Jansén är ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen i Östergötland och har under året också haft uppdrag som rådsledamot i Statens musikverk. Övriga befattningshavare har inte haft uppdrag som styrelseeller rådsledamot i bolag eller statlig myndighet. Finansiell redovisning 45 5. Noter Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Not 4. Kostnader för personal Not 1. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Entréavgifter och visningar Försäljning av varor Avgifter enligt § 4 avgiftsförordningen Icke-statliga medel enligt 6 kap. § 1, kapitalförsörjningsförordningen (sponsormedel) Övrigt Summa 2012 4 719 1 949 5 087 300 2011 3 963 1 886 4 692 500 625 12 680 642 11 683 Samtliga avgifter tas ut med stöd av bemyndigande i instruktion och regleringsbrev, förutom avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen. De ökade intäkterna av entréavgifter och visningar beror till stor del på att entréavgifterna höjts med 10 kr. Avgifter enligt § 4 avgiftsförordningen avser avgifter för uthyrning av lokaler (4 177 tkr) samt ersättningar från Riksantikvarieämbetet avseende ämbetets andel av vissa kostnader i Kvarteret Krubban (910 tkr) – bevakning samt lokaler för kontorsservice. Not 2. Intäkter av bidrag Statliga Mellanstatliga Icke-statliga Summa 2012 3 278 6 674 9 952 2011 1 913 7 387 9 300 Bidragsintäkterna är hänförbara till FoU-verksamheten med 5,7 miljoner kronor, varav 1,7 miljoner är finansiering av regeringsuppdraget Jämställd representation. Vidare, utgör 2,3 miljoner kronor bidrag från Stiftelsen Tumba bruksmuseum. Not 3. Finansiella intäkter Ränteintäkter från Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa 2012 160 159 319 2011 143 8 151 Övriga finansiella intäkter avser dels avkastning av placerade medel i Kammarkollegiets räntekonsortium (85 tkr) samt valutakursvinster (72 tkr). Löner, exklusive sociala avgifter Övriga kostnader för personal Summa 2012 -29 875 -15 134 -45 009 2011 -31 069 -16 673 -47 742 Kostnaderna för personal har minskat med 2,7 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Denna minskning är delvis hänförbar till den avsättning som gjordes föregående år med 1,6 Mkr, till följd av genomförd omställning då sex tjänster drogs in. Härtill kommer att tjänsten som överintendent varit vakant 6 månader samt att andra tjänster varit vakanta under delar av året i samband med tjänstledigheter. Not 5. Lokalkostnader Av lokalkostnaderna utgör 12,2 miljoner kronor hyreskostnader för huvuddelen av SHM:s lokaler i Kvarteret Krubban, Stockholm. Hyresavtalet för dessa lokaler innebär s.k. kostnadshyra, vilket bl.a. medför att betald hyra under hyresperioden stäms av mot faktiska kostnader efter hyresperiodens slut. Eventuell differens regleras i efterskott som fordran hos eller skuld till hyresvärden Statens fastighetsverk. Nuvarande hyresperiod löper t.o.m. år 2013 och nästa avstämning kommer att göras i början av år 2014. Redovisade lokalkostnader är således till denna del beräknade. Ökningen av lokalkostnaderna i jämförelse med föregående år uppgår till 1,7 miljoner. Av denna utgör 0,9 miljoner kronor upplupna kostnader från föregående hyresperiod, vilka skulle ha redovisats redan i bokslutet för år 2010. Not 6. Övriga driftskostnader Övriga driftskostnader har ökat med 7,7 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Det beror huvudsakligen på högre kostnader för bl.a. tjänsteköp inom strategisk kommunikation och ny grafisk profil (3,3 Mkr), produktion av den nya vandringsutställningen We Call Them Vikings (1,8 Mkr), juridiska tjänster i form av upphandlingsstöd och inom avtalsjuridik (0,6 Mkr), produktion och tryckkostnader för nya utställningskataloger och andra publikationer (1,1 Mkr), samt extra underhållsåtgärder i vissa utställningar och lokaler (0,6 Mkr). 46 Finansiell redovisning Not 7. Finansiella kostnader Räntekostnader lån i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Not 10. Materiella anläggningstillgångar 2012 -164 -53 -217 2011 -237 -85 -322 Övriga finansiella kostnader utgörs av bank- och kontokortsavgifter samt valutakursförluster. Not 8. Kapitalförändring enligt resultaträkningen Bidragsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet med full kostnadstäckning Årets kapitalförändring 2012 -639 -3 942 2011 -633 -1 384 -4 581 -2 017 Årets kapitalförändring i bidragsfinansierad verksamhet är hänförbar till avskrivningskostnader (-684) för investeringar i utställningen Sveriges historia , vilka finansieras med oförbrukade bidragsmedel som intäktsförts tidigare år. Vidare, har bidragsfinansierade föremålsinköp skett under året (45). Kapitalförändringen för avgiftsfinansierad verksamhet omfattar dels försäljningen av varor (-662), dels tjänsteexport (-3 280). Not 9. Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffning Ackumulerade anskaffningar Avskrivningar, IB Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 201212-31 896 0 896 -420 -179 -599 296 201112-31 896 0 896 -241 -179 -420 475 Summa bokfört värde, immateriella anläggningstillgångar 296 475 Förbättringsutgifter annans fastighet Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffning Årets utrangeringar Ackumulerade anskaffningar Avskrivningar, IB Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 201212-31 5 258 274 0 5 532 -3 052 -497 0 -3 549 1 983 201112-31 5 096 162 0 5 258 -2 575 -477 0 -3 052 2 206 Förbättringsutgifter annans fastighet – pågående Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffning Årets aktivering Bokfört värde 201212-31 0 217 0 217 201112-31 - Maskiner, inventarier, installationer m.m. Anskaffningsvärde, IB Årets anskaffningar Årets utrangeringar Ackumulerade anskaffningar Avskrivningar, IB Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde 201212-31 64 328 3 193 0 67 521 -49 248 -4 141 0 -53 388 14 133 201112-31 63 168 1 160 0 64 328 -44 550 -4 698 0 -49 248 15 080 Pågående nyanläggningar 201212-31 201112-31 Anskaffningsvärde, IB 326 0 Årets anskaffning 374 326 0 0 Årets aktivering Bokfört värde Summa bokfört värde, materiella anläggningstillgångar 700 326 17 033 17 612 Not 11. Periodavgränsningsposter – fordringar Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter, icke statliga Summa 201212-31 5 906 643 6 549 201112-31 5 842 1 146 332 7 320 Finansiell redovisning 47 Not 12. Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekontot Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag SUMMA, AVRÄKNING MED STATSVERKET Not 15. Myndighetskapital 201212-31 201112-31 -1 572 85 061 -84 617 -1 128 -1 268 83 189 -83 493 -1 572 1 200 -342 1 279 -79 858 1 200 -270 -372 Not 13. Värdepapper och andelar Ingående balans Årets anskaffning Bokfört värde 201212-31 - 201112-31 0 3 006 3 006 Andelarna i Kammarkollegiets räntekonsortium som anskaffades under föregående år, har avyttrats för att finansiera inköp av föremål till samlingarna hos Kungliga myntkabinettet. Not 14. Räntekonto i Riksgäldskontoret Beviljad kreditram Behållning 201212-31 12 000 7 368 201112-31 8 757 12 947 Av behållningen utgör 1 107 tkr donationsmedel. Årets minskning på 5,6 Mkr är huvudsakligen hänförbar till den avgiftsfinansierade verksamheten, dels utgifterna för produktionen av den nya vandringsutställningen We Call Them Vikings (3,3), dels underskottet i försäljningen av varor (0,7). Donationskapital Balanserad kapitalförändring, varav: Bidragskapital Bidragsfinansierad verksamhet Avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning Summa myndighetskapital IB Årets för2012 ändring 79 2 941 2 763 -4 581 UB 2012 3 020 -1 818 2 062 6 134 45 -684 2 107 5 450 -5 433 -3 942 -9 375 2 842 -1 640 1 202 Bidragskapital utgörs av fr.o.m. år 2003 inköpta föremål till samlingarna, vilka har finansierats med bidrag. Föregående år mottog SHMM en donation på 3 006 tkr av Tord Ekströms dödsbo, för inköp av ryska mynt och medaljer till samlingen vid KMK. Detta belopp klassificerades felaktigt som oförbrukade bidrag och har därför under året omförts till donationskapital. Not 16. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning 201212-31 0 340 -125 215 201112-31 7 0 7 0 201212-31 201112-31 1 655 -1 655 0 1 655 0 1 655 614 86 700 700 521 93 614 2 269 201212-31 15 000 11 540 1 706 -3 806 9 440 201112-31 17 000 13 293 2 370 -4 123 11 540 Not 17. Övriga avsättningar Omställning Ingående avsättning Särskild pensionsersättning, årets förändring Lokalt utvecklingsarbete Ingående avsättning Årets förändring Summa utgående övriga avsättningar Not 18. Lån i Riksgäldskontoret Låneram enl. 20 § lag (1996:1059) Ingående skuld Upptagna lån under året Amorteringar under året Utgående skuld 48 Finansiell redovisning Not 19. Periodavgränsningsposter – skulder Upplupna kostnader Upplupna löner och arvoden, inkl. sociala avgifter Upplupna semesterlöner, inkl. sociala avgifter Övrigt Summa Oförbrukade bidrag Bidrag från statliga myndigheter Bidrag från icke-statliga givare Summa Övriga förutbetalda intäkter Summa 201212-31 201112-31 433 1 794 2 661 2 666 2 001 5 095 221 4 681 1 884 4 229 6 113 580 11 788 2 374 7 051 9 425 280 14 386 Beräknat ianspråktagande av bidrag från statliga myndigheter < 31/3 2013 1 362 1/4–31/12 2013 404 Maria Jansén Överintendent > 2015 118 - Upplupna kostnader avser bl.a. kostnadsförd hyresskuld till Statens fastighetsverk från föregående hyresperiod (0,9 Mkr). Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 21 februari 2013 2014–2015 Årsredovisning för Statens historiska museer Statens historiska museer Box 5428, 114 84 Stockholm Besöksadress: Storgatan 41 Tel: 08-519 556 00, Fax: 08-519 556 03 Epost: [email protected] www.shmm.se Formgivning och produktion: Jupiter Reklam Tryck: DanagårdLiTHO Foto: Vincent Reichardt Kolumtitel 50
© Copyright 2024