Studiebesök:
Waterford Institute of Technology (WIT)
13-17 juli 2015 (Waterford, Irland)
Avresedatum: 8 juli 2015
Hemkomstdatum: 21 juli 2015
Stipendiat: Raul Fernandez-Lacruz ([email protected])
Host: Tom Kent ([email protected])
Stor tack till Skogshögskolans studentkår (SHS) för det stipendiet som gjorde detta studiebesök möjligt!
Detaljerad reseberättelse
8 juli, onsdag – 12 juli, söndag. Flyg från Skellefteå till London. Stannar i London över helgen, tar kontakt med en
grupp arkitekter via en bekant och skapar intresse för att använda mer trä på byggnader. Vistelse i London ger mig
möjlighet att skapa nya kontakter och ge råd till en entreprenör som vill använda den kommunala skogen för att
tillverka flis och pellets.
13 juli, måndag. Flyg från London till Cork (Irland) och bussresa till Waterford. Välkommande av Tom Kent och
träffande av ”skogsteknologer” på WIT. Strukturen där är inte exakt vad vi kallar för ”Universitet” eller ”Institution”,
utom en ”Institut” med olika ”Skolor” som bedriver forskning och utbildning i flera ämnesområden, som till exempel
skogshushållning (http://www.wit.ie/). Under dagen håller vi generella diskussioner om Irlands skogar, skogsindustri
och jämförelser med Sverige och andra europeiska länder. Tom föreslår mig att förberedda en presentation för
morgondagen om mitt doktorand projekt. Han föreslår samma sak till de andra medarbetarna på forskningsgruppen.
14 juli, tisdag. Dagen börjar med min presentation och det blev många intressanta diskussioner runt omkring den. Jag
berättar lite grann om Umeå, SLU, och sen presentar vad jag har gjort tidigare (olika fältstudier, projekt och resultat),
vad mitt doktorand projekt handlar om, pågående studier och analyser bl.a. Under resten av dagen presentar de andra
medarbetarna sina respektive projekt och resultat. Diskussioner medföljer kontinuerligt.
- Dr. Tom Kent ([email protected]): ”Introduction to the WIT and the BSc. in Forestry”
(http://www.wit.ie/courses/type/science/department_of_chemical_life_sciences/bsc_in_forestry);
- Dr. Enda Coates ([email protected]): ”Forest Energy Programme” (www.forestenergy.ie);
- Chris McGurren ([email protected]): “Wood fuel parameter database”;
- Brian Cronin ([email protected]): “Storage of firewood”;
- Gary O'Brien ([email protected]): “Agreed forestry truck routing”;
- Ana de Miguel ([email protected]): “Economic potential for SRF for fuel and fibre”
(http://www.teagasc.ie/forestry/research/shortfor/shortfor.asp);
Jag hittar ett speciellt samband med två av medarbetarna, Enda och Ana. För dem, är mitt besök en stor möjlighet att
få feedback (återkoppling) från mig, eftersom vi har jobbat med liknade saker och jag har det svenska perspektivet.
Det blev en lång arbetsdag, men den var mycket produktiv; jag tar mig till Sverige några idéer och kommentarer som
kan implementeras här. Dagen blir en riktig ”know-how” utbyte mellan Irland och Sverige (och även Spanien).
Uppvärmingen av hus med ved är fortfarande en stor marknad i Irland (det finns ingen fjärrvärme!) och därför bedrivs
forskning i detta område också. Vi slutar dagen med en middag på en typisk (irländsk) pub.
1
15 juli, onsdag. Jag spenderar dagen med att hjälpa till och ge mina synpunkter/feedback till en annan doktorand på
skogsbränslesystem (Ana). Hon håller på att bygga upp ett verktyg för att räkna om mellan olika sortiment och
mätningsenhet, dvs. MWh, m3, ton TS, osv. Jag fick testa verktyget själv och utvärdera det. Hon och hennes
handledare (Tom Kent) tackar mig så mycket för hjälpen, eftersom jag såg många ”svaga” delar som kunde förbättras.
Jag angav olika referenser och visade henne det svenska verktyget ”WeCalc”,
(http://www.woodenergydatabase.com/conversion/). Dagen slutade med ett besök till ett naturreservat i ”Tramore”.
Figur 1. Besök till naturreservatet i Tramore. Från vänster till höger: Raul Fernandez-Lacruz, Gary O’Brien och Ana de Miguel.
16 juli, torsdag. Dr. Enda Coates arrangerar ett fältbesök till ett sitkagran bestånd (Picea sitchensis) i närheten av
Kilkenny (50 km norr om Waterford), 19 år gammal och ungefär 20 hektar. De hade genomfört tidigare några försök
(första gallringar) och testat olika maskiner och arbetsmetoder: skörd av rundvirke (till pallar/massa industri), skörd av
hela träd (för energiändamål), och integrerad skörd av rundvirke och hela träd. De hade också ett pågående
lagringsförsök, där de hade lagrat träddelar vid bilvägen. Det första man inser är att träden växer snabbt; det finns
väldig grova träd för att vara en första gallring och bara 19 år (vanliga omloppstider på sitkagran plantager är 40-50
år). Antal stammar per hektar är mindre jämfört med en första gallring i Sverige. De har aldrig genomfört någon sorts
röjning heller och beståndet var planterat (dessutom i geometriska, raka linjer). Vi går runt och tittar och håller många
intressanta diskussioner och jämförelser mellan tekniken vi använder på första gallringar i Sverige och i Irland. Jag tar
reda på produktivitetsdata från deras maskinsystem och arbetsmetoder. Ett väldigt intressant resultat (som man inte
förväntar sig) är att skogsbränsle torkas ganska bra i Irland, även ner till 30 % fukthalt! Det regnar mycket, men det
finns också torrare perioder på sommar då fukthalten kan minska rejäl. För mer information, se ”Bilaga A”.
Figur 2. Sitkagran bestånd efter första gallring. Stamantal blev ca. 1400 stammar/ha, och medel BDH=16 cm.
2
Figur 3. Från vänster till höger: Dr. Enda Coates, Gary O’Brien och Raul Fernandez-Lacruz.
Senare åker vi till ett arboretum, ”The John F Kennedy Memorial Park & Arboretum”. Den består av drygt 250 hektar
och de planterade ungefär 4 500 olika trädslag från hela världen på slutet av 1960-talet. Familjen av JFK har sitt
ursprung i området och därför grundades arboretumet där. På arboretum finns olika försöksceller, med tanken att se
vilka trädslag som trivs bäst i Irland för att senare kunna plantera dem i olika återbeskogningsprojekt. Irland är att land
som håller på att plantera mer skog och öka skogsarealen: sedan 80-talet, har skogsarealen ökat från cirka 1 % till
ungefär 10 % (732 000 ha) av landets areal. Vanliga trädslag som planteras idag är sitkagran, contorta tall, lärk och
eukalyptus, och detta är en konsekvens av resultaten man har sett på arboretum. Det fanns också celler med vindfällda
träd på grund av en storm och pga. att vissa trädslag inte växer så bra. Efter besöket och turen runt arboretum, kör vi
tillbaka till Waterford. På vägen ser man någonting väldigt intressant: bönderna lägger ut ägg vid dörrarna som man
kan köpa direkt (man lägger pengarna i en låda). Man borde kanske göra likadant i Sverige! (Fig. 6).
Figur 4. Besök på JFK ”Memorial Park & Arboretum”. På vänster visas en Cupressus macrocarpa plantage (50 år gammal) och
till höger en eukalyptus plantage från 90-talet.
17 juli, fredag: jag har ett sista arbetsmöte med Tom Kent under dagen. Jag visar datainsamling av min pågående
studie och får mycket bra synpunkter och referenser av honom. I min studie försöker jag att se vilka variabler som
påverkar torkning och askhalter på trädbränslevältor i skogen. Han kollar noggrant på min data och föreslår möjliga
analyser. På slutet av mötet diskuterar vi om framtiden och möjliga samarbeten mellan SLU och WIT. Det finns
många gemensamma punkter i vår forskning och vi kommer säkert att skriva projektansökningar tillsammans i
framtiden. Efter mötet på em. tar min vistelse på Waterford slut och åker jag buss till Dublin.
18 juli, lördag – 21 juli, tisdag. Spenderar helgen i Dublin. Måndag blev flyg Dublin-Stockholm. I Arlanda tar jag
Ybuss till Umeå, som ankommer Umeå tisdag morgon, kl. 6.
3
Generella kommentarer och synpunkter
Irlands skogar är en växande resurs, både i virkesförråd och i areal. Historiska skäl, behov av ved för uppvärmning
och land för jordbruket, gjorde att nästan alla skogar i Irland avverkades, och därför har de nästan ingen ”urskog” eller
gammal skog kvar (i början av 1900-talet bara 1 % av Irland var skog, drygt 89 000 ha). Det var på 80-talet, när
regneringen, med stöd av EU, började återbeskoga stora arealer i landet. Detta innebär att skogsbruket är en ny
aktivitet på många delar av ön och idag finns det mycket ungskog i behov av skötsel (exempelvis första och andra
gallringar). Tidiga erfarenheter är inte stora alls (de inte har haft skog innan!) och därför pågår mycket grundforskning
i området. Det dyker ofta upp många konfliker mellan markägare och kommuner när de måste använda bilvägar för att
transportera rundvirke, eftersom många vägar blir skadade och inte är byggda för tunga transporter. Dessutom måste
man gå igenom flera bommar för att ta sig till beståndet. Det finns heller ingen allemansrätt och det är inte tillåtet att
vistas på privat skog. Just nu pågår en kartläggning av vägar för att kunna planera transporter bättre.
Skogsindustri i Irland är relativ liten och det tillverkas mest pallar och träfiberskivor. Det förväntas att ta fart så fort
skogen blir vuxen. Industrin börjar bli intresserad av skogsbränslen också. De är övertygade om att det kommer att
krävas kunskap, tekniker och nya maskiner i närmaste framtiden, eftersom de kommer att ha mer skog att förvalta.
Antal människor som forskar på ämnet är ändå små, jämfört med Sverige, men de vill skapa ett större nätverk och
delta i fler europeiska projekt för att lära sig mer.
Även om de inte är så många, de har en Youtube kanal, som ”skogsteknologi” gruppen förvaltar, WIT Forestry:
https://www.youtube.com/channel/UCtV5evHF2wreRCNF11WWJ9w/. De annorserar och visar på ett enkelt sätt
deras arbete, så att alla kan titta och förstår mycket bättre vad de gör och vad skogsbruket innebär. Det blir ett sätt att
överföra kunskap till samhället. Jag tror att vi på SLU i Umeå borde göra något likadant. ”Vi” är (ibland) duktiga på
att kommunicera med andra forskarna eller folk i skogsbranschen, men dåliga när det gäller att visa till allmänheten.
En annan sak jag gillade var att de har en ”levande” landsbygd. Ett skäl är att man försöker att minska behovet av
import från utlandet och därför finns ett mycket aktivt lantbruk (åker- och betesmarker med nöt, lamm och hästar).
Irland är nämligen en stor exportör av nöttkött, lamm, mjölkprodukter (och öl) på europeisk nivå, och detta har en stor
betydelse för deras ekonomi (nästan all nötkött exporteras). Men den intensiva jordbruksproduktionen har också lett
till den historiska avskogningen. Frågan är då att hitta en balans mellan de olika alternativen för markanvändningen.
Figur 5. Äggförsäljning vid vägen (ovan) och generell bild över den irländska landsbygden (nedan).
4
Bilaga A