1. No category

 Anteckningar från möte om vägmarkering 2012‐11‐15—16 på Novotel i Göteborg Göran Nilsson öppnade mötet och konstaterade att denna gång är vi 90 – talet deltagare med representation från alla nordiska länder sånär som Island. Vi fortsätter på den väg vi började med mötet i HOOK hösten 2005, Sigtuna 2006 , Hindås 2007 , Malmö 2008, Helsingborg 2009, Göteborg 2010 och Johannesberg förra hösten. Det finns ett Volvo Pv och Vägverket i
fortsatt behov av att komma samman och diskutera ett antal frågor med syfte att dels gemensam offensiv mot
få marknaden att fungera bättre och dels att trafikolyckor
ge trafikanterna bra vägmarkeringar som • Avsiktsförklaring (Tylösand 2008)
utförs på samma sätt i hela landet. Denna gång har vi lyckats att samplanera mötet • Volvo Personvagnar och Vägverket ska
med Trafikverket för att effektivisera infor‐
gemensamt verka för att undvika eller mildra
effekterna av trafikolyckor.
mationen. SVMF firar samtidigt 40 år. – Ingen ska skadas eller dödas i en Volvo år 2020
– Funktionaliteten hos infrastruktur och fordon ska ökas
När vi möttes i HOOK var det centrala bud‐
till en nivå där visionerna om trafiksäkerheten kan nås
skapet nedslående för oss vägmarkerare. Den inriktning som fördes fram skapade oklarheter om hur landets vägar skulle mar‐
keras. Men genom att VOLVO 2008 kommit överrens med Vägverket om en gemensam strävan mot säkrare trafik har Vägmarkeringar kommit i ett nytt ljus. Stödsystemen i fordonen behöver vägmarkeringar, detta bekräftade även Claes Tingvall på vårt möte förra gången vi var i Göte‐
borg. Alltjämnt upplever vi bekymmer med hur TRV lever upp till sina löften. • Att det på vissa håll i TRV fortsatt hävdas att GAD – beslutet inte är upphävt – Strider mot gällande föreskrift (TSFS 2010:171)) och mot nya VGU – Är i strid med avsiktsförklaringen VV – Volvo Pv – Motverkar TS‐arbetet Nollvisionen • Att ”VGU” Vägmarkering inte räcker till som grund för utbildning – det krävs en handbok • Dessutom ang. nya VGU: – TRV har sänkt ribban för vägmarkering !!?? – Det som remissen föreslog avseende heldragna kantlinjer är kraftigt reducerat? – TRV borde gått ut med en ny remiss! Den nya VGU:n som skrevs under i föregående vecka tar inte hänsyn till att vi får allt fler äldre som trafikerar våra vägar. Med ökande ålder behövs vägmarkerar med bättre synbarhet. För att åstadkomma detta i vårt klimat behöver vägarna markeringar med större yta. Detta får man 1 genom att införa mer heldragna linjer och genom att göra dem bredare. Sverige har ratificerat Wienkonventionen 1986 vilket innebär att man lovat införa heldragna kantlinjer på huvuddelen av vägnätet. Remissutgåvan på våren 2012 levde upp till detta, men inte den skrivningen som beslutades i november. BILINDUSTRINS BEHOV AV VäGMARKERINGAR Jonas Ekmark , Volvo PV informerade om hur långt man kommit sedan vi sågs för 2 år sedan. 2 VTI har visat att vägmarkeringar på viktigare vägar i regel är OK för LDW. Ett problem är
slitna markeringar. Att markeringarna syns i mörker när de är våta är också önskvärt.
Bilar kommer i framtiden att genom radiokommunikation kommunicera med andra bilar och
med trafiksignaler. Är testat och kommer börja fungera 2016 genom att biltillverkarna enats
om tekniken.
På bilden varnas för en bil
som troligen kommer köra
mot rött.
3 Volvo har testat automatisk körning efter ledarbil. 4 5 6 Kan tekniken användas för att ”inventera” problem (slitna vägmarkeringar), sammanställa bris‐
ter och rapportera till berörd myndighet? Detta är enligt Volvo fullt möjligt och man har detta med i sin utveckling. Om man använder dessa data för att inventera slitage av vägmarkeringar kan man få väldigt stora datamängder med kontinuerlig uppdatering. Vad händer i Trafikverket (TRV)? Jan‐Erik Lundmark, TRV informerad om organisation samt planer för Bana & Väg. Trafikverkets utmaningar är Dubbdäck, Tunga transporter, Säkerhet Vägmarkering hanteras på samma sätt som övrigt underhåll som tex beläggning, det är viktigt med en uttalad strategi. Effektivisering och rationalisering står i fokus. 7 Trafikverket arbetar fortfarande efter de riktlinjer som har dragits upp i GAD beslutet (GAD=Genomlysning av drift) men de regler som fins i och Transportstyrelsens föreskrift tar över varför GAD beslutet inte är någon konflikt när det gäller vägmarkering. 8 9 Frästa räfflor Mats Wendel, TRV informerade om räfflor. Varför mitträfflor? Trafiksäkerhetseffekt Iden med räffling: "väcka/larma" trafikanter på väg över mittlinjen undvika singel­ och mötesolyckor • Positiva erfarenheter utomlands (främst USA). • Nyare hypotes om effekter 5‐10% (initialt 10‐20%). • Uppföljning 2009 visade små eller inga effekter, men urvalet begränsades av ATK (”Livräddarna”). • Nya studier pågår, prel. resultat visar på effekt i den storleksordning vi har som hypotes. • VTIs samlade bedömning är att mitträffling har en positiv trafiksäkerhetseffekt på smala och normala 2‐fältsvägar vid 90 km/h och sannolikt också vid 80 km/h. Var ska vi fräsa räfflor? • Det lämpligt att räffla vägar med vägbredd >7,5 m i praktiken och vid hastigheter över 80 km/h. • Över 1000 mil väg kan vara tillgängligt för räffling. • Hittills finns ca 500 mil vägnät med mitträffling utfört. • Bullerhänsyn! • Ej närmare bebyggelse än 150 m. • Begränsning vid vissa beläggningstyper och ålder. • Vägar med ATK behöver inte räfflas. Sinusräfflor Det framkom att Norge är största användare av denna typ. I Sverige är man mer skeptisk till denna typ av räffla. Fördelar: • Lägre buller (och vibration), ca 125 m istället för 150 m • Ok från SMC (Svenska Mortorcykelföreningen) Nackdelar • ”Kontinuerligt dike” • Högre kostnad 10 • Bullerreduktion begränsad Vägrensräffling motorväg • Har effekt och ska utföras. • Är till stor del redan utförd på vägnätet. Utbildning i vägmarkering Mats Wendel informerade om hur utbildning kommer att ske. Sedan Trafikverket bildades 1 april, 2010 så har flera omorganisationer genomförts: Projektledare vägmarkering tillhör en sektionsindelad nationell enhet Ett utbildningsmaterial har tagits fram. Skäl för att flytta utbildningshemvisten (från VUC): Utbildningscentrum lades ned och flyttades till Personal Ej vara affärsdrivande Risk att endast beställarens perspektiv belyses Avsaknad av långsiktighet Asfaltskolan ska sköta utbildningen Några skäl till varför Asfaltskolan är ett naturligt val: Lång erfarenhet av utbildningsverksamhet Naturlig koppling till entreprenörer och konsulter Utbildningsråd Stabilitet och flexibilitet Asfaltskolan Glenn Lundmark, NCC presenterade Asfaltskolan som kommit ur FAS. 11 Mer information finns på hemsidan: www.asfaltskolan.se Pågående projekt Torgny Augustsson, TRV, och Sven‐Olov Lundkvist (Esso), VTI, informerade om pågående projekt. Heldragna linjer samt profilerade linje. Avslutas 2013‐12‐31 Syftet är att jämföra heldragna kantlinjer med intermittenta linjer för att se om heldragna linjer ger lägre eller samma hastighet som intermittenta linjer och att den heldragna linjen ger bättre synbarhet. Skall även undersöka hållbarheten mellan olika profilerade linjer. 12 Provsträckor på Rv 55 Malmköping ‐ Strängnäs Provsträcka Före Intermittent kantlinje Efter Heldragen kantlinje Kontrollsträcka Före Intermittent kantlinje Efter Intermittent kantlinje Förföljelsemätning av spontant vald hastighet Endast fordon som kör ostört på både prov‐ och kontrollsträcka: • De blir inte hindrade av annan trafik • De blir inte stressade av annan trafik • Samma fordon på prov‐ och kontrollsträcka, vardera sträckan ca 2 km lång Heldragen markerring ökar hastighet med 0.9 km/h detta skulle enligt beräkningsmodell öka antalet DDS med 3% om inget annat förändras. Synbarheten ökar från 76 till 94 m vid heldragen linje, preview time ökar från 3.0 till 3,6s. Preliminära resultat är att heldragen markering ger ingen negativ inverkan på trafiksäkerheten det ger en positiv inverkan på komforten och eventuellt bättre framkomlighet. En annan möjlig positiv effekt med heldragen kantlinje är att man får bättre möjlighet att upp‐
täcka vilt. Provfält med olika typer av profilerade vägmarkeringar Generellt är resultaten låga. Provet lagt med fel typ av material varför provet kanske måste göras om. Maskinburen läggare. Avslutas 2013 Syftet är ta fram maskinburen läggning av symboler, tvärgående vägmarkeringar och spärrom‐
råden i vägbanan. (Mer om detta längre fram). Funktionsstyrt underhåll av vägmarkeringar. System för funktionsstyrt underhåll av vägmarkeringar är metod att styra underhållet dit det behövs som mest. Detta till skillnaden från tidigare då underhållet ofta styrts ut efter okulär be‐
siktning. Det nya är att utifrån mobil kontroll kunna styra utläggningen på ett rationellt sätt. VYM‐ integration av tillståndsmätningar av vägmarkeringar. Pågående Framtagande av ett leveransformat i XLM samt leverans av insamlade data från tillståndsmät‐
ningarna som möjliggör att data kan inläsas i Trafikverkets VYM‐databas och kopplas till NVDB. 13 Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Avslutas 2014 Projektet går således ut på att med hjälp av teoretiska överväganden, laboratoriemätningar och fältmätningar utveckla en prediktionsmodell som möjliggör kontroll av profilerade vägmarke‐
ringars våtfunktion. Projektet är en vidareutveckling av den teknik vi nu använder. Följande länder deltar: Sverige, Danmark, Norge och Finland Kontrollmätning av längsgående vägmarkeringar med mätbil avseende slitage och tjocklek. Kontrollera att rätt mängd har erhållits mot beställd och hur slitaget på profilerad vägmarkering ska definieras. Torgny presenterade förslag till TRVK Vägmarkering (tidigare TBT) Krav på vägmarkeringar och kontroll Entreprenören ska verifiera att vägmarkeringar uppfyller i detta dokument ställda krav. Kraven avser både vägmarkeringarnas funktion och geometriska utformning. Kontroll av längsgående markeringar ska utföras med mobil utrustning. Kontroll av tvärgående och övriga markeringar utförs med handhållna instrument. Kontrollmätningar som avser att ligga till grund för reglering skall utföras av en oberoende och av Trafikverket godkänd mätleverantör. För kontroll med mo‐
bil utrustning krävs även att mätleverantören godkänts i en validering enligt metodbeskrivning 2009:22. FUNKTIONSKRAV UTFORMNINGSKRAV, toleranser för: Retroreflexion för torr vägmarkering Linjebredd Retroreflexion för våt vägmarkering Linjetjocklek Luminanskoefficient för torr vägmarke‐
Linjelängd vid intermittent linje ring Avstånd mellan dellinjer Friktion för våt vägmarkering Krav på retroreflexion, luminanskoefficient, friktion Retroreflexion, RL, torr markering Retroreflexion, RL, våt markering Luminanskoefficient, Qd, torr markering Friktion, SRT, våt markering Längsgående Tvärgående Övriga Gula Markeringar markeringar markeringar markeringar 150 100 100 100 35* inget krav inget krav inget krav 130 130 130 100 45 55 45 45 14 * Retroreflexionskravet gäller för mittlinje > 4000 ÅDT och för kantlinje > 2000 ÅDT. Kravet gäller ej för körfältslinjer samt vid hastighetsbegränsning på 60 km/tim eller lägre samt för sträckor med sammanhängande vägbelysning på ≥ 2 km. Vid hastighetsbegränsning på 60 km/tim eller lägre får heller inte profilerad markering appliceras. För var och en av de fyra funktionsparametrarna får högst 20 % av mätplatserna i ett delobjekt ha värde under angivet krav. För längsgående markeringar gäller dessutom för var och en av de fyra funktionsparametrarna att fler än fem (5) mätplatser i följd inte får vara underkända. Funktionskraven i tabell 5‐1 gäller inte då vinterförhållanden råder och markeringarna är täckta eller påverkade av snö, is, salt m.m. Krav på vägmarkeringars geometriska utformning och utförande Längsgående markeringar ska ha 100 % vit yta sett rakt uppifrån. Undantaget är våtsynbara kantlinjer som ska ha minst 50% vit yta jämnt fördelat i längdled. Utförandet och designen skall vara sådant att beställda dimensioner klart framgår och inte kan misstolkas. Markeringarna ska i möjligaste mån sammanfalla med eventuella befintliga markeringar och i övrigt följa vägens sträckning, såvida inte speciella anvisningar om ändring av vägmarkeringar‐
nas läge utfärdats Toleranser geometrisk utformning omedelbart efter applicering I ett delobjekt får högst 10 % av mätplatserna ha något underkänt värde enligt toleranserna i tabell 6‐1. Om avvikelser är större än dubbla toleransen så ska markeringen åtgärdas oavsett andelen un‐
derkänd markering. Avstånd längs Tolerans Bredd tvärs Tolerans vägen* m vägen** m m m 1 ± 0,05 0,10 ± 0,005 2 ± 0,05 0,15 ± 0,010 3 ± 0,05 0,20 ± 0,010 9 ± 0,10 0,30 ± 0,015 * Avser linjelängd och mellanrum längs vägen mellan två (2) linjer. ** Avser linjebredd och mellanrum tvärs vägen mellan dubbla linjer i vägmitt För markeringens tjocklek tillåts en tolerans på + 0,3 mm mot beställd tjocklek (2‐4 mm). Vid komplettering av befintlig markering får totaltjockleken efter åtgärd inte överskida 4 mm. 15 Största tillåten andel bortsliten vägmarkeringsyta Vägmarkeringens innebörd får inte bli oklar eller missvisande på grund av slitage eller annan åverkan. I ett delobjekt får högst 20% av mätplatserna ha underkända värden enligt toleranserna i tabell nedan. Fler än fem (5) mätplatser i följd får heller aldrig vara underkända. Toleranser för slitage På varje mätplats får andelen bortsliten vägmarkeringsyta Vägmarkerings­ Tillåten slitage inte överstiga i tabell (nedan) angivna värden. Kraven avser samtliga typer av vägmarkering. För tvärgående och klass övrig markering ska åtgärd alltid ske om slitaget översti‐
1 10% ger 30%. 2 10% 3 10% 4 10% 5 20% Krav på åtgärdstider för vägmarkering i sam‐
band med ny beläggning Vägmarkeringen ska utföras inom i tabellen angivna tider för respektive vägmarkerings‐
klass. Tidsangivelserna gäller efter att utsätt‐
nings‐ och förmarkeringsarbeten samt even‐
tuellt räffling blivit utförda. Kravet gäller alla typer av entreprenader och beläggningstyper förutom ytbehandling‐
ar/återvinning. Åtgärdstider för ytbehandlingar och återvin‐
ning bedöms från fall till fall. Är beläggningsarbetet inte slutfört ska ändå markering av delsträcka utföras. Vägmarkerings­ Permanet vägmarkering klass ska utföras inom 1 1 vecka 2 1 vecka 3 1 vecka 4 2 vecka 5 3 vecka Krav på kontroll vid utförandeentreprenader Entreprenören ska redovisa kontrollmätningar av i upphandlingen ställda krav, dels som leve‐
ranskontroll vid utförandet och dels som garantikontroll vid garantitidens utgång. Mätningen ska utföras enligt metodbeskrivningen TRV Publ 2009:22 för längsgående markering. Om ytterligare kontrollbehov föreligger kan metodbeskrivning TRV Publ 2009:134 med faktor K = 0,5 tillämpas. För tvärgående och övrig markering används metodbeskrivning TRV Publ 2009:134 med faktor K= 1,0. Leveranskontroll av våt markering bör utföras tidigast 2 veckor efter utförandet. 16 Omfattning av kontroll vid helkomplettering eller markering på nytt slitlager Om entreprenaden omfattar N objekt ska kontroll av vägmarkeringar utföras på 2 * √N av des‐
sa. Om N < 6 kontrolleras samtliga objekt. Slumpning utförs av beställaren. För att begränsa kontrollens omfattning tas normalt inte objekt kortare än 1 km med i urvalet. Om tvärgående eller övrig markering förekommer på de slumpvalda objekten så ska även dessa markeringar kontrollmätas. Krav på kontroll vid totalentreprenader med funktionsansvar Årligen ska det utföras kontrollmätningar av i upphandlingen ställda krav på längs‐, tvärgående och övrig markering enligt tabell (nedan). Slumpning av mätobjekt utförs av beställaren och ska utföras inför varje mättillfälle. För totalentreprenader gäller att beställaren ombesörjer kontrollmätningarna. Kontrol­
lens omfattning enligt nedan. Kontrollens omfattning kan utökas om skäl för det föreligger. I följande fall bekostar entreprenören den utökade kontrollen : A. Om slumpad mängd resulterar i mer än 25% underkända objekt inom en vägmarkeringsklass (2‐4). Kontrollen utökas då med underkänd andel av återstående objekt. B. Om underkända objekt åtgärdas, ska stickprovskontroll av resultatet ske Kontrollens omfattningen uppgår då till 2 * √N, där N är antalet åtgärdade objekt. Längsgående Tvärgående – och övriga Vägmarkeringsklass Kontrollens om­
fattning Kontrollens omfattning 1 100% av objekten 50 % av objekten 2 50% av objekten 25 % av objekten 3 50% av objekten 4 50% av objekten 5 30% av objekten 25 % av objekten 25 % av objekten 5 % av objekten Göran Nilsson påpekade att SVMF fortfarande väntar på att få förslaget på remiss. Synpunkter finns bl.a. på att kravet på 100% markering inkräktar på möjligheten till utveckling . Påminner att den frågan fått svar på höstmötet 2008 där Vägverket intog samma hållning som våra grann‐
länder nämligen att en vägmarkering ska uppfattas som en hel linje av föraren men givetvis leva upp till funktionskraven. Så länge inte VMF säger något annat finns det ingen anledning att ta upp denna fråga igen. 17 Torgny presenterade också tidplanen för upphandlingar. Planerad tidplan
vägmarkeringsupphandling 2013
År
2012
Månad
Vecka
Nov
Utförande
Funktion
2013
Dec
Jan
Feb
Mars
April
Maj
44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21
Tvunm
norr
Ingen upphandling 2013
mitt
Z-län
X-län
Tvuös
Sthlm
Ingen upphandling 2013
Öst
Ingen upphandling 2013
Tvusy
Syd
Avser Skåne
Väst
1
Ingen upphandling 2013
2012-11-20
Vägunderhåll
Reviderad
Handlingar skickas ut minst
30 dagar innan anbudsdag
Kontroll av vägmarkeringar Sven­Olov Lundkvist, VTI, och Berne Nielsen, Ramböll, Mätfel 18 19 Förslag till ändring: Mätmetod RMT Road Marking Tester I takt med att de våtsynbara markeringarna blev allt vanligare, växte behovet av att kunna kon‐
trollera våtfunktionen mobilt. Detta var inte ett unikt problem för Sverige, varför olika lösningar efterhand började dyka upp i Europa. Svenska funderingar resulterade i FUD‐projektet 1301 ” Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar ” Beställare Vägverket, Jan‐Erik Elg Projektledare Sven‐Olof Lundkvist, VTI Uppdragstagare LG RoadTech AB, Lasse S & Göran Nilsson Samarbetspartners VTI, Ramböll, Vejtekniskt Institut, Greenwood Tidsramar Start 2004‐03‐29 Slut 2007‐12‐31 20 Syfte: Utveckla en mobil metod för kontroll av våta vägmarkeringars retroreflexion. Mål: Att undersöka i vilken utsträckning det kan vara möjligt att mäta/beräkna alla parametrar i regelverken 2008 kom en rapport från projektet 2009 - RMT version 2
Dagsljusmätare
Frontkamera
Kamera Körledning
Kamera Nedåt
Styrning av systemen
Grafiskt via 2 bildskärmar
DGPS
Datorer
UPS
Reflektometer
Optokator
Reflektansmätare
Hjälpmedel för operatör
Hjulpulsgivare
21 2012 - RMT version 2.5
v2.5 Integrerad LTL‐M
LTL-M
Defokuserat system
Omvänt ljusflöde
Blixtljus
CCD (fotosensor)
Fördelar: Bra precision ‐ Mindre känslig för bilens rörelser ‐ Kontroll på mätavståndet Enkel kalibrering Enkelt att byta lampa Mått på markeringens bredd Nackdelar: Oprövat mätsystem ‐ Känsligare komponenter ‐ Fuktkänsligt Problem med slitna markeringar Kostnader för underhåll? Driftsäkerhet? vs
Ecodyn 30
Fokuserat system
Halogenlampa
30 m
‐ Fördelar: Beprövat mätsystem Enkel uppbyggnad Stabilt/driftsäkert system Nackdelar: Känslig för bilens rörelser Kräver mycket av användaren Besvärlig kalibreringsprocedur Besvärligt och dyrt att serva 22 Mobila tillståndsmätningar 2000‐2012 Torgny presenterade historien för mobila tillståndsmätningar. År 2000 skedde första nationella mobila tillståndmätningar (hela landet) med Ecodyn 30 på torra markeringar i vägklass 3 ( > 4000 ÅDT ) År 2001 fortsättning av nationella mobila tillståndsmätningar samt tillstånds­
mätningar i Finland, Island, Norge samt Sverige i liten skala. Inom Region Mälardalen och Region Stockholm utfördes även mobila till­
ståndsmätningar i klass 2 (500­4000 ÅDT) År 2002 utfördes mobila tillståndsmätningar vägklass 3 och 2 för Region Mälarda­
len och Region Stockholm År 2003 utfördes mobila tillståndsmätningar i hela landet förutom Region Skåne i klass 3 För Region Mälardalen och Region Stockholm skedde även mätningar i klass 2 År 2004 utfördes mobila mätningar i vägklass 3 och 2 inom Region Mälardalen och Region Stockholm År 2005­2007 utfördes mobila mätningar i vägklass 3 och 2 inom Region Mälarda­
len, Region Stockholm samt Region Norr. År 2007 påbörjades även mätningar av våtfunktion i liten skala att utföras i Regi­
on Mälardalen och Region Stockholm År 2008 – 2009 utfördes mobila tillståndsmätningar med RMT i klass 3 och 2 på torra markeringar och klass 3 på våt markeringar inom Region Mälardalen, Regi­
on Stockholm och Region Sydöst. År 2010 utfördes mobila tillståndsmätningar i klass 3 och 2 på torra markeringar och klass 3 på våta markeringar inom Region Öst. Region Stockholm, Region Mitt och Region Syd År 2011­2012 utfördes mobila tillståndsmätningar i klass A,B och C på torra mar­
keringar i klass A för våta markeringar. Mobila mätningar utfördes i hela landet Mobila tillståndsmätningar 2012 Uppdragsbeskrivning för mobila tillståndsmätningar • Funktionsmätning av retroreflexion för torra och våta vägmarkeringar • Luminanskoefficienten och friktion skall redovisas Vägklass A (Europavägar) 117 objekt Vägklass B (Riksvägar) 95 ” Vägklass C (Primära‐ och sekundera vägar ≥ 4000 ÅDT 79 ” Mätning vått : Vägklass A, B och C med ÅDT ≥ 4000 Varje objekt ca 30 km mätning (3 x 10 km) 23 Region Vägklass A Vägklass B Vägklass C Totalt Syd 23 21 17 61 Väst 20 16 15 51 Öst 20 17 15 52 Stockholm 11 8 9 28 Mitt 22 19 13 54 Norr 21 14 10 45 Sverige 117 95 79 291 På motorväg och mötesfri väg mäts 3 delobjekt (höger‐ och vänster kantlinje samt körfältslinje På 2‐fälts väg mäts samtliga längsgående linjer Totala vägmarkeringslängden blir ca 870 mil Varför mäter vi ? • I vilken utsträckning är kraven i TBT (TRVKB) uppfyllda? • Skillnader i kvalitet mellan regioner? • Skillnader i kvalitet mellan län? Indelning • Vägsträckor om ca 10 km har definierats för tre vägklasser: Europavägar, riksvä­
gar och länsvägar. • Ett slumpvis urval av mätobjekt har gjorts i varje län • Objekten indelas i delobjekt = en längsgående vägmarkering i objektet • Delobjekten indelas i ca 100 mätplatser om 100 m • Förutsättningar 2012 • Grunddata kommer från Rambölls mätningar med RMT • Våtfunktion har beräknats på vägar med ÅDT ≥ 4000 • Mätningar juni ‐ oktober • Svartytor har tagits bort i efterhand 24 Inget delobjekt klarade våtkravet i region Norr. Våtkravet klarades av 6 % av delobjekten, samtliga av dessa i W‐län. 25 Våtkravet klarade 28 % av delobjekten. Våtkravet klarades av 17 % av delobjekten. 26 Våtkravet klarades av 42 % av delobjekten. Region Syd Torrt Våtkravet klarades av 13 % av delobjekten. 27 Sammantaget visar resultaten att standarden ligger under kraven, speciellt när det gäller våta markeringar. Esso framhåller att man bör öka mängden markerad yta för att få upp synbarheten på markeringarna. Händer det något med regler som berör vägmarkeringar Dainis Ciparsons Transportstyrelsen informerade om vad Transportstyrelsen gör. Översyn VMF/TrF Utgått från insamlade förslag, synpunkter och uppmärksammade brister under de senaste åren. Översynen har gjorts i samråd med Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket. Förslaget innehåller: • redaktionella ändringar (smärre fel, enhetlighet) • språkliga justeringar (språk, förtydliganden, juridik m.m.) • nya vägmärken/ändringar i de närmare föreskrifterna till vägmärkena • nya vägmarkeringar/ändringar i de närmare föreskrifterna till vägmarkeringar Nuläge översyn VMF/TrF • Förslagen till författningsändringar är klara och sammanställda. • Skrivning av konsekvensbeskrivningar pågår. • Förslaget lämnas till regeringen innan årsskiftet. Beslut och ikraftträdande: ??? Följdändringar i TSFS: ??? Förslag M3 Varningslinje Varningslinje används för att informera om att linjen är olämplig att överskrida på grund av tra‐
fikförhållandena. Markeringen anger gränsen mellan körfält avsedda för färd i motsatta färdriktningar. Marke‐
ringen kan även användas för att upplysa om en kommande heldragen linje. 28 SVMF höstmöte 2012
Förslag
4 kap. 5 §
Heldragna linjer används i stället för motsvarande brutna
linjer när det av trafiksäkerhetsskäl inte är tillåtet att
färdas över till körfält för motgående trafik, byta körfält
eller färdas ut på vägren eller motsvarande. (tid. motgående körfält)
En cykelfältslinje kan dock inte vara heldragen.
Heldragna linjer får även användas för att ange gräns
mellan banor.
2012‐11‐26
7
SVMF höstmöte 2012
Förslag
M8 Heldragen linje
Markeringen anger att bestämmelserna i
3 kap. 11 § eller 12 § tredje stycket trafikförordningen (1998:1276) eller föreskrifter
meddelade med stöd av den förordningen är tillämpliga. (tid.
Heldragen linje)
Heldragen linje kan vara heldragen mittlinje, heldragen
körfältslinje eller heldragen kantlinje.
Heldragen körfältslinje och heldragen kantlinje är enkel.
Heldragen mittlinje kan vara såväl enkel som dubbel. (tid.
förekommer)
2012‐11‐26
8
Förslag M13 Stopplinje Markeringen anger var ett fordon ska stannas enligt ett vägmärke, en trafiksignal eller Y1, ljus­
signal. 29 SVMF höstmöte 2012
Förslag
M19 Körfältspilar
Markeringen anger, för närmaste
korsning, lämpligt körfält för
fortsatt färd. (tid. lämplig färdväg)
…
Körfältspil med två pilangivelser i
samma riktning upplyser om lämpligt
körfält för fortsatt färd i närmaste och
därpå följande korsning. (tid. färdväg)
2012‐11‐26
11
SVMF höstmöte 2012
Förslag
M30 Vägnummer
Ramen föreslås tas bort!
2012‐11‐26
13
30 SVMF höstmöte 2012
Förslag
M35 Förberedande upplysning om heldragen linje
eller motsvarande
Markeringen är utförd mellan körfält
för trafik i motsatta riktningar och anger att en heldragen mittlinje eller
motsvarande finns längre fram i färdriktningen.
Markeringen används i kombination
med mittlinje eller varningslinje.
2012‐11‐26
14
SVMF höstmöte 2012
Förslag
M20 Körfältsbyte
Markeringen anger att körfältsbyte
snarast måste ske.
Om markeringen är utförd mellan
körfält för trafik i motsatta riktningar
anger den att en heldragen linje eller
motsvarande finns längre fram i färdriktningen.
2012‐11‐26
15
TRV Vägutformning (Nya VGU) Peter Aalto, TRV, informerade om den nya VGU:n som kommit ut en vecka innan mötet. Huvud‐
syftet är att den ska användas som underlag för totalentreprenad. Dokumenten finns att ladda ner på www.trafikverket.se/VGU , de är uppdelade i krav och råd i var sin publikation. Kraven gäller för Trafikverkets vägar och är endast råd för kommunerna. För att hantera hur krav och råd ska tolkas behövs en handbok. Peter har äskat medel för detta. Vägmarkeringsdelen grundar sig på VMF 2007:90 och TSFS 2010:171 31 Vägmarkeringsdelen är uppdelad i en krav del, som innehåller ska och en rådsdel, som ger (goda råd) Hela utformningsdokumentet syftar till att särskilja olika vägtyper, så att det ska bli tydligt för trafikanten. Samtliga belagda vägar på landsbygd ska ha längsgående, tvärgående och övriga markeringar. 32 M1 mittlinje eller körfältslinje En heldragen körfältslinje kan ensam eller i kombination med en intermittent körfältslinje an‐
vändas för att förhindra körfältsbyte på vägar med minst två (2) körfält i varje riktning. Detta gäller t.ex vid avfarter eller påfarter på motorväg. M3 varningslinje 33 M8 heldragen linje Frisikt och gränsvärden Frisiktsvärde för 70 km/h finns ej med i underlaget ( 70 kommer enligt Peter att försvinna), men man kan använda 200 m som tidigare. Instruktion för siktmätning finns inte i VGU. 34 M9 spärrområde M19 körfältspilar 35 Göran Nilsson informerade om att SVMF hade många synpunkter på det förslag till ny VGU som lämnades ut på remiss i februari 2012. I slutet av april träffades Arthur, Göran, Peter och Torgny och diskuterade förslaget utifrån inkomna remissvar. SVMF fick gehör för de väsentligaste syn‐
punkterna. Man var överens om att ritningarna fortfarande är i behov av revideringar. När vi den gångna helgen fick ta del av VGU:n noterade vi att den hade de ändringar vi varit överens om. I remissutgåvan angavs en vägmarkeringsstandard som vi var nöjda med eftersom den i stort levde upp till väsentliga krav såsom: •
•
•
Det VMF anger om att ta hänsyn till äldre Att vi i vårt klimat under den mörka perioden endast kan erbjuda bättre synbarhet av markeringar med mer markerad yta Att Sverige ratificerat Wienkonventionen och lovat införa heldragna kantlinjer Den standard som nu anges lever inte upp dessa krav, standarden är dessutom lägre än den som gällt tidigare. Utveckling av maskin för automatisk utläggning av tvärgående och övriga marke‐
ringar En världsunik utveckling av teknik för att utföra ”tvärgående‐ och övriga markeringar” utan per‐
sonal på vägytan har startat efter uppmaning från vägmyndigheten hösten 2008 och stöttning av Trafikverket och SVMF. Tre företag har kommit med var sin lösning. •
•
•
Street Smart Equipment AB ‐ RME Lundgren & Nordstrand AB Trysil Maskin AS Trysil Maskin AS TRAFFICPRINTER® Erik Bakken och Håvard Lepperød presenterade sin lösning som redan är i produktion. Historikk frem til i dag • Prosjekt ”Utveckling av en maskin som kan lägga tvärgående‐ och övriga markeringar” startet i 2008/2009. Sammen med Trafikverket / SVMF • Mål: Utvikle en maskin som erstatter manuell tverrgående utlegging på høytraffikert vei. • Symboler skal lages med termoplast bestående av dråper, ca 20mm i diameter. • Konstruksjon slik at man forhindrer separasjon av termoplast. • Konstruksjon slik at den blir vedlikeholdsvennlig og funksjonssikker. • Glassperler legges på slik at glass blir jevnt fordelt til rett tid. • Maskinen skal opereres av 1 person som sitter trygt i lastebilhytten. • Alle typer tekst og symboler skal kunne skrives ut. • TMA montert på maskinen. Ett pådrivande utspel 2008: ”Trafikverket kommer att arbeta för att det från 2014 inte kommer tillåtas oskyddad personal på skyddsklassade vägar” 36 `
Fullskala prototyp 2012
Med på Intertraffic 2012 Status pr dags dato • Totalt antall symboler denne sesong ca 2000. • Totalt timer i bruk ca 500 • Totalt antall km ca 14000 • Dagsproduksjonen ligger på 80‐120 symboler (piler). • Her kan kapasiteten økes ved raskere posisjonering. Maskinen fungerer som den skal mekanisk og styringsmessig! Måleresultater dråpe symboler • Mätningar vid start i Sundsvall och även söder om Sundsvall låg snittet på ca RL 300. • Våtvärdet låg på RL 80‐110. Posisjonering i dag med laserkryss 37 Posisjonering på nytt dekke med dagens løsning Vi bruker i dag 2 lasere som er montert på taket, disse stilles inn slik at når en prikk er på kant linje og den andre på midt linje blir symbolet midt i kjørefeltet. Første pil må i dag formerkes. Avstand mellom piler/symboler kan leses av på trippteller. Forandringer / utfordringer Størrelse på lastebil Nylegging uten formerking. GPS? Tegninger? Bildedata fra samme lokasjon? Sperrefelt og gangfelt Vi har løsninger! Det finnes en rekke teknologier som vi kan tilpasse. Maskinen har utöver det stora jobbet i Sverige varit på demonstrationer i Norge, Sverige och Finland. http://www.youtube.com/watch?v=HBJ3MwYhTkE http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/varldsunik‐vagprinter Street Smart Equipment AB Road Marking Robot Klas Rosendahl, SSEQ, och Jörgen Svensson, RME, presenterade sitt objekt. Street Smart Equipment AB Utvecklar och säljer innovativ utrustning till entreprenadbranschen RME (Road Marking Equipment AB) Bygger fordon och utrustning för vägmarkering 38 Fördelar med robotarm • Symbolen läggs ut oberoende av fordonets position • Såväl nyläggning som reparation • Mångsidig => Hög beläggningsgrad • Ökad lönsamhet, besparing 20% ‐ 80% ex. mtrl • Få kritiska komponenter • Enkel att använda • Stor flexibilitet på såväl bredd som längd • Kan skapa struktur för våtfunktion och friktion • Såväl uppmätning som utläggning sker från förarhytten ‐ ingen personal på vägen! Tidplan 2012 2013 Projektaktiviteter Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Utveckling Integration Test Fälttester Klas visade filmer från provläggning av körfältspilar och text. Där framgick hur utrustningen klarar att skarva skaftet på en pil samt hur extrudern jobbar för att utforma ett pilhuvud. Dess‐
utom hur man med kameror hittar rätt position. 39 Vidare utveckling • Valfritt bärarfordon • Läggarbil för längsgående markering • Handläggarbil • Smältbil • ? • Spray • Färg • Tvätta vägskyltar • Joystick‐styrning • Valfria symboler Lundgren&Nordstrand RoadPrint Sten Lundgren, LuNo, presenterade sin lösning
RoadPrint . Företaget har en lång historia med inovationer i vägutrustningar. Kanske mest känd för intermitens lådorna. Under 2010/2011 tog man fram ett appliceringsverktyg som man efter tester så småningom ansåg för dyrt och energikrävande. Under 2012 startade man om och tog fram ett nytt verktyg som lever upp till de krav man ställt. 1. Sänkta tillverkningskostnader 2. Minskad luftåtgången 3. Bättre reglering av matrialtillflödet 4. Eliminerat efterdroppet 5. Gärna behålla bildkvaliteten Sten visade med olika filmer hur det nya verktyget lägger linjer och symboler. 40 RoadPrintbilens specialdelar
Pärlströare
Känd teknik
Central
dator
Encoder
Lokal
dator
Print‐
huvud
Fördelar med den nya lösningen • Snabb läggning av symboler, kortare exponering i trafik • Hygglig bildkvalitet i stora och små symboler • Möjligheten att köra linjer och symboler med samma skopa blir kostnadseffektivt • Minskat slitage • God servicebarhet • Minimal luftåtgång Appliceringsenheterna placeras baktill på fordonet och kan förskjutas i sidled. Arbete på väg Gunnar Vikström, TRV, gav en information kring APV. Från myndighetsutövning till civilrättslig hantering • FU ska vara kalkylerbar, konkurrensneutral och innehålla krav på Trafikanordningar o EG rätt, TRV beslut • Tydliga roller o TRV tar sitt Byggherreansvar o E tar sitt Arbetsmiljöansvar o TRV är Väghållningsmyndighet som förfogar över trafiken • Främja utvecklingen av nya produkter och arbetsmetoder 41 o Anläggningsstyrningsmodellen o Kontrakt enligt AB och AMA o Renodlad beställarroll Anläggningsstyrning
Externt
Arbetssättsstyrning
Internt
Lag
Förordning
Lag
Förordning
Föreskrift
Regleringsbrev
Gäller alla
Föreskrift
TRVFS
Gäller om det
framgår i
kontrakt
2012-11-27
TRVFS
TRVFS
TRVÖK
Arbetsordning
TRVK Apv
Riktlinje Apv
TRVR Apv
3
Genom mandat i
PBL för konstruktioner
Rutinbeskrivning
TRV Dokument • Riktlinje, skrivet för Trafikverket internt • Rutinbeskrivningar, skrivet för Trafikverket internt • TRVK Apv, Innehåller både krav på entreprenör som alltid gäller, och sådana krav som ska anpassas till aktuell upphandling. • TRVR Apv, Skrivet för både beställare, förvaltare, projektör och utförare Innehåller all‐
männa råd som syftar till att informera, tolka, underlätta och i vissa fall förtydliga kraven i TRVK • TRVAMA är TRV tillämpning av AMA anläggning 10 och används som underlag vid ut‐
förandeentreprenader • STUK, TRV mallar för AF och som är anpassade för respektive upphandlingsform Apv krav ska ingå i upphandlingar: Administrativa Föreskrifter (AF) Objektsspecifik Teknisk Beskrivning (OTB) • Ska tas fram till varje objekt o AF och OTB Apv tas fram i projektet i samarbete TA‐ing, projektledare och konsult o AF och OTB granskas av trafikingenjör vad avser apv krav • Ska innehålla alla nödvändiga trafikanordningar, både generella och objektspecifika krav, vilka tas fram med hjälp av TRVK Apv och TRVR Apv 42 o Allt som gäller ska entydigt framgå av varje kontrakt, entreprenören ska inte be‐
höva tolka några regler eller läsa sådant som inte har med objektet att göra. I Administrativa Föreskrifter, STUK, ingår o
o
o
o
o
o
o
o
AFC 32 arbetstider (regionala beslut ex. nattarbete) AFC 135 anges förutsättningar för den allmänna trafiken; (regionala beslut ex omled‐
ning) AFC142 anges gällande skydds‐ och säkerhetsföreskrifter; (regionala beslut, ex vägklass, V3 principen, kompetens) AFC 154 Information till väghållare mfl. (info till närboende) AFC 161‐162 tillstånd och överenskommelse (kommun/polis uppställning av fordon etc.) AFC 172 Anmälningar till beställaren (TLC) AFC 141 Tillhanda hållande av handlingar och uppgifter från beställaren (om vi bifogar TA‐ritning) mfl OTB Apv består av AMA koder BCB Hjälparbeten i anläggning ingår inte längre bland de koder och rubriker som accepteras innefatta ”allmänna kostnader” Arbetet ska beskrivas i koder, som entreprenören ska prissätta. BCB.7 Åtgärd för allmän trafik BCB.71 Åtgärd för vägtrafik (TRVK Apv o TRVR Apv ska användas) BCB 7122 Tillfällig gångbrygga (TRVK Apv 5.1 och TRVR 5.2) BCB.713 Tillfällig trafikanordning (vägmärken och vägmarkering) BCB.714 Tillfällig trafikdirigering (trafiksignal. Lots) BCB 715 Tillfällig belysning BCB.718 Diverse tillfälliga åtgärder för vägtrafik BCB.7182 Tillfälliga kantstöd, barriärer, o d (tvärgående skydd längsgående skydd (barriär, räcke) (däckbuffert, TMA) och TA‐ingenjörens roll, funktionellt stöd Trafikingenjörens roll under projekteringsfasen: o
o
o
o
o
o
o
o
Bollplank åt beställarens projektledare Stödja den konsulterande ingenjören efter avrop av denne Granska projekteringshandlingar efter avrop Kontrollera att OTB innehåller relevanta objektspecifika krav utifrån regelverket för Apv Kontrollera att AF innehåller relevanta objektspecifika krav utifrån regelverket för Apv Kontrollera formuleringar o d i kravtexter. ”Utfärda föreskrifter” ”Koppla” mot FIFA 43 Sammanfattning Ett nytt arbetsätt, i de allra flesta fallen •
Alla Apv krav som TRV ställer ska framgå i förfrågningsunderlaget Inga ansökningar om tillåtelse av TA‐plan behövs Kontrakterad Entreprenör, kompletterar FIFA med fakta UE ansvarar bara mot E •
Vid problem med framkomligheten och/eller säkerheten ska Entreprenör kontakta Pro‐
jektledare/TA‐ing Projektledare och TA‐ing löser problemet tillsammans med E inom projektets ramar. Exempelsamlingen Göran frågar ”Vad blir det av exempelsamlingen?” Gäller endast för pågående kontrakt, exem‐
pelsamlingen försvinner i framtiden dvs efterhand som nya kontrakt kommer ut. Göran betona‐
de att exempelsamlingen är viktig för branschen. SVMF kan själva ta hand om exempelsamlingen om inte TRV gör det. Den för vägmarkering är speciell och en viktig handling i vår strävan att styra upp hur vi ska göra jobbet på ett så säkert sätt som möjligt och att inte sättet att hantera APV blir en konkurensdel. Det är viktigt att skilja på det ansvar som byggherren har och arbets‐
givarens arbetsmiljöansvar. Gul heldragen ersätter sidomarkeringsskärmar Arbetsmiljöverket vill att användningen av sidomarkeringsskärm minskar och då kan tillfällig markering komma att användas i större utsträckning. Branschen bör ta tillvara på denna utma‐
ning. Utbildning i APV Björn Hedén, Ramudden, informerade om att man har ett paket som är anpassat för vägmarke‐
ring. Intresserade kan kontakta Björn. Det finns även en utbildning framme för den kommunala sidan. Symboler i vägbanan Göran informerade om kommande projekt som avser att utreda vilken storlek som ska rekom‐
menderas för text och symboler på vägbanan. Man kommer använda sig av VTI:s simulator i Linköping. SVMF, TRV och VTI deltar. Datum för nästa höstmöte: 14‐15 november 2013 Datum för årsmöte i SVMF 2013: 14 mars 2013 44