Årsredovisning 2011 - Helsingborgs lasarett
ÅRSREDOVISNING Helsingborgs lasarett 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING 2011 1 SAMMANFATTNING ...................................................................4 2 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR .................................................6 3 VERKSAMHETSPERSPEKTIVET...................................................7 3.1 Total produktion .............................................................................................. 7 3.2 Produktion enligt uppdrag Mixpoäng.................................................................. 8 3.3 Produktion enligt uppdrag antal......................................................................... 8 3.4 Tillgänglighet/vård i rimlig tid.......................................................................... 10 3.4.1 God och hållbar tillgänglighet ....................................................................... 10 3.4.2 Kö-miljarden ............................................................................................... 12 3.5 Cancervården................................................................................................ 16 3.5.1 Bröstcancer ............................................................................................... 16 3.5.2 Prostatacancer........................................................................................... 18 3.5.3 Kolorektal cancer ....................................................................................... 18 3.5.4 Palliativ Cancer........................................................................................... 19 3.7 Äldres hälsa .................................................................................................. 20 3.7.1 Förhindra eller uppskjuta sjukdom hos äldre.................................................. 20 3.8 Barn och unga vuxnas hälsa ........................................................................... 21 3.9 Forskning...................................................................................................... 21 3.10 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård................................................................... 23 3.10.1 Hälsosamtal ............................................................................................. 23 3.10.3 Fysisk aktivitet.......................................................................................... 24 3.10.4 Tobak ...................................................................................................... 24 3.11 Säker hälso- och sjukvård............................................................................. 24 3.11.1 Vårdrelaterade infektioner (VRI) .................................................................. 24 3.11.2 Fall- och tryckskador ................................................................................. 25 3.11.3 Säker läkemedelsbehandling...................................................................... 27 3.12 Patientfokuserad hälso- och sjukvård ............................................................. 28 3.12.1 Nationell patientenkät (NPE)....................................................................... 28 3.13 Effektiv hälso- och sjukvård........................................................................... 28 3.13.1 Sammanhållna patientprocesser ................................................................ 32 3.13.2 Evidensbaserad och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling ........................ 33 3.13.3 Lokalt incitamentsprogram ........................................................................ 34 3.14 Tilläggsuppdrag........................................................................................... 34 3.14.2 Screening av bukaortaaneurysm ................................................................ 34 3.14.3 Grundutbildning läkare (RS 2011-02-10 § 21).............................................. 34 3.14.6 Tillgänglighet för logopedinsatser (RS 2011-05-12 § 135)............................ 34 3.14.9 Valfrihetssystem inom mödrahälsovården (RS 2011-09-08 § 219) ................ 34 3.14.10 Utökat uppdrag avseende barnmedicin (RS 2011-09-08 § 220) .................. 34 2 4 MEDARBETARPERSPEKTIVET...................................................35 4.1 Använda resurser .......................................................................................... 35 4.2 Kompetensförsörjning .................................................................................... 37 Rätt kompetens idag och framöver........................................................................ 37 4.2.2 Utbildningsuppdraget .................................................................................. 38 4.2.3 Sjukfrånvaro............................................................................................... 38 4.3 Mål- och prestationsstyrning ........................................................................... 39 4.3.1 Tydliga medarbetaruppdrag......................................................................... 39 4.3.2 Långsiktig lönepolitik................................................................................... 39 4.3.3 Personalresurser utifrån verksamhetens behov ............................................. 40 4.4 Kommunikation och dialog.............................................................................. 40 4.4.1 Chefer är goda kommunikatörer................................................................... 40 4.4.2 Aktivt medarbetarskap ................................................................................ 40 4.5 Annat............................................................................................................ 41 4.5.1 Likabehandlingsperspektiv........................................................................... 41 4.5.2 Riktlinjer för bisyssla ................................................................................... 41 5 EKONOMIPERSPEKTIVET .........................................................42 5.1 Ekonomiskt resultat ....................................................................................... 42 5.2 Intäktsutveckling, externa ............................................................................... 42 5.3 Bruttokostnadsutveckling ............................................................................... 43 5.4 Lönekostnadsutveckling ................................................................................. 44 5.5 Kostnadsutveckling läkemedel ........................................................................ 44 5.6 Nyckeltal....................................................................................................... 45 5.7 Investeringar ................................................................................................. 45 5.8 Resultaträkning.............................................................................................. 46 5.9 Balansräkning................................................................................................ 47 BILAGOR Bilaga 5c Bilaga 9 Bilaga 12 Personalredovisning Läkemedelsuppföljning Vårdplatser 3 1 SAMMANFATTNING Verksamhetsförändringar under året har varit invigningen den nya akutmottagningen i januari. Verksamhetsområdet Barn-Familj-Kvinnosjukvård avvecklas och de nya verksamhetsområdena Obstetrik och gynekologi samt Barn- och ungdomsmedicin inrättas, november 2011. Organisationen kring läkemedel förändrades och ett medicinskt råd bildades. Vårdproduktion Lasarettet har under året haft en mycket ansträngd vårdplatssituation med frekventa överbeläggningar, vilket medfört ökade kostnader. Trots utökning med 15 vårdplatser från april/maj är situationen fortfarande ansträngd. Ett långsiktigt arbete för att förbättra vårdprocesserna och optimera resurserna kring nuvarande vårdplatser fortsätter samtidigt som arbetet fortsätter att finna/skapa lokaler som kan användas till nya vårdplatser. 403 fler patienter har vårdats inom slutenvården och 4 339 fler patienter har besökt läkare 2011 jämfört med föregående år. Uppdragsvolymen i antal klaras och 1 128 mixpoäng har producerats över uppdraget. Produktionen har ökat med 3 procent jämfört med föregående år. Förvaltningen har producerat vård utöver uppdraget motsvarande 35,7 mkr. En del av överproduktionen har ersatts 20,6 mkr, det vill säga 15,1 miljoners överproduktion har ej ersatts. Antalet besök på akutmottagningen har ökat kraftigt 11,4 procent jämfört med föregående år. På akutmottagning för kirurgi, medicin, ortopedi och öron- näs- hals inkl barnakuten har 80,0 procent av patienterna omhändertagits, handlagts och färdigbehandlats inom fyra timmar. Andelen patienter med höftfraktur som omhändertagits med operation inom 24 timmar från ankomst till operation har varit 74 procent. Helsingborgs lasarett har klarat Kö-miljardens mål, att 70 procent av väntande patienter har väntat mindre än 60 dagar för besök och operation, 10 av 12 månader (ej juli och augusti) Inom cancervården har arbete bedrivits för att förbättra måltalen inom bröst-, prostata-, kolorektal- och palliativcancer. Antalet genomförda hälsosamtal under 2011 uppgår till 10 070 jämfört med 2010 som var 9 020. Årets resultat på mätningarna av Vårdrelaterade infektioner (VRI) är 5,3 procent våren 2011 och 6,1 procent hösten 2010. En klar förbättring jämfört med 2010 då mätningarna visade 10-12 procent. Vid mätningen av basala hygien- och klädrutiner var det senaste resultatet i mars 57 procent och i oktober 75 procent, det vill säga en betydande förbättring jämfört med tidigare. Här finns fortfarande en betydande förbättringspotential 4 Med bakgrunden av ett ökat flöde av akuta patienter till Helsingborgs lasarett har verksamhetsområdet Akutcentrum ett uppdrag att se över processen kring de akuta patienterna, vilket är en del av visionen ¨Skånes bästa akutsjukhus¨. Många av de förbättringsområden som har identifierats implementeras fortlöpande och det är också ambitionen är att detta blir ett arbete för att ständigt kunna förbättra och optimera våra processer genom hela lasarettet. Målet är att ge effektivisering och därmed möjligheten till reducering av kostnader Inom Närsjukvårdsutvecklingen har arbetet främst bedrivits inom Samordnad vårdplanering (SVPL), Vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS), medicinsk epikris med fokus på uppföljning, Direktinläggning, definition och utveckling av processen, Vård av patienter med kognitiv svikt/demens, Inventering, statistik för utskrivningsklara, samarbetet med kommunerna, konsulttelefonnummer i Skånekatalogen och Svensk palliativ register. Arbetet med Facility management, (FM) har fortskridit under året. Arbetet syftar till att identifiera förbättringar inom lasarettets stödfunktioner, att utveckla tjänsteleveranserna. Lasarettet har deltagit i nationell benchmarking, ett värdefullt komplement till det regionala FMarbetet. Den 2 november 2011 tog regionstyrelsen ett beslut, att föra över all stöd och serviceverksamhet vid Skånes alla förvaltningar, till en gemensam serviceorganisation, Regionservice. Förändringen genomfördes den 1 januari 2012. För lasarettets del innebar det att all personal inom enheterna städ, transport, kost och reception fördes över till Regionservice. Medarbetare Helsingborgs lasarett exklusive mödrahälsovården hade vid årets slut 2 611 medarbetare omräknat till heltid, vilket är 31 fler jämfört med 2010. Medarbetarna informeras kontinuerligt av sjukhuschef via intranätet och ett utvecklat samverkanssystem mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivare tillämpas inom organisationens olika nivåer. Under 2011 har sjukhuschefen genomfört ett antal möten för samtliga medarbetare i syfte att informera samt forma dialog mellan anställda och sjukhusledning. Vid förvaltningen pågår ett fortlöpande arbete för att säkerhetsställa framtida kompetensförsörjning och sker övergripande för Helsingborgs lasarett i arbetsgrupper med chefer, personalspecialister och ekonomer inom förvaltningen. Mätningen med Jämix (Jämställdhets index) för 2011 visar att lasarettet samlade Jämix-poäng har ökat från 65 poäng 2010 till 82 poäng 2011. Ekonomi För att kunna uppnå en budget i balans bedömdes behovet att rationalisera/effektivisera verksamheten med 41,2 mkr (1,7 %). Resultatet för Helsingborgs lasarett uppgick till -22,1 mkr (- 75,8 mkr föregående år). Extra ordinära kostnader har belastat resultatet med 12,5 mkr (Särskilda avtalspensioner 8 mkr och Flextid 4,5 mkr). Förvaltningen har producerat vård utöver uppdraget motsvarande 35,7 mkr. En del av överproduktionen har ersatts 20,6 mkr, det vill säga 15,1 miljoners överproduktion har ej ersatts. Nyckeltalen Bruttokostnad per poäng har minskat med 0,3 procent (-1,3 % 2010) och poäng per resurs jämfört med motsvarande period föregående år har ökat med 2 procent (+4,8 % 2010). Det vill säga trenden att bruttokostnaderna per poäng minskar samt att poängen per resurs ökar håller i sig. 5 2 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR De förändringar som påverkat verksamheten på Helsingborgs lasarett under 2011 är dels av strukturell karaktär och dels av mer internt slag. Lasarettet har under året haft en mycket ansträngd vårdplatssituation med frekventa överbeläggningar, vilket medfört ökade kostnader. Ett långsiktigt arbete för att förbättra vårdprocesserna och optimera resurserna kring nuvarande vårdplatser fortsätter samtidigt som arbetet fortsätter att finna/skapa lokaler som kan användas till nya vårdplatser. Förändringar i verksamheten/organisationen 2011 Arbetet för att färdigställa den nya akutmottagningen har pågått under hela förra året och invigning av del av akutmottagningen skedde i januari 2011. Primärvården (DLC) lämnade sina lokaler på lasarettet i Helsingborg den 1 mars 2011 och flyttade in kvälls- och helgmottagningen på Vårdcentralen Husensjö. Ett medicinskt råd bildades under året där det huvudsakliga åtagandet är patientsäkerhetsfrågor. Verksamhetsområdet Barn-Familj-Kvinnosjukvård avvecklades och de nya verksamhetsområdena Barn- och ungdomsmedicin samt Obstetrik och gynekologi inrättades, november 2011 Organisationen kring läkemedelsfrågor förändrades. GSL-gruppen (gruppen för systematiskt läkemedelsarbete) upphörde och uppdraget övertogs av LUPP-gruppen (Läkemedelsuppföljningsgrupp) som nu är lasarettets enda övergripande grupp för läkemedelsfrågor. Vårdplatsorganisationen där samtliga verksamhetschefer, chefläkare samt biträdande chefläkare fungerar som ett stöd åt vårdplatskoordinatorerna permanentades från 1 november. 6 3 VERKSAMHETSPERSPEKTIVET 3.1 Total produktion 403 fler patienter har vårdats inom slutenvården och 4 339 fler patienter har besökt läkare 2011 jämfört med föregående år. Tabell: Unika patienter Unika patienter Sjukhusvårdtillfällen Läkarbesök 2010 22 546 83 592 2011 22 949 87 931 Diff 403 4 339 Den totala produktionsbudgeten 2011 för Helsingborgs lasarett uppgick till 44 440 mixpoäng varav 43 553 mixpoäng avser vård av patienter bosatta i Region Skåne och resterande 888 (2 %) avser vård av patienter som är bosatta utanför Region Skåne (utomläns eller utrikes). Under 2011 har Helsingborg tilldelats ett utökat uppdrag på 594 mixpoäng på grund av den produktionsökning som noterats inom den akuta vården. Tabell: Produktion totalt PRODUKTION TOTALT ProduktionsmixSv (ersätt), Region Skåne ProduktionsmixÖv (ersätt), Region Skåne Produktionsmix Sv+Öv, Externt Totalt antal prodpoäng Utfall 2010 26 841 16 686 788 44 315 Uppdrag 2011 26 744 16 809 888 44 440 %i Utfall Antal i förhållande förhållande 2011 till uppdrag till uppdrag 27 238 494 1,81% 17 443 635 3,64% 957 69 7,23% 45 638 1 198 2,62% Totalt producerades 45 638 mixpoäng vilket var 1 323 poäng (3 %) mer än vad som producerades 2010. Totalt under 2011 har det producerats 1 198 poäng (2,6%) högre än budget. Produktionen till patienter som är bosatta utanför Region Skåne uppgår till 957 mixpoäng och är 7,2 % högre än budgeterat. Tabell: Produktion per verksamhetsområde Verksamhetsområde 23 OP/IVA 31 Akutcentrum 32 Barn-Familj-Kvinnosjukv 33 Huvud-Hals-Hud 34 Internmedicin 35 Kirurgi 37 Ortopedi 38 Barn- och ungdomsmedicin 39 Obstetrik och gynekologi Totalt Uppdrag 2011 Utfall 2011 Diff 706 664 -43 5 350 6 037 687 487 522 35 4 527 4 554 27 10 437 11 112 675 8 923 9 110 186 6 319 5 807 -512 2 811 2 889 78 4 881 4 943 63 44 440 45 637 1 197 7 Diff % -6,4% 11,4% 6,7% 0,6% 6,1% 2,0% -8,8% 2,7% 1,3% 2,6% Utfall 2010 623 5 591 798 4 183 10 600 8 874 5 832 2 553 5 262 44 315 Ortopedi och OP/IVA är de verksamhetsområden som inte når upp till sina respektive uppdrag mätt i mixpoäng. För Ortopedi är det framförallt läkarbesök inom MDC grupp 23 (andra och ospecificerade hälsoproblem) som gör att de inte når upp till sitt uppdrag. 3.2 Produktion enligt uppdrag Mixpoäng Tabell: Produktion enligt uppdrag Mixpoäng PRODUKTION TOTALT ProduktionsmixSv (ersätt), Region Skåne ProduktionsmixÖv (ersätt), Region Skåne Totalt antal prodpoäng Uppdrag 2011 26 744 16 809 43 553 Utfall Antal i förhållande % i förhållande till 2011 till uppdrag uppdrag 27 238 494 1,8% 17 443 635 3,6% 44 681 1 128 2,5% Produktionen till Region Skånes invånare uppgår till 44 681 mixpoäng vilket är 1 128 poäng högre än det uppdrag förvaltningen haft från Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vid jämförelse med föregående år är det en ökning med 1 154 poäng (2,7 %) Tabell: Produktion per vårdtyp Prodmixpoäng Operationer Övrig somatik Besök annan vårdgivare Dagsjukvård annan vårdgivare Teambesök annan vårdgivare Totalt Uppdrag 2011 Utfall 2011 Diff 12 143 12 566 423 27 169 27 474 305 3 422 3 614 191 737 926 189 81 101 20 43 553 44 681 1 129 Diff % 3,4% 1,1% 5,3% 20,4% 20,0% 2,5% Utfall 2010 12 312 26 737 3 698 748 33 43 527 Helsingborgs lasarett producerar fler mixpoäng än uppdraget inom alla vårdtyper. Cirka 80 procent av ökningen beror på den akuta tillströmningen. 3.3 Produktion enligt uppdrag antal Inom slutenvården uppgår produktionen till 29 749 sjukhusvårdtillfällen vilket är en ökning med 607 mot budgeterad produktion. Av dessa 607 sjukhusvårdtillfällen är 428 akuta. Andelen akuta sjukhusvårdtillfällen ligger kvar på samma nivå som 2010 det vill säga 86 procent. I jämförelse med föregående år har antalet sjukhusvårdtillfällen ökat totalt med 397 sjukhusvårdtillfällen (1,5 %). Ökningarna ses inom ett flertal områden men är störst inom andningsorganens sjukdomar. Den genomsnittliga beläggningen har varit 94,2 procent över dygnet. Se bilaga 12 för antalet disponibla vårdplatser. 8 Tabell: Produktion enligt uppdrag antal PRODUKTION TOTALT Vårdtillfälle (utskrivna sjukhusvtf), Region Skåne Läkarbesök (ersätt), Region Skåne Sjuk behandling (ersätt), Region Skåne Uppdrag 2011 29 142 179 002 145 705 Utfall Antal i förhållande % i förhållande till 2011 till uppdrag uppdrag 29 749 607 2,1% 180 716 1 714 1,0% 154 838 9 133 6,3% Inom öppenvården uppgår antalet läkarbesök till 180 716 besök, vilket är 1 714 besök mer än budgeterat. I jämförelse med föregående år har antalet läkarbesök ökat med 7 105 besök. Avvikelser ses inom flera områden men är störst inom matsmältningsorganens sjukdomar och sjukdomar i hud. Majoriteten (86%) av ökning jämfört med föregående år beror på akuta besök. Antalet sjukvårdande behandlingar uppgår till 154 838 besök vilket är 9 133 besök högre än uppdraget. I jämförelse med föregående år är det en minskning på 10 538 besök (-6,4 %) vilket beror på att mödrahälsovården gick över till ny organisation från och med september 2011. Operationer Totalt för lasarettet produceras 378 operationer utöver uppdraget. Inom ortopedi och ögonkirurgi uppnås inte uppdraget fullt ut. Anledningen till att uppdraget inte nås för fotoperationer och knäoperationer inom ortopedi är att lasarettet inte fått in tillräckligt med remisser under året. Rekrytering av en ögonkirurg har tagit längre tid än beräknat vilket lett till att uppdraget inte har kunnat uppnås. Tabell: Operationer Op omr Allmän kirurgi Gynekologi Hjärtkirurgi Kärlkirurgi Neurokirurgi Ortopedi Thoraxkirurgi Urologi Ögonkirurgi ÖNH-kirurgi Totalt Utfall 2010 1 973 3 640 436 435 1 3 993 108 687 3 655 2 429 17 357 Utfall 2011 2 022 3 593 437 427 5 4 065 119 716 3 531 2 732 17 647 Uppdrag 2011 1 935 3 172 395 434 3 4 247 81 676 3 795 2 531 17 269 Tabell: Andel öppenvårdsoperationer (dagkirurgi) av totala operationer Allmän kirurgi Gynekologi Hjärtkirurgi Kärlkirurgi Ortopedi Thoraxkirurgi Urologi Ögonkirurgi ÖNH-kirurgi Totalt 2010 11,4% 27,5% 3,3% 4,3% 50,3% 1,8% 33,2% 99,8% 69,9% 50,8% 2011 Förändring 11,8% 0,4% 26,4% -1,1% 1,1% -2,2% 4,6% 0,3% 48,9% -1,4% 1,6% -0,1% 38,9% 5,7% 99,7% -0,1% 79,0% 9,1% 52,8% 2,0% Andelen öppenvårdsoperationer har ökat med 2 procentenheter. 9 Utfall jmf med uppdrag 87 421 42 -7 2 -182 38 40 -264 201 378 Patientflöden En konsumtionsökning av vård på Helsingborgs lasarett noteras. Trenden de senaste åren har varit att inflödet från Ängelholms upptagningsområde kontinuerligt har ökat men under 2011 har ökning avstannat och vi ligger på samma nivå som 2010. Diagram: Andel vårdproduktion per upptagningsområde För Helsingborgs upptagningsområde har det inom slutenvården producerats 3 procent mer mixpoäng och inom öppenvården 6 procent mer mixpoäng. 3.4 Tillgänglighet/vård i rimlig tid 3.4.1 God och hållbar tillgänglighet Tillgänglighet för akutsjukvård Antalet läkarbesök på akutmottagning kirurgi, ortopedi, medicin och öron- näs- och hals har ökat med 11 procent 2011 jämfört med 2010. Trots det har Helsingborgs akutmottagning inklusive barnakuten (86,4%) uppnått målet att 80 procent av besöken är färdigbehandlade inom 4 timmar. Olika steg i akutprocessen implementeras fortlöpande och allt utvärderas kontinuerligt. En egen disk för akutläkare har skapats, som med sin generalistiska kompetens kan kapa topparna på övriga delar av akuten. 10 Andel besök som färdigbehandlas på Akutmottagning, Helsingborgs Lasarett inom 4 timmar. Regionens mål är 80% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2011 jan11 feb11 mar11 apr11 maj11 jun11 jul-11 aug11 sep11 okt11 nov11 dec11 76% 81% 78% 80% 80% 80% 79% 82% 82% 81% 81% 80% Omhändertagande av höftfraktur utan onödigt dröjsmål Måluppfyllelse under året: 74 procent av höftfrakturspatienterna opererade inom 24 timmar. Granskning visar att rutinen för att fylla i blanketten har förbättrats men är ännu inte helt optimal. Det är stor risk att ankomsttiden tas från olika delar av patientjournalen och inte är konsekvent. Väntetid från beslut till undersökning vid bild- och funktionsmedicin Inom röntgenverksamheten har tillgängligheten till datortomografi, med undantag för juli och augusti, uppfyllt de regionala kraven på att 90 procent av undersökningarna ska utföras inom 60 dagar. För MR-undersökningarna har det regionala kravet uppnåtts helt under fyra månader under 2011, ytterligare fyra månader har 80 procent av undersökningarna utförts inom stipulerad tid. Under året har antalet undersökningar ökats genom schemaläggning av personal kvällstid och helger. Under årets första fyra månader uppnåddes inte kraven på tillgänglighet vad gäller skelettundersökningar, men därefter har det varit god tillgänglighet. För övriga undersökningar inom röntgenavdelningarna har tillgängligheten varit god hela året. 11 Inom klinisk fysiologi är det framför allt tillgängligheten till myocardscintigrafier som är problematisk vad gäller tillgängligheten. Planering pågår för att snarast öka antalet utförda undersökningar. Remisshantering Ledtid mellan remissbeslut till ankomst (obligatorisk uppgift) hos mottagaren är 90 percentil 8 dagar, median 2 dagar. Granskningstid (ej obligatorisk uppgift) från ankomst till granskning av remiss är 90 percentil 5 dagar. Enligt remisshantering Region Skåne – God klinisk praxis skall ledtiden ej överstiga 3 dagar från ankomst till granskning. 3.4.2 Kö-miljarden Information om väntetider lämnas dels via remissbekräftelse samt dels i samband med besök. Vid samtliga verksamheter finns särskild handläggare som regelbundet köreviderar det vill säga går igenom väntetider och tillser att patienterna informeras. Information om väntetider samt om rättigheter finns också tillgängligt i skriftlig form via Internet samt anslaget och utlagt i form av broschyrer på mottagningar. Ett aktivt samarbete sker mellan lasarettets tillgänglighetskoordinator och väntetidsrapportörer med flera i syfte att samordna patienter till annan vårdgivare då patienterna så önskar. Under året har ett fortsatt informationsarbete skett, såväl om vårdgaranti som för Kö-miljard, dels till lasarettsledning och respektive verksamhetsområde dels till väntetidsrapportörer. Från och med juni 2011 ingår även hudmottagningen i flödesmodellen vilket betyder att samtliga enheter kan se sina dagsaktuella väntetider för besök på Inblick. Ett ständigt arbete pågår för att korta väntetiderna både inom besök och operation/åtgärd. Inrapportering till Väntetidsdatabasen (ViV) Inrapportering till ViV sker till 100 procent för samtliga variabler och från samtliga verksamheter. 12 Väntande till besök Tabell: Väntande till besök december 2011, sorterat på Andel kö-miljard (källa Väntetider i vården SKL) Vårdutbud Antal högst 60 dgr Antal väntande Andel inom högst 60 dgr Andel inom högst 90 dgr 3118 4134 75,4% 90% Ögonsjukvård 475 895 53,1% 76% Urologi 176 284 62,0% 80% Mag- och tarmsjukvård 23 34 67,6% 85% Hudsjukvård 522 744 70,2% 92% Öron-näsa-halssjukvård 372 473 78,6% 92% Hjärtsjukvård 95 115 82,6% 100% Endokrinologi 49 59 83,1% 95% Neurologi 72 84 85,7% 89% Handkirurgi 95 108 88,0% 98% Ortopedi 407 453 89,8% 98% Allmän kirurgi 85 93 91,4% 97% Reumatisk sjukvård 39 42 92,9% 100% Barn- och ungdomsmedicin 198 213 93,0% 100% Kvinnosjukvård 356 380 93,7% 100% Lungsjukvård 55 57 96,5% 100% Kärlkirurgi 28 29 96,6% 100% Hematologi 4 4 100,0% 100% Specialiserad smärtmottagning 13 13 100,0% 100% Njurmedicin 22 22 100,0% 100% Allergisjukvård 32 32 100,0% 100% * Gulmarkerat > 70%-80% , Grönmarkerat >80% Helsingborgs lasarett har totalt 4 134 patienter väntande till besök i december varav 3 118 av dessa har väntat mindre än 60 dagar (75%). Ögonsjukvård är den enda enheten som inte klarat 70 procentgränsen alls under 2011. Under våren har det främst varit öron-, näs- och halssjukvården som inte klarat 70 procent men som har förbättrat sina resultat under hösten. Månaderna september – december har det varit främst mag- och tarmsjukvård utöver ögon som inte klarat kö-miljarden. Kardiologmottagningen har gjort en extra satsning vad gäller produktionsplanering vilket lett till förbättrade resultat samt att väntetiderna hålls inom uppsatta mål. 13 Tabell: Utveckling över tid besök 2011 (källa väntetider i vården SKL) Månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal väntande 3880 4241 4307 4358 3874 4231 4505 4243 3951 4226 4257 4134 Antal väntande Andel väntande >60 dgr <60 dgr 1146 70% 1042 75% 837 81% 829 81% 819 79% 1087 74% 1952 57% 1641 61% 945 76% 966 77% 943 78% 1016 75% 14 Väntande till operation/åtgärd inklusive övriga Tabell: Väntande till operation/åtgärd inklusive övriga december 2011, sorterat på Andel kö-miljard (källa Väntetider i vården SKL) Vårdutbud_OP Höftled (ledprotes) omoperation Ögon övriga Urinläckage,kvinnor Gråstarr Finger, kroknande (dupuytrens) Livmoderframfall Kirurgi övriga Handkirurgi övriga Tumbasförslitning (artros) Ortopedi övriga Livmoder, borttag vid godartad indikation Knäledsartroskopi Öron, näs och hals övriga Knäled (ledprotes) Axel eller skuldra, vid nervinklämning Hand, nervinklämning (karpaltunnel) Nässkiljevägg, plastik Höftled (ledprotes) Halsmandel, borttag Hörselförbättrande operation Tår vid Hallux valgus/rigidis, Hammartå Urologi övriga Hand- eller handledsreumatism Pungbråck (vattenbråck) Testikel, ej nedstigen Axelinstabilitet Hand, sjukdom i ledhinna eller sena Korsband i knä Sköldkörteloperation (struma) Gynekologi övriga Antal högst 60dgr Antal väntande Andel inom högst 60 dgr Andel inom högst 90 dgr 1007 1260 79,9% 94% 5 9 55,6% 89% 66 106 62,3% 90% 11 17 64,7% 100% 247 350 70,6% 91% 8 11 72,7% 91% 22 30 73,3% 97% 86 117 73,5% 84% 18 22 81,8% 100% 5 6 83,3% 83% 66 77 85,7% 97% 19 22 86,4% 95% 20 104 24 23 119 27 87,0% 87,4% 88,9% 100% 98% 100% 35 39 89,7% 97% 18 20 90,0% 100% 10 40 31 11 11 44 34 12 90,9% 90,9% 91,2% 91,7% 100% 100% 97% 100% 23 25 92,0% 100% 46 1 1 2 3 9 9 16 51 47 1 1 2 3 9 9 16 51 97,9% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% * Gulmarkerat > 70%-80% , Grönmarkerat >80% Helsingborgs lasarett har totalt 1 260 patienter väntande till operation/åtgärd inklusive övriga i december varav 1 007 av dessa har väntat mindre än 60 dagar (80%). 15 Tabell: Utveckling över tiden operation/åtgärd inklusive övriga (källa väntetider i vården SKL) Månad Antal väntande Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 1278 1236 1147 1104 1001 1133 1189 1316 1363 1229 1210 1260 Antal väntande Andel väntande >60 dgr <60 dgr 319 75% 233 81% 164 86% 150 86% 99 90% 130 89% 462 61% 542 59% 333 76% 256 79% 200 84% 253 80% Helsingborgs lasarett har klarat samtliga månader förutom juli och augusti vad gäller kö-miljarden (70%) både för besök och operation/åtgärd. Under sommarmånaderna juni, juli och augusti har resultaten förbättrats, 12 procent för besök och 25 procent för operation/åtgärd jämfört med 2010 vilket bör ses om ett resultat av en förbättrad produktionsplanering. 3.5 Cancervården 3.5.1 Bröstcancer Under 2009 och 2010 inrapporterades 241 respektive 281 nya fall av bröstcancer. Hittills har 227 fall registrerats i INCA (informationsnätverk för cancervården) under 2011. Det saknas ännu cirka 20 procent från november/december. Antalet nydiagnostiserade fall av bröstcancer 2011 förväntas ligga något högre än under 2010. 16 Tabell: Uppföljningsvariabler inom bröstcancer Mål Kommentar Alla bröstmottagningar ska tillämpa samma principer för patientmottagande inklusive remitteringsrutiner och möjlighet till direktkontakt för patienter med symptom eller oro för bröstsjukdom. 100% Uppfylles Täckningsgraden i det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer ska vara 100 procent och registrering i registret ska ske utan onödigt dröjsmål. 100% Uppfylles Samtliga patienter ska bedömas vid multidisciplinär diagnoskonferens. 100% Uppfylles Samtliga patienter ska bedömas vid multidisciplinär behandlingskonferens. Tid från remissankomst till bröstmottagning eller bröstradiologisk undersökning till besked om diagnos ska vara högst 21 dagar. Tid från diagnosbesked till operation ska vara högst 14 dagar. 100% Uppfylles 63% 57% 80 % inom 21 dagar 80 % inom 14 dagar Tid från operation till besked om fortsatt behandling ska vara högst 14 dagar. 80% inom 14 dagar Tid från besked om fortsatt behandling till start av radioterapi ska vara högst 42 dagar. 80% inom 42 dagar 80% inom 28 dagar Tid från besked om fortsatt behandling till start av kemoterapi ska vara högst 28 dagar. Ackumulerad tid från remissankomst till PAD information om besked om fortsatt behandling 30% Registret startade 2009-09-01 och antalet registrerade är fortfarande för lågt för att kunna göra en bedömbar värdering Registret startade 2009-09-01 och antalet registrerade är fortfarande för lågt för att kunna göra en bedömbar värdering Mål 1: 80% inom 49 dagar Mål 2: 60% inom 49 dagar 54% Patienter med bröstcancer omhändertas av ett multiprofessionellt team. Vi har en väl utbyggd verksamhet med kontaktsjuksköterskor. Samtliga fall diskuteras vid multidisciplinär diagnos- och behandlingskonferens. Tid från remissankomst till bröstmottagning till besked om diagnos - 80 procent inom 21 dagar. Arbete pågår att minska ledtiden från remiss av outredd patient till diagnos och patientinformation. Endast 2 procent av patienterna är utredda innan de kommer till bröstmottagningen i Helsingborg. Under årets har vi även haft ett mycket ojämnt inflöde av patienter bland annat på grund av en utökning av screeningintervallet där alla kvinnor mellan 4044 kallats för förstagångsscreening samt kallelse till alla kvinnor som tidigare avböjt deltagande i screeningen. Under de perioder som de yngre kvinnorna kallats har andelen nydiagnostiserade fall varit lägre för att sedan öka när de äldre åldersgrupperna kallats. Tid från diagnos till operation - 80 procent inom 14 dagar En godartad och rekonstruktiv kirurgi görs nu i Ängelholm för att frigöra operationsutrymme i Helsingborg. Bröstcancerkirurgi kräver ett nära samarbete med mammografi (indikering och preparatröntgen) och patologiavdelningen (fryssnitt och ett adekvat omhändertagande av färskt tumörmaterial). Tillgängligheten till operationstider i Helsingborg har därmed förbättrats men är inte optimalt för att möta det ökade antalet nydiagnostiserade fall av bröstcancer. Patientläkarkontinuitet är för många patienter viktigt även om väntan på operation blir någon dag extra. Tid från operation till PAD och fortsatt behandling – 80 procent inom 14 dagar. Under hösten 2011 har vi fått kortare svarstider på PAD (Patologanatomisk diagnostik) då bemanningen på patologen förbättrats och man har sett över ledtiderna. 17 Ackumulerad tid, 57 procent av patienterna med bröstcancer har handlagts inom 49 dagar från det vi får remiss till Enheten för bröstsjukdomar; utredning, diagnosinformation, operation och PAD besked och information om eventuell tilläggsbehandling. Teamet fortsätter arbetet med patientflödet för att minska ledtiden och ändå behålla patientläkarkontinuitet. 3.5.2 Prostatacancer Verksamheten leds sedan många år av ett multiprofessionellt team som har planeringsmöten 3-4 gånger per år. Det finns en specifik prostatamottagning för patienter med misstänkt eller konstaterad prostatacancer, med en väl utbyggd kontaktsjuksköterskeverksamhet. Urologienheten deltar i flera nationella kliniska provningar för prostatacancer. En sjuksköterska på Urologimottagningen har en del av sin arbetstid reserverad för kvalitetsregistrering. Det saknas uro-onkologisk kompetens på lasarettet, men sedan september sker multidisciplinära terapikonferenser varje vecka med en uro-onkolog på SUS som deltar via telelänk. Helsingborgs lasarett deltar i Regionalt Cancercentrums (RCC) nätverk. Enligt statistik från Onkologiskt Centrum (OC) hade endast 56 procent av patienterna som diagnostiserats med prostatacancer besökt urologimottagningen inom 6 veckor från remissdatum, vilket är målet enligt vårdprogram och Region Skånes riktlinjer. Under hösten 2011 utökades mottagningskapaciteten och denna andel beräknas öka betydligt under år 2012. Förvaltningens uppfattning är att över 80 procent ska kunna erbjudas återbesök för besked om provsvaren inom två veckor vid misstanke om prostatacancer. Helsingborgs lasarett har efter Ängelholm den största andelen patienter i Skåne som får diagnosbesked inom måltiden två veckor, men andelen som uppnår målet var endast 40 procent. En mycket stor del av dem som fått vänta över två veckor har själva valt att göra det, för att åter kunna träffa den läkare som tagit vävnadsproverna. Många får besked redan veckan efter, vilket annars är sällsynt för skånska och svenska förhållanden. Väntetiderna för operation av prostatacancer för patienter med högrisktumörer baseras endast på enstaka patienter och ingen av dessa 3 har skett inom 3 veckor. Även för mellanrisktumörer har väntetiden varit oacceptabelt lång för många patienter. Detta avspeglar dessvärre en faktisk köproblematik inom urologin. Ett tjugotal robotassisterade operationer för prostatacancer utfördes i Halmstad fram till september av urologer vid Helsingborgs lasarett på patienter från Nordvästskåne. Därefter stod verksamheten stilla under ett par månader innan rutiner för operation av nordvästskåningar vid SUS Malmö utarbetades. Utrustning för sådana operationer saknas vid Helsingborgs lasarett. 3.5.3 Kolorektal cancer Täckningsgrad Täckningsgraden för Helsingborgs lasarett uppgår till 96 procent. En viss eftersläpning har setts mot Cancerregistret, vilket kan förklara icke kompletta data. Mediantiden för registrering i kvalitetsregistret för såväl tjocktarmscancer som ändtarmscancer vid Helsingborgs lasarett har minskat jämfört med 2010, men mediantiden är fortfarande relativt hög i relation till regionen i övrigt. En förklaring kan vara att en relativt stor andel av patienter med rektalcancer ges lång radiokemoterapi neoadjuvant i Helsingborg, vilket medför att tiden mellan diagnos och 30 dagar 18 postoperativt blir längre. På samma sätt ges numera ibland kemoterapi i downstagingsyfte vid koloncancer där den kirurgiska åtgärden bedöms att annars riskera bli icke-kurativ. För att optimera kvalitetsregistreringen av patienter med kolorektal cancer kommer kontaktsjuksköterska vid Helsingborgs lasarett att engageras i registreringen från 2012. Bedömning vid multidisciplinär behandlingskonferens före behandling av ändtarmscancer Helsingborgs lasarett når upp till kravet 100 procent. Bedömnings vid multidisciplinär behandlingskonferens efter operation av patienter med tjock- och ändtarmscancer Helsingborgs lasarett har från OC rapporterats bedöma 84 procent av patienter med kolorektal cancer vid postoperativ behandlingskonferens. Helsingborgs lasarett skulle därmed inte nå upp till kravet 100 procent. Med anledning av detta har genomgång av journalerna för alla 106 patienter registrerade 2011 utförts vid Helsingborgs lasarett. Sammantaget visar granskningen av journaler att 104 av 106 patienter (98%) bedömts vid postoperativ behandlingskonferens eller inte bedömts vid sådan konferens av klara skäl. För 2 av 106 patienter (<2 procent) kunde däremot inte någon postoperativ MDT-konferensanteckning återfinnas i journalen. MR-undersökning av lilla bäckenet före operationen av patienter med ändtarmscancer Helsingborgs lasarett klarar inte av att nå minst 80 procent nivån för preoperativ MR av lilla bäckenet. Rapporterade data från OC måste revideras genom journalgenomgång eftersom alla patienter som inte har kontraindikationen höftprotes, pacemaker eller annan liknande kontraindikation för MR bäcken alltid genomgår denna undersökning som en normal del i den preoperativa utredningen tillsammans med CT thorax och buk inför behandlingsbeslut. I de fall kontaindikation mot MR bäcken finns utförs alltid CT bäcken. För minst 80 procent av opererade patienter ska minst 12 lymfkörtlar ur operationspreparatet vara undersökta mikroskopiskt. Helsingborgs lasarett rapporteras uppnå målet att för minst 85 procent av opererade patienter ska minst 12 lymfkörtlar undersökas mikroskopiskt. På grund av en observerad minskning jämfört med 2011 av andelen patienter som når målet har en granskning av data i patologens databas utförts. Granskning av patologdata för 2011 visar att i 100 procent av patienter med rektalcancer och i 96 procent av patienter med koloncancer har 12 eller flera lymfkörtlar undersökts. 3.5.4 Palliativ Cancer Svenska Palliativregistret implementerades på Helsingborgs lasarett under våren. Samtliga vårdavdelningar är nu anslutna till registret. Under andra halvåret uppnåddes en täckningsgrad på 55 procent. 19 3.7 Äldres hälsa 3.7.1 Förhindra eller uppskjuta sjukdom hos äldre Vid Helsingborgs lasarett finns sedan drygt 10 år ett nutritionsnätverk där förutom sjuksköterskor också dietister, logoped, enhetschefer från kostenheten och apotekare deltar. Även läkare finns knuten till nätverket. Nätverket har under året arbetat med förberedelser för att på ett mer systematiskt sätt kunna identifiera patienter med risk för undernäring samt för att kunna sätta in rätt åtgärder. Inför implementering av kvalitetsindikator ”Undernäring” år 2012 har en arbetsgrupp bildats. Den består av två dietister, en läkare, en apotekare, två sjuksköterskor, en undersköterska, en logoped och en projektledare. Gruppen har träffats två gånger hösten 2011. Fokus på förbättrad prevention mot undernäring kommer att ske under 2012 i form av utbildningsinsatser och information till alla medarbetare på Helsingborgs lasarett. En viktig del i nutritionsarbetet är den överrapportering som måste ske till nästa vårdgivare både avseende riskpatienter och insatta åtgärder. Antalet utförda nutritionsbedömningar har ökat till 587 år 2011, en liten ökning från 521 stycken år 2010. Dessutom har antalet omvårdnadsplaner som upprättas i samband med nutritionsbedömning ökat från 153 stycken år 2010 till 281 under 2011. Tabell: Nutritionsbedömningar år 2011 Avd Dietist Infektion Kirurgen Medicin MixH Närsjukvården Ortopeden Urologen ÖNHH Summa Antal 1 18 307 25 14 166 40 2 14 587 BMI 1 6 234 15 4 122 11 1 13 407 Vikt 10 296 19 9 146 34 2 14 530 Ökad vikt 35 2 Oförän drad vikt 19 1 79 2 1 30 6 1 58 118 Vikt nedg. 9 120 7 1 73 16 2 7 235 Omv. plan 11 169 10 10 54 17 1 9 281 Väln utr 139 1 63 1 204 Risk för malnutr 1 10 107 5 8 47 14 2 6 200 Malnutr Ätit som vanligt 2 22 9 2 15 3 129 5 1 72 5 4 57 212 Ätit mindre än vanligt 14 100 10 8 62 14 2 10 220 Att antalet nutritionsbedömningar är högre på verksamhetsområde Kirurgi beror på att avdelning 33 enligt PM utför nutritionsbedömning inför planerad operation vid cancerdiagnos. De patienter som då bedöms som Risk för malnutrition (undernäring är vanligast men malnutrition kan också bero på övernäring) remitteras till dietist och första kontakten med dietist etableras inom en vecka. Dialysavdelningen använder Subjective Global Assessment (SGA) som bedömningsinstrument för nutritionsstatus och patienterna har omvårdnadsplaner. Troligen upprättas på Helsingborgs lasarett ett större antal omvårdnadsplaner med sökord nutrition än vad som framgår av tabellen. Det beror dels på att det inte finns någon standardvårdplan för nutrition dels på att omvårdnadsplan, i det här sammanhanget, är kopplat till sökordet nutritionsbedömning i uppföljningsverktyget QlickView. Fall- och tryckskador se kapitel 3.11.2 Direktinläggningar se kapitel 3.13 20 Ätit mer än vanligt 4 3 7 3.8 Barn och unga vuxnas hälsa En policy gällande barnperspektivet på Helsingborgs lasarett fastställdes av sjukhuschefen 11 april. Den grundar sig på Regionstyrelsens i Skåne antagna policy 2006-10-26 § 165 diarienummer RS/060157 angående barnperspektivet i Region Skåne. Målet med barnpolicyn är att samtliga verksamheter på Helsingborgs lasarett, i enighet med Region Skånes beslut, ska beakta barnperspektivet. Det omfattar alla flickor och pojkar upp till 18 år. Helsingborgs lasarett ska arbeta för att samtliga barn och ungdomar som besöker lasarettet ska tas om hand i för dem anpassad miljö och av barnutbildad personal. För Helsingborgs lasarett innebär det att alla ärenden ska bedömas ur ett barnperspektiv, hänsyn ska tas till barns synpunkter inom samtliga verksamheter, alla verksamheter ska kontinuerligt arbeta med att stärka barnkompetensen hos sina medarbetare och alla medarbetare ska reagera när misstanke om missförhållande gällande barns levnadsvillkor framkommer. Verksamhetschefen för barn- och ungdomsmedicin ansvarar för att kontrollera om barnperspektivet efterlevs på Helsingborgs lasarett samt har i uppgift att påtala brister för sjukhuschef. På lasarettet har vi ett barnnätverk med fram för allt deltagande sjuksköterskor från olika verksamhetsområden på lasarettet. Angelägna såväl medicinska och som omvårdnadsfrågor diskuteras. Under senhösten presenterade Region Skåne det reviderade handlingsprogrammet vid misstänkta fall av barn som far illa. Det fastslås att det vid varje klinik/vårdenhet och övriga enheter som möter barn och deras familjer utarbetar interna rutiner utifrån riktlinjerna i handlingsprogrammet. En lokal handlingsplan på varje enhet ska finnas. Vidare ska det utses en namngiven kontaktperson vars uppgift är att hålla sig informerad inom området och delta i utbildningar samt att initiera fortbildning inom den egna enheten. Detta kommer att följas upp på lasarettet. 3.9 Forskning Riktlinjer/policy för hur forskningsresultat används i verksamheten Internmedicin Forskningsresultat införs genom att lasarettet använder sig av regionala, nationella och internationella vårdprogram och behandlingsriktlinjer. Kirurgi och urologin Medarbetarna vid verksamhetsområdet är aktiva i de olika vårdprograms- och specialist sakkunniga (SPESAK) grupperna, där nya forskningsresultat diskuteras, värderas och eventuellt implementeras. I verksamhetsområdets olika sektioner sker fortlöpande diskussioner om nya forskningsresultat som redovisats i vetenskapliga tidskrifter och möten. Lasarettets policy är att implementera otvetydiga forskningsresultat som resulterar i kostnadseffektiva åtgärder utan dröjsmål, medan vid motstridiga eller svårvärderade resultat avvaktas ställningstagande från Socialstyrelsen, SBU (Statens Beredningsutskott), Läkemedelsverket, vårdprogramsgrupper eller SPESAK-grupper. Ortopedi Ortopedenheten har en sektionschef för var och en av de större diagnosgrupperna (trauma, hand, fot, axel, protes, barn, knä etc.). Dessa läkare bevakar forskningsresultat inom respektive område och uppdaterar kontinuerligt enhetens behandlingsrutiner. Kollegor informeras dels muntligt på veckomöten samt via uppdaterade PM som finns tillgängliga via intranätet. Sektionscheferna har tillgång till vetenskapliga artiklar vilka automatiskt mailas till deras inkorg från biblioteket samt de 21 bereds möjlighet att delta vid såväl nationella som internationella kongresser inom respektive område. OP/IVA Den som är medicinskt ansvarig för respektive avdelning har ett extra ansvar att se till att det finns uppdaterade PM och riktlinjer, att dessa är kända på avdelningen och att dessa följer moderna principer och bästa möjliga evidensgrad. Nya metoder införs när det är relevanta för våra patienter och efter noggrann prövning avseende följande frågeställningar. Har vi resurser? Behövs mer personal? Krävs utbildningsinsatser som kostar? Behöver ny apparatur köpas in eller påverkas driftskostnaderna? Innebär det nya medicinska risker? Nya oförutsedda problem? Framför allt, görs en noggrann värdering om resultaten är sanna? Det förekommer tyvärr forskningsfusk och nyligen avslöjades falska vetenskapliga resultat avseende kolloider. Det är också varje läkares uppgift att följa litteraturen, läsa tidskrifter och artiklar som publiceras. Lasarettet deltar i de utbildningsdagar och seminarier som anestesiläkarföreningen (SFAI) och andra organisationer ordnar och europeiska och internationella konferenser bevakas. Kunskap sprids också via informella kontakter mellan sjukhus och avdelningar. OP/IVA har en timmes internundervisning varje måndagskväll med extern eller intern föreläsare samt 15 min litteraturreferat varje torsdag morgon. Oftast refereras en aktuell artikel från en vetenskaplig tidskrift. Oftast följer en kort diskussion om hur resultaten ska tolkas och användas i vardagen. Den som varit på kurs/konferens förväntas skriva reseberättelse samt berätta för sina kollegor vid möte. Exempel på hur forskningsresultat har införts i verksamheten CT thorax lågdos är numera förstahandsalternativ för röntgendiagnostik vid främmande kroppsmisstanke i nedre luftvägarna. Analys av data pekar på stor klinisk säkerhet i den preoperativa diagnostiken av naevus med hjälp av bland annat dermatoskopi. Detta sparar in stora summor för lab-analyser genom att preoperativ biopsi kan exkluderas i de flesta fall. Resultat från EMGT-studien har lett till ändrad syn på behovet av uppföljning av glaukom. Man ser efter en primär uppföljning under första 2 åren av sjukdomen tecken på sjukdomens aggressivitet genom att följa synfälten och kan då hitta ”mindre aggressiva” glaukom som kan följas med längre kontrollintervall, 1 år istället för tidigare mera schablonartat 6 månader. Man finner med denna metod också sådana som under observationstiden företer en snabbare försämring och således är ”mer aggressiva ” och behöver följas oftare. Inom hjärtsjukvården införs nu nya behandlingsriktlinjer, baserade på aktuell forskning, för akuta coronara syndrom. Arbetet med planen och vad som genomförts Forskningsplan för Helsingborgs lasarett fastställdes av sjukhuschefen 2010-05-24. Under 2011 har följande konkreta åtgärder vidtagits för genomförande av planen. Arbetet med att göra forskningen tydlig som en viktig del av lasarettets verksamhet har intensifierats. Forskningen syns dels i vår interna information på intranätet, regelbundna möten för lasarettets forskare ordnas och lasarettet har nu en forskningschef som leder arbetet med att utveckla och förbättra internt stöd och strukturer för forskning. 22 Forskningens dag anordnas som ett årligt arrangemang för att att samtliga medarbetare och externa intressenter skall få information om pågående forskning på lasarettet. Under 2011 genomfördes denna den 29 september. Lasarettet har efter beslutet att förlägga läkarutbildning under termin 6-9 på Helsingborgs lasarett strävat efter att formalisera en forskningsplattform och tydlig samverkan med medicinska fakulteten, Lunds universitet. Detta har rönt viss framgång och Institutionen för kliniska vetenskaper Lund (IKVL) har nu en avdelning med namnet IKVL/Campus Helsingborg på lasarettet. För att stärka lasarettets forskning har en adjungerad professor anställts inom verksamhetsområde Internmedicin samt tre nya docenter anställts inom verksamhetsområde Internmedicin, Akutcentrum och Kirurgi. Dessutom har en tidigare medarbetare blivit utnämnd docent vid medicinska fakulteten LU. Lasarettet driver dels SK-kurser i forskningsmetodik så att samtliga ST-läkare på lasarettet erhåller den obligatoriska utbildningen i detta moment för att erhålla specialistkompetens i respektive specialitet enligt socialstyrelsens nya bestämmelser. Under ledning av en av förvaltningens docenter drivs också en 30 hkp kurs i forskningsmetodik i samarbete med Lunds universitet. Kursen fyller de formella kraven för teoretisk grundutbildning i vetenskapliga metoder för att få disputera vid med fakulteten LU. För att säkra kvalitet och GPC standard i kliniska studier finns inom verksamhetsområde Internmedicin en särskild enhet för genomförande av kliniska studier. Under 2011 har denna enhet i mindre utsträckning kunnat ge utrymme för studier i mindre omfattning även till forskare inom andra verksamhetsområden. Arbete pågår för att utöka detta ytterligare men brist på ekonomiska medel utgör ett hinder för detta. Lasarettet har en tjänsteman avdelad för att administrera stöd till lasarettets forskare och hantera ansökningar och anslagsmedel så att en tydlig och god förvaltning av dessa säkerställes. Denna centrala funktion handlägger också administration av forskarutbildning. Ett informellt nätverk har skapats med bibliotek, statistiker, informations- och kommunikationsenheten för att stötta lasarettets forskare. 3.10 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vid Helsingborgs lasarett bedrivs inom öppna mottagningar genom hälsosamtal rörande de fyra levnadsvanorna. Under november månad publicerades Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 – stöd för styrning och ledning och arbetet med implementering av dessa inleds. 3.10.1 Hälsosamtal Antalet genomförda hälsosamtal med kod DV030 under 2011 uppgår till 10 070 samtal. Ökningstakten är låg jämfört med tidigare år och arbetet med att öka hälsosamtalen skall intensifieras under kommande år. Störst är ökningen inom området kost (UV040) där aktiviteterna ökat med cirka 100 procent. Ersättningsbara besöksregistreringar var för 2 382 patienter och uppgick till 1,2 mkr för 2011 (vilket är på samma nivå som 2010). Avsatta medel från Hälso- och sjukvårdnämnden var 2,6 mkr. 23 3.10.3 Fysisk aktivitet Antalet recept till fysisk aktivitet under 2011 uppgår till 1 284 vilket är lika jämfört med 2010. 3.10.4 Tobak Frågor om tobaksvanor har tagits upp och dokumenterats. Trots en ökning är denna siffra för låg och arbetet med att vid nybesök öka antalet samtal om tobaksvanor fortsätter under kommande år. Aktiva åtgärder vidtas för att öka andelen patienter som genomför tobaksstopp inför operation. 3.11 Säker hälso- och sjukvård Under året har det kommit nya befattningshavare på såväl chefläkar- som biträdande chefläkarfunktionerna vilket inneburit en övergående tempoförlust i patientsäkerhetsarbetet. Ett ”Medicinskt råd” bestående av samtliga verksamhetschefer och chefläkarna har bildats. Rådet är ett kommunikations- och dialogforum där bland annat patientsäkerhetsfrågor med fördel diskuteras. 1 oktober infördes SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation) som standardiserat rapporteringsverktyg vid lasarettet. Lasarettet deltog med 4 kompletta verksamhetsområden (cirka 1 100 medarbetare) i den regionala patientsäkerhetskulturmätningen; total svarsfrekvens 76 procent. Som i övriga regionen var de områden som fick sämst omdömen ”stöd från högsta ledningen”, ”samarbete mellan enheterna” och ”rapportering av avvikande händelser”. Chefläkarstaben har därför beslutat att under 2012 fokusera sitt arbete kring dessa områden. Ett närmare samarbete med lasarettets ”Vårdetiska råd” har inletts. 3.11.1 Vårdrelaterade infektioner (VRI) I samarbete med Vårdhygien Skåne har chefläkarstaben fortsatt arbetet med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. En handlingsplan har gjorts för att öka medarbetarnas följsamhet till basala hygien- och klädrutiner enligt Socialstyrelsens riktlinjer och planerat för fortsatt utbildning under 2012. VRI-gruppen på Helsingborgs lasarett har arbetat med en rad insatser. I januari 2011 startade ett CVK-projekt med fokus på utbildning kring handhavande av CVK (Central Ven Kateter). Inför projektet gjordes ett antal odlingar från CVK, effekten av utbildningsinsatserna har ännu inte följts upp. Under året implementerades ett lasarettsövergripande PM om restriktivitet med KAD (Kateterisering av urinblåsa) och statistik visar att KAD-användningen vid lasarettet sjunkit påtagligt. STRAMA-ansvarig läkare (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har återkommande föreläsningar om rationell antibiotikabehandling. Under året har vårdhygiensjuksköterskorna gått hygienronder. På varje avdelning och mottagningsenhet planeras en hygienrond per år. Årets resultat vid PPM var för VRI 5,3 procent mars 2011 och 6,1 procent oktober 2011, det vill säga en klar förbättring jämfört med tidigare år. 24 Basala hygienrutiner Vid mätningen av basala hygien- och klädrutiner var det senaste resultatet i mars 57 procent och i oktober 75 procent, det vill säga en betydande förbättring jämfört med tidigare. Ett verksamhetsområde hade 100 procent följsamhet vilket också är målet för det fortsatta arbetet. De moment som är svårast att få följsamhet till är spritning av händerna före patientkontakt och handskpåtagning. Vikten av detta påtalas bland annat vid introduktion och hygienronder. Risk- och Händelseanalyser Under året har gjorts 15 Lex Maria-anmälningar, på 10 stycken av dessa (67%) har gjorts händelseanalyser. Totalt har 13 händelseanalyser gjorts. Det har gjorts 7 riskanalyser avseende: EKG-tolkning på akutmottagningen; per- och postoperativ vård vid colorectal kirurgi (2 stycken); Hantering av interna remisser; Resursförflyttning av undersköterskor på diagnostik; Eftermiddagspasset på postop och arbetsmoment för sjuksköterska vid ERCP (Endoskopisk Retrograd Cholangio-pankreatografi) utanför endoscopimottagningen. 3.11.2 Fall- och tryckskador Fallskador Andelen riskbedömningar avseende fallrisk för patienter > 65 år har under året stigit från 13,8 procent i januari till 31,0 procent i december. Detta kan jämföras med första halvåret 2010 då inga riskbedömningar avseende fallrisk gjordes. I syfte att öka antalet riskbedömningar har en utbildningsinsats inletts för både tryck- och fallrisk. Under hösten har två utbildningstillfällen arrangerats och ytterligare tre tillfällen kommer att anordnas under våren 2012. Utbildningen riktar sig främst till undersköterskor eftersom de saknar den formella kompetensen att utföra samt dokumentera riskbedömningar. Efter genomgången utbildning samt godkänt resultat på kunskapsfrågor har undersköterskor rätt att utföra riskbedömningar, detta sker enligt delegeringsförfarande. Under 2011 har 35 medarbetare, varav 30 undersköterskor genomgått utbildningen. Vid Helsingborgs lasarett implementerades 2010 ett evidensbaserat kunskapsunderlag med tillhörande tvärprofessionell standardvårdplan (SVP). Under året har standardvårdplanen reviderats vid två tillfällen för att förbättra användarvänligheten. Lasarettets sjukgymnaster har tillsammans reviderat journalmallen för sina insatser i standardvårdplanen och har för avsikt att förbättra följsamheten av användningen. Lasarettets arbetsterapeuter har ännu inte kommit igång att använda standardvårdplanen för fallprevention. Utbildning och information om fallpreventiva insatser har bedrivits av kvalitetssamordnare fortlöpande under året, vilket resulterat i att andelen upprättade SVP nu uppgår till 76,7 procent av identifierade patienter med fallrisk. Avvikelserapporteringen avseende fall och fallolyckor har ökat. Riktlinjerna för registrering av fall är att dokumentation av fall ska göras i patientens journal samt i avvikelsesystemet. Statistik visar dock att betydligt fler fall dokumenteras i Melior än vad som rapporteras i avvikelsesystemet; under året har 507 fall dokumenterats i Melior och 104 fall rapporterats i avvikelsesystemet. Samtidigt görs avvikelserapportering i högre grad än tidigare år, se diagram 1. 25 Diagram 1: Antal rapporterade fallskador i avvikelsehanteringssystemet 2005-2011 I samband med lanseringen av den tvärprofessionella standardvårdplanen för fallprevention startade ett samarbete med lasarettets apotekare. När en SVP initieras i patientens journal upprättas per automatik en lista på patienter med fallrisk. Denna lista använder apotekarna för att identifiera patienter där läkemedel kan vara en av orsakerna till ökad fallrisk. Denna läkemedelsavstämning ger rekommendationer för vidare ordination av ansvarig läkare. Denna rutin har inte pågått under hela 2011, av den anledningen rapporteras endast siffror från andra halvåret 2011. Under perioden upprättades 1 135 SVP Fallprevention, av dessa utfördes läkemedelsavstämningar i 42 procent av fallen. Efter införandet av SVPL Fallprevention, så har klinikapotekarnas rekommendationer under tredje kvartilen 2011 stabiliserat sig på cirka 100 patienter per månad. I ett examensarbete har rekommendationerna kvantifierats och läkemedelsrelaterade problem (LRP) förekom hos 81 procent av patienterna. Felaktigheter i läkemedelslistan fanns hos 68 procent av patienterna. Var tredje patient hade två LRP eller fler. Tryckskador Under året har flera insatser gjorts i syfte att förbättra lasarettets preventiva insatser av tryckskada. Lasarettets såransvariga sjuksköterska, har arbetat 20 procent av ordinarie tjänst tillsammans med kvalitetssamordnare i dessa frågor. Inför den nationella punktprevalensmätningen för tryckskador i mars genomfördes två lasarettsövergripande utbildningar samt två utbildningstillfällen specifikt för medarbetare som aktivt skulle delta i mätningen. I mätningen deltog 31 medarbetare med sammanlagd resursåtgång på cirka 120 timmar (förberedelse tid ej inräknad). Samtliga avdelningar på lasarettet deltog och mätningen omfattade alla patienter äldre än 18 år. Totalt deltog 370 patienter i mätningen. En standardvårdplan med tillhörande evidensbaserat kunskapsunderlag har utarbetats och implementerats. I samband med detta har en övergripande översyn och uppdatering av journalföringsmallar genomförts i syfte att förbättra dokumentationen samt underlätta kvalitetsuppföljning av data. Utbildning och information om tryckskadeprevention och behandling till medarbetare har skett vid tre tillfällen under maj månad, då även 26 tryckförebyggande madrasser och hjälpmedel/förband visades. Starten av nya dokumentationsrutiner skedde efter genomförda utbildningar den 1 juni. Bland annat innebär dessa nya dokumentationsrutiner att det nu är möjligt att följa antalet tryckskador som uppstår under vårdtiden. Under andra halvåret har det dokumenterats i journalsystemet att 171 patienter ådragit sig tryckskada under vårdtiden, 9 182 hade ingen tryckskada vid utskrivningen, 86 patienter hade tryckskada redan vid ankomst till lasarettet samt i 16 fall var det dokumenterat att tryckskadan hade läkt ut under vårdtiden. Som jämförelse kan nämnas att det under året rapporterats endast en avvikelse gällande tryckskada. I syfte att förbättra avvikelserapporteringen har därför ett tillägg gjorts i riktlinjerna att tryckskada ska avvikelserapporteras. På Helsingborgs lasarett har andelen riskbedömningar av tryckskada för patienter > 65 år under året stigit från 1,7 procent i januari till 15,5 procent i december. Standardvårdplan har under året upprättats för 76,4 procent av bedömda patienter med risk för tryckskada. Journalgranskning: Global Trigger Tool (GTT) Vid lasarettet finns ett team (en läkare och två sjuksköterskor) samt ytterligare två sjuksköterskor utbildade i strukturerad journalgranskning. Vid lasarettet pågår förnärvarande strukturerad journalgranskning inom verksamhetsområde Obstetrik och gynekologi där man löpande gör 1-2 genomgångar per månad. 3.11.3 Säker läkemedelsbehandling Läkemedelsgenomgångar, klinikapotekare och patientnytta Den stora skillnaden i klinikapotekarnas arbete från tidigare år är att numera utförs arbetet över hela lasarettet och inte bara vid några i förväg specificerade avdelningar. Huvudfokus är de patienter som läggs in vid/via avdelningen AVAMed. Klinikapotekarnas arbete med att genomföra läkemedelsgenomgångar har under 2011 stabiliserat sig på cirka 200 patienter per månad. Till dessa kommer cirka 100 patienter per månad med SVPL Fallprevention. Läkemedelsgenomgångarna följer sedan hösten 2011 den fastställda skånegemensamma mallen i Melior, som i huvudsak uppfyller den fastställda Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar. Utifrån ett examensarbete vet vi idag att cirka 75 procent av patienterna som fått läkemedelsgenomgång har en ej överensstämmande läkemedelslista i sjukhusjournalen och antal ej överensstämmande uppgifter varierade från 1-13. De LRP (Läkemedels Relaterade Problem)som var vanligast, förutom en felaktig läkemedelslista, var ”mindre lämpligt läkemedel” samt ”interaktioner”. Totalt sett har cirka 2 600 Läkemedelsavstämningar och Läkemedelsgenomgångar gjorts 2011. Av dessa är cirka 750 stycken särskilt riktade för patienter med SVPL Fallprevention. Antalet patienter som erhållit läkemedelsavstämning vid inskrivning under tertial 3 var 827 patienter. 8 074 läkemedelsberättelser registrerades under tertial 3, vilket motsvarade 96 procent av vårdtillfällena. 27 Måltalet (målrelaterad ersättning) kommer att följas upp under sista tertialet 2012 och en skånemall ska tas fram. Antal identifierade LRP är okänt. Däremot är det cirka 800 LRP dokumenterade i Melior under tertial 3. Totalt cirka 2 500 på årsbasis. Till detta kommer ett okänt antal kommentarer (som kan inkludera LRP), som noterats utanför mallen. 3.12 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 3.12.1 Nationell patientenkät (NPE) Under året har genomförts en Nationell Patientenkät avseende barnsjukvården. Svarsfrekvensen i Helsingborg var för barnverksamhetens akutmottagning 49,6 procent, för dess öppenvård 43,7 procent och för slutenvården 57,6 procent vilket överensstämmer med övriga riket men innebär att resultaten får tolkas med försiktighet. Resultatet för Helsingborgs lasarett ligger ungefär på landets genomsnitt. Sämst uppfattar man inom den öppna vården, såväl akut som elektiv, ”tillgängligheten”, främst i forn av att man inte kan boka tid för besöket. Vidare fick patienterna, om de vid ett besök inte kom in till läkaren på avtalad tid, sällan besked om varför. Trots vissa brister visar enkäten att nio av tio patienter skulle rekommendera Helsingborgs lasarett till andra. Det är förstås glädjande och tyder på att ett bra arbete görs och att patienterna har ett gott förtroende för Helsingborgs lasarett. Under hösten genomfördes NPE vid akutmottagningen och förlossningen, resultaten från dessa offentliggörs i mars 2012. Alla verksamhetschefer får löpande resultaten från sina mottagningar och avdelningar och fortsatt arbete utifrån dessa resultat sker ute i verksamheterna. 3.13 Effektiv hälso- och sjukvård Ständiga förbättringar Strävan efter ständig förbättring är en grundfilosofi som genomsyrar arbetet. Detta sker genom att följa nationell och internationell medicinsk utveckling samt implementering av nya behandlingsmetoder, kontinuerlig översyn av rutiner och återkoppling av avvikelser. Under senare tid har utvecklingsarbetet i delar av verksamheten skett i LEAN-anda. Samarbete och samverkan med privata vårdgivare Samarbetet och samverkan sker enligt samma principer som samverkan med offentliga vårdgivare i primärvård och sjukhusvård inom Region Skåne. Inom delar av verksamheten finns ett nära samarbete med privata vårdgivare, där frågor som rör processer, remisshantering, preoperativa utredningar, PM, regionala EKG-system med mera dialogförs. Privata vårdgivare har även möjlighet att delta i utbildningar. I andra verksamheter är kontakterna mer sporadiska. Akutprocessen på Helsingborgs lasarett Med bakgrunden av ett ökat flöde av akuta patienter till Helsingborgs lasarett har lasarettets ledningsgrupp gett verksamhetsområdet Akutcentrum ett uppdrag att se över processen kring de akuta patienterna, vilket är en del av visionen ¨Skånes bästa akutsjukhus¨. 28 Arbetet har pågått sedan årsskiftet 2009/2010 och är ett stort analysarbete med avseende på flödena av de akuta patienterna. En arbetsgrupp med representanter från samtliga yrkeskategorier har arbetat med att ta fram underlag, och identifierat förbättringsområden inom befintliga processer. Samtliga medarbetare har getts möjligheten att bidra till de förbättringar som kan ge förutsättningar för att effektivisera arbetet runt de patienter som söker akut. En styrka i detta arbete är att analysen har skett inom hela lasarettet. Representanter från samtliga verksamhetsområden, inklusive service och IT, har bjudits in för att ta del av de förbättringsområden som arbetats fram och haka på de kontaktytor som visar sig vara möjliga. Även kommun, primärvård och ambulanssjukvård är med och arbetar med kontaktytor utanför lasarettet. En viktig komponent under arbetets gång är LEAN, det vill säga verktyget för ständiga förbättringar. Huvudmålet är att hela tiden ha patientens mervärde i fokus under sin vistelse i akutprocessen, men att också parallellt arbeta med arbetsmiljön för medarbetarna, som slutligen ger positiva effekter och kraften att förbättra vården. Många av de förbättringsområden som har identifierats har implementerats och det är också ambitionen är att detta blir ett arbete för att ständigt kunna förbättra och optimera våra processer genom hela lasarettet. Målet är att ge effektivisering och därmed möjligheten till reducering av kostnader. Olika steg i akutprocessen implementeras fortlöpande och allt utvärderas kontinuerligt. Ett exempel är att en egen disk för akutläkare har skapats, som med sin generalistiska kompetens kan kapa topparna på övriga delar av akuten. Nyckeltalen som mäts är: > 80 procent av patienterna skall vara färdigbehandlade på akutmottagningen inom fyra timmar < 30 minuters väntan på vårdplats efter beslut om inläggning från akutmottagningen kostnader för klinisk kemi analys < 0,8 mkr per månad för Akutcentrum övertid < 4 procent Närsjukvårdsutveckling En arbetsgrupp handlägger interna närsjukvårdsfrågor och bereder frågor inför Närsjukvårdsforum. Gruppen består av: Närsjukvårdssamordnare Närsjukvårdssekreterare Kvalitetssamordnare Områdeschef Närsjukvård Enhetschef medicinsk Närsjukvård SVPL-samordnare Samordnare för SVPL-IT Projektanställd inom närsjukvårdsutveckling Arbetsgruppen har haft tio möten under året och handlagt interna närsjukvårdsfrågor och bereder frågor inför Närsjukvårdsforum som är ett organ för dialog och samarbete i närsjukvårdsfrågor mellan Helsingborgs lasarett, primärvården NVS, Helsingborgs stad, Höganäs kommun och prehospitala vården. Förvaltningens representation utgörs av verksamhetsområdena Akutcentrum, Internmedicin och Ortopedi. Ordförandeskapet innehas av närsjukvårdssamordnare. 29 Utvecklingsområden under året A B C D E F G H Samordnad vårdplanering (SVPL) Vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) Medicinsk epikris med fokus på uppföljning Direktinläggning, definition och utveckling av processen. Vård av patienter med kognitiv svikt/demens Konsulttelefonnummer i Skånekatalogen Svenska Palliativregistret Statistik för utskrivningsklara, samarbetet med kommunerna A. Samordnad vårdplanering (SVPL) För att tydliggöra rutiner, roller och ansvar och säkerställa en fungerande SVPL-process har utbildningsinsatser genomförts; Flertalet av berörda områdes- och enhetschefer har genomgått utbildning Sju utbildningstillfällen för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har hållits Fem läkargrupper är utbildade Ett regiongemensamt IT-system för SVPL har införts under året. Utbildningsinsatser av berörd personal har genomförts. På grund av bristande prestanda och stora störningar är systemet för närvarande inte i drift. B. Vård- och omsorgsplan i samverkan (VOPS) VOPS innebär att samordna och tydliggöra vårdinsatser där mer än en vårdgivare är involverad. Det arbete som inleddes under 2010 med utveckling av VOPS har fortgått under året genom följande aktiviteter; Slutfört arbetet med en gemensam VOPS-blankett för NVS, blanketten har antagits av styrgruppen för NVS Genomfört informationsaktiviteter internt och externt Samarbete och avstämning med Ängelholms sjukhus och MAS-gruppen i Nordvästra Skåne Samarbete med projekt i Höganäs kring multisjuka äldre där VOPS ingår som en del i projektet C. Medicinsk epikris med fokus på uppföljning En medicinsk epikris med fokus på resultat och fortsatt uppföljning och planering har utarbetats. Inledningsvis testas den nya epikrismallen inom verksamhetsområde Internmedicin. D. Direktinläggning Information om möjligheten till direktinläggning på Närsjukvårdsavdelningen har gått ut till samtliga primärvårdsenheter. Endast ett fåtal inläggningar av denna typ har gjorts under året, totalt åtta. Däremot görs andra typer av direktinläggningar; direktinläggning i samband med öppenvårdsbesök på lasarettet, direktinläggning av känd patient från hemmet, direktinläggning enligt höftfraktur- eller hjärtprocessen. Under året har 4,2 procent av de akuta inläggningarna på lasarettet varit direktinläggningar. 30 Tabell: Direktinläggningar Verksamhetsområde 31 Akutcentrum 33 Huvud-Hals-Hud 34 Internmedicin 35 Kirurgi 37 Ortopedi 38 Barn- och ungdomsmedicin 39 Obstetrik och gynekologi Total Direktinlägningar Inläggningar 346 4 581 1 556 266 5 245 67 4 940 99 1 892 4 1 204 34 979 817 19 397 Andel 7,55% 0,18% 5,07% 1,36% 5,23% 0,33% 3,47% 4,21% E. Vård av patienter med kognitiv svikt/demens Tre delprojekt inom det övergripande temat ”stöd till patienter och närstående vid kognitiv svikt i samband med somatisk sjukdom” har slutförts under året; Anhörigstöd Kognitiv svikt på somatisk vårdavdelning Nutrition Projekten har bedrivits på Närsjukvårdsavdelningen och finansierats genom statligt stimulansbidrag för utveckling av vård av äldre inom området demens. F. Konsulttelefonnummer i Skånekatalogen I syfte att underlätta för läkare i primärvården har det i Skånekatalogen skapats ett sätt att söka ut telefonnummer till konsulter på lasarettet. G. Svenska palliativregistret Svenska Palliativregistret implementerades på Helsingborgs lasarett under våren. Samtliga vårdavdelningar är nu anslutna till registret. Under andra halvåret uppnåddes en täckningsgrad på 55 procent. H. Statistik för utskrivningsklara, samarbetet med kommunerna Närsjukvårdsforum följer gemensam statistik avseende; Makuleringar i SVPL-processen Betalningsansvar Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret Direktinläggningar Återinläggningar ”Facility mangement” (FM) Under året har det interna förbättringsarbetet fortsatt inom FM, ett arbete som startade inom ramen för Region Skånes förnyelsearbete och permanentades 2011. FM-arbetet syftar till att identifiera förbättringar inom lasarettets stödfunktioner oavsett om stödet levereras i egen regi, regional serviceförvaltning eller extern leverantör. Lasarettet deltar även i det regionala FMarbetet och som syftar till att utveckla regionens stödprocesser. Den 2 november 2011 tog regionstyrelsen ett beslut, att föra över all stöd och serviceverksamhet vid Skånes alla förvaltningar, till en gemensam serviceorganisation, Regionservice. Förändringen genomfördes den 1 januari 2012. För lasarettets del innebar det att all personal inom enheterna städ, transport, kost och reception fördes över till Regionservice. 31 Helsingborgs lasarett deltar sedan några år i nationell benchmarking som syftar till att genomlysa olika processer, ett värdefullt komplement till det regionala FM-arbetet. Under året deltog lasarettet även i ett nationellt benchmarkingprogram, samt i ett nordiskt program. 3.13.1 Sammanhållna patientprocesser Knä och höftledsplastik Region Skånes mål gällande knä- och höftplastikprocessen uppfylls med 100 procent på Helsingborgs lasarett. Stroke Under året har Strokeprocessen fortsatt att utvecklas med fokus på att uppnå de av Region Skåne fastställda målen. 80 procent av patienter mellan 18-80 år med misstänkt stroke läggs in inom 24 timmar på strokeenheten. Den främsta åtgärden har varit ett samarbete med akutcentrum när det gäller inläggningsprocessen. Syftet med samarbetet var att säkerställa att vårdplatserna på strokeenheten i huvudsak användes för inläggning av patienter med misstänkt stroke. Det resulterade i ett PM som började gälla i juni för inläggning av patienter med misstänkt stroke. Det har lett till att fler patienter lagts in på strokeenheten inom 24 timmar. Trombolysfrekvensen av patienter 18-80 år med ischemisk stroke överstiger 10 procent. De huvudsakliga aktiviteterna under året har varit fortsatt utbildning av läkare i trombolysbehandling och förenkling av trombolysprocessen. Under 2011 minskade andelen trombolysbehandlade patienter av de som inkom som trombolyslarm. För att kartlägga orsakerna till det har en underläkare på akutcentrum gjort ett projektarbete under året. Resultatet kommer att vara klart under början av 2012. Mindre än 25 procent som insjuknar i ischemisk stroke ska ha förmaksflimmer vid insjuknandet. Under våren har hjärtenheten gjort utbildningsinsatser i primärvården när det gäller riktlinjer för behandling av förmaksflimmer. En kartläggning har påbörjats av de patienter som haft förmaksflimmer och drabbats av stroke och kommer att fortsätta samarbeta med primärvården när det gäller utbildning under 2012. Diabetes Vid Internmedicins endokrinsektion pågår ett intensivt arbete med att förbättra och effektivisera vården av diabetiker. Som exempel på förbättringsarbete kan nämnas planering under år 2011 för start av omhändertagande av nyupptäckt typ 1 diabetes i dagvård i stället för i slutenvård i februari 2012. Vidare arbetas med att försöka uppnå uppsatta behandlingsmål. Där kan nämnas att vi hos 84,1 procent av diabetikerna når det uppsatta blodtrycksmålet (140/90). 32 Hjärtprocessen Under 2011 har en ny läkarlinje med hjärtspecialist inrättats på akutvårdsavdelningen (AVA) för att finna former för en effektivare process av framförallt patienter med oklar bröstsmärta. Även en ny förbättrad epikris har implementerats. För måltalet som avser återinläggning av patient inom 30 dagar för sjukhusvårdad hjärtsvikt saknas korrekt statistik per avdelning/ verksamhetsområde varvid siffran 23 procent för närvarande inte kan analyseras vidare. För att på ett korrekt sätt arbeta med processen krävs förbättrade statistikuppgifter. 3.13.2 Evidensbaserad och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling ”Skånelistans” måltal I syfte att uppnå en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning strävar Helsingborgs lasarett efter att följa ”Skånelistans” måltal för läkemedel samt att följa principerna för introduktion av nya läkemedel. Återkommande information samt statistik avseende förskrivning och förbrukning lämnas till läkargrupperna för skilda specialiteter såväl vid specialitetsmöten som vid lasarettsövergripande ”LUPP-möten”. Diskrepans synliggörs mellan målnivåer och utfall i delar av verksamheten vilket föranlett att ytterligare aktiviteter och handlingsprogram måste initieras. Systematiskt läkemedelsarbete För att hålla ihop läkemedelsarbetet på ett systematiskt sätt med målet är att säkra ett långsiktigt, säkert och kostnadseffektivt läkemedelsarbete finns på Helsingborgs lasarett ”Gruppen för läkemedelsuppföljning” (LUPP), som har en rådgivande funktion och utgör stöd åt sjukhuschef och ledningsgrupp med uppdrag att sammanställa lasarettsövergripande rapporter avseende måltal och kostnader för läkemedel, utgöra rapportinstans för de verksamhetsplaner som upprättas för läkemedel, bevaka avtalsfrågor samt föreslå strategiska förbättrings- och utvecklingsinsatser inom läkemedelsområdet. LUPP ska också utväxla kunskaper och erfarenheter inom läkemedelsområdet samt att inom respektive specialitet upprätta verksamhetsplaner med regionala och lokala måltal. Måltalsuppföljning Helsingborgs lasarett har omorganiserats under 2011 vad det gäller nyckelpositioner och grupperingar inom området läkemedel, för att på sikt kunna arbeta mer effektivt med till exempel uppföljning av måltal. Måltalsarbetet har därför haltat delvis. 2 av 3 kvoter har förbättrats jämfört med föregående år: Måltal Enhet Helsingborgs las Andel ACE-hämmare inkl komb av C09 – S arbpl Helsingborgs las Andel generiskt simvastatin av statiner – S arbpl Andel morfin av morfin och oxykodon inkl Helsingborgs las Targiniq - S arbpl 33 Utfall 2011 Föreg. år 70,6 69,4 64,5 67,3 48,6 43,2 3.13.3 Lokalt incitamentsprogram Lokalt incitamentsprogram saknas för Helsingborgs lasarett som helhet. 3.14 Tilläggsuppdrag 3.14.2 Screening av bukaortaaneurysm Screening av bukaorta med ultraljud hos 65-åriga män har pågått i Helsingborg sedan september 2010. Uppdraget att kalla och undersöka 2010 och 2011 års 65-åringar innan 2011 års utgång har klarats vad gäller antal utförda undersökningar, men män födda i dec 1946 var ännu ej kallade vid årsskiftet. Vi beräknar att åter vara helt i fas vad gäller kallelserna i början av april 2012. Uppdraget att screena 2010 och 2011 års män innan slutet av 2011 innebar att cirka 3 000 undersökningar skulle utföras. Totalt har 3 076 män undersökts sedan starten, varav 2 242 under 2011. Aneurysmatisk vidgning har påträffats hos 78 (2,5 %) av de undersökta männen sedan starten. 27 stycken av dessa var ≥35mm. 3.14.3 Grundutbildning läkare (RS 2011-02-10 § 21) Förberedelserna inför läkarutbildningsstarten vårterminen 2012 är i full gång och kommer att intensifieras under sista tertialet 2011. Arbetet med att bygga upp en utbildningsmiljö som gagnar kommande studenter och verksamheten på Helsingborgs lasarett pågår i flera spår. Dels anpassas lasarettets lokaler för att kunna möjliggöra en trivsam och arbetsam miljö för studenter och dels den kliniska verksamheten till att kunna erbjuda studenterna en effektiv och lärande miljö. Aktiviteter pågår även kring att bygga upp en kompetensinfrastruktur som utbildningsuppdraget enligt de mål, kursplaner och examinationskrav som Lunds Universitet, Medicinska fakulteten, och läkarprogrammet har formulerat. I samordningssyften pågår det ständiga kontakter med studentrepresentanter samt representanter från Medicinska fakulteten och läkarprogrammet. 3.14.6 Tillgänglighet för logopedinsatser (RS 2011-05-12 § 135) Två personer anställdes för att utföra 2011 års utökade uppdrag på 200 besök för tidig språkstörning + dyslexi. Resultatet var 330 besök fördelat på 176 tidig språkstörning och 154 dyslexi. 3.14.9 Valfrihetssystem inom mödrahälsovården (RS 2011-09-08 § 219) 1 september överfördes uppdraget för mödrahälsovård till ackrediterade enheter inom primärvård respektive privat verksamhet. Helsingborgs lasarett fick i uppdrag att bemanna med en samordningsbarnmorska (SAMBA) från verksamhetsområde Obstetrik och gynekologi. 3.14.10 Utökat uppdrag avseende barnmedicin (RS 2011-09-08 § 220) Barn- och ungdomsmedicin beviljades för hösten 2011 ett utökat uppdrag i form av 1 000 läkarbesök. Begäran om detta ställdes utifrån beskedet om en upphörd privatpraktik till följd av innehavarens bortgång. Verksamheten på lasarettet hade i sitt uppföljningsarbete börjat se en ökande ström av patienter som haft sin fasta vårdkontakt där. 34 4 MEDARBETARPERSPEKTIVET 4.1 Använda resurser Vid jämförelse mellan 2011 och 2010 har resurserna ökat med 19 resurser (exkl Mödrahälsovården 29 resurser), vilket överstiger 12 resurser mot helårsbudget. Utökningen beror främst på det ökade akutinflödet vilket medfört att antalet vårdplatser utökats samt att schemaförändringen från varannan helg till 2 helger av 5 har inrättats. Vidare förklaring till utökningen är att vårdgarantin och kö-miljarden skall klaras av. Den största ökningen av personalresurser mellan åren 2011 och 2010 har främst har skett inom yrkeskategorin Sjuksköterskor (22), medan resterande yrkeskategorier ligger i nivå mot föregående år. Ett långsiktigt arbete för att förbättra vårdprocesserna och optimera resurserna kring nuvarande vårdplatser fortsätter samtidigt som arbetet fortsätter att finna/skapa lokaler som kan användas till nya vårdplatser. Tabell: Resurs per månad Resurs per månad 2 300,0 2 200,0 2 100,0 2 000,0 Budget 1 900,0 Utfall 1 800,0 1 700,0 1 600,0 35 be r be r De ce m No ve m O kt ob er be r ti Se pt em Au gu s Ju li Ju ni aj M Ap ril ar s M ri Ja nu a Fe br ua ri 1 500,0 Tabell: Förändring av resurs av olika resurstyper Nyttj.grad 2010 2626,3 100,00% 3,98% 104,4 3,95% 103,7 7,83% 205,5 2,29% 60,2 8,42% 221,3 2,31% 60,6 2,81% 73,8 78,65% 2065,6 Anställda Sjukfrånv. Tjl M Lön Tjl U Lön Komp. Semester Timtid Övertid/Utstr tjg.grad Anv. resurs Nyttj.grad 2011 2667,1 100,00% 4,02% 107,3 3,95% 105,2 7,87% 209,9 2,21% 58,9 8,70% 232,2 2,17% 58,0 2,74% 73,1 78,16% 2084,6 Förändring av resurs av olika huvudgrupper Budget Utfall Avvikelse Avvikelse i antal i% 2011 2011 -16,5 -5,20% 318,0 301,5 -3,1 -1,85% 167,5 164,4 8,7 1,11% 786,7 795,4 9,8 2,34% 416,8 426,6 13,5 3,52% 383,2 396,7 12,4 0,60% 2 072,2 2 084,6 Resurs Läkare Med sekreterare Sjuksköterskor Undersköterskor Övrig personal Använd resurs Diagram: Anställda exkl. MHV (omräknat till heltid) Anställda exkl. MHV (omräknat till heltid) 2 850,0 2 800,0 2 750,0 2 700,0 2 650,0 2011 2 600,0 2010 2 550,0 2 500,0 2 450,0 2 400,0 Se ti pt em be r O kt ob er No ve m be De r ce m be r Au gu s Ju li Ju ni aj M Ap ril ar s M Ja nu a ri Fe br ua ri 2 350,0 36 Förändring av anställda (omräknat till heltid) av olika personalgrupper (exkl. MHV) Anställda omräknat till heltid Läkare Med sekreterare Sjuksköterskor Undersköterskor Övrig personal Totalt 2010 413 207 997 500 462 2580 Andel i % 16,03% 8,03% 38,65% 19,38% 17,91% 100,00% 2011 415 206 1022 493 475 2611 Andel i % 15,89% 7,89% 39,13% 18,89% 18,19% 100,00% Helsingborgs lasarett hade vid årets slut 2 611 medarbetare omräknat till heltid, vilket är en ökning med 31 jämfört med 2010 med hänsyn tagen till verksamhetsövergång av mödrahälsovården till Primärvården Skåne under 2011. Det gäller till största delen huvudgruppen sjuksköterskor. Andelen kvinnor uppgick till 82,8 procent och andelen män till 17,2 procent, vilket är en ökning av antalet män i jämförelse med föregående år. Medelåldern har jämfört med 2011 minskat något och är för 2011 cirka 44,6 år, och ligger i linje med föregående års nivå. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat något för kvinnorna och ligger på samma nivå för männen. Totalt för lasarettet har den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat från 95,7 till 95,9 procent. 82,4 procent av kvinnorna har en heltidsanställning, vilket är en liten ökning sedan 2010. Personalrörligheten för tillsvidareanställd personal är 9,4 procent i jämförelse mot föregående års 7,7 procent. 4.2 Kompetensförsörjning Rätt kompetens idag och framöver Vid förvaltningen pågår ett fortlöpande arbeta att säkerhetsställa framtida kompetensförsörjning. Det vill säga att även i framtiden ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. Arbetet med kompetensförsörjning sker dels övergripande för Helsingborgs lasarett i arbetsgrupper med chefer, HR specialister och controller inom förvaltningen. Gemensamt har det tagits fram rutiner och underlag för att stärka och säkerhetsställa det strategiska kompetensförsörjningsarbetet. Ute i verksamheten arbetas det med att säkerställa rekrytering av främst bristyrken inom yrkes kategorierna läkare och sjuksköterskor med specialist kompetens. Kompetensplaneringen i verksamheten baseras främst på medarbetarsamtalen. Vad det gäller volym rekrytering så som sommarrekrytering har det genomförts ett flertal åtgärder för att säkerställa en bättre rekryterings situation inför sommaren 2011. Sommarvikarier utgör en bas för rekrytering av tillsvidareanställningar. Därutöver finne en handlingsplan rörande chefsförsörjning på Helsingborgs lasarett och ett pågående arbete med att utveckla en systematisk kompetensförsörjningsplan för lasarettet i sin helhet. 37 4.2.2 Utbildningsuppdraget Från vårterminen 2012 kommer det att bedrivas läkarutbildning vid Helsingborgs lasarett. Under 2011 har pågått ett intensivt arbete med att bygga upp en utbildningsmiljö som gagnar kommande studenter och verksamheten på Helsingborgs lasarett. Dels anpassas lasarettets lokaler och dels har det byggts upp en kompetensinfrastruktur som utbildningsuppdraget enligt de mål, kursplaner och examinationskrav som Lunds Universitet, Medicinska fakulteten, och läkarprogrammet har formulerat Helsingborgs lasarett erbjuder även verksamhetsförlagd utbildning (vfu) för studenter från Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad enligt avtal. Det är på grundnivå för sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeprogrammen. På avancerad nivå genomförs även vfu för utbildningsprogram som leder fram till specialistutbildning inom områdena ambulans-, anestesi-, operations-, barn-, barnmorska samt röntgen. Vidare finns vfu för arbetsterapeut- och sjukgymnaststudenter. Även från Socionomprogrammet genomför studenter vfu vid Helsingborgs lasarett. Helsingborgs lasarett ingår i Vård och omsorgscollege som är en samverkansform mellan arbetsgivare och vård och omsorgsutbildare. Syftet är att utveckla och kvalitetssäkra utbildningen och öka anställningsbarheten för studerande i yrkesförberedande program inom gymnasieskola och vuxenutbildning. Vid lasarettet finns ett nätverk av huvudhandledare som tillsammans med de kliniska lärarna har till uppgift att samordna, utveckla och förbättra den verksamhetsförlagda utbildningen. Det finns en huvudhandledare kopplad till varje avdelning. Helsingborgs lasarett tar emot cirka 330 studenter per år för Vfu och cirka 125 elever för APU. Under 2011 fakturerade lasarettet studerandeersättning för totalt cirka -1,8 mkr. Dessa medel fördes ut till verksamheten fördelat per kostnadsställe och ska enligt direktiv användas för att täcka lönebortfall på cirka 20 procent för huvudhandledarnas och för att bekosta insatser inom utbildning och fortbildning som gagnar studenterna. 4.2.3 Sjukfrånvaro Helsingborgs lasarett har under ett flertal år arbetat aktivt med att minska sjukfrånvaron och att öka frisknärvaron. Ett arbete som givit ett bra resultat. Under hösten 2010 och under våren 2011 har genomförts respektive är planerat internutbildning för chefer rörande sjukdom och rehabilitering. Utbildningsinsatserna har varit uppskattade från deltagarna och givit dem verktyg för att kunna angripa rehabiliteringsärenden på ett så bra sätt som möjligt. Rehabilitering är ett av de svåraste områdena som chef att arbeta med då varje individ och ärende är unikt samt att det inte finns något facit att ta del av. Sjukfrånvaro Andelen långtidsfrånvaro (över 28 kalenderdagar) har genom olika åtgärder sjunkit stadigt fram till 2011 och ligger på i princip en konstant nivå. Korttidsfrånvaron (1-28 kalenderdagar) visar en liten uppgång på 2,2 procent mot föregående år. Det ansträngda vårdplatsläget, som för vissa verksamheter varit mycket pressande för personalen, har förts fram som en sjukskrivningshöjande faktor. Även ett högre arbetstidsmått har förts fram som en förklaring, men det är en nationell trend att sjukfrånvaron återigen ökar från att ha minskat konstant under ett flertal år. 38 Tabell: Sjukperiodens längd Sjukperiodens längd 2011 2010 2009 Kaldgr/medarb Kaldgr/medarb Kaldgr/medarb 1 - 7 kalenderdagar 4,5 4,5 4,2 8 - 28 kalenderdagar 2,0 1,8 1,7 29 - 90 kalenderdagar 2,4 2,2 2,1 91 - 179 kalenderdagar 1,2 1,6 1,8 > = 180 kalenderdagar 5,3 5,4 6,0 Totalt 15,3 15,5 15,9 Antal medarbetare på Helsingborgs lasarett som inte har varit sjukskrivna någon dag under år 2011 var 1 227 motsvarande 37 procent. Ser man på hälsotalet antal medarbetare med fem eller färre sjukfrånvarodagar uppgick detta till 65 procent eller 2 139 medarbetare. Tabell: Sjukfrånvarodagar Inga sjukfrånvarodagar Kvinnor - % av antal anställda kvinnor Män - % av antal anställda män Totalt - % av antal anställda Fem eller färre sjukfrånvarodagar Kvinnor - % av antal anställda kvinnor Män - % av antal anställda män Totalt - % av antal anställda 2011 Antal 931 296 1227 2010 Antal 892 305 1197 2009 Antal 946 305 1251 2011 % 34,2% 54,2% 37,2% 2010 % 33,6% 55,0% 37,2% 2009 % 35,0% 56,7% 38,5% 2011 Antal 1 682 457 2 139 2010 Antal 1 660 434 2 094 2009 Antal 1 684 433 2 117 2011 % 61,7% 79,3% 64,8% 2010 % 62,5% 77,1% 65,1% 2009 % 62,5% 78,9% 65,1% 4.3 Mål- och prestationsstyrning 4.3.1 Tydliga medarbetaruppdrag Alla medarbetare i verksamheten erhåller årligen medarbetarsamtal och av medarbetarundersökningen framgår att knappt 60 procent har en individuell utvecklingsplan med fastställda individuella mål. Att så stor del av medarbetarna uppger att de saknar en individuell utvecklingsplan beror sannolikt till viss del på svårighet att tolka begreppet ”individuell utvecklingsplan”. 4.3.2 Långsiktig lönepolitik Verksamhetsområdena har utvecklat verksamhetsanpassade lönekriterier. Dokumenterade förvaltningsövergripande lönekriterier finns och är kopplade till underlag för RU-samtal. Verksamhetsområden har därjämte verksamhetsanpassade lönekriterier. Vid avstämning av löneöversyn är det arbetsgivarens och fackliga 39 organisationers samstämmiga uppfattning att detta har fungerat förhållandevis väl. Arbetet fortskrider dock för att höja kvaliteten ytterligare. Inför löneöversynen har ledningsgruppen haft diskussioner angående lönesättning av chefer samt vissa yrkesgrupper som är spridda i organisationen, i syfte att få en samsyn kring dessa frågor. Förvaltningen utbildar kontinuerligt nya lönesättande chefer vad gäller resultat- och utvecklingssamtal (inklusive lönesamtal). Under 2011 anordnades halvdagars utbildningar i lönefrågor för lönesättande chefer. Dessa utbildningar kommer att hållas kontinuerligt under nästa år. 4.3.3 Personalresurser utifrån verksamhetens behov Frågan är hur samplanering ska definieras. Samplanering görs naturligtvis dagligen i alla verksamheter. Det är dock ostridigt att inom detta område föreligger en förbättringspotential. Det bör dock framhållas att i syfte att optimera främst personalresurser, så har Helsingborgs lasarett, tillsammans med optimeringsexpert Myrna Palmgren påbörjat tre piloter vid tre olika verksamhetsområden rörande produktionsplanering. Därutöver pågår det vid ett flertal olika verksamheter vid lasarettet ett arbete med Lean Health Care 4.4 Kommunikation och dialog 4.4.1 Chefer är goda kommunikatörer Medarbetarundersökningens faktorer delaktighet och medarbetarskap ligger fortfarande under riktvärdet i den så kallade kritiska (röda) zonen. Förvaltningen har inte uppnått måltalet. Åtgärder har vidtagits enligt en övergripande handlingsplan med anledning av att förvaltningen inte uppnådde 2010 års målsättning. Inom ramen för internutbildning rörande samverkan för chefer och lokala fackliga representanter betonas vikten av en kontinuerlig dialog med medarbetaren och för att kvalitetssäkra medarbetarsamtalen genomförs löpande en utbildning i resultat- och utvecklingssamtal (inklusive lönesamtal) för nya chefer. 4.4.2 Aktivt medarbetarskap Medarbetarna skall vara kompetenta och ta ansvar. Medarbetarsamtalet ger en möjlighet till delaktighet, inflytande och ansvartagande gällande både det egna arbetet och egen utveckling. Medarbetarskapet ligger under det validerade riktvärdet i medarbetarenkäten vilket innebär att medarbetarna i större utsträckning behöver bli bättre på att ta initiativ till förändring och utveckling på arbetet, ta större ansvar för att hålla sig informerade och vara öppna för förändring och utveckling. Åtgärder har vidtagits enligt en övergripande handlingsplan med anledning av att förvaltningen inte uppnådde 2010 års målsättning. 40 4.5 Annat 4.5.1 Likabehandlingsperspektiv Vid de verksamhetsmässiga överläggningarna med fackliga organisationer inför löneöversyn görs alltid en utvärdering rörande frågan om jämställda löner i enlighet med den till likabehandlingsplanen kopplade handlingsplanen om jämställda löner. I den förvaltningsövergripande introduktionen för nyanställda ingår numera ett avsnitt om likabehandlingsfrågor och i det förvaltningsövergripande underlaget för medarbetarsamtal är drivande av likabehandlingsfrågor och motverka diskriminering ett lönekriterie under ”Social kompetens”. Förvaltningen har under 2011 slutit ett samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen i Helsingborg som syftar till att stärka möjligheterna för invandrare samt funktionshindrade att erhålla arbetspraktik vid Helsingborgs lasarett. Andelen kvinnor i lasarettets ledningsgrupp har ökat från 17 procent till 53 procent sedan 2009. Mätningen med Jämix (Jämställdhets index) för 2011 visar att lasarettets samlade Jämix-poäng har ökat från 65 poäng 2010 till 82 poäng 2011. 4.5.2 Riktlinjer för bisyssla På lasarettets intranät, ”Inblick”, ligger omfattande information om bisysslor och frågeställningar kring detta. I samband med medarbetarsamtalet ska medarbetarens eventuella bisysslor bedömas. För chefer finns, utöver chefskontraktet, andra uppdrag utifrån målkort/verksamhetsplan. Såväl att frågan om bisysslor som chefsuppdrag tagits upp i utvecklings-/medarbetarsamtalet ska dokumenteras i det personaladministrativa systemet RESUS och frågan om bisysslor är en obligatorisk punkt under medarbetarsamtal och genom en teknisk lösning kan man inte ”gå förbi” denna fråga i RESUS. Under 2011 har genomförts internutbildning i HR-frågor rörande bland annat arbetsrätt, där bisysslor varit en fråga som tagit upp och belysts. 41 5 EKONOMIPERSPEKTIVET 5.1 Ekonomiskt resultat För att kunna uppnå en budget i balans bedömdes behovet att rationalisera/effektivisera verksamheten med 41,2 mkr (1,7 %). Årets resultat för Helsingborgs lasarett uppgick till -22,1 mkr (- 75,8 mkr föregående år). Lasarettet hade ett budgeterat resultat på +/- 0. Extra ordinära kostnader har belastat resultatet med 12,5 mkr (Särskilda avtalspensioner 8 mkr och Flextid 4,5 mkr). Förvaltningen har producerat vård utöver uppdraget motsvarande 35,7 mkr. En del av överproduktionen har ersatts 20,6 mkr, det vill säga 15,1 miljoners överproduktion har ej ersatts. 5.2 Intäktsutveckling, externa Tabell: Intäkter Intäkter mkr Förs av vård inom Skåne Förs av vård utom Skåne Patientavgifter Övriga intäkter Summa Läkemedelsförmån Totalt Bokslut 2010 Budget 2011 1 676,5 35,1 41,4 229,7 1 982,9 152,3 2 135,1 1 781,4 36,7 41,1 213,6 2 072,8 143,9 2 216,7 Bokslut Förändr mot budg 2011 mkr % 1 810,1 31,2 43,0 220,5 2 104,8 144,5 2 249,3 28,7 -5,5 1,9 6,9 32,0 0,6 32,6 1,6% -15,0% 4,6% 3,2% 1,5% 0,4% 1,5% Förändr mot föreg år mkr % 133,6 -3,9 1,6 -9,2 122,1 -7,8 114,3 8,0% -11,1% 3,9% -4,0% 6,1% -5,1% 5,3% Försäljning av sjukvård inom Region Skåne Försäljningen av sjukvård uppgick 2011 till 1 810,1 mkr. Den största delen avser ersättning för utförd vård åt invånarna i Nordvästra Skåne, men här ingår även ersättning för utförd vård åt invånare inom övriga Region Skåne. Dessutom sålde Helsingborgs lasarett tandvård för 2,4 mkr. Förändringen mot budgeten för såld vård inom Skåne blev +28,7 mkr Den positiva avvikelsen avser främst den extra ersättningen på 19,2 mkr för det utökade uppdraget. Uppdragsförändringen motsvaras delvis lasarettets överproduktion. I uppdraget har 20,6 mkr (1,5%) av den prestationsrelaterade ersättningen avsatts som målrelaterad ersättning. Helsingborgs lasarett nådde inte upp till alla målen och ersättningen blev 13,6 mkr, det vill säga 7,0 mkr under budget. En klar förbättringstrend kring arbetsmetoder och uppföljning under andra halvåret föranledde till bättre resultat och högre ersättning. Utöver budget har lasarettet erhållit ersättning ur kö-miljarden med 8,2 mkr samt för patientsäkerhetsarbetet 3,6 mkr. 42 För hälsofrämjande åtgärder avsattes 2,6 mkr och ersättningen utgick till 1,2 mkr. Problem kring arbetssätt och frågetecken kring registrering har medfört till att ersättningen blev lägre än planerat. Dessa medel ingick inte i lasarettets budget och därmed utgick ersättningen utöver budgeterade intäkter Försäljning av vård utanför Skåne Intäkterna för såld vård utanför Skåne uppgick till 31,2 mkr. Jämfört med budgeten ligger intäkterna för externt såld vård 5,5 mkr lägre. Intäkten från Skåne Care AB avseende utländska patienter utgick till 2,1 mkr, jämfört med 5,5 mkr 2010. Den kraftiga minskningen av intäkter avseende utländska patienter står för stor del av avvikelsen inom posten extern såld vård. Även intäkterna för färdigbehandlade minskar och påverkar resultatet negativt. Patientavgifter Intäkterna för patientavgifter uppgick till 43,0 mkr och översteg budget med 1,9 mkr (4,6 %). Den positiva avvikelse hänförs till ökade patientavgifter inom öppenvården och beror på ökningar inom öppenvårdsproduktionen. Avgifterna fördelade sig på öppen vård 29,2 mkr (cirka 68 % ), sluten vård 10,2 mkr (cirka 24 %), tandvård 1,4 mkr (cirka 3 %) samt avgifter för hjälpmedel och övriga patientavgiftsintäkter 2,2 mkr (cirka 5 %). Övriga intäkter Budgeten för övriga intäkter uppgick till 213,6 mkr, vilket var cirka 9,6 procent av budgeterade intäkter. Bokslut för övriga intäkter blev 220,5 mkr, 3,2 procent över budget. Den största enskilda posten utöver budgeten är projektmedel motsvarande 11,0 mkr vilket är 3,0 mkr högre än budgeterat. Läkemedelsförmånen Budgeten för läkemedelsförmånen uppgick till 141,4 mkr, bokslut 2011 uppgick till 144,5 mkr. Under denna rubrik bokförs även bidrag för läkemedel enligt särskilt beslut. Budget för dessa uppgick till 1,6 mkr, bokslut 2011 uppgick till 2,2 mkr. Motsvarande kostnad bokförs som läkemedel slutenvård. Kostnaden för apoteksservice blev 2,8 mkr lägre än budgeterat och beror dels på nytt avtal med apoteksserviceleverantörer och dels på att en del kostnader för läkemedelsservice har hamnat under posten läkemedel. 5.3 Bruttokostnadsutveckling Tabell: Kostnader Kostnader mkr Personalkostnader Läkemedel, rekvisition Övriga omkostnader Summa Läkemedelsförmån Totalt Bokslut 2010 Budget 2011 1 359,0 116,0 593,0 2 068,0 142,9 2 210,9 1 390,7 119,3 565,3 2 075,3 141,4 2 216,7 Bokslut Förändr mot budg 2011 mkr % 1 405,1 122,7 599,1 2 126,9 144,5 2 271,4 14,4 3,4 33,8 51,6 3,1 54,7 1,0% 2,8% 6,0% 2,5% 2,2% 2,5% Förändr mot föreg år mkr % 46,1 6,7 6,1 58,9 1,6 60,5 I bokslutsarbetet har extraordinära kostnader tagits motsvarande 8,0 mkr som hänför sig till Särskild Avtals Pension och uppbokningar har gjorts för flextiden på 4,5 mkr. 43 3,4% 5,8% 1,0% 2,8% 1,1% 2,7% Personalkostnader och läkemedelskostnader kommenteras i separata avsnitt. Övriga omkostnader Budget för övriga omkostnader uppgick till 565,3 mkr och utgör cirka 25,5 procent av lasarettets kostnader. Bokslutet uppgick till 599,1 mkr. Största avvikelsen mot budget finns bland övriga verksamhetskostnader (-17,2 mkr) och där framför allt kostnader för förbrukningsinventarier, IT, reparationer av inventarier och medicinsk teknisk apparatur. Kostnaden för sjukvårdsmateriel överskrider budgeten med 10,8 mkr och hänförs till produktionsökningar. Många av årets investeringar blev inte klara förrän i slutet av året varför kostnaderna för avskrivningar och räntor blev lägre än budget (+3,3 mkr). 5.4 Lönekostnadsutveckling Budget för personalkostnader uppgick till 1 390,7 mkr och utgör cirka 63 procent av lasarettets kostnader. Bokslut för personalkostnader blev 1 405,1 mkr, ett överskridande jämfört med budget med 14,4 mkr. Orsaken till överskridandet i stort är den extraordinära kostnaden för Särskilda Avtals Pensioner på 8,0 mkr samt kostnaden avseende upphörande av flextidsavtalet på 4,5 mkr. Lönekostnaderna översteg budgeten med 7,9 mkr. Övertidskostnaderna överskrider budgeten med 6,6 mkr och jour och beredskap med 5,2 mkr beroende på kraftigt ökat inflöde av framförallt akuta patienter. Kostnadsutfallet för sociala avgifter blev bättre än budgeterat (+3,8 mkr). 5.5 Kostnadsutveckling läkemedel Lasarettet har budget- och kostnadsansvar för klinikläkemedel inom läkemedelsförmånen och läkemedel på rekvisition. Härutöver har förskrivits basläkemedel för 39,7 mkr vilket är en minskning med 8 procent jämfört med förra året. Kostnadsansvaret för dessa ligger inte på Helsingborgs lasarett och ingår inte i följande redovisning. Tabell: Läkemedelskostnader Läkemedel mkr Rekvistionsläkemedel Rabatter Apoteksservice mm Summa rekvisionsläkemedel Läkemedel Förbrukningsartiklar o livsmedel Summa läkemedelsförmån Totalt Bokslut Budget Bokslut Förändr mot budg Förändr mot föreg år 2010 2011 2011 Mkr % Mkr % 120,7 -16,8 12,1 116,0 119,6 23,3 142,9 258,9 123,1 -15,6 11,7 119,2 119,4 22,0 141,4 260,6 129,1 -14,8 8,4 122,7 119,2 25,3 144,5 267,2 6,0 0,8 -3,3 3,5 -0,2 3,3 3,1 6,6 4,9% -5,1% -28,2% 2,9% -0,2% 15,0% 2,2% 2,5% 8,4 2,0 -3,7 6,7 -0,4 2,0 1,6 8,3 7,0% -11,9% -30,6% 5,8% -0,3% 8,6% 1,1% 3,2% Kostnadsutvecklingen mellan åren 2010 och 2011 ligger på 3,2 procent. Kostnaderna för rekvirerade läkemedel har ökat med 8,4 mkr jämfört med 2010 (+7%) medan kostnadsökningen för läkemedelsförmånen ligger på 1,6 mkr (+1,1 %). Switchningen av PDvätskor har kommit igång ordentligt under hösten och därmed ses en minskad kostnad på 44 förmånen och en ökad på rekvisition. Ökningen på rekvisition har dock kompenserats av det nya apoteksavtalet med nettopriser, det vill säga rabatterna är redan avdragna i priset. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel har ökat men i en minskad takt under slutet av året. Användningen av biologiska läkemedel har ökat markant på bland annat gastromottagningen (står för 75% av den totala kostnaden för immunsuppressiva medel ATC-kod L04A) och reumatologmottagningen (25%). Vissa typer av patienter har inte tidigare behandlats vid Helsingborg utan remitterats till Lund vilket numera inte är medicinskt nödvändigt. En förflyttning av läkemedelskostnaden mellan förvaltningarna har därmed skett. Helsingborgs lasarett har producerat 1,8 procent mer sluten vård än vad uppdraget innebar vilket lett till motsvarande ökad förbrukning av läkemedel. Det syns en tydlig effekt av det nya avtalet för apotekstjänster som startades i september 2011, kostnaderna har minskat med 3,7 mkr jämfört med 2010. Inom läkmedelsförmånen har kostnadsökningen för läkemedel avstannat (bland annat beroende på switchen av PD-vätskor) och jämfört med 2010 har en marginell minskning skett (-0,3%), dock har kostnaderna för förbrukningsartiklar stigit med 2 mkr jämfört med 2010. Exempelvis har en ökning skett av sondnäringsmedel på barnkliniken där även ingår livsmedel för särskilda näringsändamål . Vidare har en ökad kostnad uppstått för stomiartiklar (8%). Jämfört med budgeten uppvisar det totala läkemedelsutfallet på en negativ avvikelse på 6,5 mkr. En negativ avvikelser finns för läkemedelsrabatter samt läkemedel på rekvisition medan positiva avvikelser finns för förmånsläkemedel och apotekstjänster. 5.6 Nyckeltal Bruttokostnad per mixpoäng Bruttokostnad per poäng jämfört med motsvarande period föregående år har minskat med 0,3 procent. Bruttokostnaden har ökat med 2,6 procent medan poängen ökat med 3,0 procent. Mixpoäng per resurs Poäng per resurs jämfört med motsvarande period föregående år har ökat med 2,0 procent. Poängen har ökat med 3,0 procent och resurserna med 0,97 procent. Lönekostnad per resurs Lönekostnad per resurs jämfört med motsvarande period föregående år har ökat med 2,7 procent. Lönekostnaden har ökat med 3,6 procent och resurserna med 0,97 procent. 5.7 Investeringar Utrustningsinvesteringar – lokala potter: Totalt sett har 46,5 mkr varit disponibla för inköp av utrustningar inom lasarettets lokala utrustningspott. 25,0 mkr är beviljade för budgetåret 2011 medan 21,5 mkr har överförts från tidigare år. 45 Betalningar för utrustningar finansierade inom potten har under 2011 uppgått till 36,2 mkr. Kvarvarande 10,3 mkr är reserverade för olika objekt som ännu ej kommit till avslut. Utrustningsinvesteringar – specificerade objekt > 5 mkr: Under 2011 har nedanstående större investeringsobjekt inom Helsingborgs lasarett avslutats: CT 11, röntgen i Helsingborg, installerades och togs i bruk i mars 2011. Anskaffningskostnaden uppgår till totalt 12,9 mkr (inkl uppgradering för interaktiv bildrekonstruktion senhösten 2011) Aktiviteter sammanhängande med övergång till regiongemensamt bildhanteringssystem (PACS) inom diagnostik anses nu också avslutat i och med att sista migreringen genomförts. Totalt har 6,1 mkr investerats inom NVS för RS-PACS Akutlab på röntgen i Helsingborg installerades och togs i bruk redan 2010, men betalningsmässigt kvarstod vid föregående årsskifte fortfarande 450 tkr. Detta är nu reglerat. Totalkostnaden för investeringen uppgår till 5,1 mkr Upphandling av ny utrustning till coronarlab till röntgen i Helsingborg har genomförts under 2011. Anpassningsbygg och byte av utrustning kommer att ske under februari månad 2012. För utrustning till akuten har avsatts totalt 15 mkr i riktat anslag. 10,7 mkr har tagits i anspråk, varav 2,0 mkr under 2011. Patientövervakningssystem för 4,2 mkr är införskaffat 2011 och ska betalas i början av 2012. Även patientbritsar till en kostnad av 0,7 mkr går till betalning under 2012. För utrustning till stor-AVA har avsatts 3,5 mkr. Under projekteringen har det blivit en utvidgning med 11 vårdplatser (från 20 till 31) vilket påverkar kostnaderna negativt. Nuvarande prognos uppgår till 4,9 mkr. Processen med att anskaffa utrustning till läkarutbildningen pågår. Fram till sommaren 2012 beräknas anskaffning för cirka 11 mkr ha effektuerats. Resterande i takt med att studenterna till kommande terminer kommer till Helsingborgs lasarett. 5.8 Resultaträkning Patientavgifter Försäljn sjuk- och tandvård Försäljn av tjänster Bidrag o övr intäkter Summa intäkter Kostnad för läkemedelsförmånen Personalkostnader Verksamhetsanknutna tjänster Lokalhyror Övriga verksamhetskostnader Avskrivningar Summa omkostnader Finansiella transaktioner Summa kostnader Resultat Bokslut 2010 41,7 1 711,5 169,0 212,9 2 135,1 -142,9 -1 359,0 -342,1 -120,0 -207,9 -31,5 -2 203,5 -7,4 -2 210,9 -75,8 Budget 2011 41,1 1 818,1 187,8 169,7 2 216,7 -141,4 -1 390,7 -333,1 -109,4 -191,6 -42,3 -2 208,6 -8,2 -2 216,7 0,0 46 Bokslut Förändr mot budg Förändr mot föreg år 2011 mkr % mkr % 43,0 1,9 4,5% 1,3 3,2% 1 841,3 23,2 1,3% 129,8 7,6% 192,2 4,4 2,3% 23,2 13,7% 172,7 3,0 1,8% -40,2 -18,9% 2 249,2 32,5 1,5% 114,1 5,3% -144,5 -3,1 2,2% -1,6 1,1% -1 405,1 -14,4 1,0% -46,0 3,4% -355,8 -22,7 6,8% -13,7 4,0% -109,4 0,0 0,0% 10,6 -8,8% -209,4 -17,7 9,3% -1,4 0,7% -40,2 2,1 -4,9% -8,6 27,4% -2 264,4 -55,8 2,5% -60,8 2,8% -7,0 1,2 -14,5% 0,4 -5,2% -2 271,4 -54,6 2,5% -60,4 2,7% -22,1 -22,1 53,7 5.9 Balansräkning UB 2010-12-31 UB 2011-12-31 Maskiner och inventarier Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostn och uppl intäkt Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 177,5 0,0 177,5 15,1 115,4 99,3 48,1 -721,9 -444,2 -266,7 190,0 0,0 190,0 17,9 97,6 148,9 54,0 -796,7 -478,4 -288,4 Eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital -616,8 0,0 -616,8 0,0 104,9 0,3 22,4 222,6 350,1 -266,7 -616,8 -22,1 -638,9 0,2 90,9 0,4 28,4 230,6 350,5 -288,4 Långfristig förutbet investeringsbidrag Leverantörsskulder Moms och särskilda punktskatte Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostn och förutbet in Summa kortfristiga skulder Summa skulder 47
© Copyright 2024