”Ingen Vet Ingen Kan” Språk, kultur och makt i den svenska skolan. Torsdagen den 30 maj 2013, Lindesberg Hassan Sharif, Uppsala universitet [email protected] Upplägg och innehåll Kl. 13.45-14.45 Pass 1 Kl. 14.45-15.15 Fika Kl. 15.15-16.00 Pass 2 Utforska mötet mellan vad nyanlända irakiska gymnasieelever har i bagaget och den sociala värld i vilken de inträder… Individer utrustade med viss habitus och andra slag av kapitaltillgångar. strategier (Gymnasieskolan och programmet Språkintroduktion) 3 Bourdieu 2008; Broady 1998 Nyanlända irakiska gymnasieelevers möte med Språkintroduktionsprogrammet och de strategier ungdomarna använde sig av för att klara utbildningens formella och icke formella krav. De vuxnas strategier för att inkludera ungdomarna i skolans institutionella ordning, dvs. ”det förgivet tagna” för hur man ska vara som nyanländ, elev, kille, tjej och de vardagliga regler och rutiner som på olika nivåer formar skolvardagen över tid och rum. Från Irak till Södertälje www.sodertalje.se 5 Varför peka ut en ”etnisk” grupp? Antalet elever födda i Irak läsåret 2010/2011  Grundskolan ca 13000 elever (886 500)  Gymnasieskolan ca 8000 elever (385 700)  Grundläggande vuxenutbildning ca 6000 elever (34 000)  Gymnasial vuxenutbildning ca 7500 elever (160 000) Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 - Beskrivande data. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2692 6 Skolverkets lägesbedömning 2011 Del 1 - Beskrivande data, sidan 175. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2692 7 Vilka är den ”Irakiska gruppen” och vad har de med sig i baggaget? - Socioekonomisk bakgrund: föräldrarnas högsta utbildningsnivå. - Föräldrarnas arbetsmarknadsstatus i Irak. - Föräldrarnas nuvarande sysselsättning - Boendeform i Irak - Boendeform i Sverige - Ungdomarnas skilda livsstilar Södertälje en bekant stad i ett främmande land En redan etnisk och socialt segregerad stad. Etnisk segregerade och homogena statsdelar Den internationella flerspråkiga staden (finska, syrianska, arabiska) Tidigare erfarenheter av invandring till staden (Assyrier/syrianer från Irak, Turkiet och Syrien). Massmediala bilden av staden ”Den irakiska gruppen” Diasporan som sammanbindande Större möjligheter till integration ”nedåt”, men svårare integration ”uppåt”. Kommunen skriver följande på sin hemsida ”I Södertälje finns fyra kraftigt segregerade storstadsområden. Mellan 60 och 80 procent av dem som bor i dessa områden har utländsk bakgrund och arbetslösheten är högre än i övriga delar av Södertälje. Den öppna arbetslösheten i Södertälje uppgick i oktober 2007 till 3,2 procent, att jämföra med 5,5 procent i de fyra storstadsområdena. 80 procent av de nyanlända flyktingarna bosätter sig i något av dessa områden, vilket leder till utanförskap och risk för att deras introduktion i det svenska samhället försenas. I klartext: De får en mindre lyckad start.” http://www.sodertalje.se/Kommun-demokrati/Vart-flyktingarbete/Mottagandeti-Sodertalje/ För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för de nyanlända barnen placeras barnen i förberedelseklasser med skarpt fokus på svenskundervisning. Eleverna i förberedelseklasserna slussas inom två år successivt över till den vanliga skolans klasser. Trycket på skolsystemet är hårt. Varje månad startas en ny förskoleklass, en ny grundskoleklass och en ny gymnasieklass. Den stora utmaningen för skolan består i att råda bot på både lärar- och lokalbrist. Situationen är likartad för den kommunala vuxenutbildningen. http://www.sodertalje.se/Kommun-demokrati/Vart-flyktingarbete/Mottagandet-iSodertalje/ Språkintroduktionsprogrammet En del av en redan strukturerad och hierarkiserad utbildningsordning ”Alla utbildningar inte tillerkänns lika värde utan det finns dominerande och dominerade utbildningar, och att utbildningssystemet används olika av grupper av människor med olika mängd och art av tillgångar” (Lidegran 2009:33). 12 Språk, kultur, makt Språk som 1. Språkbehärskning - något teknisk, intellektuell färdighet som man nöter in via inlärning. 2. Samhällsfenomen – något förbundet med sociala och kulturella erfarenheter, med maktrelationer Fokus: En ”bra” svenska nyckeln till samhället. Språkanvändarna och språkets roll i deras sociala och kulturella relationer. 13 Kultur och språk Kan beskrivas på många olika sätt. • Kulturen med STORT K • Socialisering i den egna familjen, den egna samhällsklassen och etniska gruppen, och i det omgivande lokalsamhället. • Formas i möten mellan människor från olika miljöer, samhällsklasser och etniska grupper. • Maktaspekter - inkludering och exkludering av de andra. Språkvanor som något kulturellt inlärt. Genom sin tillhörighet till skilda sociala och kulturella kontexter utvecklar barn olika språkliga mönster varav vissa passar med skolans och andra inte – något som får konsekvenser för barnens skolgång (Ifrån t ex Heath 1983). 14 Kultur Inlärda värderingar, normer, symboler och föreställningar som en grupp människor delar mer eller mindre med varandra och som aktiveras i olika sociala samspel. ”You can't live with it, and you can't live without it.” ”Om inte kultur fanns så skulle vi bli tvungna att uppfinna den varje dag.” - Från kultur är till bruket av kultur… 15 Migrationsprocessen Ytterst lite eller inga kunskaper om det svenska utbildningssystemet. Territoriellt stigmatiserade bostadsområden Medvetenhet om diskriminering och utanförskap i relation till majoritetssamhället. Oklara klasspositioner Ett vardagsliv i marginalitet Ungdomarna har ytterst få eller nästan inga kunskaper om det svenska utbildningssystemet, men är ändå välbekanta med vikten av att skaffa sig en utbildning. Ytterst påverkbara av den miljö de befinner sig i och de människor de kommer i kontakt med. 16 Skolan i det mångkulturella samhället - Illusion och verklighet Utbildningsystemets dilemma att hantera spänningen mellan känslobindningen till språket som grund för den nationella gemenskapen och den mångkulturella välviljan. - Ensidiga språkkrav (En ”bra” svenska nyckeln till samhället) - Illusionen om mångkulturalism (handlar mer om värdeprioritering och inte så mycket om gemensam värdegrund) - Mörkläggningen av etnisk hierarkisering (ingen erkänner den tydliga hierarki som finns mellan olika etniska grupper i staden/samhället) - Kompensatoriska insatser som inte är kopplade till erkännande av elevernas språkliga, sociala och etniska bakgrunder. 17 Referenser Ambjörnsson, Fanny. 2004.I en klass för sig : genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront, Bourdieu, Pierre och Jean-Claude Passeron, 2008. Reproduktionen : bidrag till en teori om utbildningssystemet. Lund: Arkiv, Broady, D. (1998): Kapitalbegrppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften nr 15. Lidegran, Ida. 2009. Utbildningskapital. Om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Acta Universitatis Upsaliensis. Studier i utbildnings- och kultursociologi 3. Jonsson, Rickard. Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront, 2007. León Rosales, René. 2010.Vid Framtidens Hitersta Gräns : Om Maskulina Elevpositioner I en Multietnisk Skola. Botkyrka: Mångkulturellt Centrum. Ove Sernhede, et al. 2011. Förorten, skolan och ungdomskulturen. Göteborg: Daidalos. Skolverkets lägesbedömning 2011 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2692 www.skolverket.se www.sodertalje.se Del 1 - Beskrivande data´.