Vasaplan Nummer 22, 2015 40 kr Till stöd för utsatta människor i Umeå Du Brinnande! Tema: Journalist med rätt att gräva JOSEPHINE FREJE Om rädslan för barn och modet att leda Plus Sergios resa mot kärleken Psykisk sjuka dör i förtid Sara Lidmans glöd Tiggare söker jobb Nya medarbetare Erik Hillbom, Utbildad till journalist vid Umeå universitet. Jobbar som frilansande journalist, fotograf och filmare. Elisabeth Widmark, bildkonstnär och frilansande illustratör. Bosatt i Holmsund, men som arbetar i sin ateljé hos Kreativ Kollektiv på Pilgatan i Umeå. Nyligen ställde hon ut blyertsteckningar på Lilla Galleriet i Umeå. Hans Runesson, 48 år som nyhets- och reportagefotograf både som anställd och frilans. Är fortfarande aktiv och ser fram emot nya utmaningar. Elin Stormare, pluggar sista året på Strömbäcks folkhögskolas journalistutbildning. Torbjörn Jakobsson, fotograf på VK sedan 1988. Vuxit upp på Teg. Jobbade två år på Expressen i mitten av 90-talet. Prisbelönt både nationellt och internationellt för mina bilder. Susanne Wiklund är journalist, men har också arbetat som kommunikationsansvarig vid Umeå universitet. Sedan sju år tillbaka driver hon företaget Susanne Helt enkelt. Karl-Johan Vannmoun Ursprungligen från Halmstad men bor nu i Umeå. Går sista året på Strömbäcks journalistlinje. Vid sidan av journalistiken är hans två stora intressen snowboard och vindsurfing. 4 Vasaplan nr. 22 Rika män har vita sockor Text: Calle Hård Illustration: Elisabeth Widmark I gryningen joggar de på strandpromenaden i Kochi, södra Indien. Sockorna och märkesskorna kostar lika mycket som deras hembiträden tjänar på en och en halv månad. Detta i ett land där rekordlåga 1,3 procent av BNP går till allmän sjuk- och hälsovård. Bara Sierra Leone och Haiti av alla FN:s länder satsar lika lite på sina medborgares hälsa som Indien. Medan den övre medelklassen joggar dör 2,5 miljoner fattiga varje år i sjukdomar som skulle gå att bota. De vita sockorna är framgångens dresskod. Då jag frågar Joe, en hemflyttad dataprofessor med tjugo år i USA, vad han anser om klyftan mellan rika och fattiga, svarar han: ”Det finns två teorier. Antingen bygger man upp en förmögenhet som man fördelar. Så finns det andra som tycker att man ska fördela förmögenheten först – innan man börjar bygga upp den.” Översatt till vanlig svenska: Håll käften, utlänning, och lägg dig inte i det här landets skötsel. En annan joggare tillägger, på fullaste allvar: ”Det är bra med fattiga människor. Då hålls ju lönerna nere.” I INDIEN ÄR det frivilligkrafterna, de brinnande människorna, i sina organisationer som täcker upp där samhället Hans Runesson (1985, Växjö) Den 13 april 1985 marscherade Nordiska rikspartiet på gatorna i Växjö. En dam med handväska fann sig inte i att stadens gator tagits över av nynazister och slog till med sin handväska. Kvinnan på bilden hade sina rötter i Polen och under andra världskriget sattes hennes mamma i koncentrationsläger av nazisterna. Vasaplan nr. 22 VAS-22.indd 31 31 2014-02-18 11:46 Rasism Minoritetsgrupperna saknas i kulturen Den svenska kultursektorn präglas av ett ovanifrånperspektiv, där etniska minoriteter nekas tolkningsföreträde i framställningen om dem själva. Det speglar ett sociokulturellt utanförskap, exempelvis när Tintin och Disneydebatten förminskas till att handla om svenskfödda ledarskribenters barndomsupplevelser. Då försvinner trovärdigheten. För varje gång vi inte ifrågasätter rimligheten i att etniskt svenska skådespelare spelar andra etniska grupper i sketcher och långfilmer, så minskar minoritetsgruppens intresse för att delta i dialogen. När vi accepterar dessa stereotypa representationer hämmas medkänslan för våra medmänniskor. Det bidrar till rasism – enligt hjärnforskningen. Etniska minoriteter vill med rätta inte bli sedda som underhållning för majoritetens stereotypa föreställningar. Det är sorgligt att konstatera att de etniska minoriteterna inte får tillräckligt med utrymme i våra demokratiskt betalda och folkvalda offentliga arenor. Detta påverkar både deras sociala tillhörighet och deras fysiska hälsa. I Sverige bor 25-30% som har en minoritetsbakgrund. Forskningen visar att dessa grupper får minst för sina skattepengar när det gäller delaktigheten i kultur–och mediesektorn. Följden blir att gruppen med minoritetsbakgrund i lägre utsträckning söker sig till kulturoch journalistutbildningar. Att inte vara en del i Sveriges medie– och kulturliv minskar kontaktytorna till arbets- 30 Hans Runesson (1985, Växjö) livet och i förlängningen leder det till ett sämre fysiskt välbefinnande. Mitt förlag för att bryta denna negativa trend är att vi använder oss av ”25-procentsregeln”. I projektet Kulturarvsagenterna har jag under två år arbetat fram tjugofemprocentsregelns innehåll tillsammans med unga kulturutövare med minoritetsbakgrund. Grundidén är att kultur- och mediesektorn ska ta sitt ansvar för att bredda målgruppen i sin verksamhet, att skapa förutsättningar som mentorprogram för att få in nya utövare i verksamheten och rekrytera minoritetsgrupper som saknas i verksamheten. Kultursektorn måste också ha med referensgrupper av etniska minoriteter i arbetet med framtida uppsättningar, inte minst för att säkra en demokratisk dialog. År 2014 antog Kulturens Bildningsverksamhet, som första svenska studieförbund tjugofemprocentsregeln som vision. Deras verksamhet når ut till ca 200 000 personer i Sverige. Jag är övertygad om att med det här tankesättet skulle svenska kulturproduktioner som upplevs som rasistiska av minoritetsgrupper drastiskt minska. Ökad representation skulle också öka social samhörighet och tolerans och skapa nya broar för kulturell innovation. Om vi alla får vara med och dela på makten, ordet och scenen kan vi revolutionera den framtida integrationen i Sverige. Cecilia Gärding är filmproducent, författare och projektledare för Kulturarvsagenterna i regi av Kulturens bBildningsverksamhet. Vinnare av utmärkelsen ”Women inspiring Europe 2014”. Den 13 april 1985 marscherade Nordiska rikspartiet på gatorna i Växjö. En dam med handväska fann sig inte i att stadens gator tagits över av nynazister och slog till med sin handväska. Kvinnan på bilden hade sina rötter i Polen och under andra världskriget sattes hennes mamma i koncentrationsläger av nazisterna. Vasaplan nr. 22 31