Utredning - Malmö Ridklubb
RIDSKOLEUTREDNING MALMÖ 2011 Fritidsförvaltningen INLEDNING Ett flertal utredningar har sedan början av 90-talet belyst ridsporten i Malmö Stad. Ridskoleföreningarna och dess medlemmar utövar sin sport på anläggningar som är mycket slitna och föreningarna har ett underhållsansvar vilket kräver stora ideella resurser. Med anledning av fritidsnämndens jämställdhetsarbete och diskussioner kring ridsportens förutsättningar jämfört med andra idrotter i Malmö Stad, samt de svårigheter de fyra ridskoleföreningarna har haft med sina anläggningar tillsatte fritidsnämnden en utredning. Uppdraget var bland annat att se över ridskoleföreningarnas anläggningar och vilka konsekvenser det innebär om Malmö Stad tar ett större ansvar. Ridsporten i Malmö har således under årens lopp varit föremål för flera utredningar: Sommaren 2009 skrev dåvarande fritidsnämnd till kommunstyrelsen och äskade medel till en utredning avseende ridanläggningar i Malmö. Sommaren 2009 anslog kommunstyrelsen 500 tkr i budget 2010 för att utreda ridanläggningar i Malmö. Den 25 februari 2010 antog fritidsnämnden projektdirektivet för utredningen. Bilaga 1. Över hela Sverige har det på senare år genomförts många utredningar avseende ridsport och hästnäringens betydelse har kommit att belysas. Antalet hästar har på 30 år fyrdubblats i Sverige. Det kan delvis förklaras genom att det vid bottennoteringen 1981 endast redovisades hästar i jordbruket. Det var först 1991 som denna registrering omfattade alla hästar varför stor osäkerhet råder kring hur många hästar som faktiskt fanns före 1991. Trenden sedan 1991 är stadigt ökande. 2 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 1991 gjorde fritidsförvaltningen en samlad redovisning av ridsportens situation i Malmö i ”Ridklubbarna i Malmö, anläggningar, verksamhet, ekonomi”. • 2004 genomförde fritidsförvaltningen i samverkan med fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och Klagshamns Ryttarförening en utredning för att klargöra förutsättningarna för en ridanläggning till föreningen såväl genom om- och tillbyggnad av cementfabriken på Klagshamnsudden som i form av en ny ridanläggning på annan plats i Klagshamn. • 2009 presenterade fritidsförvaltningen utredningen ”Ridsport i Malmö” vilken beskriver den ridskoleverksamhet som bedrivs i Malmö. Den föreslår ett nytt fördelningssystem för det bidrag som idag bär namnet ”bidrag till hyror och arrende”. ”Ridsport i Malmö” var ute på remiss hos ridföreningarna i Malmö och de remissvar som kom in pekar på att underhållskostnaderna är en väsentlig fråga för föreningarna. Föreningarna var oroliga för framtiden och hade funderingar om hur framtida byggnadsunderhåll kommer att se ut. I det fördelningssystem som föreslås i ”Ridsport i Malmö” ges ingen enhetlig syn från föreningarna utan en fortsatt dialog behövs mellan fritidsförvaltningen och föreningarna. SYFTE AVGRÄNSNING Syftet med denna ridskoeutredning har varit att utreda möjligheterna att det ska finnas fem fungerande ridskoleanläggningar som bedriver ridskoleverksamhet samt uppfyller dagens krav på hästhållning och säkerhet. Utredningens syfte är att ge: Utredningen avgränsas till att gälla ridskoleanläggningar i Malmö Stad och tar inget helhetsgrepp på ridverksamheten eller hästnäringen i Malmö Stad eller Skåne. • förslag på nya lokaliseringar till Malmö Civila Ryttareförening (MCR) och till Klagshamns Ryttarförening (KRF). Dessa ridskoleanläggningarna har stora problem med de anläggningar de nyttjar idag. Malmö Civila Ryttareförening (MCR) har ett hyresavtal med Jägersro Trav och galopp (JTG) som löper ut 2012-12-31. Avtalet är upprättat så att de brister i lokalen som finns till huvudsak vilar på föreningen att åtgärda. Klagshamns Ryttarförening (KRF) hyr den gamla cementfabriken på Klagshamnsudden utav PEAB. PEAB garanterar inte säkerheten i den gamla cementfabriken på lång sikt, 2-4 år. • förslag till lokaliseringen av en framtida femte anläggning samt att detta förslag ska arbetas in i ÖP2012 (Översiktsplan 2012). • förslag på vad det kostar att bygga/hyra en ny ridskoleanläggning. • förslag på vad det innebär om Malmö stad tar ett större ansvar för mark och byggnader avseende Malmö Ridklubb (MR) och Örestads Ryttarsällskap (ÖRS) anläggningar. Dessa ridskoleanläggningar är i stort behov av upprustning, samtidigt som nya riktlinjer i Djurskyddslagen gör att förändringar kommer att behövas på anläggningarna. Byggnaderna ligger på Malmö Stads mark och byggnaderna ägs dels av kommunen och dels av föreningen. Utredningen avgränsas till att gälla de fyra ridklubbarna vilka bedriver ridskoleverksamhet, Malmö Ridklubb (MR), Malmö Civila Ryttareförening (MCR), Örestads Ryttarsällskap (ÖRS) och Klagshamns Ryttarförening (KRF). Det innebär att Södra Sallerups Ryttarförening och Naffentorps Ryttareförening vilka endast bedriver tävlings- och träningsverksamhet för de med egen häst, Ung Jägersro som i samarbete med Jägersro Trav och Galopp AB bedriver trav- och galoppskola i liten omfattning och Ponnygården Arken vars verksamhet och omfattning kan jämföras med 4H gårdarnas verksamhet inte berörs av denna utredning. I utredningsarbetet har vissa ställningstaganden gjorts utifrån kommunens krav på likställdhet, rättvisa och kostnadseffektivitet. Utredningen har inte utrett det statliga eller kommunala bidragssystemet eller hur eventuella ställningstagande i utredningen påverkar desamma. Beroende på vilka beslut som tas avseende de olika målen i direktivet kan det nuvarande bidragssystemet behöva ses över. PROJEKTGRUPP Bo Sjöström, fritidsförvaltningen, har varit beställarombud. Projektgruppen har bestått av Kristina Json Sjöholm (projektledare) och Gabriella Fricke fritidsförvaltningen, Anna Sohlberg och Åke Lundqvist stadsbyggnadskontoret, Staffan Petersson och Ingela Skoog fastighetskontoret, Sten Göransson gatukontoret, Maria Lööf miljöförvaltningen samt Jenny Pålsson och Rolf Malmström stadsfastigheter. Andra medverkande i utredningen har varit Mikaela Peethre Malthe och Bengt Håkansson stadsfastigheter, Gert-Ove Gren, fritidsförvaltningen. Inom projektgruppen har mindre arbetsgrupper bildats. Dessa har fokuserat på de olika delmålen i direktivet. Fastighetskontoret och stadsfastigheter har arbetat med att ta fram projekteringsunderlaget för en ny ridskoleanläggning. Fastighetskontoret har ansvarat för underhållsplanerna och samarbetat med fritidsförvaltningen med vad det innebär om Malmö stad tar ett större ansvar för Malmö Ridklubb och Örestads Ryttarsällskap. Stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, gatukontoret och miljöförvaltningen har arbetat med att ta fram nya lokaliseringsalternativ. Fritidsförvaltningen har varit mer eller mindre delaktiga i dessa arbetsgrupper, hållit i de gemensamma mötena inom projektgruppen och mötena med föreningarna, sammanställt materialet samt arbetat fram utredningens resonemang och ställningstagande. Arbetsgrupperna har redovisat på gemensamma möten och hela projektgruppen har varit delaktig i efterföljande diskussioner. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 3 I samband med att utredningen startade har en dialog med samorganisationen Malmö Ridföreningarnas Centralorganisation (MRCO) skett. Ett flertal dialogmöten under tidperioden mars 2010 – juni 2011 har bidragit med värdefull information och ett par ställningstagande har gemensamt arbetats fram. Ett exempel på ett sådant ställningstagande är ”princip för en ridanläggning”. Fritidsförvaltningen har under sommaren träffat Malmö Ridklubb och Örestads Ryttarsällskap var för sig för att diskutera på vilket sätt kommunen kan ta ett större ansvar för dessa ridanläggningar. DISPOSITION Utredningen är disponerad så att projektdirektivets olika mål presenteras i tre olika delutredningar. Tanken är att respektive delutredning kan användas var för sig. Bakgrund I bakgrunden presenteras generell bakgrundsinformation, beskrivningar och vissa grundläggande resonemang vilka vidareutvecklas i de olika kapitlen. Här förs också ett resonemang kring frågan om privathästar på en kommunal anläggning vilket vidareutvecklas i delutredning 3. Delutredning 1: Lokalisering Delutredning 1 har under våren varit ute på remiss och presenteras här igen med synpunkter och vissa justeringar med anledning av resmissvaren. I Lokaliseringsdelen presenteras förslag på lokalisering av de två ridföreningar vilka idag hyr anläggningar av annan part än Malmö Stad och vars anläggningar har stora problem med underhåll. Här presenteras också förslaget på var den femte framtida anläggningen ska ligga. I delutredning 1 presenteras: • Förslag på lokalisering för Malmö Civila Ryttare förening (MCR). • Förslag på lokalisering för Klagshamns Ryttarför ening (KRF). • Förslag på en lokalisering av en ny ridskolean läggning De delutredningar som inte tidigare presenterats är: Delutredning 2: Ny ridskoleanläggning I delutredning 2 beskrivs hur ”en princip för en ridskoleanläggning” bör se ut. Denna är framtagen i dialog med bland annat MRCO (Malmö Ridföreningarnas Centralorganisation). Kostnader för att bygga/ hyra en ny anläggning samt projektering av en ny anläggning presenteras såväl som ritningar, kostnader och hyreskostnader för en ny ridskoleanläggning. 4 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Delutredning 3: Konsekvensanalys vilken belyser vad det innebär om Malmö stad tar ett större ansvar för mark och byggnader? I delutredning 3 presenteras en konsekvensanalys som belyser vad det innebär om Malmö stad tar ett större ansvar för mark och byggnader (ej drift och skötsel) avseende Malmö Ridklubb (MR) och Örestads Ryttarsällskap (ÖRS) anläggningar. Resonemanget kring privathästar vidareutecklas i denna delen. Bakgrund Nedan beskrivs ridskolor och ridsporten generellt, men även i jämförelse med andra idrotter på ett nationellt plan. Beskrivning och jämförelser görs också över hur bidragen fördelas mellan ridning och ishockey inom Malmö Stad. Ridskolor Ridskolorna i Sverige är unika. Det kommunala stödet har medfört att idrotten blivit en breddsport i Sverige. Det finns inte i något annat land den möjligheten för allmänheten att lära sig rida på som erbjuds i den svenska ridskolan. Ridskolan fyller en funktion både som utbildningsanläggning i samklang med naturen och som mötesplats för barn och ungdomar. Ridsporten är en idrott som inte bara innebär ”ridlektioner” utan den inkluderar även all annan tid som spenderas på ridanläggningen. Det finns naturligtvis utövare som bara besöker ridanläggningen när det är aktuellt för ridlektioner men merparten av de aktiva barn och ungdomarna tillbringar mycket av sin fritid i stallet. Kontakten mellan människa och djur är ett särdrag för idrotten. Djuren som levande varelser har behov av daglig tillsyn med utfodring, mockning, ryktning, utegång och ridning för att må bra. Detta medför att ridföreningarna har stora krav på sig att få verksamheten att fungera som helhet. Här är den mötesplats och den ideella hjälp som barn och ungdomar ger till stor betydelse för föreningarna. Barn och ungdomar som vistas mycket tillsammans med hästarna lär sig ledarskap, respekt och mod. Den kultur som uppstår i stallet mellan barnen och ungdomarna är lärande och relationsutvecklande. Här kan en fritidsledare vara den motpol som kan behövas för att skapa en mer lärande miljö för barnen och ungdomarna än om de själva hanterar relationerna sinsemellan. Det är ovanligt att det finns tillgång till fritidsledare i ridföreningarna men det finns på ett fåtal platser i landet. Ett exempel på detta är Lund Civila Ryttarförening som har en anställd fritidsledare som driver Fritidsklubben. Fritidsklubben har öppet vardagar mellan 13.30 - 18.00 (utökat under loven) och verksamheten består av en mix mellan hästaktiviteter och ”vanlig” fritidsverksamhet. Till stor del bekostas fritidsledaren av kommunen. Ridsport i jämförelse med andra idrotter Räknat på antal sammankomster för utbetalat statligt lokalt aktivitetsstöd 2009 (LOK-stöd) är ridsporten Sveriges fjärde största ungdomsidrott efter fotboll, innebandy och ishockey. Räknat på antal utövare är ridsporten den tredje största idrotten bland tjejer efter gymnastik och fotboll. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 5 Ridsporten är en av få sporter där män och kvinnor tävlar på lika villkor och den enda olympiska gren där män och kvinnor i olika åldrar tävlar mot varandra på lika villkor. Ridning är även en aktivitet som förenar stad och land. En ridanläggning tar stora arealer i anspråk vilket innebär att ridanläggningarna ofta ligger mer perifert till stadens centrum än t.ex. ishallen eller idrottsplatsen. Fritidsförvaltningen har tittat närmare på hur det ser ut i Malmö och vilka idrotter som har varit mest aktiva under perioden 2002-2008 och registrerats inom RF:s LOK-stödsregister. De största idrotterna utifrån antal deltagartillfällen är fotboll följt av ridning, simning och ishockey. När det gäller procentuell fördelning av deltagartillfällen för flickor är fotbollen störst med 27%, följt av ridning 26%, simning 13% och gymnastik 13%. För pojkar är fotbollen också störst med 59%, följt av ishockey 11%, simning 11%, tennis 11% och basket 11%. Den procentuella fördelningen av deltagartillfällen för pojkar på ridning är 1 %, gymnastik 1 % och friidrott 1 %. Riksidrottsförbundet genomförde 2009 en undersökning i syfte att mäta kostnaderna för barns idrottande i Sverige när det gäller tio av de vanligaste idrotterna. De idrotter som undersöktes var ishockey, ridsport, innebandy, basket, gymnastik, friidrott, simning, golf, tennis och fotboll. Resultatet visar att de idrotter som kostar mest är ishockey och ridsport. Totalkostnaden per år för ishockey är 10 740 kr och för ridsport 10 405 kr. De billigaste idrotterna är gymnastik (2 360 kr), golf (3 500 kr) och fotboll (3 700 kr). Den dyraste avgiften tas ut inom ridsport, följt av tennis. På utrustningssidan är ishockey den dyraste idrotten, följt av ridsport, innebandy, golf och friidrott. Kostnaden för resor är störst inom ishockey följt av friidrott. En ishockeyspelare lägger totalt ner 10 740 kr per år i avgifter, utrustning, resor och övriga kostnader. Den största utgiftsposten för ishockeyspelare är resor, där man årligen lägger ner 4 000 kr. Efter resor går en del till utrustning (2 500 kr/år) och avgifter (2 100 kr/år). En ridsportare lägger totalt ner 10 405 kr per år i avgifter, utrustning, resor och på övriga kostnader. Den största utgiftsposten för ridsportare är avgifter, där man årligen lägger ner 6 488 kr/år. Efter avgifter går en del till resor (1 800 kr/år) och utrustning (1 000 kr/år). Med anledning av att ridning och ishockey har de högsta totalkostnaderna görs nedan en jämförelse av de båda sporterna inom Malmö Stad. Medlemmar Tabellen nedan visar att det totalt finns fler medlemmar i Malmö stads registrerade ridföreningar än vad det finns i ishockeyföreningarna. Båda sporterna är stora ungdomsidrotter där majoriteten av medlemmarna är under 25 år. TABELL 1 Antal medlemmar i ridföreningar och ishockeyföreningar som är registrerade i Malmö Medlemmar Totalt Medlemmar 4-25 år (%) Totalt kvinnor i % Klagshamns Ryttarförening 549 371 (67%) 81 % Malmö Civila Ryttareförening 829 468 (56%) 87 % Malmö Ridklubb 981 575 (59%) 89 % Örestads Ryttarsällskap 690 448 (64%) 92 % 3 049 1 862 (61 %) ca 87 % Idrottsklubben Pantern 692 483 (70%) 23 % Limhamn Limburners HC 357 268 (75%) 9% Malmö Redhawks 238 131 (55%) 10 % TOTALT ISHOCKEY 1 287 882 (66 %) ca 14 % RIDSPORT1 TOTALT RIDSPORT ISHOCKEY 1. Uppgifterna för ridningen är från 2010, medan de för ishockeyn är från 2009. Generellt är det ingen större skillnad från de båda åren och då vikten av att ha de senaste uppgifterna från ridningen prioriteras är uppgifterna från olika år. 6 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Aktivitetsbidrag och anläggningsstöd Anläggningsstöd För att föreningarna ska kunna hålla nere kostnaderna för utövarna är såväl det kontanta bidragen som anläggningsstödet av stor vikt för ridföreningarna. Kontantstödet från kommunerna i Skåne varierar stort, men Malmö stad är den kommun som ger mest i kontantstöd till idrotten. Totalt fick ridföreningarna under 2010 ett anläggningsstöd på ca 3,8 mkr. Bidragsmässigt får ridföreningarna därmed ett högre stöd än ishockey. Ishockeyföreningarna får inget verksamhets- eller lokalkostnadsbidrag och inga subventioner för hyror. Dock upplåts anläggningar till både fotbolls- och ishockeyföreningar utan några kostnader till föreningarna enligt 0-taxan.2 Malmö stad står även för drift, skötsel och underhåll på dessa anläggningar. För alla de anläggningar som föreningarna kan hyra av fritidsförvaltningen ingår drifts- och personalkostnader. En beräkning visar att den totala lokalsubvention för alla föreningar, som hyr av fritidsförvaltningen, uppgår till ca 160 mkr.3 Aktivitetsbidrag Tabellen nedan beskriver det aktivitetsbidrag som ridföreningarna och ishockeyföreningarna fått från Malmö stad under 2010. Tabell 2 Det aktivitetsstöd som ridföreningarna och ishockeyföreningarna erhållit 2010. AKTIVITETSBIDRAG RIDSPORT Klagshamns Ryttarförening 58 234 Malmö Civila Ryttareförening 74 560 Malmö Ridklubb 117 634 Örestads Ryttarsällskap 65 274 TOTALT RIDSPORT 315 702 AKTIVITETSBIDRAG ISHOCKEY Idrottsklubben Pantern 58 003 Limhamn Limeburners HC 64 625 Malmö Redhawks 59 950 TOTALT ISHOCKEY 182 578 1972 fastställde kommunfullmäktige att Malmö stad ska äga eller hyra ridföreningarnas lokaler och att fastighetsnämnden (idag tekniska nämnden) sedan via fritidsnämnden upplåter dessa till ridklubbarna. Den som äger ska underhålla om annat inte överenskommit och uppföljningen ansvarar ägaren för. Ridföreningarna får så kallat verksamhetsbidrag till hyror och arrende och lokalkostnadsbidrag som baseras på dels hur många bidragsberättigade medlemmar föreningen har och dels på hur många aktiviteter föreningen genomfört i egen lokal.4 Några av ridföreningarna får också hyressubventioner. Verksamhetsbidraget är större för KRF och MCR eftersom de arrenderar sina anläggningar från externa parter, medan MR och ÖRS erhåller subventioner på sin hyra. Ridföreningarna får också lokalkostnadsbidrag som baseras dels på hur många bidragsberättigade medlemmar föreningen har och dels på hur många aktiviteter som föreningen genomfört i egen lokal. Lokalkostnadsbidrag är avsett att underlätta för föreningar att hyra lämpliga kontors- eller verksamhetslokaler för barn- och ungdomsverksamhet samt för personer med funktionsnedsättning. Bidraget utgår med maximalt 75% av godkända hyreskostnader. Som godkända hyreskostnader räknas hyra, värme, el och städning. 2. Malmö stad har sedan 1972 nolltaxa på en stor del av de anläggningar som ägs av kommunen. Nolltaxa innebär att registrerade föreningars barn- och ungdomsverksamhet är kostnadsfri i fritidsförvaltningens bokningsbara anläggningar. 3. Hämtat från utredningen ”Fritidsnämndens stöd till lokaler för föreningsverksamhet, 2011-01-27. 4. Ridföreningarna har fått verksamhetsbidrag som är till hyror och arrende sedan beslut i kommunfullmäktige 1972 då ridföreningarna erhöll kompletterande bidrag för sina mark- och lokalkostnader efter en bestämd procentsats (60 %). Vid tillämpningen av bidragsnormerna skulle bidrag inte utgå för hästar i kommersiellt syfte. Däremot borde det tillåtas att en medlem i ridklubben får ha egen häst i klubbens stall. Prissättningen bör ske i samråd med fritidsnämnden som också erhåller full insyn i kostnaderna. Fritidsnämnden beslutade 1995 om ett högsta bidragsbelopp avseende lokalkostnadsbidraget till Malmö Ridklubb och Örestads Ryttaresällskap till högst 700 000 kr per år och förening. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 7 Föreningar som äger sin lokal får även medräkna vatten, sotning, sophantering, fastighetsförsäkring och räntor på fastighetslån. Bidrag utgår ej till lokaler på idrottsanläggningar, skolor, fritidsgårdar eller andra anläggningar som subventioneras av kommunen. Eventuella uthyrningsintäkter för lokalen ska redovisas och räknas från ansökt belopp. När det gäller ridföreningarna upplåts ridanläggningar till subventionerade kostnader medan driften och det inre underhållet sköts av föreningarna. Det är svårt att ge en exakt summa på vad drift och inre underhåll kostar ridföreningarna men det extra stöd som de erhåller från kommunen är inte tillräckligt för att en bra standard ska kunna hållas på dessa anläggningar. Ridföreningarna grunduppdrag är att bedriva ridskola vilket också innebär att kompetensen inom föreningen är mer fokuserade på att bedriva verksamhet än på fastighetsskötsel/ underhåll. Tabell 3 Bidrag och anläggningsstöd för ridföreningarna under 2010 Verksamhets- Lokalkostnadsbidrag bidrag (medlem) Lokalkostnadsbidrag (aktivitet i egen lokal) Subventioner Totalt för hyra KRF 600 000 12 474 123 669 - 736 143 MCR 850 000 15 741 138 666 - 1 004 407 MR 500 000 19 041 222 556 370 000 1 111 597 ÖRS 520 000 12 573 124 356 350 000 1 006 929 3 859 076 8 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Privathästar Denna utredning fokuserar på ridanläggningar där ridskoleverksamhet bedrivs. På dagens ridskoleanläggningar finns även privat/medlemsägda hästar uppstallade. Utredningen vill belysa detta faktum utifrån likställighetsprincipen. En central frågeställning är om en kommun kan äga en anläggning där privatpersoner uppstalla sina privatahästar? Frågan berör två av målen i direktivet; kostnaden för att bygga en ny ridskoleanläggning och vad det skulle innebära om Malmö stad tar ett större ansvar för mark och byggnader. Tabellen nedan beskriver förhållandet mellan ridskolehästar och privathästar hos ridklubbarna i Malmö. Tabell 4 Antalet stallplatser, ridskolehästar och privathästar på ridföreningarna i Malmö KRF MCR MR ÖRS Antal stallplatser 90 75 74 63 Ridskolehästar 48 40 48 41 Privata hästar 11 25 26 20 Privathästar är idag en naturlig del av ridskolan. I dialog med MRCO har det framkommit att det för föreningarna är viktigt att de har möjlighet att erbjuda sina medlemmar uppstallning av deras hästar. MRCO anser att de privata hästarna genererar ett stort socialt värde, de är förebilder för ridskoleeleverna och fungerar som mentorer för de yngre och mindre erfarna ryttarna i föreningen. För att kunna dra nytta av all samlad erfarenhet och bidra till en bra sammanhållning i föreningen är det önskvärt att det finns möjlighet att stalla upp sin häst på sin gamla ridskola. Det är även bra marknadsföring av ridskolan när privatryttarna är ute och tävlar för föreningen, samtidigt som många av privatryttarna är engagerade i olika sektioner och tävlingsverksamheten på föreningen. En annan fördel för föreningarna med uppstallade privathästar är att när eleverna tar steget upp till egen häst har de möjlighet att stanna kvar inom föreningen. Hästarna är levande varelser som behöver daglig omvårdnad och tillsyn. Inom ridsporten är den ”egna hästen” en dröm för många och att ha en av ridskolans hästar som ”sin” sköthäst alternativt vara medryttare/ skötare på en privathäst är en del av utvecklingen för aktiva inom ridsporten. De fyra ridföreningar skiljer sig åt i hur mycket hyra de tar för uppstallningen av privathästar och vad som ingår i uppstallningen (t.ex. foder, utfodring, lämning och hämtning i hage samt tillgången till ridhus). Hos samtliga föreningar ingår dock inte mockning och skötsel av hästarna i uppstallningsavgiften. Enligt uppgifter från ridföreningarna i Malmö ger uppstallningen i bästa fall ett litet överskott vilket går tillbaka till barn- och ungdomsverksamheten. Det kan uppstå konflikter mellan ridskolan, föreningen och de privata hästägarna om ridhustider, hagtider och träningsmöjligheter. För att öka intäkterna till ridföreningen kan det vara lockande att hyra ut ridhusen till privata ryttare. Det sker dock på bekostnad av den egna ridskoleverksamheten. Till exempel kan föreningen arrangera ”prova på ridning” för att attrahera nybörjare, detta förläggs med fördel på helgerna vilket är samma tid som privata hästägarna oftast önskar träningstid. Tabell 4 Detta ingår i uppstallningen av privathästarna på ridanläggningarna i Malmö RIDFÖRENING Antal privathästar Årshyra/box per häst Foder Utfodring Lämning i hage Hämtning i hage Tillgång till ridhus KRF 11 14 300 Nej Morgon och lunch Ja Nej 5 timmar/ vecka MCR 25 42 000 Ja Ja Ja Ja Ja MR 26 26 400 Nej Vardagar Vardagar Vardagar Ja ÖRS 20 36 000 Ja Ja Vardagar Vardagar Ja Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 9 RIDKLUBBARNA I MALMÖ KLAGSHAMNS RYTTARFÖRENING Nedan beskrivs de fyra berörda ridföreningarna avseende verksamhet, organisation och ekonomi. Informationen kommer från föreningarna själva samt årsredovisningar. Verksamhet Tabellen nedan visar ridklubbarnas ridtimmar i jämförelse med antalet ridskolehästar. Tabell 6 Antal ridtimmar/uppsittningar hos ridföreningarna i Malmö KRF MCR MR ÖRS Ridskolehästar 48 40 48 41 Ridtimmar6 totalt per år 23 500 25 850 30 240 25 380 Varav barn och ungdomar 77% 71% 72% 64% Uppsittningar/ år och häst 489 646 630 619 6. Definition ridtimmar: Antal ridlektioner/vecka x 47 veckor x genomsnitt antal ridande/lektionstimme. Normalvärdet för antal ridtimmar/år och häst är 600 uppsittningar/år och häst. Malmö stads ridskolor har som visas i tabellen ovan 40 hästar eller mer och de flesta har drygt 600 uppsittningar/år/häst. Antalet ridtimmar för en häst kan variera kraftigt. Hur många ridtimmar en ridskolehäst kan gå beror på många olika faktorer och det finns begränsningar i hur många timmar ridskolehästarna får gå på lektion. Dessa begränsningar är individuella för varje häst men den övre gränsen för antal uppsittningar/häst är 2,4/dag. Under 25 år har Klagshamns Ryttarförening sin verksamhet förlagd till den gamla cementfabriken på Klagshamnsudden. Hela anläggningen byggdes om under 1986 med hjälp av ideella krafter. KRF:s verksamhet är i första hand att bedriva ridskoleverksamhet, men är också en mötesplats för alla som är intresserade av hästar. Ridskoleverksamheten bedrivs under alla årstider till största delen utomhus. Föreningen bedriver också tävlingsverksamhet och alla som vill tävla får möjlighet att låna hästar och tävla för klubben. KRF ska vara ett stöd för de barn och ungdomar som väljer att rida och/eller vistas på anläggningen. Betydelsen av att finnas med i ett sammanhang och gemenskap har hjälpt många barn med speciella behov att må bättre och få växa. Alla ska kunna känna sig trygga med att vistas i stallet varje dag. Det är en känd och trygg miljö, där barnen kan vara sig själva, vara aktiva och röra på sig. KRF har engagerat sig i olika projekt som idrottslyftet och andra samarbetsparter för att få barn att finna glädjen i att möta djur och natur på nära håll. Närmast ligger ett projekt tillsammans med Röda Korset i Malmö, som syftar till att hjälpa familjer som lever med svåra upplevelser från världens krigszoner, till positiva upplevelser i en annan miljö. Det är ett pilotprojekt som efter utvärdering kommer att utvecklas tillsammans med flera olika parter. Organisation KRF drivs sedan 2007 av en ideell förening som ansvarar för all barn- och ungdomsverksamhet. Under 2007 skrevs ett avtal mellan KRF och Stall Spader ESS (SSE). Avtalet innebär att föreningen driver den största delen av barn- och ungdomsverksamheten medan företaget driver vuxenverksamheten. KRF äger själv endast ett fåtal hästar, övriga ponnyer och stora hästar för ridskoleverksamheten hyrs av Stall Spader Ess (SSE). KRF står för alla kostnader, exklusive de kostnader som tillhör ägandeskapet av hästarna. KRF bär kostnaderna för löpande verksamhet, personal, maskiner, strö och gödsel. SSE är ansvarig för att det finns utrustning och material för alla hästarna och står för kostnaderna för veterinärvård, vaccinationer, hovslagare, försäkringar av djuren, samt allt kraftfoder. Anställd personal på KRF är 9 heltidsanställda, av dessa är 1,5 konsulenttjänster och 4-5 lönebidragsanställda. Anläggningens ägar- och driftförhållande Klagshamns Ryttarförening (KRF) hyr den gamla cementfabriken på Klagshamnsudden utav PEAB. Föreningen står för hyra av lokalerna, drift och underhåll samt försäkring av dessa. PEAB garanterar inte säkerheten i den gamla cementfabriken på lång sikt, 2-4 år. Detta innebär att en lösning på anläggningsproblematiken behöver en långsiktig lösning till 2011-2012. 10 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Ekonomi Organisation För år 2008 uppvisade föreningen ett negativt resultat om 515 tkr. Genom ökade intäkter och sänkta kostnader under 2009 lyckades föreningen förändra sin ekonomiska situation och uppvisade ett positivt resultat om 419 tkr för år 2009 och 91 tkr för 2010. Det egna kapitalet uppgick till 174 tkr per 2010-12-31. Kassalikviditeten, d.v.s. förmågan att betala sina skulder när de förfaller till betalning, uppgick till 110 % per 2010-12-31. Anläggningstillgångarna är låga (86 tkr) eftersom föreningen hyr anläggningen av PEAB. Koncernen MCR består av en ideell förening Malmö Civila Ryttareförening, MCRs Ridhusförening ekonomisk förening u.p.a. (MCRR) och aktiebolaget MCR. Den ideella föreningen MCR äger i sin helhet MCRR och 100% av aktierna i MCR AB. Aktiebolaget äger hästarna och bedriver ridskoleverksamheten, samt äger 42,5 % av aktierna i Falsterbo Horse Show. Anställd personal på MCR är 9 heltidsanställda, av dessa är 1,5 konsulenttjänster och 1-2 lönebidragsanställda. Lånebild Föreningens långfristiga skulder uppgick till 12 tkr per 2010-12-31. MALMÖ CIVILA RYTTAREFÖRENING Verksamhet Malmö Civila Ryttareförening bildades 1925 och har sin verksamhet förlagd till Jägersro Trav och galoppanläggning. I MCR:s verksamhet har det alltid ingått en ridskola där man får den första grundläggande ridutbildningen. Ridskolan har som ett första mål att ge eleverna teoretiska och praktiska ridkunskaper i och hur man hantera hästar på ett säkert självständigt sett i olika miljöer, delta i lättare tävlingar, utridningar etc. i grupp eller enskilt. MCR har en bred tävlingsverksamhet med tävlingsryttare med internationella meriter med bl.a. Olympiska medaljer. MCR är även en av de ledande ridsportsklubbarna i landet när det gäller tävlingsarrangemang (Falsterbo Horse Show). Anläggningens ägar- och driftförhållande Malmö Civila Ryttareförening (MCR) skrev 2008 under ett nytt hyresavtal för ridhuset med Jägersro Trav och galopp (JTG) som löper ut 2012-12-31. Malmö stad avrådde föreningen att skriva under avtalet, eftersom hyran var marknadsbaserad trots att statusbesiktning och tillsynsprotokoll visade på stora brister. Avtalet är upprättat så att de brister i lokalen som finns till huvudsak vilar på föreningen att åtgärda. Stallbyggnaden uppfördes 1958 av Hugo Åberg och Ingvar Wehtje och köptes av MCR som ägde byggnaden fram till 1968 då den köptes av Skånska Travsällskapet. MCR tecknade då ett avtal som löper fram till den 31 december 2017. Det andra ridhuset 19 x 26 m ägs av MCR och uppfördes år 2000. Ridhuset ägs av MCR AB och hyrs av den ideella föreningen MCR. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 11 Ekonomi Organisation MCR har den lägsta nettoomsättningen av de kartlagda ridföreningarna. Detta beror på den omstrukturering MRC genomförde under 2007 och 2008, vilket innebar att verksamhet överfördes till det helägda bolaget MCR AB. Resultatet för år 2009 uppgick till 464 tkr och det egna kapitalet till 1 069 tkr per 2009-12-31. Föreningens betalningsförmåga är mycket god, kassalikviditeten uppgick till 613 % per 2009-12-31. Anläggningstillgångarna uppgick till 1 781 tkr. Malmö Ridklubb är en ideell organisation. Föreningen är utformad så att under styrelsen arbetar en anställd verksamhetschef som ansvarar för den totala verksamheten på klubben, en ridskolechef som ansvarar för ridskolan, en kanslichef (klubbens konsulent) som ansvarar för den administrativa funktionen samt en anläggnings/stallchef som ansvarar för anläggningens skötsel. Anställd personal på MR är 12 st, plus minst 12 timanställda instruktörer av dessa är 2 konsulenttjänster och 5-6 lönebidragsanställda. Lånebild Föreningen erhöll 1986 ett ränte- och amorteringsfritt lån om 600 tkr av Malmö stad. Därutöver har föreningen ett banklån om 1600 tkr, för vilket Malmö stad har gått i borgen för. Detta lån har lagts om under 2010 och har en amorteringstakt på 100 tkr per år. Anläggningens ägar- och driftförhållande MALMÖ RIDKLUBB Malmö stad äger Hyllie Boställe som förvaltas av fastighetskontoret. Fritidsförvaltningen hyr anläggningen av fastighetskontoret. Hyllie Boställe upplåtes till MR utan kostnad. Fastighetskontoret ansvarar för der yttre underhållet på de byggnader som de äger, medan MR står för det inre underhållet. De två största ridhusen ägs av föreningen. Verksamhet Ekonomi Malmö Ridklubb bildades 1920 och har sin verksamhet förlagd till Hyllie Boställe. MR driver en omfattande ridskoleverksamhet för alla åldrar, inkluderande en speciell handikappverksamhet, samt tävlar såväl med lag som individuellt. Inom MR finns även en mycket framgångsrik voltigegrupp samt en husargrupp. Malmö Ridklubb har också ett samarbete med Malmö Praktiska Gymnasiums Naturbruksprogram med inriktning mot hästskötarexamen. Föreningen bedriver tävlingsverksamhet från klubbnivå till regionala i dressyr, hoppning för såväl ponnyer som hästar. MRs nettoomsättning uppgick till 9 053 tkr för år 2009. Resultatet var negativt -82 tkr, vilket det även var för år 2008 (-146 tkr). Föreningens egna kapital är negativt -196 tkr. Föreningens likvida situation är ansträngd. I bokslut 2009 uppgick de kortfristiga skulderna till 2 920 tkr medan omsättningstillgångarna uppgick endast till 1 461 tkr. Kassalikviditeten per 2009-12-31 uppgick till 37 %. Anläggningstillgångarna är störst hos MR av de kartlagda ridföreningarna och uppgick till 3 046 per 2009-12-31. 12 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Lånebild Organisation MRs långfristiga skulder uppgick till 1 782 tkr per 20912-31, varav 1 000 tkr avser ett kommunalt ränte- och amorteringsfritt lån. Sedan finns det lån om 637 tkr med Malmö stad som kreditgivare och lån om 146 tkr med bank som kreditgivare. Det senare är utan kommunalt borgensåtagande. Under 2010 har MR ett nytt kommunalt lån om 1 600 tkr för att klara av en totalrenovering av ridhusets tak. Örestads Ryttaresällskap har för delar av sin verksamhet bildat ett aktiebolag Örestadsryttarnas AB (ÖRAB). Bolaget (som ägs helt av Örestads Ryttaresällskap) svarar för ridskoleverksamheten, står som ägare till ridskolehästarna. Bolaget svarar för anställningen av hälften av personalen medan föreningen svara för andra hälften av personalen. Föreningen äger ridhusen och är avtalspart i hyres- och arrendefrågor. Anställd personal på ÖRS är 4 heltidsanställda, 4 deltidsanställda, varav 4,5 konsulenttjänster, 2 heltids lönebidragsanställda, 2 deltids lönebidragsanställda och 1 deltids individuell daglig verksamhets plats. Anläggningens ägar- och driftförhållande Malmö stad äger Skogholms gård som förvaltas av fastighetskontoret. Skogholms gård upplåtes till ÖRS utan kostnad. Fastighetskontoret ansvarar för det yttre underhållet medan ÖRS står för det inre underhåller. Fastighetskontoret ansvarar för der yttre underhållet medan ÖRS står för det inre underhållet. Ekonomi ÖRS nettoomsättning uppgick till 3 438 tkr för 2009 och resultatet var 116 tkr. Året dessförinnan var resultatet negativt -139 tkr. ÖRS egna kapital var negativt, -328 tkr, per 2009-12-31. Föreningens likvida situation är dock bra utifrån att kassalikviditeten uppgick till 693 % per 2009-12-31. Lånebild ÖRS långfristiga skulder uppgick till 3 228 tkr per 200912-31, varav 1 000 tkr avser ett kommunalt ränte- och amorteringsfritt lån. Sedan finns det banklån om 2 228 tkr med Malmö stad som borgensman. Noterbart är att de långfristiga skulderna är mycket större än anläggningstillgångarna. ÖRESTADS RYTTARSÄLLSKAP Verksamhet Örestads Ryttarsällskap bildades 1964 och har sin verksamhet förlagd på Skogholms gård i Fosie industriområde. Föreningen bedriver ridskoleverksamhet för barn och vuxna i olika åldrar, samt ridning för funktionshindrade, ridterapi och voltige samt tävlingsverksamhet med hoppning, dressyr och voltige. ÖRS samarbetar även med Realgymnasiet i Malmö och deras Naturbruksprogram med inriktning mot hästhållning och som har lektioner fyra dagar i veckan. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 13 DELUTREDNING 1: LOKALISERING Utredningens uppdrag var att finna lösningar för ridsporten i den långsiktiga stadsplaneringen. Frågan har aktualiserats då två av dagens ridskoleanläggningar ägs av privata fastighetsägare och anläggningarna är i mycket dåligt skick samt att det i det pågående översiktsplanearbetet behöver reserveras mark för en framtida ridskoleanläggning. Delutredning 1: Lokalisering har varit på remiss till berörda parter och nedan presenteras en sammanställning av synpunkterna och det ställningstagande som utredningen därmed gjort gällande lokaliseringsalternativ för MCR, KRF och en ny framtida ridanläggning. Yttrandena i sin helhet går att läsa i bilaga 2. I följande kapitel presenteras förslag på: • Lokalisering för Malmö Civila Ryttareförening (MCR). MCR hyr idag sin anläggning av Jägersro Trav och Galopp (JTG). Det nuvarande hyresavtalet löper ut 2012–12–31. Hyresavtalet innebär bland annat att ansvaret för de brister som finns i anläggningen i huvudsak vilar på föreningen att åtgärda. • Lokalisering för Klagshamns Ryttarförening (KRF). KRF hyr sin anläggning av PEAB. Som fastighetsägare garanterar inte PEAB säkerheten i den gamla cement-fabriken på lång sikt, utan anser att anläggningen håller i cirka 2–4 år till. • Lokalisering för en ny framtida ridanläggning. Med anledning av det pågående arbetet med Översiktsplan 2012 behöver mark reserveras för en framtida femte ridanläggning någonstans inom kommunen. Befintliga ridanläggningars lokalisering Den geografiska placering av de ridanläggningar som i dagsläget bedriver ridskoleverksamhet i Malmö visas i kartan nedan. Malmö Civila Ryttareförening är belägen på Jägersro Travbanas område i östra Malmö. Klagshamns Ryttarförening är belägen på Klagshamnsudden i sydvästra Malmö. Malmö Ridklubb är belägen väster om Hyllievång och Örestads Ryttarsällskap är belägen i Fosie Industriområde i södra Malmö. Ridanläggningarna är geografiskt väl fördelade i kommunen. I de olika lokaliseringsförslagen som presenteras har hänsyn tagits till att behålla en god geografisk fördelning samt att låta föreningen vara kvar i ungefär samma upptagningsområde. Dock är kriteriet närhet till ridanläggning inte direkt styrande när man tittar på var respektive ridklubbs medlemmar bor. Tidigare rapporter pekar på att det snarare är föreningarnas kultur som attraherar medlemmen då samtliga föreningar attraherar medlemmar från hela Malmö. KARTA 1 Befintliga ridskoleanläggningar i Malmö. 2 • Ridanläggningar i Malmö 2011 Kriterier vid lokaliseringen av ridanläggningar När projektgruppen har bedömt olika lokaliseringsalternativ har vissa faktorer och kriterier haft särskild betydelse för val av plats. Några exempel på dessa är närhet till kollektivtrafik, möjlighet att nå det befintliga och planerade ridstigsnätet men också lagar och regler vilka reglerar bland annat skyddsavstånd till en ridanläggning. Nedan beskrivs några i korthet. Andra kriterier utredningen har beaktat vid tilltänkta placeringar är gällande detaljplan eller möjlighet att ändra detaljplan, utvecklingsmöjligheter, utrymme, omgivningens karaktär, avstånd till allmän väg, konkurrens med annan rekreationsutövning, riksintresse och naturskydd. Närhet till kollektivtrafik är viktigt för att barn och ungdomar med lätthet ska kunna ta sig till och från ridanläggningen. Det är även ur miljösynpunkt att föredra att kollektivtrafik används framför att föräldrar skjutsar sina barn med bil till ridanläggningen. KRF vill stanna kvar på Klagshamnsudden och anser inte att den bästa lokaliseringen är Naffentorp. Argumenten för en lokalisering på udden är den geografiska placeringen, historia (25 år på udden), positiva naturvärden, samt att Naffentorp saknar 8-10 ha. Föreningen vill inte ha en ny anläggning utan vill förbättra, rusta upp och modernisera befintlig anläggning. I ridskoleutbildningen ingår det att eleverna lär sig rida ut i landskapet. För att detta ska vara möjligt är det därför viktigt att ridskolorna har tillgång till bra ridstigar i anslutning till ridanläggningen. Ett väl fungerande ridstigsnät anses vara av stor vikt för att bedriva en välfungerande och attraktiv ridskola. Ridstigsnätet utgörs huvudsakligen av gräsremsor i kanten av åkrar och i några fall av grusvägar. När det gäller att finna mark där ridstigar kan anläggas är det lätt att göra det där Malmö stad äger marken. Däremot är det mycket svårare att anlägga nya ridstigar på mark som ägs av privata markägare. Malmö Civila Ryttareförening Rekommenderat skyddsavstånd mellan en ridanläggning och bebyggelse har över tid varierat. 1989 presenterade socialstyrelsen ett förslag vilket innebar att det ska vara minst 500 meter mellan bostäder och områden med hästhållning, stall, ridstigar och liknande. SAMANSTÄLLNING AV YTTRANDEN Klagshamns Ryttarförening MCR accepterar lokaliseringsalternativet öster om Elisedalsvägen, förutsatt en placering på tomten så att bullret från motorstadion inte stör. MCR föreslår en placering längre österut eller norr om Husievägen. Minst 15 hektar bedöms som nödvändigt och och påpekar vikten av närhet till kollektivtrafik och cykelbanor. MCR behöver en snabb lösning då befintlig anläggningen är i mycket dåligt skick. Malmö Ridklubb MR förordar en placering av KRF på Klagshamnsudden och inte på Naffentorp. MR har inga synpunkter på placering av MCR. Örestads Ryttarsällskap ÖRS stöttar KRF i sin önskan om att vara kvar på Klagshamnsudden. Ser närheten mellan ÖRS och Naffentorp som negativt för ÖRS del om det på Naffentorp byggs en ny anläggning. Inga synpunkter på MCRs lokalisering. Senare publicerade studier tyder dock på att luftburna hästallergener sprids relativt kort sträcka i den yttre miljön och avtar kraftigt efter cirka 50 meter från området där hästar vistas. I vindriktningen kan dock låga halter av allergen förekomma flera hundra meter från källan. Hästhållning kan även medföra olägenheter i form av lukt (gödselhantering, ventilationsluft från stallar samt vissa fodertyper), insekter, skadedjur, buller (djurläten, fläktljud) och förorening av vattentäkter. För att hantera dessa problem arbetades det under 2007 fram en promemoria i Malmö om hästar och bebyggelse som utgick från Länsstyrelsen i Skånes rapport ”Hästar och bebyggelse” från 2004. Här framgår att avståndet mellan bebyggelse i form av bostäder, lokaler för barnomsorg och liknande till ridanläggningar med 30–100 hästar ska vara minst 200 meter, räknat från stall och gödselhantering. Avståndet till hagar och liknande ska vara 100–200 meter. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 15 HISO Stadsbyggnadsnämnden Påpekar vikten av tillgänglighet till kommunala färdmedel och att avstånden mellan ridanläggningarna och boende är tillräckliga för att undvika olägenheter för de boende. Väljer att inte kommentera de olika lokaliseringsalternativen. MCRs föreslagna placering öster om Elisedalsvägen kan i framtiden komma i konflikt med andra intressen, då den är belägen innanför yttre ringvägen. MRCO Befintlig placering och den i utredningen förslagna alternativa placeringen till KRF överensstämmer med intentionerna som finns i ÖP2012. MRCO stöttar KRF i sin önskan om att vara kvar på Klagshamnsudden och accepterar en placering enligt förslaget för MCR. När det gäller den nya femte ridanläggningen, så är SBN positiva till en placering i nordöstra Malmö, men förespråkar en placering utanför yttre ringvägen. MISO/MIP SDF Husie Beklagar att MISO/MIP, MRCO och berörda ridklubbar inte varit en aktiv del i utredningsarbetet. MCRs lokalisering öster om Elisedalsvägen är bra förutsatt att bullernivåerna hålls inom föreskrivna gränsvärden för människor och djur. Förordar alternativ med en placering öster om Elisedalsvägen, men eventuella problem med buller från motorstadion behöver utredas. Påpekar vikten av att det även finns möjligheter att uppstalla privathästar. Positiva till en placering vid Ängshög för den framtida nya ridanläggningen. När det gäller KRFs lokalisering så förespråkar föreningen i första hand Klagshamnsudden. Alternativet Naffentorp är inte en acceptabel lösning medan föreningen kan tänka sig alternativet på Sjötorp. Miljönämnden Miljönämnden ställer sig bakom utredningen i sin helhet. Anser att lokaliseringsalternativen utgör en bra kompromiss mellan närhet till boende samt kollektivtrafik och respekt för skyddsavstånd. SDF Limhamn/Bunkeflo Förespråkar en lokalisering av KRF i Klagshamn, med beaktande av naturvärdena på Klagshamnsudden. Tekniskanämnden För MCR förordas alternativet med placering på Jägersro trav & galopps område, men det föreslagna alternativet öster om Elisedalsvägen kan också vara av intresse. Lokalisering av KRF förordas vid Naffentorp, men alternativet på Klagshamnsudden är också fullt möjligt. Tävlingar bör förläggas på Limhamnsfältet. När det gäller placeringen av en ny framtida ridanläggning så förordar TN Ängshög. Jägersro trav & galopp AB JTG har inga krav på placering av MCR, men alternativ öster om Elisedalsvägen eller en placering på JTGs område är bättre än de andra. Detta då samarbete mellan JTG och MCR kan fortsätta i båda dessa alternativ. Räddningstjänsten Syd Lokaliseringsalternativet för KRF i Naffentorp är i närheten av Yttre Ringvägen som utgör transportled för farligt gods. Beroende på exakt placering kan detta innebära krav på riskanalys för att utreda att acceptabla risknivåer uppnås. De som valt att inte svara på remissen är: Södra Sallerups Ryttarförening, Peab och Länsstyrelsen i Skåne. 16 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 FÖRSLAG TILL LOKALISERING AV MALMÖ CIVILA RYTTAREFÖRENING (MCR) FÖRSLAG TILL LOKALISERING AV KLAGSHAMNS RYTTARFÖRENING (KRF) Det lokaliseringsförslag som utredningen anser är det bästa för MCR är i Husie öster om Elisedalsvägen. MCR flyttar öster om Elisedalsvägen och norr om Motorstadion/BMX-banan. Marken ägs av Malmö stad, det finns goda möjligheter att utveckla ridanläggningen och skyddsavståndet till närmsta bebyggelse är 300–500 meter. I östra Malmö finns ett omfattande ridstigsnät som är lätt att utöka då marken till stor del ägs av Malmö stad. Från den föreslagna lokaliseringen kan det befintliga ridstigsnätet nås via två tunnlar under Yttre Ringvägen. Avståndet till kollektivtrafik är ca 1 kilometer. För att buller från motorstadion inte ska påverka ridanläggningen behöver detta studeras närmare vid exakt placering av ridanläggningen. Det lokaliseringsförslag som utredningen anser är det bästa för KRF är Naffentorp. Fördelarna med denna lokalisering är att marken kring Naffentorp ägs av Malmö stad, ca 2 x 1 km, vilket innebär att det finns goda möjligheter att utveckla verksamheten. Utredningen menar således att tillgänglig yta på Naffentorp möter KRF:s behov, en åsikt som skiljer sig från KRF:s åsikt, se bilaga 2. Det finns redan goda ridstigsmöjligheter och via en gång-, cykel- och ridtunnel under Yttre Ringvägen nås ett ridstigsystem i Hyllie. Västra delen av ridstigssystemet ligger i grönstråk, medan den östra delen i framtiden kommer att försvinna när Hyllie planeras vidare och byggs ut. Malmö stad äger mycket mark kring Naffentorp vilket ökar möjligheten att anlägga nya ridstigar där. Det är nära till Malmös tätort och Naffentorp har kollektivtrafik med hög turtäthet i Svågertorp. Avståndet till bostadsbebyggelse är ca 600 meter. Föreslagen lokalisering Ett nytt läge öster om Elisedalsvägen, är enligt utredningen den bästa lokaliseringen för MCR med anledning av möjligheterna till att utveckla anläggningen, skyddsavstånd samt det befintliga ridstigsnätet. Föreslagen lokalsiering Ett läge i Naffentorp är enligt utredningen den bästa lokaliseringen för Klagshamns Ryttarförening. Där finns utrymme att utveckla verksamheten, närhet till befintligt ridstigsnät och kollektivtrafik. Utredningen har dock förståelse för att föreningen redan aviserat att de önskar vara kvar på Klagshamnsudden då den verksamhet som bedrivs i dagsläget är hårt knuten till den möjlighet till uteritt som ges där. Om KRF kommer överens med PEAB om att stanna på Klagshamnsudden så har utredningen ingenting emot det. Ur ett för kommunen kostnadseffektivt perspektiv förordar dock utredning Naffentorp alternativet och tror och hoppas att de möjligheter som ges till uteritt med anledning av ridstignätet kompenserar något. KARTA 2 Befintliga ridanläggningar och föreslagen ny lokalisering av Malmö Civila Ryttareföreningen. KARTA 3 Befintlig ridanläggning och föreslagen ny lokalisering av Klagshamns Ryttarförening. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 17 FÖRSLAG TILL LOKALISERING AV EN NY RIDANLÄGGNING Att etablera en helt ny femte ridanläggning ligger ganska långt fram i tiden; 10–20 år eller mer, men i det pågående översiktsarbetet behöver 4-6 hektar mark reserveras, så att hänsyn tas till den ridanläggningen som kommer att behövas när Malmö växer. Det lokaliseringsförslag som utredningen anser är det bästa är i Ängshög öster om Toftanäs. Fördelen med denna lokalisering är att marken ägs av Malmö stad och att det i dagsläget inte finns någon annan ridanläggning i nordöstra Malmö. Avståndet till framtida bostadsbebyggelse blir ca 100 meter, vilket är på gränsen till acceptabelt. Därför blir utformningen av anläggningen (ex gödselhantering) av stor vikt. Ängshög ligger i anslutning till ett planerat öst-västligt grönstråk, och en ridanläggning kan förbättra detta stråk. En ny förbindelse österut under Yttre Ringvägen krävs för att nå det vittförgrenade ridstigsnätet i östra Malmö. Lämpligt läge kan vara i det grönstråk med förslagen tunnel under Yttre Ringvägen som redovisas i Malmös gällande översiktsplan. Föreslagen lokalsiering Ett läge i Ängshög, är enligt utredningen den bästa lokaliseringen för en ny femte ridanläggning. Dels för att det är önskvärt att tillgodose även nordöstra delen av Malmö med en ridanläggning och dels för att det kommer att ligga nära redan befintligt ridstigsnät. Kollektivtrafiken bör även i en framtid vara väl tillgodosedd, vilket är viktigt framförallt för barn och ungdomar 18 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 KARTA 4 Befintliga ridanläggningar och föreslagen ny lokalisering av en ny femte ridanläggning. SLUTSATS Klagshamns Ryttarförening och Malmö Civila Ryttareförening är i akut behov av nya ridanläggningar. Dessutom ska ett läge för en framtida anläggning ska tas fram. Kartan nedan visar den geografiska fördelningen av ridskoleanläggningar enligt utredningens förslag. Ridutredningen föreslår att: • en helt ny ridanläggning för Malmö Civila Ett första steg för att lösa lokaliseringsproblematiken är att kommunen beslutar om lokaliseringen och avsätter medel för att realisera en flytt av Malmö Civila Ryttareförening och Klagshamns Ryttarförening. Ryttareförening uppförs öster om Elisedalsvägen. • en helt ny ridanläggning för Klagshamns Ryttarförening uppförs vid Naffentorps gård. • mark reserveras för en framtida ridanläggning KARTA 5 Geografisk fördelning av ridskoleanläggningar i Malmö enligt utredningens förslag. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 19 Foto: colourbox.com vid gården Ängshög öster om Toftanäs. DELUTREDNING 2: NY RIDSKOLEANLÄGGNING I följande kapitel presenteras kostnader för att bygga och hyra en ny ridskoleanläggning. Malmö Civila Ryttareförening (MCR) hyr sin anläggning av Jägersro Trav och Galopp (JTG). Det nuvarande hyresavtalet löper ut 2012-12-31. Hyresavtalet innebär att ansvaret för att åtgärda de brister som finns i anläggningen i huvudsak vilar på föreningen. Klagshamns Ryttarförening (KRF) hyr sin anläggning av PEAB. Som fastighetsägare garanterar inte PEAB säkerheten i den gamla cementfabriken på lång sikt, utan anser att anläggningen håller i cirka 2-4 år till. Detta innebär att en lösning på föreningarnas anläggningsproblematik brådskar. Då det eventuellt kan bli aktuellt att bygga nya ridanläggningar för MCR och KRF har utredningen tagit fram kostnaderna för att bygga och hyra en ny ridanläggning. ”En princip för en ridanläggning”, bilaga 3, arbetades fram tillsammans med MRCO som ett underlag för att ta fram kostnaderna för en kommande nybyggd ridskoleanläggning. Målet med en princip för en ridanläggning var att den skulle vara generell och i alla delar beskriva de ytor som behövs för att bedriva en ridskola. Principen för en ridanläggning skulle också ta höjd för gällande regler inom bygg, tillgänglighetsanpassning, arbetsmiljö och djurhållning. 20 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Det bör påpekas att principen för en ridanläggning är generell och tillgodoser inte den föreningsunika verksamheten. Alternativet att projektera en föreningsunik ridanläggning för berörda föreningar på en plats vilken inte är beslutad har inte varit aktuellt, då Malmö stad ännu inte beslutat om hur finansieringen av en ny anläggning ska se ut. När beslut är tagna i lokaliseringsfrågan och medel är anslagna kan den slutgiltiga projekteringen ta sin början utifrån de förutsättningar som gäller för respektive förening och plats. Malmös ridklubbar har idag ca 40-50 ridskolehästar vardera. Antalet hästar påverkar inte bara antalet stallplatser utan också hur många ridhus som krävs för att effektivt kunna bedriva ridundervisning. Därför togs två olika storleksalternativ fram för att tydligt belysa kostnaderna. Principen för en ridanläggning delades upp i en så kallad basanläggning för 40 hästar och en utökad för 60 hästar. Ridskolorna arrangerar tävlingar på olika nivåer vilket ställer andra krav på exempelvis ridhus, parkering och utomhusytor. Med anledning av detta togs även ett tävlingsalternativ med som ett separat tillägg. Det är inte tänkt att tävlingsalternativet ska byggas vid varje ridskola utan denna anläggning kan med fördel samutnyttjas av ridklubbarna. BESKRIVNING AV EN PRINCIP FÖR EN RIDANLÄGGNING Kalkylen är utförd för en ridanläggning med 40 hästar. För en ridanläggning med 60 hästar kan kostnaden uppskattas proportionellt. Principen för ridanläggningen består av ett antal fristående byggnadskroppar placerade på en fiktiv tomt. Varje byggnadskropp har kostnadsberäknats separat, men i praktiken kommer en eller flera byggnadskroppar att sammankopplas. Den eventuella besparingen som kan göras med tanke på detta bedöms som marginell eftersom kostnaden för t ex brandceller tillkommer. Relationen mellan byggnadsmaterial och låga drift- och underhållskostnader är linjär. Byggnadsmaterial är valda med hänsyn till en rimlig byggkostnad samt rimliga drift- och underhållskostnader. Kvalitet byggnader Byggnaderna för administration, lada, stall och servicestall uppförs av beständiga material med en avskrivningstid på 33 år. Ridhuset uppförs av stålstomme och plåt. med hänsyn till den hårdare belastningen vid verksamhetsutövandet beräknas en avskrivningstid på 20 år. Underhåll och drift Fastighetsägaren står för det utvändiga planerade underhållet på byggnaderna och ledningar förlagda i marken. Driftkostnaderna för marken är uppdelad på hagar och övriga ytor. Under övriga ytor ryms p-platser och tillfarter. Det ingår försäkrings- och administrationskostnader i hyreskalkylen. Hyresgästen svarar för byggnadernas löpande drift. Kostnaderna för långtidsplanerat underhåll ligger på en lägre nivå än vad sedvanliga byggnader gör då det endast finns ett fåtal installationer som kräver underhåll. Dock med undantag för servicebyggnaden och servicestallet som har en normal byggnadsstandard. Invändigt underhåll av ytskikt samt markunderhåll svarar hyresgästen för. Kostnaderna för VA-underhåll och pliktiga myndighetsbesiktningar ligger också under denna post. Tävlingsalternativet Ridskoleanläggningen som tagits fram är en principanläggning avsedd för 40 hästar, i ordinärt boxstall med två ridhus. För att kunna hålla tävlingar på anläggningen har även kostnader för detta tagits fram. I ett första skede kan en renodlad ridskoleanläggning med ett markbehov på 4,5 hektar inklusive byggnader byggas, vilket hyresberäkningen grundas på, för att vid ett senare tillfälle bygga till tävlingsdelarna som består av dressyrdomarbås och domartorn. Det som måste beaktas vid en eventuell utökning är att säkra möjligheten att utöka markytan med 0,5 hektar. Därför är valet av lokaliseringen av ridanläggningen en viktig aspekt att ta hänsyn till. När det gäller tävlingsalternativet tillkommer ytterligare en utomhusridbana med måtten 30 x 70, dressyrbås och domartorn samt utökad parkering på 3 000 m². BOXSTALL KONTRA LÖSDRIFT Principen för en ridanläggning begränsades till ett traditionellt stall med boxplatser. Ett modernare alternativ till det traditionella boxstallet är en lösning med utegång så kallad lösdrift. Vid lösdrift hålls hästarna i huvudsak utomhus och byggnader såsom ligghall och utfodringshall ger hästarna väderskydd vid vila respektive foderupptag. De olika stallformerna traditionellt boxstall respektive lösdrift har sina för- och nackdelar. Boxstall kontra lösdrift har också diskuterats med MRCO och inom MRCO går åsikter isär om vilket alternativ som är mest optimalt. Enligt nya djurskyddsbestämmelser ska alla hästar dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Detta sker automatiskt vid lösdriftsalternativet medan hästar i traditionellt boxstall måste tas ut i rasthagar varje dag för att uppfylla bestämmelserna. Eftersom hästarna vistas ute i princip dygnet runt året runt väcktes också frågan kring hästarnas säkerhet då obehöriga betydligt enklare kan ta sig in i hagarna än i stallen. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 21 En fördel med lösdrift är att arbetsbelastningen på personalen (och även kostnaderna för personal) minskas genom att underlätta vissa moment och att andra moment bortrationaliseras. Även i ett traditionellt stall med boxar finns det olika nivåer på mekanisering av gödseloch foderhanteringen vilket också påverkar investeringskostnaden och arbetsbelastningen på personalen. LÖSDRIFT UR ETT RIDSKOLEPERSPEKTIV Ur ett ridskoleperspektiv är lösdrift enligt utredningen inte att rekommendera. Hästarna kan av säkerhetsskäl inte hämtas i hagen av ridskolelever utan måste hämtas in av personal. Hästarna sköts i lösdriftsalternativet i separata skötselboxar dit de leds från rasthagen av utbildad personal. Skaderisken är större vid lösdriftsalternativet framförallt vid byte av hästar i gruppen och kräver försiktig tillvänjning av nya hästar i gruppen. Hästarna får mer vinterpäls vid lösdrift, vilket medför att de svettas mer under arbete och kan kräva täcke för att minska vinterpälsens tjocklek och längd. Möjligheten för ridskoleelever att spontant vara tillsammans med hästarna är starkt begränsad i lösdriftalternativet. Svenska Ridsporförbundet har under 2010 tagit fram riktlinjer för ridskoleverksamheten i skriften ”Framtidens Ridskola”. Här betonas att det ställs speciella krav på ridanläggningar där ridskoleverksamhet bedrivs med tanke på elevernas säkerhet. Det ska vara lätt att överblicka verksamheten och utredningen anser att lösdrift med tillhörande skötselplatser inte är lämpliga för ridskoleverksamhet då det innebär en alltför självständig hantering av hästarna. Kalkyl lösdrift Kalkylen för lösdriftsalternativet har baserats på den traditionella anläggningen som därefter modifierats för att belysa vad ett lösdriftsalternativ med datoriserade foderstationer och skötselstall kan kosta. 22 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Mikael Ventorp från Hushållningssällskapet – HIR Malmöhus anlitades för att ta fram generella kostnader för boxstall och lösdrift vilket redovisades i Underlag för ridskolor i Malmö kommun - tre principer för ridskoleanläggningar. Då det behövdes fördjupade studier vad gäller kostnaderna arbetade Mikael Ventorp tillsammans med stadsfastigheter och fastighetskontoret fram rambeskrivningar på typlösningar för en ridskola i Malmö stad (”Typlösning Ridskola Malmö Stad Rambeskrivning av Michael Ventorp, Hushållningssällskapet – HIR Malmöhus, 16 juli 2010”, bilaga 4 och ”Typlösning Ridskola Malmö Stad kompletterande rambeskrivning med tillhörande ritningar Lösdriftsanläggning av Michael Ventorp, Hushållningssällskapet - HIR Malmöhus, 15 september 2010”, bilaga 5). De senare rambeskrivningarna har legat till grund för den kalkyl som serviceförvaltningen fick i uppdrag att ta fram för principen för en ridanläggning. Referensobjekt för framtagande av kalkylen har varit Lunds kommun, Sätra ridanläggning, Eslövs ridklubb, privat ridanläggning i Räng sand samt Bollerup och Kalmar hästsportklubbar. Kalkylen utgår från oktober 2010 som basmånad och alla kostnader är +/- 20%. +/-20% kan tyckas i mesta laget men den vid tillfället rådande konjunkturen påverkar också kostnadsläget. I lösdriftsalternativet utgår kalkylen från ett stall med 40 hästar. I lösdriftsalternativet ökar markkostnaderna eftersom det krävs ett mycket tåligt underlag som kan nyttjas året runt och kostnader för skötselspiltstall, ligghall och väderskydd tillkommer. Detta medför att alternativet med lösdrift är ungefär 10 % dyrare i investeringskostnad än vad som redovisas nedan för en traditionell ridanläggning med boxstallar. Hyresberäkningen medför att lösdriftsalternativet är ca 7 % dyrare att hyra än boxstallsalternativet. Den ökade kostnaden som lösdrift medför och de säkerhetskrav som Svenska Ridsportsförbundet ställer på ridskoleverksamhet innebär att Malmö stad förordar att boxstallar byggs i en ny ridskoleanläggning. RIDANLÄGGNING – TRADITIONELL MED BOXPLATSER Foderlada Ytan på marken beräknas till 39 408 m² (ca 4 ha) exklusive byggnader, varav 5 000 m² avser tillfart samt med en byggnadsyta (BTA) på ca 5 500 m². Nedan presenteras de olika anläggningsdelarna, ritningarna finns i bilaga 6. Foderladan är på 425 m² och består av en platta på mark med stålstomme, ytterväggar av oisolerade betongelement till en höjd av 2,7 m däröver TRP-plåt och stålreglar. Taket är av fibercement. Byggnaden är inte uppvärmd och ventilationen består av självdrag. Stallbyggnader Maskinhall Stallen består av ett stall med plats 20 stora hästar (400 m²) och ett stall med plats för 20 ponnyer (340 m²). Boxplatserna är utrustade för delvis mekaniserad utgödsling då det är möjligt att öppna fronten. Byggnadskonstruktionen består av en platta på mark, bärande ytterväggar i prefabricerad betong (sandwichelement), uppstolpade trätakstolar, taket är av oisolerad fibercement. Ventilationen är växthusventilation d.v.s. självdrag. Stallbyggnaderna är inte uppvärmd men installationer för vatten och avlopp ingår. Maskinhallen är på 106 m² och består av en platta på mark med stålstomme, ytterväggar av oisolerade betongelement till en höjd av 2,7 m däröver TRP-plåt och stålreglar. Taket är av fibercement. Byggnaden är inte uppvärmd och ventilation saknas. Här finns ingen oljeavskiljare. Servicestall Servicestallet är på 167 m² och är ett mindre stall med spiltor för hovslagare, veterinär och för skötsel/uppstallning av två hästar samt sadelkammare. Här finns mekanisk ventilation och uppvärmning, i övrigt som de andra stallbyggnaderna. Ridhus Det större ridhuset är på 2 106 m² och har manegemåtten 30 x 60 meter. Detta ridhus är anpassat för att kunna användas vid nationella tävlingar i hoppning. Ridhuset har en läktare på ena kortsidan och en på ena långsidan med total läktarkapacitet på ca 500 sittande åskådare. Läktaren är tillgänglighetsanpassad och nås via ramp. Det mindre ridhuset är på 1 259 m² och har manegemåtten 24 x 42 meter. Det lilla ridhuset har en läktarkapacitet för 100 sittande eller 200 stående åskådare. Läktaren är tillgänglighetsanpassat och nås via lyftbord. Båda ridhusen är försedda med förrådsrum till hinder, bommar etc. Ridhusens konstruktion består av en stålstomme som står på plintar, under läktaren är det platta på marken, ytskiktet består av spån eller flis. Ytterväggarna är oisolerade betongelement till en höjd av 2,7 m däröver TRP-plåt och stålreglar, taket är oisolerat fibercement. Ventilationen är växthusventilation d.v.s. självdrag. Förutom domarbåset är ridhusen ouppvärmda. Ridbanan har bevattningsanläggning. Gödselvagnshus Två gödselvagnshus med totalyta på 92 m² med elevator som förflyttar gödseln från stallet till gödselvagnshuset. Gödselvagnshuset består av betongkonstruktion med stålstomme, ytterväggar av oisolerade betongelement till en höjd av 2,7 m däröver TRP-plåt och stålreglar. Taket är av fibercement. Mark Kalkylen förutsätter att terrängen är plan och enbart schakt för överbyggnad ingår. I markarbeten ingår fyra allväderspaddockar med grus, samkross, geotextil och dräneringsrör i rörgravar, fyra gräspaddockar som sås in med hästbetesgräs på befintlig mark samt en utomhusridbana med måtten 22 x 60 m. Utomhusridbanan består av flera olika lager där det längst ner finns dräneringsgravar som täcks med väggmatta, samkross (eller makadam), väggmatta igen, stenmjöl och slutligen sand i olika kornstorlekar (enligt ”Bygga för häst” av Svenska Ridsport Förbundet). Staket runt utomhusridbanan och stängsel till allväderspaddockarna och gräspaddockarna ingår. Parkering med grus 1000 m², tillfart, kommunikationsytor inom området och utvändig belysning samt anslutningsavgifter till vatten, el, gas eller fjärrvärme ingår också. Övrigt Elinstallationer ingår. Administrationsbyggnad Administrationsbyggnaden är på 250 m² med entré, reception, café, undervisningslokal, omklädnadsrum, personalutrymmen, förråd och skåprum. Administrationsbyggnadens grund är en platta på mark, golvet är plastmatta och klinker. Konstruktionen består av en stålstomme med ett bjälklag av prefabricerad betong, ytterväggarna består av TRP-plåt med fuktspärr, isolering mellan stålreglar. Taket består av sandwichpanel (plåt – isolering – plåt). Byggnaden är uppvärmd med mekanisk ventilation och här är indraget vatten och avlopp. Det finns kök för enklare servering och utrymningstrappa från plan 2. I WC finns kakel på väggarna. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 23 Slutsatser Den ökade kostnad som lösdrift medför och de säkerhetskrav som Svenska Ridsportsförbundet ställer på ridskoleverksamhet innebär att Malmö stad förordar att boxstallar byggs i en ny ridanläggning. Tabell 7 ”Princip för en ridskoleanläggning” tar hänsyn till de ytbehov en ridskola har och de ytbehov som de i dagsläget gällande reglerna inom bygg, tillgänglighetsanpassning, arbetsmiljö och djurhållning kräver. Principen för ridskoleanläggningen är generell och tillgodoser inte den föreningsunika verksamheten. Stall (20 hästar) 4 475 000 Stall (20 ponny) 4 150 000 Ridhus (stora) 11 227 000 Ridhus (lilla) 7 227 000 Servicestall 2 655 000 Adm. byggnad 6 031 000 Foderlada 2 483 000 Maskinhall 871 000 Gödselvagnshus 975 000 Mark 15 906 000 I kalkylen ingår inte kostnader för maskiner och utrustning för att driva anläggningen. Dessa har tagits fram men då de befintliga ridanläggningarna eventuellt redan har dessa och att de kan tas med till en ny ridanläggning så bedöms denna kostnad som mindre. I det fall en ny ridanläggning ska anläggas måste befintliga förhållanden sammanställas för att få fram den kostnad som gäller i det specifika fallet. När beslut är tagna i lokaliseringsfrågan och medel är anslagna kan den slutgiltiga projekteringen ta sin början utifrån de förutsättningar som gäller för respektive förening och plats. Ridanläggning – traditionellt boxstall Utifrån de förutsättningar som har legat till grund har kostnaderna för bygg- och markanläggning räknats fram. Hyresberäkningen är baserad på en ridanläggning bestående av 2 stallar á 20 hästar, skötselstall, två ridhus, administrationsbyggnad, foderlada, maskinhall, gödselvagnshus (BTA drygt 5000 m2) och mark (4 hektar, exklusive byggnader) till en investeringskostnad av 56 mkr. I detta alternativ finns det delvis mekaniserade boxdörrar och ett gödselvagnshus med elevator för att underlätta gödselhanteringen. Kalkylen utgår från oktober 2010 som basmånad och alla kostnader är +/- 20 %. 24 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Investeringskostnad för en ny ridanläggning Investeringskostnad 56 000 000 Investeringskostnaden utgör den största delen av hyreskostnaden. Övriga poster som påverkar hyran är drift, underhåll och markarrende. I hyran ingår utvändigt planerat underhåll av byggnaderna samt underhåll av VS och el installationer. I hyran ingår inte kostnader för vatten, el, gas, fjärrvärme, sophämtning, snöskottning, underhåll av vitvaror, underhåll av invändiga ytskikt, moms, fastighetsskatt, markskötsel och skadegörelse. Hyresnivån uppgår till ca 4,4 mkr/år. Tävlingsalternativet Tävlingsalternativets hyresberäkning baseras på tilläggsinvesteringar i form av dressyrdomartorn, domartorn samt mark (0,5 hektar) till en investeringskostnad av 4,5 mkr. För tävlingsalternativet tillkommer en hyreskostnad på drygt 0,3 mkr, vilket ger en hyra på ca 4,7 mkr/år. Delutredning 3: Vad det innebär om Malmö stad tar ett större ansvar för mark och byggnader I följande kapitel presenteras vad det innebär om Malmö stad tar ett större ansvar för mark och byggnader (ej drift och skötsel) avseende Malmö Ridklubbs (MR) och Örestads Ryttaresällskaps (ÖRS) anläggningar. Malmö Ridklubbs anläggning och Örestads Ryttaresällskaps anläggning är i stort behov av upprustning, samtidigt som nya riktlinjer i Djurskyddslagen och nya arbetsmiljöbestämmelser innebär att förändringar kommer att behövas på anläggningarna. Underhållplaner har tagits fram på både Malmö Ridklubbs anläggning och på Örestads Ryttaresällskaps anläggning av Anders Granlund från EVU Energi & VVS Utveckling AB. Underhållsplanerna togs fram under juni 2010 och ligger till grund för den kostnadsberäkning som är utförda på de olika anläggningarna. Från den 1 augusti 2010 ska hästar dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Detta ska huvudsakligen ske i beteshage eller rasthage. Boxväggar eller boxdörrar ska utformas så att hästarnas sociala behov tillgodoses. De nya arbetsmiljöbestämmelserna föreskriver bland annat att det ska finnas särskilda hovslagarplatser och att djuren ska kunna fixeras vid veterinärbehandling (tvångs-/behandlingsspilta). För att anpassa Malmö Ridklubbs anläggning och Örestads Ryttaresällskaps anläggning till de nya reglerna har Mikael Venntorp från Hushållningssällskapet – HIR Malmöhus tagit fram utredningen ”Ombyggnad Ridskolor Malmö stad, Malmö Ridklubb, Örestads Ryttaresällskap, 27 oktober 2010”, Bilaga 6. Denna har legat till grund för delutredning 3. Den 1 augusti 2007 började merparten av bestämmelserna i en ny djurskydds¬föreskrift (DFS 2007:6) för hästar att gälla. I nybyggda stallutrymmen som ska användas för hästens dygnsvila ska hästar hållas i box eller ligghall. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 25 HYLLIE BOSTÄLLE - MALMÖ RIDKLUBB Nuvarande ägar- och driftförhållande Malmö Ridklubb har sin verksamhet förlagd till Hyllie boställe. Anläggningens totala area är på ca 5,1 ha. Malmö stad äger Hyllie Boställe som förvaltas av fastighetskontoret. Hyllie boställe upplåts till MR utan kostnad. Fastighetskontoret som upplåter anläggningen till fritidsförvaltningen, står för det yttre underhållet medan fritidsförvaltningen står för det inre underhållet. I fritidsförvaltningens avtal med MR ansvarar föreningarna för det inre underhållet. De två största ridhusen (E och F) ägs av föreningen. Underhåll av anläggningarna I samband med denna utredning har en underhållsbesiktning utförts på både de byggnader som kommunen äger och på föreningens byggnader. Denna visar på ett eftersatt underhåll för samtliga byggnader. De största bristerna avser det inre underhållet av kommunens byggnader och underhållet på föreningens byggnader. En underhållsplan för anläggningarna har upprättats på basis av besiktningen. I upprättad underhållsplan för Hyllie boställe är huvuddelen av de åtgärder som är upptagna för år 2011 att betrakta som eftersatt underhåll. Några av bristerna har åtgärdats sedan underhållsbesiktningen utfördes. Kostnaden för att åtgärda kvarstående brister uppgår till 2,5 mkr. Övriga upptagna brister under år 2011, som inte är rena underhållsbrister utan snarare förbättringar betraktas, som investeringar och är i följande beaktade under rubriken ”Om- och nybyggnation pga nya bestämmelser”. Under den kommande 9-årsperioden behövs totalt ca 3,9 mkr för att underhålla Malmö Ridklubbs anläggning. Här ingår kostnader för underhåll av mark, fasader, fönster, yttertak, installationer, inre underhåll och gemensamheter. Den årliga genomsnittkostnaden för underhåll är ca 434 tkr. Figur 1: Flygfoto över Malmö Ridklubb med dess byggnader. 26 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Tabell 9 9-årig underhållsplan för Malmö Ridklubbs anläggning i tkr. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt 234 0 364 78 372 104 56 267 2 428 3 903 Om- och nybyggnation pga nya bestämmelser För att antalet ridskolehästar (idag 48 st) skall vara intakt krävs det förutom ombyggnaden av spiltor till boxar, att en avdelning för privathästar byggs om för ridskolans hästar. På så sätt minskas antalet boxplatser för privathästar med 9 st. Det innebär att föreningen får plats med sina 48 ridskolehästar och att det finns kvar 17 boxplatser som kan användas till privathästar. Totalt finns det efter ombyggnation plats för 65 hästar. Andra brister som anläggningen har och som delvis kan förklaras av verksamhetens gradvisa tillväxt är att det inte finns särskilt utrymme för hovslagare, det saknas möjlighet att byta om och duscha för medlemmarna och som helhet är antalet toaletter för litet. Vidare finns behov av spolspilta inomhus, garage för traktor samt lagringsutrymme för hindermaterial mm. Ovan nämnda faciliteter kan inte inrymmas i befintliga byggnader utan föreslås placeras dels i en ny byggnad där det idag finns ett enklare skjul som avses rivas, dels i en ny mindre byggnad norr om logen (det mindre ridhuset). De sammanlagda ny- och ombyggnadskostnaderna för Hyllie boställe kalkyleras till 3,9 mkr. Den årliga tilläggshyran för ovanstående förbättringsåtgärder beräknas uppgå till 0,4 mkr. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 27 SKOGSHOLMS GÅRD - ÖRESTADS RYTTARESÄLLSKAP Nuvarande ägar- och driftförhållande Örestads Ryttaresällskap har sin verksamhet förlagd på Skogholms gård i Fosie industriområde. Anläggningens totala area är på ca 4,8 ha, utöver dessa arrenderar ÖRS ca 22 ha åkermark i anslutning till anläggningen. Figur 2 Malmö stad äger Skogholms gård som förvaltas av fastighetskontoret. Skogholms gård upplåts till ÖRS utan kostnad. Fastighetskontoret som upplåter anläggningen till fritidsförvaltningen, står för det yttre underhållet medan fritidsförvaltningen står för det inre underhållet. I fritidsförvaltningens avtal med ÖRS ansvarar föreningarna för det inre underhållet. Inom anläggningen finns två ridhus (A1 och A3) som föreningen äger. Även cafeteriabyggnaden (A2) ägs av föreningen. Resterande byggnader tillhör kommunen. Flygfoto över Örestads Ryttaresällskap med dess byggnader. Figur 3 Flygfoto över dem mark som Örestads Ryttaresällskap arrenderar från fastighetskontoret. 28 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Underhåll av anläggningarna I samband med denna utredning har en underhållsbesiktning utförts på både de byggnader som kommunen äger och på föreningens byggnader. Denna visar på ett eftersatt underhåll för samtliga byggnader. De största bristerna avser det inre underhållet av kommunens byggnader och underhållet på föreningens byggnader. En underhållsplan för anläggningarna har upprättats på basis av besiktningen. I upprättad underhållsplan för Skogholms gård är de åtgärder som är upptagna år 2011 att betrakta som eftersatt underhåll och kostnaderna för att åtgärda dem uppgår till ca 1,3 mkr. I detta belopp ingår eftersatt markunderhåll avseende 15 800 m² allväderspaddockar på ej dränerad lerjord som behöver åtgärdas. Under den kommande 9-årsperioden behövs totalt ca 4,1 mkr för att underhålla Örestads Ryttaresällskaps anläggning. Här ingår kostnader för underhåll av mark, fasader, fönster, yttertak, installationer, inre underhåll och gemensamheter. Den årliga genomsnittkostnaden för underhåll är ca 462 tkr. Tabell 10 9-årig underhållsplan för Örestads Ryttaresällskaps anläggning i tkr. 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt 381 0 172 51 26 428 60 33 3 008 4 159 Om- och nybyggnation pga nya bestämmelser I stallbyggnaderna C1 och C2 behöver spiltorna byggas om till boxplatser för ridskolehästarna. I stallbyggnaden C2 finns det även 7 boxplatser som för närvarande används till privathästar. Denna stalldel kan användas till ridskolehästar, stallgången är dock ca 10 cm för smal för att säkerheten ska vara optimal. Det finns högre krav på utrymme i ett ridskolestall än i ett privathäststall. De andra privathäststallarna som finns i byggnad B, med 7 boxplatser och i byggnad D, med 4 boxplatser, är däremot alldeles för trånga för att kunna användas till ridskolehästar. De 6 uteboxplatserna används till privathästar (uteboxplatserna är placerade i anslutning till byggnad C1). Varje uteboxplats är en egen avskild enhet. Svenska ridsportförbundet avråder från att ha ridskolehästar i uteboxar då det är mycket svårt att ha översyn över dessa. Det är inte heller bra att ha ridskolehästar utspridda i många olika stallbyggnader då det är svårt att överblicka alla byggnader. Förutom ombyggnaden av stallarna behövs en ny byggnad för spolspilta, hovslagarplats och förråd. Här finns också möjlighet att bygga ett nytt stall med förslagsvis 14 stallplatser. Då behöver inte de 7 stallplatserna i byggnad C2 där stallgången är för smal för ridskolehästar användas. Tillsammans med ombyggnaden av stallarna kalkyleras de sammanlagda förbättringsåtgärderna uppgå till 3,2 mkr. Ombyggnationen av befintliga stallar uppgår till en kostnad på ca 2 mkr och den nya stallbyggnaden bedöms kosta ca 1,2 mkr. Den årliga tilläggshyran för ovanstående förbättringsåtgärder beräknas uppgå till 0,3 mkr. Tilläggshyran kan reduceras med 35 tkr om de sju stallplatserna i byggnad C 2 används till ridskolehästar, vilket innebär att den nya stallbyggnaden kan vara mindre.. Idag har ÖRS 41 ridskolehästar i byggnad C1 och C2 och efter ombyggnationen av dessa stallar till boxstallar kommer det att få plats med 34 hästar. Det behövs med andra ord plats för 7 ridskolehästar till. För närvarande finns det 20 privathästar uppstallade på ÖRS och efter ombyggnationen av stallarna finns det plats för 17 privathästar. Totalt finns det efter ombyggnationen plats för 51 hästar. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 29 UPPDELNING AV ANLÄGGNINGSANSVARET KONSEKVENSANALYS I dagsläget vilar ansvaret tungt på föreningarna att hantera både den tekniska driften och underhållet av anläggningarna samt den dagliga skötseln av både anläggning och hästar. Ridföreningarnas kärnkompetens är att bedriva ridskola och inte fastighetsskötsel och underhåll vilket framgår med önskvärd tydlighet i det eftersatta underhållet på både Hyllie boställe och på Skogsholms gård. Övertagande av föreningarnas byggnader En ny gränsdragning mellan teknisk drift och daglig skötsel föreslås. Modellen som förslås är i grova drag. Om kommunen väljer att ta ett större ansvar liknande övriga fritidsanläggningar behöver en mer detaljerad gränsdragnignslista arbetas fram. En gränsdragning föreslås enligt följande: Planerat underhåll och teknisk drift Malmö stad ansvarar för det planerade underhållet och den tekniska driften av anläggningen. Med teknisk drift menas t.ex. att lokaler och vatten håller rätt temperatur, filterbyte i ventilationsanläggning. Föreningen har dock en tillsynsskyldighet. Det kan vara lämpligt att föreningarna har ansvar för underhållet av invändiga ytskikt. Daglig skötsel Med daglig skötsel menas skötsel av hästar, mockning, harvning av manege, klippning av gräs, gödselhantering, städning och småreparationer. Den dagliga skötseln sköts av föreningen. Ridsporten har förhållandevis höga verksamhetskostnader, framförallt kopplade till hästhållningen. Exempelvis uppgick Malmö ridklubbs kostnad för gödselhantering (exkl personalinsatser) till 258 tkr för år 2010. Media Utredningen föreslår att kostnadsansvaret för media (förbrukning av el, vatten och värme) förändras och ligger på kommunen. Då får fastighetsägaren (kommunen) incitament för att genomföra hållbara investeringar. Föreningarna har inte förutsättningar att genomföra sådana investeringar. Dessutom blir ridsportens förutsättningar mer likställt med andra sporter. Mediakostnaden uppgår i nuläget till 300-400 tkr per anläggning. 30 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Om kommunen övertar de byggnader som föreningarna äger idag och ansvarar för hela anläggningen enligt ovanstående förslag innebär det att kommunen tar på sig ett omfattande ekonomiskt åtagande utöver vad kommunen har i nuläget. Samtidigt reduceras föreningarnas åtaganden och därmed reduceras även deras driftkostnader. Därför föreslår utredningen att föreningarna överlåter sina byggnader till kommunen utan att kommunen erlägger någon köpeskilling. För föreningarnas del innebär förslaget att de ska hantera befintliga lån och bokfört anläggningsvärde för de aktuella byggnaderna. Malmö Ridklubb Malmö Ridklubbs låneskulder för föreningens byggnader på Hyllie boställe uppgick till 3 067 tkr per 201012-31, varav 1 000 tkr avser ett kommunalt ränte- och amorteringsfritt lån. Även för resterande lån om 2 067 tkr är Malmö stad kreditgivare. Vid ett kommunalt övertagande av föreningens byggnader avskriver kommunen föreningens ränte- och amorteringsfria lån om 1 000 tkr. Under 2010 beviljades MR ett kommunalt lån för totalrenovering av det ena ridhusets tak. Detta är ett lån till en nödvändig underhållsåtgärd och avser inte någon byggnadsinvestering. Då utredningen föreslår att det är kommunen som står för underhållet av ridanläggningarna finner utredningen att MR inte bör belastas med kostnader för detta lån när byggnaden har övergått till kommunen. Utredningen föreslår därför att fritidsnämnden beviljar MR ett särskilt bidrag under 2011 för att kunna lösa det aktuella lånet, som per 2010-12-31 uppgick till 1 480 tkr. MR kommer således att ha kvar att hantera ett lån om 587 tkr (minus 2011 års amorteringar). Deras likvida situation tillåter knappast att de löser lånet per 201112-31 utan de får fortsätta att betala av på lånet. Detta borde vara möjligt med tanke på att föreningen slipper framtida underhållskostnader och mediakostnader. MR har även att hantera sitt bokförda anläggningsvärde för byggnaderna som överlåtes till kommunen. De aktuella anläggningstillgångarna per 2010-12-31 uppgick till 1 716 tkr. Örestads Ryttaresällskap Örestads Ryttaresällskaps låneskulder för föreningens byggnader på Skogholms gård uppgick till 3 125 tkr per 2010-12-31, varav 1 000 tkr avser ett kommunalt ränte- och amorteringsfritt lån. Resterande 2 125 tkr avser lån hos Sparbanken Syd med Malmö stad som borgensman. Vid ett kommunalt övertagande av föreningens byggnader avskriver kommunen föreningens ränte- och amorteringsfria lån om 1 000 tkr. ÖRS kommer således att ha kvar att hantera lån om 2 125 tkr (minus 2011 års amorteringar). Föreningens likvida situation är god. Omsättningstillgångarna och de kortfristiga skulderna per 2010-12-31 uppgick till 3 060 tkr respektive 354 tkr, vilket innebär att kassalikviditeten per 2010-12-31 uppgick till 865 %. Har ÖRS inte möjlighet att lösa hela lånet per 2011-12-31 får föreningen fortsätta att ha en årlig ränte- och amorteringskostnad. Detta borde vara möjligt med tanke på att föreningen slipper framtida underhållskostnader och mediakostnader. ÖRS har inget bokfört anläggningsvärde för de aktuella byggnaderna. Noterbart är att föreningen har skrivit av anläggningstillgångarna i relativt snabb takt medan amorteringstakten på lånen har varit lägre. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna är gjorda ur ett Malmö stad perspektiv och ställning har inte tagits till hur förvaltarskap, kostnader och hyror fördelas internt mellan olika förvaltningar inom Malmö stad. Utredningen har därmed inte tagit ställning eller resonerat kring konsekvenserna kring hur en förändrad hyresmodell påverkar kommunen internt. För att åtgärda det eftersatta underhållet vid anläggningarna behöver kommunen avsätta 3,8 Mkr ur de kommuncentrala medel som finns för extraordinärt underhåll. Nödvändiga ny- och ombyggnationer förutsätter att fastighetskontoret kan erhålla en investeringslikvid om 7,1 Mkr. Detta kommer sedan innebära en tillkommande hyra för fritidsförvaltningen. Fritidsnämnden måste rikta ett särskillt bidrag om 1,4 mkr till Malmö Ridklubb för att föreningen skall kunna lösa sitt lån för takrenovering av det ena ridhuset. Tillkommande årliga driftkostnader beräknas till 2 mkr enligt följande: Årlig underhållskostnad 0,9 mkr Mediakostnad 0,8 mkr Tilläggshyra för ny- och ombyggnation 0,7 mkr Reducerat lokalkostadsbidrag -0,4 mkr Fastighetskontoret har tagit fram en ny hyra för Hyllie boställe och Skogholms gård enligt en hyresberäkningsmodell som liknar den Stadsfastigheter använder för idrottsanläggningar. DEn nya hyran inkluderar, förutom nämnda tillkommande driftkostnader om 2,4 mkr, intern markupplåtelseavgift, utrymme för reinvestering och utökat underhållsansvar för mark. DEn nya hyran uppgår till 4,5 mkr, vilket ska jämföras med nuvarande hyra om 0,7 mkr. Fritidsnämnden har erhållit en utökning av budgetramen med 2 Mkr för ridsporten till år 2011. Budgetramen för år 2012 har utökats med ytterligare 2,1 Mkr för ridsporten. I nuläget erhåller Malmö ridklubb och Örestads ryttaresällskap driftbidrag motsvarande 500 tkr respektive 520 tkr. Med tanke på att kommunen föreslås ta ett större ekonomiskt ansvar för ridanläggningarna bör dessa bidrag ses över. Ovanstående kalkyler kan påverkas av beslut om begränsad uppstallning av privathästar vid ridanlägg- Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 31 RIDSKOLEHÄSTAR OCH PRIVATHÄSTAR Stockholm Enligt ovanstående förslag föreslås att kommunen tar över de byggnader som Malmö Ridklubb och Örestads Ryttaresällskap äger och kommunen tar över ansvaret för hela ridskoleanläggningen enligt föreslagen gränsdragning. Då det på dagens ridanläggningar även finns privat/medlemsägda hästar är en central frågeställning om en kommun kan äga en anläggning där privatpersoner kan hyra en del för att uppstalla privatägda hästar? Utredningen har tittat närmare på hur Lunds kommun och Stockholms stad har hanterat frågan om privathästar på kommunala ridanläggningar. Stockholm stad har en uttalad jämställdhetssatsning inom idrotten d.v.s. lika mycket resurser skall fördelas till tjejidrott som till killidrott. Killidrotten har länge haft nolltaxa med gratis eller hårt subventionerade isbanor, låg planhyra, etc. och här har Stockholm balanserat upp det genom att satsa på tjejidrotten. Då ridning fortfarande är i topp bland tjejernas idrottsutövning är det ett naturligt område att satsa på för att uppnå målet. Lund Lunds Civila Ryttarförening är den enda helt kommunala ridskolanläggningen i Lund. Här finns 32 ridskolehästar och 46 privathästar. Kommunen tog 1978 över ridanläggningen och rustade upp den på 80- och 90-talet. 1998 uppfördes ett nytt stall med 24 stallplatser för privathästar. Tanken bakom detta var bland annat att ge föreningen en bättre ekonomi genom uthyrning av 46 stallplatser till privatryttare. Den ursprungliga tanken var att föreningen skulle betala av investeringen genom olika lån, men efter ekonomiska problem skrevs 2006 ett nytt avtal som innebär att LCR betalar en hyra till kommunen. Den nya ridanläggningen som planeras för LCR innehåller ridhus, stall för 33 ridskolehästar, ridbanor, hagar och parkering. På tomten finns det plats att uppföra ytterligare stall för privathästar. 32 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 Från den 1 januari 2011 överfördes alla idrottsanläggningar som idrottsförvaltningen förvaltat till fastighetskontoret. Samtidigt infördes internhyra, vilket innebär att idrottsförvaltningen som hyresgäst betalar en självkostnadsbaserad hyra till fastighetskontoret. Hyran består av ersättning för drift och underhåll, administration samt kapitalkostnader. Syftet med internhyran har bl a varit att tydliggöra vad de olika anläggningarna kostar. Stockholms stad äger fem av ridanläggningarna i Stockholm. När det gäller förhållandet mellan ridskolehästar och privathästar på kommunala ridanläggningar så har Stockholm innan förvaltarskapet överfördes till fastighetskontoret resonerat som så att staden bygger för ridskoleverksamheten. Principen har varit att endast 10 % av hästarna på anläggningen får vara privathästar. Anledningen har varit att begränsa uppstallningen som något ridverksamhet kan ägna sig åt. Det har ändå til�låtits privathästar på anläggningarna då det finns hästar under inskolning eller på prov, samt att det är en viss frihet för instruktörer och ägare att ha sina egna hästar på anläggningen där de arbetar, vilket har bedömts som naturligt. I framtiden kan det bli så att kommunen kommer att tillåta uppstallning av fler privathästar, men att man lägger investeringsinsatsen på hyran. För närvarande ser Stockholm över hyressättning av ridanläggningarna och här kan även förhållningssättet till privathästar att ändras. Malmö SLUTSATSER I dialog med MRCO har det framkommit att det för föreningarna är viktigt att de har möjlighet att erbjuda sina medlemmar uppstallning av privathästar. MRCO anser att privathästarna genererar ett stort socialt värde, att privatryttarna är förebilder för ridskoleeleverna och fungerar som mentorer för de yngre och mindre erfarna ryttarna i föreningen. Enligt uppgifter från ridföreningarna i Malmö ger uppstallningen i bästa fall ett litet överskott vilket går tillbaka till barn- och ungdomsverksamheten. Tabellen nedan visar förhållandet mellan ridskolehästar och privathästar hos ridklubbarna i Malmö. Tabell 11 För att åtgärda det eftersatta underhållet på Hyllie boställe (Malmö Ridklubb) och Skogholms gård (Örestads Ryttaresällskap) behöver kommunen avsätta 4 mkr. De nödvändiga ny- och ombyggnationer av stallarna på båda dessa ridskoleanläggningar förutsätter att fastighetskontoret erhåller en investeringslikvid om 7,1 mkr. Detta kommer sedan att innebära en tillkommande hyra för fritidsförvaltningen. Antalet stallplatser, ridskolehästar och privathästar på ridföreningarna i Malmö stad. KRF MCR MR ÖRS Antal stallplatser 90 75 74 63 Ridskolehästar 48 40 48 41 Privathästar 11 25 26 20 Stallplatser ridskolehästar % 53 % 53 % 65 % 67 % Stallplatser privata hästar % 12 % 33 % 35 % 30 % När det gäller resonemangen om ridskolehästar och privathästar bedömer Malmö stad att uppstallning av privathästarna till viss del är naturligt i ridskoleverksamheten och en aspekt för att få ett fungerande föreningsliv på ridskolan. Däremot så är det inte förenligt att ha uppstallning på en kommunal ridanläggning i den utsträckning som sker idag. I samtliga ridklubbar förutom KRF har ca 30 procent av stallplatserna upplåtits till privathästar. I förslaget som presenterats kommer MR att få plats med ca 26 % och ÖRS 33 % privathästar. Därför föreslås en minskning av de privatuppstallade hästarna på MR med 9 hästar och på ÖRS med 3 hästar. När det gäller KRF och MCR som idag inte finns på kommunala ridanläggningar så ser kommunen det som föreningens ensak i vilken utsträckning som uppstallning till privathästar erbjuds. När kommunen däremot bygger en ny ridanläggning så kommer uppstallningen av privathästar att regleras så att maximalt 10 % av stallplatserna får erbjudas till privathästar. Detta för att föreningarna ska ha möjlighet med viss uppstallning i utbildningssyfte och att den personal som arbetar på anläggningen ska ha möjlighet att ha sina hästar på anläggningen. Detta torde också underlätta för föreningarna att få den kompetens som de önskar hos ridskolelärare och ridskolechefer. Som tidigare nämnts kan det uppstå konflikter mellan ridskolan, föreningen och de privata hästägarna om ridhustider, hagtider och träningsmöjligheter. I en stor ridklubb med många hästar måste skötseln ske rationellt och ordningsregler måste upprättas mellan föreningen och de privata hästägarna. Vid ett kommunalt övertagande av Malmö Ridklubbs byggnader avskriver kommunen föreningens ränte- och amorteringsfria lån om 1 000 tkr. Utredningen föreslår att fritidsnämnden beviljar Malmö Ridklubb ett särskilt bidrag under 2011 för att kunna lösa lånet som togs 2010 för att reparera ridhusets tak. Detta lån uppgick till 1 480 tkr per den 2010-12-31. Det lån som Malmö Ridklubb då har kvar att hantera är om 587 tkr. Malmö Ridklubbs likvida situation tillåter knappast att de löser lånet per 2011-12-31 utan de får fortsätta att betala av på lånet. Malmö Ridklubb behöver därutöver hantera sitt bokförda anläggningsvärde för byggnaderna som överlåtits till kommunen. Vid ett kommunalt övertagande av Örestads Ryttaresällskaps byggnader avskriver kommunen föreningens ränte- och amorteringsfria lån om 1 000 tkr. Det lån som Örestads Ryttarsällskap har kvar att hantera är om 2 125 tkr. Örestads Ryttaresällskaps likvida situation är god. Har Örestads Ryttaresällskap inte möjlighet att lösa hela lånet per 2011-12-31 får föreningen fortsätta att ha en årlig ränte- och amorteringskostnad. Örestads Ryttaresällskap har inget bokfört anläggningsvärde för de aktuella byggnaderna som de behöver hantera. Kommunens tillkommande drifkostnader kommer att uppgå till 2 mkr. I utredningen har frågan om en kommun kan äga en anläggning där privatpersoner kan hyra en del för att uppstalla privatägda hästar diskuterats. Det ställningstagande som utredningen gör i denna fråga är: • att i de ridskoleanläggningar som kommunen ansvarar för och upprustar till en god standard enligt de regler som finns för djurskydd och arbetsmiljö bör möjligheten att erbjuda uppstallning till privathästar för Malmö Ridklubbs del uppgå till 26 % av stallplatserna och för Örestads Ryttaresällskaps del 33 % av stallplatserna. • att i de nya ridskoleanläggningar som föreslås till Klagshamns Ryttarförening och för Malmö Civila Ryttareförening bör uppstallningen av privathästar regleras så att maximalt 10 % av stallplatserna får erbjudas till privathästar. • att ridhustider för ridskoleverksamheten ska prioriteras och att varje förening ska ha en tydlig policy med föreningens prioriteringar samt att tydliga uppstallningskontrakt ska finnas där det framgår vilka regler och rutiner som gäller mellan de privata hästägarna och föreningen. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 33 AVSLUTNING Ridskoleutredningens syfte har varit att utreda möjligheterna till att det ska finnas fem fungerande ridskoleanläggningar vilka bedriver ridskoleverksamhet och som uppfyller dagens krav på hästhållning och säkerhet. Här presenteras de slutsatser som kommit fram i de olika delutredningarna. DELUTREDNING 1 - LOKALISERING Lokaliseringsdelen presenterar förslag på lokalisering av de två ridföreningar vilka idag hyr anläggningar av annan part än Malmö Stad och vars anläggningar har stora problem med underhåll. Här presenteras också förslaget på var den femte framtida anläggningen ska ligga. Klagshamns Ryttarförening och Malmö Civila Ryttareförening är i akut behov av nya ridanläggningar. Dessutom ska ett läge för en framtida anläggning ska tas fram. Ridutredningen föreslår att: • en helt ny ridanläggning för Malmö Civila Ryttareförening uppförs öster om Elisedalsvägen. • en helt ny ridanläggning för Klagshamns Ryttarför- ening uppförs vid Naffentorps gård. • mark reserveras för en framtida ridanläggning vid gården Ängshög öster om Toftanäs. Ett första steg för att lösa lokaliseringsproblematiken är att kommunen beslutar om lokaliseringen och avsätter medel för att realisera en flytt av Malmö Civila Ryttareförening och Klagshamns Ryttarförening. 34 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 DELUTREDNING 2 - NY RIDSKOLEANLÄGGNING Den ökade kostnad som lösdrift medför och de säkerhetskrav som Svenska Ridsportsförbundet ställer på ridskoleverksamhet innebär att Malmö stad förordar att boxstallar byggs i en ny ridanläggning. I en ”Princip för en ridskoleanläggning” beskrivs hur en ridskoleanläggning bör se ut. vilket ytbehov en ridskola har samt de ytbehov som de i dagsläget gällande reglerna inom bygg, tillgänglighetsanpassning, arbetsmiljö och djurhållning kräver. Principen för ridskoleanläggningen är generell och tillgodoser inte den föreningsunika verksamheten. Tabell 12 Ridanläggning – traditionellt boxstall Utifrån de förutsättningar som har legat till grund har kostnaderna för bygg- och markanläggning räknats fram. Hyresberäkningen är baserad på en ridanläggning bestående av 2 stallar á 20 hästar, skötselstall, två ridhus, administrationsbyggnad, foderlada, maskinhall, gödselvagnshus (BTA drygt 5000 m2) och mark (4 hektar, exklusive byggnader) till en investeringskostnad av 56 mkr. I detta alternativ finns det delvis mekaniserade boxdörrar och ett gödselvagnshus med elevator för att underlätta gödselhanteringen. Kalkylen utgår från oktober 2010 som basmånad och alla kostnader är +/- 20 %. Investeringskostnaden utgör den största delen av hyreskostnaden. Övriga poster som påverkar hyran är drift, underhåll och markarrende. I hyran ingår utvändigt planerat underhåll av byggnaderna samt underhåll av VS och el installationer. I hyran ingår inte kostnader för vatten, el, gas, fjärrvärme, sophämtning, snöskottning, underhåll av vitvaror, underhåll av invändiga ytskikt, moms, fastighetsskatt, markskötsel och skadegörelse. Hyresnivån uppgår till ca 4,4 mkr/år. Investeringskostnad för en ny ridanläggning Investeringskostnad Stall (20 hästar) 4 475 000 Stall (20 ponny) 4 150 000 Ridhus (stora) 11 227 000 Ridhus (lilla) 7 227 000 Servicestall 2 655 000 Adm. byggnad 6 031 000 Foderlada 2 483 000 Maskinhall 871 000 Gödselvagnshus 975 000 Mark 15 906 000 56 000 000 Tävlingsalternativet Tävlingsalternativets hyresberäkning baseras på tilläggsinvesteringar i form av dressyrdomartorn, domartorn samt mark (0,5 hektar) till en investeringskostnad av 4,5 mkr. För tävlingsalternativet tillkommer en hyreskostnad på drygt 0,3 mkr, vilket ger en hyra på ca 4,7 mkr/år. Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 • 35 DELUTREDNING 3 - VAD DET INNEBÄR OM MALMÖ STAD TAR ETT STÖRRE ANSVAR FÖR MARK OCH BYGGNADER För att åtgärda det eftersatta underhållet på Hyllie boställe (Malmö Ridklubb) och Skogholms gård (Örestads Ryttaresällskap) behöver kommunen avsätta 4 mkr. De nödvändiga ny- och ombyggnationer av stallarna på båda dessa ridskoleanläggningar förutsätter att fastighetskontoret erhåller en investeringslikvid om 7,1 mkr. Detta kommer sedan att innebära en tillkommande hyra för fritidsförvaltningen. Vid ett kommunalt övertagande av Malmö Ridklubbs byggnader avskriver kommunen föreningens ränte- och amorteringsfria lån om 1 000 tkr. Utredningen föreslår att fritidsnämnden beviljar Malmö Ridklubb ett särskilt bidrag under 2011 för att kunna lösa lånet som togs 2010 för att reparera ridhusets tak. Detta lån uppgick till 1 480 tkr per den 2010-12-31. Det lån som Malmö Ridklubb då har kvar att hantera är om 587 tkr. Malmö Ridklubbs likvida situation tillåter knappast att de löser lånet per 2011-12-31 utan de får fortsätta att betala av på lånet. Malmö Ridklubb behöver därutöver hantera sitt bokförda anläggningsvärde för byggnaderna som överlåtits till kommunen. Vid ett kommunalt övertagande av Örestads Ryttaresällskaps byggnader bör kommunen avskria föreningens ränte- och amorteringsfria lån om 1 000 tkr. Det lån som Örestads Ryttarsällskap har kvar att hantera är om 2 125 tkr. Örestads Ryttaresällskaps likvida situation är god. Har Örestads Ryttaresällskap inte möjlighet att lösa hela lånet per 2011-12-31 får föreningen fortsätta att ha en årlig ränte- och amorteringskostnad. Örestads Ryttaresällskap har inget bokfört anläggningsvärde för de aktuella byggnaderna som de behöver hantera. 36 • Ridskoleanläggningar i Malmö 2011 I nuläget erhåller Malmö Ridklubb och Örestads Ryttaresällskap driftbidrag motsvarande 500 tkr respektive 520 tkr. Med tanke på att kommunen föreslås ta ett större ekonomiskt ansvar för ridanläggningarna bör dessa bidrag ses över. I utredningen har frågan om en kommun kan äga en anläggning där privatpersoner kan hyra en del för att uppstalla privatägda hästar diskuterats. Det ställningstagande som utredningen gör i denna fråga är: • att i de ridskoleanläggningar som kommunen ansvarar för och upprustar till en god standard enligt de regler som finns för djurskydd och arbetsmiljö bör möjligheten att erbjuda uppstallning till privathästar för Malmö Ridklubbs del uppgå till 26 % av stallplatserna och för Örestads Ryttaresällskaps del 33 % av stallplatserna. • att i de nya ridskoleanläggningar som föreslås till Klagshamns Ryttarförening och för Malmö Civila Ryttareförening bör uppstallningen av privathästar regleras så att maximalt 10 % av stallplatserna får erbjudas till privathästar. • att ridhustider för ridskoleverksamheten ska prioriteras och att varje förening ska ha en tydlig policy med föreningens prioriteringar samt att tydliga uppstallningskontrakt ska finnas där det framgår vilka regler och rutiner som gäller mellan de privata hästägarna och föreningen. BILAGOR Bilaga 1: Projektdirektiv Ridanläggningar i Malmö Bilaga 2: Yttranden över Delutredning 1: Lokalisering Bilaga 3: En princip för en ridanläggning Bilaga 4: Typlösning Ridskola Malmö stad Rambeskrivning, Michael Ventorp, Hushållningssällskapet - HIR Malmöhus, 16 juli 2010. Bilaga 5: Typlösning Ridskola Malmö stad kompletterande rambeskrivning med tillhörande ritningar Lösdriftsanläggning, Michael Ventorp, Hushållningssällskapet - HIR Malmöhus, 15 september 2010. Bilaga 6: Ombyggnad Ridskolor Malmö stad, Malmö Ridklubb, Örestads Ryttaresällskap, Michael Ventorp, Hushållningssällskapet - HIR Malmöhus, 27 oktober 2010.
© Copyright 2024