Spektrum med gaser
Syfte:
Syftet med laborationen är att se vad varje gas har för spektrum, så att man kan känna
igen vilken gas det är. Varje gas har ett eget kännetecken (spektrum) och det kan man se
genom att titta på gasen som blivit exciterad i ett spektoskop.
Material:
Glasrör
Spänningskub
Olika gaser
Spektoskop
Utförande:
Man tog olika glasrör som var fyllda med olika gaser, vi använde oss av gaserna: Neon,
Argon, Kvicksilver, Väte och Helium. Glasröret sattes fast på spänningskuben, en +pol och
en -pol. Sedan gällde det att släcka och täcka över så många lampor och andra ljuskällor
så möjligt i laborationssalen där laborationen utfördes. När det sedan var så mörkt så det
bara kunde bli, så satte vi på spänningskuben och skickade ett högt antal volt in i detta
röret. Det kan vara dödligt att vidröra detta rör under den tiden spänningskuben är på. När
all denna elektricitet nådde till gasatomerna i röret så exciterades elektronerna i dessa
atomer och gav ifrån sig energi i form av ljus. Spektrumets olika färger var blandade och
blev till en färg, fast för att kunna ta reda på vilka färger som ingick i varje gasspektrum så
tittade vi i ett spektoskop som innehöll ett prisma för att dela upp färgerna.
Resultat:
När vi tittade i våra spektoskop var det så här det såg ut:
(Bilder från Frida Lindbladh, http://fridalindbladh.wordpress.com/)
Slutsats:
När man tillför energi till atomerna så exciteras de, excitera betyder att de får extra energi
som de egentligen inte behöver och då hoppar de mellan dem olika elektronskalen för att
göra av med energin, då tillverkas energi i form av våglängder (ljus) och ju längre hopp ju
längre våglängd, eftersom olika atomer har olika längd mellan elektronskalen, innebär
detta att varje gasatom har sitt eget kännetecken. Det för människan synliga spektrumet
ligger mellan 400 och 700 nanometer (nm). Utanför dessa värden finns då ultraviolett ljus
och infrarött ljus som inte är synligt.