1. No category

VOLYM XXIII • NUMMER 3 • JUNI • 2014
ORGAN för sveriges kliniska dietister
Kosttillskott
O rgan f ö r
S v e r i g e s K l i n i ska D i e ti ste r
Redaktion
Ansvarig utgivare
Elisabet Rothenberg
Redaktör
Magnus Forslin
[email protected]
TEMA: Kosttillskott
Postadress
Box 48
261 21 Bjuv
Telefon
042-702 50
Telefax
042-702 50
E-mail
[email protected]
WWW
www.dietistaktuellt.com
Annonser
ADVISER AB
Linda Larsson-Levin
Telefon: 08-551 785 85
Mobil: 0733-22 88 35
[email protected]
Layout & Material
STODAB
[email protected]
Tryckeri
Ledare: Hur har du det på jobbet?6
Omega 3 som kosttillskott
10
Antioxidanter på burk försämrar prestationen
14
En idrottares proteinbehov
18
Komplett kongress om idrottsnutrition
22
Kost och IBS – specialistföreläsning
24
Kosttillägg på läkemedelslistan
27
Rapport från de 12:e Nordiska dietistdagarna
28
Bra mat vid typ 2-diabetes
30
DRF:s Årsmöte 2014
32
Årets Dietist: Ewa-Marie Johannesson
35
Lenanders Tryckeri AB
Kommande nummer
Nr.
Manusstopp Utgivning
4/14
22 aug
12 sept
5/143 okt
24 okt
6/14
3 nov
21 nov
Prenumerationer
295 kr/år
För osignerat bild- och textmaterial svarar red.
Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och
bild ansvaras ej.
8
10
14
TS-kontrollerad upplaga 2013:
5.900
Medlem av:
24
Tidskriften DietistAktuellt
DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet
om 6 nummer per år.
Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister.
DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till
andra grupper som är professionellt engagerade inom området
kost och nutrition.
4
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa.
Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och
folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt
spegla dietistens yrkesroll.
Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och
32
36
kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om
kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt.
Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska.
En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir
intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt
råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.
ledare
Elisabeth Strömblad
Folkhälsocentrum
Jämtlands läns landsting
[email protected]
Hur har du det på jobbet?
T
ill årsmötet 2013 skrev två av våra medlemmar en motion med en önskan om en
enkät som beskriver dietisters upplevda
arbetsmiljö. Motionen uttryckte den
frustration som ett stort antal kolleger
upplever då högen av remisser bara växer och man
får förfrågningar från alla håll och kanter.
Många av oss svarar regelbundet på arbetsmiljöenkäter från vår arbetsgivare och åtgärder sker inom den
egna organisationen. Naturvetarna har som uppdrag
att stödja den enskilde medlemmen som upplever
problem på sin arbetsplats.
Årsmöte biföll enhälligt motionen. Förbundet har
valt att samverka med Naturvetarna, som besitter
kompetens inom området arbetsmiljö, och kan
utforma och bearbeta enkäten, som syftar till att ge
kännedom om dietisters vardag och utgör underlag
för att bättre kunna tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga intressen.
Enkäten kommer att skickas ut elektroniskt i början
av september 2014. Vi hoppas att du känner ett stort
engagemang och besvarar enkäten. Ta tillfället i akt
att påverka!
Syftet med enkäten är vidare att kartlägga och få mer
kännedom om dietisters arbetssituation, uppdrag
och organiseringen av dietisttjänster, framför allt inom
landsting och kommun, men även i viss mån inom
den privata sektorn.
Arbetssituationen för ett antal dietister omfattar
6
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
flera arbetsgivare och/eller flera arbetsplatser. Många
undrar hur stort patientunderlag som är lagom per
dietisttjänst och hur mycket tid man bör avsätta för ett
nybesök alternativt återbesök ,och dokumentation. En
arbetsbeskrivning kan tydliggöra den anställdes uppdrag och underlätta att begränsa arbetsuppgifter och
därmed minska stress och övertid. Men hur många av
oss har en tydlig och rättvisande arbetsbeskrivning?
I dietisternas etiska kod uppmuntras vi att ligga i
framkant när det gäller forskning, utveckling och
fortbildning inom nutritionsområdet för att kunna
utveckla yrkesrollen och de krav som ställs på den.
Därför kommer enkäten även att innehålla frågor
om den enskilda dietistens möjligheter att fortbilda
sig under arbetstid och på vilket sätt man intar ny
kunskap.
DRF har länge verkat för att sprida kunskap om dietisters specifika yrkeskompetens och dess roll inom
hälso- och sjukvården. Att som enskild dietist eller
dietistenhet få möjlighet att presentera resultat av sitt
arbete för ledningen och styrning kan vara strategiskt
viktigt. Men har vi förutsättningar för att mäta, sammanställa och presentera det vi gör under arbetstid?
Det är många omständigheter som påverkar hur vi
mår på arbetet och framtiden för vår yrkeskår. Dessa
faktorer kommer enkäten att kunna ge oss större
insikt om.
Styrelsen kommer att analysera svaren tillsammans
med Naturvetarna. Redovisning av resultatet från enkäten kommer presenteras här i Dietistaktuellt samt
på Årsmötet 2015. Väl mött då!
Tema: Kosttilskott
Noterat
Ny Uppsalaledd studie kartlägger D-vitaminbrist vid barncancer
D
-vitaminbrist är vanligt hos barn
som behandlas för och som överlevt
en cancersjukdom. Detta kan både
leda till benskörhet och ökad infektionskänslighet. Men det saknas kunskap om hur
vanlig vitaminbristen är, vilka konsekvenser
detta får samt behovet av extra tillskott. I en
ny studie ska forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset räta ut frågetecknen,.
– Vi vet för lite om hur cancersjuka barn
bör behandlas för D-vitaminbrist och vilka
doser som krävs för att återställa normala
värden. Förhoppningsvis kan våra resultat utmynna i nya rekommendationer för
vitamintillskott, säger Britt-Marie Frost,
överläkare och sektionschef vid barnonkologiska kliniken på Akademiska barnsjukhuset,
som tillsammans med docent Outi Mäkitie,
Karolinska Institutet, ansvarar för studien
finansierad av Barncancerfonden.
I Sverige insjuknar ungefär 300 barn och
ungdomar i cancer varje år. De vanligaste
cancerformerna är leukemier och hjärntumö-
de gängse för att uppnå rätt nivåer i blodet.
– Preliminära resultat av finska studier
indikerar att cancersjuka barn ofta drabbas av
benskörhet och har D-vitaminbrist. Inte minst
med tanke på att cancersjuka barn löper risk
för benskörhet och andra sena biverkningar
av sin behandling, är det extra viktigt att undvika brist, framhåller Britt-Marie Frost.
rer, cancertyper som tillsammans står för mer
än hälften av alla diagnoser.
De senaste årens forskning har visat att
D-vitamin spelar större roll för hälsan än man
tidigare trott. Vitaminet påverkar skelettets funktion och förebygger sannolikt även
infektioner, hjärt-/kärlsjukdom, metabola
sjukdomar och cancer.
D-vitaminbrist är vanligt både hos friska
barn och barn med kroniska sjukdomar eller
cancer. För dem krävs högre vitamindoser än
FAKTA:
Studie om D-vitaminbrist vid barncancer
* Vilka D-vitaminnivåer har cancersjuka barn
och hur förändras dessa under cancerbehandlingens gång?
* Vilka blir konsekvenserna av vitaminbrist:
infektionsepisoder och andra orsaker till sjukhusvistelse mellan cellgiftsbehandlingarna?
* Vilken dos vitamintillskott krävs för att
uppnå normala D-vitaminnivåer hos cancersjuka barn?
* Kan D-vitamintillskott skydda mot negativa
konsekvenser av vitaminbrist såsom benskörhet och ökad infektionsrisk?
Stärkande dryck ska minska näringsbrist
D
e äldres hälsa skulle gynnas av att
den offentliga sektorn öppnar upp
för lokalt producerade drycker och i
förlängningen andra livsmedelsprodukter i
Skåne. Det menar initiativtagarna till projektet ”Styrketår för seniorer – en pilotstudie”.
Många äldre har av olika anledningar svårt
att få i sig tillräcklig näring och energi vilket
ökar risken för försämrad hälsa. Detta kan
bero på sämre aptit och smaksinne och/eller
sjukdom.
– Projektets mål är att utveckla attraktiva
drycker med högt innehåll av näring och
energi med förhoppningen att drycken ska
bidra till att tillgodose de äldres behov och
minska närings- och energibrist, säger Karin
Wendin, professor i mat och måltidskunskap
vid Högskolan Kristianstad.
Mycket beroende på hur de offentliga upphandlingsreglerna ser ut är det idag svårt för
mindre lokala producenter att kunna sälja sina
frukt- och bärprodukter till offentlig sektor.
8
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
Tanken med projektet är att undersöka och
skapa förutsättningar för produktion av fruktoch bärdrycker av god kvalitet från lokala
råvaror och att de ska nå kunder inom den
offentliga sektorn, menar projektets initiativtagare. Initiativet till projektet togs av Gun
Hagström på Lyssna AB, som är knuten till SLU
Balsgårds projekt Innovativa drycker, Ulla Nilsson från Virgo Grön Konsult, Madeleine Uggla
från SLU Balsgård och Karin Wendin. Högskolan bidrar med kompetens inom sensorik,
alltså hur de framtagna produkterna upplevs
smaka. Övriga personer involverade i projektet har kompetens inom trädgårdsproduktion,
dryckesutveckling, paketering, upphandling,
kost och näringslära, och mikrobiologi.
Projektet inkluderar även representanter för
offentlig verksamhet och trädgårdsnäringen.
Tillsammans ska man i projektet utveckla
goda närings- och energirika drycker för äldre
inom äldreomsorgen i skånska kommuner.
– Tanken är att samma koncept ska kunna
användas i hela Sverige framöver, säger Karin
Wendin.
Dryckerna kommer under utvecklingsfasen
att provsmakas av seniorer boende i Kristianstad med omnejd.Dryckesutvecklingen sker
på SLU Balsgård utanför Kristianstad och olika
aktörer i kedjan ska involveras, från bärproducentorganisationen LRF-GRO till personal och
äldre på boenden.
– Projektet siktar på att skapa nya möjligheter för frukt- och bärodling samt förädlingsanläggningar av frukt- och bärprodukter
i regionen. Genom bättre formulerade och
mätbara kravkriterier blir det möjligt för offentlig verksamhet att lyfta fram kvalitet hos
lokalt producerade drycker som bidrar till en
hållbar måltidssituation för äldre, säger Ulla
Nilsson.
Projektet finansieras av EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne genom satsningen Skånsk
dryckesstrategi. Projektet slutförs under året.
Källa: Högskolan Kristianstad
Motion på recept – framgångsrikt men bara för vissa
Å
sa Romé, fysioterapeut och doktorand vid Lunds universitet,
har analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av
aktivitetsprogrammet Fysisk aktivitet på recept (FaR). Hon
har identifierat de grupper bland inaktiva som bäst drar nytta av
programmet och som programmet är mest kostnadseffektivt för.
Men fysisk aktivitet på recept passar bara en del.
Av befolkningen i Sverige motionerar många för lite – 40 procent
har en fysisk aktivitetsnivå som är riskabelt låg för hälsan. Detta
trots att många känner till att om vi motionerar så mår vi bättre och
kan förebygga ohälsa. Fysisk aktivitet på recept, FaR, har blivit en
etablerad metod för behandling av inaktivitet bland befolkningen.
- Resurserna i sjukvården är starkt begränsade och vi måste vara
noga med hur vi fördelar dem. Jag har utvärderat kostnader och
konsekvenser av FaR och identifierat de målgrupper som drar bäst
nytta av denna typ av behandling av inaktivitet, säger Åsa Romé,
som presenterade forskningsresultaten vid sin disputation den 22
maj.
I studien ingick totalt 528 personer som delades in i två grupper:
en högdosgrupp som tränade två gånger per vecka och som också
fick motiverande samtal och undervisning om fysisk aktivitet samt
en lågdosgrupp, som endast fick skriftlig information om att de
kunde träna en gång i veckan.
Sammanfattningsvis kan sägas att FaR-programmet är kostnadseffektivt och ökade den fysiska aktivitetsnivån för båda grupperna
efter ett år och livskvaliteten ökade. Men de som fick mindre
tillgång till träning uppnådde samma förbättringar som de som
fick mer tillgång till träning och mer motiverande stöd. Den ökade
aktiviteten medförde minskade samhällskostnader med 22 procent
genom minskade kostnader för hälso- och sjukvård samt produktionsbortfall.
– Om vi hittar rätt individer och ger dem rätt dos av motion
kommer den här typen av behandlingsprogram för inaktivitet att
bli kostnadseffektiva. Våra analyser visar att det är viktigt att öka
tillgängligheten på träning för att göra det enklare och billigare för
de inaktiva att träna.
En av delstudierna visar att de socioekonomiskt svagare grupperna inte värderar motionens hälsoeffekter lika högt som i de lite starkare. De två tredjedelar som inte klarade av att fullfölja programmet
behöver mer hjälp och troligtvis mer stöd från t ex sjukvården med
riktade insatser.
– Vi måste helt enkelt bli bättre på att välja ut rätt målgrupp för
motion på recept och hitta alternativa metoder för de dem som
faktiskt inte passar för den här metoden, säger Åsa Romé.
Åsa Romé disputerar i ämnet hälsovetenskap med inriktning
sjukgymnastik. Avhandlingens titel: Prescribed physical activity. A
health economic analysis.
Källa: Lunds universitet
13%
Fibrer
4%
Socker
93%
Fullkorn
En sundare frukost
– bättre för kropp och hälsa!
Råg Fras är extremt hälsosam! Innehåller hög
mängd fullkorn och låg mängd socker som ger
lång mättnadskänsla, jämnare blodsockernivå
och en nöjdare mage och tarm
– bättre kan det inte bli.
Rågen är näringsrik och har goda egenskaper med lösliga
och olösliga fibrer. De lösliga gör att maten stannar längre
i magsäcken och förlänger mättnadskänslan.
De olösliga hindrar förstoppning och påskyndar passage
genom tarmen. Rågen har dessutom lågt GI värde, som
ger lågt insulinsvar, ett bättre alternativ till de som har
problem med för högt blodsocker.
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
Valora Trade AB, 08-725 14 70
vol.XXIII
9
Tema: Kosttilskott
Aktuellt på forskningsfronten
Omega-3 som kosttillskott
Forskare från Karolinska institutet har visat att omega-3 kosttillskott kan passera blodhjärnbarriären
(BHB) hos patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Fettsyrorna har effekt på markörer för
både sjukdomen i sig och för inflammation.[1] Ett mycket intressant resultat som tidigare bara kunnat
påvisas på möss. Men de fleromättade fettsyrornas förträfflighet har också ifrågasatts. I synnerhet i
form av just kosttillskott. Dietistaktuellt gör ett litet svep över aktuell forskning inom området omega-3
som tillskott.
I
Mag n u s For sl i n
Dietistaktuellt
[email protected]
10
vol. XXIII
No 3
maj 2014
media och på bloggar har det under senare
tid varit en hel del diskussion om huruvida
omega-3 har någon effekt då det tas i form
av kosttillskott, och man har då hänvisat till nya
forskningsrön. Professor Lars Rydén presenterade för en tid sedan en uppmärksammad men
också kritiserad internationell studie, Origin,
som omfattade 12.600 deltagare, bl a ville man
utröna huruvida 1 gram omega-3 per dag kunde
påverka mortaliteten hos personer med utvecklad, eller med förstadier till typ 2-diabetes. En
grupp som alltså löper en ökad risk att drabbas
av hjärt- och kärlsjukdom.
I en kommentar till studieresultaten säger
Lars Rydén att ”omega 3-fettsyrorna hade ingen
som helst effekt på dödligheten i hjärt-/kärlsjukdomar hos patienterna och inte heller på insjuknande i slaganfall och hjärtinfarkt jämfört med
placebo”. [2]
Vidare, tidigare i år gick professor Anders
Jacobsson, Institutionen för Molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet, ut i media i
samband med att en ny studie presenterades och
menade att kroppens egen produktion av omega-3 räcker mer än väl.[3]
DietistAktuellt
– Jag hävdar att kosttillskott av omega-3 är
överflödigt för de flesta av oss. Vi producerar
tillräckligt med DHA själva, så länge vi får i oss
den kortare alfa-linolensyra, säger Anders Jacobsson vidare i sitt uttalande.
Den studie han refererar till är gjord på möss
och visar att 90 % kroppens omega-3-fettsyra
DHA (dokosahexaensyra) produceras i de egna
cellerna – övriga tio kommer från kosten.
I studien framkommer det också enligt författarna att en eventuell brist på omega-3 kan
bero på otillräcklig produktion av fleromättat
fett i levern.
– Att äta en alltför ensidig kost, eller få i sig
för mycket av till exempel kolhydrater kan leda
till störningar i kroppens fettproduktion. Även
leverproblem och olika typer av hormonstörningar kan påverka fettproduktionen, fortsätter Anders Jacobsson. Resultaten visar att om
DHA-brist uppstår så kan man, till viss del, tillgodose behovet genom att ändra på kosten.
I sammanhanget bör vi kanske dock erinra
oss om att mänskliga analogislut med djurstudier tidigare har stött på patrull.
”Omättat fett kan orsaka allergier”, är en an-
Tema: Kosttilskott
FAKTA: Fleromättade essentiella fettsyror
nan katastrofrubrik från dagspressen under 2013
med sikte på omega-3-fettsyrorna. I en studie
som genomförts gemensamt av Göteborgs universitet, Chalmers och Umeå universitet, undersöktes blod från 129 nyfödda barn som sedan
följts upp till 13 års ålder. De som hade en hög
andel fleromättade fettsyror i blodet vid födseln drabbades i högre utsträckning av både luftvägsallergier och eksem, än de barn som i stället
hade mer mättat eller enkelomättat fett i blodet.
[4]
– På samma sätt som immunsystemets mognad förhindras om vi lever för rent, kan den nog
försvåras om immunsystemet dämpas av höga
halter omättat fett, menade Agnes Wold, immunolog vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs
universitet och en av forskarna bakom studien
och även tillskyndare av hygienhypotesen. Det är
känt sedan tidigare att omättade fettsyror hämmar immunsystemets aktivering. Det kan säkert
vara nyttigt om man är gammal och inflammerad. Men spädbarnets immunsystem behöver få
en kick-start, annars mognar det inte på rätt sätt.
Resultaten, eller åtminstone slutsatserna är
onekligen något anmärkningsvärda, inte minst
mot bakgrund av att SLV anser det särskilt viktigt att gravida kvinnor äter fet fisk eftersom
fostret behöver DHA och EPA (eikosapentaensyra) för neurogenesen [se faktaruta intill]. Vidare är det vanligt att barnmat i dag berikas med
just omega-3-fettsyror.
Överföring av Omega 3 via blod-hjärnbarriären
Den i ingressen nämnda BHB-studien, som publicerades i april 2014 i Journal of Internal Medicin, kan emellertid bidra till att debattpendylen
svingar över till kosttillskottens fördel. Åtminstone vad gäller intag hos personer som redan insjuknat i Alzheimers sjukdom.
– Tidigare befolkningsstudier talar för att
omega-3 kan skydda mot utveckling av Alzheimers sjukdom, vilket gör det intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp
fettsyror hos patienter som redan insjuknat, säger dr Yvonne Freund-Levi, studiens försteförfattare och specialist i psykiatri och geriatrik,
samt överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Det kanske mest anmärkningsvärda med resultaten är att omega-3-fettsyror som tillförts
genom kosttillskott kan passera blod-hjärnbarriären hos patienter med Alzheimers sjukdom,
och påverka diagnosens sjukdomsmarkörer.
Blod-hjärnbarriären utgörs av tätt samman-
M
änniskan har två typer av
essentiella fettsyror: Omega3-fettsyror och omega-6-fettsyror. Att de är essentiella innebär att vi
inte kan tillverka modersubstanserna av
dessa typer utan måste tillföra dem via
kost eller kosttillskott. Modersubstansen
i omega-3-serien heter alfa-linolensyra
(ALA). Den förkortas som 18:3 omega-3. 18
är antalet kolatomer i fettsyran och efter
kolontecknet står antalet omättnader följt
av numret på omega-serien. Modersubstansen i omega-6-serien är linolsyra (LA;
18:2 omega-6).
Från de båda modersubstanserna kan i
kroppen bildas längre och mer omättade
fettsyror. De första av dessa är eikosapentaensyra (EPA; 20;5 omega-3) och gammalinolensyra (GLA; 18;3 omega-6). Människans förmåga att själv bilda dessa två
sistnämnda är dock begränsad.
VIKTIGA ÄMNEN
I omega-3-serien bildas senare den för
hjärna och ögon så viktiga fettsyran dokosahexaensyra (DHA; 22:6 OMEGA-3). Den
begränsade omvandlingen av ALA till EPA
har medfört tveksamheter hur vegetarianer och veganer som inte äter fisk och
skaldjur kan klara av behovet av särskilt
stora mängder av DHA för hjärncellernas
uppbyggnad och funktion. Denna tveksamhet gäller särskilt när en vegetarian/vegan
under graviditeten skall bygga upp en ny
fosterhjärna.
I moderns blod transporteras de viktiga
fettsyrorna i blodfettspartiklarna (lipoproteinerna). Med hjälp av särskilt två enzymer (LPL och TG-lipas) i gränsen mellan
moderns blod och livmoderkakan spjälkas
fettsyrorna loss och kommer in i livmoderkakan. Där kan de bindas till särskilda
fettsyrabindande och fettsyratransporterande äggviteämnen (FABPs och FATPs)
som transporterar över dem till fostrets
blod. En förutsättning för att fostret skall
få tillräckligt av de viktiga fettsyrorna är
självklart först att moderns blod innehåller höga nivåer av dessa. Regleringen av de
nämnda enzymer som frisätter fettsyrorna
kan också påverka tillgången för fostret.
Forskare har visat att den gravida kvinnans hjärna minskar med cirka 5 procent
fram till förlossningen. En motsvarande
ökning av volymen av hjärnans hålrum sker
samtidigt. Det dröjer sedan 6 månader innan kvinnans hjärna återhämtat sig i storlek
och fettsyrainnehåll. Forskarnas ledande
hypotes är att mamman frigör viktiga
fleromättade fettsyror från sina hjärnceller
så att dessa kan överföras till fostret med
dess stora behov av dessa fettsyror
FÖR MYCKET OMEGA-6
Under den tidiga stenåldern för 40.000 år
sedan tillförde man ungefär lika mycket
omega-6-fettsyror som omega-3-fettsyror.
Kvoten mellan dessa var 1:1. Idag intar vi
10-20 gånger så mycket av omega-6-fettsyror som omega-3-fettsyror. Detta är ett
stort hälsoproblem. Vi behöver visserligen
också omega-6-fettsyror om inte ett så
stort överskott. Kvoten mellan de båda
fettsyraserierna bör vara cirka 2-4:1. Enligt
somliga forskare kan ett för stort intag av
omega-6-fettsyrorna leda till ökad bildning
av inflammatoriska ämnen något som ökar
risken för inflammatoriska sjukdomar. Eftersom de båda fettsyraserierna använder
samma enzymer för sin omsättning, kan
ett högt intag av omega-6-fettsyror ytterligare försvåra omvandlingen av ALA till EPA
och DHA. Av Med Dr Olle Haglund [9]
fogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl med
syfte att skydda hjärnvävnaden. Kapillärerna har
en betydlig lägre permeabilitet än kapillärer i
andra organ, vilket ger upphov till en hög selektivitet avsedd att hindra hjärnans exponering av
skadliga kemikalier som finns naturligt i blodet,
men blockerar även olika droger och läkemedel.
I en postmortal studie, dvs en analys utförd
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
11
Tema: Kosttilskott
– Tidigare studier talar för att omega-3 kan
skydda Alzheimers sjukdom, vilket gör det
intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan insjuknat Yvonne Freund-Levi,
specialist i Psykiatri och Geriatrik, samt
överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge.
efter döden av hjärnan hos patienter
med Alzheimers sjukdom, har det
visats att nivåerna av DHA är lägre
i en jämförelse med friska personer.
I den nu aktuella studien deltog ett
begränsat antal patienter med mild
Alzheimer. 18 gavs omega-3 (2.3 g
n-3 essentiella fettsyror ≈ 0,25 kg
fisk) medan övriga fick placebo dagligen under 6 månader. De som hade intagit tillskott hade också fått
förhöjda nivåer i ryggmärgsvätskan
och i blodet, inte bara av DHA, utan
även av EPA som också tillhör familjen Omega-3-fettsyror. I resultatdelen skriver forskarna att: ”Ökade DHA-nivåer i ryggmärgsvätskan hade en inverterad korrelation till mängden fosforylerat tau
[P-tau], och en direkt korrelation med löslig interleukin-1 receptor
typ II. Sålunda, desto mer DHA ökade i ryggmärgsvätskan, desto
större förändring avseende AD/inflammatoriska biomarkörer”.[1]
Forskarna har också länge intresserat sig för relationen mellan just inflammation och Alzheimers sjukdom – inflammationen i hjärnan är ett kännetecknande patologiskt drag vid diagnos. Huruvida inflammationen är primär, dvs direkt sjukdomsframkallande, eller sekundär, ett sätt för organismen att bryta
ned B-amyloidproteiner som inlagrats i form av plack, är ännu
inte helt klarlagt. I en annan aktuell KI-producerad studie som
publicerades i februari beskrivs hur den normala inflammationsprocessen kan vara störd hos patienter med Alzheimers
sjukdom; nivåerna i hjärna och ryggmärgsvätska av de molekyler, lipoxin A4 och resolvin, som behövs för att vävnad ska kunna rensas från skadliga inflammatoriska ämnen och återhämta
sig är lägre vid Alzheimers sjukdom än normalt. De lägre nivåerna av dessa molekyler kunde också korreleras till en sämre
minnesfunktion.[5]
– Vår hypotes är att ökad resolution vid inflammationsprocessen i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom minskar nervcellsdöden, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på sjukdomsutveckling och kognition. Det här är en helt ny infallsvinkel och ger möjlighet att utveckla nya behandlingsprinciper för
Alzheimers sjukdom, säger professor Marianne Schultzberg,
som lett studien vid Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet.
Det kan i sammanhanget vara intressant att
notera att forskare i dag
studerar hur de molekyler
som bidrar till resolution
(dvs upplösning eller avslutning av en inflammationsprocess), påverkar
nervcellsdöd i cellodling
och om man i djurexpe-
12
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
riment kan förhindra neurodegeneration och förbättra minnesfunktionen
genom behandling med dessa substanser.
– De hittills kända molekyler som
fungerar upplösande vid inflammation är derivat från omega-3-fettsyror, menar Marianne Schultzberg, dvs
kosttillskott som tillskrivits flera hälsofrämjande effekter och även visats
kunna ha effekt på faktorer av betydelse för sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom.”
Medical foods
Blod-hjärnbarriärsstudien är en del i ett större forskningsprojekt som går under namnet OmegAD. Projeket har under flera
år renderat ett antal intressanta forskningsresultat, bl a kunde
Yvonne Freund-Levi 2008 presentera sin avhandling Omega-3
fatty acid treatment in mild to moderate Alzheimer’s disease: Results from the OmegAD study.
– Vi inkluderade då 204 patienter med manifest mild till
måttlig Alzheimers, sjukdombaserat på minnessymptom med
ett MMT högre än 15 poäng (MiniMental Testet som ofta används vid skattning av närminnet). Det är från denna grupp
som BHB-studien fick sina deltagare. Hälften erhöll omega-3,
hälften placebo under sex månader. Vi kunde dock inte se någon positiv effekt på minnesfunktionerna.
Emellertid, vid en fortsatt analys av data, så upptäckte
Yvonne Freund-Levi och hennes kolleger en signifikant positiv effekt på det episodiska närminnet och en tydlig uppbromsningseffekt, hos de friskaste patienterna som hade en minnesfunktion på > 27 av 30 poäng på MMT. En effekt man också
såg hos de mest friska i placebogruppen efter att även de behandlats med omega-3.
Yvonne Freund-Levi har även inom ramen för EURICE
(European Research and Project Office GMBH) deltagit i LipiDiDiet (Therapeutic and preventive impact of nutritional lipids
on neuronal and cognitive performance in aging, Alzheimer’s disease and vascular dementia). Ett projekt som sträcker sig under
72 månader med avrundning sista juli i år, och som involverar
forskare från Finland, Israel, Tyskland och Sverige.
– Vi har i två randomiserade, dubbelblinda kontrollerade studier med nutritionsterapi – preparaten
Souvenir I och II – kunnat fastställa en minnesAstrocyter typ 1 omger kapillärerna
i hjärnan och ligger bakom den
inflammatoriska reaktionen.
!
NYHET
förbättrande effekt hos patienter i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom, förklarar Yvonne Freund-Levi [7,8].
Den nutritionscocktail man använt i studierna heter Souvenaid, och består av en rad näringsämnen som man bedömer ha
en gynnsam effekt på kognition och minne som t ex vitamin
B12, B6, selen, kolin, folsyra, aminosyror, och givetvis omega-3.
Tanken är att dessa näringsämnen skall stimulera nervcellsmembran och synapsformation.
– Projektet är mycket spännande, och jag är ganska övertygad om att den här typen av s k medical foods är något som vi
kommer att få se mer av, avslutar Yvonne Freund-Levi.
Refererade studier
[1] Freund Levi Y, Vedin I, Cederholm T, Basun H, Faxén Irving G, Eriksdotter M, Hjorth E, Schultzberg M, Vessby B,
Wahlund L-O, Salem Jr N, Palmblad J. Transfer of omega-3
fatty acids across the blood–brain barrier after dietary supplementation with a docosahexaenoic acid-rich omega-3 fatty acid preparation in patients with Alzheimer’s disease: the
OmegAD study. J Intern Med 2014; 275:428–436.
[2] Mårtenson Mary. ”Omega 3 har ingen effekt”. Aftonbladet
2012 12 jul. Hälsa. (www.svd.se/mat-och-vin/omega-3-haringen-effekt_7274375.svd) [Retrieved 2014-05-02]
[3] Pauter AM, Olsson P, Asadi A, Herslöf B, Csikasz RI,
Zadravec D, Jacobsson A. Elovl2 ablation demonstrates that
systemic DHA is endogenously produced and is essential for
lipid homeostasis in mice. J Lipid Res. 2014 Apr;55(4):718-28.
doi: 10.1194/jlr.M046151. Epub 2014 Jan 31.
[4] Barman Malin, Johansson Sara, Hesselmar Bill, Wold Agnes, Sandberg Ann-Sofie, Sandin Anna. High Levels of Both
n-3 and n-6 Long-chain Polyunsaturated Fatty Acids in Cord
Serum Phospholipids Predict Allergy Development. PLoS
ONE;Jul2013, Vol. 8 Issue 7, p1
[5] Wang X, Zhu M, Hjorth E, Cortés-Toro V, Eyjolfsdottir H, Graff C, Nennesmo I, Palmblad J, Eriksdotter M, Sambamurti K, Fitzgerald J M, Serhan C N, Granholm A-C,
Schultzberg M. Resolution of inflammation is altered in
Alzheimer’s disease. Alzheimer’s & dementia: the journal of the
Alzheimer’s Association 14 February 2014. DOI: 10.1016/j.
jalz.2013.12.024)
[7] Scheltens P, Kamphuis PJ, Verhey FR, Olde Rikkert MG,
Wurtman RJ, Wilkinson D, Twisk JW, Kurz A. Efficacy of a
medical food in mild Alzheimer’s disease: A randomized, controlled trial. Alzheimers Dement. 2010 Jan;6(1):1-10.e1. doi:
10.1016/j.jalz.2009.10.003.
[8] Scheltens P, Twisk JW, Blesa R, Scarpini E, von Arnim
CA, Bongers A, Harrison J, Swinkels SH, Stam CJ, de Waal
H,Wurtman RJ, Wieggers RL, Vellas B, Kamphuis PJ. Efficacy
of Souvenaid in mild Alzheimer’s disease: results from a randomized, controlled trial. J Alzheimers Dis. 2012;31(1):225-36.
doi: 10.3233/JAD-2012-121189.
[9] Haglund O. Varför fl eromättade fettsyror är livsnödvändiga. Dietistaktuellt Sept 2007; 18 (4):23-25.
Nya Fresubin 2 kcal Crème ersätter
Nya Fresubin 2 kcal Crème
- har ett högre energiinnehåll, 2 kcal/g
- är fiberfri
- har uppdaterad kolhydratskälla
Dessutom ännu godare och
krämigare smak!
Perfekt för patienter med dysfagi, men även som
variation till vanlig näringsdryck.
Mer information, produktblad,
receptförslag och ordinationsguide hittar du på
fresenius-kabi.se/Fresubin2kcalCreme
Tema: Kosttilskott
Antioxidanter på burk
försämrar prestationen
Det är vanligt att idrottare tar tillskott av antioxidanter för att prestera
Fi l i p L arsen
Forskare Karolinska Institutet
Institutionen för fysiologi och
Farmakologi
[email protected]
Tom as S c hi f f er
Doktorand
Karolinska Institutet
Institutionen för fysiologi och
Farmakologi
14
vol. XXIII
No 3
maj 2014
bättre. Men som kosttillskott verkar antioxidanter i bästa fall vara helt
värdelösa. I många fall kan de vara direkt negativa för prestationsförmågan. Detta visar en sammanställning av aktuell forskning.
K
roppen har en enastående förmåga
att omvandla energi i maten vi äter
till ATP (Adenosintrifosfat), som är
musklernas absolut främsta energikälla. Vid
maximalt arbete kan muskulaturens ATPförbrukning vara flera hundra gånger högre
än i vila. För att kunna möta så vitt skilda
energikrav har kroppen utvecklat flera olika
energisystem som skiljer sig åt i hur snabbt
ATP kan framställas, men också hur länge
energireserverna räcker.
Det energisystem som är det absolut viktigaste för alla idrotter där arbetstiden överstiger ett par minuter, är det aeroba eller oxi-
DietistAktuellt
dativa energisystemet. I detta energisystem
används fett eller kolhydrater som energikälla, substrat, i förbränningen. I mitokondrierna som brukar kallas för cellens kraftverk finns ett nätverk av olika enzymer som
har till uppgift att oxidera dessa substrat. I
denna process frigörs elektroner som vandrar
genom elektrontransportkedjan och slutligen
tas om hand av syre som reduceras till vatten.
Syre är därmed en så kallad elektronacceptor.
Anledningen till att konditionsidrottare
testar sin maximala syreupptagningsförmåga
är för att de vill mäta hur snabbt det aeroba
energisystemet kan oxidera substrat till ener-
Tema: Kosttilskott
gi – ju högre syreupptagningsförmåga desto
snabbare energiomvandling och desto bättre
arbetsförmåga.
Kedjan av enzymer i elektrontransportkedjan är inte helt perfekt. Det händer att
elektroner lämnar detta enzymsystem innan
de reducerar syre till vatten. Resultatet är att
syremolekylen blir till en superoxidradikal
vilken är väldigt reaktiv.
Kan inte cellerna snabbt neutralisera
denna fria radikal kan det leda till cellskador
och till och med att cellen dör. Mycket riktigt har flera degenerativa sjukdomsförlopp
kopplats till okontrollerad produktion av fria
radikaler och höga nivåer av oxiderade fetter och proteiner inne i cellen. Alzheimers,
Parkinsons sjukdom och till och med normalt åldrande anses ibland vara orsakad av
en okontrollerad produktion av fria radikaler. Man uppskattar att 1-3 procent av allt
syre som tas upp av kroppen blir till superoxid. Med tanke på den stora omsättningen av
syre under fysisk träning har det funnits farhågor att hård träning skulle kunna leda till
cellskador eller förtida åldrande.
kan man se att både fetter och proteiner blivit oxiderade/skadade av den stora mängden
fria radikaler. Ett exempel ur djurvärlden är
flyttfåglar som efter sina årliga långflygningar har utmattat sitt system av kroppsegna
antioxidanter och är extra känsliga för stress
innan de har återhämtat sig.
Förutom de kroppsegna antioxidanterna
finns även ett brett spektrum av kemikalier i
vanlig mat som har antioxidativ verkan. Vitaminerna A, C samt E är inte bara livsnödvändiga vitaminer utan även kraftfulla antioxidanter. Även andra ämnen i framför allt
frukt, grönsaker och bär har starka antioxidanter i form av olika fytokemikalier, såsom
polyfenoler, katechiner och flavonoler. Man
brukar säga att livsmedel med starka färger,
helst i det blåröda spektrat, innehåller mycket antioxidanter.
Tung marknadsföring
De senaste två decennierna har det pågått
en tung marknadsföringskampanj för olika
Vad är en antioxidant?
Rent kemiskt är en antioxidant en molekyl
som kan förhindra att ett annat ämne oxideras av en fri radikal. Detta sker oftast genom att antioxidanten går in i reaktionen
och själv donerar en elektron till den fria
radikalen och förhindrar därmed att ett viktigt protein eller fettsyra i cellen blir oxiderad och skadad. I kroppens alla celler finns
kroppsegna eller endogena antioxidanter
som har till uppgift att neutralisera fria radikaler som bildas i cellandningen.
Dessa antioxidantsystem är känsliga för
snabba förändringar i cellens inre miljö.
Vid träning känner kroppen av den ökade
mängden fria radikaler och reglerar snabbt
upp både mängden kroppsegna antioxidanter och deras aktivitet. Vid extrema ansträngningar som efter ett maraton, en multisporttävling eller ett långdistanstriathlon
”Det generella rådet till tränande, friska individer
vara att undvika antioxidanter i form av tillskott.
Rekommendationen att äta mycket frukt, bär och
grönt kvarstår eftersom de bland annat innehåller
ämnen som bidrar till att hålla nivåerna av de egna
antioxidativa systemen på en balanserad nivå.”
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
15
Tema: Kosttilskott
former av antioxidanter i tillskottsform. Kampanjen har varit
riktad mot både vanliga friska människor och idrottare. Många
idrottare, på individnivå såväl som i föreningar och landslag, får
ekonomisk sponsring för att marknadsföra antioxidanttillskott.
Tesen lyder ofta att ”produktionen av fria radikaler ökar vid
fysisk träning. Dessa radikaler kan skada kroppens celler och
antioxidanter skyddar mot fria radikaler”.
Egentligen är detta ett korrekt påstående, så man kan inte
säga att företagen som kommersialiserar antioxidanter går ut
med falsk marknadsföring. Men finns det ett ökat behov av antioxidanter hos idrottare, eller är det marknadsintressen som utgör drivkraften bakom lanseringen? Vilka effekter har ett ökat
intag av antioxidanter i kroppen?
Studier varnar för piller
Riksidrottsförbundet och andra idrottsliga organ har under
lång tid varit väldigt försiktiga med sina rekommendationer
kring kosttillskott för idrottare. De har länge menat att ”vanlig”
mat räcker eftersom idrottare äter mer än andra. Men vad finns
det för vetenskapliga belägg kring extra tillskott av antioxidanter i samband med träning?
• En av de allra första studierna på människor kom från
Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) år 1997. Försökspersoner fick antingen ett tillskott av antioxidanten Q10
eller placebo i 22 dagar. Under supplementeringsperioden
genomfördes ett femdagars block med hög intensiv intervallträning två gånger per dag. Gruppen som fick Q10 presterade signifikant sämre under träningspassen och även i
det avslutande anaeroba testet. Denna första studie indikerade att det fanns
negativa aspekter av
att tillföra antioxidanter i samband
med träning (1).
• År 2002 visade en
studie att kapplöpningshundar som
fick 1 gram C-vitamin innan ett tävlingslopp över 500
meter (tävlingstid
cirka 32 sekunder)
försämrade sig signifikant jämfört med
när de inte fick C-vitamin (2).
• En brittisk forskargrupp undersökte
om 1 gram C-vitamin per dag möjligtvis kunde mildra
träningsvärk efter
excentriskt arbete.
16
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
Man såg ingen skillnad mellan grupperna vad det gällde
träningsvärk men muskelns återhämtningsförmåga var signifikant nedsatt i C-vitamingruppen (3).
• År 2008 kom en studie där unga friska män fick träna i
åtta veckor, tre gånger per vecka, 40 minuter per gång. Träningen bestod av relativt intensiv cykelträning. Några fick
placebo, några fick 1 gram C-vitamin (en brustablett) per
dag. Den maximala syreupptagningsförmågan ökade med
22 procent i placebogruppen medan C-vitamingruppen
endast förbättrades 10 procent. I en substudie där man använde råttor med liknande träningsprotokoll förbättrades
uthålligheten hos placebogruppen med 186 procent medan
gruppen som tränade och samtidigt fick C-vitamin endast
förbättrade sig 27 procent! Samtidigt visade man att gruppen som fått C-vitamin inte fått fler mitokondrier medan
placebogruppen nära fördubblat sitt mitokondrieantal (4).
• År 2009 kom en häpnadsväckande studie på 39 unga män
som fick träna fem gånger i veckan, 85 minuter per gång
i fyra veckor. Hälften fick ett dagligt tillskott av vitamin
C och E medan den andra hälften fick placebo. Efter träningsperioden hade placebogruppen som förväntat förbättrat en lång rad av muskulära parametrar likväl som flera
hälsoparametrar. Antioxidantgruppen hade i stort sett inte
förbättrat sig alls!(5)
• År 2011 publicerades en studie på råttor som tränade 90 minuter om dagen fyra dagar per vecka i 14 veckor. En grupp
var kontrollgrupp och den andra gruppen fick vitamin E
och en antioxidativ fettsyra. Gruppen som fått antioxidanter hade klart mindre mitokondriell nybildning och signalering än kontrollgruppen. Nivåerna av mitokondriella proteiner hos de tränade
råttorna som fått antioxidanttillskott var till
och med lägre än otränade råttor som slapp
tillskott! (6)
• Det bör nämnas att
det även finns flera
studier där man inte ser någon skillnad
mellan placebo och
antioxidanttillskott i
samband med träning
(7-9).
Sammanfattningsvis
verkar det som om antioxidanter i pillerform i
bästa fall är helt värdeEtt exempel på en svag
prooxidant är sulforafan som
finns i höga nivåer i broccoli
Tema: Kosttilskott
lösa, men i många fall verkar
de vara direkt negativa för anpassning till träning och prestationsförmågan. Med denna
kunskap i ryggen är det förvånande att antioxidanter fortfarande är något av en storsäljare
på kosttillskottsmarknaden.
Över 60 procent av elitaktiva
idrottare rapporterar att de äter
tillskott som innehåller antioxidanter (10).
Fria radikaler är nödvändiga
Vad är då förklaringen på att
man ser försämrade träningseffekter av något så harmlöst
som en antioxidant, som normalt
skyddar celler mot fria radikalers negativa inverkan? Förklaringen är att man tidigare var av den åsikten att fria radikaler
enbart var av ondo. Senare visade det sig att dessa radikaler
deltog i viktiga signaleringsvägar. Cellerna försöker alltså balansera produktionen av fria radikaler och antioxidanter för att
bibehålla korrekt signalering.
Vid träning innebär den ökade produktionen av fria radikaler en stress för kroppen vilket startar en rad signaleringsvägar
i cellerna. Detta är signalen till kroppen att den behöver öka
sitt motstånd mot stressen som träningen innebär och en rad
anpassningar sker för att klara detta. Det som händer om man
tillför en stor mängd dietära antioxidanter är att så kallade redoxstatus förändras i cellen och de molekylära signaleringsvägarna försämras eller kan till och med utebli helt.
Skillnad på tillskott och mat
Man skulle då kunna spekulera i om detta även innebär att man
som idrottare bör undvika frukt och grönt, då dessa livsmedel
ofta innehåller höga nivåer av antioxidanter? Det finns inte
några som helst bevis för negativa effekter av ett intag av frukt
och grönt i samband med prestation. Tvärtom finns det ett flertal studier som påvisar positiva effekter på både återhämtning
och hälsa vid ett högt intag av frukt och grönt (11,12).
Ett helt nytt forskningsfält visar att många antioxidantrika
grönsaker innehåller svaga prooxidanter som skydd mot angrepp av bland annat skadeinsekter. När vi äter grönsaker som
innehåller prooxidanter kan det leda till aktiveringen av ett
protein (Nrf2) som uppreglerar de kroppsegna antioxidativa
systemen. På så sätt kan de negativa effekterna av dietära antioxidanter motverkas (13). Ett exempel på en sådan svag prooxidant är sulforafan som finns i höga nivåer i broccoli.
Även om det fortfarande råder vissa kontroverser i detta
forskningsfält så bör det generella rådet till tränande, friska individer vara att undvika antioxidanter i form av tillskott, eftersom de potentiellt kan störa signaleringsvägar som är viktiga
för kroppens anpassning till träning. Rekommendationen att
äta mycket frukt, bär och
grönt kvarstår eftersom
de bland annat innehåller
ämnen som bidrar till att
hålla nivåerna av de egna
antioxidativa systemen på
en balanserad nivå.
Det faktum att många
idrottare fortfarande spenderar pengar på antioxidanttillskott är förbluffande eftersom de bevisligen har en negativ påverkan på kroppens anpassning till träning. Det visar
också att kommunikationen mellan idrottsforskare
och idrottsaktiva fungerar
sämre än den kommersiella marknadsföringen av antioxidanter
i tillskottsform.
Artikeln har tidigare varit publicerad i Svensk Idrottsforskning nr
1.04. Redaktör Johan Pihlblad.
Referenser
1. Malm, C. m fl. Acta physiologica Scandinavica.
1997;161(3):379-84. doi: 10.1046/j.1365-201X.1997.00198.x.
2. Marshall, RJ. m fl. The Journal of nutrition. 2002;132(6 Suppl
2):1616S-21S.
3. Close, GL. m fl. The British journal of nutrition.
2006;95(5):976-81.
4. Gomez-Cabrera, MC. m fl. The American journal of clinical
nutrition. 2008;87(1):142-9.
5. Ristow, M. m fl. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America.
2009;106(21):8665-70. doi:10.1073/pnas.0903485106.
6. Strobel, NA. m fl. Medicine and science in sports and exercise.
2011;43(6):1017-24. doi: 10.1249/
MSS.0b013e318203afa3.
7. Higashida, K. m fl. American journal of physiology Endocrinology and metabolism. 2011;301(5):E779-84. doi:10.1152/ajpendo.00655.2010.
8. Wadley, GD. m fl. J Appl Physiol.(1985) 2010;108(6):171926. doi: 10.1152/japplphysiol.00127.2010.
9. Yfanti, C. m fl. Medicine and science in sports and exercise.
2010;42(7):1388-95. doi:10.1249/MSS.0b013e3181cd76be.
10. Huang, SH. m fl. Clinical journal of sport medicine.
2006;16(1):27-33.
11. Macready, AL. m fl. The American journal of clinical nutrition. 2014. doi: 10.3945/ajcn.113.074237.
12. McLeay, Y. m fl. Journal of the International Society of Sports
Nutrition. 2012;9(1):19. doi:10.1186/1550-2783-9-19.
13. Wagner, AE. mfl. Oxidative medicine and cellular longevity.2013;2013:964539. doi:10.1155/2013/964539.
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
17
Tema: Kosttilskott
En idrottares proteinbehov
A
P e t e r S t enber g
Leg. dietist
Idrottsnutritionist
[email protected]
18
vol. XXIII
No 3
maj 2014
tt bedöma en idrottares proteinbehov är en utmaning där man
bland annat måste ha kännedom
om kroppsvikt, energiintag, målsättning och
träningsbelastning. När man vill optimera
förutsättningarna för att bygga upp muskelmassa finns det många aspekter att ta hänsyn
till när det gäller råd och rekommendationer
kring protein.
Intag av protein i samband med träning
har rönt mycket uppmärksamhet under flera
år. Vi vet att en ökning av aminosyror i blodet kan öka syntetiseringen av kontraktila,
sarkoplasmatiska och mitokondriella proteiner.
Muscle-full hypotesen
Muscle-full eller bag-full hypotesen av Millward (1994) pekar på att fysiska begränsningar i omfånget på den endomysiala bindväven som omger muskelfibrer hindrar ytterligare inlagring av proteinpoolen i muskeln.
Empiriska data från mätningar av kroppssammansättning talar för att skelettmassan
också är av betydelse för hur stor muskelmassa en individ kan utveckla. Det verkar
logiskt att det skulle finnas såväl fysiska som
metabola begränsningar beträffande synteti-
DietistAktuellt
sering av muskelprotein som svar på proteinintag, annars vore det helt enkelt så att mer
muskelprotein bildas ju högre proteinintag
man har och ju mer man styrketränar.
Moore et al (2009) visade att ca 20 gram
äggprotein stimulerade proteinsyntesen
maximalt. Att tillföra mer protein för att öka
tillgången på aminosyror förefaller alltså inte
öka proteinsyntesen.
Bohé et al (2001) demonstrerade hur proteinsyntesen avstannade trots kontinuerlig
infusion av aminosyror. Trots att tillgängligheten på aminosyror var konstant under
6 timmar, kunde man alltså inte upprätthålla proteinsyntesen i mer än 2,5 timmar. När
behovet av aminosyror är mättat verkar det
alltså som att denna process inte kan påverkas mer än under en begränsad tid.
Deutz och Wolfe (2013) menar att man
inte bara ska se till proteinsyntesen utan
också studera proteinnedbrytningen som
minskar med hög tillgänglighet av aminosyror, även då tillgängligheten på aminosyror
överstiger behovet för proteinsyntes, vilket
då borde bidra till en ökad nettoproduktion
av protein över tid genom minskad proteinnedbrytning.
Tema: Kosttilskott
Andra aspekter: timing, mängd, energiintag,
styrketräning
Areta et al (2013) undersökte hur intag av
protein i olika mängd och olika tidsintervall
(8x10 gram med 1,5 h intervall, 4x20 gram
var 3:e h, 2x40 gram var 6:e h) påverkade
proteinsyntesen och fann att 4x20 gram/3 h
var den bästa strategin för att maximera proteinsyntesen under 12 timmars återhämtning. Att äta adekvata mängder protein med
2-3 timmars mellanrum verkar således vara
en god strategi. Deltagarna var dock fastande under hela tiden vilket troligtvis inte
idrottare är så många timmar efter avslutad
träning. Hur det totala proteinintaget distribueras under dagen förefaller också vara av
betydelse.
Mamerow et al (2014) jämförde ett
ojämnt fördelat proteinintag (frukost: 10
gram, lunch: 16 gram, middag 63 gram) med
ett jämnt fördelat proteinintag (frukost: 31
gram, lunch: 29 gram, middag: 32 gram) och
fann att det jämna intaget gav en högre proteinsyntes över 24 timmar.
En review av Schoenfeld, Aragon och
Krieger (2013) beträffande huruvida timing
av intaget av protein efter avslutad träning
påverkade hypertrofi eller inte visade att det
är det totala intaget av protein som har störst
betydelse. Att äta direkt efter avslutad träning är så klart en god idé men inte helt avgörande för uppbyggnaden av muskelproteiner. Hos äldre sjuka har det däremot visat
sig att om patienten fick ca 80 % av det totala dagsbehovet av protein vid ett tillfälle
under dagen gav det en bättre anabol effekt
än om det totala proteinintaget spreds ut på
fler måltider (Bouillanne et al 2013). Denna
anabola effekt av att äta stora mängder protein vid ett och samma tillfälle har emellertid inte påvisats hos yngre individer (Arnal
et al 2000).
Energiintaget har en överordnad betydelse för omsättningen av protein. Under perioder av reducerat energiintag är ett högre
proteinintag att föredra. Om proteinintaget
är tillräckligt kan styrketräning öka det anabola svaret på proteinintag även när energiintaget är reducerat (Areta et al 2014).
Slutsats
Att bestämma vilket det totala proteinintaget bör vara vid olika måltider sett över dagar, veckor och månader i förhållande till
olika träningsbelastningar, energiintag och
varierande kroppsvikt är en utmaning för
alla idrottsnutritionister. Det är också väsentligt att man någorlunda träffsäkert kan
uppskatta en individs utvecklingspotential
och begränsningar beträffande muskelmassa
med hjälp av att mäta kroppssammansättningen för en så realistisk målsättning som
möjligt vad gäller viktuppgång i form av fettfri massa.
Referenser
1. Mamerow MM1, Mettler JA, English KL,
Casperson SL, Arentson-Lantz E, SheffieldMoore M, Layman DK, Paddon-Jones D.
Dietary Protein Distribution Positively Influences 24-h Muscle Protein Synthesis in
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
19
Tema: Kosttilskott
Healthy Adults. J Nutr. 2014 Jan 29. [Epub ahead of print]
2. Bouillanne O1, Curis E, Hamon-Vilcot B, Nicolis I, Chrétien P, Schauer N, Vincent JP, Cynober L, Aussel C. Impact
of protein pulse feeding on lean mass in malnourished and
at-risk hospitalized elderly patients: a randomized controlled trial. Clin Nutr. 2013 Apr;32(2):186-92. doi: 10.1016/j.
clnu.2012.08.015. Epub 2012 Aug 30.
3. Arnal MA, Mosoni L, Boirie Y, Houlier ML, Morin L, Verdier E, Ritz P, Antoine JM, Prugnaud J, Beaufrère B, Mirand
PP. Protein feeding pattern does not affect protein retention in
young women. J Nutr. 2000 Jul;130(7):1700-4.
4. Areta JL, Burke LM, Ross ML, Camera DM, West DW,
Broad EM, Jeacocke NA, Moore DR, Stellingwerff T, Phillips
SM, Hawley JA, Coffey VG. Timing and distribution of protein ingestion during prolonged recovery from resistance exercise alters myofibrillar protein synthesis. J Physiol. 2013 May
1;591(Pt 9):2319-31. doi: 10.1113/jphysiol.2012.244897. Epub
2013 Mar 4.
5. Millward DJ, Bowtell JL, Pacy P & Rennie MJ (1994). Phy-
sical activity, protein metabolism and protein requirements. Proc Nutr Soc 53, 223–240.
6. Bohé J, Low JF, Wolfe RR, Rennie MJ. Latency and duration of stimulation of human muscle protein synthesis
during continuous infusion of amino acids. J Physiol. 2001 Apr
15;532(Pt 2):575-9.
7. Schoenfeld BJ1, Aragon AA, Krieger JW. The effect of
protein timing on muscle strength and hypertrophy: a meta-analysis. J Int Soc Sports Nutr. 2013 Dec 3;10(1):53. doi:
10.1186/1550-2783-10-53.
8. Areta JL1, Burke LM, Camera DM, West DW, Crawshay
S, Moore DR, Stellingwerff T, Phillips SM, Hawley JA, Coffey
VG. Reduced resting skeletal muscle protein synthesis is rescued by resistance exercise and protein ingestion following shortterm energy deficit. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2014 Mar
4. [Epub ahead of print]
Artikeln är även publicerad på Svensk Förening för Idrottsnutritions hemsida. http://svenskidrottsnutrition.se/
Betakaroten – nyttigt för de flesta men skadligt för en del
D
e flesta känner till att antioxidanter är bra för hälsan. Men
forskningsresultaten på området har varit motsägelsefulla.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Rikard Åsgård att antioxidanten betakaroten ger positiva effekter för de flesta
medan den vid höga nivåer av oxidativ stress slår om och bidrar till
ökad oxidativ stress och DNA-skada.
Oxidativ stress spelar en viktig roll i sjukdomsutvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, metabola syndromet och typ
2-diabetes. Intag av antioxidanter från kosten, eller från kosttillskott,
har tidigare visat sig kunna sänka oxidativ stress. Resultat från kliniska och epidemiologiska studier på människor har upprepade
gånger visat att kosten kan ha en positiv verkan på hälsa och
sjukdom. Detta gäller för friska människor, men i ännu högre
grad personer med livsstilsrelaterade sjukdomar. Dessa
har höga nivåer av oxidativ stress vilket ökar risken
för fortsatt sjukdomsutveckling. Forskningsresultat
gällande effekter på hälsa och sjukdom från kosten eller
kostrelaterade antioxidanter, är dock motsägelsefulla.
I två stora kliniska studier på 90-talet fick rökare ta tillskott
av betakaroten under flera år. Syftet var att prova om tillskott av
denna antioxidant kunde förebygga cancer och/eller kardiovaskulär död. Båda studier fick dock avbrytas i förtid då man
upptäckte ökad frekvens av cancer och kardiovaskulär död bland
dem som tog tillskott jämfört med kontrollgruppen.
Studierna var viktiga eftersom forskare då började inse att
antioxidanter också kunde ha risker. Det gick många år innan man
började studera orsakerna till resultaten. Av etiska skäl kan de inte
studeras på människa igen.
20
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
Rikard Åsgård har i sin avhandling studerat kostrelaterade antioxidanter i cellsystem (muslymfomaceller). Studierna har visat att betakaroten och alfatokoferol, har en antioxidanteffekt, vilket indikerar en
möjlig skyddande effekt från dessa vitaminer.
Men Rikard Åsgård och hans kollegor såg också att betakaroten vid
en tillräckligt hög oxidativ belastning växlar från att ha en antioxidativ verkan till att bli en pro-oxidant. Forskarna exponerade cellerna i
studien för kemikalien katekol, som även är en komponent i cigarettrök, vilket skapade en oxidativ stress. I denna miljö såg man att
betakaroten ökade den oxidativa stressen ytterligare. Därmed ökade
också DNA-skadorna på cellerna. Detta skulle kunna förklara varför
rökarna, med höga nivåer av oxidativ stress, påverkades negativt och
inte positivt av betakaroten i de två äldre studierna.
– Man har inte funnit några bevis för att personer som inte
är rökare skulle skadas av betakaroten. Hos friska människor
har betakaroten som kommer från kosten visat sig ha positiva
hälsoeffekter. Samma ämne i form av kosttillskott har dock inte
någon entydig effekt på oxidativ stress, säger Rikard Åsgård.
I en annan av avhandlingens studier visar Rikard Åsgård nämligen att speciellt typ 2-diabetiker kan skyddas mot oxidativ stress
genom intag av frukt och grönsaker. Extra tillskott av samma antioxidanter som finns i frukt och grönsaker, men i form av piller
eller kapslar, har dock inte visat sig skydda mot oxidativ stress.
Avhandlingen Effects of Antioxidants and Pro-oxidants on Oxidative Stress and DNA Damage using the Comet Assay: Studies on
Blood Cells from Type 2 Diabetes Subjects and Mouse Lymphoma
Cells försvarades den 28 mars 2014 på Uppsala universitet.
Komplett kongress om idrottsnutrition
International Sports Nutrition Conference
Bosön, Stockholm den 19-20 mars 2014
I
Av K a j s a Asp
Leg dietist,
journalist
Mersmak
kommunikation
[email protected]
22
vol. XXIII
No 3
maj 2014
det mycket omfattande programmet
medverkade många av världens främsta
forskare. I denna sammanfattning ligger
fokus på kolhydraternas roll vid fysisk prestation.
Louise Burke inledde med ett föredrag
om kolhydraternas roll vid träning. Ron
Maughan tog vid för en fortsättning med
fördjupning kring kolhydrater och prestation. Romain Meeusen gav oss en inblick i
hur man med kosten kan öka mental prestation och uthållighet. Ofta är det hjärnan och
tankens kraft som sätter ribban för den fysiska prestationen, bland annat genom att kolhydraterna tar slut och man tappar orken och
lusten att fortsätta.
Stuart Phillips redogjorde för proteinets roll vid uthållighetsidrotter och Luc van
Loon för protein och återhämtning.
Susan Shirreff’s presentation handlade
om vätska vid fysisk aktivitet. Graeme Close
föreläste om betydelsen av vitamin D i samband med prestation och Glen Davison om
antioxidanter, immunologi och prestation.
Louise Burke talade om prestationshöjande
kosttillskott och Andrew Jones om nitratets
roll vid uthållighetsidrotter.
Ron Maughan föreläste om biverkningar av kosttillskott. Dessa kan orsakas såväl
av ämnen som finns i produkten enligt inne-
DietistAktuellt
hållsdeklarationen som av andra ämnen som
finns där på grund av kontamination – eller
otillåtna ämnen som tillsatts för att förstärka
eller addera en önskad effekt.
Anna Melin gav en grundlig och engagerande genomgång av mekanismer och konsekvenser av långvarig energibrist och Ina
Garthe om olika viktminskningsmetoder för
idrottare.
Kevin Tipton fördjupade våra kunskaper om nutrition i samband med idrottsskador. Slutligen redogjorde den norske landslagsläkaren Ola Ronsen hur man med hjälp
av riktlinjer och strikta hygienregler lyckats
minska sjukdomsfrekvensen och höja prestationen i norska landslag, framför allt i stora
mästerskap.
Kolhydrater för idrottare
– Vi överöses med starka budskap kring att
minska kolhydratsintaget. Tråkigt nog tar
även idrottare som behöver äta mycket kolhydrater till sig budskapen, inledde Louise
Burke.
En tillbakablick visar att riktlinjerna
vad gäller kolhydrater har förändrats. På
1990-talet rekommenderades 60-70 energi%
kolhydrater, ofta uppemot 600 gram kolhydrater per dag. 2003 kom nya riktlinjer som
syftade till att få optimal tillgång till bränsle
vid rätt tidpunkt. Rekommendationerna
blev mer individanpassade, framför allt
efter kroppsvikt, men även efter träningsmängd och intensitet; mellan 5 och 12
gram kolhydrater per kg kroppsvikt och
dag.
Sedan 2010 rekommenderas 3-5 gram
per kilo kroppsvikt vid hög kroppsvikt eller vid energirestriktion i syfte att gå ner
i vikt, och upp till gram 8-12 kg/dag vid
extremt hård träning. Rekommendationer om högt kolhydratsintag för idrottare har ersatts av individualiserad rådgivning och periodisering vad gäller kolhydrater och energi; mängden justeras efter
träningens intensitet och duration. Hur
kroppen reagerar på fett respektive kolhydrater är genetiskt individuellt.
– Typen av kolhydrater har underordnad betydelse, menar Louise Burke. Välj
mat som du och din mage gillar, som är
lätt att få i sig. Mängden tillgängliga kolhydrater är viktigast.
Även övriga föredragshållare återkom i
sina respektive föredrag till kolhydraternas betydelse.
– Kolhydraterna påverkar funktionen och kraften i musklerna, men det är
i hjärnan de har allra viktigast funktion.
Hjärnan behöver 130 g glukos per dag,
berättade Romain Meeusen i sin föreläsning om kostens påverkan på mental uthållighet och fysisk prestation.
– Ofta är det hjärnan och tankens
kraft som sätter ribban för den fysiska
prestationen. Hjärnans bränsletillgång är
viktig för prestationen; låga nivåer av glukos försämrar prestationen i både muskulärt och mentalt. När hjärnan har god tillgång på bränsle ökar styrkan och uthålligheten. Låga nivåer av serotonin gör att
man känner olust. Därför kan låg tillgång
på energi (glukos) leda till att träningen
känns psykiskt jobbig. När kolhydraterna
tar slut tappar man den mentala styrkan
och motivationen.
Ron Maughan pekade på ytterligare
orsaker till kolhydraternas betydelse för
prestationen och varför träningen blir
mindre ansträngande när man har ätit
kolhydrater: Ett högt fettinnehåll i kosten leder till ökad syreförbrukning, högre
andel kolhydrater ger mer tillgänglig energi i förhållande till hur mycket syre som
behövs. Tillgång till kolhydrater vid fysisk
prestation bidrar till lägre laktatnivåer.
Behövs återhämtningsmål?
Om tiden mellan träningstillfällena är
kort är återhämtningsmålet i direkt anslutning till passet extremt viktigt för att
optimera träningseffekten. 20-25 gram
protein förbättrar glykogeninlagringen
och kolhydraterna ökar proteinets effekt
i musklerna i och med att insulin förstärker anabol respons.
Praktiska utmaningar kan vara dålig aptit och bristande tillgång till lämplig mat.
Den som inte tränar igen inom 24 timmar har inte lika stort behov av återhämtningsmål, då har man god tid på sig att
fylla på energiförråden.
Konsekvenser av lågt energiintag
Anna Melin, nutritionist som forskar
inom idrott och ätstörningar vid Köpenhamns universitet, föreläste om mekanismer och konsekvenser vid för lågt energiintag.
I en nyligen publicerad artikel konstaterar
hon att 63 procent av idrottande kvinnor
hade för lågt energiintag och 60 procent
hade menstruationsrubbningar – trots att
de var normalviktiga.
Att äta för lite ger många negativa effekter, bland annat fysiologiska och gast-
rointestinala. För lågt energiintag försämrar immunförsvar och tillväxt, och ökar
risken för skador, järnbrist, dyslipidemi,
endokrinrubbningar och sänkt metabolism. Energisparande funktioner sker
på olika plan: Menstruationsrubbningar är ett sätt att spara energi då de normala förändringarna i hormoncykeln höjer ämnesomsättningen. Kvinnorna hade
dessutom lägre östrogennivåer över hela
menscykeln.
Många samverkande mekanismer leder till lägre energiintag och mer mättnad
trots ett något lägre energiintag. Kosten
hos de som hade menstruationsrubbningar kännetecknades av lägre energitäthet
och lägre fettinnehåll, samt högre innehåll av fiber och protein.
För högt fiberintag kan göra att återupptaget av östrogen (kolesterol) störs då
dessa binds till fibrerna. Detta kan vara
en bidragande orsak till menstruationsrubbningarna. Man ska som idrottare inte
överdriva intaget av produkter med högt
fiberinnehåll. Bulkeffekten gör det svårt
att få i sig tillräckligt mycket energi och
kan vara kontraproduktiv. I studien konstaterades också att hela 38 procent hade
gastrointestinala besvär.
Referens: Melin A et al BJ sports med
2014:48:540-45
Hamnbassäng, Bosön
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
23
Specialiserad dietist
Specialistprovföreläsning Göteborg 29 november 2013
Kost och IBS
Allt fler dietister skaffar specialistkompetens. Den här gången säger vi grattis till Stine Størsrud som här
presenterar sin provföreläsning.
I
BS är, tillsammans med funktionell dys-
S t i n e S t ør s rud
leg. dietist,
med dr. specialistkompetens
inom gastroenterologi.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
24
vol. XXIII
No 3
maj 2014
pepsi (magkatarr), de vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomerna. De kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från olika delar av mag-tarmkanalen, som
inte kan förklaras av påvisbara avvikelser vid rutinmässiga, kliniska undersökningar. IBS kännetecknas av symtom som buksmärta, kramper
i buken, uppblåsthet, diarré och förstoppning.
IBS är ingen ny sjukdom. Den finns beskriven
I medicinsk litteratur sedan mer än 180 år tillbaka, dock under andra namn som nervös eller
spastisk tjocktarm, jäsningsdyspepsi eller colon irritabile. Irritable bowel syndrome antyder
att patientens
besvär inte bara
härrör från colon, utan även från
tunntarmen.
Eftersom diagnosen IBS
inte går att ställa med hjälp
av fynd vid undersökningar är
man i behov av någon annan
form av diagnostik, så kallade diagnoskriterier. De nu gällande kallas Rom
III-kriterierna från 2006. Tidigare kriterier har
varit Rome II-kriterierna från -99 och Manning-kriterierna från -78.
DietistAktuellt
Vid sidan av de obligatoriska symtomen finns
det också ett antal symtom som anses stödja diagnosen och som kan användas för att dela in
patienterna i diarré- respektive förstoppningsdominerad IBS och de som har alternerande avföringsfrekvens och –konsistens.
Symtom från mag-tarmkanalen är mycket
vanligt i befolkningen. I en svensk undersökning
svarade mer än 50 % av de tillfrågade att de hade
minst ett besvärande symtom från mag-tarmkanalen under den föregående 3-månadersperioden, mer hos kvinnor än hos män och oftare hos
yngre än hos äldre.
IBS anses
vara en mycket
vanlig sjukdom i
västvärlden men
rapporterats
också från Asien,
Afrika och Sydamerika.
I litteraturen finns varierande uppgifter om hur vanligt
IBS är, beroende på vilken
population som undersökts och med vilka kriterier man valt att använda.
Uppskattningsvis har ca 15 % av människorna
i västvärlden symtom som uppfyller kriterierna
för IBS. I en svensk undersökning hade 12,5 %
av befolkningen IBS.
Specialiserad dietist
Man har under den senaste 20-årsperioden inte sett någon klar ökande eller minskande
trend. Den högsta förekomsten av IBS ses i åldersgruppen 20-50 år och IBS är vanligare hos
kvinnor än hos män.
Varför vissa människor drabbas av IBS vet
man inte med säkerhet. De faktorer som varit
och är mest aktuella för uppkomsten av IBS är
inflammation/infektion, genetik, psykosociala
faktorer och känslighet för födoämnen.
Över 2/3 av IBS-patienterna upplever en
försämring i samband med kostintag. Detta är
vanligare hos kvinnor än hos män och det finns
också samband med symtombörda, dvs ju fler/
kraftigare symtom, desto fler livsmedel reagerar man på. Det kan vara måltiden i sig eller det
kan vara enstaka livsmedel. Reaktionen kan vara
olika från gång till gång, vilket gör det svårt för
många att veta vad man skall äta och hur man
skall förhålla sig? Föreslagna mekanismer bakom denna upplevda känslighet för mat inkluderar bland annat onormal fermentering i kolon,
onormal, ofta förlångsammad, transport av gas i
mag-tarmkanalen, intolerans mot specifika livsmedel, överdriven tarmmotorik samt psykologiska faktorer.
Personer med IBS verkar kompensera för den
mat och de livsmedel de undviker då energi- och
näringsintag kan jämföras med den generella befolkningen.
Hög placebofaktor
Placeboeffekten är hög bland IBS-patienter,
upptill 84 % i vissa studier, vilket är större än de
flesta behandlingsstudier. Detta gör det till en
utmaning att genomföra kliniska studier på just
IBS-patienter. Koststudier är dessutom svåra att
kontrollera och att blinda. Många av de kostråd
som finns, baseras dels på beprövad erfarenhet
men också på studier av matens och näringens
effekt i mag-tarmkanalen.
Många patienter, såväl som friska, kan uppleva att de mitt i en måltid är tvungna att springa
på toaletten, vilket kan tolkas som att ”maten
rinner rakt igenom”. Detta kan förklaras av den
gastrokoliska reflexen, dvs. när man börjar äta
börjar tarmarna arbeta. Flera studier har visat att
hos IBS-patienter är denna reflex mycket starkare än hos friska och den håller också i sig längre
efter en måltid. Ju större måltid, dvs volym och
energihalt, desto kraftigare reflex.
IBS-patienter har även en ökad känslighet i
tarmen. Man kan säga att de är ”ömtarmade” och
känner mer obehag och smärta jämfört med friska. Fett ökar denna känslighet ytterligare.
Det är inte bara motoriken, den gastrokoliska
reflexen och viscerala känsligheten i tarmen som
är påtaglig hos IBS-patienter. Även transporten
Gastrointestinal tract från Balthazar Santos e Mattoso Santos, Atlas de Zoologia, 1907
av gas kan vara annorlunda. IBS-patienter har
också svårare att göra sig av med luft man sväljer ner den gas som bildas i tjocktarmen, vilket
ju kan förklara känslan av bloating, uppspändhet
och buksvullnad. Även här förstärker fett i maten symtomen.
FODMAP – en möjlig behandlingsväg
FODMAP är det nyaste inom kostbehandlingen av IBS. Konceptet kommer från Australien och handlar om Fermenterbara kolhydrater,
närmare bestämt Oligosaccarider, som fruktaner och galaktaner. Dessa hittar man i vete, vissa
grönsaker och baljväxter. Disaccarider som laktos, Monosaccarider som fruktos samt (And)
Polyoler, alltså sockeralkoholer som man hittar naturligt i en del frukt och bär eller tillsatt i
lightprodukter och diabetesprodukter. Detta är
kolhydrater som många äter dagligen, där vi alla
har en individuell kapacitet för att ta hand om
dessa kolhydrater. Om intaget överskriver kapaciteten kan detta leda till symtom i känsliga
personer.
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
25
Specialiserad dietist
FODMAP-konceptet kan beskrivas på följande sätt: Upptaget och omhändertagandet av FODMAP i tunntarmen beror
på olika faktorer som mängd, enzymer, hur snabbt maten passerar tunntarmen och sammansättningen av den mat man äter.
Beroende på vad man har för tarmflora och vilken dos och sorts
FODMAP man äter så bildas det mer eller mindre gas och
vätska i tjocktarmen. Hur mag-tarmkanalen reagerar på dessa
gaser och vätska beror på faktorer som känslighet i tarmen,
eventuell inflammation eller immunaktivitet i tarmen, en möjlig defekt i barriären, alltså en ökad permeabilitet samt psykiska
faktorer som stress, ångest och depression.
På senare år har det publicerats ett antal kontrollerade studier där man undersökt effekten av FODMAP och där resultaten visar på lindrigare mag-tarmsymtom om man äter en lågFODMAP-kost. Kostrådgivningen vid IBS bör därför även
inkludera råd om livsmedel med låg halt av fermenterbara kolhydrater.
IBS och probiotika
Mag-tarmkanalen är bostad för ett antal miljarder bakterier.
Koloniseringen börjar vid födseln och utvecklas och förändras
genom hela livet beroende på vad man äter och vart och hur
man lever. Evidens för tarmflorans roll vid IBS kommer bl a
från epidemiologiska studier som visar att prevalensen av IBS
ökar kraftigt efter akut gastroenterit. Ett annat bevis på mikroflorans effekt är kliniska studier som visar att antibiotika kan
lindra IBS-symtom, alternativt sättas i samband med debut av
IBS-besvär.
Sammansättningen av olika bakteriestammar och –arter är
något man studerat en hel del på senare år och här hittar man
skillnader mellan IBS-patienter och mag-tarmfriska personer.
Detta har troligen betydelse för symtombilden vid IBS. Om
skillnaderna är ett resultat av eller en orsak till IBS vet man
inte riktigt men troligt är det att maten spelar roll. Och det är
här probiotika kommer in i bilden. Probiotika är bakterier som
överlever transporten genom mag-tarmkanalen och som visar
sig ha en hälsoeffekt. Det har gjorts ett antal kliniska studier på
IBS-patienter där man har testat probiotika. Resultaten är varierande men flera metaanalyser visar på att probiotika är övervägande mera effektivt än placebo. En generell rekommendation till IBS-patienter är att de skall välja produkter där man
visat effekt på mag-tarmsymtomen. Probiotikan skall tas regelbundet och under en period på 6-8 veckor innan man kan utvärdera effekten.
Studier av matens och näringens effekt i mag-tarmkanalen,
tillsammans med studier av fibertillskott, fruktos och en hel del
beprövad erfarenhet, låg till grund för de kostråd som 2008 publicerades av The National Institute for Health and Clinical Excellence. Här rekommenderas regelbunden måltidsordning där
man ej skall hoppa över måltider. Man bör vid IBS minska
mängden fett, kaffe och te, alkohol, kolsyrad dryck och resistent
stärkelse. Fiberintaget anpassas efter IBS subgrupp och man
bör undvika olösliga fiber. Man bör äta max tre frukter per dag
och undvika sorbitol om man har diarré.
2012 publicerade den Brittiska dietistföreningen evidensbaserade kostråd vid IBS. De gick då metodiskt genom relevanta studier från 1985 till 2009, där det i slutändan bara var 30
artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. Resultatet av genomgången var att man delar upp kostrådgivningen i 3 nivåer:
Nivå 1: undersökning av kosten, hälsosamt ätande och livsstil
med några generella råd om laktos och fiber.
Nivå 2: mera avancerat kostintervention för att förbättra
symtombilden, baserat på fiber, fermenterbara kolhydrater
och probiotika.
Nivå 3: eliminationsdiet, dock endast i enstaka fall där man
har misstanke om att multipel födoämnesintolerans föreligger.
Dietisterna har en viktig roll i omhändertagande och behandlingen av IBS-patienterna genom att ge relevanta och evidensbaserade kostråd för att försöka minska symtombördan men
också se till att patienten har ett adekvat energi- och näringsintag.
Hälsosam probiotika: Lactobaciller
26
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
Kosttillägg på läkemedelslistan i Cambio Cosmic
S
edan många år har vi dietister inom
Landstinget Kronoberg arbetat med att
öka patientsäkerheten gällande nutrition
och att få rutiner och struktur för att säkra att
patienterna får den nutritionsbehandling de ordinerats. Då patientens nutrition är så viktigt har
vi fått gehör för att i väntan på den nya läkemedelsmodulen IX3 i Cambio Cosmic, som är vårt
journalsystem, fått införa rutinen att ordinera
kosttillägg på läkemedelslistan till patienter som
vårdas inom slutenvården på Centrallarettet i
Växjö och Ljungby lasarett.
Rutinen att ordinera Calogen på läkemedelslistan för inneliggande patienter har länge fungerat inom Landstinget Kronoberg. Vi ville även
införa kosttillägg på läkemedelslistan men var
osäkra på om detta var tillåtet så vi tog kontakt
med Socialstyrelsen som tyckte att det var en
mycket god idé men att det i så fall skulle införas
i hela Landstinget.
Med hjälp av Läkemedelskommittén startades således i april/maj 2013 rutinen att för inneliggande patienter kunna ordinera kosttillägg på
läkemedelslistan vilket medför att det synliggörs
vilka patienter som ska ha kosttillägg samt att
det signeras när patienten får det. Rent praktiskt
fungerar det så att läkaren ordinerar enligt färdiga mallar där man kan välja antal tillfällen per
dag, tidpunkt och volym. Om man så önskar kan
man fylla i smak och sort men det används inte i
praktiken. Sjuksköterskan kan även göra en telefonordination som ansvarig läkare signerar i efterhand. När patienten skrivs ut från sjukhuset
tas kosttilläggen bort från läkemedelslistan.
På vissa avdelningar fungerar rutinen bra
medan andra har valt att inte införa det. Sjuksköterskorna på de avdelningar som har börjat
använda rutinen är mycket nöjda. Patienterna får
också i större utsträckning sina kosttillägg. För
oss dietister är det också en ny, viktigt information då vi redan via läkemedelslistan kan se hur
ofta och hur mycket kosttillägg patienten erbjudits. Det känns patientsäkert och som en kraftig
kvalitetshöjning.
Cam il l a Sv en s s on
leg dietist i Växjö
[email protected]
Lo t ta Fr edr ics on
leg dietist i Växjö
[email protected]
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
27
Rapport från de 12:e
Nordiska dietistdagarna i Bergen
D
Fr ode S l inde
DRF:s representant i
styrelsen för Nordiska
Dietistföreningen
[email protected]
28
vol. XXIII
No 3
maj 2014
Andra dagen ägnades helt och hållet åt NCP
en 19-21 mars träffades 261 nordoch IDNT. Från USA kom Ester F Meyers och
iska dietister i Bergen, Norge. Detta
Kay Howarter. Dietisterna i Norge har precis
var nytt deltagarrekord för de Nordbörjat med NCP/IDNT och engagemanget var
iska dietistdagarna. Kongressen anordnades
stort både under föreläsningarna och under de
av Nordiska Dietistföreningen, där alla DRF:s
workshops som hölls efter lunch. Tyvärr var det
medlemmar per automatik är medlemmar. Den
få svenska dietister som
första dagen ägnades
deltog på de Nordishelt och hållet åt att
ka dietistdagarna, men
få djupare insikt i all
Elin Lövestam (t.v),
den nutritionsforsksom är doktorand vid
ning som pågår i BerUppsala universitet,
gen, under parollen
och Ylva Orrevall vid
”nutritionsforskning
Karolinska universidär havet möter bertetssjukhuset presentegen”. Vi fick bland
rade erfarenheter från
annat en fördjupSverige; det land i Norning i den historiska
Elin Lövestam, dietist
den som kommit längst
utvecklingen av tilloch doktorand vid
i implementeringen av
växtkurvor för barn
Uppsala univeristet
NCP/IDNT.
i Norge, där forskare
delgav sina nordiska
På kvällen avhölls
i Bergen varit dridietistkollegor erfarenheter från svenska
Nordiska Dietistförenvande.
dietisters journalaningen generalförsamEn ny överviktsteckningar
ling. Här valdes Froklinik för barn starde Slinde från DRF
tades i Bergen 2012.
till ordförande för den
Arbetet bedrivs mulnästa verksamhetsperioden. Kvällen avslutades
tidisciplinärt och de arbetar enligt family-based
med konferensmiddag på Galleri Nygaten där
behavioural social facilitation treatment. Prelimiockså den norska föreningens 30-årsjubileum
nära resultat av verksamheten är positiva, också
uppmärksammades med tal och tårta.
vid behandling av tonåringar, vilket tidigare vaTredje dagen inleddes med föredrag från dierit en grupp som haft svårt att uppnå resultat.
tister som skickat in sina abstract från pågåenDagen innehöll förstås också en hel del om vide studier. Inga svenska dietister hade skickat in
tamin D och fisk. Slutsatsen är att fisk fortfaabstract. Priset för bästa muntliga föredrag gick
rande ur många aspekter är bra för hälsan.
DietistAktuellt
till Helen Engelstad Kvalem (t.h) från Norge.
Hon hade en engagerad presentation baserad på
den stora norska Mor-Barn-studien där 44 543
mor/barn-par har studerats. Föredraget handlade om exponering av dioxin och PCB under
graviditet samt hur detta påverkar språkutvecklingen hos barn. Det livsmedel med högst halter
av dessa skadliga ämnen är ägg från fiskmåsar,
som ju är längst upp i den marina näringskedjan.
Efter morgonpasset fick vi en inblick i den
forskning som finns kring vegankost och hälsa. Professor Anna-Liisa Kosonen (nedan) från
universitetet i Östra Finland presenterade data
som tyder på att veganer uppvisar brister på vitamin B12, vitamin D och järn och är i behov av
kvalificerad nutritionsrådgivning.
Därefter presenterade docent Hilde Brekke
från Göteborg LEVA-studien. I den har forskarna visat att nutritionsbehandling av dietist
leder till en bestående viktnedgång hos ammande överviktiga eller feta kvinnor. Forskarna håller nu på med en studie i ”verkligheten”, det vill
säga i primärvården. Förhoppningen är att resultaten ska kunna bli lika bra här. Ingrid Larsson
från Sahlgrenska universitetssjukhuset presenterade sedan resultaten från SBU-rapporten ”Mat
vid fetma”. Våra nordiska kollegor uttryckte sin
tacksamhet för att denna rapport kommit till
och det är en rapport som används även i våra
nordiska grannländer.
Sista eftermiddagen ägnades helt åt undernäring. Mette Holst
(sjuksköterska från
Danmark) och Randi Tangvik (dietist
från Norge) delgav
sina erfarenheter av
screening för undernäring och av att implementera strategier
för att förebygga undernäring på sjukhus. Detta ämne är
lika aktuellt som det
varit under de senaste decennierna
och är ett arbete som
måste fortsätta. Här är dietisten den naturligt
drivande kraften. Lene Thoresen (dietist från
Norge) delgav oss sina erfarenheter med att arbeta i multidisciplinära team. Frode Slinde avslutade dagarna genom att försöka stimulera fler
dietister att ägna sig åt forskning. Ingen andra
yrkesgrupp kommer att bygga upp evidens för
att dietistens interventioner har effekt, det måste
vi göra själva!
Nästa Nordiska dietistdagar kommer att arrangeras i Göteborg 20-22 juni 2016. Dietistdagarna kommer att bli ett samarrangemang
med den 11 Nordiska nutritionskongressen. Vi
hoppas således att fler nordiska kollegor väljer
att komma på de nordiska dietistdagarna. Lägg
gärna http://www.
nnc2016.se/ som
bokmärke på din dator och håll utkik efter information i Dietistaktuellt. Har du
redan nu förslag på
teman eller föreläsare
som du vill se i Göteborg? Hör av dig till
undertecknad!
Helen Engelstad Kvalem fick pris
för bästa muntliga presentation
med titeln: ”Pre- and postnatal
exposure to dioxin and polychlorinated biphenyls (PCBs) and
language development in 3 year
old children”
Anna-Liisa Kosonen,
professor vid Universitetet
i Östra Finland, har studerat veganer i Finland och
deras nutritionsstatus
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
29
Bokanmälan
Bra
mat
vid
typ
2-diabetes
Nytt patientmaterial på evidensbaserad grund av dietister
Gothia förlag har i dagarna utkommit med en ny skrift som riktar sig till patienter med typ 2-diabetes.
Patientmaterialet är omfattande och täcker det mesta från sjukdomsbeskrivning till hantering av praktiska vardagsproblem i samband med diagnosen, men tonvikten ligger på måltider och kostvanor. Det
är dietisterna Carina Trädgårdh Tornhill och Hannah Helgegren som författat häftet, granskat av DRF:s
referensgrupp i Diabetes.
I
dén till den här skriften har Carina
Mag n us Forsl i n
Dietistaktuellt
[email protected]
30
vol. XXIII
No 3
maj 2014
Trädgårdh Tornhill och Hannah Helgegren burit på under lång tid, och var
en naturlig uppföljning på deras två tidigare
skrifter Bra Mat vid Typ 1-diabetes – en kunskapsguide för vuxna (Gothia, 2011) och Må
Bra med Diabetes – Tips för föräldrar, barn och
ungdomar (Profakta förlag, 2008).
– En anledning till att det dröjt är att vi
ville avvakta resultaten från Socialstyrelsens
rapport Kost vid Diabetes – en vägledning till
hälso- och sjukvården, berättar Carina Trädgårdh Tornhill. Det var en självklarhet för
oss att som utgångspunkt använda de resultat som kommit fram i de senaste evidensgenomgångarna vad gäller kost vid diabetes.
Socialstyrelsens vägledning som till stor
del vilar på SBU:s uppmärksammade och
mycket omfattande litteraturöversikt Mat
vid Diabetes (SBU, 2010), presenterar fyra
olika koster som bedöms utgöra goda alternativ vid diabetes: traditionell diabeteskost,
måttlig lågkolhydratkost, medelhavskost och
traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index. Dessa koster återfinns även i den nu aktuella skriften Bra mat vid typ 2-diabetes.
– De senaste åren har det pratats och skrivits
mycket om extrem lågkolhydratskost berät-
DietistAktuellt
tar Hannah Helgegren. Men vi inkluderar
inte råd om detta i materialet, utan håller oss
till socialstyrelsens linje om att mer forskning behövs, idag känner man inte till långtidseffekterna av de extrema koster och dieter som saluförs i kvällspress och på nätet.
Ett levande dokument
Att skriften också blivit granskad och godkänd av DRF:s referensgrupp bidrog till att
produktionen drog ut något på tiden, men
gruppens bidrag är samtidigt något författarna är mycket glada över och inte skulle
vilja vara utan.
– Ja, de har en ansenligt samlad kompetens och erfarenhet, påpekar Carina Trädgårdh Tornhill. De har lagt ned mycket arbete på faktagranskning och därmed bidragit
med ovärderlig input, vilket gör att vi känner
oss trygga inför utgivningen och den information som ges. Vi känner stor tacksamhet
för detta.
Men författarna är ändå ödmjuka inför
det faktum att det inte är förrän materialet
har testats i ett skarpt läge som användbarheten och ”hållbarhet” ger sig till känna, och
de hoppas också att synpunkter och kommentarer kan bli till användbart stöd vid re-
vision inför kommande upplagor.
– Häftet bör ses som ett levande dokument, fyller Hannah
Helgegren i, som både skall anpassas efter patienternas behov
och spegla rådande vetenskaplig evidens – och det är inte osannolikt att den kommer att justeras framöver.
Olika målgrupper
Även om författarna främst haft diabetespatienterna i åtanke
under arbetet, ser de också diabetessjuksköterskor, men även
andra kolleger inom vårdkollektivet, som viktiga målgrupper
för skriften – dels att använda i kommunikationen med patienterna, dels som ett sammanfattande referensmaterial där
sjuksköterskan t ex kan få en snabb överblick över skillnaderna
mellan de olika kosterna.
– Vi var lite oroliga för att informationsmängden skulle vara
alltför omfattande för att vara ett lättillgängligt patientmaterial, menar Carina Trädgårdh Tornhill, så vi har redigerat text
hårt. Samtidigt behöver man inte gå igenom allt som står, utan
det går bra att välja rubrik och ta del av det som sjuksköterskan
och/eller patienten ser som relevant.
Det 44 -sidiga häftet omfattar bl.a. beskrivningar hur samspelet mellan mat och typ 2-diabetes fungerar, recept på fisk,
sallad och baljväxter, hur göra livsstilsförändringar och praktiska matråd för olika koster som är bra för personer med diabetes.
Sammantaget har Carina Trägårdh Tornhill och Hannah
Helgegren tagit fram en lättillgänglig och informativ skrift,
som bör kunna utgöra ett effektivt pedagogiskt verktyg för
sjuksköterska eller dietist när man kommunicerar kost och levnadsvanor till sina patienter.
Bra mat vid typ 2-diabetes finns för beställning på www.gothiafortbildning.se
Om författarna: Carina Trädgårdh Tornhill är dietist vid Avdelningen
för Klinisk nutrition (AKN), Skånes universitetssjukhus i Lund. Hannah
Helgegren är dietist vid Barnöverviktsenheten, Skånes universitetssjukhus i Malmö
Fresubin 2 kcal Drink
i 125 ml
om
s
t
k
r
ä
m
Ut
ål!
m
n
a
l
l
e
m
www.fresenius-kabi.se/mini
Årsmötet 2014 avhölls 23 mars på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg (Foto: Marie Ullnert)
DRF:s Årsmöten – intressanta, informativa och idéskapande
Den som tror att årsmöten utgör en trist genomgång av paragrafer bör ta sig tid att närvara vid ett
DRF-årsmöte för att själv uppleva motsatsen. Årsmötet 2014 var en trevlig sammankomst med värdefullt
nätverkande och en anda av gemenskap och framåtanda.
V
id DRF:s årsmöte som hölls den 23
mars deltog 28 personer. Ordförande
för mötet var Åsa Ottosson. Ta gärna
del av protokollet samt övriga möteshandlingar
som finns på hemsidan www.drf.nu.
Styrelse med bred kompetens
Av K a j s a A sp
Leg dietist,
journalist
Mersmak
kommunikation
[email protected]
32
vol. XXIII
No 3
maj 2014
Valberedningens arbete har under verksamhetsåret varit mycket ambitiöst, strukturerat
och grundligt, och i tät dialog med styrelsen.
Valberedningen har bestått av Martina Jansson (ordf.), Lena Ljungkrona-Falk, Pia Nevala
Westman, Ulrica Sundin-Wennergren och Eva
Riise.
Styrelsen består av Elisabet Rothenberg
som omvaldes till ordförande t o m 2016, Maggie Page Rodebjer, Jessica Samuelsson, Milene
Svanå, Jonna Nyman, Veronica Eriksson, Karin
Runesson samt studeranderepresentanten Linnea Skytt. Styrelseledamöterna har en spridning
i ålder och erfarenheter från dietistverksamhet
inom landsting, kommun och privata företag av
olika storlek.
DietistAktuellt
Kommunikationsstrategi
DRF har stora ambitioner när det gäller extern
kommunikation och arbetar därför med en kommunikationsbyrå. Efter beslut på förra årsmötet valdes kommunikationsbyrån Grayling som
samarbetspartner och årets lobbyarbete bedöms
vara mycket lyckat. Målet för samarbetet är att
höja dietistens status och öka medvetenheten
om dietistens unika kompetens. Målgrupper är
media, lokalt såväl som rikstäckande, politiker på
nationell nivå och kommunpolitiker, Socialdepartementet och Socialutskottet. Med anledning
av årets riksdagsval är ett något högre belopp
budgeterat jämfört med föregående år.
När man tar plats i offentligheten är det lättare att få politikers och beslutsfattares uppmärksamhet. Syftet med samarbetet är ökad synlighet i rätt sammanhang med fokus på dietistens
betydelse inom äldreomsorgen samt kostens roll
i levnadsvanor för bättre hälsa, och att öka medvetenheten om att nutritionsbehandling är ekonomiskt lönsamt. Genom att stärka profilen och
öka efterfrågan på dietistkompetens skapas fler
jobb. Prioriterade kärnfrågor är Riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder, Nutritionsbehandlingsprocessen samt att skapa fler möjligheter för
dietister i kommunal verksamhet. Lag om NAD
i varje kommun är ett led i arbetet med att skapa
fler tjänster.
Pressmeddelande om bristen på kommundietister publicerades i december 2013 och resulterade i 98 artiklar, varav 39 artiklar i tryckta medier och 59 artiklar på webben.
Hemsidan
Karin Runesson redogjorde för DRF:s arbete
med ny hemsida. Syftet är att skapa en aktuell
och mer lättarbetad site som även inkluderar kalenderfunktion; en intressant och relevant webbplats för medlemmar, media och övriga besökare.
Hemsidan byggs i Wordpress och kan enkelt administreras och uppdateras enligt den kommunikationspolicy som kommer att utformas.
Referensgrupper och andra som vill dela med
sig av information kommer att få inloggningsuppgifter (gästbehörighet). Endast inloggade
medlemmar kommer att kunna lägga in kommentarer till blogginlägg och liknande. Medlemmar i DRF kommer att kunna uppdatera sina kontaktuppgifter.
Ekonomi
Förbundets kassör Veronica Eriksson redogjorde
för det ekonomiska läget. Resultat från 2013 är
positivt, vilket bland annat bygger på inkomster
från DRF-kongressen som arrangerades i Göteborg. Arvode till Grayling utgör en relativt
stor post, så även DRF:s deltagande i Almedalsveckan.
litetssäkringsarbete inom äldreomsorgen via Standardiseringsinstitutet fortlöper.
Styrelsen ska åka till Storbritannien för att
studera hur engelska kollegor med stor framgång arbetar med kommunikation, i syfte att
lyfta dietistens roll och kompetens och att öka
allmänhetens medvetenhet om vikten av nutritionsarbete och om kostens betydelse.
De motioner som inkommit till årsmötet
handlade om nätverk för arbetslösa dietister och
mentorprogram med syfte att låta erfarna dietister dela med sig av sina erfarenheter till nyutexaminerade yngre kollegor. Styrelsen kommer
att tillsätta en arbetsgrupp där initiativtagarna
Lena Ljungkrona-Falk och Pia Nevala Westman ingår.
Projekt levnadsvanor
Karin Kauppi och Maria Franzén redogjorde
för projektet Dietisters samtal om levnadsvanor.
Projektgruppen består av Satu Kettunen, Cecilia Hellberg, Maria Franzén, Christin Anderhov Eriksson och Karin Kauppi (projektkoordinator). Elisabet Rothenberg, Margareta Nydahl
och Sophie Cairns utgör styrgruppen.
Projektmålet är att samtliga dietister inom
hälso- och sjukvården ska ha kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder och känna sig trygga
med att använda dem i sitt arbete. Ytterligare ett
projektmål är att utveckla samarbeten med andra yrkesgrupper.
Detta händer 2014!
Centralt för årets planerade verksamhet är att
arbeta för att skapa fler dietisttjänster, främst i
kommunerna och i primärvården. Samverkan
med andra organisationer och yrkesföreningar
prioriteras för att få inflytande och profilera dietistens roll. Det interna arbetet inkluderar bland
annat arbete med arbetsmiljöenkät och att utveckla hemsidan.
Höstmötet arrangeras i vanlig ordning för att
lyfta arbetet i referensgrupper och lokalföreningar. Nytt för i år är att styrelsen har budgeterat
för arvode till alla som deltar i mötet i förhoppning att bidra till ett ökat antal deltagare. Referensgrupper som vill ombilda till sektion kan få
hjälp från DRF.
Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer
för sjukdomsförebyggande metoder fortsätter. Kva-
”Dietisten har en viktig roll i arbetet med hälsosamma livsvanor”
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
33
Trots att arbetet pågått under relativt kort tid har man hunnit med väldigt
mycket, bland annat har man tagit fram
en broschyr i samarbete med företagshälsovården, varit utställare och föredragshållare på Medicinska riksstämman, varit
utställare på Dagens Medicins seminarium ”Livsstil och hälsa”, skrivit artiklar
och startat upp nätverk för dietister som
arbetar med dessa frågor. Inte minst har
projektgruppen träffat en stor del av Sveriges dietister samt representanter för
flera yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården samt ett flertal politiker, tjänstemän och folkhälsostrateger etc. Under
hösten har man samarbetat med Livsmedelsverket (SLV), övriga levnadsvaneprojekt, Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård (HFS), samt deltar tillsammans med
SLV och Svensk Sjuksköterskeförening
(SSF) i Socialstyrelsens projektgrupp för
webbutbildning om matvanor.
Dietister utgör en resurs för att öka
kunskapsnivån inom matvaneområdet
hos övriga yrkesprofessioner. Att betona
patientsäkerhetsperspektivet i nutritionsfrågorna öppnar ögonen hos beslutsfattare och skapar möjligheter.
Dietisten har en viktig roll i arbetet
med ohälsosamma vanor. Som dietist kan
man:
• tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt,
• identifiera individer med ohälsosamma vanor,
• uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor,
• erbjuda åtgärd, ge enkla råd och rådgivande samtal kring tobak, alkohol
och fysisk aktivitet,
• erbjuda kvalificerat rådgivande samtal kring matvanor och, med kompletterande utbildning, kvalificerat
rådgivande samtal om tobak.
Många dietister inom primärvården är
positivt inställda till samtal om levnadsvanor men känner att man behöver mer
kunskap om områdena tobak och alkohol. Många känner sig trygga i att samtala
om fysisk aktivitet, många skriver FAR
(Fysisk aktivitet på recept). Hinder finns
i form av kunskap, tid och resurser, samt
att man inte har behörighet att skriva in
KVÅ-koder mm.
Rådgivning om levnadsvanor är en
viktig del av arbetet även hos dietister
som arbetar inom slutenvården. Dessa
patienter har ofta sjukdomar som krä-
Den som väntar på
någonting gott...
ver upprepade vårdkontakter och de har
ofta en förändringsbenägenhet som man
gör klokt i att ta tillvara. Rådgivning om
levnadsvanor borde här vara en självklarhet. Referensgrupper, lokalföreningar och
DRF:s styrelse behöver alla se över på vilket sätt man själv kan medverka och bidra
till att implementera riktlinjerna.
Årets dietist – en riktig jobbskapare!
Som kronan på verket offentliggjordes
Årets dietist: Ewa-Marie Johannesson
som är verksamhetschef i Region Skåne.
Nomineringen hade skickats in av en
grupp kollegor bestående av ca 25 personer.
Ewa-Marie Johannesson har starkt
medverkat till att modernisera och öppna
upp dietistverksamheten samt höja dietisternas status – ett arbete som påbörjades
redan för trettio år sedan. Dietistverksamheten i Region Skåne är sedan 2002 en
egen enhet där Ewa-Marie Johannesson
är chef. Sju nya dietisttjänster har skapats
sedan 2012. Det arbete som gjorts ligger
helt i linje med DRF:s visioner och mål.
Missa inte nästa årsmöte som hålls mars/
april 2015. Håll utkik efter datum och plats
för mötet!
Läs mer på: www.nutramigen.se
...behöver inte alltid vänta länge
Nutramigen* LGG®:
Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för komjölk inom 12 månader1,2
Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder3
Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500
Box 10302, 434 24 Kungsbacka
Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777.
2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582.
3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7.
*Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. © 2014 Mead Johnson & Company, LLC.
Alla rättigheter förbehållna. LGG® och LGG® logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland.
VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.
Material avsett för sjukvårdspersonal.
Nytt utseende,
samma innehåll
Vi säger grattis till
Årets Dietist
Ewa-Marie Johannesson
1989 instiftade DRF efter amerikansk förebild utmärkelsen Årets Dietist – kanske den mest hedrande
honnörsbetygelsen en dietist kan få eftersom det är kolleger och den egna kåren som står bakom valet.
I samband med att DRF:s Årsmöte avhölls den 23 mars, utdelades titel nummer 25 i ordningen och kom
då att gå till chefsdietist Ewa-Marie Johannesson i skånska Eslöv.
E
wa-Marie Johannesson är naturligtvis mycket glad och stolt över
utmärkelsen som hon fick helt oför-
väntat.
– Känns överväldigande, säger hon till
Dietistaktuellt, både att bli nominerad och
sedan också vald.
Det är Ewa-Maries kolleger i den skånska primärvården som nominerat henne och
skrivit den fina motiveringen [se ruta intill].
Det är bl a hennes mångåriga insats som
verksamhetschef för dietistverksamheten i
Skåne som nu givit henne titeln – inte minst
för hennes utvecklings- och samordningsinsatser, och för att hon har starkt bidragit
till att öka antalet dietister i primärvården.
En sektor där dietister runt om i Sverige ofta tvingas föra en hård och ojämn kamp för
sina tjänster.
Ewa-Maries karriär
Ewa-Maries yrkesgärning präglas till stora
delar av pionjäranda. Hon tillhörde den första årskullen studenter som började den första reguljära dietistutbildningen i Göteborg
1978. Efter examen gick hon även påbyggnadsutbildningen. När den var klar fick hon
ganska omgående en tjänst på Helsingborgs
lasarett. Samtidigt pågick det inom primärvården i Malmöhus läns landsting en framsynt satsning på dietister som innebar en rad
nya tjänster.
DietistAktuellt
Mag n us Fors l i n
Dietistaktuellt
[email protected]
maj 2014
No 3
vol.XXIII
35
– Jag tyckte jobberbjudandet verkade spännande, sökte och fann mig snart
i Orups sjukvårdsdistrikt som då omfattade fem vårdcentraler.
Det blev en start från scratch, och
Ewa-Marie började bokstavligt talat
med ett tomt kontor, sånär som på en telefon och
ett skrivbord. Gradvis fick
hon mejsla fram den nya
tjänstens struktur och innehåll.
– Vi nyinrättade priMotivering:
märvårdsdietister
hade
Med entusiasm och engagemang bevakar Ewa-Marie
ingenting
att
luta
oss mot,
primärvårdsdietisternas intressen och driver utvecklingen
förklarar
hon,
inga
rutiner,
framåt. Bara för några år sedan gick det en dietist på 100
inget
gemensamt
material.
000 skåningar. När vi under våren går in i hälsovalet komNaturligtvis heller inga damer vi bli en dietist på ca 35000, en utveckling som många
taprogram för näringsbetrott att det bara går att drömma om. Vilka vindar som
räkning; det var miniräkän blåser står Ewa-Marie fast vid att förbättra villkoren
nare och tabeller som då
både för dietister och patienter, alltid med samma positiva
gällde.
synsätt.
Arbetet som ensam, isolerad
dietist ledde ganska
Ewa-Marie arbetar dessutom för att modernisera och öppsnart
till
att Ewa-Marie
na upp verksamhetens kontaktvägar, både mot primärvåroch
hennes
väl utspridda
dens personal och mot allmänheten, t ex i form av hemsida
kolleger
inrättade
ett nätmed uppdaterat material som vårdpersonal kan använda
verk,
vilket
sammanstråi sitt möte med patienter, mailtjänsten Dietist Direkt där
lade ett par gånger per terprimärvårdens personal får snabba svar på nutritionsfrågor
min för erfarenhetsutbyte
samt en facebooksida där allmänheten får tips och råd och
och stöd.
även kan ställa frågor.
– Nätverket var av stor
betydelse, fortsätter hon.
Vi var kanske inte fler
än sju, åtta stycken, så vi
lärde snabbt känna varandra och gruppen utgjorde ett viktigt stöd.
Ett naturligt steg blev sedan att engagera mig i att DRF:s referensgrupp för Primärvård bildades i slutet av 80-talet. För
att få ett begrepp om hur och vilka diagnoser vi arbetade med ute i primärvården skickades en enkät ut. Om vi jämför
med i dag arbetade vi mer förebyggande
då. Mängden sjuka patienter har ökat betydligt under åren, vilket också inneburit
en stadigt ökande arbetsbelastning.
I slutet av 90-talet gjordes dessutom
en stor organisationsförändring där fle-
36
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
ra sjukvårdsdistrikt slogs samman, och
Ewa-Maries fem vårdcentraler blev åtta.
Dessa båda faktum innebar att de skånska
primärvårdsdietisterna helt enkelt blev
tvungna att begränsa de antal diagnoser
man kunde ta sig an.
– När det gällde stora patientgrupper, t
ex de med metabola sjukdomar, som hade
kontinuerlig kontakt med diabetessjuksköterskor och distriktssköterskor, satsade
vi på utbildning i stället för på enskild behandling, förklarar Ewa-Marie. Det var
inte någon ideal lösning, men det fanns
inga alternativ.
Under den här tiden utvecklade och spred
också Ewa-Marie och hennes kolleger
”Kostpärmen” som starkt bidrog till att
normera behandlingsråden och förbättra kommunikationen rörande måltider,
kost- och näring.
Mot en oberoende dietistverksamhet
Mot bakgrund av rådande arbetssituation
och olika lokala organisatoriska lösningar
med varierande funktionalitet, uppvaktade Ewa-Marie och hennes dietistkolleger
primärvårdsledningen i avsikt att argumentera för en övergripande och självständig Dietistverksamhet för hela Skåne
med en gemensam chef. Ett förslag man
lyckades få igenom: 2002 utlyste Region
Skåne en tjänst som verksamhetschef för
den nya Dietistverksamheten, som omfattade ca tio primärvårdsdietister. En
tjänst som gick till Ewa Marie.
– Jag tycker detta är ett gott exempel
på att man inte behöver byta arbetsplats
för att det skall bli fråga om förändringar,
menar Ewa-Marie. Man kan mycket väl
vara kvar på sitt arbete och förändra det
inifrån.
En radikal förändring blev det också,
både till struktur och innehåll.
– Vi har under dessa år lagt ned mycket energi på att vidareutveckla våra rutiner; såväl avseende behandlingsplaner,
som administrativt. Och det är en process
vi är väldigt nöjda med, konstaterar EwaMarie.
Man har bl a arbetat med samhörighet och sammanhang, vilket är viktigt
när dietisterna är så geografiskt utspridda. Utvecklingen av gemensamma riktlinjer är av stor betydelse. Man har också
löpande arbetsplatsträffar, liksom intern
fortbildning.
– Vi har också haft tur, fortsätter EwaMarie. Man kan säga att vår utveckling
har skett parallellt med den digitalt tekniska, vilken varit oss behjälpliga på flera
olika sätt. Bara en sådan sak som e-post
innebar en mindre revolution för kommunikationen oss emellan när den introducerades.
Idag är den nya tekniken väl integrerad med Ewa Maries och hennes kollegers dagliga arbete. Man använder sig
bl.a av Lync, en plattform som gör att
flera dietister kan visuellt kommunicera
via skärmen, och som även möjliggör allas simultana åtkomst och bearbetning av
dokument.
Ewa-Marie har också initierat Dietist
Direkt som är ett serviceinstrument med
mailfunktion för övrig vårdpersonal i primärvården.
– Avsikten har varit att vi skall nå så
många vårdcentraler som möjligt, förklarar Ewa-Marie. Det gäller framför
allt de som inte har en stationerad dietist eller om befintlig dietist är frånvarande. Dietist Direkt ger en möjlighet att
snabbt kunna ställa frågor och få tag på
dietistkompetens. Det är alltid någon av
oss som står stand by under öppettiderna
9-15, måndag till fredag.
Projektet startade för 1,5 år sedan och
har visat sig mycket framgångsrikt och
uppskattat. Ärendena kan handla om allt
från remissförfaranden till råd knutna till
särskilda diagnoser.
Naturligtvis har också primärvårdsdietisterna i Skåne en egen facebooksida och
hemsida (www.skane.se/dietistpv)
Ny organisation
2012 beslöt regionen att man skulle utöka
antalet dietister. Idag är det 29 dietister på 25 fasta heltidstjänster. Året därpå
genomfördes en stor organisatorisk förändring som kom att kallas Skånevård
2.0. Dietistverksamheten inordnades den
nyskapande sjukvårdsförvaltningen Kryh
(Kristanstad, Ystad och Hässleholm)men
fortsätter att ha hela Skåne som upptagningsområde.
– Den effekt som jag ser att Skånevård
2.0 mest kommer att ha på oss primärvårdsdietister, är att man avser minska belastningen på sjukhusen och istället öka
behandlingsinsatserna ute på vårdcentralerna. För oss kommer det att innebära ett
större krav på specialistkompetens. Bredden har ju tidigare varit vårt egentliga
kompetensområde.
Ewa-Marie ser emellertid möjligheterna i denna nya ordning – en ökad efterfrågan på specialiserad dietistkomptens
är också skäl till nya tjänster och fler anställda dietister.
[hälsovalet]
En annan dramatisk förändring som i
högsta grad påverkar primärvårdsdietisterna är att de skall omfattas av Hälsovalet. Tidigare hade man undantagits detta
eftersom de var så få – dietisterna utgör
mindre än 1 % av all vårdpersonal – och
var då en producentneutral verksamhet,
som bistod såväl offentliga som privat
vårdcentraler.
– Från och med den 1 april 2014 kommer vi enbart att arbeta inom den offentliga vården. Vår verksamhet blir plötsligt
konkurrensutsatt, vilket innebär ett helt
nytt sätt för oss att tänka.
Ewa-Marie ser att omställningen kan
skapa vissa svårigheter, som dietisttillgängligheten på mindre orter, men ser ändå denna nya situation som en spännande
utmaning, och en möjlighet för en positiv
utveckling för hela kåren.
– Vi har på kort tid blivit betydlig fler
dietister i primärvården. Hälsovalet innebär nu att även de privata vårdcentralerna
måste anställa. Vi blir alltså ännu fler, och
vi får en ännu större möjlighet att visa vilken skillnad vi kan göra. Och det tycker jag ser mycket lovande ut, säger Årets
Dietist Ewa-Marie Johannesson avslutningsvis.
Vackra Skåne: Ewa-Maries arbetsplats
DietistAktuellt
maj 2014
No 3
vol.XXIII
37
DRF informerar
Ledamot
Karin Runeson
[email protected]
Ordförande
Elisabet Rothenberg
Göteborg
[email protected]
Ledamot
Maggie Page Rodebjer
[email protected]
Ledamot
Milene Svanå
[email protected]
Vice ordförande/Kassör
Veronica Eriksson
Stockholm
[email protected]
Sekreterare
Jessica Samuelsson
[email protected]
Ring 020-90 20 90 och lämna ditt bidrag.
Ledamot
Jonna Nyman
[email protected]
Pg 90 20 90-0
www.barncancerfonden.se
Studeranderepresentant
Linnéa Skytt
[email protected]
Referensgruppen i Pediatrik inbjuder till fortbildningsdagar 2014
Dietisternas Riksförbund (DRF)
När: Onsdag 17 – torsdag 18 september 2014
Var: Sigtunahöjdens Hotell och Konferens,
Hertigvägen 7, Sigtuna. Telefon: 08-59257700. www.sigtunahojden.se
Hur: Se bifogat program
Kursavgift: 3.500 kr (medlemmar i DRF) 4.000 kr (icke medlem i DRF) I kursavgiften ingår helpension, enkelrum, föreläsningar samt dokumentation. Resa betalas av kursdeltagaren själv.
Anmälan är bindande och skickas senast 13 juni till Karola Lindström e-postadress: [email protected]
OBS! Begränsat antal platser. Först till kvarn gäller!
OBS! skicka uppgifterna nedan via e-post. Ange ”Anmälan” som ärende. Du får bekräftelse via e-post
Namn, Arbetsplats, Adress, Telefon, Specialkost, Medlem i DRF? Ev Fakturaadress.
Program Fortbildningsdagar barndietister 17-18/9 2014
Onsdag 17 september
9.00-9.45
Registrering och kaffe
9.45-10.00
Referensgruppen i pediatrik informerar
10.00-12.30
Födoämnesallergi hos barn och ungdomar – ett
teamarbete
Dr Caroline Nilsson, Södersjukhuset, Stockholm
Dietist Agneta Jansson Roth, Södersjukhuset
12.30-13.30 Lunch och utställarbesök
13.30-14.15
Workshop/utställare
1. Smaskarna - Logoped Marie Börjesson, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg
2. Berikning för små barn – hur, vad, när?
Dietist Ingalill Detlofsson, Universitetssjukhuset Örebro
Dietist Helen Vall, Västmanlands sjukhus, Västerås
3. Födoämnesprovokationer och andra praktiska aspekter. Dietist Agneta Jansson Roth, Södersjuk
huset, Stockholm
4. Utställare
14.15-15.00
Workshop/utställare
15.00-15.30 Kaffe 15.30-16.15
Workshop/utställare
38
vol. XXIII
No 3
maj 2014
DietistAktuellt
16.15-17.00
Workshop/utställare
Tid för rekreation innan middagen, ta gärna med badkläder!
19.00
Gemensam middag
Torsdag 18 september
8.30-9.00
Information från referensgruppen
9.00-10.15
Motiverande samtal för barn, ungdomar och familj
Sofia Trygg Lycke, barnsjuksköterska, lärare i
motiverande samtal
10.15-10.45
Kaffe och utställarbesök
10.45-12.00
Barn med hjärtfel. Dr Katarina Hansén,
Skånes universitetssjukhus, Lund
12.0.13.15
Lunch och utställarbesök
13.15-14.15
Barn med hjärtfel och nutrition
Dietist Anna Hansson, Skånes universitetssjukhus, Lund
14.15-15.0
Forskning – Komjölksöverkänslighet hos barn –
påverkan på familjer
Dietist Andrea Mikkelsen, Närhälsan Västra Götaland
Kaffe för dem som önskar