DA #3.14 - Dietistaktuellt
VOLYM XXIII • NUMMER 3 • JUNI • 2014 ORGAN för sveriges kliniska dietister Kosttillskott O rgan f ö r S v e r i g e s K l i n i ska D i e ti ste r Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin [email protected] TEMA: Kosttillskott Postadress Box 48 261 21 Bjuv Telefon 042-702 50 Telefax 042-702 50 E-mail [email protected] WWW www.dietistaktuellt.com Annonser ADVISER AB Linda Larsson-Levin Telefon: 08-551 785 85 Mobil: 0733-22 88 35 [email protected] Layout & Material STODAB [email protected] Tryckeri Ledare: Hur har du det på jobbet?6 Omega 3 som kosttillskott 10 Antioxidanter på burk försämrar prestationen 14 En idrottares proteinbehov 18 Komplett kongress om idrottsnutrition 22 Kost och IBS – specialistföreläsning 24 Kosttillägg på läkemedelslistan 27 Rapport från de 12:e Nordiska dietistdagarna 28 Bra mat vid typ 2-diabetes 30 DRF:s Årsmöte 2014 32 Årets Dietist: Ewa-Marie Johannesson 35 Lenanders Tryckeri AB Kommande nummer Nr. Manusstopp Utgivning 4/14 22 aug 12 sept 5/143 okt 24 okt 6/14 3 nov 21 nov Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. 8 10 14 TS-kontrollerad upplaga 2013: 5.900 Medlem av: 24 Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. 4 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och 32 36 kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. ledare Elisabeth Strömblad Folkhälsocentrum Jämtlands läns landsting [email protected] Hur har du det på jobbet? T ill årsmötet 2013 skrev två av våra medlemmar en motion med en önskan om en enkät som beskriver dietisters upplevda arbetsmiljö. Motionen uttryckte den frustration som ett stort antal kolleger upplever då högen av remisser bara växer och man får förfrågningar från alla håll och kanter. Många av oss svarar regelbundet på arbetsmiljöenkäter från vår arbetsgivare och åtgärder sker inom den egna organisationen. Naturvetarna har som uppdrag att stödja den enskilde medlemmen som upplever problem på sin arbetsplats. Årsmöte biföll enhälligt motionen. Förbundet har valt att samverka med Naturvetarna, som besitter kompetens inom området arbetsmiljö, och kan utforma och bearbeta enkäten, som syftar till att ge kännedom om dietisters vardag och utgör underlag för att bättre kunna tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga intressen. Enkäten kommer att skickas ut elektroniskt i början av september 2014. Vi hoppas att du känner ett stort engagemang och besvarar enkäten. Ta tillfället i akt att påverka! Syftet med enkäten är vidare att kartlägga och få mer kännedom om dietisters arbetssituation, uppdrag och organiseringen av dietisttjänster, framför allt inom landsting och kommun, men även i viss mån inom den privata sektorn. Arbetssituationen för ett antal dietister omfattar 6 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt flera arbetsgivare och/eller flera arbetsplatser. Många undrar hur stort patientunderlag som är lagom per dietisttjänst och hur mycket tid man bör avsätta för ett nybesök alternativt återbesök ,och dokumentation. En arbetsbeskrivning kan tydliggöra den anställdes uppdrag och underlätta att begränsa arbetsuppgifter och därmed minska stress och övertid. Men hur många av oss har en tydlig och rättvisande arbetsbeskrivning? I dietisternas etiska kod uppmuntras vi att ligga i framkant när det gäller forskning, utveckling och fortbildning inom nutritionsområdet för att kunna utveckla yrkesrollen och de krav som ställs på den. Därför kommer enkäten även att innehålla frågor om den enskilda dietistens möjligheter att fortbilda sig under arbetstid och på vilket sätt man intar ny kunskap. DRF har länge verkat för att sprida kunskap om dietisters specifika yrkeskompetens och dess roll inom hälso- och sjukvården. Att som enskild dietist eller dietistenhet få möjlighet att presentera resultat av sitt arbete för ledningen och styrning kan vara strategiskt viktigt. Men har vi förutsättningar för att mäta, sammanställa och presentera det vi gör under arbetstid? Det är många omständigheter som påverkar hur vi mår på arbetet och framtiden för vår yrkeskår. Dessa faktorer kommer enkäten att kunna ge oss större insikt om. Styrelsen kommer att analysera svaren tillsammans med Naturvetarna. Redovisning av resultatet från enkäten kommer presenteras här i Dietistaktuellt samt på Årsmötet 2015. Väl mött då! Tema: Kosttilskott Noterat Ny Uppsalaledd studie kartlägger D-vitaminbrist vid barncancer D -vitaminbrist är vanligt hos barn som behandlas för och som överlevt en cancersjukdom. Detta kan både leda till benskörhet och ökad infektionskänslighet. Men det saknas kunskap om hur vanlig vitaminbristen är, vilka konsekvenser detta får samt behovet av extra tillskott. I en ny studie ska forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset räta ut frågetecknen,. – Vi vet för lite om hur cancersjuka barn bör behandlas för D-vitaminbrist och vilka doser som krävs för att återställa normala värden. Förhoppningsvis kan våra resultat utmynna i nya rekommendationer för vitamintillskott, säger Britt-Marie Frost, överläkare och sektionschef vid barnonkologiska kliniken på Akademiska barnsjukhuset, som tillsammans med docent Outi Mäkitie, Karolinska Institutet, ansvarar för studien finansierad av Barncancerfonden. I Sverige insjuknar ungefär 300 barn och ungdomar i cancer varje år. De vanligaste cancerformerna är leukemier och hjärntumö- de gängse för att uppnå rätt nivåer i blodet. – Preliminära resultat av finska studier indikerar att cancersjuka barn ofta drabbas av benskörhet och har D-vitaminbrist. Inte minst med tanke på att cancersjuka barn löper risk för benskörhet och andra sena biverkningar av sin behandling, är det extra viktigt att undvika brist, framhåller Britt-Marie Frost. rer, cancertyper som tillsammans står för mer än hälften av alla diagnoser. De senaste årens forskning har visat att D-vitamin spelar större roll för hälsan än man tidigare trott. Vitaminet påverkar skelettets funktion och förebygger sannolikt även infektioner, hjärt-/kärlsjukdom, metabola sjukdomar och cancer. D-vitaminbrist är vanligt både hos friska barn och barn med kroniska sjukdomar eller cancer. För dem krävs högre vitamindoser än FAKTA: Studie om D-vitaminbrist vid barncancer * Vilka D-vitaminnivåer har cancersjuka barn och hur förändras dessa under cancerbehandlingens gång? * Vilka blir konsekvenserna av vitaminbrist: infektionsepisoder och andra orsaker till sjukhusvistelse mellan cellgiftsbehandlingarna? * Vilken dos vitamintillskott krävs för att uppnå normala D-vitaminnivåer hos cancersjuka barn? * Kan D-vitamintillskott skydda mot negativa konsekvenser av vitaminbrist såsom benskörhet och ökad infektionsrisk? Stärkande dryck ska minska näringsbrist D e äldres hälsa skulle gynnas av att den offentliga sektorn öppnar upp för lokalt producerade drycker och i förlängningen andra livsmedelsprodukter i Skåne. Det menar initiativtagarna till projektet ”Styrketår för seniorer – en pilotstudie”. Många äldre har av olika anledningar svårt att få i sig tillräcklig näring och energi vilket ökar risken för försämrad hälsa. Detta kan bero på sämre aptit och smaksinne och/eller sjukdom. – Projektets mål är att utveckla attraktiva drycker med högt innehåll av näring och energi med förhoppningen att drycken ska bidra till att tillgodose de äldres behov och minska närings- och energibrist, säger Karin Wendin, professor i mat och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad. Mycket beroende på hur de offentliga upphandlingsreglerna ser ut är det idag svårt för mindre lokala producenter att kunna sälja sina frukt- och bärprodukter till offentlig sektor. 8 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt Tanken med projektet är att undersöka och skapa förutsättningar för produktion av fruktoch bärdrycker av god kvalitet från lokala råvaror och att de ska nå kunder inom den offentliga sektorn, menar projektets initiativtagare. Initiativet till projektet togs av Gun Hagström på Lyssna AB, som är knuten till SLU Balsgårds projekt Innovativa drycker, Ulla Nilsson från Virgo Grön Konsult, Madeleine Uggla från SLU Balsgård och Karin Wendin. Högskolan bidrar med kompetens inom sensorik, alltså hur de framtagna produkterna upplevs smaka. Övriga personer involverade i projektet har kompetens inom trädgårdsproduktion, dryckesutveckling, paketering, upphandling, kost och näringslära, och mikrobiologi. Projektet inkluderar även representanter för offentlig verksamhet och trädgårdsnäringen. Tillsammans ska man i projektet utveckla goda närings- och energirika drycker för äldre inom äldreomsorgen i skånska kommuner. – Tanken är att samma koncept ska kunna användas i hela Sverige framöver, säger Karin Wendin. Dryckerna kommer under utvecklingsfasen att provsmakas av seniorer boende i Kristianstad med omnejd.Dryckesutvecklingen sker på SLU Balsgård utanför Kristianstad och olika aktörer i kedjan ska involveras, från bärproducentorganisationen LRF-GRO till personal och äldre på boenden. – Projektet siktar på att skapa nya möjligheter för frukt- och bärodling samt förädlingsanläggningar av frukt- och bärprodukter i regionen. Genom bättre formulerade och mätbara kravkriterier blir det möjligt för offentlig verksamhet att lyfta fram kvalitet hos lokalt producerade drycker som bidrar till en hållbar måltidssituation för äldre, säger Ulla Nilsson. Projektet finansieras av EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne genom satsningen Skånsk dryckesstrategi. Projektet slutförs under året. Källa: Högskolan Kristianstad Motion på recept – framgångsrikt men bara för vissa Å sa Romé, fysioterapeut och doktorand vid Lunds universitet, har analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av aktivitetsprogrammet Fysisk aktivitet på recept (FaR). Hon har identifierat de grupper bland inaktiva som bäst drar nytta av programmet och som programmet är mest kostnadseffektivt för. Men fysisk aktivitet på recept passar bara en del. Av befolkningen i Sverige motionerar många för lite – 40 procent har en fysisk aktivitetsnivå som är riskabelt låg för hälsan. Detta trots att många känner till att om vi motionerar så mår vi bättre och kan förebygga ohälsa. Fysisk aktivitet på recept, FaR, har blivit en etablerad metod för behandling av inaktivitet bland befolkningen. - Resurserna i sjukvården är starkt begränsade och vi måste vara noga med hur vi fördelar dem. Jag har utvärderat kostnader och konsekvenser av FaR och identifierat de målgrupper som drar bäst nytta av denna typ av behandling av inaktivitet, säger Åsa Romé, som presenterade forskningsresultaten vid sin disputation den 22 maj. I studien ingick totalt 528 personer som delades in i två grupper: en högdosgrupp som tränade två gånger per vecka och som också fick motiverande samtal och undervisning om fysisk aktivitet samt en lågdosgrupp, som endast fick skriftlig information om att de kunde träna en gång i veckan. Sammanfattningsvis kan sägas att FaR-programmet är kostnadseffektivt och ökade den fysiska aktivitetsnivån för båda grupperna efter ett år och livskvaliteten ökade. Men de som fick mindre tillgång till träning uppnådde samma förbättringar som de som fick mer tillgång till träning och mer motiverande stöd. Den ökade aktiviteten medförde minskade samhällskostnader med 22 procent genom minskade kostnader för hälso- och sjukvård samt produktionsbortfall. – Om vi hittar rätt individer och ger dem rätt dos av motion kommer den här typen av behandlingsprogram för inaktivitet att bli kostnadseffektiva. Våra analyser visar att det är viktigt att öka tillgängligheten på träning för att göra det enklare och billigare för de inaktiva att träna. En av delstudierna visar att de socioekonomiskt svagare grupperna inte värderar motionens hälsoeffekter lika högt som i de lite starkare. De två tredjedelar som inte klarade av att fullfölja programmet behöver mer hjälp och troligtvis mer stöd från t ex sjukvården med riktade insatser. – Vi måste helt enkelt bli bättre på att välja ut rätt målgrupp för motion på recept och hitta alternativa metoder för de dem som faktiskt inte passar för den här metoden, säger Åsa Romé. Åsa Romé disputerar i ämnet hälsovetenskap med inriktning sjukgymnastik. Avhandlingens titel: Prescribed physical activity. A health economic analysis. Källa: Lunds universitet 13% Fibrer 4% Socker 93% Fullkorn En sundare frukost – bättre för kropp och hälsa! Råg Fras är extremt hälsosam! Innehåller hög mängd fullkorn och låg mängd socker som ger lång mättnadskänsla, jämnare blodsockernivå och en nöjdare mage och tarm – bättre kan det inte bli. Rågen är näringsrik och har goda egenskaper med lösliga och olösliga fibrer. De lösliga gör att maten stannar längre i magsäcken och förlänger mättnadskänslan. De olösliga hindrar förstoppning och påskyndar passage genom tarmen. Rågen har dessutom lågt GI värde, som ger lågt insulinsvar, ett bättre alternativ till de som har problem med för högt blodsocker. DietistAktuellt maj 2014 No 3 Valora Trade AB, 08-725 14 70 vol.XXIII 9 Tema: Kosttilskott Aktuellt på forskningsfronten Omega-3 som kosttillskott Forskare från Karolinska institutet har visat att omega-3 kosttillskott kan passera blodhjärnbarriären (BHB) hos patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Fettsyrorna har effekt på markörer för både sjukdomen i sig och för inflammation.[1] Ett mycket intressant resultat som tidigare bara kunnat påvisas på möss. Men de fleromättade fettsyrornas förträfflighet har också ifrågasatts. I synnerhet i form av just kosttillskott. Dietistaktuellt gör ett litet svep över aktuell forskning inom området omega-3 som tillskott. I Mag n u s For sl i n Dietistaktuellt [email protected] 10 vol. XXIII No 3 maj 2014 media och på bloggar har det under senare tid varit en hel del diskussion om huruvida omega-3 har någon effekt då det tas i form av kosttillskott, och man har då hänvisat till nya forskningsrön. Professor Lars Rydén presenterade för en tid sedan en uppmärksammad men också kritiserad internationell studie, Origin, som omfattade 12.600 deltagare, bl a ville man utröna huruvida 1 gram omega-3 per dag kunde påverka mortaliteten hos personer med utvecklad, eller med förstadier till typ 2-diabetes. En grupp som alltså löper en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. I en kommentar till studieresultaten säger Lars Rydén att ”omega 3-fettsyrorna hade ingen som helst effekt på dödligheten i hjärt-/kärlsjukdomar hos patienterna och inte heller på insjuknande i slaganfall och hjärtinfarkt jämfört med placebo”. [2] Vidare, tidigare i år gick professor Anders Jacobsson, Institutionen för Molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet, ut i media i samband med att en ny studie presenterades och menade att kroppens egen produktion av omega-3 räcker mer än väl.[3] DietistAktuellt – Jag hävdar att kosttillskott av omega-3 är överflödigt för de flesta av oss. Vi producerar tillräckligt med DHA själva, så länge vi får i oss den kortare alfa-linolensyra, säger Anders Jacobsson vidare i sitt uttalande. Den studie han refererar till är gjord på möss och visar att 90 % kroppens omega-3-fettsyra DHA (dokosahexaensyra) produceras i de egna cellerna – övriga tio kommer från kosten. I studien framkommer det också enligt författarna att en eventuell brist på omega-3 kan bero på otillräcklig produktion av fleromättat fett i levern. – Att äta en alltför ensidig kost, eller få i sig för mycket av till exempel kolhydrater kan leda till störningar i kroppens fettproduktion. Även leverproblem och olika typer av hormonstörningar kan påverka fettproduktionen, fortsätter Anders Jacobsson. Resultaten visar att om DHA-brist uppstår så kan man, till viss del, tillgodose behovet genom att ändra på kosten. I sammanhanget bör vi kanske dock erinra oss om att mänskliga analogislut med djurstudier tidigare har stött på patrull. ”Omättat fett kan orsaka allergier”, är en an- Tema: Kosttilskott FAKTA: Fleromättade essentiella fettsyror nan katastrofrubrik från dagspressen under 2013 med sikte på omega-3-fettsyrorna. I en studie som genomförts gemensamt av Göteborgs universitet, Chalmers och Umeå universitet, undersöktes blod från 129 nyfödda barn som sedan följts upp till 13 års ålder. De som hade en hög andel fleromättade fettsyror i blodet vid födseln drabbades i högre utsträckning av både luftvägsallergier och eksem, än de barn som i stället hade mer mättat eller enkelomättat fett i blodet. [4] – På samma sätt som immunsystemets mognad förhindras om vi lever för rent, kan den nog försvåras om immunsystemet dämpas av höga halter omättat fett, menade Agnes Wold, immunolog vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien och även tillskyndare av hygienhypotesen. Det är känt sedan tidigare att omättade fettsyror hämmar immunsystemets aktivering. Det kan säkert vara nyttigt om man är gammal och inflammerad. Men spädbarnets immunsystem behöver få en kick-start, annars mognar det inte på rätt sätt. Resultaten, eller åtminstone slutsatserna är onekligen något anmärkningsvärda, inte minst mot bakgrund av att SLV anser det särskilt viktigt att gravida kvinnor äter fet fisk eftersom fostret behöver DHA och EPA (eikosapentaensyra) för neurogenesen [se faktaruta intill]. Vidare är det vanligt att barnmat i dag berikas med just omega-3-fettsyror. Överföring av Omega 3 via blod-hjärnbarriären Den i ingressen nämnda BHB-studien, som publicerades i april 2014 i Journal of Internal Medicin, kan emellertid bidra till att debattpendylen svingar över till kosttillskottens fördel. Åtminstone vad gäller intag hos personer som redan insjuknat i Alzheimers sjukdom. – Tidigare befolkningsstudier talar för att omega-3 kan skydda mot utveckling av Alzheimers sjukdom, vilket gör det intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan insjuknat, säger dr Yvonne Freund-Levi, studiens försteförfattare och specialist i psykiatri och geriatrik, samt överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det kanske mest anmärkningsvärda med resultaten är att omega-3-fettsyror som tillförts genom kosttillskott kan passera blod-hjärnbarriären hos patienter med Alzheimers sjukdom, och påverka diagnosens sjukdomsmarkörer. Blod-hjärnbarriären utgörs av tätt samman- M änniskan har två typer av essentiella fettsyror: Omega3-fettsyror och omega-6-fettsyror. Att de är essentiella innebär att vi inte kan tillverka modersubstanserna av dessa typer utan måste tillföra dem via kost eller kosttillskott. Modersubstansen i omega-3-serien heter alfa-linolensyra (ALA). Den förkortas som 18:3 omega-3. 18 är antalet kolatomer i fettsyran och efter kolontecknet står antalet omättnader följt av numret på omega-serien. Modersubstansen i omega-6-serien är linolsyra (LA; 18:2 omega-6). Från de båda modersubstanserna kan i kroppen bildas längre och mer omättade fettsyror. De första av dessa är eikosapentaensyra (EPA; 20;5 omega-3) och gammalinolensyra (GLA; 18;3 omega-6). Människans förmåga att själv bilda dessa två sistnämnda är dock begränsad. VIKTIGA ÄMNEN I omega-3-serien bildas senare den för hjärna och ögon så viktiga fettsyran dokosahexaensyra (DHA; 22:6 OMEGA-3). Den begränsade omvandlingen av ALA till EPA har medfört tveksamheter hur vegetarianer och veganer som inte äter fisk och skaldjur kan klara av behovet av särskilt stora mängder av DHA för hjärncellernas uppbyggnad och funktion. Denna tveksamhet gäller särskilt när en vegetarian/vegan under graviditeten skall bygga upp en ny fosterhjärna. I moderns blod transporteras de viktiga fettsyrorna i blodfettspartiklarna (lipoproteinerna). Med hjälp av särskilt två enzymer (LPL och TG-lipas) i gränsen mellan moderns blod och livmoderkakan spjälkas fettsyrorna loss och kommer in i livmoderkakan. Där kan de bindas till särskilda fettsyrabindande och fettsyratransporterande äggviteämnen (FABPs och FATPs) som transporterar över dem till fostrets blod. En förutsättning för att fostret skall få tillräckligt av de viktiga fettsyrorna är självklart först att moderns blod innehåller höga nivåer av dessa. Regleringen av de nämnda enzymer som frisätter fettsyrorna kan också påverka tillgången för fostret. Forskare har visat att den gravida kvinnans hjärna minskar med cirka 5 procent fram till förlossningen. En motsvarande ökning av volymen av hjärnans hålrum sker samtidigt. Det dröjer sedan 6 månader innan kvinnans hjärna återhämtat sig i storlek och fettsyrainnehåll. Forskarnas ledande hypotes är att mamman frigör viktiga fleromättade fettsyror från sina hjärnceller så att dessa kan överföras till fostret med dess stora behov av dessa fettsyror FÖR MYCKET OMEGA-6 Under den tidiga stenåldern för 40.000 år sedan tillförde man ungefär lika mycket omega-6-fettsyror som omega-3-fettsyror. Kvoten mellan dessa var 1:1. Idag intar vi 10-20 gånger så mycket av omega-6-fettsyror som omega-3-fettsyror. Detta är ett stort hälsoproblem. Vi behöver visserligen också omega-6-fettsyror om inte ett så stort överskott. Kvoten mellan de båda fettsyraserierna bör vara cirka 2-4:1. Enligt somliga forskare kan ett för stort intag av omega-6-fettsyrorna leda till ökad bildning av inflammatoriska ämnen något som ökar risken för inflammatoriska sjukdomar. Eftersom de båda fettsyraserierna använder samma enzymer för sin omsättning, kan ett högt intag av omega-6-fettsyror ytterligare försvåra omvandlingen av ALA till EPA och DHA. Av Med Dr Olle Haglund [9] fogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl med syfte att skydda hjärnvävnaden. Kapillärerna har en betydlig lägre permeabilitet än kapillärer i andra organ, vilket ger upphov till en hög selektivitet avsedd att hindra hjärnans exponering av skadliga kemikalier som finns naturligt i blodet, men blockerar även olika droger och läkemedel. I en postmortal studie, dvs en analys utförd DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 11 Tema: Kosttilskott – Tidigare studier talar för att omega-3 kan skydda Alzheimers sjukdom, vilket gör det intressant att studera effekterna av kosttillskott med denna grupp fettsyror hos patienter som redan insjuknat Yvonne Freund-Levi, specialist i Psykiatri och Geriatrik, samt överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. efter döden av hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom, har det visats att nivåerna av DHA är lägre i en jämförelse med friska personer. I den nu aktuella studien deltog ett begränsat antal patienter med mild Alzheimer. 18 gavs omega-3 (2.3 g n-3 essentiella fettsyror ≈ 0,25 kg fisk) medan övriga fick placebo dagligen under 6 månader. De som hade intagit tillskott hade också fått förhöjda nivåer i ryggmärgsvätskan och i blodet, inte bara av DHA, utan även av EPA som också tillhör familjen Omega-3-fettsyror. I resultatdelen skriver forskarna att: ”Ökade DHA-nivåer i ryggmärgsvätskan hade en inverterad korrelation till mängden fosforylerat tau [P-tau], och en direkt korrelation med löslig interleukin-1 receptor typ II. Sålunda, desto mer DHA ökade i ryggmärgsvätskan, desto större förändring avseende AD/inflammatoriska biomarkörer”.[1] Forskarna har också länge intresserat sig för relationen mellan just inflammation och Alzheimers sjukdom – inflammationen i hjärnan är ett kännetecknande patologiskt drag vid diagnos. Huruvida inflammationen är primär, dvs direkt sjukdomsframkallande, eller sekundär, ett sätt för organismen att bryta ned B-amyloidproteiner som inlagrats i form av plack, är ännu inte helt klarlagt. I en annan aktuell KI-producerad studie som publicerades i februari beskrivs hur den normala inflammationsprocessen kan vara störd hos patienter med Alzheimers sjukdom; nivåerna i hjärna och ryggmärgsvätska av de molekyler, lipoxin A4 och resolvin, som behövs för att vävnad ska kunna rensas från skadliga inflammatoriska ämnen och återhämta sig är lägre vid Alzheimers sjukdom än normalt. De lägre nivåerna av dessa molekyler kunde också korreleras till en sämre minnesfunktion.[5] – Vår hypotes är att ökad resolution vid inflammationsprocessen i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom minskar nervcellsdöden, vilket i sin tur kan ha positiv effekt på sjukdomsutveckling och kognition. Det här är en helt ny infallsvinkel och ger möjlighet att utveckla nya behandlingsprinciper för Alzheimers sjukdom, säger professor Marianne Schultzberg, som lett studien vid Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet. Det kan i sammanhanget vara intressant att notera att forskare i dag studerar hur de molekyler som bidrar till resolution (dvs upplösning eller avslutning av en inflammationsprocess), påverkar nervcellsdöd i cellodling och om man i djurexpe- 12 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt riment kan förhindra neurodegeneration och förbättra minnesfunktionen genom behandling med dessa substanser. – De hittills kända molekyler som fungerar upplösande vid inflammation är derivat från omega-3-fettsyror, menar Marianne Schultzberg, dvs kosttillskott som tillskrivits flera hälsofrämjande effekter och även visats kunna ha effekt på faktorer av betydelse för sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom.” Medical foods Blod-hjärnbarriärsstudien är en del i ett större forskningsprojekt som går under namnet OmegAD. Projeket har under flera år renderat ett antal intressanta forskningsresultat, bl a kunde Yvonne Freund-Levi 2008 presentera sin avhandling Omega-3 fatty acid treatment in mild to moderate Alzheimer’s disease: Results from the OmegAD study. – Vi inkluderade då 204 patienter med manifest mild till måttlig Alzheimers, sjukdombaserat på minnessymptom med ett MMT högre än 15 poäng (MiniMental Testet som ofta används vid skattning av närminnet). Det är från denna grupp som BHB-studien fick sina deltagare. Hälften erhöll omega-3, hälften placebo under sex månader. Vi kunde dock inte se någon positiv effekt på minnesfunktionerna. Emellertid, vid en fortsatt analys av data, så upptäckte Yvonne Freund-Levi och hennes kolleger en signifikant positiv effekt på det episodiska närminnet och en tydlig uppbromsningseffekt, hos de friskaste patienterna som hade en minnesfunktion på > 27 av 30 poäng på MMT. En effekt man också såg hos de mest friska i placebogruppen efter att även de behandlats med omega-3. Yvonne Freund-Levi har även inom ramen för EURICE (European Research and Project Office GMBH) deltagit i LipiDiDiet (Therapeutic and preventive impact of nutritional lipids on neuronal and cognitive performance in aging, Alzheimer’s disease and vascular dementia). Ett projekt som sträcker sig under 72 månader med avrundning sista juli i år, och som involverar forskare från Finland, Israel, Tyskland och Sverige. – Vi har i två randomiserade, dubbelblinda kontrollerade studier med nutritionsterapi – preparaten Souvenir I och II – kunnat fastställa en minnesAstrocyter typ 1 omger kapillärerna i hjärnan och ligger bakom den inflammatoriska reaktionen. ! NYHET förbättrande effekt hos patienter i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom, förklarar Yvonne Freund-Levi [7,8]. Den nutritionscocktail man använt i studierna heter Souvenaid, och består av en rad näringsämnen som man bedömer ha en gynnsam effekt på kognition och minne som t ex vitamin B12, B6, selen, kolin, folsyra, aminosyror, och givetvis omega-3. Tanken är att dessa näringsämnen skall stimulera nervcellsmembran och synapsformation. – Projektet är mycket spännande, och jag är ganska övertygad om att den här typen av s k medical foods är något som vi kommer att få se mer av, avslutar Yvonne Freund-Levi. Refererade studier [1] Freund Levi Y, Vedin I, Cederholm T, Basun H, Faxén Irving G, Eriksdotter M, Hjorth E, Schultzberg M, Vessby B, Wahlund L-O, Salem Jr N, Palmblad J. Transfer of omega-3 fatty acids across the blood–brain barrier after dietary supplementation with a docosahexaenoic acid-rich omega-3 fatty acid preparation in patients with Alzheimer’s disease: the OmegAD study. J Intern Med 2014; 275:428–436. [2] Mårtenson Mary. ”Omega 3 har ingen effekt”. Aftonbladet 2012 12 jul. Hälsa. (www.svd.se/mat-och-vin/omega-3-haringen-effekt_7274375.svd) [Retrieved 2014-05-02] [3] Pauter AM, Olsson P, Asadi A, Herslöf B, Csikasz RI, Zadravec D, Jacobsson A. Elovl2 ablation demonstrates that systemic DHA is endogenously produced and is essential for lipid homeostasis in mice. J Lipid Res. 2014 Apr;55(4):718-28. doi: 10.1194/jlr.M046151. Epub 2014 Jan 31. [4] Barman Malin, Johansson Sara, Hesselmar Bill, Wold Agnes, Sandberg Ann-Sofie, Sandin Anna. High Levels of Both n-3 and n-6 Long-chain Polyunsaturated Fatty Acids in Cord Serum Phospholipids Predict Allergy Development. PLoS ONE;Jul2013, Vol. 8 Issue 7, p1 [5] Wang X, Zhu M, Hjorth E, Cortés-Toro V, Eyjolfsdottir H, Graff C, Nennesmo I, Palmblad J, Eriksdotter M, Sambamurti K, Fitzgerald J M, Serhan C N, Granholm A-C, Schultzberg M. Resolution of inflammation is altered in Alzheimer’s disease. Alzheimer’s & dementia: the journal of the Alzheimer’s Association 14 February 2014. DOI: 10.1016/j. jalz.2013.12.024) [7] Scheltens P, Kamphuis PJ, Verhey FR, Olde Rikkert MG, Wurtman RJ, Wilkinson D, Twisk JW, Kurz A. Efficacy of a medical food in mild Alzheimer’s disease: A randomized, controlled trial. Alzheimers Dement. 2010 Jan;6(1):1-10.e1. doi: 10.1016/j.jalz.2009.10.003. [8] Scheltens P, Twisk JW, Blesa R, Scarpini E, von Arnim CA, Bongers A, Harrison J, Swinkels SH, Stam CJ, de Waal H,Wurtman RJ, Wieggers RL, Vellas B, Kamphuis PJ. Efficacy of Souvenaid in mild Alzheimer’s disease: results from a randomized, controlled trial. J Alzheimers Dis. 2012;31(1):225-36. doi: 10.3233/JAD-2012-121189. [9] Haglund O. Varför fl eromättade fettsyror är livsnödvändiga. Dietistaktuellt Sept 2007; 18 (4):23-25. Nya Fresubin 2 kcal Crème ersätter Nya Fresubin 2 kcal Crème - har ett högre energiinnehåll, 2 kcal/g - är fiberfri - har uppdaterad kolhydratskälla Dessutom ännu godare och krämigare smak! Perfekt för patienter med dysfagi, men även som variation till vanlig näringsdryck. Mer information, produktblad, receptförslag och ordinationsguide hittar du på fresenius-kabi.se/Fresubin2kcalCreme Tema: Kosttilskott Antioxidanter på burk försämrar prestationen Det är vanligt att idrottare tar tillskott av antioxidanter för att prestera Fi l i p L arsen Forskare Karolinska Institutet Institutionen för fysiologi och Farmakologi [email protected] Tom as S c hi f f er Doktorand Karolinska Institutet Institutionen för fysiologi och Farmakologi 14 vol. XXIII No 3 maj 2014 bättre. Men som kosttillskott verkar antioxidanter i bästa fall vara helt värdelösa. I många fall kan de vara direkt negativa för prestationsförmågan. Detta visar en sammanställning av aktuell forskning. K roppen har en enastående förmåga att omvandla energi i maten vi äter till ATP (Adenosintrifosfat), som är musklernas absolut främsta energikälla. Vid maximalt arbete kan muskulaturens ATPförbrukning vara flera hundra gånger högre än i vila. För att kunna möta så vitt skilda energikrav har kroppen utvecklat flera olika energisystem som skiljer sig åt i hur snabbt ATP kan framställas, men också hur länge energireserverna räcker. Det energisystem som är det absolut viktigaste för alla idrotter där arbetstiden överstiger ett par minuter, är det aeroba eller oxi- DietistAktuellt dativa energisystemet. I detta energisystem används fett eller kolhydrater som energikälla, substrat, i förbränningen. I mitokondrierna som brukar kallas för cellens kraftverk finns ett nätverk av olika enzymer som har till uppgift att oxidera dessa substrat. I denna process frigörs elektroner som vandrar genom elektrontransportkedjan och slutligen tas om hand av syre som reduceras till vatten. Syre är därmed en så kallad elektronacceptor. Anledningen till att konditionsidrottare testar sin maximala syreupptagningsförmåga är för att de vill mäta hur snabbt det aeroba energisystemet kan oxidera substrat till ener- Tema: Kosttilskott gi – ju högre syreupptagningsförmåga desto snabbare energiomvandling och desto bättre arbetsförmåga. Kedjan av enzymer i elektrontransportkedjan är inte helt perfekt. Det händer att elektroner lämnar detta enzymsystem innan de reducerar syre till vatten. Resultatet är att syremolekylen blir till en superoxidradikal vilken är väldigt reaktiv. Kan inte cellerna snabbt neutralisera denna fria radikal kan det leda till cellskador och till och med att cellen dör. Mycket riktigt har flera degenerativa sjukdomsförlopp kopplats till okontrollerad produktion av fria radikaler och höga nivåer av oxiderade fetter och proteiner inne i cellen. Alzheimers, Parkinsons sjukdom och till och med normalt åldrande anses ibland vara orsakad av en okontrollerad produktion av fria radikaler. Man uppskattar att 1-3 procent av allt syre som tas upp av kroppen blir till superoxid. Med tanke på den stora omsättningen av syre under fysisk träning har det funnits farhågor att hård träning skulle kunna leda till cellskador eller förtida åldrande. kan man se att både fetter och proteiner blivit oxiderade/skadade av den stora mängden fria radikaler. Ett exempel ur djurvärlden är flyttfåglar som efter sina årliga långflygningar har utmattat sitt system av kroppsegna antioxidanter och är extra känsliga för stress innan de har återhämtat sig. Förutom de kroppsegna antioxidanterna finns även ett brett spektrum av kemikalier i vanlig mat som har antioxidativ verkan. Vitaminerna A, C samt E är inte bara livsnödvändiga vitaminer utan även kraftfulla antioxidanter. Även andra ämnen i framför allt frukt, grönsaker och bär har starka antioxidanter i form av olika fytokemikalier, såsom polyfenoler, katechiner och flavonoler. Man brukar säga att livsmedel med starka färger, helst i det blåröda spektrat, innehåller mycket antioxidanter. Tung marknadsföring De senaste två decennierna har det pågått en tung marknadsföringskampanj för olika Vad är en antioxidant? Rent kemiskt är en antioxidant en molekyl som kan förhindra att ett annat ämne oxideras av en fri radikal. Detta sker oftast genom att antioxidanten går in i reaktionen och själv donerar en elektron till den fria radikalen och förhindrar därmed att ett viktigt protein eller fettsyra i cellen blir oxiderad och skadad. I kroppens alla celler finns kroppsegna eller endogena antioxidanter som har till uppgift att neutralisera fria radikaler som bildas i cellandningen. Dessa antioxidantsystem är känsliga för snabba förändringar i cellens inre miljö. Vid träning känner kroppen av den ökade mängden fria radikaler och reglerar snabbt upp både mängden kroppsegna antioxidanter och deras aktivitet. Vid extrema ansträngningar som efter ett maraton, en multisporttävling eller ett långdistanstriathlon ”Det generella rådet till tränande, friska individer vara att undvika antioxidanter i form av tillskott. Rekommendationen att äta mycket frukt, bär och grönt kvarstår eftersom de bland annat innehåller ämnen som bidrar till att hålla nivåerna av de egna antioxidativa systemen på en balanserad nivå.” DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 15 Tema: Kosttilskott former av antioxidanter i tillskottsform. Kampanjen har varit riktad mot både vanliga friska människor och idrottare. Många idrottare, på individnivå såväl som i föreningar och landslag, får ekonomisk sponsring för att marknadsföra antioxidanttillskott. Tesen lyder ofta att ”produktionen av fria radikaler ökar vid fysisk träning. Dessa radikaler kan skada kroppens celler och antioxidanter skyddar mot fria radikaler”. Egentligen är detta ett korrekt påstående, så man kan inte säga att företagen som kommersialiserar antioxidanter går ut med falsk marknadsföring. Men finns det ett ökat behov av antioxidanter hos idrottare, eller är det marknadsintressen som utgör drivkraften bakom lanseringen? Vilka effekter har ett ökat intag av antioxidanter i kroppen? Studier varnar för piller Riksidrottsförbundet och andra idrottsliga organ har under lång tid varit väldigt försiktiga med sina rekommendationer kring kosttillskott för idrottare. De har länge menat att ”vanlig” mat räcker eftersom idrottare äter mer än andra. Men vad finns det för vetenskapliga belägg kring extra tillskott av antioxidanter i samband med träning? • En av de allra första studierna på människor kom från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) år 1997. Försökspersoner fick antingen ett tillskott av antioxidanten Q10 eller placebo i 22 dagar. Under supplementeringsperioden genomfördes ett femdagars block med hög intensiv intervallträning två gånger per dag. Gruppen som fick Q10 presterade signifikant sämre under träningspassen och även i det avslutande anaeroba testet. Denna första studie indikerade att det fanns negativa aspekter av att tillföra antioxidanter i samband med träning (1). • År 2002 visade en studie att kapplöpningshundar som fick 1 gram C-vitamin innan ett tävlingslopp över 500 meter (tävlingstid cirka 32 sekunder) försämrade sig signifikant jämfört med när de inte fick C-vitamin (2). • En brittisk forskargrupp undersökte om 1 gram C-vitamin per dag möjligtvis kunde mildra träningsvärk efter excentriskt arbete. 16 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt Man såg ingen skillnad mellan grupperna vad det gällde träningsvärk men muskelns återhämtningsförmåga var signifikant nedsatt i C-vitamingruppen (3). • År 2008 kom en studie där unga friska män fick träna i åtta veckor, tre gånger per vecka, 40 minuter per gång. Träningen bestod av relativt intensiv cykelträning. Några fick placebo, några fick 1 gram C-vitamin (en brustablett) per dag. Den maximala syreupptagningsförmågan ökade med 22 procent i placebogruppen medan C-vitamingruppen endast förbättrades 10 procent. I en substudie där man använde råttor med liknande träningsprotokoll förbättrades uthålligheten hos placebogruppen med 186 procent medan gruppen som tränade och samtidigt fick C-vitamin endast förbättrade sig 27 procent! Samtidigt visade man att gruppen som fått C-vitamin inte fått fler mitokondrier medan placebogruppen nära fördubblat sitt mitokondrieantal (4). • År 2009 kom en häpnadsväckande studie på 39 unga män som fick träna fem gånger i veckan, 85 minuter per gång i fyra veckor. Hälften fick ett dagligt tillskott av vitamin C och E medan den andra hälften fick placebo. Efter träningsperioden hade placebogruppen som förväntat förbättrat en lång rad av muskulära parametrar likväl som flera hälsoparametrar. Antioxidantgruppen hade i stort sett inte förbättrat sig alls!(5) • År 2011 publicerades en studie på råttor som tränade 90 minuter om dagen fyra dagar per vecka i 14 veckor. En grupp var kontrollgrupp och den andra gruppen fick vitamin E och en antioxidativ fettsyra. Gruppen som fått antioxidanter hade klart mindre mitokondriell nybildning och signalering än kontrollgruppen. Nivåerna av mitokondriella proteiner hos de tränade råttorna som fått antioxidanttillskott var till och med lägre än otränade råttor som slapp tillskott! (6) • Det bör nämnas att det även finns flera studier där man inte ser någon skillnad mellan placebo och antioxidanttillskott i samband med träning (7-9). Sammanfattningsvis verkar det som om antioxidanter i pillerform i bästa fall är helt värdeEtt exempel på en svag prooxidant är sulforafan som finns i höga nivåer i broccoli Tema: Kosttilskott lösa, men i många fall verkar de vara direkt negativa för anpassning till träning och prestationsförmågan. Med denna kunskap i ryggen är det förvånande att antioxidanter fortfarande är något av en storsäljare på kosttillskottsmarknaden. Över 60 procent av elitaktiva idrottare rapporterar att de äter tillskott som innehåller antioxidanter (10). Fria radikaler är nödvändiga Vad är då förklaringen på att man ser försämrade träningseffekter av något så harmlöst som en antioxidant, som normalt skyddar celler mot fria radikalers negativa inverkan? Förklaringen är att man tidigare var av den åsikten att fria radikaler enbart var av ondo. Senare visade det sig att dessa radikaler deltog i viktiga signaleringsvägar. Cellerna försöker alltså balansera produktionen av fria radikaler och antioxidanter för att bibehålla korrekt signalering. Vid träning innebär den ökade produktionen av fria radikaler en stress för kroppen vilket startar en rad signaleringsvägar i cellerna. Detta är signalen till kroppen att den behöver öka sitt motstånd mot stressen som träningen innebär och en rad anpassningar sker för att klara detta. Det som händer om man tillför en stor mängd dietära antioxidanter är att så kallade redoxstatus förändras i cellen och de molekylära signaleringsvägarna försämras eller kan till och med utebli helt. Skillnad på tillskott och mat Man skulle då kunna spekulera i om detta även innebär att man som idrottare bör undvika frukt och grönt, då dessa livsmedel ofta innehåller höga nivåer av antioxidanter? Det finns inte några som helst bevis för negativa effekter av ett intag av frukt och grönt i samband med prestation. Tvärtom finns det ett flertal studier som påvisar positiva effekter på både återhämtning och hälsa vid ett högt intag av frukt och grönt (11,12). Ett helt nytt forskningsfält visar att många antioxidantrika grönsaker innehåller svaga prooxidanter som skydd mot angrepp av bland annat skadeinsekter. När vi äter grönsaker som innehåller prooxidanter kan det leda till aktiveringen av ett protein (Nrf2) som uppreglerar de kroppsegna antioxidativa systemen. På så sätt kan de negativa effekterna av dietära antioxidanter motverkas (13). Ett exempel på en sådan svag prooxidant är sulforafan som finns i höga nivåer i broccoli. Även om det fortfarande råder vissa kontroverser i detta forskningsfält så bör det generella rådet till tränande, friska individer vara att undvika antioxidanter i form av tillskott, eftersom de potentiellt kan störa signaleringsvägar som är viktiga för kroppens anpassning till träning. Rekommendationen att äta mycket frukt, bär och grönt kvarstår eftersom de bland annat innehåller ämnen som bidrar till att hålla nivåerna av de egna antioxidativa systemen på en balanserad nivå. Det faktum att många idrottare fortfarande spenderar pengar på antioxidanttillskott är förbluffande eftersom de bevisligen har en negativ påverkan på kroppens anpassning till träning. Det visar också att kommunikationen mellan idrottsforskare och idrottsaktiva fungerar sämre än den kommersiella marknadsföringen av antioxidanter i tillskottsform. Artikeln har tidigare varit publicerad i Svensk Idrottsforskning nr 1.04. Redaktör Johan Pihlblad. Referenser 1. Malm, C. m fl. Acta physiologica Scandinavica. 1997;161(3):379-84. doi: 10.1046/j.1365-201X.1997.00198.x. 2. Marshall, RJ. m fl. The Journal of nutrition. 2002;132(6 Suppl 2):1616S-21S. 3. Close, GL. m fl. The British journal of nutrition. 2006;95(5):976-81. 4. Gomez-Cabrera, MC. m fl. The American journal of clinical nutrition. 2008;87(1):142-9. 5. Ristow, M. m fl. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. 2009;106(21):8665-70. doi:10.1073/pnas.0903485106. 6. Strobel, NA. m fl. Medicine and science in sports and exercise. 2011;43(6):1017-24. doi: 10.1249/ MSS.0b013e318203afa3. 7. Higashida, K. m fl. American journal of physiology Endocrinology and metabolism. 2011;301(5):E779-84. doi:10.1152/ajpendo.00655.2010. 8. Wadley, GD. m fl. J Appl Physiol.(1985) 2010;108(6):171926. doi: 10.1152/japplphysiol.00127.2010. 9. Yfanti, C. m fl. Medicine and science in sports and exercise. 2010;42(7):1388-95. doi:10.1249/MSS.0b013e3181cd76be. 10. Huang, SH. m fl. Clinical journal of sport medicine. 2006;16(1):27-33. 11. Macready, AL. m fl. The American journal of clinical nutrition. 2014. doi: 10.3945/ajcn.113.074237. 12. McLeay, Y. m fl. Journal of the International Society of Sports Nutrition. 2012;9(1):19. doi:10.1186/1550-2783-9-19. 13. Wagner, AE. mfl. Oxidative medicine and cellular longevity.2013;2013:964539. doi:10.1155/2013/964539. DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 17 Tema: Kosttilskott En idrottares proteinbehov A P e t e r S t enber g Leg. dietist Idrottsnutritionist [email protected] 18 vol. XXIII No 3 maj 2014 tt bedöma en idrottares proteinbehov är en utmaning där man bland annat måste ha kännedom om kroppsvikt, energiintag, målsättning och träningsbelastning. När man vill optimera förutsättningarna för att bygga upp muskelmassa finns det många aspekter att ta hänsyn till när det gäller råd och rekommendationer kring protein. Intag av protein i samband med träning har rönt mycket uppmärksamhet under flera år. Vi vet att en ökning av aminosyror i blodet kan öka syntetiseringen av kontraktila, sarkoplasmatiska och mitokondriella proteiner. Muscle-full hypotesen Muscle-full eller bag-full hypotesen av Millward (1994) pekar på att fysiska begränsningar i omfånget på den endomysiala bindväven som omger muskelfibrer hindrar ytterligare inlagring av proteinpoolen i muskeln. Empiriska data från mätningar av kroppssammansättning talar för att skelettmassan också är av betydelse för hur stor muskelmassa en individ kan utveckla. Det verkar logiskt att det skulle finnas såväl fysiska som metabola begränsningar beträffande synteti- DietistAktuellt sering av muskelprotein som svar på proteinintag, annars vore det helt enkelt så att mer muskelprotein bildas ju högre proteinintag man har och ju mer man styrketränar. Moore et al (2009) visade att ca 20 gram äggprotein stimulerade proteinsyntesen maximalt. Att tillföra mer protein för att öka tillgången på aminosyror förefaller alltså inte öka proteinsyntesen. Bohé et al (2001) demonstrerade hur proteinsyntesen avstannade trots kontinuerlig infusion av aminosyror. Trots att tillgängligheten på aminosyror var konstant under 6 timmar, kunde man alltså inte upprätthålla proteinsyntesen i mer än 2,5 timmar. När behovet av aminosyror är mättat verkar det alltså som att denna process inte kan påverkas mer än under en begränsad tid. Deutz och Wolfe (2013) menar att man inte bara ska se till proteinsyntesen utan också studera proteinnedbrytningen som minskar med hög tillgänglighet av aminosyror, även då tillgängligheten på aminosyror överstiger behovet för proteinsyntes, vilket då borde bidra till en ökad nettoproduktion av protein över tid genom minskad proteinnedbrytning. Tema: Kosttilskott Andra aspekter: timing, mängd, energiintag, styrketräning Areta et al (2013) undersökte hur intag av protein i olika mängd och olika tidsintervall (8x10 gram med 1,5 h intervall, 4x20 gram var 3:e h, 2x40 gram var 6:e h) påverkade proteinsyntesen och fann att 4x20 gram/3 h var den bästa strategin för att maximera proteinsyntesen under 12 timmars återhämtning. Att äta adekvata mängder protein med 2-3 timmars mellanrum verkar således vara en god strategi. Deltagarna var dock fastande under hela tiden vilket troligtvis inte idrottare är så många timmar efter avslutad träning. Hur det totala proteinintaget distribueras under dagen förefaller också vara av betydelse. Mamerow et al (2014) jämförde ett ojämnt fördelat proteinintag (frukost: 10 gram, lunch: 16 gram, middag 63 gram) med ett jämnt fördelat proteinintag (frukost: 31 gram, lunch: 29 gram, middag: 32 gram) och fann att det jämna intaget gav en högre proteinsyntes över 24 timmar. En review av Schoenfeld, Aragon och Krieger (2013) beträffande huruvida timing av intaget av protein efter avslutad träning påverkade hypertrofi eller inte visade att det är det totala intaget av protein som har störst betydelse. Att äta direkt efter avslutad träning är så klart en god idé men inte helt avgörande för uppbyggnaden av muskelproteiner. Hos äldre sjuka har det däremot visat sig att om patienten fick ca 80 % av det totala dagsbehovet av protein vid ett tillfälle under dagen gav det en bättre anabol effekt än om det totala proteinintaget spreds ut på fler måltider (Bouillanne et al 2013). Denna anabola effekt av att äta stora mängder protein vid ett och samma tillfälle har emellertid inte påvisats hos yngre individer (Arnal et al 2000). Energiintaget har en överordnad betydelse för omsättningen av protein. Under perioder av reducerat energiintag är ett högre proteinintag att föredra. Om proteinintaget är tillräckligt kan styrketräning öka det anabola svaret på proteinintag även när energiintaget är reducerat (Areta et al 2014). Slutsats Att bestämma vilket det totala proteinintaget bör vara vid olika måltider sett över dagar, veckor och månader i förhållande till olika träningsbelastningar, energiintag och varierande kroppsvikt är en utmaning för alla idrottsnutritionister. Det är också väsentligt att man någorlunda träffsäkert kan uppskatta en individs utvecklingspotential och begränsningar beträffande muskelmassa med hjälp av att mäta kroppssammansättningen för en så realistisk målsättning som möjligt vad gäller viktuppgång i form av fettfri massa. Referenser 1. Mamerow MM1, Mettler JA, English KL, Casperson SL, Arentson-Lantz E, SheffieldMoore M, Layman DK, Paddon-Jones D. Dietary Protein Distribution Positively Influences 24-h Muscle Protein Synthesis in DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 19 Tema: Kosttilskott Healthy Adults. J Nutr. 2014 Jan 29. [Epub ahead of print] 2. Bouillanne O1, Curis E, Hamon-Vilcot B, Nicolis I, Chrétien P, Schauer N, Vincent JP, Cynober L, Aussel C. Impact of protein pulse feeding on lean mass in malnourished and at-risk hospitalized elderly patients: a randomized controlled trial. Clin Nutr. 2013 Apr;32(2):186-92. doi: 10.1016/j. clnu.2012.08.015. Epub 2012 Aug 30. 3. Arnal MA, Mosoni L, Boirie Y, Houlier ML, Morin L, Verdier E, Ritz P, Antoine JM, Prugnaud J, Beaufrère B, Mirand PP. Protein feeding pattern does not affect protein retention in young women. J Nutr. 2000 Jul;130(7):1700-4. 4. Areta JL, Burke LM, Ross ML, Camera DM, West DW, Broad EM, Jeacocke NA, Moore DR, Stellingwerff T, Phillips SM, Hawley JA, Coffey VG. Timing and distribution of protein ingestion during prolonged recovery from resistance exercise alters myofibrillar protein synthesis. J Physiol. 2013 May 1;591(Pt 9):2319-31. doi: 10.1113/jphysiol.2012.244897. Epub 2013 Mar 4. 5. Millward DJ, Bowtell JL, Pacy P & Rennie MJ (1994). Phy- sical activity, protein metabolism and protein requirements. Proc Nutr Soc 53, 223–240. 6. Bohé J, Low JF, Wolfe RR, Rennie MJ. Latency and duration of stimulation of human muscle protein synthesis during continuous infusion of amino acids. J Physiol. 2001 Apr 15;532(Pt 2):575-9. 7. Schoenfeld BJ1, Aragon AA, Krieger JW. The effect of protein timing on muscle strength and hypertrophy: a meta-analysis. J Int Soc Sports Nutr. 2013 Dec 3;10(1):53. doi: 10.1186/1550-2783-10-53. 8. Areta JL1, Burke LM, Camera DM, West DW, Crawshay S, Moore DR, Stellingwerff T, Phillips SM, Hawley JA, Coffey VG. Reduced resting skeletal muscle protein synthesis is rescued by resistance exercise and protein ingestion following shortterm energy deficit. Am J Physiol Endocrinol Metab. 2014 Mar 4. [Epub ahead of print] Artikeln är även publicerad på Svensk Förening för Idrottsnutritions hemsida. http://svenskidrottsnutrition.se/ Betakaroten – nyttigt för de flesta men skadligt för en del D e flesta känner till att antioxidanter är bra för hälsan. Men forskningsresultaten på området har varit motsägelsefulla. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Rikard Åsgård att antioxidanten betakaroten ger positiva effekter för de flesta medan den vid höga nivåer av oxidativ stress slår om och bidrar till ökad oxidativ stress och DNA-skada. Oxidativ stress spelar en viktig roll i sjukdomsutvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, metabola syndromet och typ 2-diabetes. Intag av antioxidanter från kosten, eller från kosttillskott, har tidigare visat sig kunna sänka oxidativ stress. Resultat från kliniska och epidemiologiska studier på människor har upprepade gånger visat att kosten kan ha en positiv verkan på hälsa och sjukdom. Detta gäller för friska människor, men i ännu högre grad personer med livsstilsrelaterade sjukdomar. Dessa har höga nivåer av oxidativ stress vilket ökar risken för fortsatt sjukdomsutveckling. Forskningsresultat gällande effekter på hälsa och sjukdom från kosten eller kostrelaterade antioxidanter, är dock motsägelsefulla. I två stora kliniska studier på 90-talet fick rökare ta tillskott av betakaroten under flera år. Syftet var att prova om tillskott av denna antioxidant kunde förebygga cancer och/eller kardiovaskulär död. Båda studier fick dock avbrytas i förtid då man upptäckte ökad frekvens av cancer och kardiovaskulär död bland dem som tog tillskott jämfört med kontrollgruppen. Studierna var viktiga eftersom forskare då började inse att antioxidanter också kunde ha risker. Det gick många år innan man började studera orsakerna till resultaten. Av etiska skäl kan de inte studeras på människa igen. 20 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt Rikard Åsgård har i sin avhandling studerat kostrelaterade antioxidanter i cellsystem (muslymfomaceller). Studierna har visat att betakaroten och alfatokoferol, har en antioxidanteffekt, vilket indikerar en möjlig skyddande effekt från dessa vitaminer. Men Rikard Åsgård och hans kollegor såg också att betakaroten vid en tillräckligt hög oxidativ belastning växlar från att ha en antioxidativ verkan till att bli en pro-oxidant. Forskarna exponerade cellerna i studien för kemikalien katekol, som även är en komponent i cigarettrök, vilket skapade en oxidativ stress. I denna miljö såg man att betakaroten ökade den oxidativa stressen ytterligare. Därmed ökade också DNA-skadorna på cellerna. Detta skulle kunna förklara varför rökarna, med höga nivåer av oxidativ stress, påverkades negativt och inte positivt av betakaroten i de två äldre studierna. – Man har inte funnit några bevis för att personer som inte är rökare skulle skadas av betakaroten. Hos friska människor har betakaroten som kommer från kosten visat sig ha positiva hälsoeffekter. Samma ämne i form av kosttillskott har dock inte någon entydig effekt på oxidativ stress, säger Rikard Åsgård. I en annan av avhandlingens studier visar Rikard Åsgård nämligen att speciellt typ 2-diabetiker kan skyddas mot oxidativ stress genom intag av frukt och grönsaker. Extra tillskott av samma antioxidanter som finns i frukt och grönsaker, men i form av piller eller kapslar, har dock inte visat sig skydda mot oxidativ stress. Avhandlingen Effects of Antioxidants and Pro-oxidants on Oxidative Stress and DNA Damage using the Comet Assay: Studies on Blood Cells from Type 2 Diabetes Subjects and Mouse Lymphoma Cells försvarades den 28 mars 2014 på Uppsala universitet. Komplett kongress om idrottsnutrition International Sports Nutrition Conference Bosön, Stockholm den 19-20 mars 2014 I Av K a j s a Asp Leg dietist, journalist Mersmak kommunikation [email protected] 22 vol. XXIII No 3 maj 2014 det mycket omfattande programmet medverkade många av världens främsta forskare. I denna sammanfattning ligger fokus på kolhydraternas roll vid fysisk prestation. Louise Burke inledde med ett föredrag om kolhydraternas roll vid träning. Ron Maughan tog vid för en fortsättning med fördjupning kring kolhydrater och prestation. Romain Meeusen gav oss en inblick i hur man med kosten kan öka mental prestation och uthållighet. Ofta är det hjärnan och tankens kraft som sätter ribban för den fysiska prestationen, bland annat genom att kolhydraterna tar slut och man tappar orken och lusten att fortsätta. Stuart Phillips redogjorde för proteinets roll vid uthållighetsidrotter och Luc van Loon för protein och återhämtning. Susan Shirreff’s presentation handlade om vätska vid fysisk aktivitet. Graeme Close föreläste om betydelsen av vitamin D i samband med prestation och Glen Davison om antioxidanter, immunologi och prestation. Louise Burke talade om prestationshöjande kosttillskott och Andrew Jones om nitratets roll vid uthållighetsidrotter. Ron Maughan föreläste om biverkningar av kosttillskott. Dessa kan orsakas såväl av ämnen som finns i produkten enligt inne- DietistAktuellt hållsdeklarationen som av andra ämnen som finns där på grund av kontamination – eller otillåtna ämnen som tillsatts för att förstärka eller addera en önskad effekt. Anna Melin gav en grundlig och engagerande genomgång av mekanismer och konsekvenser av långvarig energibrist och Ina Garthe om olika viktminskningsmetoder för idrottare. Kevin Tipton fördjupade våra kunskaper om nutrition i samband med idrottsskador. Slutligen redogjorde den norske landslagsläkaren Ola Ronsen hur man med hjälp av riktlinjer och strikta hygienregler lyckats minska sjukdomsfrekvensen och höja prestationen i norska landslag, framför allt i stora mästerskap. Kolhydrater för idrottare – Vi överöses med starka budskap kring att minska kolhydratsintaget. Tråkigt nog tar även idrottare som behöver äta mycket kolhydrater till sig budskapen, inledde Louise Burke. En tillbakablick visar att riktlinjerna vad gäller kolhydrater har förändrats. På 1990-talet rekommenderades 60-70 energi% kolhydrater, ofta uppemot 600 gram kolhydrater per dag. 2003 kom nya riktlinjer som syftade till att få optimal tillgång till bränsle vid rätt tidpunkt. Rekommendationerna blev mer individanpassade, framför allt efter kroppsvikt, men även efter träningsmängd och intensitet; mellan 5 och 12 gram kolhydrater per kg kroppsvikt och dag. Sedan 2010 rekommenderas 3-5 gram per kilo kroppsvikt vid hög kroppsvikt eller vid energirestriktion i syfte att gå ner i vikt, och upp till gram 8-12 kg/dag vid extremt hård träning. Rekommendationer om högt kolhydratsintag för idrottare har ersatts av individualiserad rådgivning och periodisering vad gäller kolhydrater och energi; mängden justeras efter träningens intensitet och duration. Hur kroppen reagerar på fett respektive kolhydrater är genetiskt individuellt. – Typen av kolhydrater har underordnad betydelse, menar Louise Burke. Välj mat som du och din mage gillar, som är lätt att få i sig. Mängden tillgängliga kolhydrater är viktigast. Även övriga föredragshållare återkom i sina respektive föredrag till kolhydraternas betydelse. – Kolhydraterna påverkar funktionen och kraften i musklerna, men det är i hjärnan de har allra viktigast funktion. Hjärnan behöver 130 g glukos per dag, berättade Romain Meeusen i sin föreläsning om kostens påverkan på mental uthållighet och fysisk prestation. – Ofta är det hjärnan och tankens kraft som sätter ribban för den fysiska prestationen. Hjärnans bränsletillgång är viktig för prestationen; låga nivåer av glukos försämrar prestationen i både muskulärt och mentalt. När hjärnan har god tillgång på bränsle ökar styrkan och uthålligheten. Låga nivåer av serotonin gör att man känner olust. Därför kan låg tillgång på energi (glukos) leda till att träningen känns psykiskt jobbig. När kolhydraterna tar slut tappar man den mentala styrkan och motivationen. Ron Maughan pekade på ytterligare orsaker till kolhydraternas betydelse för prestationen och varför träningen blir mindre ansträngande när man har ätit kolhydrater: Ett högt fettinnehåll i kosten leder till ökad syreförbrukning, högre andel kolhydrater ger mer tillgänglig energi i förhållande till hur mycket syre som behövs. Tillgång till kolhydrater vid fysisk prestation bidrar till lägre laktatnivåer. Behövs återhämtningsmål? Om tiden mellan träningstillfällena är kort är återhämtningsmålet i direkt anslutning till passet extremt viktigt för att optimera träningseffekten. 20-25 gram protein förbättrar glykogeninlagringen och kolhydraterna ökar proteinets effekt i musklerna i och med att insulin förstärker anabol respons. Praktiska utmaningar kan vara dålig aptit och bristande tillgång till lämplig mat. Den som inte tränar igen inom 24 timmar har inte lika stort behov av återhämtningsmål, då har man god tid på sig att fylla på energiförråden. Konsekvenser av lågt energiintag Anna Melin, nutritionist som forskar inom idrott och ätstörningar vid Köpenhamns universitet, föreläste om mekanismer och konsekvenser vid för lågt energiintag. I en nyligen publicerad artikel konstaterar hon att 63 procent av idrottande kvinnor hade för lågt energiintag och 60 procent hade menstruationsrubbningar – trots att de var normalviktiga. Att äta för lite ger många negativa effekter, bland annat fysiologiska och gast- rointestinala. För lågt energiintag försämrar immunförsvar och tillväxt, och ökar risken för skador, järnbrist, dyslipidemi, endokrinrubbningar och sänkt metabolism. Energisparande funktioner sker på olika plan: Menstruationsrubbningar är ett sätt att spara energi då de normala förändringarna i hormoncykeln höjer ämnesomsättningen. Kvinnorna hade dessutom lägre östrogennivåer över hela menscykeln. Många samverkande mekanismer leder till lägre energiintag och mer mättnad trots ett något lägre energiintag. Kosten hos de som hade menstruationsrubbningar kännetecknades av lägre energitäthet och lägre fettinnehåll, samt högre innehåll av fiber och protein. För högt fiberintag kan göra att återupptaget av östrogen (kolesterol) störs då dessa binds till fibrerna. Detta kan vara en bidragande orsak till menstruationsrubbningarna. Man ska som idrottare inte överdriva intaget av produkter med högt fiberinnehåll. Bulkeffekten gör det svårt att få i sig tillräckligt mycket energi och kan vara kontraproduktiv. I studien konstaterades också att hela 38 procent hade gastrointestinala besvär. Referens: Melin A et al BJ sports med 2014:48:540-45 Hamnbassäng, Bosön DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 23 Specialiserad dietist Specialistprovföreläsning Göteborg 29 november 2013 Kost och IBS Allt fler dietister skaffar specialistkompetens. Den här gången säger vi grattis till Stine Størsrud som här presenterar sin provföreläsning. I BS är, tillsammans med funktionell dys- S t i n e S t ør s rud leg. dietist, med dr. specialistkompetens inom gastroenterologi. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 24 vol. XXIII No 3 maj 2014 pepsi (magkatarr), de vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomerna. De kännetecknas av återkommande eller kroniska symtom från olika delar av mag-tarmkanalen, som inte kan förklaras av påvisbara avvikelser vid rutinmässiga, kliniska undersökningar. IBS kännetecknas av symtom som buksmärta, kramper i buken, uppblåsthet, diarré och förstoppning. IBS är ingen ny sjukdom. Den finns beskriven I medicinsk litteratur sedan mer än 180 år tillbaka, dock under andra namn som nervös eller spastisk tjocktarm, jäsningsdyspepsi eller colon irritabile. Irritable bowel syndrome antyder att patientens besvär inte bara härrör från colon, utan även från tunntarmen. Eftersom diagnosen IBS inte går att ställa med hjälp av fynd vid undersökningar är man i behov av någon annan form av diagnostik, så kallade diagnoskriterier. De nu gällande kallas Rom III-kriterierna från 2006. Tidigare kriterier har varit Rome II-kriterierna från -99 och Manning-kriterierna från -78. DietistAktuellt Vid sidan av de obligatoriska symtomen finns det också ett antal symtom som anses stödja diagnosen och som kan användas för att dela in patienterna i diarré- respektive förstoppningsdominerad IBS och de som har alternerande avföringsfrekvens och –konsistens. Symtom från mag-tarmkanalen är mycket vanligt i befolkningen. I en svensk undersökning svarade mer än 50 % av de tillfrågade att de hade minst ett besvärande symtom från mag-tarmkanalen under den föregående 3-månadersperioden, mer hos kvinnor än hos män och oftare hos yngre än hos äldre. IBS anses vara en mycket vanlig sjukdom i västvärlden men rapporterats också från Asien, Afrika och Sydamerika. I litteraturen finns varierande uppgifter om hur vanligt IBS är, beroende på vilken population som undersökts och med vilka kriterier man valt att använda. Uppskattningsvis har ca 15 % av människorna i västvärlden symtom som uppfyller kriterierna för IBS. I en svensk undersökning hade 12,5 % av befolkningen IBS. Specialiserad dietist Man har under den senaste 20-årsperioden inte sett någon klar ökande eller minskande trend. Den högsta förekomsten av IBS ses i åldersgruppen 20-50 år och IBS är vanligare hos kvinnor än hos män. Varför vissa människor drabbas av IBS vet man inte med säkerhet. De faktorer som varit och är mest aktuella för uppkomsten av IBS är inflammation/infektion, genetik, psykosociala faktorer och känslighet för födoämnen. Över 2/3 av IBS-patienterna upplever en försämring i samband med kostintag. Detta är vanligare hos kvinnor än hos män och det finns också samband med symtombörda, dvs ju fler/ kraftigare symtom, desto fler livsmedel reagerar man på. Det kan vara måltiden i sig eller det kan vara enstaka livsmedel. Reaktionen kan vara olika från gång till gång, vilket gör det svårt för många att veta vad man skall äta och hur man skall förhålla sig? Föreslagna mekanismer bakom denna upplevda känslighet för mat inkluderar bland annat onormal fermentering i kolon, onormal, ofta förlångsammad, transport av gas i mag-tarmkanalen, intolerans mot specifika livsmedel, överdriven tarmmotorik samt psykologiska faktorer. Personer med IBS verkar kompensera för den mat och de livsmedel de undviker då energi- och näringsintag kan jämföras med den generella befolkningen. Hög placebofaktor Placeboeffekten är hög bland IBS-patienter, upptill 84 % i vissa studier, vilket är större än de flesta behandlingsstudier. Detta gör det till en utmaning att genomföra kliniska studier på just IBS-patienter. Koststudier är dessutom svåra att kontrollera och att blinda. Många av de kostråd som finns, baseras dels på beprövad erfarenhet men också på studier av matens och näringens effekt i mag-tarmkanalen. Många patienter, såväl som friska, kan uppleva att de mitt i en måltid är tvungna att springa på toaletten, vilket kan tolkas som att ”maten rinner rakt igenom”. Detta kan förklaras av den gastrokoliska reflexen, dvs. när man börjar äta börjar tarmarna arbeta. Flera studier har visat att hos IBS-patienter är denna reflex mycket starkare än hos friska och den håller också i sig längre efter en måltid. Ju större måltid, dvs volym och energihalt, desto kraftigare reflex. IBS-patienter har även en ökad känslighet i tarmen. Man kan säga att de är ”ömtarmade” och känner mer obehag och smärta jämfört med friska. Fett ökar denna känslighet ytterligare. Det är inte bara motoriken, den gastrokoliska reflexen och viscerala känsligheten i tarmen som är påtaglig hos IBS-patienter. Även transporten Gastrointestinal tract från Balthazar Santos e Mattoso Santos, Atlas de Zoologia, 1907 av gas kan vara annorlunda. IBS-patienter har också svårare att göra sig av med luft man sväljer ner den gas som bildas i tjocktarmen, vilket ju kan förklara känslan av bloating, uppspändhet och buksvullnad. Även här förstärker fett i maten symtomen. FODMAP – en möjlig behandlingsväg FODMAP är det nyaste inom kostbehandlingen av IBS. Konceptet kommer från Australien och handlar om Fermenterbara kolhydrater, närmare bestämt Oligosaccarider, som fruktaner och galaktaner. Dessa hittar man i vete, vissa grönsaker och baljväxter. Disaccarider som laktos, Monosaccarider som fruktos samt (And) Polyoler, alltså sockeralkoholer som man hittar naturligt i en del frukt och bär eller tillsatt i lightprodukter och diabetesprodukter. Detta är kolhydrater som många äter dagligen, där vi alla har en individuell kapacitet för att ta hand om dessa kolhydrater. Om intaget överskriver kapaciteten kan detta leda till symtom i känsliga personer. DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 25 Specialiserad dietist FODMAP-konceptet kan beskrivas på följande sätt: Upptaget och omhändertagandet av FODMAP i tunntarmen beror på olika faktorer som mängd, enzymer, hur snabbt maten passerar tunntarmen och sammansättningen av den mat man äter. Beroende på vad man har för tarmflora och vilken dos och sorts FODMAP man äter så bildas det mer eller mindre gas och vätska i tjocktarmen. Hur mag-tarmkanalen reagerar på dessa gaser och vätska beror på faktorer som känslighet i tarmen, eventuell inflammation eller immunaktivitet i tarmen, en möjlig defekt i barriären, alltså en ökad permeabilitet samt psykiska faktorer som stress, ångest och depression. På senare år har det publicerats ett antal kontrollerade studier där man undersökt effekten av FODMAP och där resultaten visar på lindrigare mag-tarmsymtom om man äter en lågFODMAP-kost. Kostrådgivningen vid IBS bör därför även inkludera råd om livsmedel med låg halt av fermenterbara kolhydrater. IBS och probiotika Mag-tarmkanalen är bostad för ett antal miljarder bakterier. Koloniseringen börjar vid födseln och utvecklas och förändras genom hela livet beroende på vad man äter och vart och hur man lever. Evidens för tarmflorans roll vid IBS kommer bl a från epidemiologiska studier som visar att prevalensen av IBS ökar kraftigt efter akut gastroenterit. Ett annat bevis på mikroflorans effekt är kliniska studier som visar att antibiotika kan lindra IBS-symtom, alternativt sättas i samband med debut av IBS-besvär. Sammansättningen av olika bakteriestammar och –arter är något man studerat en hel del på senare år och här hittar man skillnader mellan IBS-patienter och mag-tarmfriska personer. Detta har troligen betydelse för symtombilden vid IBS. Om skillnaderna är ett resultat av eller en orsak till IBS vet man inte riktigt men troligt är det att maten spelar roll. Och det är här probiotika kommer in i bilden. Probiotika är bakterier som överlever transporten genom mag-tarmkanalen och som visar sig ha en hälsoeffekt. Det har gjorts ett antal kliniska studier på IBS-patienter där man har testat probiotika. Resultaten är varierande men flera metaanalyser visar på att probiotika är övervägande mera effektivt än placebo. En generell rekommendation till IBS-patienter är att de skall välja produkter där man visat effekt på mag-tarmsymtomen. Probiotikan skall tas regelbundet och under en period på 6-8 veckor innan man kan utvärdera effekten. Studier av matens och näringens effekt i mag-tarmkanalen, tillsammans med studier av fibertillskott, fruktos och en hel del beprövad erfarenhet, låg till grund för de kostråd som 2008 publicerades av The National Institute for Health and Clinical Excellence. Här rekommenderas regelbunden måltidsordning där man ej skall hoppa över måltider. Man bör vid IBS minska mängden fett, kaffe och te, alkohol, kolsyrad dryck och resistent stärkelse. Fiberintaget anpassas efter IBS subgrupp och man bör undvika olösliga fiber. Man bör äta max tre frukter per dag och undvika sorbitol om man har diarré. 2012 publicerade den Brittiska dietistföreningen evidensbaserade kostråd vid IBS. De gick då metodiskt genom relevanta studier från 1985 till 2009, där det i slutändan bara var 30 artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. Resultatet av genomgången var att man delar upp kostrådgivningen i 3 nivåer: Nivå 1: undersökning av kosten, hälsosamt ätande och livsstil med några generella råd om laktos och fiber. Nivå 2: mera avancerat kostintervention för att förbättra symtombilden, baserat på fiber, fermenterbara kolhydrater och probiotika. Nivå 3: eliminationsdiet, dock endast i enstaka fall där man har misstanke om att multipel födoämnesintolerans föreligger. Dietisterna har en viktig roll i omhändertagande och behandlingen av IBS-patienterna genom att ge relevanta och evidensbaserade kostråd för att försöka minska symtombördan men också se till att patienten har ett adekvat energi- och näringsintag. Hälsosam probiotika: Lactobaciller 26 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt Kosttillägg på läkemedelslistan i Cambio Cosmic S edan många år har vi dietister inom Landstinget Kronoberg arbetat med att öka patientsäkerheten gällande nutrition och att få rutiner och struktur för att säkra att patienterna får den nutritionsbehandling de ordinerats. Då patientens nutrition är så viktigt har vi fått gehör för att i väntan på den nya läkemedelsmodulen IX3 i Cambio Cosmic, som är vårt journalsystem, fått införa rutinen att ordinera kosttillägg på läkemedelslistan till patienter som vårdas inom slutenvården på Centrallarettet i Växjö och Ljungby lasarett. Rutinen att ordinera Calogen på läkemedelslistan för inneliggande patienter har länge fungerat inom Landstinget Kronoberg. Vi ville även införa kosttillägg på läkemedelslistan men var osäkra på om detta var tillåtet så vi tog kontakt med Socialstyrelsen som tyckte att det var en mycket god idé men att det i så fall skulle införas i hela Landstinget. Med hjälp av Läkemedelskommittén startades således i april/maj 2013 rutinen att för inneliggande patienter kunna ordinera kosttillägg på läkemedelslistan vilket medför att det synliggörs vilka patienter som ska ha kosttillägg samt att det signeras när patienten får det. Rent praktiskt fungerar det så att läkaren ordinerar enligt färdiga mallar där man kan välja antal tillfällen per dag, tidpunkt och volym. Om man så önskar kan man fylla i smak och sort men det används inte i praktiken. Sjuksköterskan kan även göra en telefonordination som ansvarig läkare signerar i efterhand. När patienten skrivs ut från sjukhuset tas kosttilläggen bort från läkemedelslistan. På vissa avdelningar fungerar rutinen bra medan andra har valt att inte införa det. Sjuksköterskorna på de avdelningar som har börjat använda rutinen är mycket nöjda. Patienterna får också i större utsträckning sina kosttillägg. För oss dietister är det också en ny, viktigt information då vi redan via läkemedelslistan kan se hur ofta och hur mycket kosttillägg patienten erbjudits. Det känns patientsäkert och som en kraftig kvalitetshöjning. Cam il l a Sv en s s on leg dietist i Växjö [email protected] Lo t ta Fr edr ics on leg dietist i Växjö [email protected] DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 27 Rapport från de 12:e Nordiska dietistdagarna i Bergen D Fr ode S l inde DRF:s representant i styrelsen för Nordiska Dietistföreningen [email protected] 28 vol. XXIII No 3 maj 2014 Andra dagen ägnades helt och hållet åt NCP en 19-21 mars träffades 261 nordoch IDNT. Från USA kom Ester F Meyers och iska dietister i Bergen, Norge. Detta Kay Howarter. Dietisterna i Norge har precis var nytt deltagarrekord för de Nordbörjat med NCP/IDNT och engagemanget var iska dietistdagarna. Kongressen anordnades stort både under föreläsningarna och under de av Nordiska Dietistföreningen, där alla DRF:s workshops som hölls efter lunch. Tyvärr var det medlemmar per automatik är medlemmar. Den få svenska dietister som första dagen ägnades deltog på de Nordishelt och hållet åt att ka dietistdagarna, men få djupare insikt i all Elin Lövestam (t.v), den nutritionsforsksom är doktorand vid ning som pågår i BerUppsala universitet, gen, under parollen och Ylva Orrevall vid ”nutritionsforskning Karolinska universidär havet möter bertetssjukhuset presentegen”. Vi fick bland rade erfarenheter från annat en fördjupSverige; det land i Norning i den historiska Elin Lövestam, dietist den som kommit längst utvecklingen av tilloch doktorand vid i implementeringen av växtkurvor för barn Uppsala univeristet NCP/IDNT. i Norge, där forskare delgav sina nordiska På kvällen avhölls i Bergen varit dridietistkollegor erfarenheter från svenska Nordiska Dietistförenvande. dietisters journalaningen generalförsamEn ny överviktsteckningar ling. Här valdes Froklinik för barn starde Slinde från DRF tades i Bergen 2012. till ordförande för den Arbetet bedrivs mulnästa verksamhetsperioden. Kvällen avslutades tidisciplinärt och de arbetar enligt family-based med konferensmiddag på Galleri Nygaten där behavioural social facilitation treatment. Prelimiockså den norska föreningens 30-årsjubileum nära resultat av verksamheten är positiva, också uppmärksammades med tal och tårta. vid behandling av tonåringar, vilket tidigare vaTredje dagen inleddes med föredrag från dierit en grupp som haft svårt att uppnå resultat. tister som skickat in sina abstract från pågåenDagen innehöll förstås också en hel del om vide studier. Inga svenska dietister hade skickat in tamin D och fisk. Slutsatsen är att fisk fortfaabstract. Priset för bästa muntliga föredrag gick rande ur många aspekter är bra för hälsan. DietistAktuellt till Helen Engelstad Kvalem (t.h) från Norge. Hon hade en engagerad presentation baserad på den stora norska Mor-Barn-studien där 44 543 mor/barn-par har studerats. Föredraget handlade om exponering av dioxin och PCB under graviditet samt hur detta påverkar språkutvecklingen hos barn. Det livsmedel med högst halter av dessa skadliga ämnen är ägg från fiskmåsar, som ju är längst upp i den marina näringskedjan. Efter morgonpasset fick vi en inblick i den forskning som finns kring vegankost och hälsa. Professor Anna-Liisa Kosonen (nedan) från universitetet i Östra Finland presenterade data som tyder på att veganer uppvisar brister på vitamin B12, vitamin D och järn och är i behov av kvalificerad nutritionsrådgivning. Därefter presenterade docent Hilde Brekke från Göteborg LEVA-studien. I den har forskarna visat att nutritionsbehandling av dietist leder till en bestående viktnedgång hos ammande överviktiga eller feta kvinnor. Forskarna håller nu på med en studie i ”verkligheten”, det vill säga i primärvården. Förhoppningen är att resultaten ska kunna bli lika bra här. Ingrid Larsson från Sahlgrenska universitetssjukhuset presenterade sedan resultaten från SBU-rapporten ”Mat vid fetma”. Våra nordiska kollegor uttryckte sin tacksamhet för att denna rapport kommit till och det är en rapport som används även i våra nordiska grannländer. Sista eftermiddagen ägnades helt åt undernäring. Mette Holst (sjuksköterska från Danmark) och Randi Tangvik (dietist från Norge) delgav sina erfarenheter av screening för undernäring och av att implementera strategier för att förebygga undernäring på sjukhus. Detta ämne är lika aktuellt som det varit under de senaste decennierna och är ett arbete som måste fortsätta. Här är dietisten den naturligt drivande kraften. Lene Thoresen (dietist från Norge) delgav oss sina erfarenheter med att arbeta i multidisciplinära team. Frode Slinde avslutade dagarna genom att försöka stimulera fler dietister att ägna sig åt forskning. Ingen andra yrkesgrupp kommer att bygga upp evidens för att dietistens interventioner har effekt, det måste vi göra själva! Nästa Nordiska dietistdagar kommer att arrangeras i Göteborg 20-22 juni 2016. Dietistdagarna kommer att bli ett samarrangemang med den 11 Nordiska nutritionskongressen. Vi hoppas således att fler nordiska kollegor väljer att komma på de nordiska dietistdagarna. Lägg gärna http://www. nnc2016.se/ som bokmärke på din dator och håll utkik efter information i Dietistaktuellt. Har du redan nu förslag på teman eller föreläsare som du vill se i Göteborg? Hör av dig till undertecknad! Helen Engelstad Kvalem fick pris för bästa muntliga presentation med titeln: ”Pre- and postnatal exposure to dioxin and polychlorinated biphenyls (PCBs) and language development in 3 year old children” Anna-Liisa Kosonen, professor vid Universitetet i Östra Finland, har studerat veganer i Finland och deras nutritionsstatus DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 29 Bokanmälan Bra mat vid typ 2-diabetes Nytt patientmaterial på evidensbaserad grund av dietister Gothia förlag har i dagarna utkommit med en ny skrift som riktar sig till patienter med typ 2-diabetes. Patientmaterialet är omfattande och täcker det mesta från sjukdomsbeskrivning till hantering av praktiska vardagsproblem i samband med diagnosen, men tonvikten ligger på måltider och kostvanor. Det är dietisterna Carina Trädgårdh Tornhill och Hannah Helgegren som författat häftet, granskat av DRF:s referensgrupp i Diabetes. I dén till den här skriften har Carina Mag n us Forsl i n Dietistaktuellt [email protected] 30 vol. XXIII No 3 maj 2014 Trädgårdh Tornhill och Hannah Helgegren burit på under lång tid, och var en naturlig uppföljning på deras två tidigare skrifter Bra Mat vid Typ 1-diabetes – en kunskapsguide för vuxna (Gothia, 2011) och Må Bra med Diabetes – Tips för föräldrar, barn och ungdomar (Profakta förlag, 2008). – En anledning till att det dröjt är att vi ville avvakta resultaten från Socialstyrelsens rapport Kost vid Diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården, berättar Carina Trädgårdh Tornhill. Det var en självklarhet för oss att som utgångspunkt använda de resultat som kommit fram i de senaste evidensgenomgångarna vad gäller kost vid diabetes. Socialstyrelsens vägledning som till stor del vilar på SBU:s uppmärksammade och mycket omfattande litteraturöversikt Mat vid Diabetes (SBU, 2010), presenterar fyra olika koster som bedöms utgöra goda alternativ vid diabetes: traditionell diabeteskost, måttlig lågkolhydratkost, medelhavskost och traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index. Dessa koster återfinns även i den nu aktuella skriften Bra mat vid typ 2-diabetes. – De senaste åren har det pratats och skrivits mycket om extrem lågkolhydratskost berät- DietistAktuellt tar Hannah Helgegren. Men vi inkluderar inte råd om detta i materialet, utan håller oss till socialstyrelsens linje om att mer forskning behövs, idag känner man inte till långtidseffekterna av de extrema koster och dieter som saluförs i kvällspress och på nätet. Ett levande dokument Att skriften också blivit granskad och godkänd av DRF:s referensgrupp bidrog till att produktionen drog ut något på tiden, men gruppens bidrag är samtidigt något författarna är mycket glada över och inte skulle vilja vara utan. – Ja, de har en ansenligt samlad kompetens och erfarenhet, påpekar Carina Trädgårdh Tornhill. De har lagt ned mycket arbete på faktagranskning och därmed bidragit med ovärderlig input, vilket gör att vi känner oss trygga inför utgivningen och den information som ges. Vi känner stor tacksamhet för detta. Men författarna är ändå ödmjuka inför det faktum att det inte är förrän materialet har testats i ett skarpt läge som användbarheten och ”hållbarhet” ger sig till känna, och de hoppas också att synpunkter och kommentarer kan bli till användbart stöd vid re- vision inför kommande upplagor. – Häftet bör ses som ett levande dokument, fyller Hannah Helgegren i, som både skall anpassas efter patienternas behov och spegla rådande vetenskaplig evidens – och det är inte osannolikt att den kommer att justeras framöver. Olika målgrupper Även om författarna främst haft diabetespatienterna i åtanke under arbetet, ser de också diabetessjuksköterskor, men även andra kolleger inom vårdkollektivet, som viktiga målgrupper för skriften – dels att använda i kommunikationen med patienterna, dels som ett sammanfattande referensmaterial där sjuksköterskan t ex kan få en snabb överblick över skillnaderna mellan de olika kosterna. – Vi var lite oroliga för att informationsmängden skulle vara alltför omfattande för att vara ett lättillgängligt patientmaterial, menar Carina Trädgårdh Tornhill, så vi har redigerat text hårt. Samtidigt behöver man inte gå igenom allt som står, utan det går bra att välja rubrik och ta del av det som sjuksköterskan och/eller patienten ser som relevant. Det 44 -sidiga häftet omfattar bl.a. beskrivningar hur samspelet mellan mat och typ 2-diabetes fungerar, recept på fisk, sallad och baljväxter, hur göra livsstilsförändringar och praktiska matråd för olika koster som är bra för personer med diabetes. Sammantaget har Carina Trägårdh Tornhill och Hannah Helgegren tagit fram en lättillgänglig och informativ skrift, som bör kunna utgöra ett effektivt pedagogiskt verktyg för sjuksköterska eller dietist när man kommunicerar kost och levnadsvanor till sina patienter. Bra mat vid typ 2-diabetes finns för beställning på www.gothiafortbildning.se Om författarna: Carina Trädgårdh Tornhill är dietist vid Avdelningen för Klinisk nutrition (AKN), Skånes universitetssjukhus i Lund. Hannah Helgegren är dietist vid Barnöverviktsenheten, Skånes universitetssjukhus i Malmö Fresubin 2 kcal Drink i 125 ml om s t k r ä m Ut ål! m n a l l e m www.fresenius-kabi.se/mini Årsmötet 2014 avhölls 23 mars på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg (Foto: Marie Ullnert) DRF:s Årsmöten – intressanta, informativa och idéskapande Den som tror att årsmöten utgör en trist genomgång av paragrafer bör ta sig tid att närvara vid ett DRF-årsmöte för att själv uppleva motsatsen. Årsmötet 2014 var en trevlig sammankomst med värdefullt nätverkande och en anda av gemenskap och framåtanda. V id DRF:s årsmöte som hölls den 23 mars deltog 28 personer. Ordförande för mötet var Åsa Ottosson. Ta gärna del av protokollet samt övriga möteshandlingar som finns på hemsidan www.drf.nu. Styrelse med bred kompetens Av K a j s a A sp Leg dietist, journalist Mersmak kommunikation [email protected] 32 vol. XXIII No 3 maj 2014 Valberedningens arbete har under verksamhetsåret varit mycket ambitiöst, strukturerat och grundligt, och i tät dialog med styrelsen. Valberedningen har bestått av Martina Jansson (ordf.), Lena Ljungkrona-Falk, Pia Nevala Westman, Ulrica Sundin-Wennergren och Eva Riise. Styrelsen består av Elisabet Rothenberg som omvaldes till ordförande t o m 2016, Maggie Page Rodebjer, Jessica Samuelsson, Milene Svanå, Jonna Nyman, Veronica Eriksson, Karin Runesson samt studeranderepresentanten Linnea Skytt. Styrelseledamöterna har en spridning i ålder och erfarenheter från dietistverksamhet inom landsting, kommun och privata företag av olika storlek. DietistAktuellt Kommunikationsstrategi DRF har stora ambitioner när det gäller extern kommunikation och arbetar därför med en kommunikationsbyrå. Efter beslut på förra årsmötet valdes kommunikationsbyrån Grayling som samarbetspartner och årets lobbyarbete bedöms vara mycket lyckat. Målet för samarbetet är att höja dietistens status och öka medvetenheten om dietistens unika kompetens. Målgrupper är media, lokalt såväl som rikstäckande, politiker på nationell nivå och kommunpolitiker, Socialdepartementet och Socialutskottet. Med anledning av årets riksdagsval är ett något högre belopp budgeterat jämfört med föregående år. När man tar plats i offentligheten är det lättare att få politikers och beslutsfattares uppmärksamhet. Syftet med samarbetet är ökad synlighet i rätt sammanhang med fokus på dietistens betydelse inom äldreomsorgen samt kostens roll i levnadsvanor för bättre hälsa, och att öka medvetenheten om att nutritionsbehandling är ekonomiskt lönsamt. Genom att stärka profilen och öka efterfrågan på dietistkompetens skapas fler jobb. Prioriterade kärnfrågor är Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Nutritionsbehandlingsprocessen samt att skapa fler möjligheter för dietister i kommunal verksamhet. Lag om NAD i varje kommun är ett led i arbetet med att skapa fler tjänster. Pressmeddelande om bristen på kommundietister publicerades i december 2013 och resulterade i 98 artiklar, varav 39 artiklar i tryckta medier och 59 artiklar på webben. Hemsidan Karin Runesson redogjorde för DRF:s arbete med ny hemsida. Syftet är att skapa en aktuell och mer lättarbetad site som även inkluderar kalenderfunktion; en intressant och relevant webbplats för medlemmar, media och övriga besökare. Hemsidan byggs i Wordpress och kan enkelt administreras och uppdateras enligt den kommunikationspolicy som kommer att utformas. Referensgrupper och andra som vill dela med sig av information kommer att få inloggningsuppgifter (gästbehörighet). Endast inloggade medlemmar kommer att kunna lägga in kommentarer till blogginlägg och liknande. Medlemmar i DRF kommer att kunna uppdatera sina kontaktuppgifter. Ekonomi Förbundets kassör Veronica Eriksson redogjorde för det ekonomiska läget. Resultat från 2013 är positivt, vilket bland annat bygger på inkomster från DRF-kongressen som arrangerades i Göteborg. Arvode till Grayling utgör en relativt stor post, så även DRF:s deltagande i Almedalsveckan. litetssäkringsarbete inom äldreomsorgen via Standardiseringsinstitutet fortlöper. Styrelsen ska åka till Storbritannien för att studera hur engelska kollegor med stor framgång arbetar med kommunikation, i syfte att lyfta dietistens roll och kompetens och att öka allmänhetens medvetenhet om vikten av nutritionsarbete och om kostens betydelse. De motioner som inkommit till årsmötet handlade om nätverk för arbetslösa dietister och mentorprogram med syfte att låta erfarna dietister dela med sig av sina erfarenheter till nyutexaminerade yngre kollegor. Styrelsen kommer att tillsätta en arbetsgrupp där initiativtagarna Lena Ljungkrona-Falk och Pia Nevala Westman ingår. Projekt levnadsvanor Karin Kauppi och Maria Franzén redogjorde för projektet Dietisters samtal om levnadsvanor. Projektgruppen består av Satu Kettunen, Cecilia Hellberg, Maria Franzén, Christin Anderhov Eriksson och Karin Kauppi (projektkoordinator). Elisabet Rothenberg, Margareta Nydahl och Sophie Cairns utgör styrgruppen. Projektmålet är att samtliga dietister inom hälso- och sjukvården ska ha kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder och känna sig trygga med att använda dem i sitt arbete. Ytterligare ett projektmål är att utveckla samarbeten med andra yrkesgrupper. Detta händer 2014! Centralt för årets planerade verksamhet är att arbeta för att skapa fler dietisttjänster, främst i kommunerna och i primärvården. Samverkan med andra organisationer och yrkesföreningar prioriteras för att få inflytande och profilera dietistens roll. Det interna arbetet inkluderar bland annat arbete med arbetsmiljöenkät och att utveckla hemsidan. Höstmötet arrangeras i vanlig ordning för att lyfta arbetet i referensgrupper och lokalföreningar. Nytt för i år är att styrelsen har budgeterat för arvode till alla som deltar i mötet i förhoppning att bidra till ett ökat antal deltagare. Referensgrupper som vill ombilda till sektion kan få hjälp från DRF. Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder fortsätter. Kva- ”Dietisten har en viktig roll i arbetet med hälsosamma livsvanor” DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 33 Trots att arbetet pågått under relativt kort tid har man hunnit med väldigt mycket, bland annat har man tagit fram en broschyr i samarbete med företagshälsovården, varit utställare och föredragshållare på Medicinska riksstämman, varit utställare på Dagens Medicins seminarium ”Livsstil och hälsa”, skrivit artiklar och startat upp nätverk för dietister som arbetar med dessa frågor. Inte minst har projektgruppen träffat en stor del av Sveriges dietister samt representanter för flera yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården samt ett flertal politiker, tjänstemän och folkhälsostrateger etc. Under hösten har man samarbetat med Livsmedelsverket (SLV), övriga levnadsvaneprojekt, Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård (HFS), samt deltar tillsammans med SLV och Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) i Socialstyrelsens projektgrupp för webbutbildning om matvanor. Dietister utgör en resurs för att öka kunskapsnivån inom matvaneområdet hos övriga yrkesprofessioner. Att betona patientsäkerhetsperspektivet i nutritionsfrågorna öppnar ögonen hos beslutsfattare och skapar möjligheter. Dietisten har en viktig roll i arbetet med ohälsosamma vanor. Som dietist kan man: • tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt, • identifiera individer med ohälsosamma vanor, • uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, • erbjuda åtgärd, ge enkla råd och rådgivande samtal kring tobak, alkohol och fysisk aktivitet, • erbjuda kvalificerat rådgivande samtal kring matvanor och, med kompletterande utbildning, kvalificerat rådgivande samtal om tobak. Många dietister inom primärvården är positivt inställda till samtal om levnadsvanor men känner att man behöver mer kunskap om områdena tobak och alkohol. Många känner sig trygga i att samtala om fysisk aktivitet, många skriver FAR (Fysisk aktivitet på recept). Hinder finns i form av kunskap, tid och resurser, samt att man inte har behörighet att skriva in KVÅ-koder mm. Rådgivning om levnadsvanor är en viktig del av arbetet även hos dietister som arbetar inom slutenvården. Dessa patienter har ofta sjukdomar som krä- Den som väntar på någonting gott... ver upprepade vårdkontakter och de har ofta en förändringsbenägenhet som man gör klokt i att ta tillvara. Rådgivning om levnadsvanor borde här vara en självklarhet. Referensgrupper, lokalföreningar och DRF:s styrelse behöver alla se över på vilket sätt man själv kan medverka och bidra till att implementera riktlinjerna. Årets dietist – en riktig jobbskapare! Som kronan på verket offentliggjordes Årets dietist: Ewa-Marie Johannesson som är verksamhetschef i Region Skåne. Nomineringen hade skickats in av en grupp kollegor bestående av ca 25 personer. Ewa-Marie Johannesson har starkt medverkat till att modernisera och öppna upp dietistverksamheten samt höja dietisternas status – ett arbete som påbörjades redan för trettio år sedan. Dietistverksamheten i Region Skåne är sedan 2002 en egen enhet där Ewa-Marie Johannesson är chef. Sju nya dietisttjänster har skapats sedan 2012. Det arbete som gjorts ligger helt i linje med DRF:s visioner och mål. Missa inte nästa årsmöte som hålls mars/ april 2015. Håll utkik efter datum och plats för mötet! Läs mer på: www.nutramigen.se ...behöver inte alltid vänta länge Nutramigen* LGG®: Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för komjölk inom 12 månader1,2 Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder3 Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500 Box 10302, 434 24 Kungsbacka Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777. 2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582. 3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7. *Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. © 2014 Mead Johnson & Company, LLC. Alla rättigheter förbehållna. LGG® och LGG® logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland. VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist. Material avsett för sjukvårdspersonal. Nytt utseende, samma innehåll Vi säger grattis till Årets Dietist Ewa-Marie Johannesson 1989 instiftade DRF efter amerikansk förebild utmärkelsen Årets Dietist – kanske den mest hedrande honnörsbetygelsen en dietist kan få eftersom det är kolleger och den egna kåren som står bakom valet. I samband med att DRF:s Årsmöte avhölls den 23 mars, utdelades titel nummer 25 i ordningen och kom då att gå till chefsdietist Ewa-Marie Johannesson i skånska Eslöv. E wa-Marie Johannesson är naturligtvis mycket glad och stolt över utmärkelsen som hon fick helt oför- väntat. – Känns överväldigande, säger hon till Dietistaktuellt, både att bli nominerad och sedan också vald. Det är Ewa-Maries kolleger i den skånska primärvården som nominerat henne och skrivit den fina motiveringen [se ruta intill]. Det är bl a hennes mångåriga insats som verksamhetschef för dietistverksamheten i Skåne som nu givit henne titeln – inte minst för hennes utvecklings- och samordningsinsatser, och för att hon har starkt bidragit till att öka antalet dietister i primärvården. En sektor där dietister runt om i Sverige ofta tvingas föra en hård och ojämn kamp för sina tjänster. Ewa-Maries karriär Ewa-Maries yrkesgärning präglas till stora delar av pionjäranda. Hon tillhörde den första årskullen studenter som började den första reguljära dietistutbildningen i Göteborg 1978. Efter examen gick hon även påbyggnadsutbildningen. När den var klar fick hon ganska omgående en tjänst på Helsingborgs lasarett. Samtidigt pågick det inom primärvården i Malmöhus läns landsting en framsynt satsning på dietister som innebar en rad nya tjänster. DietistAktuellt Mag n us Fors l i n Dietistaktuellt [email protected] maj 2014 No 3 vol.XXIII 35 – Jag tyckte jobberbjudandet verkade spännande, sökte och fann mig snart i Orups sjukvårdsdistrikt som då omfattade fem vårdcentraler. Det blev en start från scratch, och Ewa-Marie började bokstavligt talat med ett tomt kontor, sånär som på en telefon och ett skrivbord. Gradvis fick hon mejsla fram den nya tjänstens struktur och innehåll. – Vi nyinrättade priMotivering: märvårdsdietister hade Med entusiasm och engagemang bevakar Ewa-Marie ingenting att luta oss mot, primärvårdsdietisternas intressen och driver utvecklingen förklarar hon, inga rutiner, framåt. Bara för några år sedan gick det en dietist på 100 inget gemensamt material. 000 skåningar. När vi under våren går in i hälsovalet komNaturligtvis heller inga damer vi bli en dietist på ca 35000, en utveckling som många taprogram för näringsbetrott att det bara går att drömma om. Vilka vindar som räkning; det var miniräkän blåser står Ewa-Marie fast vid att förbättra villkoren nare och tabeller som då både för dietister och patienter, alltid med samma positiva gällde. synsätt. Arbetet som ensam, isolerad dietist ledde ganska Ewa-Marie arbetar dessutom för att modernisera och öppsnart till att Ewa-Marie na upp verksamhetens kontaktvägar, både mot primärvåroch hennes väl utspridda dens personal och mot allmänheten, t ex i form av hemsida kolleger inrättade ett nätmed uppdaterat material som vårdpersonal kan använda verk, vilket sammanstråi sitt möte med patienter, mailtjänsten Dietist Direkt där lade ett par gånger per terprimärvårdens personal får snabba svar på nutritionsfrågor min för erfarenhetsutbyte samt en facebooksida där allmänheten får tips och råd och och stöd. även kan ställa frågor. – Nätverket var av stor betydelse, fortsätter hon. Vi var kanske inte fler än sju, åtta stycken, så vi lärde snabbt känna varandra och gruppen utgjorde ett viktigt stöd. Ett naturligt steg blev sedan att engagera mig i att DRF:s referensgrupp för Primärvård bildades i slutet av 80-talet. För att få ett begrepp om hur och vilka diagnoser vi arbetade med ute i primärvården skickades en enkät ut. Om vi jämför med i dag arbetade vi mer förebyggande då. Mängden sjuka patienter har ökat betydligt under åren, vilket också inneburit en stadigt ökande arbetsbelastning. I slutet av 90-talet gjordes dessutom en stor organisationsförändring där fle- 36 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt ra sjukvårdsdistrikt slogs samman, och Ewa-Maries fem vårdcentraler blev åtta. Dessa båda faktum innebar att de skånska primärvårdsdietisterna helt enkelt blev tvungna att begränsa de antal diagnoser man kunde ta sig an. – När det gällde stora patientgrupper, t ex de med metabola sjukdomar, som hade kontinuerlig kontakt med diabetessjuksköterskor och distriktssköterskor, satsade vi på utbildning i stället för på enskild behandling, förklarar Ewa-Marie. Det var inte någon ideal lösning, men det fanns inga alternativ. Under den här tiden utvecklade och spred också Ewa-Marie och hennes kolleger ”Kostpärmen” som starkt bidrog till att normera behandlingsråden och förbättra kommunikationen rörande måltider, kost- och näring. Mot en oberoende dietistverksamhet Mot bakgrund av rådande arbetssituation och olika lokala organisatoriska lösningar med varierande funktionalitet, uppvaktade Ewa-Marie och hennes dietistkolleger primärvårdsledningen i avsikt att argumentera för en övergripande och självständig Dietistverksamhet för hela Skåne med en gemensam chef. Ett förslag man lyckades få igenom: 2002 utlyste Region Skåne en tjänst som verksamhetschef för den nya Dietistverksamheten, som omfattade ca tio primärvårdsdietister. En tjänst som gick till Ewa Marie. – Jag tycker detta är ett gott exempel på att man inte behöver byta arbetsplats för att det skall bli fråga om förändringar, menar Ewa-Marie. Man kan mycket väl vara kvar på sitt arbete och förändra det inifrån. En radikal förändring blev det också, både till struktur och innehåll. – Vi har under dessa år lagt ned mycket energi på att vidareutveckla våra rutiner; såväl avseende behandlingsplaner, som administrativt. Och det är en process vi är väldigt nöjda med, konstaterar EwaMarie. Man har bl a arbetat med samhörighet och sammanhang, vilket är viktigt när dietisterna är så geografiskt utspridda. Utvecklingen av gemensamma riktlinjer är av stor betydelse. Man har också löpande arbetsplatsträffar, liksom intern fortbildning. – Vi har också haft tur, fortsätter EwaMarie. Man kan säga att vår utveckling har skett parallellt med den digitalt tekniska, vilken varit oss behjälpliga på flera olika sätt. Bara en sådan sak som e-post innebar en mindre revolution för kommunikationen oss emellan när den introducerades. Idag är den nya tekniken väl integrerad med Ewa Maries och hennes kollegers dagliga arbete. Man använder sig bl.a av Lync, en plattform som gör att flera dietister kan visuellt kommunicera via skärmen, och som även möjliggör allas simultana åtkomst och bearbetning av dokument. Ewa-Marie har också initierat Dietist Direkt som är ett serviceinstrument med mailfunktion för övrig vårdpersonal i primärvården. – Avsikten har varit att vi skall nå så många vårdcentraler som möjligt, förklarar Ewa-Marie. Det gäller framför allt de som inte har en stationerad dietist eller om befintlig dietist är frånvarande. Dietist Direkt ger en möjlighet att snabbt kunna ställa frågor och få tag på dietistkompetens. Det är alltid någon av oss som står stand by under öppettiderna 9-15, måndag till fredag. Projektet startade för 1,5 år sedan och har visat sig mycket framgångsrikt och uppskattat. Ärendena kan handla om allt från remissförfaranden till råd knutna till särskilda diagnoser. Naturligtvis har också primärvårdsdietisterna i Skåne en egen facebooksida och hemsida (www.skane.se/dietistpv) Ny organisation 2012 beslöt regionen att man skulle utöka antalet dietister. Idag är det 29 dietister på 25 fasta heltidstjänster. Året därpå genomfördes en stor organisatorisk förändring som kom att kallas Skånevård 2.0. Dietistverksamheten inordnades den nyskapande sjukvårdsförvaltningen Kryh (Kristanstad, Ystad och Hässleholm)men fortsätter att ha hela Skåne som upptagningsområde. – Den effekt som jag ser att Skånevård 2.0 mest kommer att ha på oss primärvårdsdietister, är att man avser minska belastningen på sjukhusen och istället öka behandlingsinsatserna ute på vårdcentralerna. För oss kommer det att innebära ett större krav på specialistkompetens. Bredden har ju tidigare varit vårt egentliga kompetensområde. Ewa-Marie ser emellertid möjligheterna i denna nya ordning – en ökad efterfrågan på specialiserad dietistkomptens är också skäl till nya tjänster och fler anställda dietister. [hälsovalet] En annan dramatisk förändring som i högsta grad påverkar primärvårdsdietisterna är att de skall omfattas av Hälsovalet. Tidigare hade man undantagits detta eftersom de var så få – dietisterna utgör mindre än 1 % av all vårdpersonal – och var då en producentneutral verksamhet, som bistod såväl offentliga som privat vårdcentraler. – Från och med den 1 april 2014 kommer vi enbart att arbeta inom den offentliga vården. Vår verksamhet blir plötsligt konkurrensutsatt, vilket innebär ett helt nytt sätt för oss att tänka. Ewa-Marie ser att omställningen kan skapa vissa svårigheter, som dietisttillgängligheten på mindre orter, men ser ändå denna nya situation som en spännande utmaning, och en möjlighet för en positiv utveckling för hela kåren. – Vi har på kort tid blivit betydlig fler dietister i primärvården. Hälsovalet innebär nu att även de privata vårdcentralerna måste anställa. Vi blir alltså ännu fler, och vi får en ännu större möjlighet att visa vilken skillnad vi kan göra. Och det tycker jag ser mycket lovande ut, säger Årets Dietist Ewa-Marie Johannesson avslutningsvis. Vackra Skåne: Ewa-Maries arbetsplats DietistAktuellt maj 2014 No 3 vol.XXIII 37 DRF informerar Ledamot Karin Runeson [email protected] Ordförande Elisabet Rothenberg Göteborg [email protected] Ledamot Maggie Page Rodebjer [email protected] Ledamot Milene Svanå [email protected] Vice ordförande/Kassör Veronica Eriksson Stockholm [email protected] Sekreterare Jessica Samuelsson [email protected] Ring 020-90 20 90 och lämna ditt bidrag. Ledamot Jonna Nyman [email protected] Pg 90 20 90-0 www.barncancerfonden.se Studeranderepresentant Linnéa Skytt [email protected] Referensgruppen i Pediatrik inbjuder till fortbildningsdagar 2014 Dietisternas Riksförbund (DRF) När: Onsdag 17 – torsdag 18 september 2014 Var: Sigtunahöjdens Hotell och Konferens, Hertigvägen 7, Sigtuna. Telefon: 08-59257700. www.sigtunahojden.se Hur: Se bifogat program Kursavgift: 3.500 kr (medlemmar i DRF) 4.000 kr (icke medlem i DRF) I kursavgiften ingår helpension, enkelrum, föreläsningar samt dokumentation. Resa betalas av kursdeltagaren själv. Anmälan är bindande och skickas senast 13 juni till Karola Lindström e-postadress: [email protected] OBS! Begränsat antal platser. Först till kvarn gäller! OBS! skicka uppgifterna nedan via e-post. Ange ”Anmälan” som ärende. Du får bekräftelse via e-post Namn, Arbetsplats, Adress, Telefon, Specialkost, Medlem i DRF? Ev Fakturaadress. Program Fortbildningsdagar barndietister 17-18/9 2014 Onsdag 17 september 9.00-9.45 Registrering och kaffe 9.45-10.00 Referensgruppen i pediatrik informerar 10.00-12.30 Födoämnesallergi hos barn och ungdomar – ett teamarbete Dr Caroline Nilsson, Södersjukhuset, Stockholm Dietist Agneta Jansson Roth, Södersjukhuset 12.30-13.30 Lunch och utställarbesök 13.30-14.15 Workshop/utställare 1. Smaskarna - Logoped Marie Börjesson, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 2. Berikning för små barn – hur, vad, när? Dietist Ingalill Detlofsson, Universitetssjukhuset Örebro Dietist Helen Vall, Västmanlands sjukhus, Västerås 3. Födoämnesprovokationer och andra praktiska aspekter. Dietist Agneta Jansson Roth, Södersjuk huset, Stockholm 4. Utställare 14.15-15.00 Workshop/utställare 15.00-15.30 Kaffe 15.30-16.15 Workshop/utställare 38 vol. XXIII No 3 maj 2014 DietistAktuellt 16.15-17.00 Workshop/utställare Tid för rekreation innan middagen, ta gärna med badkläder! 19.00 Gemensam middag Torsdag 18 september 8.30-9.00 Information från referensgruppen 9.00-10.15 Motiverande samtal för barn, ungdomar och familj Sofia Trygg Lycke, barnsjuksköterska, lärare i motiverande samtal 10.15-10.45 Kaffe och utställarbesök 10.45-12.00 Barn med hjärtfel. Dr Katarina Hansén, Skånes universitetssjukhus, Lund 12.0.13.15 Lunch och utställarbesök 13.15-14.15 Barn med hjärtfel och nutrition Dietist Anna Hansson, Skånes universitetssjukhus, Lund 14.15-15.0 Forskning – Komjölksöverkänslighet hos barn – påverkan på familjer Dietist Andrea Mikkelsen, Närhälsan Västra Götaland Kaffe för dem som önskar
© Copyright 2024