Skall jag fakturera med eller utan moms?”Del 2
Dietisten&Jobbet För dig som är egen företagare ”Skall jag fakturera med eller utan moms?”Del 2 % ? Vi fortsätter här med en andra del om huruvida privatpraktiserande dietister skall momsbelägga faktura till patienter som saknar remiss från läkare. Urban Åhgren, Naturvetarnas företagarrådgivare, har gjort ännu en påstötning hos Skatteverket, dock utan att gensvaret har avvikit nämnvärt i sak från vad Dietistaktuellt kunde presentera i nr 6.11. Däremot har myndigheten blivit tydligare i sitt besked: ”Kostrådgivning är ett exempel på åtgärd som inte är att anse som sjukvård”. I M ag n u s Forsl in Dietistaktuellt [email protected] slutet av november förra året erhöll Urban Åhgren ett brevsvar på en fråga han ställt Sktteverket angående egenremiss och momsbefrielse. Svaret, som författades av Mattias Vejby, momshandläggare på myndigheten, lyder bl a inledningsvis som följer: ”Enligt patientsäkerhetslagen är dietister en yrkesgrupp med särskild legitimation. Att inneha legitimation är dock inte tillräckligt enligt Skatteverket för att anse att varje tillhandahållande av sådan legitimerad utövare ska betraktas som undantaget från mervärdesskatt. Förutom legitimeringen krävs […] även att tillhandahållet uppfyller kraven på sjukvård enligt definitionen i 3 kap. 5 § ML.” Och enligt 3 kap. 5 § ML förstås med sjukvård ”åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda eller behandla sjukdomar, kroppsfel och skador samt vård vid barnsbörd. Åtgärderna ska vidtas vid sjukhus eller någon annan inrättning som drivs av det allmänna eller, inom enskild verksamhet, vid inrättningar för sluten vård eller av någon med särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården”. Mattias Vejby hänvisar därefter till en EU-bestämmelse i momsdirektivet: ”I mervärdesskattedirektivet finns motsvarande bestämmelse reglerad i artikel 132.1. Av EU-domstolens praxis framgår att undantag från mervärdesskatt ska tolkas restriktivt och att det inte är tillräckligt att tillhandahållandet sker av en legitimerad utövare för att undantaget ska bli tillämpligt. Det krävs också att tjänsten utgör sjukvård.” 38 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt Dock, i artikel 132.1c (tidigare artikel 13 A.1 c i det numera upphävda sjätte direktivet 77/388/EEG) står också att: ”sjukvårdande behandling som ges av medicinskt eller paramedicinska yrkesutövare såsom dessa definieras av medlemsstaten”, skall undantas mervärdesskatt. Det bör i sammanhanget poängteras att syftet med detta undantag var enligt EU-domstolens praxis, uttalat att sänka vårdkostnaderna och garantera den enskildes tillgång till nödvändig behandling, dvs intentioner som tycks stå i kontrast till konsekvenserna av Skatteverkets ”restriktiva” tolkning av artikel 132. Vidare, det kritiska momentet är enligt Mattias Vejbys skrivelse inte längre huruvida remiss föreligger eller ej, utan som han säger ”vad själva tjänsten består i”; vad är det dietisten tillhandahåller? Är tjänsten en sjukvårdande behandling av medicinsk diagnos eller hälsoproblem? Ja, då är den undantagen mervärdesskatt. Och för att avgöra detta krävs att en bedömning görs i varje enskilt fall och – återigen – om moms skall undantas, måste kriterierna i 3 kap. 5 § ML vara uppfyllda. Men vi backar och tittar åter på kriterierna i paragrafen: åtgärder för att medicinskt förebygga[x], behandla [x] sjukdomar, kroppsfel [x], inom enskild verksamhet [x], med särskild legitimation [x]. All check. ”Kostrådgivning är inte sjukvård” Efter att i sitt brevsvar ha etablerat vikten av att rätta sig efter 3 kap. 5 § ML, gör Mattias Vejby plötsligt två uppseendeväckande påståenden: 1.”Regeringen anser inte att tjänst som tillhandahålls vårdtagare utan fastställd diagnos utgör sjukvård”. Dietistaktuellt kan inte finna något belägg för att regeringen påstått detta, däremot har Socialstyrelsen, som sorterar under Socialdepartementet och Regeringen, en klar uppfattning om begreppet ”sjukvårds” extension: Hälso- och sjukvård=defÅtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar[…] Hälso- och sjukvård omfattar sådan verksamhet som bedöms kräva personal med utbildning inom hälso- och sjukvård. Definitionen skall tecknas mot Mattias Vejbys nästa påstående som visserligen till vissa delar är självmotsägande, men är samtidigt synnerligen klargörande: 2. ”Enligt Skatteverket är kostrådgivning ett exempel på åtgärd som inte är att anse som sjukvård”. Orimligheten i detta svepande uttalande kan inses med lätthet; anta att en privatpraktiserande dietist uppsöks av en person med ett BMI på 36. Denne har då som bekant sjuklig fetma per definition – oavsett det föreligger en remiss eller klinisk diagnos ställd av läkare. Enligt Skatteverkets förmenande är alltså inte dietistens – kanske rent av livsavgörande – kostrådgivning (som ett led i hennes kostbehandling) att betrakta som en sjukvårdande insats. Myndighetens uttalade uppfattning har därmed befriat den segdragna diskussionen från limbo. Men det är långt ifrån detsamma som att ärendet skulle vara utagerat. Svensk momslagstiftning är principiellt underordnad EU:s momsdirektiv och som vi fastställde i DA 6.11 menar man i unionen att den sjukvårdande behandlingen avser tjänster som har till syfte att diagnostisera, tillhandahålla vård för och, i möjligaste mån, bota sjukdomar eller komma till rätta med hälsoproblem. Syftet skall vara terapeutiskt och kan även uppnås genom tjänster som tillhandahålls i preventivt syfte. Om vi uttrycker oss försiktigt skulle man nog kunna hävda att lejonparten av den legitimerade dietistens verksamhet här kvalificerar sig. Och det är en bedömning man delar i andra europeiska länder. Dietistaktuellt har skickat ut en enkät för att höra hur skattemyndigheter i olika EU-länder förhåller sig till moms och de legitimerade dietisternas verksamhet. Av de svar som hittills inkommit är bilden klar. Den tolkning av momsdirektivet som görs av andra länder avviker från den uppfattning man i Sverige förespråkar. Storbritannien som har en föredömligt enkel skrivning kan illustrera och representera den hållning man i övriga Europa i stort tycks dela: En tjänst är undantagen mervärdesskatt om 1. Den är utförd inom ramen för dietistens kunskapsområde, och 2. Det primära syftet med åtgärden är att skydda, bibehålla eller återställa hälsa hos den sökande vårdtagaren. Irland har en liknande skrivning men reserverar sig något (liksom Finland) för allmän kostrådgivning i rent hälsofrämjande syfte: A professional Dietitian who is recognised under the 2005 Health and Social Care Professionals Act qualifies for exemption from VAT provided the services supplied are for the purposes of protecting, including maintaining or restoring, a patients health or diagnosing, treating, and if possible curing, health disorders. Other services supplied for the care of the human body may qualify for VAT at the reduced rate. Persikosmoothie, tiramisu, muffins, våfflor, kaffemousse eller krämig sparrissoppa? Vem har sagt att näringsdrycker måste drickas som de är? Testa ett av recepten på fresenius-kabi.se När du ändå är där, glöm inte att registrera dig för prenumeration på våra Nyhetsbrev! Då får du kontinuerlig information om produktnyheter, förändringar och ännu fler recept och tips som gör det lättare att variera nutritionsbehandlingen! Sammanfattningsvis befinner sig alltså den privatpraktiserande dietisten i Sverige i ett sämre utgångsläge att utöva sitt yrke än sina kolleger i ett EU som skall slå vakt om konkurrensneutralitet länderna emellan. Samtidigt finns här onekligen en hel del bränsle för att kunna driva frågan vidare. Dietistaktuellt har utan framgång sökt Mattias Vejby för vidare kommentar. I nästa nummer skall vi titta närmare på hur man i Danmark har valt att turnera frågan kring moms och den privatpraktiserande dietisten. Fresenius-kabi.se.indd 1 2012-02-06 13:57:52
© Copyright 2024