Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!”
M-Itella Abp Lantbrukssällskapet informerar 2/2010 Oktober 2010 ”Den viktigaste resursen i ett lantbruksföretag är företagaren själv!” sidan 9 För mycket kalium i grovfodret - ett växande problem för sinkor sidan 4 Erfarenheter av höstryps och åkerböna Arealerna för oljeväxter och åkerböna har blivit betydande på landsnivå. sidan 10–11 Kumminentreprenör fick Schaumanska jordbrukspriset Tor-Björn Engelholm i Närpes har tilldelats det Schaumanska jordbrukspriset. Priset utdelas till person som genom sin verksamhet i hög grad, lokalt eller regionalt, påverkat och befrämjat jordbruket och dess organisationer i svenska Österbotten. Engelholm har via sitt företag Caraway Finland i mycket hög grad medverkat till att svenska Österbotten idag är ett ledande landskap för kumminodling. Priset på 3000 euro utgår från Ossian och Betsy Schaumans Österbottniska jordbruksfond och utdelas av Lantbrukssällskapet. BONDEFÖRETAGAREN 2 Ledare V år svenska centralorganisation, Svenska Lantbrukssällskapens Förbund, fyllde 100 år i maj. I samband med det har ett nytryck av historiken över de första 75 åren getts ut, kompletterat med en nyskriven historik över de senaste 25 åren. Boken, som kan beställas från SLF, ger förutom en bild över rådgivningens verksamhet en god bild över de förändringar som skett inom lantbruket som sådant i Finland. Rådgivning och lantbrukets utveckling hänger ju självfallet ihop. Också i framtiden lever lantbruket och lantbruksrådgivningen i symbios och påverkar varandra. Skräddarsydda tjänster och specialister som verkar över större områden än ett sällskap av dagens storlek är en del av det scenariot. Vårt bästa verktyg idag för att kunna skräddarsy tjänster är ett framtidssamtal. Framtidssamtalet är i sig är en tjänst som hjälper lantbruksföretagaren att förädla kanske diffusa framtidsplaner till konkreta åtgärder på kort sikt. Det ger också underlag att söka de tjänster och rådgivare som behövs – oberoende från vilken organisation de sedan må komma. Miljöstödssystemet kommer att förnyas. Olika intressegrupper har stora förväntningar på den förnyelsen. Sådana åtgärder där miljönyttan och ekonomisk vinst på gårdsnivå går hand i hand kan förhoppningsvis premieras. Näringsämnesbalanser på gårdsnivå följda av åtgärder som förbättrar balansen ger effektivare produktion samtidigt som läckage av näringsämnen minskar. Det som krävs för att uppnå detta är främst noggrannare uppföljning och att data verkligen används för att korrigera planer och sättet att producera. Delvis som fortsättning på ovanstående och delvis som tillspetsad provokation – Det är dags att sluta gnälla över mycket pappersarbete inom lantbruket och acceptera att pengarna görs via noggrannhet i uppföljning och planering samt inköp/försäljning. Det är kunskaper i biologi, ekonomi och alla former av kommunikation (språk, adb, förmanskap etc) som är viktigt för en lantbruksföretagare – billiga traktorförare finns det att tillgå i överflöd i världen. E konomisk uppföljning med Wisu – känn dina produktionskostnader! Foto: Jan-Erik Back De flesta experter förutspådde i början av året en svag lönsamhet flera år framöver i spannmålsodlingen. Det gjorde att spannmålsarealerna, framförallt korn och havre, sjönk både regionalt i svenska Österbotten och även nationellt samt ute i världen. Detta i kombination med den extremt varma sommaren har gjort att spannmålsskörden nu på landsnivå uppskattas vara en tredjedel mindre än år 2009. Spannmålsskörden uppskattas bli årtiondets minsta. Torkan och värmen har säkert på många fält och i de flesta grödor orsakat en skördeminskning och på så vis bidragit till att intäkterna för odlarna blir låga, trots högre priser. Men finns det även andra orsaker som kunnat påverka lönsamheten denna säsong? Beroende på produktpriset kan en jordbrukare gå in för olika strategier inför en odlingssäsong. Vissa vet att det lönar sej att satsa på de insatser som garanterar en god skörd. Andra försöker spara där det syns mest konkret. Är produktpriset lågt kanske man inte gödslar optimalt utan sparar in lite per hektar och tycker att man gjort en bra inbesparing. Kanske man inte heller satsar på bra utsäde utan använder äldre utsäde av sämre kvalitet. Det finns många olika kostnadsposter, större och mindre, som har inverkan på lönsamheten. För att få reda på hur intäkts- och kostnadsposterna fördelar sej för de grödor man producerar kan man göra en EWisuberäkning. Beräkningen finns som tilläggsdel till odlingsprogrammet Wisu. Inom spannmålsodlingen har man mer och mer börjat följa med terminshandel via internet. Bland annat en del banker och firmor som köper upp spannmål står till tjänst i dessa frågor. För en jordbrukare är det då av största vikt att han känner till vilka kostnader han har för att producera sin skörd och till vilket pris han i så fall kan binda en mindre eller större del av sin skörd. Här är E-Wisu det rätta verktyget. Det som är bra är att E-Wisuberäkningarna kan baseras på den gjorda odlingsplanen. Då är med andra ord arealerna och grödorna faktiskt de rätta. Likadant är det med priserna på t.ex. såld produkt och gödsel. I den förverkligade kalkylen är det de senast använda priserna som används. Maskinparken listas enligt årsmodell, storlek och inköpspris. Värdet på byggnaderna, åkermarken och det egna arbetet fastställs också. Intäkterna och kostnaderna beräknas sedan som euro per hektar eller euro per kg producerad vara. Det går också behändigt att beräkna vad en nyinvestering, t.ex. en ny såningsmaskin eller skördetröska kommer att kosta per år beroende på inköpspris och användningstid. ProAgria har även tillgång till uppgifter från andra liknande gårdar och rådgivaren kan utgående från deras medeltal se var det kunde löna sig att göra förändringar till ett nytt år. vilken nivå potatispriset borde vara för att det skall löna sej att köpa utsäde till hela arealen varje år. Det normala på en potatisgård är att man köper in motsvarande 10 % av hela potatisarealens utsädesbehov och förökar upp det till nästa odlingssäsong. – När potatispriset varit så lågt som 8 cent per kilo finns det inga marginaler, säger Olav. –När vi gjorde kalkylen tillsammans med potatisrådgivare Stefan Nordman använde vi de verkliga kostnader jag haft för t.ex. handelsgödsel, utsädespotatis, bränsle och bekämpningsmedel. Ifall potatispriset skulle stiga till det dubbla börjar det finnas möjligheter att tänka sej en större andel köpt potatisutsäde varje år, fortsätter Olav. – Men det är klart att skördenivån också inverkar, framförallt andelen förstaklasspotatis. Det är ju den vi får betalt för, säger Olav. – Det var också intressant att se vad de olika maskinerna kostar per år, tillägger han. – Maskinparken kan vara dyrbar på många gårdar, men vissa specialmaskiner måste fungera när det är skördesäsong. Därför kan t.ex. potatisupptagaren vara förhållandevis dyr på många gårdar, menar Olav. – Jag kan gott tänka mej att låta göra en ny beräkning, fortsätter Olav. Det går rätt enkelt nu när vi har maskinuppgifterna och de övriga basuppgifterna från tidigare. Om du inte tidigare har gjort en beräkning av intäkterna och kostnaderna för produktionen på din gård passar det kanske nu i höst? Kontakta växtodlingseller husdjursrådgivarna vid Lantbrukssällskapet! Jan-Erik Back Olav Lillgäls i Perus, Lappfjärd, har beräknat produktionskostnaderna på sin gård. Olav odlar potatis och han ville se på Personalförändringar Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil 050-69222 Våra byggnadsplanerare, Hans Östman, Roger Brännäs och Ingmar Bäckström (SLF), har gått i deltidspension. I regel är de i arbete tisdag till torsdag och pensionärer måndag och fredag. 31.8 gick vår kanslist Christian Nylund i pension efter 35 år i tjänst hos Lantbrukssällskapet. Vi tackar för utfört arbete och tillönskar givande pensionärsdagar. Christian Nylund avtackas efter 35 år i tjänst. Carina Ahlnäs. Till ny kanslist har anställts redovisningsmerkonom Ca- sektoransvarig växtodling mobil 050-441 7511 rina Ahlnäs. Förutom kanslifunktionen har hon också hand om delar av lönsamhetsbokföringen samt delar av vår egen ekonomiadministration. Carina var tidigare anställd hos oss som vikarierande ekonom. Det är oftast hon som svarar då ni ringer till vår växel 010 839 2200. Vår ekonom Ann-Louise Söderlund har återkommit i arbete på deltid och ansvarar för Lantbrukssällskapets bokföring. BONDEFÖRETAGAREN Nr 2/2010 Årgång 10 Oktober 2010 Informationstidning för lantbruksföretagare Tfn 010 839 2200 Fax (06) 319 0201 www.osl.fi Utgivare: Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Handelsesplanaden 16 D, 65100 VASA Upplaga: 5 700 Chefredaktör: Henrik Ingo Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH Tryckeri: I-print Seinäjoki, 2010 Annonsbokning via Lantbrukssällskapet/ Carina Ahlnäs, Tfn 010 839 2200 För närmare uppgifter om annonsering i Bondeföretagaren fråga efter vårt mediekort. Pärmbild: Michael Kamis, Vörå, foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab BONDEFÖRETAGAREN 3 Ny version av Ammu och Elmer, 1.71 A ktuellt från bokföraren Nu när skördetiden börjar vara över är det aktuellt att fundera kring årets bokföring, om man inte redan har gjort det. Bokföringen är ju grunden till all ekonomisk analys och planering, så det är viktigt att den är väl gjord. Med en dålig grund att stå på kan även ett i övrigt välbyggt hus rasa samman! Planering av bokföringen Det är viktigt att ha en plan för vad man vill kunna använda bokföringen till. Vilket behov av ekonomiska analyser finns och hur ska bokföringen göras upp så att jag enkelt får fram det grundmaterial som behövs? Fram för allt om man har flera olika produktionsgrenar så är det bra att göra kontoplanen så att man kan urskilja vad som hör till vilken gren. Ett bra sätt att förbättra informationsflödet från bokföringen är att även bokföra mängder. Exempelvis kan man bokföra inköpta fodermängder, såld mängd mjölk, mängden sålda timmar entreprenadarbeten m.m. Om man dessutom skriver bra förklaringar för varje händelse så har man en bra grund för vidare analyser. Bokföringssällskapet har som en viktig princip att göra en bra bokföring som enkelt kan förädlas till olika beräkningar och kalkyler. Bokföringen ska kunna användas som beslutsunderlag för ekonomistyrningen. Investeringar och bokföring När en större investering blir aktuell är det viktigt att bokföringen under investeringstiden sköts bra. Investeringsstöden ska ju sökas ut enligt förverkligade kostnader, inte som tidigare enligt färdigställandegrad. Verifikaten ska vara bokförda innan man kan söka ut stödet. Detta leder till att det är viktigt att bokföringen sköts löpande under året, så att man kan söka ut stödet så fort som möjligt. Dock måste första och sista raten man söker ut vara minst 20 % av den godkända investeringskostnaden. Det är viktigt att bokföringen görs noggrant. Har man mycket kostnader i ansökan som inte är stödbara kan stödet skäras ner! Dessutom bör förklaringarna till händelserna vara noggranna. Dagens byggnadsinvesteringar är ofta stora. Fram för allt när produktionen utvidgas är det ofta fråga om mycket stora investeringar i förhållande till gårdens storlek. Det leder till att man också kan göra stora misstag under investeringsprocessen. I planeringsskedet är det viktigt att begära offerter på material och byggande. När bygget väl är igång är det viktigt att följa med kostnaderna och jämföra med kostnadsberäkningen. Den bör inte överskridas och för att hålla den krävs nog verklig disciplin. Då är det bra att bokföringen görs fortlöpande, t.ex. varje eller var annan månad. Då kan man ingripa om kostnaderna verkar skena iväg. Samarbetet med bokföraren är alltså av stor betydelse för att investeringsprocessen ska gå bra! Våra tjänster Vi gör skattebokföring inom ramen för Bokföringssällskapet. Det är ett gemensamt bolag med de andra svenskspråkiga rådgivningssällskapen i landet. Det betyder att vi har tillgång till expertkunskap inom många olika områden. Intresserad av Kumminodling? Jämnar arbetstoppar - tröskning före spannmål Samma maskinpark som spannmålsodling Mångårig växtlighet Bra lönsamhet Bra förväxt Nu finns bekämpningsmedel som fungerar - mindre arbetstimmar - djupa rotsystem - förbättrar markstrukturen Vi arbetar enligt principen ”kvalitet framom kvantitet”, dvs. vi strävar efter att våra kunder ska få en bra bokföring som lämpar sig väl för gårdens ekonomistyrning. Självklart är skatteplanering och –optimering också viktigt. Vi ser bokföringen som grunden för gårdens ekonomiska skötsel. Det är vi ekonomirådgivare som bokför, vilket gör att vi kan gårdens ekonomistyrning väl. För tillfället är vi främst intresserade av flera kunder i Vasanejden, men även i de norra delarna av landskapet tar vi gärna emot förfrågningar. Om du vill ha en bokföring av hög kvalitet som du enkelt kan använda för din gårds ekonomistyrning, ta då kontakt med din ekonomirådgivare! d a r e s s tre n i r kt, ä a r u t d n o Om odlingsk 4 2 5 t 0 t e 44 av 4 0 5 ring 0erg. Kjällb Caraway Finland Ab, rensar och förädlar kummin i Närpes. Produktionen baserar sig på kontraktsodling. För tillfället är vår kontraktsareal 5 000 ha. Uppdateringar kan hämtas via nätet på Lantbrukets datacentrals sidor www.mloy.fi. Obs! För att uppdatering via nätet skall lyckas bör den tidigare versionen vara åtminstone 1.60. Ifall du har en äldre version än så i datorn kommer inte någon uppdatering att lyckas. I så fall bör du ladda ner programmet i sin helhet via en länk som finns på samma webbsida. Mjölkgårdsrådgivarna har också programmet på CD och kan den vägen uppdatera programmet, ifall det inte lyckas på annat sätt. Per-Erik Järn Ekonomirådgivare mobil 050-463 2535 Odlare! Jag står till Din tjänst Dra den största nyttan av spannmålshandeln i samarbete med Avena •Vikanalltiderbjudadigettkonkur renskraftigtpris •Dukanävenanvändadigavvår pålitligatransporttjänst •Vimeddelarallaavtalsvillkorredan dåvigöruppomaffären •AlltflereodlareväljerAvenadådet gällerspannmålshandel Jag diskuterar gärna spannmålshandel med dig. Tag kontakt! w w w. c a raway fi n l a nd.fi Den senaste versionen av Ammu och Elmer är 1.71. Om du inte uppdaterat programmet och du t.ex. inte hittar uppgifter om fadern då du gör en kalvningsregistrering, är orsaken med stor sannolikhet en för gammal version av programmet. Bror Staffas AvenaNordicGrainOy Institutsgatan 7 65100 Vasa Puh.0104022529 eller0405552111 [email protected] Din pålitliga affärspartner inom spannmålshandel Ta en titt på våra konkurrenskraftiga priser! www.avenakauppa.fi BONDEFÖRETAGAREN 4 P roduktionsuppföljning enligt dansk modell Foto: Anna-Riitta Leinonen ProAgria provar EMM-mätare Foto: Anna-Riitta Leinonen ProAgria Keski-Pohjanmaa har köpt 40 elektroniska mjölkmätare (EMM). I oktober påbörjas testanvändning av mätarna på 12 pilotgårdar. Pilotgårdarna är större gårdar med 50 – 250 kor. Testningen av den nya provtagnings- och mätningstekniken är en del av projektet Maitotila 2020. Projektet, vars målsättning är att utveckla tjänster för större gårdar, görs i samarbete mellan ProAgria keskusten liitto, ProAgria Keski-Pohjanmaa och Oulu samt Valio och Pohjolan Maito. I Danmark tas mjölkprov 11 gånger per år. De kovisa proverna analyseras i avseende på fett, protein, celltal och urea. Vid behov kan även analyser göras för specialbehov såsom diagnosticering av sjukdomar. Då prover tas månatligen är det enklare att följa celltalets utveckling. I celltalsrapporten grupperas korna i sex grupper utgående från celltal. Mjölkbönderna i Danmark har varit mycket nöjda med denna service. I projektet Maitotila 2020 erbjuds pilotgårdarna att göra juverinflamationsundersökningar i de kovisa mjölkproven. En målsättning med projektet är också att finna utvecklingsbehov samt modeller för rapporter. Provresultaten finns genast tillhanda Elektronisk mjölkmätare EMM mätaren mäter mjölkmängden, mjölkningstiden och flödeshastigheten. Mätaren tar ut och blandar automatiskt mjölkprovet och fyller det i ett streckkodförsätt provrör. Mätaren har steckkodsläsare. Mätarens funktion är starkt kopplad till en datahandler. Via datahandlern styrs mätarens funktioner, laddas data och lagras och sänds vidare till en dator. Den elektroniska mätaren och datahandlern kommunicerar trådlöst med varandra, de olika skedena i provmjölkningen görs smidigt utan att provtagningen sinkar eller på något annat sätt stör mjölkningen. Ta ut hela nyttan av proven Rådgivare från ProAgria besökte i augusti Danmark för att lära sig användning av elektroniska mjölkmätare. Ingeborg Nordberg och Jonna-Minna Lassila tar ut rapporter från en datahandler. Därmed fungerar provtagning med EMM utmärkt också i stora besättningar. För att kunna introducera EMM i Finland har program och dataöverföringskanaler byggts för kommunikationen mellan mätare, databaser och laboratoriet. Programmen och länkningen har gjorts i samarbete mellan Lantbrukets datacentral, Trutest och ProAgria. Valio har gjort de ändringar som behövdes på laboratoriet. ProAgrias provtagningstjänst enligt dansk modell Då EMM-mätningen tas i bruk utvecklas ProAgrias provtagningstjänster i enlighet med den danska modellen för provtagning. I Danmark omfattar uthyrningen av mjölkmätare en helhet bestående av mät- och provtagningsutrustning, transport av I oktober tas elektroniska mjölkmätare i provbruk på 12 gårdar i norra- och mellersta österbotten. mjölkproverna, rapporter över produktion och dataregistrering i databasen. I det finska projektet ansvarar mjölkgårdsrådgivaren för användning och service av provtagningsutrustningen. Streckkodsflaskor tas också ibruk på pilotgårdarna och limning av kodlappar upphör därmed. Efter provmjölkningen tas uppgifter om mjölkningsföljd och kouppgifter från robotens databas och rätt prov kombineras med var ko. F ör mycket kalium i grovfodret - ett växande problem för sinkor Svag juverhälsa, kalvningsförlamning och nedsatt fertilitet till följd av kvarbliven efterbörd med åtföljande livmoderinflammation är återkommande problem i många mjölkkobesättningar. Orsakerna är mångfacetterade men kan finnas i kornas miljö, i smittämnen från inköpta djur, i bristfälliga mjölkningsrutiner, i dåligt rengjorda kalvningsutrymmen o.s.v. I många fall kan problemen även bero på brister eller fel i utfodringen. Speciellt påverkar den djurens motståndskraft och kan vara avgörande om de verkligen insjuknar eller kanske får enbart lindriga eller knappt märkbara symptom. Lämplig mineralbalans under sintiden tycks spela en avgörande roll i sammanhanget och för högt intag av kalium från grovfodret (läs vallensilage) tycks vara en växande bov i det dramat. Jag är väl medveten om att minska kaliumintaget inte är det första man försöker göra när man försöker förbättra utfodringen av mjölkkorna under sintiden. Det första steget är att kunna avskilja eller helst flytta sinlagda kor för att de inte skall kunna ”stjäla” foder av kor i laktation. Det andra steget är sedan att få fram foder med lämplig energi-, protein- och fiberhalt för att täcka sinkornas näringsbehov utan att de lägger på hullet. Men i fall problem av ovan nämnda slag återkommer alltför ofta är det skäl att se närmare på mineralinnehållet, främst kalium (K) men även kalcium (Ca) och magnesium (Mg), i det foder som ges till sinkorna. I en ”regelrätt” sinkofoderstat är kalciumhalten sällan för hög och ett litet överskott av Anna-Riitta Leinonen Husdjursagronom ProAgria Keski-Pohjanmaa mobil 0400-168 647 • bärga vallfodret utan förtorkning, låt K rinna bort med pressaften • ensilage av helsäd (utan baljväxter) innehåller klart mindre K, i snitt 16 g/ kg ts och därtill ca hälften mindre Ca än i vallensilage (S.Tauriainen) • späd ut sinkornas foderstat med halm, kan vara t.o.m. mera än 50 % av ts-intaget • ge ej melass till sinkor, innehåller ca 43 g K/kg ts (S.Tauriainen) • ge extra Mg och D-vitaminer under sintiden (H.Eriksson) och också under laktation om ensilaget innehåller över 30 g K/kg ts (S.Tauriainen) kalcium leder inte alltid till problem. Med ett Ca-fattigt mineralfoder kan man också i viss mån balansera kalciumintaget. Extra magnesium behövs för att motverka problem till följd av för mycket kalcium, men också det kan ordnas via mineralfoder. Däremot är hög halt av kalium i främst förtorkat ensilage betydligt värre att åtgärda. Vanligen ingår mer eller mindre ensilage av vallväxter i foderstaten, i många fall är ensilaget tyvärr det enda fodret till sinkorna. Om korna får för mycket kalium från grovfodret kan det inte avhjälpas med mineralfoder även om tillsats av extra magnesium plus D-vitaminer har visat sig ha effekt (H.Eriksson). Problemet måste i stället förebyggas via produktion av lämpligt vallfoder för sinkorna, och/ eller att det kombineras med foder som innehåller låg kaliumhalt. För att minska eller förhindra problem som hög halt av kalium kan förorsaka, borde K-halten ligga under 20 g per kg torrsubstans i totalfoderstaten till sinkorna. Enligt vissa experter är en trygg nivå så låg som 13 g per kg ts. Till den nivån är det svårt eller omöjligt att komma även i en foderstat som späds ut med mycket halm, om vallfodret innehåller mer än 20 g K per kg torrsubstans. Problemet med hög K-halt i ensilage från vallfoder beror på vallväxternas ”lyxintag” av kalium om tillgången i odlingsjorden är riklig (K-rik jordart eller från Då provresultaten sänds elektroniskt genast till registret, är uppgifterna också tillgängliga genast för användning i den dagliga produktionsstyrningen. Mätar och provtagningstjänsten ger mjölkproducenten tillgång till den nyaste tekniken, gör provtagningen smidigare och effektivare samt undanröjer behovet av att själv investera i mätarutrustning. gödsel). Om vallen gödslats med 20–30 ton stallgödsel per ha stiger K-halten i ensilaget ofta över 25 g per kg ts. För kor i laktation (normalt behov 20–30 g / kg ts) behöver det inte medföra några problem, men för sinkor kan en stor mängd av sånt foder betyda katastrof. Vad kan vi då göra för att råda bot på eller minska kaliumproblemet? Här följer några möjliga alternativ: • gödsla med annat än stallgödsel eller urin från nöt på odlingsskiften där foder till sinkor skall bärgas, t.ex. flytgödsel från svin innehåller betydligt mindre K • bärga vallfodret i ett senare utvecklingsstadium, som t.ex. hösilage (K-halten har sjunkit men tyvärr även proteinhalten) och av äldre vallar (ej längre lika mycket K från grundgödsling) • minska ogräsandelen i vallen, alla ogräs innehåller mycket K (40–70 g/kg ts, S.Tauriainen) • låt inte sinkorna gå på frodigt bete (>30 g K), låt mjölkande kor beta bort det mesta först Alternativen är alltså ganska många, men för att få tillräcklig effekt kan det vara nödvändigt att kombinera två eller flera åtgärder. I vissa fall kan det vara mest ändamålsenligt att bärga och lagra ensilage i en separat silo eller i rundbalar. I många fall kan det vara skäl att minska andelen vallensilage i foderstaten till sinkor och delvis ersätta med t.ex. helsädsensilage. Inplastad halm av grönare slag från t.ex. havre eller halm från insådd av vall i stråsäd kan vara ett mycket smakligt sinkofoder. Om K-halten i totalfoderstaten till sinkorna är klart under 20 g per kg ts, kan det räcka med lämplig sintidsmineral. Under alla omständigheter är det dock nödvändigt att på något sätt kunna utfodra sinkorna med ett för dem lämpligt foder. Samtidigt måste man kunna hindra dem från att komma åt det foder som är avsett för mjölkande kor. Först då kan vi hålla kontroll på mineralintaget och förhindra att korna lägger på hullet under sintiden. Jan-Olof Johnsson Husdjurs- och grovfoderrådgivare mobil 050-386 5921 BONDEFÖRETAGAREN 5 S ortförsök intresserade potatisodlare Den 25 augusti presenterades årets potatissortförsök på Leif Hammarbergs åker i Korsbäck. Över 70 potatisodlare hade kommit för att stifta bekantskap med sorterna samt lyssna på utsädesrepresentanternas presentation av de olika sorterna. I försöket deltog 5 utsädesfirmor: Danespo Dansk potatisutsädesförädlare, en av de större i Europa med export till över 30 länder. FinPom Heikki Markus marknadsför tyska Europlants sorter i Finland. Perunaseppä Asko Seppänen marknadsför holländska Agrico B.V:s sorter i Finland. Kantaperuna Uppförökning av bruksutsäde hos 80 kontraktsodlare. SPK Suomen Uppförökning av utsäde från mikroknölar i provrör, därefter uppförökning i växthus samt Siemenpe slutligen uppförökning i fält hos kontraktsodlare. runakeskus Foto: Jan-Erik Back Uppläggning av sortförsöket Med i försöket var 42 sorter + mätarsorten Bintje. Sättningen av försöksrutorna utfördes den 7 juni. Storleken på försöksrutorna var 4 rader x 3 meter. Antalet sättknölar var 12 stycken per 3 meter eller totalt 48 stycken per sort. Storleken på utsädet var 40–50 mm, förutom Exellent som hade utsäde i storleken 28–35 mm och Orkestra i storleken 50–55. Samtliga sorter var betade med Maxxim. Som gödsling användes 700 kg/ha av potatis Y1, vilket ger 56 kg kväve per hektar. Fram till den 25 augusti utfördes 4 bladmögelbekämpningar. Upptagning med vägning, räkning av knölantal samt kontroll av yttre kvalitet görs vid två olika tidpunkter. Första upptagningen gjordes inför presentationen den 25 augusti och den andra upptagningen kommer att göras i månadsskiftet septemberoktober, då även storleksfördelningen på skörden för de olika sorterna mäts. Eftersom det är både tidiga och sena sorter med i försöket så betyder det att de sena sorterna kan växa till sig ordentligt mellan den första och den andra upptagningen. De tidigaste sorterna har vuxit så gott som färdigt redan vid den första upptagningen. Utvärdering En kall vår och en torr försommar resulterade i en ganska långsam start. Vid den första provupptagningen den 25 augusti hade samtliga sorter fort- Christer Munke berättar om Danespos potatissorter. farande en fräsch och grön blast utan tecken på att börja mogna. Bladmögel noterades inte på någon av sorterna. Medelknölantalet per planta var under 11 st. Minst antal knölar hade sorterna Bellarosa, Ewelina, Exelent och Viktoria, endast 7 st. per planta. Mest knölar hade Linzer Delikatesse med 18 st., följt av Challenger med 17 st. och Agata med 15 st. per planta. Största skörden presterade Orkestra med 43,2 ton per hektar, följt av Lady Felicia med 40,8 ton per hektar och Bellarosa med 35,2 ton per hektar. Lägsta skörden hade Destiny med endast 19,6 ton per hektar, Viktoria med 21,2 ton per hektar och Opera 23,6 med ton per hektar. Medelskörden för samtliga sorter var 29 ton per hektar. För mycket stjälkbakterios i 4 av sorterna I den lägsta utsädesklassen B för certifierat utsäde får det finnas högst 2 % stjälkbakterios. I sorterna Fambo och Lady Clarie från SPK hade 1 planta av 12 stjälkbakterios, det vill säga 8 %. I sorterna Viktoria från Kantaperuna och Lady Leonora från SPK hade 3 plantor av 12 stjälkbakterios, alltså 25 %. Potatis med så stor procent bakterieröta kan inte lagras eller säljas som matpotatis. Det är förvånande att så dåligt utsäde levereras till ett sortförsök i det största potatisdistriktet i Finland. Stjälkbakteriosmängden i olika partier är tydligen något som vi inte har fullständig kontroll över i Finland. Stefan Nordman Potatisrådgivare mobil 0400-266 682 Potatis sortförsök 2010 Stefan Nordman 25-Aug knölar / planta skörd st ton / ha Bintje 1 11 25.2 Ballerina 12 28 Faxe 12 24.8 Folva 12 28.8 Jutlandia 11 28.4 Sava 10 23.6 Senna 9 25.2 Afra 11 25.2 Anushka 8 34 Belana 9 24 Bellarosa 7 35.2 Ewelina 7 26.8 Jelly 8 24.4 Laura 8 30 Marabel 9 32.8 Milva 10 28.4 Agata 15 28 Arielle 13 30 Perunaseppä Artemis 13 34 Destany 12 19.6 Ditta 10 27.6 Excellent 7 28 Fontane 10 31.2 Linzer Delikatesse 18 26 Annabelle 12 30 Asterix 8 25.2 Challenger 17 31.6 Mozart 10 25.2 Opera 8 23.6 Rikea 8 28.4 Saline 10 30.8 Van Gogh 10 25.6 Velox 9 33.2 Viktoria 7 21.2 Fambo 8 34.8 Lady Amarilla 8 25.6 Lady Britla 13 28.8 Lady Clarie 10 33.2 Lady Felicia 9 40.8 Lady Leonora 14 31.2 Melody 11 34.8 Musica 12 39.6 Orkestra 13 43.2 Bintje 2 11 28 . BONDEFÖRETAGAREN 6 Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt Vart ska spannmålen säljas? – Kursstart för Marknadsföra spannmål Datum: fre. 5.11.2010, kl. 09.00–15.00 Plats: Norvalla-Folkhälsan, Vörå Tema: Spannmålshandel på kontrakt - också med djurproducenter • Erfarenheter av växtperioden 2010 – Rickard Rex • K-lantbruks kontrakt och aktuellt – Fredrik Kattil • Spannmål för djurutfodring och aktuellt från Agrimarket Mikael Sundman • Raisios kontrakt och aktuellt - Sten Häggblom m.fl. • Nyttan av nytt och friskt utsäde - Jan Käldman Mat och kaffe 5.11 sponsoreras av deltagande företag. Anmälan: senast fre. 29.10. tfn 010-839 2200. Info: Jan-Erik Back mobil 050-4417 511 Övriga teman på följande 2 fristående kursdagar i slutet av november är: Dag 2: Avenas spannmålshandel – Bror Staffas, Ostrocenters spannmålshandel – Daniel Nyman, Rypskontrakt med Jeppo Food – Yrjö Långnabba, A-Rehus spannmålshandel – Lasse Åberg. Dag 3: Internationell spannmålshandel - dagsläget, terminshandel och handel med börskontrakt – Rikard Korkman, SLC Bolagisering av lantbruk - hur gör man och vad ska man tänka på? Datum: onsdag 17.11.2010 kl. 9.00-15.00 Vilka bolagsformer finns? • Beskattning av olika företagsformer • Inverkan på lantbrukets stöd • Företagarens pension och socialskydd Föredrag: Peter Österman SLF, Maria Swanjung Österbottens ELY-centralen, m.fl. Plats: Yrkesakademin i Österbotten – Gamla Vasa enheten Anmälan senast ons. 10.11.2010 tfn 010-839 2200. Info: Ulrika Wikman mobil 050-585 2305 Dikogårdar och blivande dikogårdar med investeringsplaner Datum: tors. 18.11. kl. 09.15-15.15. Plats: Norvalla-Folkhälsan, Vörå Att bygga vid för dikoproduktion – Susanna Vehkaoja, Atria Anskaffning av djurmaterial – Anne-Marie Rosenlew, Finnbeef Oy Affärsplan vid en investering – Tor-Erik Asplund, Lantbrukssällskapet Aktuellt om bl.a. klassificering och förmedling av djur – Markus Skullbacka, Österbottens Kött Aktuellt om bl.a. klassificering och förmedling av djur – Vesa Hihnala, Snellmans Slakteri Anmälan: senast tors. 11.11.2010 tfn 010-839 2200. Info: Bertel Riska mobil 0400-361 672. Kursprogrammen ses också på Lantbrukssällskapets hemsida, www.osl.fi I déer för välmående höns – erfarenheter från studier Foto: Johanna Laakso 12 äggproducenter från Österbotten gjorde en intressant och givande studieresa till Uppsala för att bekanta sig med de svenska lösningarna på och erfarenheter av inredda burar. Prof. Ragnar Tauson och hans forskning i ämnet gav många impulser och lärdomar att ta med sig hem. Resan mål var ett seminarium med professor Ragnar Tauson vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och att besöka Lövsta forskningsstation. Syftet var att bekanta sig med nya lösningar på hönsgården och att få med sig hem nya idéer och erfarenheter. I Finland träder nya regler för burhållningen i kraft 1.1.2012. Efter nämnda datum är det inte längre tillåtet att ha höns i burar av gammal modell. Uppfödning av höns bör då ske med frigående höns eller i olika typer av inredda burar eller som också kallas i Finland för trivselburar. I Sverige är redan sedan tidigare de traditionella bursystemen förbjudna. Höns med god hälsa Under seminariet med prof. Tauson belystes från olika synvinklar hur välbefinnandet hos äggproducerande höns påverkas av skillnader mellan olika inhysningssystem, skillnader mellan olika hybrider, av utfodring och framför allt gruppstorlekens inverkan. En klar målsättning i Sverige är en låg dödlighet och framför allt fåglar med god hälsa. Forskningen inom äggproduktion är vid SLU i hög grad fokuserat på välmående höns. Sverige är en god bit före Finland inom det området. Prof. Ragnar Tauson - vår värd vid SLU. Vid seminariet presenterades också äggsektorns finska organisationer, forskningsfält och försöksresultat. Fjäderfäagronom Päivi Heikkilä berättade om Fjäderfäförbundets verksamhet och forskare Eija Valkonen informerade om MTTs forskning och sin egen forskning kring sittpinnar. Jan Hirschfeld från Viktorsson Ab avslutade dagen med att presentera tekniken för de svenska burlösningarna. Han redogjorde också om Kursavgiften är 20 euro/dag + moms 23 %. Om ej annat meddelas ingår inte lunch och kaffe i kursavgiften. Alla kursdagar uppfyller villkoren för jordbrukarnas studiepenning. Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt har sin sista höst framför sig. Projektet avslutas 31.12.2010. Sedan projektstarten februari 2008 har vi haft många olika utbildningsdagar över varierande ämnen runt om i landskapet. Totalt har 77 kursdagar av olika längd arrangerats framtill nu. Några kurser är kvar denna höst som ses på den här sidan. Många personer har slutit upp på kurserna. Från projektstarten till sista april i år har totalt 1.031 personer deltagit och av dem var 262 st. kvinnor. Våren 2010 arrangerades en studieresa för hönsfarmare om välmående höns och nu i höst åker ett gäng mjölkproducenter på en studieresa till Skaraborgsområdet i Sverige. Ulrika Wikman Växtodlingsrådgivare, mobil 050-5852 305 Foto: Johanna Laakso företagets egna lösningar på inredda burar. Under hela seminariet var diskussionen livlig mellan hönsfarmarna, forskare och företaget som bygger anläggningarna. Ett bra och ömsesidigt erfarenhetsutbyte uppstod som alla var nöjda med. Besök i Finland Besöksmålen i Finland var Munakunta och LSK Poyltry. Jan Lähde vid Munakunta berättade att 23 milj. kg ägg/år packas i packeriet under fem produktnamn. Enligt Lähde ser det ut som äggkonsumtionen ökar i Finland men både under en kortare och längre tidsperiod kommer prissvängningar att finnas. Han berättade också att redan 50 % av deras leverantörer har bytt till burar som uppfyller de nya produktionskraven, som börjar gälla fr.o.m. 1.1.2012. Sten Häggblom och Marja Hongisto från Foderraisio höll också föredrag. De berättade om utfodring av höns och via det välmående höns. Tonvikten låg på en rätt sorts utfodring och därmed undvika överviktiga fåglar. Under diskussionen kom också fram vikten av fiber under värpperioden och hur man kunde få den förlängd. Toivo Torkki presenterade Big Dutchmans anläggningar och inhysningslösningar, som finns i bursystem med från 8 höns till 60 höns. BONDEFÖRETAGAREN s resan till SLU S kattekonto Foto: Johanna Laakso Besök vid Lövsta forskningsstation, Uppsala. Foto: Johanna Laakso Den första januari 2010 tog Skatteförvaltningen i bruk tjänsten skattekonto. Det är ett konto dit man samlar skatter som man ska betala på eget initiativ, med undantag av överlåtelseskatt och förskottskomplettering. Skattekontoförfarandet berör företagare, men även sådana lantbrukare som har månatlig momsredovisning eller som är arbetsgivare. När momsen för år 2010 skall deklareras och betalas i februari 2011 berörs alla momspliktiga lantbrukare av skattekontoförfarandet. Skatterna på skattekontot deklareras med en periodskattedeklaration. Den är en deklaration för bl.a. momsen och arbetsgivarprestationerna. Fördelen med skattekontot är att skatterna räknas ihop och man behöver bara betala mellanskillnaden. Tidigare kunde man ju både få tillbaka en typ av skatt och betala en annan. Exempel: Ett aktiebolag anmäler momsfordran på 250.000 €, förskottsinnehållning på löner -186.000 € och socialskyddsavgift -26.040 €. Då blir det totalt återbäring till företaget 37.960 €. Hönsfarmare på studieresa om välmående höns. Torkki underströk i sitt föredrag bl.a. planering och justering av belysningen. Enligt honom kommer säkert användningen av LED-lampor att öka i framtiden, om bara lamporna blir billigare vid inköp. Det sista besöksmålet på hemvägen var LSK Poyltry Oy i Laitila. Företaget föder upp hönshybrider och verksamheten presenterades av Sanna Muurama. Enligt Muurama har LSL höns utvecklats mycket under de två senaste åren. Hon anser att det löns att hålla hönsen en längre tid på gården. Den tre dagar långa studieresan gick av stapeln mars 2010 i samarbete med Österbottens Äggcentrallag, Närpes Äggpackeri, Foderraisio och Big Dutchman. Studieresan arrangerades av Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt. En mer ingående artikel om erfarenheter från studieresan finns på Lantbrukssällskapets hemsida, www. osl.fi, under publikationer. Johanna Laakso Husdjursrådgivare mobil 050-550 1574 7 Alla som berörs av skatter som hör till skattekontoförfarandet tilldelas ett eget skattekonto. När man har fått ett konto kan man följa med uppgifterna och transaktionerna där genom att logga in sig på Skattekonto-tjänsten på Skatteförvaltningens nätsidor (www.skatt.fi/skattekontotjänsten). Skattekontoutdraget kommer till Skattekonto-tjänsten den 22:a i varje månad. När skall man lämna in periodskattedeklarationen? Periodskattedeklarationen kan lämnas in antingen elektroniskt eller på papper. Om man lämnar in deklarationen elektroniskt (månatligen eller kvartalsvis), skall den vara framme hos Skatteförvaltningen senast den 12:e i den månad när redovisnings- Transaktioner på skattekontot - registrerade kontotransaktioner Enskild firma Felix Firma Skattekontots saldo (24.8.2010) Reg.dag 0,00 € Kontotransaktion/förklaring Belopp Obetalda 12.08.2010 Förskottsinnehållning på löner -984,30 och pensioner juli 2010 Deklaration har kommit 7.8.2010 12.08.2010 Arbetsgivares socialskyddsavgift -146,20 juli 2010 Deklaration har kommit 7.8.2010 12.08.2010 Mervärdesskatt juni 2010 -1250,00 Deklaration har kommit 7.8.2010 15.08.2010 Egen betalning månadens skatt eller avgift ska deklareras. Om man sänder in sin deklaration på papper skall den vara hos Skatteförvaltningen senast den 7:e dagen, istället för den 12:e. Om man skall redovisa endast en gång per år så ska periodskattedeklarationen för moms lämnas in så att den är framme senast den 28 februari. Exempel: En företagare skall för september lämna in den elektroniska periodskatteanmälan och betala skatten senast 12 oktober gällande arbetsgivarprestationerna och 12 november gällande mervärdesskatten. När skall man betala skattekontoskatterna? Företagaren betalar det sammanlagda beloppet av skatterna. Den allmänna förfallodagen är den tolfte dagen i månaden. Momsskyldiga i årsförfarandet lämnar in periodskattedeklarationen för moms och betalar in momsen senast 28.2. När man betalar skatter på skattekontot ska man använda skattekontots referensnummer. Det är en bestående nummerserie som individualiserar den skattskyldige. Med 2380,50 hjälp av referensnumret kan Skatteförvaltningen hänföra betalningen till rätt persons skattekonto. Inloggning på skattekonto-tjänsten De personer som använder Skattekonto-tjänsten på ett företags eller en organisations vägnar använder Katso-koder för att logga in sig i tjänsten. Via Katso-koderna kan man befullmäktiga ett ombud, t.ex en bokföringsfirma, att använda skattekontot på företagets vägnar. Privatpersoner; såsom hushållsarbetsgivare, primärproducenter eller enskilda näringsidkare, kan logga in sig i Skattekontotjänsten med nätbankkoder. Mera information om skattekontot på www.skatt.fi/skattekontotjänsten. Nina Ohlis Ekonomirådgivare mobil 050-544 5794 Skatter på skattekontot - mervärdesskatt - arbetsgivarprestationer (förskottsinnehållning, källskatt på lön samt arbetsgivarens socialskyddsavgift) - lotteriskatt - skatt på försäkringspremier - förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning - förskottsinnehållning som verkställts på aktiebolag, andelslag eller annat samfund - förskottsinnehållning på räntor och andelar - förskottsinnehållning på dividender och räntor på andelskapitalet - källskatt på dividend (hos begränsat skattskyldiga) - källskatt på räntor, dividender, royaltyer och inkomst av virkesförsäljning (hos begränsat skattskyldiga) - källskatt på ränteinkomst (hos allmänt skattskyldiga). BONDEFÖRETAGAREN 8 Lantbrukssällskapet är en medlemsstyrd förening Ett sätt att påverka och stöda Lantbrukssällskapets framtid är att vara medlem. Som medlem har man en röst på årsmötet och kan därmed t.ex. påverka vem som väljs in i styrelsen Vi ger även åt våra medlemmar rabatt på utvalda tjänster motsvarande medlemsavgiften, 50 e/år. Som medlem kan antas personer, föreningar och samfund som stöder föreningens syften. Syftet är att ideellt stöda lantbruks- och övriga landsbygdsföretags hållbara utveckling samt att utveckla yrkeskunnigheten bland landsbygdföretagarna. Detta görs genom rådgivning, utbildning och opinionsbildning. Bli medlem! Fyll i ansökan nedan och sänd den till vårt kontor eller ge den åt en rådgivare, så blir du antagen som medlem. Det går även att söka om medlemskap via vår hemsida www.osl.fi ✂ Ansökan om personligt medlemskap i Österbottens Svenska Lantbrukssällskapet r.f. Lantbrukssällskapets styrelse På Lantbrukssällskapets årsmöte i april valdes ny ordförande efter Lars Ström som ej ställde upp för omval. Mats Källman från Purmo leder styrelsen de kommande tre åren. Styrelseledamöter väljs för tre år åt gången enligt ett system där ca 1/3 av medlemmarna är i tur att avgå årligen. Styrelsen 2010 består av följande personer: Övre raden: Rolf Syrén, Robert Lillhonga, Göran Bjurs, Peter Thölix, Magnus Holmström och Vilhelm Dahlvik. Nedre raden: Susann Rabb, Theresa Gull, Mats Källman ordförande och Henrik Ingo direktör. Övriga styrelseledamöter: Håkan Antfolk, Tommy Österås och Henry Södersved. Namn OPTIMA, YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN OCH PROAGRIA ÖSTERBOTTENS SVENSKA LANTBRUKSSÄLLSKAP ordnar Adress SPRUTFÖRARKURSER våren 2011 Kommun Telefon kl. 11.30 – 16.00 E-post Produktionsinriktning Ekologisk / Konventionell Personlig värdecheck 50 € Namn: Bo Bonde Kan användas vid köp av följande tjänster: Framtidssamtal Produktionskostnadskalkyl i växtodlingen Mätningar av tillväxtljus i växthus Resultatanalys som inmatas i ekonomidatabanken Provtagning för foderanalys Odlingsplanering utförd september – december Denna check är i kraft t.o.m. 31 mars 2011 Österbottens Svenska Lantbrukssällskap r.f. Datum 12.01.2011 09.02.2011 23.02.2011 16.03.2011 Sista anmälningsdag 05.01.2011 02.02.2011 16.02.2011 09.03.2011 Anmälan till dessa kurser tas emot av: Leena Svenlin tfn (06) 7855 265 / 044-7215 266 eller [email protected] Datum 18.01.2011 02.02.2011 08.02.2011 16.02.2011 09.03.2011 23.03.2011 06.04.2011 Plats Vasa, ABC Runsor YA! Enheten i Närpes, f.d. Vocana Kristinestad, Lappfjärds folkhögskola Vörå, Norrvalla Vasa, ABC Runsor Vörå, Norrvalla YA! Enheten i Närpes, f.d. Vocana Sista anmälningsdag 11.01.2011 26.01.2011 01.02.2011 08.02.2011 02.03.2011 16.03.2011 30.03.2011 Anmälan till dessa kurser tas emot av: Martina Uthardt tfn (06) 324 2492 eller [email protected] Kursavgift: 50 €. Sprutförarintyget bör förnyas vart femte år. OBS! Tag med lägenhetssignum till kursen!! Utsäde Nu är urvalet som störst. Reservera ditt utsäde i tid! Kornsorter till foder, stärkelse eller malt. Kvarnvete, Grynhavre, Bondböna och Vallfröblandningar Torolf Bonäs tel 050 5542 510 www.bostrand.fi Plats Nykarleby, Kristliga Folkhögskolan Optima, Trädgårdsgatan 30 Kronoby, Folkhögskolan Optima, Trädgårdsgatan 30 BONDEFÖRETAGAREN 9 Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab ska det finnas en fungerande samarbetsgrupp för företagshälsovården som sammanträder ungefär en gång per år. En sådan finns inom Oravais-Vörå-Maxmo hälsovårdscentral. Gruppens sammansättning består av representanter från producentorganisationen ÖSP, LPA, kommunernas avbytarservice, lanthusmödrarna, lantbruksrådgivarnas organisation ÖSL och företagshälsovården. Gruppen utvärderar och utvecklar verksamheten. Staten subventionerar Verksamheten är subventionerad av staten. Gårdsbesöken är kostnadsfria. För hälsogranskningarna uppbärs en avgift och av den får man 60 procent tillbaka från Folkpensionsanstalten. Hälsovårdscentralen sköter om att söka tillbaks ersättningen från FPA och fakturerar lantbrukaren för 40 procent av besökskostnaderna. Företagare som anslutit sig till företagshälsovården får 20 procent rabatt på sin OFLA-försäkringspremie såvida gårdsbesök gjorts med fyra års intervall. De lantbrukare som har LFöPL-försäkring i kraft betalar mindre än hälften av följande kostnader: hälsogranskning, läkarbesök, laboratorieprov och första hjälpenutrustning. Kostnaderna är dessutom avdragbara i beskattningen. – Det här är alltså något som alla har råd med, fäller Michael in. Från vänster rådgivare Ingeborg Nordberg från Lantbrukssällskapet, företagshälsovårdare Ann-Britt Backull och jordbrukare Michael Kamis med döttrarna Sofia och Johanna. F ör god arbetshälsa Företagshälsovård för lantbruksföretagare har till uppgift att hjälpa företagaren att upprätthålla sin arbetsförmåga. Det handlar om att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och minimera olycksrisker på arbetsplatsen. Användningen av dessa tjänster är en del av gårdsbruksenhetens kvalitetssystem. Michael Kamis är agrolog och bonde på sin hemgård i Vörå sedan 1989. Familjen har slaktsvin i mindre omfattning och den ”nya” produktionsbyggnaden uppfördes 1997. De odlar också spannmål. För många år sedan, faktiskt så många att han inte riktigt kan säga när, anslöt han sig till företagshälsovården och sedan dess har hälsogranskning och gårdsbesök skett med jämna intervaller. – Hälsovårdaren har tagit kontakt med mig och bokat tid. För jordbrukare och privatföretagare är det frivilligt att ansluta sig till företagshälsovården och absolut något jag rekommenderar, säger han. För personer i arbetsförhållande är det lagstadgat för arbetsgivare att ordna med företagshälsovård. Gårdsbesök och hälsokontroll Företagshälsovården innefattar främst gårdsbesök och hälsoundersökningar. Efter första gårdsbesöket görs de var fjärde år ifall det inte är något speciellt som gör att arbetsförhållanden förändras hos lantbrukaren. Den förebyggande hälsovården omfattar bland annat arbetsmiljöutredningar, rådgivning och vägledning. Hälsoundersökningar utförs i regel vartannat år. Företagshälsovårdaren, och vid behov företagsläkaren, följer upp det allmänna hälsotillståndet och ifall det finns arbetsrelaterade besvär som behöver förebyggas eller rehabiliteras åtgärdas situationen. Dessutom får företagaren en individuell plan för upprätthållande av arbetsförmågan. Allmänna saker gås igenom som till exempel blodtryck, syn, vikt, hörsel, laboratorieprover som bland annat blodsocker och kolesterol, lungkapacitet, vaccinationer och belastningar på stöd- och rörelseorgan. Vidare ingår ett samtal kring den fysiska prestationsförmågan och det psykiska välbefinnandet. Besök hos företagsfysioterapeut, psykolog eller andra sakkunniga kan också ingå vid behov. rådgivare från lantbrukssällskapet kommer ut till gården. Vi går igenom utrymmen och jag beskriver de dagliga sysslorna. De gör en bedömning av utrymmen, belastningsfaktorer, hälsorisker, olycksbenägna situationer, belysning, ergonomi, dammoch bullernivån med mera. – Tanken är inte att man ska städa och ordna upp på förhand. Och det här är ingen granskning! Istället ska vi se det som ett led i att förbättra våra arbetsförhållanden, understryker Michael. – Vi diskuterar huruvida allt fungerar som det ska och jag tar till mig deras råd. Det kan gälla vägledning i säkerhet, anvisningar om första hjälpen-utrustning och dylikt. Numera använder jag faktiskt både hörselskydd och Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab andningsskydd i jobbet. Många med i Vörå Ingen granskning! Michael Kamis berättar om hur ett gårdsbesök går till. – Företagshälsovårdaren, i vårt fall Ann-Britt Backull, och en sakkunnig Sofia Kamis är 16 år och hon tycker om att hjälpa till i jordbruksarbetet. Ann-Britt Backull sköter, som en del av sitt arbete, om lantbr uksföretagarnas företagshälsovård i Vörå. Anslutningsprocenten är hög inom området och hon uppger att den per den 30 juni 2010 var 44 procent. – Av drygt 300 lantbrukare är 140 anslutna till den kommunala företagshälsovården, säger hon. Jag avdelar tid för jordbrukarnas företagshälsovård. Det är en viktig sak. Enligt lagen om företagshälsovård Gårdsbesöken Vid gårdsbesöken deltar lantbruksrådgivare från Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. En av dem är mjölkgårdsrådgivare Ingeborg Nordberg och hon är med vid intervjutillfället hos Kamis. – Vi deltar vid gårdsbesöken och beaktar arbetarskyddsaspekterna, säger hon. Inom organisationen är vi sex personer som funderar som lantbruksrådgivare i samarbete med företagshälsovården i kommunerna. – Enligt god företagshälsovårdspraxis för lantbruksföretagare ska yrkesutbildade personer inom företagshälsovården utföra gårdsbesök tillsammans med en sakkunnig inom lantbruket som ett multidisciplinärt samarbete. Efter en lagändring år 2007 kan lantbruksrådgivaren i undantagsfall utföra gårdsbesöket på egen hand ifall företagshälsovårdaren saknar resurser. – Inom vårt område har samarbete mellan lantbruksrådgivaren och företagshälsovården fungerat bra och vi strävar till att göra besöken tillsammans. Fyra ögon ser mer än två och lantbrukaren får ut mer av besöket. Vår lagliga rätt Efter utförda gårdsbesök får företagaren en skriftlig utvärdering av gården som arbetsplats och vid behov rekommendationer om hur han/hon kan förbättra sin arbetsmiljö. Den som är intresserad av att ansluta sig ska kontakta sin hälsovårdscentrals företagshälsovårdare. Michael Kamis berömmer sin hemkommun för att företagshälsovården fungerar från hälsovårdscentralens sida. – Det är klart att det tar tid och att personalen är överbelastade med arbete. Men för oss som har anslutit oss till företagshälsovården är det vår lagliga rätt att få den här servicen. Det handlar ju om vår arbetsförmåga, avslutar han. Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab BONDEFÖRETAGAREN 10 Erfarenheter av höstryps och åkerböna Finlands Lantbruksutställning 2011 1–3.7.2011 Björneborg Bättre med kalk. BESTÄLL STUBBKALKNING NU! OBS! ss som De kalkla si avhämta er och b septem r oktober få ta stid till sis betalning r. novembe Arealerna för oljeväxter och åkerböna har blivit betydande på landsnivå. Den totala rypsarealen i landet har varit drygt 140 000 ha varav höstrypsen endast en mindre andel. Åkerbönans areal har varit knappt 10 000 ha på landsnivå. Även i svenska Österbotten börjar vi ha en del erfarenheter av dessa växter. I år sådde Per-Erik Lång i Martois, Korsholm, in höstryps i Vilde-korn den 20 maj med direktsåningsmaskin. Utsädesmängden var ca 6 kg per hektar. Kornet tröskades 20 augusti och höstrypsen hade utvecklats mycket bra. Även grannen Tomi Poti har sått höstryps i år. Han sådde höstrypsen med vanlig kombimaskin den 28 juli efter svartträda. Beståndet kom i gång väldigt bra. I september upptäckte han att det fanns gnagskador på rötterna och efter diskussion med forskare vid MTT i Ylistaro visade det sej att kålflugans larver angripit höstrypsens rötter. Larverna förpuppas till vintern och nästa odlingssäsong kan det vara det skäl att bekämpa dem beroende på angreppens omfattning då. – På det intilliggande skiftet växer foderraps på en viltåker och där såg vi de första angreppen, berättar Tomi. Höstrypsen som tröskades i fina förhållanden hos Mikael Melin i Österhankmo, Korsholm, den 20 augusti gav en skörd mellan 1000 och 2000 kg per hektar. Höstrypsen såddes in i korn i fjol med direktsåningsmaskin. Mikael är rätt nöjd med skörden och det är i huvudsak kvickrot på en del av skiftet som Foto: Jan-Erik Back www. SLF .fi Höstrypsen skördades Riktpris 30 � Foto: Jan-Erik Back Senaste sommar har på en del fält i vårt land växt annat än den vanliga spannmålen. Tomi Poti och Per-Erik Lång, Veikars, vid ett direktsått höstrypsfält. Foto: Jan-Erik Back Höstryps efter träda, inte direktsått. han upplever negativt med årets höstrybs. Det finns också odlare i området som sådde höstryps efter träda i fjol och de skördade kring 2500 kg per hektar i år. – I fjol skördade jag också höstryps, då nästan 2500 kg per hektar och sådde Picasso-råg genast efter. Där blev i år rågskörden över 6 ton per hektar. Jag tillskriver nog också förfrukten en del av den framgången, säger Mikael. Ny höstryps insåddes i korn våren 2010. Där lämnade ogräsbekämpningen bort på en del av arealen eftersom groningen skedde så snabbt i våras. Såväl åkerböna som bondböna används som namn på samma växt. I stödansökan skall man använda bondböna. Namnet är egentligen beroende av fröstorlek enligt följande: Varitet Svensk namn Frövikt, mg Lantbrukskalender 2011utkommer strax! Lantbruksföretagarens aktuella informationspaket och en uppskattad gåva. A5-format, ringinbindning, 368 sidor Mogna (t.h.) och omogna bönor. Minor Åkerböna Equina Hästböna Major Bondböna 150–650 650–1600 1300–3500 Foto: Jan-Erik Back ÅRETS TEMA: Sparsam traktorkörning Fås från lantbrukssällskapets kontor, välförsedda bokhandlar och lantbruksaffärer Utgivare Svenska lantbrukssällskapens förbund - SLF Elisabetsgatan 12 B 12, 00170 Helsingfors Tfn (09) 135 1035 fax (09) 135 1653, [email protected] Christer Hagberg, Vörå, ser över åkerbönorna. Foto: Jan-Erik Back Kålflugans larv på höstrypsens rötter. – Där finns tyvärr en del ogräs, men den heta sommaren gjorde också att kornväxten inte blev så tät som önskat, konstaterar Mikael. Åkerbönan - nygammal växt En annan nygammal växt är åkerbönan. Åkerbönan är en ettårig kvävefixerande växt. Proteininnehållet i bönorna är ca 30 % och hela växten innehåller 16–20 % protein av torrsubstansmängden. Den växer bäst på jordar med god struktur men klarar sej även på något tyngre jordar. Åkerbönan bör sås tidigt och på jordar med ett pHvärde över 6. Den är torkkänslig, vilket en del odlare tydligt märkt denna säsong. Den har ett kraftigt rotsystem men liten andel fina rottrådar. Korta tidiga sorter som t.ex. Kontu är särskilt torkkänsliga och ger lägre skördar. Åkerbönan bör inte sås oftare än vart femte år. Förfruktseffekten är god tack vare den goda inverkan på markstrukturen och kväveeffekten är 30–50 kg/ha. Åkerbönans näringsbehov och kvävefixeringsförmåga är jämförbara med ärternas. Chokladfläcksjukan är vanlig på åkerböna. Ifall angreppen kommer tidigt kan de göra stor skada, men vanligen uppträder de inte förrän på sensommaren. Åkerbönan bör tröskas efter att beståndet blivit svart, då är stjälkar och skidorna spröda. Vid torkning bör temperaturer över +30 grader undvikas vid långa torkningstider. Man bör undvika sprickbildning eftersom mögel lätt kan angripa via sprickorna. Åkerbönan har främst använts som proteintillskott i kraftfoderblandningen för nötkreatur, eller så har den skördats som helsädsen- BONDEFÖRETAGAREN 11 silage. Men även svinproducenter är intresserade av denna växt, och i mindre omfattning har åkerböna getts åt bl.a. slaktsvin, smågrisar och även fjäderfä. I mars startade ett försök vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala där effekterna av åkerböna i foderstaten till suggor utvärderas. Man skall se om en inblandning med 10 procent vitblommig åkerböna är lämpligt för suggor. Utfodringsförsök på 1970-talet genomfördes med högre andel åkerböna i foderstaten. Då var resultaten inte så positiva. Dessutom användes då brokblommiga åkerbönor i försöken och inte dagens vitblommiga sortmaterial med lågt innehåll av tanniner säger forskare på Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV) vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Utsäde Efterfrågan på inhemskt utsäde översteg utbudet i våras. KjellGöran Paxal i Solf fick dock tag i Kontu, vilket han sådde 5 maj. Utsädesmängden var knappt 300 kg per hektar. Skiftet hade fått 15 m3 sväm på hösten och via vårgödslingen kom ca 35 kg kväve till. Ogräsen bekämpades kemiskt. – I början av augusti brådmognade beståndet i den 25-gradiga värmen och jag tröskade redan den 20 augusti, berättar Kjell-Göran. – Tröskningen gick bra och jag prövar att skörden blev mellan 3–3,5 ton per hektar. – Jag tänker nog så åkerböna även nästa år, säger svinfarmare Paxal. En del odlare fick däremot ty sej till utländskt utsäde. Christer Hagberg i Vörå sådde åkerbönorna på drygt 4 ha den 6 maj. Han utgick från 70 plantor per m2 med normalt radavstånd 12,5 cm. Sorterna var Fuego och Sirocco. De har längre växttid (126 dagar) än inhemska Kontu (119 dagar). De är också längre och skall ge bättre skörd ifall växttiden räcker till. Utsädesåtgången var mellan 400 och 500 kg med en grobarhet på 85 %. Skiftet gödslades med svinsväm i höstas. – Utsädet var ojämnt till storleken, säger Christer. – Dessutom fanns en hel del skräp med. Det gjorde att billarna och rören stockade upprepade gånger. Flera rör fick veck och måste bytas. Det hade behövts en såningsövervakare på maskinen, säger Christer nu efteråt. – Jag sådde dem rätt djupt, 7–8 cm, och de grodde jämnt. Åkerbönorna har växt bra hela sommaren och inga egentliga ogräsproblem har förekommit. Något kvickrot finns fläckvis men jag bedömde att en bekämpning inte var av nöden, fortsätter Christer. Även Bjarne Tunis sådde sorten Sirocco och han har upplevt samma bekymmer som Christer. Mognaden har gått onödigt långsamt nu i höst. Men både Bjarne och Christer har även tidigare år skördat t.ex. rypsen sent. – Vi hoppas på en fortsatt bra höst så att skörden kan bärgas, säger Christer till slut. ”Gropen” - där växterna till vänster fått regn till skillnad från samma växter till höger. Borgeby 2010 Nya teknikens drivhjul och -bälten. I varmt och fint sommarväder tog arrangörerna för Borgeby Fältdagarn emot 14 600 förväntansfulla besökare i månadsskiftet juni-juli 2010. Borgeby Fältdagar är en renodlad lantbruksmässa i fält för jordbrukare. Den arrangeras i Skåne, strax norr om Malmö med Hushållningssällskapet HIR Malmöhus Ab som huvudarrangör. Mässan har blivit större år för år och nu fanns 260 utställare på ett sammanhängande utställningsområde omfattande hela 60 hektar. Tills i år hade mässområdet utökats med 10 ha, och det närmast för att ha mera plats för de olika maskindemonstra- tioner, som återkommer flere gånger per dag. Årets tema var ”Vatten”. På området fanns ett vattencentrum med experter och rådgivare, men för en som besökte mässan första gången fanns det inte tid att desto mera fördjupa sej i årets tema, det fanns så mycket annat...vilket fotona tydligt visar. Nästa års Borgeby Fältdagar 2011 rekommenderas varmt för den som är intresserad av jordbruk – här finns mycket av det mesta. Och största delen på svenska. Se närmare om Borgeby Fältdagar 2010 på nätet: www.borgebyfaltdagar.se Manganbrist i potatis. Den nyaste spruttekniken demonstreras i fält. Förevisning av växtförsök. Rejäla skärbord. Ogräsförsök i potatis. Jan-Erik Back sektoransvarig växtodling mobil 050-441 7511 Text och foto: Jan-Erik Back P-E Englund, Lappfjärd, granskar potatismaskiner. Vinodling i Skåne. Olika typer av munstycken. BONDEFÖRETAGAREN 12 Foto: Monica Nygård Foto: Kotimaiset Kasvikset ry / Sanna Peurakoski I nhemska trädgårdsprodukters kvalitetsauditering Kvalitetsauditering kan beskrivas som en bilbesiktning. Man genomgår en granskning av verksamheten och dess produktion. Målen med en kvalitetsauditering är att garantera trädgårdsprodukternas säkerhet, arbetstagarnas goda arbetsförhållanden samt att produktionen belastar miljön så litet som möjligt. Inhemska Trädgårdsprodukter r.f. har snart i tjugo års tid främjat användning av inhemska grönsaker. Produktmärket Rent Inhemskt – Hjärtbladsflaggmärket har utvecklats och skapats av denna förening. Detta produktmärke visar att våra inhemska grönsaksprodukter är trygga, hälsosamma och av hög kvalitet. Under tiden som gått har föreningen dessutom sammanställt en samling gemensamma kriterier för den finländska trädgårdsproduktionen, vilket vi kallar Riktlinjer för kvalitetsodling Idag måste företagaren förbinda sig att följa Riktlinjer för Kvalitetsodling för att få använda produktmärket Rent Inhemskt – Hjärtbladsflaggmärket. Genom auditering försäkrar man sig om att så sker. Inhemska Trädgårdsprodukter förutsätter därför att företagaren godkänner regelbundna auditeringar. Alla märkesanvändare (odlare och packerier) skall auditeras minst vart femte år. Undantag är företag som endast bedriver direktförsäljning, dessa företag skall auditeras vart tionde år. Kvalitetsauditering – steg för steg: 1 Företaget beställer en auditering och en auditör från Inhemska Trädgårdsprodukter r.f. En färdig beställningsblankett samt en lista på utbildade auditörer finns på hemsidan: www.kasvikset.fi. 2 Föreningen meddelar auditören om kvalitetsauditeringen. 3 Auditören tar kontakt med företaget och kommer överens om lämplig tidpunkt för ett gårdsbesök. 4 Senast en vecka före auditeringen skickar auditören en auditeringsplan åt företagaren. Företagaren får dessutom en förteckning över de frågor som ställs under auditeringen. 5 6 Ett gårdsbesök och en auditering görs i företaget. Efter auditeringen diskuterar man företagets goda och dåliga sidor samt eventuella förbättringar. En skriftlig rapport sänds till odlaren inom 3 veckor och där framkommer vilka avvikelser som bör åtgärdas. 7 Företagaren har därefter 3 månader på sig att korrigera åtgärderna, vilket kontrolleras av auditören (helst med ett återbesök). 8 Efter att de korrigerade åtgärderna har kontrollerats och blivit godkända skickar auditören en bekräftelse åt företagaren. 9 Föreningen skickar följaktligen ett intyg till företagaren samt för in företagsnamnet på webbsidans förteckning över auditerade företag. Detta sker senast inom 3 veckor från det att föreningen fått uppgifter om den godkända auditeringen. 10 Ett företag som inte godkänts vid auditeringen får av föreningen ett skriftligt meddelande om påföljderna. Jenny Forsström Trädgårdsrådgivare mobil 050-520 2581 Lars Rodas är mycket intresserad av djuren och trivs med sitt arbete. K ontraktsuppfödning av kvigor ger många fördelar Att föda upp kvigor på kontrakt är tills vidare rätt ovanligt i Österbotten, trots att det är ett arrangemang som gagnar både ägaren och uppfödaren. Fördelen är mindre arbete och några nackdelar har Lars Rodas i Karkmo, Korsholm ännu inte kommit på. Foto: Monica Nygård Det är dags för kvigorna att åka tillbaka till födelsebesättningen. Foto: Monica Nygård Samtidigt som han är mjölkproducent föder Lars Rodas även upp kvigor för Christian Björknäs räkning. Rodas kontaktades av Björknäs efter att denne fått tips från en annan jordbrukare. Björknäs hade länge sökt efter någon som kunde föda upp hans kvigor, då hans egna utrymmen inte räcker till. Färre mjölkkor, mindre arbete – Vi har i flera år tänkt minska antalet mjölkkor. Men trots försäljning av en del kvigor till livs, så ökar mjölkkornas antal hellre än minskar, säger Rodas med ett leende. Det är på grund av hälsan som Rodas vill trappa ner på mjölkproduktionen. Han har idag ca 40 mjölkkor men tanken är han ska ha endast 25-30. Det skulle innebära mindre arbete och genom att föda upp kvigor åt andra mjölkproducenter så har han användning för befintliga utrymmen och åtgång för det foder han producerar. Jordbruket sköter han med hjälp av en anställd. Barnen som är i åldrarna 13, 15 och 17 år hjälper också till. Frun, som förut också arbetade heltid på jordbruket, studerar nu till sjukskötare. Brunstkontrollerna ger extraarbete Dagen då den här intervjun görs, hämtas den första omgången kvigor hem, och en ny omgång är på kommande. Nykomlingarna bekantar sig med gårdens egna kvigor. – De kvigor som kommer idag är runt ett halvår. De sätts i samma box som mina egna kvigor och det har gått bra, säger Rodas. I framtiden är det tänkt att han ska ta emot mindre kalvar och då kommer han att ordna skilda utrymmen åt dem. Tillbaka till födelsegården ska de åka två månader innan kalvning. Det är mindre arbete med kvigor än med mjölkkor, men kvigornas brunstkontroller ger extra arbete och är något man inte kan slarva med. – Jag är nästan ännu mera noggrann med Christians kvigor än med mina egna. Vi brukar diskutera valet av semintjur och så har jag avelsplan. Kontrakt viktigt för båda parter Björknäs betalar Rodas en överenskommen summa per dag. Det innefattar skötsel, foder och övriga rörliga kostnader, samt fasta kostnader för djurstall. Lönsamheten har han inte hunnit räkna så noga på ännu, det här är ännu så pass nytt. Jan-Olof Johnsson som är husdjursrådgivare på Lantbrukssällskapet har hittills planerat uppfödningen och gjort två kostnadsberäkningar i Österbotten. Att uppfödaren är seriös är av största betydelse. Felaktig utfodring ger sämre mjölkkor. – Det är viktigt att man har ett kontrakt, poängterar Johnsson. Man ska på förhand diskutera så att båda parter är överens om t.ex. vilken intensitet utfodringen ska ha, vilka fodermedel som ska användas, vilken tillväxthastighet man ska ha på kvigorna, inkalvningsålder samt vilken storlek de ska ha när de kommer tillbaka. Andra saker att tänka på är hur man ska göra med de kvigor som eventuellt inte blir dräktiga. Hur många gånger ska man seminera en kviga innan den går till slakt. Att kvigorna blir dräktighetsundersökta, samt hur man gör om någon kviga dör eller om någon är olämplig att satsa på p.g.a. dåligt lynne eller exteriör, är saker som ska stå omnämnda i kontraktet. Många fördelar Fördelarna för säljarens del är många. Det friställer utrymme för de övriga djuren, som till exempel sinkorna. Det minskar och förenklar arbetet. Man behöver inte sätta tid på kvigornas brunstkontroller och foderåtgången minskar. Till uppfödarens fördelar kan nämnas en säker avsättning för kvigorna till ett på förhand överenskommet pris. Han/hon är inte beroende av marknadens efterfråga. Nackdelar är att om uppfödaren föder upp kvigor från flera gårdar ökar smittorisken och att transporten kan bli dyr om det är få djur. – Det här är så nytt ännu och det är svårt att veta hur det kommer att utvecklas i framtiden. Men jag är intresserad av nya utmaningar, säger Rodas. Monica Nygård Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-566 3191 BONDEFÖRETAGAREN 13 J ordbruk med binäringar – vilka pensionsförsäkringar behöver jag? Om du har planer på att starta upp ett företag, så skall du fundera på alternativen först, speciellt om du har ett jordbruk som huvudsyssla. Om binäringen är sådan att den kunde startas upp som en bisyssla till jordbruket, kan du klara dig på endast LFöPL-försäkringen. I denna artikel utgår vi från att vi har ett jordbruk som huvudsyssla. Vi funderar på att börja med ett snickeri, som ett komplement till jordbruket. Vi startar snickeriet som ett öppet bolag. Bägge makar är ägare av bolaget. Om man har ett jordbruk och man uppfyller kraven för en LFöPLförsäkring, så är den obligatorisk (minst fem LFöPL-hektar odlad jordbruksmark och skog). Dock täcker LFöPL-försäkringen endast lantbruksverksamheten. Om man har en binäring i form av ett snickeri behöver man teckna en FöPL-försäkring, som täcker snickeriverksamheten. Till exempel om man arbetar som företagare och gör någonting annat som anställd betalar man FöPL-försäkringen, men man måste också betala ArPL-försäkringsavgiften för lönen. Innan man börjar med en bisyssla är det skäl att kolla med beskattaren om den kan godkännas som binäring under jordbruket. Om det är möjligt, räcker det med LFöPL-försäkring. Pensionsförsäkring för företagare (FöPL) Pensionsförsäkring för arbetstagare (ArPL) För att binäringen skall godkännas under jordbruket måste den vara jordbruksrelaterad. Man skall bland annat använda maskiner eller utrymmen som hör till jordbruket i sin verksamhet. Storleken på binäringen avgör också om den kan godkännas som binäring under jordbruket. Om binäringen godkänns under jordbruket, bör den alltid vara nämnd i LFöPL-försäkringsbrevet. Om det händer ett olycksfall inom den kompletterande verksamheten, är det mycket enklare med ersättningar om verksamheten finns nämnd i försäkringen, säger Gunilla Frantz som är ombudsman på LPA. I LFöPL-försäkringen ingår automatiskt en olycksfallsförsäkring för arbetstiden. Däremot ingår ingen olycksfallförsäkring i FöPL-försäkringen, utan den skall tecknas skilt för företagsverksamheten. Vilka personer behöver då en FöPL-försäkring? Företagaren ska teckna en FöPLförsäkring om han eller hon • är 18–67 år gammal • arbetar i företaget • har bedrivit företagsverksamheten i minst fyra månader utan avbrott efter fyllda 18 år • har en arbetsinkomst som uppgår till minst 6.775,60 € (år 2010) • inte omfattas av någon annan arbetspensionslag på grund av arbetet i fråga FöPL, pensionsförsäkring för företagare LFöPL, pensionsförsäkring för lantbruksföretagare ArPL, pensionsförsäkring för arbetstagare ett halvt år efter att företagsverksamheten har inletts. I vårt snickeri som är öppet bolag så skall båda ägarna ha en FöPLförsäkring. Om en familjemedlem arbetar i bolaget men inte är bolagsman, så skall den personen för avlönat arbete försäkras enligt ArPL. Den som arbetar utan lön står utanför pensionsskyddet. Arbetsinkomsten Arbetsinkomsten skall för både en lantbrukare och en företagare motsvara ens egen arbetsinsats. Den skall motsvara den lön som skulle betalas om en utomstående person skulle avlönas för att utföra samma arbete. Det är viktigt att hålla arbetsinkomsten i pensionsförsäkringen på rätt nivå, då den är grund för pensionsintjäningen och alla sociala förmåner, bl.a. sjukdagpenningen, påpekar Gunilla Frantz. Ändringar i gällande försäkringar gäller från ansökningsdagen och aldrig retroaktivt (LFöPL och FöPL). FöPL-försäkringen skall tecknas vid ett pensionsförsäkringsbolag, inom Nina Ohlis Sektoransvarig företagsledning mobil 050-544 5794 Enskild näringsidkare Öppet bolag Kommanditbolag Aktiebolag Affärs- eller yrkesidkare och familjemedlem som arbetar i företaget men som inte får lön. Öppet bolags bolagsmän, som arbetar i företaget. Kommanditbolags ansvariga bolagsmänsom arbetar i företaget. Person i ledande ställning i ett aktiebolag som äger ensam eller tillsammans med familjen över hälften av aktierna eller innehar över 50 % av antalet röster. Företagarens barn som arbetar i företaget och får lön. En familjemedlemsom arbetar i företaget med lön, men inte är bolagsman. Tyst bolagsman, om denne har avlönat arbete. En familjemedlem som arbetar i företaget med lön,men inte är bolagsman. Delägare som ensam eller tillsammans med familjen äger högst hälften av aktierna: Avlönat arbete. Delägares familjemedlem (äger ej aktier i bolaget): avlönat arbete. En familjemedlem som arbetar utan lön, inte bolagsman. Tyst bolagsman, om denne arbetar utan lön, även den som bara tar ut kapitalinkomst. En familjemedlem som arbetar utan lön, inte bolagsman. Delägare som ensam eller tillsammans med familjen äger högst hälften av aktierna, som arbetar utan lön eller bara tar ut kapitalinkomst. Delägares familjemedlem (äger ej aktier i bolaget): oavlönat arbete. Utanför pensionsskyddet N öt- och fårstöden baserar sig på djurregistren! använd gårdsrådgivningen och sätt dem i skick Märknings- och registreringssystemen för nötkreatur, får och getter har i främsta hand byggts upp för att förebygga allvarliga djursjukdomar. Märknings- och registreringsplikten gäller även sådana gårdar och djurhållare som inte ansöker om några husdjursstöd, men som håller minst ett djur av nämnda djurarter. Från och med 2005 ingår kraven på märkning och registrering av djuren i tvärvillkoren i samband med direkta EU-stöd. Stöd till nötkreatur (tjurar, stutar, dikor och dikokvigor) baseras nu helt på djurregistret. Ifall djurägaren har brister i registret leder det i första hand till att stödet uteblir helt för ifrågavarande djur. Om det är felregistrerat och bristerna upptäcks i samband med en övervakning kan kostnaderna bli stora i och med att gårds-, miljö- och lfastöden även drabbas. Vid gårdsövervakning av EU:s djurbidrag kontrolleras: • öronmärkningen av nötkreatur (senast 20 dagar efter födsel, rätt märkt) • registreringen av nötkreatur (inom 7 dagar från händelse) • att nötkreatursförteckningen på gården är à jour • att djuren för vilka man ansökt om bidrag för nötkreatur uppfyller villkoren (ålder, kalvning, kön och ras) • öronmärkning, djurförteckning, registreringsuppgifter och djurhållningstid för fårens del Från och med nästa år planeras ett nytt stöd för slaktlamm, som betalas ut åren 2011–2013. Kvalitetsbidraget för slaktlamm betalas för lamm vars slaktvikt är minst 18 kg. Lammet skall ha slaktats i ett godkänt slakteri och slaktkroppen vara godkänd. Uppgifterna om slaktade lamm tas direkt från fåroch getregistret. En förutsättning för erhållande av nordligt djurstöd är också att det föregående år har fötts minst lika många lamm som tackor man sökt nordligt stöd för. Uppgifterna över antalet lamm tas från djurregistret. Ifall du är osäker på om ditt djurregister är i skick kan du kontakta Lantbrukssällskapets rådgivare. Ett bra sätt att kontrollera detta är genom den så kallade gårdsrådgivningen. En rådgivare kommer ut till gården och går tillsammans med producenten igenom sakerna. Dessutom är det nästan kostnadsfritt! Bolagsformen som man väljer för sin binäring påverkar hur och vem som behöver försäkras. Avgifterna för försäkringspremierna Magnus Blässar FöPL-premien LFÖPL-premien Arbetsinkomsten < 23.736,44 23.736,44 - 37.300,17 < 37.300,17 Företagare under 53 år 21,20 % 10,39 % stiger enl. glidande skala 21,20 % Företagare över 53 år 22,40 % 10,98 % stiger enl. glidande skala 22,40 % Nya företagare 25 % rabatt första fyra åren Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-432 3970 BONDEFÖRETAGAREN 14 L andsbygdsföretagarexamen som vuxen Sedan hösten 2008 erbjuder Optima vuxenutbildning och arbetslivstjänster en läroavtalsbaserad landsbygdsföretagarexamen för vuxna. kare. Vissa arbetade med jordbruket på heltid, andra var deltidsjordbrukare och hade ett annat arbete på sidan om. Det fanns också de som hade planer på att ta över hemgården inom en snar framtid. Utbildningen tar ca 2 år och ger en grundexamen inom lantbruksbranschen som motsvarar den man kan avlägga vid Lannäslund eller Yrkesakademin i Österbotten (Korsholms Skolor). Hösten 2008 började 13 personer gå denna utbildning. Läroavtal är en flexibel studieform Grundtanken med en läroavtalsutbildning är att den ska vara flexibel och att man inte ska behöva lära sig det man redan behärskar. Många av de som börjar den här utbildningen har redan mycket på gång med familj och arbete, därför är det bra att man själv har möjlighet att välja vad man lägger sin tid på. Inom utbildningen kan man avlägga olika examensdelar inom det fristående examenssystemet; t.ex. växtodling, husdjur eller lantbruksmaskiner. Meningen med den här utbildningen är att man ska lära sig de saker som man har nytta av på den egna gården eller på den arbetsplats där man är anställd. Föreläsningarna som Optima ordnar är anpassade efter studerandenas behov, men det finns ingen närvaroplikt. Var och en bestämmer själv vilka föreläsningar man vill gå på. Till utbildningen hör också vissa praktiska övningar, de kan man utföra på den egna gården eller på den gård där man är anställd. Foto:Optima För vem passar utbildningen? Läroavtal är en mycket flexibel studieform som passar bra för den som inte har möjlighet eller vilja att sitta på skolbänken 5 dagar i veckan. Det finns många som är uppväxta på ett jordbruk men som efter högstadiet har valt att studera något annat än jordbruk och på så vis kommit in i arbetslivet. Efterhand har man kanske kommit på att man vill ta över jordbruket där hemma. Då kan man skaffa sig en lantbruksutbildning genom läroavtal på sitt eget jordbruk. Det finns också de som är anställda på ett jordbruk och vill fördjupa sina kunskaper och samtidigt få en grundexamen inom lantbruksbranschen. Det finns dessutom en grupp som redan har tagit över gården och blivit beviljade startstöd men saknar lantbruksutbildning. Då finns det ett krav att man skaffar behörig utbildning inom 3 år om man har sökt och beviljats startstöd. Flera av de som började hösten 2008 var redan etablerade jordbru- Utbildningen är som sagt mycket flexibel och man väljer själv hur mycket man engagerar sig. I början av utbildningen blir man tilldelad en personlig studie- och examensplan för utbildningen. Där kan man gå igenom och se vad man behöver kunna för att komma igenom utbildningen. Varje studerande har också en egen handledare. Handledarens roll är i första hand att vara till hjälp och stöd i själva utbildningsprocessen. Handledaren kan också fungera som ett bollplank och ge respons på alla möjliga funderingar man kan ha om lantbruk. I Optimas upplägg av läroavtalet är det någon av Lantbrukssällskapets rådgivare, vald utgående från den studerandes produktionsinriktning, som är handledare. Före man får en examen ska man via fristående examenstillfällen redovisa att man har de grundkunskaper som behövs för att få en Landsbygdsföretagarexamen. Den som har växt upp på en gård och deltagit i arbetet eller den som har arbetat en tid på en gård, har vanligtvis en stor del av de kunskaper som krävs. Är du intresserad av att börja denna utbildning? Tag då kontakt med utvecklingskoordinator Conny Englund på [email protected] eller tfn. 0447215294 Jonas Löfqvist Läroavtalsbaserad landsbygdföretagarexamen erbjuder utbildning i olika former utgående från en individuell studie- och examensplan. Grovfoder till dikor under sinperioden Foderstaten för dikor under ”lågsäsong”, d.v.s. tiden efter att kalvarna avvants och fram till ny kalvningsperiod, är viktig på många sätt. Fodret borde vara mycket billigt då dikorna inte producerar någonting under denna del av dikoåret (förutom att de förhoppningsvis bär på ett nytt foster). Därtill borde fodret kunna ges fritt så att alla kor i flocken eller gruppen får sin ranson utan att lägga på hullet. För att i praktiken uppfylla dessa mål får fodret inte vara för energirikt, men samtidigt innehålla tillräckligt råprotein för att göra det möjligt för kornas våmmikrober att bryta ner Frihet under ansvar och utnyttja den stora mängd fiber, som foderstaten vanligen innehåller under den här perioden. Ytterligare borde utportioneringen av fodret fungera så att kor i låg rangordning inte behöver vänta på sin tur vid foderbordet tills de ”högre” korna gått därifrån. Ett viktigt mått på foderstaten eller fodret, om det som i vissa fall består av ett enda grovt foder, är att energihalten inte överstiger 9 Mj per kg torrsubstans (D-värde under 60 %) vid fri tillgång till fodret. För att inte dikorna ändå skall lägga på hullet och för nedbrytning av fibern bör råproteinhalten nå upp till 11–12 % per kg ts. Mj / kg ts Rp % / kg ts 10 9 9 10 6 8 9 13 10 10 10 4 8 10 Vallensilage (sent bärgat) Hö (sent bärgat) Grönfoder (havre) Helsäd (utan baljväxter) Halm av stråsäd Halm från fröodling Stubbhö Låg energihalt, mycket mättande fiber och ändå tillräckligt råprotein är inte helt lätt att uppnå, om foderstaten skall bestå av en enda foderkomponent. Säkraste sättet, om än inte alltid det enklaste, är om man kan göra en mix av två eller kanske ännu flera grovfoderslag. Då kan billig halm ingå till stor del i foderstaten tillsamman mede lämplig mängd vallensilage eller något grönfoder, som helst innehåller ganska mycket råprotein (14–15 % eller mera). Relativt sent bärgat (ger större tsskörd per ha och därmed billigare foder) vallensilage är ett vanligt foder till dikorna under deras lågsäsong. Många gånger är det ändå för energirikt för att kunna ge det obegränsat. Om korna har fri tillgång till det, leder det i så fall till onödigt feta kor med åtföljande kalvningsproblem eller vid begränsad tillgång till ojämnt hull i gruppen, då svagare kor inte hinner äta full ranson. Ensilage av grönfoder eller helsäd (av ren spannmål eller i kombination med baljväxter) är ett annat alternativ. Grönfoder innehåller vanligen tillräckligt råprotein, men är oftast för energirik för fri tillgång. Näringsvärdena för helsäd utan baljväxter är oftast de rakt motsatta, dock mycket beroende på sammansättning, skördetidpunkt och stubblängd. Gemensamt för grönfoder, helsäd och eventuellt andra ettåriga grödor är att de vanligen är kännbart dyrare än vallfoder, särskilt om skörden per ha blir relativt liten, och mycket dyrare än olika typer av biprodukter som halm. Halm från stråsäd, oftast då någon grönare, ensilerad halm med betydande inslag från vallinsådd, används i viss utsträckning som enda foder till dikor under sinperioden. Enbart ren eller nästan ren halm täcker dock inte kornas näringsbehov under denna tid, mest beroende på att proteinintaget blir för lågt. Växtodlingsrådgivare mobil 050-375 4328 Halm från vallfröodling och s.k. stubbhö, som bärgats separat eller tillsammans med halmen, har med framgång använts som dikofoder efter avvänjningen. I bästa fall är då både energi- och proteinhalt på lämplig nivå. Eftersom halmen och stubbhöet är biprodukter tillkommer inga andra utgifter än vad det kostar att bärga (inkl. inplastning) och transportera fodret. Ett billigt foder med andra ord, men tillgången är mycket begränsad. Här intill finns en sammanställning över aktuella grovfoder med ungefärliga energi- och råproteinhalter (båda varierar kraftigt i alla utom i ren halm) för dikor i sin. Utfodringen av dikor efter kalvarnas avvänjning är ofta en bristfällig del av det s.k. dikoåret. Ändå är det då grunden läggs för en lyckad kalvningssäsong, en tid då dikorna skall vara i god kondition och lämplig hullklass för att föda fram den kalv (någon gång två kalvar) som är avgörande för lönsamheten i hela dikoproduktionen. Planeringen för och genomförandet av utfodringen under denna del av dikoåret är därför av stor betydelse. Det lönar sig att satsa tid och möda på den, det höjer välbefinnandet för både djur och skötare. Jan-Olof Johnsson Husdjurs- och grovfoderrådgivare mobil 050-386 5921 BONDEFÖRETAGAREN 15 C ATERMASS, Life+projekt 2010–2012 (Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of Acid Sulphate Soils ) Ett intressant projekt, runt sura sulfatjordar, startade denna sommar i Korsholm och Pedersöre. De flacka låglänta odlingsmarkerna i Österbotten är ju som känt ” hot spott områden ” för fenomenet sura sulfatjordar. Avsikten är att utveckla redan existerande metoder och att hitta nya. Med försökena strävar man till att förhindra att nya jordskikt reagerar med syre och oxiderar, vilket betyder utsläpp av sura föreningar, svavelsyra och tungmetaller i våra vattendrag. Projektet skall utveckla användarvänlig och ekonomisk teknik, speciellt inom jordbruket , men också för andra markanvändare. odlingsmark, som upplåtits till försöket på frivillig bas av fyra lokala jordbrukare. Området består av tre odlingsfigurer på bägge ställena, där olika typer av dränering finns installerade. Man kommer noggrant att följa med vad som sker i marken vid vanlig dränering, reglerad dränering och reglerad dränering med underbevattning. En ny sak som testas är att med en stående plastfilm till 1,8 m djup, som skall förhindra läckage av det magasinerade vattnet, som har varit ett problem på våra strukturrika jordar. Försöksområdena på Söderfjärden i Korsholm och i Katernö by nära Bennäs i Pedersöre består av vanlig På Söderfjärdsområdet i Korsholm kommer en mera omfattande uppföljningen att ske bl.a: • Grundvattennivå, flöde och nederbörd Foto: Rainer Rosendahl Foto: Rainer Rosendahl Foto: Rainer Rosendahl • Vatten- och markkemi • Växthusgaser • Odlingsväxt, mängd och innehåll • Jordbrukarnas erfarenheter En viktig del i projektet är att sprida information om försöket i realtid. Detta betyder att man kan följa med de installerade givarnas värden och andra analyser direkt på webben. Det går redan nu att på adressen http:// www.pnet.sange.fi/pNet Main.php följa med mätningarna. Länken finns också på Agrolinks hemsida. Rainer Rosendahl Dräneringstekniker mobil 0400-561 550 Foto: Rainer Rosendahl Reglerbrunn med magasinerat vatten. Oxidation av den mörka sulfiden, har startats av en luftkanal, som bildats efter att en rot trängt ner i sulfiden. Reglerbrunnarna placeras ofta intill rådike eller på skyddsremsa till utfallsdike. En brunn täcker i medeltal 1,8 ha odlingsmark. Här monteras en plastfilm som är 1,50 m hög, ner till 1,8 m djup med täckdikningsmaskin. Filmen förhindrar att magasinerat eller reglerat vatten ”smiter” ut till utfallsdike eller bäck via sprickorna i marken. Tipsrutan Handbrandsläckare Brandposter med slang och vanligt vatten är en mycket bra släckningsutrustning. Men vatten kan ibland vara olämpligt och t.o.m. farligt att använda. Tipsrutan handlar därför denna gång om primärsläckningsutrustning i form av handbrandsläckare. Handsläckare är högst 20 kg tunga, de skall gå att reglera, vara påfyllningsbara och uppfylla den europeiska standarden EN 3. Den viktigaste beteckningen på en släckare är brandklassen vilket visar vilka bränder den passar för. En siffra före klassen visar dess effekt, ett högre tal betyder större effekt. Tömningstiden kan variera från ca 5 till 25 sekunder beroende på mängden släckningsmedel (1 – 12 kg). D och F-klass bränder, kan t.o.m. sprida dessa. Kan vara livsfarligt vid elbränder! Brandklasser Skum Vätske- eller skumsläckare passar bäst för vätskebränder där den via ytskiktet förhindrar syretillförseln. Effekten för A-bränder kommer via avkylning. Största fördelen med denna typ jämfört med pulversläckare är att efterstädningen är mycket lättare. Nackdelar är högre pris och köldkänslighet. A I huvudsak organiska material som glöder ( papper, trä, textil m.m.) B Vätskor och liknande ( bensin, lös ningsmedel, stearin [fett] m.m.) C Gas (flytgas, acetylen m.m.) D Metall (aluminium, magnesium m.m.) F Fett Elbränder har ingen egen klass men kan vara orsakade av elenergi, maskinbränder, transformatorer, kablar o.s.v. Släckartyper Vatten Billigt och allmänt, sällan i bärbara släckare. Lämpligt för släckning av organiska material (A). Effekten bygger i huvudsak på den kylande effekten. Olämplig för B, Pulver Det mest användbara släckningsmedlet, passar för de flesta bränder. Kylande effekt via en kemisk reaktion. Stort saneringsbehov, kan förstöra elektronisk utrustning, t.ex. datorer. Vid släckning av elbränder bör man kontrollera säkerhetsavståndet! Släckarbeteckningar för pulversläckare Före 1.9.1997 Släckarklass A Släckarklass B I 1 kg II 2 kg III 6 kg III 9 kg III 12 kg 5 A 21 B 13 A 55 B 27 A 144 B 34 A 183 B 43 A 233 B 55 A 27 A visar att man kan släcka en 2,7 m lång storleksbestämd vedstapel, 144B visar att man kan släcka 144 liter testvätskeblandning. Foto: Tor-Erik Asplund Släckare skall granskas varje år. Om de förvaras i jämnvarma, torra och stabila förhållande räcker vart annat år. Brukstiden är i praktiken 10 år, efter detta måste de trycktestas. Förutom handsläckare finns många andra typer av primärsläckningsutrustning. Mera uppgifter bl.a. från Säkerhetsteknikcentralen, www. tukes.fi och Räddningsbranschens centralorganisation, www.spek.fi Koldioxid Mycket lämplig för el- och elektronikbränder inomhus. Passar även vid livsmedelshantering då den är kliniskt ren. Tränger undan eller späder ut luftens syre. Kan därför vara farlig att använda i små utrymmen med människor och djur. Även risk för köldskador, den utströmmande gasen är -76°C. Förutom användningsändamål har även effekten betydelse. För lantbruksbyggnader rekommenderar Räddningsbranschens centralorganisation SPEK att man har minst en handsläckare, typ 27 A 144 BC, per byggnad (minst en st. per 300 m²) eller sektion. För torkar i drift krävs en extra släckare, för pannrum och fastbränslelager skall finnas en släckare per utrymme och en lättillgänglig brandpost eller slang. 27 A 144 BC. En medelstor pulversläckare som lämpar sig för ABC-bränder, även för elbränder under 1000 volt, säkerhetsavstånd minst 1 m. Tor-Erik Asplund Ledande rådgivare mobil 050-386 5922 BONDEFÖRETAGAREN 16 Norra distriktet: Anders Salo Ledande rådgivare mobil 050-412 7627 Magnus Blässar Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-432 3970 Bertel Riska Ekorådgivare mobil 0400-361 672 Jan-Olof Johnsson Vall- och mjölkgårdsrådgivare mobil 050-386 5921 Jonas Löv Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-441 7052 Gunice Hellqvist Mjölkgårdsrådgivare mobil 040-504 0458 Henrik Ingo Direktör mobil 050-69 222 Johanna Laakso Sektoransvarig husdjur mobil 050-550 1574 Katarina Härmälä Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-553 7461 Ann-Louise Söderlund Ekonom mobil 050-330 7052 Carina Ahlnäs Kanslist 010 839 2200 Österbottens Svenska Lantbrukssällskap r.f. Ingeborg Nordberg Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-527 4189 Jonas Löfqvist Växtodlingsrådgivare mobil 050-375 4328 Per-Erik Järn Ekonomirådgivare mobil 050-463 2535 Åsa Mattsson Ekonomirådgivare mobil 050-330 7508 Södra distriktet: Kansli: Handelsesplanaden 16 D, 65100 VASA Tel. 010 839 2200, fax (06) 319 0201 e-post: [email protected] Bennäs kontor: Mjölvägen 2, 68910 BENNÄS Fax: (06) 785 0228 Vasavägen 41, 64200 NÄRPES Våra tjänster — Kontakta oss! Växtodlingsrådgivning; Tor-Erik Asplund Ledande rådgivare mobil 050-386 5922 Roger Brännäs Byggmästare mobil 040-558 6663 Rickard Rex Växtodlingsrådgivare mobil 040-515 0285 Monica Nygård Mjölkgårdsrådgivare mobil 050-566 3191 Jenny Forsström Trädgårdsrådgivare mobil 050-520 2581 Ulrika Wikman Växtodlingsrådgivare mobil 050-5852 305 Jan-Erik Back Sektoransvarig växtodling mobil 050-441 7511 Hans Östman Byggnadsingenjör mobil 050-581 8044 Nina Ohlis Sektoransvarig företagsledning mobil 050-544 5794 Magnus Långskog Växtodlingsrådgivare mobil 050-551 1693 Rainer Rosendahl Dräneringstekniker mobil 0400-561 550 Andreas Helenelund Ekonomirådgivare mobil 050-400 8987 Milla Alanco Fårrådgivare mobil 040-706 0558 Stefan Nordman Potatisrådgivare Kristinestad mobil 0400-266 682 Ingmar Bäckström SLF, Ingenjör Växthusteknik mobil 050-322 3911 Fredrik Ek Bioenergirådgivare SLF mobil 040-754 7182 Odlingsplanering/gödslingsråd/näringsämnesbalanser: - trädgård: - ekologisk odling: Potatis: Sockerbetor: Grovfoder: Rörflen: Kummin: Spruttester: Dräneringsplaner: Avloppsplanering: Stödansökningar: Produktionskostnadskalkyler: Utbildning: Gårdsrådgivning (enligt EU-system): Specialmiljöstödsplaner: Husdjursrådgivning; Produktionskontroll för mjölk: Utfodringsplaner: Resultatanalys, mjölk: Hälsovårdsplanering: Stallmiljöanalyser: Mjölkmätartest: Stödansökningar: Gårdsrådgivning (enligt EU-system): Fårrådgivning: Framtidssamtal: Rickard Rex, Jan-Erik Back, Stefan Nordman (K:stad), Anders Salo, Magnus Långskog, Jonas Löfqvist, Ulrika Wikman Jenny Forsström Bertel Riska, Ulrika Wikman Stefan Nordman, Jan-Erik Back Jan-Erik Back Jan-Olof Johnsson, Anders Salo Bertel Riska Magnus Långskog Carina Ahlnäs Rainer Rosendahl Roger Brännäs, Rainer Rosendahl Richard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo, Stefan Nordman, Jonas Löfqvist Rickard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo Jan-Olof Johnsson, Stefan Nordman Jan-Erik Back Richard Rex, Jan-Erik Back, Anders Salo, Stefan Nordman Rainer Rosendahl, Bertel Riska, Stefan Nordman, Ulrika Wikman Mjölkgårdsrådgivare Mjölkgårdsrådgivare Jonas Löv, Per-Erik Järn, Monica Nygård, Gunice Hellqvist Mjölkgårdsrådgivarna Hans Östman, Roger Brännäs Gunice Hellqvist, Ingeborg Nordberg Anders Salo, Jonas Löv Magnus Blässar, Monica Nygård, Anders Salo, Jan-Olof Johnsson, Johanna Laakso Milla Alanco Mjölkgårdsrådgivare Företagsledning; Lantbrukarnas företagshälsovård: Kvalitetsledning: Affärsplaner: Lönsamhetsbokföring: Resultatanalyser: Värderingar: Gårdssekreterartjänster: Byggnadsplanering: - huvudplanering - konstruktionsritningar - kostnadskalkyler - miljö- och byggnadslov Bioenergirådgivning: Projektledning: Skattebokföring: Generationsväxlingar: Framtidssamtal: Bolagsbildningar: Nina Ohlis Ulrika Wikman Tor-Erik Asplund, Andreas Helenelund, Per-Erik Järn, Nina Ohlis, Åsa Mattsson Andreas Helenelund, Per-Erik Järn, Carina Ahlnäs Tor-Erik Asplund, Per-Erik Järn, Nina Ohlis Tor-Erik Asplund Anders Salo Hans Östman, Roger Brännäs, Ingmar Bäckström Fredrik Ek Henrik Ingo, Ulrika Wikman Per-Erik Järn, Andreas Helenelund, Åsa Mattson Åsa Mattsson Magnus Blässar, Per-Erik Järn Nina Ohlis
© Copyright 2024