Utökning av bryggor i Upplands Väsby Båtsällskaps småbåtshamn
2014-01-20 Utökning av bryggor i Upplands Väsby Båtsällskaps småbåtshamn Utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) avseende vattenverksamhet Underlag för samråd Beställning: Upplands Väsby Båtsällskap Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig: Henrik Schreiber Medverkande: Ulrika Hamrén Foton (om inget annat anges): Henrik Schreiber 2 Innehåll Innehåll 3 Icke-teknisk sammanfattning Befintlig och planerad verksamhet Naturvärden Konsekvenser Planerad verksamhet 5 5 5 5 5 Inledning Bakgrund Vattenverksamhet Vattenområde 7 7 8 8 Samrådsredogörelse 9 Metodik Metodik för naturvärdesbedömning Metodik för konsekvensbedömning Osäkerhet i bedömningarna Osäkerhet i bedömningarna 10 10 10 11 11 Tekniskt tillvägagångssätt Beskrivning av nuläget Planer om nya bryggor och ändrad disposition Nollalternativet 12 12 12 13 Naturvärden och miljökonsekvenser Beskrivning av området och naturvärden Konsekvenser av befintlig verksamhet Konsekvenser av planerad verksamhet Skyddsåtgärder Konsekvenser av nollalternativet 14 14 16 17 18 18 Konsekvenser på övriga intressen Friluftsliv och rekreation Kulturmiljö Hälsa och säkerhet Hushållning med naturresurser 19 19 19 19 19 Lagskydd och konsekvenser Naturreservat Konsekvenser på syftena med naturreservatet Riksintresse Konsekvenser på syftena med riksintresset Strandskydd Konsekvenser på syftena med strandskyddet Särskilda skäl för strandskyddsdispens Vattenförvaltningsförordningen Miljökvalitetsnormer 20 20 20 21 21 21 21 21 21 21 3 Ekologisk och kemisk status Konsekvenser på möjligheterna att nå miljökvalitetsnormer Artskyddsförordningen Konsekvenser på arter som upptas av artskyddsförordningen 4 22 22 22 22 Konsekvenser på möjligheten att uppnå miljökvalitetsmål Nationella miljökvalitetsmål Kommunala miljökvalitetsmål 23 23 23 Uppföljning 24 Samlad bedömning 25 Referenser 26 Bilaga 1. Befintliga bryggors läge 27 Bilaga 2. Planerade bryggors läge 28 Icke-teknisk sammanfattning Befintlig och planerad verksamhet Upplands Väsby Båtsällskap är en ideell båtklubb med en småbåtshamn vid Mälaren, i Upplands Väsby kommun. Hamnen är belägen i Harvavik och de yttre båtplatserna är oskyddade mot framför allt sydvästliga vågor och vindar. Hårda vindar gör ibland att bojar och båtar flyttar sig med ökade arbetsinsatser samt risk för olyckor och materiella skador som följd. För att erhålla mer skyddade lägen för båtarna planeras nya flytande bryggpartitioner anläggas. I samband med arbetena kommer även en mindre befintlig flytbrygga rätas ut (se skiss i bilaga 2) i syfte att förenkla angöring vid bryggan. De befintliga bryggorna är cirka 670 meter långa och 3 meter breda. Den sammanlagda längden av de, enligt planen, tillkommande bryggorna är 140 meter. Bryggornas bredd är 3 meter och den totala ytan av nytillkommande bryggor uppgår till 420 m2. De nytillkommande bryggorna består av betong och kommer att förankras med hjälp av 28 bryggbojstenar med vikter mellan 1,6 och 2,4 ton. Bryggbojstenarna uppskattas bli upp till 1 meter breda och djupa samt cirka 0,5 meter höga. Vid uträtning av den befintliga bryggan kommer 10 bryggbojstenar behöva flyttas. Eftersom inga båtar kommer att förtöjas på utsidan av de vågskyddande yttre bryggorna kommer den totala arealen som hamnen upptar inte öka. Antalet båtplatser förblir detsamma efter åtgärdernas genomförande. Arbetet beräknas ske under perioden 201410-01 till 2014-12-31. Om arbetet mot förmodan inte genomförs 2014 kommer samma period nästkommande år att nyttjas. Arbetet med flytt och anläggning av flytbryggor och bojstenar sker från arbetsbåt med vinsch. Tätslutande dukar kommer att anläggas runt arbetsområdet för att förhindra grumling av vatten utanför arbetsområdet. Dessa tas bort först då eventuellt grumlande partiklar sedimenterat och siktdjupet är detsamma innanför som utanför duken. Det kommer inte att göras något grävningsarbete i vattnet. Naturvärden Naturvärdena beskrevs 2006 som höga i de grunda delarna av området som ligger innanför huvuddelen av de planerade vattenverksamheterna. Vid återbesök i augusti 2013 hade miljön förändrats jämfört med det som beskrevs 2006. Vid den senare inventeringen täcktes bottnarna till stor del av den främmande arten vandrarmussla medan vegetationen var sparsamt förekommande med få arter. Skalfragment av arter av dammussla och målarmussla påträffades, men inga levande individer observerades. Naturvärdena bedöms efter den senare inventeringen som låga. De planerade åtgärderna kommer till övervägande del att genomföras i områden med djup som överstiger 5 meter. Dessa bottnar är fria från vegetation och förekomsten av ekologiska funktioner bedöms som liten. Naturvärdet bedöms i dessa delar som mycket lågt. Känsligheten för störningar bedöms därmed som liten i de delar som åtgärderna utförs. Konsekvenser Planerad verksamhet Den planerade verksamheten bedöms inte få några bestående negativa konsekvenser på värden för miljö, hälsa, rekreation eller kulturmiljö. Antalet båtplatser kommer att vara detsamma varför inte några ökade störningar från mänskliga aktiviteter och båttrafik är att vänta i vare sig hamnområdet eller Mälaren som helhet. Hamnområdets totala yta kommer trots de nya bryggpartitionerna förbli ungefärligen densamma eftersom båtar inte kommer att förtöjas på utsidan av de yttre bryggorna. Den tillfälliga och minimala grumling som bedöms uppstå vid omplacering och utplacering av bojstenar bedöms endast vara lokal eftersom tätslutande länsar anläggs runt arbetsområdet. I sedimenten 5 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud kan det förekomma förhöjda halter av tungmetaller hörrörande från båtbottenfärger. Tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i sedimenten binder normalt till organiska partiklar. Någon detekterbar spridning av miljöfarliga ämnen från sedimenten är inte att vänta. Det beror på att endast en mycket liten omrörning av sediment bedöms uppstå vid utplacering av bojstenar och att partiklar, med miljögifter knutna till sig, kommer att sedimentera inom arbetsområdet eftersom detta omgärdas av tätslutande länsar som tas bort först då grumlingen upphört. Terrestra naturvärden och värden för friluftslivet påverkas ej negativt eftersom förutsättningar för sådana är små i dagsläget. Hamnområdet kommer åtminstone inledningsvis, liksom idag, att vara inhägnat och ej tillgängligt för allmänheten. På längre sikt finns planer att öppna upp området för allmänheten. Vattenverksamheten bedöms inte påverka kulturmiljövärden då sådana saknas. Konsekvenserna av planerade åtgärder är jämförbara med de som kan förväntas av ett nollalternativ, som innebär att vattenverksamheterna inte genomförs. Inget av de olika scenarierna bedöms medföra negativa konsekvenser på vattenmiljön, terrestra naturvärden, rekreationsvärden eller kulturmiljövärden. I anslutning till hamnen planeras exploatering en strandsträcka av regionalt värde inom projekt Väsby sjöstad. Inom MKBn för den fördjupade översiktsplanen av Väsby sjöstad bedöms det finnas risk för stora negativa konsekvenser på naturvärdena i vattnet. Eftersom konsekvenserna från föreliggande vattenverksamhet bedöms bli mycket små bedöms inte den samlade bedömningen av båda projektens konsekvenser förstärkas och överstiga den påverkan som bedöms uppstå inom Väsby sjöstad. Den samlade bedömningen av båda projekten överensstämmer således med konsekvensbedömningen av planen för Väsby sjöstad. Hamnområdet är beläget inom naturreservatet Sättra gård, inom strandskyddsområde samt inom av riksintresseområdet Mälaren med öar och strandområden. Inga konsekvenser bedöms uppstå på syftena med förekommande lagskydd. Tabell. 1 Sammanställning av konsekvenser vid ändring och komplettering av bryggor samt av nollalternativet. Såväl positiva (+) som negativa (-) konsekvenser anges enligt skalan ’Inga eller obetydliga’, ’Små’, ’Märkbara’, ’Stora’ och ’Mycket stora’. 6 Ändring och komplettering av bryggor Noll-alternativet Naturmiljö +-0, Ingen +-0, Ingen Kulturmiljö +-0, Ingen +-0, Ingen Friluftsliv o. rekreation +-0, Ingen +-0, Ingen Hälsa och säkerhet +1,Små +-0, Ingen Hushållning med naturresurser -1, Små +-0, Ingen Inledning Föreliggande rapport utgör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för utökning samt mindre omdisponering av båtbryggor inom Upplands Väsby Båtsällskaps småbåthamn. MKB:n utgör underlag för tillståndsprövning av vattenverksamhet, lagligförklaring av hamn, samt dispens från strandskydd och föreskrifter inom Sättra Gårds naturreservat. Rapporten har utarbetats av Ekologigruppen AB på uppdrag av Upplands Väsby Båtsällskap. Bakgrund Upplands Väsby Båtsällskap är en ideell förening med en småbåtshamn vid Mälaren, i Upplands Väsby kommun. Sedan 1949 har hamnverksamhet pågått på platsen. År 1969 byggdes hamnen ut med stöd från kommunen. Ett nytt bryggsystem anlades och hamnen fick 350 båtplatser. Idag finns 400 båtplatser. Båthamnen är belägen i Harvavik, cirka 3 km väster om Upplands Väsby centrum i Upplands Väsby kommun. Den röda cirkeln i kartan, figur 1, markerar hamnområdets läge. De yttre båtplatserna är oskyddade för framför allt sydvästliga vågor och vindar. Hårda vindar gör ibland att bojar och båtar slits loss med ökade arbetsinsatser och risker för lyckor och materiella skador som följd. Syftet med projektet är att samla ihop båtarna innanför bryggorna för att på så vis erhålla ett ökat våg- och vindskydd. Inom projektet planeras nya bryggpartitioner anläggas och en mindre brygga uträtas för att underlätta angöring (figur 1 översiktskarta). Antalet båtplatser förblir detsamma efter åtgärder. Åtgärderna är enligt Länsstyrelsen Stockholm att betrakta som tillståndspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kapitlet, miljöbalken. Inför tillståndsprövningen hos Markoch miljödomstolen krävs att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redogör för juridiska förutsättningar, det tekniska tillvägagångssättet samt vilka naturvärden och konsekvenser på dessa som bedöms uppstå. Föreliggande MKB beskriver naturvärden, rekreationsvärden, ekologisk status, lagskydd samt konsekvenser från de planerade verksamheterna. Befintlig hamn tillkom i ett skede då andra krav ställdes inom miljölagstiftningen och anläggningen har inte lagligförklarats. Området för arbetena omfattas av strandskydd samt naturreservat. Naturreservatet Sättra Gård bildades 1970 med syfte att bevara områdets rekreationsvärden. Vid prövningen av tillstånd för vattenverksamhet yrkas därför även på lagligförklaring av befintlig verksamhet dispens från strandskyddet, dispens från föreskrifter för naturreservatet Sättra Gård. Föreliggande MKB syftar till att utgöra underlag för även dessa beslut. I anslutning till hamnområdet planeras utbyggnation av bostäder (se fördjupad översiktsplan för Väsby sjöstad). MKB avseende den fördjupade översiktsplanen anger en risk för mycket stora negativa konsekvenser på förekommande limniska naturvärden av regionalt intresse inom den del av Mälaren som berörs av planen. 7 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Figur 1. Översiktskarta. Planområdet är beläget innanför den röda cirkeln. Vattenverksamhet Med vattenverksamhet avses enligt 11 kap. 2 § Miljöbalken: 1. uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge, 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, 3. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden samt utförande av anläggningar och åtgärder för detta, och 4. åtgärder som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (markavvattning). Vattenområde Naturvårdverkets definition för om ett område ska anses utgöra ett vattenområde är ”högsta förutsebara vattenstånd”. Med högsta förutsebara vattenstånd avses en vattennivå som är med någon sannolikhet förutsebar, utifrån dagens kunskaper. Inom föreliggande projekt sker samtliga vattenverksamheter utanför stränderna och deras påverkan har ingen betydelse för de landområden som översvämmas vid extrema högvatten. 8 Samrådsredogörelse Samråd Ett förberedande samråd hölls på Länsstyrelsen 2013–03-19. Närvarande vid detta möte var: Olle Ryrfeldt, Ordförande Upplands Väsby båtsällskap Anders Callermo, Styrelseledamot Upplands Väsby båtsällskap Anna Roxell, Länsstyrelsen Riitta Lindström, Länsstyrelsen Britt Forsèn, Länsstyrelsen Anna Åhr Evertson, Upplands Väsby kommun Stefan Nyström, Upplands Väsby kommun Håkan Talling, Upplands Väsby kommun Anna Hedström, Upplands Väsby kommun Ulrika Hamrén, Konsult Ekologigruppen AB Samrådsredogörelsen kommer att kompletteras efter det externa samrådet med berörda intressenter och myndigheter. 9 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Metodik För bedömning av naturvärden och konsekvenser nyttjades naturvärdesbedömning från augusti 2013, befintliga underlagsrapporter, exempelvis karakterisering av Mälarstränder (Ekologigruppen AB & Naturvatten i Roslagen AB 2007), samt data från databaserna VISS och Artportalen. Metodik för naturvärdesbedömning Inventering och naturvärdesbedömning Vid två tillfällen har området inventerats och naturvärdesbedömts. Den första inventeringen gjordes av Naturvatten i Roslagen 2006. Vid det tillfället inventerades bottenvegetation och bottenfauna. Naturvärdena bedömdes i enlighet med principerna inom System Aqua (Naturvårdsverket 2001). För att få en uppdaterad bedömning av områdets värden och få en tydligare bild av områdets djup- och bottentyper gjordes en kompletterande kartering 2013-08-28. Vid det tillfället gjordes riktade eftersök av arter av bottenvegetation, men ej bottenfauna. I bedömningen och värderingen ingår kriterierna ”Naturlighet”, ’ekologisk funktionalitet’ och ’Raritet” men även begrepp som ”Speciella förhållanden” och ”Artrikedom” vägs in vid bedömningen. Metodik för konsekvensbedömning Bedömningen av konsekvenser relaterar till omfattningen av verksamheternas miljöstörningar, värdet som berörs, värdenas känslighet och på en mer övergripande nivå till påverkan på miljökvalitetsnormer, nationella riktvärden, gränsvärden och miljömål. Såväl negativa som positiva miljökonsekvenser definieras som antingen Inga, eller obetydliga, Små, Märkbara, Stora eller Mycket stora (se förklaring tabell 2). Inom ett område kan den sammanvägda bedömningen av konsekvenser från flera mindre påverkansfaktorer med vardera små konsekvenser leda till en totalt sett större negativ konsekvens. På motsvarande sätt kan delmoment med positiva miljökonsekvenser helt eller delvis uppväga negativa konsekvenser. 10 Tabell 2. Förklaring av begrepp som används för att beskriva negativa miljökonsekvenser. Positiva konsekvenserna anges på motsvarande sätt som Inga eller obetydliga (0), Små (+1), Märkbara (+2), Stora (+3) och Mycket stora (+4). Kategori Förklaring Inga, eller obetydliga, +-0 Omärkbara eller mycket små konsekvenser Små, -1 Liten negativ påverkan på kommunala värden, eller påverkan på lokala värden. Uppfyller MKN och nationella rikt- och gränsvärden, men kan på ett icke betydelsefullt sätt motverka aspekter av dessa. Märkbara, -2 Liten negativ påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller begränsad påverkan på kommunala värden eller omfattande påverkan på lokala värden. Uppfyller MKN, men inte i alla dess aspekter. Uppfyller huvudsakligen nationella rikt- eller gränsvärden, men inte i alla dess delar eller avseenden. Stora, -3 Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden för miljö. Mycket stora, -4 Betydande negativ påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt. Överskrider tydligt miljökvalitetsnormer eller nationella rikt- eller gränsvärden. Osäkerhet i bedömningarna Konsulten anser att underlaget till bedömningarna varit god då särskilda underlagsrapporter tagits fram specifikt inför detaljplaneförslaget. Osäkerheten i bedömningarna ses som låg. Osäkerhet i bedömningarna Underlaget till bedömningarna har varit bra i förhållande till vattenverksamhetens potentiella miljöpåverkan. Osäkerheten i bedömningarna är därför liten. 11 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Tekniskt tillvägagångssätt Syftet med att anlägga nya bryggor är att erbjuda skyddade innerplatser för alla båtar i bryggföreningen. Syftet med att räta ut en mindre brygga är att förenkla angöring med båt. Beskrivning av nuläget I bilaga 1 illustreras den befintliga utformningen av byggsystemet. Detta utgörs uteslutande av flytbryggor av trä och betong med tre meters bredd. De befintliga bryggorna är sammanlagt cirka 670 meter långa och har en bredd av 3 meter. Antalet båtplatser är idag 400. Planer om nya bryggor och ändrad disposition Den sammanlagda längden av de, enligt planen, tillkommande bryggorna är 140 meter. Bryggornas bredd är 3 meter och den totala ytan av nytillkommande bryggor uppgår till 420 m2. De nytillkommande bryggorna består av betong och kommer att förankras med hjälp av 28 bryggbojstenar med vikter mellan 1,6 och 2,4 ton. Bryggbojstenarna uppskattas bli upp till 1 meter breda och djupa samt cirka 0,5 meter höga. Vid uträtning av den befintliga bryggan (se bilaga 2) kommer 10 bryggbojstenar behöva flyttas. Eftersom inga båtar kommer att förtöjas på utsidan av de vågskyddande yttre bryggorna kommer den totala arealen som hamnen upptar inte öka. Antalet båtplatser förblir detsamma efter åtgärdernas genomförande. Arbetet beräknas ske 2014-10-01 till 201411-30. Om arbetet mot förmodan inte genomförs 2014 avses arbetet göras samma period nästkommande år. Arbetet med flytt och anläggning av flytbryggor och bojstenar sker från arbetsbåt med vinsch. Tätslutande dukar kommer att anläggas runt arbetsområdet för att förhindra grumling av vatten utanför arbetsområdet. Dessa tas bort först då eventuellt grumlande partiklar sedimenterat och siktdjupet är detsamma innanför som utanför duken. Det kommer inte att göras något grävningsarbete i vattnet. Figur 2. Nya bryggbojstenar planeras för att via kättingar hålla flytbryggorna på plats. 12 Figur 3. bryggbojstenar om vardera 1,6 eller 2,4 ton. Bryggbojstenarna är som mest 1 meter breda och 0,5 meter höga. Arbetstid och genomförande Arbetet beräknas ske under perioden 2014-10-01 till 2014-12-31. Nollalternativet Nollalternativet innebär att de planerade åtgärderna inte genomförs. Bryggorna lämnas således i oförändrat läge. 13 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Naturvärden och miljökonsekvenser De akvatiska naturvärdena utanför båtklubben har undersökts av Ekologigruppen 28 augusti 2013 och av Naturvatten i Roslagen 29 juni 2006. Beskrivning av området och naturvärden Bryggor, båtar och skrot utgör en betydande andel av ytan inom hamnområdet. Stranden är modifierad och utgörs av hårdgjorda ytor med fyllnadsmassor av block och makadam i vattenbrynet. Övervattensvegetation och trädbevuxen kantzon saknas till största del. Vissa delar av stranden är bevuxna av övervattensväxter, framförallt vid vattenlinjen och strax ovan denna. Denna strandvegetation bestod vid den senaste inventeringen 201308-28 av jättegröe, bladvass och blomvass. I mindre partier växte även sälg på landstranden och gul näckros i vattnet. Bottensubstratet närmast den anlagda strandzonen utgörs av lera, men ställvis även av sten, grus och sand. Ett tiotal meter från stranden och utåt är bottnarna mjuka och består av lera och dy. Området präglades av mycket höga tätheter av vandrarmussla (figur 4), låg täthet av vattenväxter i form av mindre ansamlingar av hornsärv och axslinga. Några individer av grovnate påträffades i södra delen av hamnområdet. Förutom nämnda arter påträffades ställvis det kolonibildande och filtrerande djuret sötvattensvamp. Inga signalkräftor eller levande individer av andra stormusslor än den främmande arten vandrarmussla påträffades. På land observerades en snok. Inga hotade eller ovanliga arter påträffades. Figur 4. Vid inventeringen var vattnet grumligt och de av skrot bemängda bottnarna dominerades av den främmande arten vandrarmussla. Vid inventeringen 2013 var vattnet grumligt med ett siktdjup på 1,6 meter. I området finns sju större bryggor med cirka 400 båtplatser. Ett stort antal sentida mänskliga lämningar noterades, såsom ankarstenar, kättingar, skrot och bland annat en stor presenning. Dessa faktorer samt mycket hög täthet av den främmande arten vandrarmussla låg till grund för att områdets naturlighet bedömdes som låg. Vid Naturvatten i Roslagens inventering 2006 påträffades signalkräfta i rikliga mängder. Vidare var förekomsten av ett flertal undervattensväxter rikligt förekommande, 14 exempelvis vattenpest, hjulmöja och axslinga. Även den relativt ovanliga arten trubbnate påträffades. Den bottenfaunaundersökning som utfördes visade inte på negativ påverkan annat än i förhöjd närsalthalt eller mängd organiskt material. Stormusslor noterades 2006 om än i låg täthet. Svampdjur förekom rikligt på stenar och artificiella hårda substrat som kättingar. Antalet arter och täckningsgraden av undervattensvegetation var således högre medan förekomsten av vandrarmussla var betydligt lägre 2006 än 2013. Vad förändringen beror på är okänt. Området är relativt oskyddat med en botten som lutar ganska brant utåt (figur 6) vilket gör att miljön är exponerad för vattenrörelser. Områdets fysiska förutsättningar bedöms därför inte bilda en viktig lekmiljö för varmvattenkrävande arter av fisk som gädda, abborre och mört med flera karpfiskarter. Denna bedömning görs trots hänsyn till flytbryggornas vågskyddande inverkan. Andra mer långgrunda och av vass och undervattensvegetation bevuxna områden i närheten bedöms ha större betydelse som lekområden. Stora mängder yngel observerades här vid inventeringen 2006. Det bedöms vara ett resultat av att yngel som producerats i närliggande lekområden spridit ut sig längs fjärdens stränder. Ett närbeläget område med betydligt större förutsättningar för fisklek bedöms vara vassbukten norr om båthamnen. I detta område är dessutom mänskliga aktiviteter som kan störa lekande fisk betydligt mindre. Figur 5. Djupet i området ökar relativt snabbt och det oskyddade lägget bedöms medge ett stort vattenombyte. De yttre delarna av hamnområdet, där huvuddelen av åtgärderna planeras, bedöms ha mindre ekologisk funktionalitet och lägre naturvärde än de grunda delarna innanför bryggorna. Med tanke på befintlig påverkan och avsaknad av högre värden bedöms känsligheten för ytterligare störningar i dessa delar vara låg. För vissa skygga arter som utnyttjar strandmiljön som habitat eller som spridningsväg, exempelvis utter, torde hamnen innebära en spridningsbarriär. I hamnområdet förekommer mänsklig aktivitet en stor del av året vilket bedöms påverka viss fauna såsom större fiskar och vissa fågelarter negativt inom den aktuella strandsträckan. Petroleumprodukter och spill av andra miljöstörande ämnen bedöms 15 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud påverka förutsättningarna för fisk och biologisk mångfald negativt. Hur stor inverkan detta har är emellertid inte möjligt att bedöma. De fasta anläggningarna bedöms medföra en ökad yta av hårda substrat samt ökad variationsrikedom och yta av livsmiljöer. Det kan vara så att anläggningar som bryggor, kättingar, sprängsten och andra antropogena hårdgjorda ytor medför ett höjt individoch artantal. Båtars propellrar och svallvågor leder till ökad strömsättning som kan gynna vissa arter, men missgynna andra. Därför kan det inte uteslutas att vissa av de nämnda aktiviteterna och anläggningarna ger en större variationsrikedom i miljön, ökat antal livsmiljöer och därmed ökat artantal. I samband med en bedömning av naturvärden vägs antalet arter in, men bedöms dessa vara ett resultat av mänskliga aktiviteter såsom konstgjorda miljöer eller introducerade arter tonas vikten av det höga artantalet ner. Den senare inventeringen (2013-08-28) visade att antalet arter minskat kraftigt. Bedömningen utifrån den senare inventeringen är även att områdets betydelse för fisk och fågel är liten. En revidering av naturvärdesbedömningen har därför gjorts inom pågående arbete med MKB. Utifrån den senare inventeringen och diskussion med Naturvatten i Roslagen utmynnar en uppdaterad bedömning av de grundare partierna i ett lågt naturvärde, lägre än 4, lokalt intresse (se sid 11 för redogörelse av den 4-gradiga skalan där 1 innebär högsta värde). I de djupare partierna saknades vegetation och inga musslor påträffades vid inventeringen. Naturvärdet bedömdes i dessa delar vara lågt, och därför inte vara av lokalt värde. Konsekvenser av befintlig verksamhet Detta avsnitt är en komplettering av MKB i syfte att ge underlag för lagligförklaring av befintlig verksamhet. Konsekvenser på vattenmiljö (av befintlig verksamhet) Naturvärdena beskrevs 2006 som höga i de grunda delarna av området. Vid återbesök i augusti 2013 hade miljön förändrats jämfört med det som beskrevs 2006. Vid den senare inventeringen täcktes bottnarna till stor del av den främmande arten vandrarmussla medan hornsärv dominerade bottenvegetation helt. Skalfragment av arter av dammussla och målarmussla påträffades, men inga levande individer observerades. Naturvärdena i den akvatiska delen av området bedöms efter den senare inventeringen sakna naturvärdesklass, det vill säga vara lägre än 4 - lokalt intresse. Beaktas landstranden och vattenmiljön som ett enhetligt område där naturvärden helt saknas förstärks denna bedömning. Slutsatsen efter 2006 års inventering var att påverkan på vattenmiljön från hamnverksamheten var liten eller till och med eventuellt bidrog till vissa naturvärden genom att öka variationen av livsmiljöer och strömförhållanden (Ekologigruppen AB & Naturvatten i Roslagen AB 2007). Inventeringen 2013 visade att förhållandena hade förändrats och att naturvärdet sjunkit (se avsnitt ”Beskrivning och naturvärden”). Orsakerna till förändringarna kan vara flera, bland annat effekter till följd av invasionen av den främmande arten vandrarmussla, eller övergödningseffekter. Det är inte sannolikt att anläggningar och verksamheter vid båthamnen orsakat förändringarna eftersom båthamnens påverkan på miljön bedöms ha minskat (med miljöanpassade båtbottenfärger, oljor och motorer) eller varit densamma under flera decennier. Konsekvenser på friluftsliv (från befintlig verksamhet) Hamnområdet är sedan många år instängslat och inte tillgängligt för allmänheten. Anläggningen påverkar således tillgängligheten negativt. Det finns planer på att ta bort stängslet och tillgängliggöra området för allmänheten. Konsekvenser på terrester miljö (från befintlig verksamhet) Omgivande landmiljö består sedan snart ett sekel av hamnanläggningen med uppställningsplats för båtar. De naturvärden som eventuellt fanns för länge sedan har gått förlorade. 16 Konsekvenser på kulturmiljö (från befintlig verksamhet) En felaktig uppgift om ett vrak innanför ”200-bryggan” finns registrerad i fornminnesregistret (FMIS). Enligt uppgiftslämnaren är fyndet felpositionerat och ligger cirka 600 meter syd om hamnen. Det finns därmed inga kända kulturmiljövärden inom hamnområdet. Konsekvenser på kulturmiljö bedöms saknas. Konsekvenser av planerad verksamhet Konsekvenser på vattenmiljö Påverkan under byggskedet Vid arbetet med att anlägga båtbryggor kommer den mänskliga aktiviteten att öka i området. Det bedöms generera mycket små störningar på fisk- och fågelfauna. Området är i befintligt tillstånd påverkat av pågående aktiviteter i hamnen, så den ökade störningen bedöms som liten och inte medföra bestående konsekvenser på naturmiljön. En liten och tillfällig grumling bedöms uppstå vid nedsänkning av ankarstenar. Eftersom det inte är fråga om aktiv omrörning i sedimenten (såsom vid muddring) utan endast en försiktig nedsänkning av stenar bedöms grumlingen bli liten. Grumlingens omfattning vid nedsänkning av en bojsten bedöms inte överstiga den naturliga grumling som regelbundet uppstår från fisk, som vid födosök eller andra aktiviteter, rör om i bottensedimentet. Grumlingen och sedimentationen bedöms vara så liten att det inte finns någon risk för negativ påverkan på områdets naturvärden. I området har båtbottenfärger använts och det finns därför en risk för förhöjda halter av tungmetaller i hamnområdets bottensediment. Tungmetaller i sediment uppträder, liksom de flesta andra miljögifter, framför allt i partikelbunden form eller som salter. Det faktum att ämnena inte i större utsträckning uppträder som lösta joner gör att metallernas biotillgänglighet är begränsad. Eftersom metallerna framför allt är bundna till partiklar är grumlingens storlek och utbredning avgörande för vilken omfattning spridningen av metaller får i vattenmassan. I detta fall bedöms grumlingen vara liten och endast omfatta arbetsområdet eftersom tätslutande länsar förhindrar spridning. De partiklar som rörs upp kommer således att sedimentera inom arbetsområdet. Risken för spridning av tungmetaller och andra partikelbundna ämnen från området är därför mycket liten. Påverkan på fjärdens vattenkemi bedöms bli försumbar. I de delar av arbetsområdet som merparten av bryggbojstenarna nedsänks och bryggor uppförs, är djupet sort (figur 5). Bottenvegetationen i dessa delar saknas på grund av ljusbrist och de ekologiska funktionerna är betydligt färre än i den strandnära och grunda zonen. Känsligheten för störningar bedöms således som låg i de delar där merparten av åtgärderna utförs. Den planerade åtgärden bedöms under byggskedet ge obetydliga konsekvenser 0. Påverkan på lång sikt Tillkommande bryggor och planerade ändringar av bryggors läge bedöms på lång sikt inte påverka områdets naturlighet. Det beror på att antalet båtplatser förblir oförändrat och på att hamnområdets yta inte ökar. De nytillkomna bryggkomponenterna medför dock att miljöns variationsrikedom ökar med en ökad hårdgjord yta i from av ankarstenar, kättingar och pontoner samt genom att beskuggningen ökar. Eftersom hårda strukturer i hög grad saknas i bottenmiljön i detta område bedöms detta innebära en marginellt ökad biologisk mångfald. Eftersom inte antalet båtplatser ökar bedöms negativ påverkan från mänskliga aktiviteter vara oförändrad. Inom en kortare radie från bryggbojstenarna kan kättingarna vid lågt vattenstånd nå bottnen och lokalt bidra till en fysisk kontakt med bottnen. I de fall vegetation finns kan en liten vegetationsfri yta uppstår. Dessa ytor bedöms så små att de saknar betydelse för det akvatiska livet. 17 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Eftersom inte antalet båtplatser ökar bedöms påverkan såsom utsläpp från motorer, spill av petroleumprodukter, kemikalier samt störningar från båtlivet i form av buller och erosionsskador från svallvågor i hamnområdet och omgivande skärgård komma att vara detsamma som i nuläget. Åtgärderna bedöms på lång sikt ge obetydliga konsekvenser för naturvärden och vattenmiljö i området (+-0). Konsekvenser på friluftsliv och rekreation Hamnområdet är idag inte tillgängligt för allmänheten. Tillgängligheten bedöms således inte påverkas. Friluftslivs- och rekreationsintressen bedöms därför inte påverkas av planerade åtgärder. Konsekvenser på terrester miljö Omgivande landmiljö består av hamnanläggningen med hårdgjord yta och uppställningsplats för båtar. Naturvärden saknas och planerade åtgärder bedöms inte ha några konsekvenser på landmiljön. Konsekvenser på kulturmiljö Enligt fornminnesregistret (FMIS) finns i hamnområdet en fartygslämning. Vraket ska enligt nuvarande uppgifter i FMIS ligga innanför ”200-bryggan”, det vill säga på ett avstånd från platsen för arbetena som utesluter risk för påverkan på den eventuella lämningen. Eftersom ingen vid Båtsällskapet noterat något vrak på platsen har vrakets uppgiftslämnare kontaktats på senare tid. Denne informerar om att positionsangivelsen i FMIS är felaktig och att vraket ligger cirka 600 meter syd om hamnen. Uppgiftslämnaren har kontaktat Riksantikvarieämbetet för att ändra uppgiften. Det finns sålees inga kända kulturmiljövärden inom hamnområdet. Konsekvenser på kulturmiljö bedöms saknas. Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder såsom utplacering av tätslutande länsar och anpassning av arbetstid tas upp i Teknisk beskrivning. Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att planerade åtgärder ej utförs och att båtplatser och bryggor i hamnområdet ligger kvar i befintligt läge. Inga konsekvenser bedöms därför uppstå av nollalternativet. Eftersom inte någon mätbar miljökonsekvens bedöms komma att uppstå av de planerade åtgärderna skiljer sig inte miljökonsekvenserna åt från nollalternativet. Nollalternativet bedöms inte medföra några konsekvenser på terrestra naturvärden, rekreationsvärden eller kulturmiljövärden. Konsekvenserna från nollalternativet är därför desamma som vid genomförande av den planerade vattenverksamheten. Jämfört med utbyggnadsalternativet innebär nollalternativet en ökad risk för skador på materiel och ökad risk för olyckor vid säkring av båtar som sliter sig vid stormar. Nollalternativet medför således negativa konsekvenser på hälsa och säkerhet i jämförelse med utbyggnadsalternativet. 18 Konsekvenser på övriga intressen Friluftsliv och rekreation Värdena för friluftsliv och rekreation bedöms inte påverkas av att de tillkommande bryggpartitionerna eftersom hamnområdets totala yta förblir detsamma då båtplatserna på utsidan av de yttersta bryggorna tas bort. Kulturmiljö Inom området finns inga kända fasta fornlämningar eller kulturlämningar av värde registrerade. Vattenverksamheterna bedöms därför sakna konsekvenser på kulturmiljön Hälsa och säkerhet Säkerheten bedöms höjas genom att båtplatserna ges mer skyddade lägen och riskerna i samband med att säkra båtförtöjningar vid stormar minskar. Människors hälsa bedöms inte påverkas. Hushållning med naturresurser Bryggorna som planeras består till allra största delen av betong och i mindre utsträckning av trä och stål. Stål kan återvinnas och betongen kan återanvändas som fyllnadsmaterial. Efter en lång livslängd kan träet rötas eller eldas upp varvid energi utvinns. 19 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Lagskydd och konsekvenser Naturreservat Naturreservatet Sättra Gård bildades 1970 i syfte att ”säkra ett naturskönt närströvområde som är värdefullt för allmänhetens friluftsliv” (Länsstyrelsen Stockholms län, 1970). Merparten av båthamnen, som tillkom långt innan reservatet bildades, är belägen inom reservatsgränsen (figur 4). Två av reservatsföreskrifterna reglerar verksamheter som berör befintlig hamnanläggning och planerade åtgärder. Dessa föreskrifter anger att det utan länsstyrelsens tillstånd är ”förbjudet - - att uppföra byggnad eller anläggning annat än som erfordras för jord- eller skogsbrukets behov och ej tillgodoser bostadsändamål, eller som, enligt av länsstyrelsen godkänd plan, kan erfordras för att tillgodose det rörliga friluftslivets behov, att upprätta stängsel eller eljest vidtaga åtgärd som hindrar eller försvårar allmänhetens möjlighet att utnyttja i dag ej uppodlade områden för bad och rörligt friluftsliv.” Utöver nämnda föreskrifter finns föreskrifter som förbjuder täktverksamhet, upplag och kabel- eller ledningsdragning samt sådan som rör allmänhetens aktiviteter inom reservatet. Figur 6. Sättra Gårds naturreservat syftar till att skydda ett naturskönt strövområde norr om hamnen, men omfattar geografiskt även merparten av hamnområdet. Konsekvenser på syftena med naturreservatet Naturreservatet syftar enligt beslutet om reservatsbildning till att ”säkra ett naturskönt närströvområde som är värdefullt för allmänhetens friluftsliv” (Länsstyrelsens beslut 22R11-21-70). Formuleringen ”naturskönt närströvområde” antyder att reservatet avser bevarande av terrester miljö som kan promeneras. Eftersom hamnverksamheten fanns på platsen innan reservatet bildades bedöms reservatets ”natursköna” bevarandevärden inte omfatta hamnområdet, som knappast kan betraktas som naturskönt. Ekologigruppens tolkning är att de värden som reservatet syftar till att bevara utgörs av terrester miljö norr om hamnområdet. Denna del av området berörs inte av planerad vattenverksamhet. Den terrestra delen av hamnområdet, är sedan lång tid ianspråktagen för hamnverksamheten. Hamnverksamhet pågick här innan reservatet bildades. Inom projektet planeras inte några åtgärder inom denna del av hamnområdet. Eftersom ingen 20 ytterligare stängsling planeras jämfört med befintlig situation bedöms inte projektet påverka allmänhetens tillgänglighet negativt. Det bedöms sammanfattningsvis inte finnas någon risk att den planerade vattenverksamheten påverkar syftena med naturreservatet negativt. Riksintresse Hela Mälaren omfattas av riksintresset Mälaren med öar och strandområden, enligt miljöbalkens 4:e kapitel. Bestämmelserna innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturmiljövärden. Konsekvenser på syftena med riksintresset Förändring och tillägg av bryggor innebär inte någon ökad båttrafik och påverkan på miljön jämfört det befintliga tillståndet. Projektet bedöms därför inte medföra negativa konsekvenser på de natur- och kulturmiljövärden som riksintresset syftar till att bevara. Strandskydd Strandskyddet syftar till att bevara allmänhetens tillgång till stränderna och skydda djur och växter som lever på stränderna och i vattnet. Inom planområdet sträcker sig strandskyddet 100 meter i vardera riktning från strandlinjen. Konsekvenser på syftena med strandskyddet Allmänhetens tillgång till strandområdet är redan idag inskränkt på grund av befintlig hamn-/brygganläggning. Tillgängligheten kommer inte att förändras genom planerad verksamhet. På landstranden saknas idag naturvärden och i vattnet bedöms dessa vara låga, av lokalt intresse. Påverkan på naturvärdena i vattnet inom strandskyddat område bedöms som försumbara. Särskilda skäl för strandskyddsdispens Enligt miljöbalken 7 kap. 18 b § får i det enskilda fallet dispens från strandskyddsreglerna endast ges om det finns särskilda skäl. De särskilda skäl som kan åberopas är enligt 7 kapitlet 18 c § p 1 - 6 miljöbalken är att det aktuella området: • • • redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området. Vattenförvaltningsförordningen Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer (MKN) för landets vattenförekomster, enligt 5 kapitlet, miljöbalken och 4 kapitlet, förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen). Planområdet berörs av en vattenförekomst, Mälaren-Lårstaviken, nummer SE661828160253. MKN för vattenförekomsten är god ekologisk status 2021 och god kemisk status 2015. Normalt är MKN att god ekologisk status ska uppnås 2015 men vattenförekomsten omfattas av undantag i form av tidsfrist till 2021. Det beror på att övergödningsproblemen som lett till otillfredsställande status är tekniskt/ekonomiskt orimliga att åtgärda till 2015. 21 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Ekologisk och kemisk status Harvavik är en del av vattenförekomsten Mälaren - Lårstaviken SE661828-160253. Den ekologiska statusen för hela vattenförekomsten fastställdes 2009-12-22 som otillfredsställande på grund av problem med övergödning och miljögifter (VISS). Det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda övergödningsproblemen till 2015 varför MKN för vattenförekomsten omfattas av tidsfrist till 2021. Kvalitetsfaktorerna bottenfauna profundal, växtplankton och vattenkemi ingår i bedömningen. Samtliga relevanta växtplanktonparametrar inklusive klorofyll (måttlig status) indikerar övergödningsproblem. Vattenförekomsten bedömdes 2009 ha god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver1). Därmed följs MKN om god kemisk status 2015. Konsekvenser på möjligheterna att nå miljökvalitetsnormer Påverkan på miljön bedöms i enlighet med bedömningarna ovan som mycket liten. Det bedöms därför inte föreligga någon risk för negativ inverkan på möjligheterna att följa MKN inom vattenförvaltningen. Artskyddsförordningen Snok, är den enda art som omfattas av artskyddsförordningen och som noterats i området. Sannolikt nyttjas kanterna av området även av groddjur och fladdermöss. Konsekvenser på arter som upptas av artskyddsförordningen Det bedöms inte finnas risk att snok eller eventuella andra arter som omfattas av artskyddsförordningen påverkas negativt genom att deras fortplantningsområden, viloplatser eller födosöksområden skadas av att bryggornas antal och läge ändras. 1 Gränsvärdet är satt så lågt att ingen vattenförekomst i Sverige uppnår god status. Därför finns en praxis om att kemisk status anges exklusive kvicksilver. 22 Konsekvenser på möjligheten att uppnå miljökvalitetsmål Nationella miljökvalitetsmål De miljökvalitetsmål som bedöms som relevanta för detta projekt är Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö samt Ingen övergödning. Eftersom planerad verksamhet bedöms ha mycket små konsekvenser på naturvärden, vattenmiljö, vattenkemi, rekreationsvärden och kulturmiljövärden påverkas inte möjligheterna att uppnå nämnda miljökvalitetsmål. Tabell 3. Bedömda konsekvenser på relevanta miljömål vid genomförande av planerade åtgärder samt av nollalternativet. Såväl positiva som negativa konsekvenser anges enligt skalan Inga eller obetydliga, Små, Märkbara, Stora och Mycket stora. Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ingen över- Ett rikt växtgödning och djurliv Planerade åtgärder -1, Små -1, Små -1, Små -1, Små Nollalternativet +-0, Ingen +-0, Ingen +-0, Ingen +-0, Ingen Kommunala miljökvalitetsmål Upplands Väsby kommun har inte formulerat kommunspecifika miljökvalitetsmål som är relevanta för föreliggande projekt. 23 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Uppföljning Kontroll av grumlingen görs genom mätning av siktdjupet utanför respektive innanför de tätslutande länsar som omger arbetsområdet. Eftersom konsekvenserna bedöms bli obetydliga är Ekologigruppens uppfattning att inget ytterligare kontrollprogram behövs. 24 Samlad bedömning I anslutning till hamnen planeras exploatering en strandsträcka av regionalt värde inom projekt Väsby sjöstad. Inom MKBn för den fördjupade översiktsplanen av Väsby sjöstad bedöms det finnas risk för stora negativa konsekvenser på naturvärdena i vattnet. Eftersom konsekvenserna från föreliggande vattenverksamhet bedöms bli mycket små bedöms inte den samlade bedömningen av båda projektens konsekvenser förstärkas och överstiga den påverkan som bedöms uppstå inom Väsby sjöstad. Den samlade bedömningen av båda projekten överensstämmer således med konsekvensbedömningen av planen för Väsby sjöstad. 25 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud Referenser Artportalen. www.Artdatabanken.se Ekologigruppen AB & Naturvatten i Roslagen AB 2007. Karaktärisering av Mälarstranden i Upplands Väsby kommun 2006. Ekologigruppen 2012. Fördjupad översiktsplan för nordvästra Väsby. Områdena Väsby sjöstad, Sättra och Runbyskogens naturreservat. Utställningshandling november 2012 (PBL 1987:10) Fornminnesregistret. FMIS. www.fmis.raa.se Länsstyrelsen Stockholms län 1970. Beslut. Sättra gårds naturreservat i Upplands Väsby kommun. Dnr 22R11-21-70. Naturvårdsverket 2001. System Aqua. Rapport 5157. VISS. VattenInformationsSystem Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se 26 Bilaga 1. Befintliga bryggors läge 27 Ersätt Ersätt medmed sidhuvud sidhuvud 28 Bilaga 2. Planerade bryggors läge 29
© Copyright 2024