1. No category

Gallring
– en handledning från BillerudKorsnäs Skog
4 dec 2013
1
Riktlinjer Miljö- och Kvalitet
Vi arbetar aktivt med att ständigt förbättra vår verksamhet för att med hög kvalitet och miljöhänsyn uppfylla våra kundförväntningar.
På så sätt skapar vi lönsamhet och hållbar utveckling.
För oss utgör gällande lagar och andra krav en miniminivå. Vi har valt att certifiera BillerudKorsnäs
egen skog genom skogscertifieringarna FSC® och PEFCTM för att långsiktigt förstärka vårt engagemang
för ett hållbart skogsbruk. Vi har även möjligheten att certifiera privata skogsägare enligt dessa certifieringar.
Vårt skogbruk ska bygga på att
• Skogen ska ge långsiktig och hållbar virkesavkastning av hög kvalitet
• Livsmiljöer för växter och djur bevaras
• Vattenmiljöer värnas
• Historiskt värdefulla kulturmiljöer bevaras
• Transporter ska ske med låg miljöpåverkan
• Människors arbetstillfällen och rekreationsmöjligheter värnas
Vårt miljöarbete utgår från vår identifierade miljöpåverkan. Utifrån detta ställer vi upp miljömål som vi
aktivt följer upp och utvärderar för att bidra till en bättre miljö.
Vi ställer krav på att leverantörer och entreprenörer uppfyller våra riktlinjer samt relevanta lagar och
krav. Allt virke ska gå att spåra till sitt ursprung.
Genom hög kompetens, noggrannhet och trevligt bemötande ska vi uppfattas som den mest attraktiva samarbetspartnern för våra kunder och leverantörer.
Avdelnings- och regionscheferna har det övergripande ansvaret för miljö- och kvalitetsfrågor. Alla
medarbetares kompetens ska medföra att de känner engagemang och kan ta ett personligt miljöoch kvalitetsansvar i det dagliga arbetet.
För att utveckla skogsbruket ytterligare ska vi aktivt initiera och delta i utvecklingsprojekt. Vi ska vara
öppna i vår information och föra en konstruktiv dialog med alla intressenter.
Teckningar: Jalle Holmström
2
Grunden för framtidens skog
En väl utförd gallring skapar förutsättning till hög
gagnvirkesproduktion och ökar avkastningen från
beståndet.
Innan gallringsavverkning ska trakten vara
planerad i fält. All fältplanering sker på barmark.
För varje trakt finns följande traktdokument:
n
Översiktskarta orienteringskarta
n
Traktkarta detaljkarta över trakten
n
MaskinGisfiler
traktkarta för maskinGis
n
Traktdirektiv sammanfattar planeringen samt checklista, redovisar planerad hänsyn
Planeringen ger de övergripande riktlinjerna för
avverkningsarbetet, men detaljbesluten fattas av
maskinföraren. Alla maskinförare måste därför
vara väl utbildade och förtrogna med med det
som står i den här handledningen.
OBS! Undantag från handledningen kan
förekomma på t.ex. privat mark, vilket då anges
på traktdirektivet.
Ansvar och kompetens
Entreprenörsföretag som gallringsavverkar åt
BillerudKorsnäs ska vara PEFC-certifierade
Entreprenören:
Har det övergripande ansvaret för att gällande
lagar och regler efterlevs samt att riktlinjerna i
denna handledning följs.
Ansvarar för att avverkningen utförs på ett arbetsmiljösäkert sätt.
Förarna:
Ska ha SYNS:s kompetensbevis från utbildningarna ”Gallring” samt ”Natur- och kulturmiljövård”
Ska vara väl utbildade i och väl förtrogna med
denna handledning.
Ansvarar för sin egenkontroll.
BillerudKorsnäs:
Ska tillhandahålla tydliga traktdokument så att
förarna får bästa möjliga information om trakten och om hur avverkningen ska utföras.
3
Innehåll:
Traktdokument4
Planering6
Avverkning8
Stickvägar
10
Skador
10
Gallringen
10
Grundkrav
12
Säkerhet
14
Naturhänsyn16
Forn-/Kulturlämningar20
Egenuppföljning gallring
22
Efter avslutad gallring
24
Traktdokument
Traktkarta
För varje avverkningstrakt finns
en traktkarta, i normala fall i
skala 1:5000.
På kartan finns traktens yttergränser tydligt
angivna, likaså hänsynsytor, kantzoner,
överfarter över bäckar och andra områden som
inte ska gallras på normalt sätt.
Dessa hänsyn är numrerade och återfinns
på traktdirektivet, under ”Detaljinformation av
planerad hänsyn i kartan”.
123849
Backens GA
81
71
26
187526
92
3
1876
87
25
2
117
14
26
26
114
1778
6
24
27
11
12
29
123849
(c) Lantmäteriet
Traktnr:
Traktnamn:
1376
28
1376
Leverantör:
38
1479
38
29
28
55
95
10
13
Backens GA
28
19
1481
1476
21
14
18
16
17
20
22
15
192 95
8
9
28
1475
43
19
5
27
29
19
70 4
7 6
60
23
114
102
70
1674
107
106
70
28
15
79
19
1
46
10
78
BERGVIK SKOG ÖST AB
54
6
Hänsyn Gallring
4
72
Redovisning
av planerad hänsyn
0
HÄNSYNGRUPP
1:5
000
KARTA KOMMENTAR
Detaljinformation av planerad hänsyn i kartan
Löp nr Miljötyp
Areal ha
Sparade
träd
1
Ledning
2
Ledning
3
Äldre väg / stig
4
Sumpskog
0,31
5
Hällmarksskog
6
Hällmark
7
Kolbotten / tjärdal
0
8
Kolbotten / tjärdal
0
9
Övrigt
0
10 Hällmark
Åtgard
Se upp
Teleledning.
0
Se upp!
Lsp och teleledning.
0
Aktas.
Kör ej sönder,risa ej ner.
0
Ingen åtgärd
Tallmosse
0,25
0
Ingen åtgärd.
0,55
0
Ingen åtgärd.
Gallra,lämna
kulturstubbar
Gallras, lämna
kulturstubbar.
Se upp för spårbildning.
Berghäll
Ingen åtgärd.
Aktas.lämna
kulturstubbar.
Ej snitslat runt.
0,22
0
0
12 Ledning
0
13 Kolbotten / tjärdal
0
14 Äldre väg / stig
0
Gallras, lämna
kulturstubbar
Aktas.
0
Gallras, underröjs
16 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
17 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
18 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
19 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
20 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
21 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
22 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
23 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
24 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
25 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
26 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
27 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
28 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
29 Basstråk
0
Tänkbart basstråk
0,37
Se upp!
Redovisning av planerad hänsyn
Innehåller uppgifter om planerad
hänsyn och de skyddsvärda områden som avgränsats vid planeringen.
Kör ej sönder, risa ej ner.
Kör ej sönder, risa ej ner.
Fuktigare stråk ,varierad bredd.
Odlingsröse.
Lsp ledning. Även övrig kulturhistorisk lämning går i
kraftledningen,(banvall)
Diffus ring,kör ej sönder,risa ej ner.
Kör ej sönder,risa ej ner.
Sämre bärighet.
4
4
X: 6691659 Y: 1617677
Ritdatum: 2013-09-11
Anteckningar
0
11 Odlingsröse / stenmur
15 Lövdominerande
Larmkoordinater
240 Meter
HÄNSYN
0
6
Traktdirektiv
Innehåller information om trakten samt instruktioner till entreprenören.
Åtgärder
Kortnamn
Benämning
SH
Avverkning utan
Fröträd/skärm
SHF
Avverkning till
Fröträd
SHH
CERTIFIERING – anger om skogen är certifierad
och enligt vilket/vilka system.
Avverkning till
Högskärm
HKA
Kanthuggning
HLU
Luckhuggning
UR – anger om underväxtröjning ska utföras.
GHF
Genomhuggning
fraktionerad avv
AFR
Avveckling Fröträd
AHS
Avveckling högskärm
ALS
Avveckling lågskärm
Väg/Ledn
Väghuggning/
ledningsgator
Kortnamn
Benämning
GH
Gallring ospecificerad
GH1
Första gallring
Under TRAKTBESKRIVNING finns bl.a. följande
kolumner:
ÅTGÄRD – anger vilken typ av åtgärd som är
aktuell (se tabell).
Traktnr:
123849
Traktnamn:
Backens GA
Leverantör:
BERGVIK SKOG ÖST AB
Traktdirektiv Gallring
Trakt nr
Traktnamn
123849
Ursprung
Backens GA
Kontrakttyp
Bergvik
Transportbärighet
----
Normal
Planerare/köpare
Skapad Datum
Uppdaterad Datum
Stig Lundgren, 073-1820194
2013-09-11
2013-09-11
Kontraktnr
-
Utgångsdatum
Certifiering
FSC PEFC
Lev nr
Säljare
Säljare adress
Säljare postadress
160500
BERGVIK SKOG ÖST AB
TROTZGATAN 25
791 71 FALUN
Bortsättningnr
-
Vägdistriktnr
LKF
68521
038213
Virkesordernr
-
01
Areal
SIND
Ålder
GYL
Åtgärd
Tele hem säljare
Larmkoordinater
X: 6691659 Y: 1617677
Traktbeskrivning
Traktdel
Mobil säljare
Grot
Certifiering
UR
TGL
Fröträd/Skärm
Uttag
m3fub/ha
Medelst
am
Uttag
m3fub
Medelväg
12I8D1876
0,7 G26
26 221 GH1
FSC PEFC
0,7 109
41
30
0,08
265
12I8D1479
8,2
T25
38 221 GH3
FSC PEFC
1,6 910
47
385
0,15
163
12I8D1376
3,0
T24
28 221 GH1
FSC PEFC
0,5 307
43
128
0,07
155
12I8D1476
2,5 G28
28 311 GH1
FSC PEFC
0,0 00X
45
114
0,06
235
12I8D1875
0,5
T24
26 122 GH1
FSC PEFC
0,5 X00
35
19
0,05
380
12I8D1674
0,5 G28
28 311 GH1
FSC PEFC
0,5 208
50
24
0,09
185
12I8D1475
7,6
T24
28 211 GH1
FSC PEFC
3,0 900
43
322
0,06
90
12I8D1481
1,7 G27
38 321 GH3
FSC PEFC
0,0 181
42
72
0,13
120
1,6
70 321 GH1
FSC PEFC
0,0 X00
47
74
0,13
205
1168
0,09
156
12I8D1778
Total
T18
26,3
0,0
6,8
Anteckningar: 12I8D1876 : Lövdominerat. Se upp för el och teleledningar.
12I8D1479 : Talldominerat, putsas igenom en sista gång.
12I8D1376 : Stor del lövdominerat.
Det är i västra delen som underröjningen behövs, där är även bärigheten något sämre.(delvis torv)
12I8D1476 : Lövdominerat
12I8D1875 : Talldominerad backe.
Finns en del vedupplag/maskiner och dyl. som "svällt" in på Bergviks mark.
Tomtägare informerad om risker.
I underröjning får även viss del rönn röjas för att möjliggöra gallring.
12I8D1674 : Lövdominerat.
12I8D1475 : Talldominerat, ca 3 ha underröjs.
Se upp för Hsp ledning.
12I8D1481 : Bygg broar över dike,delvis sönderkört sedan tidigare.
Putsas till. Obs, en del toppbrott.
12I8D1778 : Tallmossar och berghällar omvartannat.
Har tagit ut mindre tallmosse och hällmark där tall är äldre.
Kan även finnas äldre tall som spar i det som gallras.
Hsp,lsp och tele ledningar finn inom trakt.SE UPP!
Vägen gör grusas/spårgrusas.från stoa vägen till korsningen.
Tomtägare informerade om planerade åtgärder.
Traktkategorier
VILLKOR
VÄRDE
Underväxtröjning
Ja
Väg behöver rustas
Ja
Svårighetsgrad Röjning
Lätt
ANTECKNINGAR
Spårgrusas/grusas.
Kontraktsvillkor
KONTRAKTNR
AVTALLSVILLKOR
VÄRDE
5
Sida 1 av 5
Planering
Före avverkningen
Överfarter över vattendrag och fungerande
dikessystem
Gå över hela trakten innan avverkningen sätts
igång
n Vid planeringen ska följande beaktas:
Bedöm lämplig detaljhänsyn, titta efter framtida naturvärdesträd
Se om det finns alternativa utfartsvägar
n n Då en överfart är oundviklig, gör så få överfarter som möjligt och på det lämpligaste stället.
Bra överfarter ska ha:
n Fasta kanter
n Grova jordarter i kantzonen
n Flacka kantzoner
n Fast bäckbotten
n Stabila kanter – alternativt ska kanterna
stabiliseras för att undvika skador som medför slamtransport
n Planera basstråk och ev basvägar samt avlägg
med hänsyn till bärighet, topografi, vatten, grova lågor, fornlämningar och övriga historiska
lämningar
n Ta ställning till om basvägarna till trakten bör
risas för att undvika markskador
n Körningen planeras så att in- och utflöden av
vatten inte påverkas genom att undvika överfarter av surdråg, naturliga vattendrag och
diken
n Överfarter ska markeras på traktkarta och i
terräng med basvägsband
n Kör inte i vattendrag, i sjökanter, genom kallkällor eller i blöta partier
n Överfarterna ska även fungera vid vårflod/
höstregn, bedöm erosionsrisken
n Undvik att köra i direkt anslutning till lämnad
hänsyn
n Undvik att skada marken närmast vatten och
känsliga hänsyn genom att:
n Köra så långt ifrån som möjligt
n Förstärka marken där körning är nödvändig
och det finns risk för skador
n Utnyttja skördarens räckvidd och lägga
upp virket bort från vattendraget, hänsynet,
så att skotaren inte behöver köra nära, sk
spökstråk.
n .
Information och samråd med lokala intressenter
I de fall en avverkning berör närboende eller andra lokala intressenter ska dessa informeras om
våra planer. Detta ska vara gjort av planeraren i
god tid före avverkningen påbörjas. Om samråd
gjorts finns dokumentation med i trakthandlingarna.
Vid varje avverkningstrakt ska det finnas en traktlapp med information om markägare, åtgärd och
kontaktperson.
6
Snitselinstruktion
Regler för användning av snitselband
På BillerudKorsnäs gäller pappersband. Plastsnitslar kan dock förekomma ännu en tid.
n Snitslar ska alltid hängas i angränsande bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande
-lokala tillägg kan förekomma
GPS ska användas för avgränsning av bestånd
samt natur- och kulturhänsyn. Om delar av traktdelar ska åtgärdas med exempelvis underväxtröjning ska det också markeras på kartan.
Snitslar ska inte hänga inom de bestånd
som ska avverkas. Undantag från detta är
rågångar, där banden hängs i grenar eller
småträd inom beståndet så nära rågången
som möjligt
För att inte misstag ska ske i skogen ska följande
alltid snitslas:
n Alla fornlämningar och fornlämningsområden
inklusive skyddszon enligt samråd med Länsstyrelsen
n Träd som har snitsel runt stammen får inte
avverkas
Alla kulturlämningar inklusive skyddszon
n n n Områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, kantzonsmiljöer och hänsynskrävande
biotoper
Vänd alltid knuten in mot avverkningen
n Banda tätare om gränsen svänger eller om
sikten är dålig
n Otydliga naturvärdesträd, som hål- och boträd
n Otydliga fastighetsgränser
n Inga plastband till industrin
n Eventuella plastsnitslar ska vara av PE-kvalitet
För att inte förväxlingar ska ske i skogen ska
följande färger användas:
Tvingande avlägg
Röd+blå i början och slutet
av avlägget
Kojplats/vändplan
Röd
Plastsnitslar får inte användas för exempelvis
stickvägsplanering eller annan planering som
bara har några månaders livslängd, ej heller
för bandning av kulturlämningar
n Alla inblandade, som planerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare,
har ett ansvar för att se till att plastsnitslar inte
kommer med in till industrin
Yttergräns avverkning Röd/gul BILLERUDKORSNÄS
Ledningar
Gul
Stickväg
Röd eller blå
Basväg, nybyggnad
bilväg, vinterväg
Röd/blå BILLERUDKORSNÄS
Överfart
Röd/blå BILLERUDKORSNÄS
2 snitslar vid tänkt överfart
Naturhänsyn
Blå/vit/röd NATURVÅRD
Kulturhänsyn
Blå/gul/röd
KULTURMILJÖHÄNSYN
Kulturkonstruktion
2 st Kultursnitslar för att
undvika påfällning/sönderkörning
Fornminne
Blå/gul FORNLÄMNING
Fröträd
Vit
Vindfälle (väg till
vindfälle)
Röd eller blå
n 7
Avverkning
Allmänt
Övriga överfarter
Undvik att fälla träd in i fornlämning, kulturlämning eller mot sparade trädgrupper.
Kör runt blöta och försumpade ytor, improduktiva torvmarksområden samt hänsynsytor.
Körningen ska ske på sådant sätt att det inte
blir hjulspår som riskerar att påverka vattenförhållandena eller skära av träds rötter. Om torvmarker och hänsynsytor måste korsas förstärks
marken med stockmattor eller virke och ris
n n Intill hänsynsytor och kantzoner, är det til�låtet att fälla in träden så att virket kan läggas
längre från kantzon sk spökstråk.
n Kör inte för nära lämnad hänsyn. Skotarväg
ska ligga minst 15 m ifrån hänsynskant
n Kavla över stigar för att undvika spårbildning i
dessa
n Undvik att fälla in på främmande mark eller
angränsande bestånd som kan ta skada
n Basvägar och körvägar skyddas och förstärks
med virke och/eller ris
n Undvik att fälla över använda stigar, bäckar
och andra vattendrag. Plocka bort ris och toppar som trots allt faller på eller i sådana
n Skördning
Behåll rågångsmarkeringarna, gör gärna högstubbar av dessa
n Skördaren ska alltid aptera efter den av
BillerudKorsnäs angivna prislistan
n Överfarter över vattendrag och fungerande
dikessystem
n Skördarna ska ha utrustning för prisliste- och
fördelningsaptering samt färgmärkning
Skördarens längd- och diametermätning ska
kontrolleras dagligen
Vid vattendrag och fungerande dikessystem
ska allt göras för att minimera skador. Korsa
enbart där överfarter planerats, se sid 6. Vid
vattendrag får maskinen ej köra i vattnet, undantaget stenbundna åar utan risk för slamning
n n Ta tillvara hela trädet ända ut till angiven minimidiameter
n Tillred virket enligt VMR 1-07:s mätningsinstruktioner som finns på entreprenörswebbenr
n Använd portabel bro, stockmattor eller bro av
virke. Bro av virke ska alltid göras med tvärgående underlag över bäcken/diket, lägg sen
en kavelbro vinkelrätt mot det tidigare lagda
underlaget, förstärk med ris. På- och avfart
till bron skyddas med t.ex. stockmattor, kavelbroar eller ris. Förstärk kontinuerligt brokonstruktionerna samt på- och avfarterna med ris.
Använd ej ris direkt i vattnet. Undvik dämning
n Gör låga stubbar. Virket längst ned i rotstocken
har ett mycket högt värde som måste tas tillvara
n Skördarrapportering ska göras dagligen
n Kapsprickor
Du kan aktivt bidra till att minska antalet
kapsprickor genom att:
Normalt tas tekniska konstruktioner och virke
bort efter skotningen. Ska bron eller virket lämnas kvar ska detta stå på traktdirektivet. Tas
virket fram, gäller att massaved ej får innehålla
gruspartiklar som är större än 2 mm
n Se till att kapsågens kedja alltid hålls skärpt
n
Söka stöd vid kapning av långa, grova stockar
n
Rensa diken från ris och kvistar
n 8
Skotning och avlägg
Virkes- och bränsleavlägget ska vara väl röjt
n Om volymen per sortiment och avlägg understiger 3 m3fub för normaltimmer, 5 m3fub för
klentimmer, 10 m3fub för granmassaved och
10 m3fub för rötved (gran) lägger skotaren ihop
sortimentet med lämpligast annat sortiment.
Övrigt löv sorteras alltid som fiberskivved alternativt brännved. Förutom ovanstående undantag får inte sågbara sortiment förekomma i
massavedsvältorna
n Virket ska normalt lossas från skogssidan
n Undvik att placera vältor i anslutning till vattendrag, vägtrummor, forn- och kulturlämningar
n Diken och vattendrag får ej köras sönder
n Skydda diken och vägkanter om du måste köra
upp på vägen
n Tänk på säkerheten vid trafikerade vägar, sätt
ut godkänd varningstriangel av tältmodell
n Vid transport med kranbil ska upplaget vara
placerat så att lastbilen kan stå på plan mark
och lasta. Virket ska ligga minst 1,5 m från
vägkanten om inte annat överenskommits. Vid
grupplastning ska avståndet från vältan till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter för att både
bil och lastare ska få plats
n Virket ska lämnas vid avlägg i väl sorterade
och avgränsade virkesvältor enligt angivna
sortiment. Respektive sortiment ska kunna
avtransporteras separat. Vältorna ska vara
änddragna mot bilvägen och upplagt på kraftigt underlag för att minimera risken för föroreningar i vältan, som sten och grus. Alternativt
kan virket läggas över ett vägdike
n Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter från
vägbanan och inte vara djupare än 6 meter.
Virke som är kortare än 2,7 meter får inte läggas i vältan, eftersom det kan ramla av och
orsaka olyckor
n Vid allmän och enskild väg är det viktigt att virket läggs upp på anvisad plats enligt direktiven
då det krävs tillstånd av väghållaren om virket
läggs upp inom vägområdet på allmänna och
enskilda vägar. Med vägområde menas vägbana, slänter och diken
n Virket får läggas max 3,5 meter från vägkanten
för att lastbilens kran ska nå virket utan att behöva ta omtag. Samråd med transportören om
virket måste läggas längre från vägkant
n På allmänna vägar där högsta tillåtna hastighet är 70 km och 80 km i timmen bör en säkerhetszon på minst tre meter eftersträvas. På
allmänna vägar med hastighet på högst 90 km
i timmen bör denna zon vara minst 7 meter.
Om virket behöver placeras närmare än dessa
avstånd, samråd med väghållaren om lämpliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder
n För övriga bestämmelser vad gäller allmän väg
hänvisas till broschyren ”Upplag av virke och
skogsbränsle vid allmän och enskild väg”, broschyren finns på entreprenörswebben
n 9
Virket ska märkas med minst en vältlapp per 10
m3fub. Vältlapparna ska vara väl spridda över
vältan. Använd alltid aluminiumstift. Vid skotning av grot ska slutmarkering (3 vältlappar)
sättas upp i slutände på grotvälta.
n Rapportering av skotade volymer ska göras
efter varje skift, alltså i normalfallet två gånger
per dag
n Rensa vägen fortlöpande från ris och annat
som kan skada passerande fordon
n Stickvägar
Gallringen
Stickvägsavstånd
Avståndet mellan stickvägarna ska normalt inte
understiga 20 meter. I lokala direktiv kan större
avstånd krävas. I gallringar där nya stickvägar
tas upp svarar stickvägsträden för en stor del av
det totala gallringsuttaget. Glesare stickvägsnät
minskar andelen stickvägsträd och ökar möjligheten till selektiv gallring inne i beståndet.
Skogsägaren bestämmer i samråd med
BillerudKorsnäs hur gallringen ska utföras inom
skogsvårdslagens samt certifieringens ramar.
BillerudKorsnäs normala gallringsmodell beskrivs
nedan:
Tidpunkt barrbestånd
Gallring ska ge kvarvarande träd möjlighet
att snabbt nå grövre dimensioner vid slutet av
omloppstiden. Tidpunkt för gallringsingrepp ska
därför i första hand styras av de kvarvarande
trädens förutsättningar att reagera på det ökade
utrymmet som gallring ger. De ska fortfarande
ha fullt utvecklade och vitala kronor. Normalt
är det dags att göra den första gallringen när beståndet har en övre höjd på 13–14 meter.
Stickvägsbredd
Stickvägarnas bredd ska anpassas till de maskiner som används. Normalt ska vägarna inte vara
bredare än 4 meter. I kurvor och i svår terräng
ska de vara bredare för att undvika skador på de
närmaste träden.
Dragning av basvägar och stickvägar
Dra vägarna så raka och parallella som möjligt.
Det minskar både den totala stickvägslängden
och risken för skador på träden. Undvik i möjligaste mån stenar, gropar och partier med dålig
bärighet.
Contortatall ska gallras första gången senast vid
13 meters höjd och sista gången innan beståndet nått 19 meters övre höjd.
Ingen del av beståndet får lämnas ogallrad på
grund av låg medeldiameter. Om höjd/stamantalsrelationen anger att det är dags för gallring,
eller kommer att vara dags för gallring före nästa
gallringstidpunkt i huvudbeståndet, ska det gallras alternativt röjas, oavsett diameter på träden.
Tidpunkt Lövbestånd
Lövbestånd gallras innan grönkronan blir mindre
än 50% av trädens höjd. Första gallring utförs
mellan 13-15 meters övre höjd.
Eftersatta lövbestånd mellan 10-14 meter höga
gallras underifrån till 1600-1800 stammar per ha.
Bestånd som har passerat 14 meter avgör de
dominerande trädens grönkroneandel beslutet.
Är kronan mellan 30-50% av trädens längd gör
en försiktig gallring.
Skador
Minimera skador
Målet är att gallra skadefritt, max 5 % skadade
träd i det kvarstående beståndet accepteras.
Undvik att gallra täta granbestånd under savningstiden. Gallra ”granåkrar” under vintern.
Lägg ris i stickvägen för att undvika körskador på
rötterna.
Stubbehandling
Behandla stubbarna mot rotröta vid gallring av
gran när dygnsmedeltemperaturen är över +3°C,
eller så snart temperaturen medger behandling
Behandling ska ske i gallring av alla granstubbar i bestånd där andelen gran överstiger 10 %
n Rotstop med markeringsfärg ska användas
n Trädval
För att säkert få den förväntande tillväxteffekten
på kvarvarande träd är grundprincipen:
Friska, oskadade träd av god kvalitet och med
väl utvecklad krona ska lämnas kvar.
n Det trädslag som bäst utnyttjar markens produktionsförmåga ska gynnas så långt det är
möjligt.
n De kvarvarande träden ska vara tydligt isärställda, huvudregel minst 2 meters avstånd,
om det inte blir för stora luckor.
n Samtliga granstubbar ska behandlas. Det är
viktigt att behandlingen täcker hela stubbytan
n Gör regelbundna uppföljningar av täckningsgraden
n 10
Gallring görs i huvudsak underifrån. Särskilt
viktigt är detta i stamrika eller ojämna bestånd
samt i sådana bestånd där röjning/gallring är
för sent insatta (då beståndet återfinns i det
övre röda fältet i gallringsmallen).
n Träd med upphissad eller ensidig krona gallras bort före träd med lång och allsidig grön
krona.
n Friska träd som är grövre än beståndets medeldiameter ska vanligen inte gallras bort. Undantaget är när två grövre, friska träd står närmare varandra än 2 m, då det ena kan gallras
bort om det inte bildas en lucka.
n Tallar och lövträd som är lägre än halva övre
höjden behöver inte gallras bort.
n I överslutna bestånd som före gallring finns i
övre röda fältet, behöver måltalet justeras uppåt.
Samtidigt måste gallringen dra mot låggallring
för att minimera risker för beståndet. Tänk på
vindexponeringen vid vindutsatta kanter.
Målet efter sista gallring i contortatall är 800–
1200 stammar per ha.
Mål för lövandel och beståndets förutsättningar styr prioritering mellan barr- och lövträd.
n Minst en gång om dagen ska gallringsuttaget
kontrolleras, se ”Egenuppföljning gallring”.
I nästan trädslagsrena bestånd gynnas avvikande trädslag i val mellan likvärdiga träd.
n Gallringsuttag lövbestånd
Efter gallring bör det finnas 600-900 stammar
per ha. Efter sista gallring , senast vid 19 meters
höjd ska det vara 400-500 stammar kvar till
föryngringsavverkning. Gallringsuttag bör vara
30-50% av stamantalet.
Högstubbar skapas med fördel av skadade
träd av olika trädslag.
n Gallringsuttag
max 50% av
stamantal före 15 m
max 40% av grundytan
Gallringsuttag barrbestånd
Gallring ska utföras på sådant sätt att det totala
antalet gallringar under omloppstiden minimeras. Fokus ska vara att sänka stamantalet
så mycket som varje bestånds förutsättningar
medger. Samtidigt ska risken för skador på det
kvarvarande beståndet vara låg. Uttaget ska
vara så stort som det produktionsmässiga utrymmet och riskexponering medger vid varje tillfälle.
Som stöd för detta används nedanstående
gallringsmall.
Senaste tidpunkt
för första gallring
i alla bestånd med
1000-1700 st/ha
Normalgallring
Lägsta stamantal
efter gallring mellan
vägar (vid 20% stv,
egenkontrollen)
Lägsta stamantal efter gallring
per totalhektar (vid taxering
av trakten, objektiv yturläggning)
11
Gallringsuttag
max 40% av
stamantal vid
öh 15-17 m
max 30%
av grundytan
Gallringsuttag max 30%
av stamantal vid öh
över 17 m i övre röda
fältet
Grundkrav
Certifieringskrav
Petroleumprodukter och farligt avfall
Entreprenörsföretag som avverkar åt
BillerudKorsnäs ska vara PEFC-certifierade.
Petroleumprodukter och kemikalier ska hanteras
så att risken för skador på människor, djur, vatten
och mark är minimal.
Utrustningskrav på skördaren
De största riskerna är spill eller läckage av olja,
diesel eller bensin, varför dessa måste förebyggas så långt det är praktiskt möjligt. Även små
läckor ska åtgärdas.
MaskinGIS med GPS
n Utrustning för stubbehandling
n Utrustning för prisliste- och fördelningsaptering samt färgmärkning
n För farligt avfall gäller i övrigt att enskild entreprenör måste söka tillstånd hos Länsstyrelsen för att
få transportera mer än 100 kg farligt avfall per år.
För att transportera upp till 100 kg farligt avfall per
år räcker det med en anmälan.
Miljökrav på produkter för maskinarbeten
Produkt
Miljökrav
Bensin
SS 155461, Småmaskiner:
alkylatbensin
Hydraulolja
Miljökrav enligt SS 155434
Sågkedjeolja
Vegetabilisk eller tallolja
Glykol
Propylenglykol
Brandsläckning
Forrex eller liknande släckmedel
Vakuumpump
Vakuumpump på skotare och
skördare vid nyinvestering
Transportdokument för farligt avfall ska i enlighet med Avfallsförordningen upprättas för alla
transporter av farligt avfall som har uppstått i
BillerudKorsnäs verksamhet.
Avsändaren ska kontrollera att mottagaren har
erforderliga tillstånd för hantering av det miljöfarliga avfallet.
Avstängningskran Avstängningskran på tryckledning till skördaraggregat
Bränsletankar
ADR godkända bränsletankar
Brandskydd
Under perioden april till oktober ska det finnas
två vattensläckare per maskin – vid platsbrist
räcker det dock med en vattensläckare.
I depåvagnen ska ytterligare två vattensläckare
finnas.
Vid hög brandrisk görs en bedömning av behovet av extra brandbevakning efter avslutad
körning.
En årlig brandskyddskontroll av en auktoriserad
besiktningsman ska utföras på maskinerna.
Den som utför heta arbeten ska ha ett giltigt
certifikat för det.
12
Åtgärder på skogsarbetsplatsen
Uppställning av depåvagnar,
bodar och maskiner
Vid uppställning ska hänsyn tas till
sjöar, åar, bäckar
n
n
kallkällor, brunnar
n
grusåsar
n
gräns till annan markägare
Vid tveksamhet - ring räddningstjänsten för samråd!
Uppställning av depåvagnar inom skyddsområde för vattentäkt skall alltid
göras i samråd med kommunens Miljö- och Hälsoskyddsnämnd.
Vid annan längre uppställning av maskiner, depåvagnar och bodar gäller
samma hänsyn som ovan, men olje- och bränsletankar bör då även vara
tömda.
Utrustning i depåvagn/maskin
I varje depåvagn/maskin ska det finnas
n
lämpligt absorptionsmedel
n
spade
n
en bit presenning
n
kvast
n
uppsamlingskärl
I uppsamlingskärlet skall det utspillda ämnet kunna samlas upp. Uppsamlingskärlet skall klara minst 5 liter eller 5 kg fasta ämnen. Kärlets material
får inte reagera med det utspillda ämnet eller förstöras av detta.
Tankning av maskin
Vid all tankning skall maskinen och påfyllningsanordningen vara under
uppsikt (överfyllning, läckage, brand).
Flyttning av depåvagn
För flyttning av depåvagn med skotare inom eller mellan avverkningsplatser krävs enligt ADR-S bilaga C förarintyg. Om flyttningen sker med trailer
skall chauffören ha förarintyg.
Åtgärder vid läckage
Läckage accepteras inte och ska omedelbart åtgärdas!
Det ”lilla” oljespillet
Använd utrustningen i depåvagnen och samla genast upp spillet! Gräv även
bort förorenad jord! Var den övre gränsen går för ”litet” spill måste det egna
omdömet avgöra.
Större oljeutsläpp
Ring 112 och kalla på hjälp + produktionsledningen!
Om utsläppet sker i samband med en trafikolycka ska de varningslampor
med orangefärgat sken, som ska finnas med vid transporten, placeras ut.
n
Medan Du väntar på hjälp från räddningstjänsten ska Du med hjälp av
utrustningen i depåvagnen försöka dämma flödet så att inte vätskan rinner
ner i något vattendrag.
n
13
:1 är arbetsgivare skyldiga
att minska riskerna för
etsgivare är
involverade i
Säkerhet
t är vanligt
på platser
för
Samråd
för arbetsmiljö
lagen att Om
dessa
arbetsgitvå eller
flera företag samtidigt driver verksamhet
på
ett
arbetsställe, ska
r att minska riskernagemensamt
för
dessa samråda och gemensamt verka för säkerheten på arbetsplatsen.
s vägen för att lossa eller
Trafiksäkerhet
dra trafikanter
upptäcker
Tänk alltid
på trafiksäkerheten vid placering av
erna i trafivirkesupplaget.
kförordningen.
s)
När fordon ställs upp längs vägen för att hantera
virke är man enligt trafikförordningen skyldig att
se till att andra trafikanter upptäcker fordonet i
tid. Det kan exempelvis ske genom att sätta ut
varningstrianglar och en skylt med texten ”Lastning” eller ”Avverkning pågår”.
Vid körning i brant terräng
Brant terräng medför många risker. Maskinen
kan tippa i sidlut och vid vändningar. Den kan
”skena” eller kana i alltför branta medlut, slira
och kana bakåt i branta motlut etc.
rningslykta saknas)
ordning (X6) som angäg är inskränkt på
r liknande. Texten
”. I särskilda fall
signaler för påt, gult blinkande
Se till att bromsar, slirskydd och annan utrustning
är i bästa skick.
Vid besök på arbetsplatsen
Att befinna sig i närheten av en skogsmaskin i
då det inte
är möjligt
arbete
är förenat att
med risker. Träd eller träddelar
kan falla åtVid
ickedesavsett håll och dra med sig andra
r hinder uppstår.
träd,
sågkedjan
kan brista med kedjeskott som
ytterligare åtgärder. Konföljd m m. Föraren har dessutom ofta begränsad
sikt. Det åligger därför den ansvarige ledaren/
guiden vid ett studiebesök att:
1. Känna till riskerna vid vistelse i närheten av
en skogsmaskin. Säkerhetsavståndet för en för
skördare är normalt 70 m, och farliga sektorer
med hänsyn till fällningsriktning och kedjeskott,
kranrörelser m.m.
2. Före besöket kontakta föraren per radio/telefon så att denne är medveten om besöket.
3. Leda gruppen på en säker väg till en säker
plats och se till att ingen beger sig in i maskinens
riskområde för att t.ex. fotografera.
4. Söka ögonkontakt med föraren och följa dennes anvisningar.
5. Låta besökare gå fram till maskinen först när
föraren ställt ner aggregat/grip och stängt av
motorn.
6. Tillse att besökare bär hjälm då vistelse inom
riskområde kan bli aktuellt.
14
Vid körning i extremt brant terräng kräver yrkesinspektionen att uppdragsgivare och avverkningsentreprenör samråder och utarbetar
en plan för hur arbetet ska utföras innan avverkningen börjar.
Vid avverkning efter snöbrott och stormfällning
Planera avverkningen så att det inte uppstår
några risker för skador på personer och materiel.
Undvik motormanuellt arbete. Tänk på att träd
kan vara instabila och falla under arbetets gång.
Träd kan också ”sitta i spänn” och röra sig okontrollerat vid fällning eller kapning.
Vid körning under ledning
Se även Trafikverkets handledning ”Upplag av
virke och skogsbränsle vid allmän och enskild
väg” på entreprenörswebben.
Virke får aldrig läggas under strömförande
luftledningar. Vid körning och kranarbete gäller säkerhetsavståndet 2–6 meter beroende på
spänningen i ledningen:
Lågspänning2 meter
Högspänning, högst 40 kV4 meter
Högspänning, över 40 kV6 meter
Kontakta näthållaren för information om vilken
spänning som gäller för en luftledning.
Räckvidden för en separatlastare är 6–7 meter
och för en kranbil 5–6 meter.
Virke får ej läggas på sådan plats att lastande
fordon eller dess lastningsredskap i utsträckt
läge når en säkerhetszon om 6 meter för högspänningsledningar och 2 meter för lågspänningsledningar på båda sidor om strömförande
lina, stolpar eller stag. Även ledningar på andra
sidan vägen sett från virkesupplaget kan vid
större kranrörelser vara i farozonen.
Vinterbilvägar och trampade basvägar
Se instruktion på entreprenörswebben
Öavverkning sommartid
Upplag vid högspänningsledning fordrar särskild
uppmärksamhet, eftersom arbete med griplastare i närheten av kraftledning medför risk för svåra
olyckor. Högspänningsledningar på trästolpar
är normalt försedda med röda ringar eller gula
varningstrianglar.
Se instruktion på entreprenörswebben
Bärgning av maskin
Se dokumentet ”Checklista vid bärgning” som
finns på entreprenörswebben.
Samråd ska sökas med vederbörande kraftverksföretag innan virke läggs upp i kraftledningsgata.
Om olyckan är framme
Vid olycka, brand eller utsläpp - Ring 112 och
kalla på hjälp. Kontakta också produktionsledningen.
Meddela larmkoordinaten, som står nederst på
traktkartan och på traktdirektivet.
15
Naturhänsyn
Igenvuxna hagmarker och lövängar som varit
trädbevuxna under flera trädgenerationer
Svart text: Den naturhänsyn som tas vid gallringsavverkning och beskrivs med svart text
klarar skogsvårdslagens rådgivningsnivå och
marker som är PEFC/FSC-certifierade.
n
Äldre hassellundar
n
Äldre skogsbeten med gruppställda träd och
gläntor
n
Blå text: På Bergvik Skogs marker gäller även
den text som är markerad med blått.
Urskogsrester
n Om planeraren/köparen gör undantag från
handledningen (svart och blå text), ska det skrivas in på Traktdirektivet.
Yngre brandfält
n
Äldre hällmarksskog
n
Örtrika bestånd på kalkrika marker
Grön text: På ocertifierade marker beskrivs
några undantag där Skogsvårdslagens minimikrav gäller med grön text. Om planeraren/köparen tillsammans med markägaren använder sig
av minimikravet ska det vara angivet på Traktdirektivet tillsammans med nivå på den hänsyn
som ska tas.
n
Områden med rödlistade/hotade arter – lämnas eller sköts enligt traktdirektiv
n
n
Brynmiljöer i anslutning till öppen jordbruks
mark
Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående hänsynskrävande biotoper ska på Bergviks Skogs
marker också följande biotoper lämnas:
n Fuktig barrsumpskog* mellan 0,3 och 1,0 ha
Impediment
Impediment avser skogar som producerar mindre än 1 m3sk per ha och år. Det gäller framförallt
hällmarker och myrar. Dessa lämnas och får inte
köras sönder.
Lövsumpskogar*< 1 ha
n
Övrigtlövdominerade områden (ej björk), om
inget annat anges på traktdirektivet.
n
*sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark
med mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en
sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande
arter som vitmossor och björnmossor ska täcka minst
hälften av fält- och bottenskiktet.
Hänsynskrävande biotoper
Hänsynskrävande biotoper är små områden
med höga naturvärden, som ska sparas.
Det kan t.ex. vara:
Örtrika områden längs dråg, bäckar, åar och
andra vattendrag
Kantzonsmiljöer
n
Kantzonsmiljöer som ska lämnas helt mot sjö,
myr och vattendrag är:
Raviner, kanjons, klyftor och blockmarker samt
berg- och rasbranter, de lämnas med lämpligt anpassat skydd så att förhållandena kan
bestå
n
Områden vid källor och källpåverkad mark,
spara även en skyddszon
n
Kärr, småvatten och vät (periodvis fyllda vattensamlingar). Spara även en skyddszon
n
n
Sumpskogar
n
Skiktade skogar
n
Lövträdsrika skogar
n
Örtrika skogar
Biotoperna avgränsas normalt vid åtgärdsplaneringen. De ska vara inritade på kartan och beskrivna i Traktdirektivet.
Strand- och sumpskogar* med naturskogskaraktär (höga naturvärden)
n
Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark
Oftast ingen åtgärd
Äldre skog på uddar och mindre öar i hav,
sjöar, vattendrag och myrmarker
Normalt lämnas hänsynskrävande biotoper och
kantzoner utan åtgärd. Plockhuggning får bara
utföras för att höja naturvärdet och bara om det
är angivet på Traktdirektivet.
n
n
Övergivna torpställen med inägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar
n
Äldre trädbestånd med påtagligt stor mängd
hänglav eller död ved
n
16
Kantzoner som åtgärdas (ej sumpskogar)
Gallringstillfället är en bra tidpunkt för att skapa
stabila kantzoner inför föryngringsavverkningen.
Består kantzonen endast av gran så luckhugg
kantzonen för att ge löv chansen att växa upp.
Lämna allt löv och lövunderväxt.
n I skog som gränsar till sjöar och naturliga vattendrag där det inte finns någon fungerande
kantzon ska barrträden avverkas för att släppa
in ljus. Spar dock en del barrträd, allt löv och
all undervegetation. Försök skapa en skiktad
skog
n
Odlingsbryn lämnas eller huggs fram med
lämplig naturvårdsinriktning. Allt löv samt
underväxt lämnas dock alltid
n
Kantzonsmiljöer mot torra bergsbranter är miljöer som vid behov gallras. Släpp in ljus
n
Kantzonerna kan varieras beroende på lövförekomst och terräng, men de bör vara minst
5–10 meter breda
n
Vid bebyggelse lämnas skyddszon i sådan
utsträckning som behövs för landskapsbilden
n
Var observant
Det finns alltid en risk att åtgärdsplaneraren
missat områden som borde ha avgränsats som
hänsynskrävande biotop eller kantzon. Om maskinföraren identifierar sådana områden ska
arbetsledaren kontaktas.
Markera området på kartan och på Traktdirektivet, så att inte nästa skift tar ner skogen av misstag.
Spara naturvärdesträd
Naturvärdesträd är biologiskt värdefulla träd. De
ska sparas och friställas så att de kan leva vidare
under lång tid.
Större grupper med naturvärdesträd snitslas alltid
ur och märks ut på kartan. Spridda naturvärdesträd som upptäcks ska också snitslas. Vissa
naturvärdesträd kan gärna skyddas med en trädgrupp.
Undantag medges vid vägbyggnad och vid risk
för skador på människor och byggnader samt för
träd i anslutning till elledningar.
Bergvik Skogs mark: Gallringen ska dessutom
gynna ytterligare 3–5 framtida naturvärdesträd
per ha. Det kan gärna vara lövträd.
17
Till naturvärdesträd räknas:
n Grova träd
n Gamla träd
n Gamla senvuxna träd
n Grova träd med påtagligt vid och/eller grovgrenig platt krona
n Äldre vidkroniga träd i igenvuxna kulturmarker
tex hagmarksgranar
n Trädformig sälg, rönn, oxel, hägg, fågelbär,
hagtorn, lönn, lind och alm
n Grov hassel där sådana inte förekommer rikligt
n Alla ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek,
fågelbär, lind och lönn) norr om Dalälven
n Bärande träd
n Grova enar
n Trädformiga aspar i Norrbottens inland
n Grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt
n Hålträd, träd med risbon och träd som kan utvecklas till boträd, spar skydd runt
n Träd med namn, tradition, och/eller spår av
äldre kultur t.ex. träd med ristningar, barktäkt
eller textade rågångsträd
n Träd med påtagligt öppna brandljud
n Vårdträd, kulturväxter som t.ex träd och buskar
till prydnad och hushållning samt träd som
tidigare hamlats
n Ovanliga träd och buskar, t.ex. idegran, lundalm, vresalm, getapel, tibast och hagtorn
n Genetiskt märkliga träd, t. ex. ormgran och flikbladig björk
n Växtgeografiskt märkliga förekomster eller utposter av träd
Bergvik Skog mark:
Ekoträd – ”Särskilt värdefulla trädslag och
buskar”
Naturvårdsmässigt särskilt värdefulla trädslag
och buskarter ska lämnas och gynnas. Det kan
t.ex. gälla al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg, hassel,
ädellöv samt alla bärande träd och buskar.
Lövandel
Efter gallring ska minst 5 % av volymen vara
lövträd i alla bestånd som har naturliga förutsättningar för detta och om inte annat anges i Traktdirektivet. Söder om Dalälven gäller minst 10 %.
Luckor i barrbeståndet fylls med befintligt löv.
Enstaka stammar av lövträd ska också finnas
spridda i beståndet.
Gynna och friställ de träd som är med och konkurrerar i trädskiktet, lämna övriga ekoträd.
Vid rik förekomst av särskilt värdefulla trädslag
och buskarter kan asp och gråal gallras för produktion, medan övriga värdefulla trädslag kan
gallras med naturvårdsinriktning och i båda fallen med minst bibehållet inslag/täckning. Täta
grupper ska vara ogallrade.
Samtliga trädslag och buskarter som finns i beståndet före gallring ska finnas kvar i beståndet
efter gallring.
Skiktade lövdominerade skogar ska inte gallras
under fåglarnas häckningsperiod.
Planeraren avgör om det är rik förekomst av
ekoträd, det ska stå i Traktdirektivet.
Ocertifierad mark:
Det finns inget krav på lövprocent om man inte
fyllt i det på Traktdirektivet.
Lövdominerade områden
Björkdominerade områden ska skötas med inriktning lövproduktion.
Bergvik Skog mark:
Efter andra- eller tredjegallringar ska lövandelen
vara oförändrad eller högre.
Övrigtlövdominerade områden ska hanteras
som hänsynsbiotoper, om inget annat anges på
traktdirektivet.
Högstubbar
Lövdominerade områden som är större än 0,5
ha ska ritas ur som eget bestånd.
Från och med andragallringar och grova förstagallringar ska det nyskapas minst tre högstubbar
per ha.
Det ska vara grövre, levande träd som kapas på
högsta säkra höjd, (lägsta höjd är 2 m).
Sträva efter att fördela antalet lika på tall, gran,
björk och asp. Högstubbar får ej skapas av naturvärdesträd. OBS! Asp är ofta Naturvärdesträd.
Gör gärna högstubbar av träd med lägre virkeskvalitet, rötade och skadade träd.
Ocertifierad mark:
Den totala mängden sparad hänsyn på trakten
avgör hur många högstubbar man ställer. Följ
alltid traktdirektivet.
Bergvik Skog mark:
På Bergvik Skogs marker ska 3 st högstubbar/
ha ställas i alla gallringar.
Följ alltid förslaget på traktdirektivet om hur
många högstubbar du ska lämna på trakten.
18
Äldre Död ved
Generell hänsyn
Död ved ska lämnas regelmässigt. Lämna alla
högstubbar, lågor och andra träd som har varit
döda längre tid än 1 år.
n
Lämna alla vindfällen av naturvärdesträd och
tidigare lämnad naturhänsyn, hänsynsytor och
områden avsatta för naturvård.
Fäll döda stående träd om de utgör en säkerhetsrisk intill vägar, stigar, vandringsleder och ellerdningar. Träden ska då lämnas kvar på marken
– gärna in i hänsynsytor.
Kör inte över lågorna. Märk om möjligt grövre
lågor med kulturstubbar.
Undantag från detta måste skrivas in på traktdirektivet.
Ocertifierad mark:
Följ anvisningarna i traktdirektivet. Är ingenting
angivet ska all död ved som varit död mer än 1
år lämnas.
Färska vindfällen/snöbrott
Lämna ca 5 m3sk/ha av den tidigare generella hänsynen, inrikta er på att ta reda på så
mycket som möjligt av granvolymen. Ta i första
hand reda på det som ligger ute på hygget
och lämna de omkullblåsta träden i de kvarstående hänsynsytorna om de ryms inom 5m3sk/
ha regeln.
Lämna alltid:
Äldre liggande och stående döda träd.
n Naturvärdesträd och lövträd. (kan flyttas om de
utgör hinder för drivning och MB)
n Vindfällen i vatten/vattendrag (om de inte utgör
risk för översvämning).
n Minst två grövre färska vindfällen, i medeltal,
per ha.
n Färska naturliga högstubbar av löv.
n Alla naturliga högstubbar av färsk barrved under 5 m3sk/ha.
n Nyskapa inga högstubbar.
n Undvik körskador:
Dessa riktlinjer gäller såvida inte Skogsstyrelsen
beslutat om ett formellt bekämpningsområde mot
skadeinsekter.
Om området är ett bekämpningsområde så kommer nya riktlinjer för detta område.
Det är årsfärska vindfällen/snöbrott som får tas
till vara.
Ett toppbrutet träd får lämnas om det fungerar
som en huvudstam i beståndet till nästa åtgärd.
En tall måste ha minst 4 grenvarv kvar och en
gran minst halva grönkronan kvar.
Alla lutande träd och döende gulgröna granar
avverkas.
Hantering av naturvårdsbestånd
Samråd med myndigheterna ska ske innan avverkning av vindfällen i reservat, biotopskyddsområden, planerade reservat, nyckelbiotoper,
Natura 2000 områden, frivilliga avsättningar och
fornlämningsområden.
Om avverkning kommer ske i dessa områden
ska samrådshandlingarna vara med och tydliga
traktdirektiv på vad som skall åtgärdas.
Samråd med Bergvik ska ske innan avverkning i
frivillig avsättning som tappat sin naturvårdsfunktion.
19
Lämna det som ligger otillgängligt och i områden där det är risk för körskador.
n Skada inte fornlämningar och kulturlämningar.
n Alla överfarter ska skyddas
n
Tänk på säkerheten för allmänheten:
För framkomlighet och säkerhet i tätortsnära
skogar, stigar mm. medges undantag från kraven att lämna död ved.
n Rotvältor som är farliga petas tillbaka för att
undvika olycksfall.
n
.
Forn-/Kulturlämningar
Lämningar efter våra förfäders arbeten ska
alltid värnas i alla våra åtgärder.
Allmänna åtgärder vid forn/kulturlämningar:
Lämningar får inte skadas eller köras sönder
n Alla lämningar ska vara identifierade och utmärkta både i terräng och på kartan.
Träd på konstruktioner ska avverkas
n
Inget ris på lämning
n
Upptäcker ni lämningar som ej finns markerade på kartan eller i terrängen, markerar ni
dessa på kartan och tar hänsyn enligt nedan.
n Skyddszonen ska vara fri från körskador och ris
Vid gallringsavverkning ställs kulturstubbar på/
invid lämningen som markering, stubbarna
behöver ej stå utanför skyddszonen
n
Fornlämningar - Fornlämningsområden
Gallringsavverkningar i anslutning till
fornlämningar ska alltid föregås av samråd
med länsstyrelsen. Avverkningsbar skog inom
fornlämningsområden ska avverkas i enlighet
med länsstyrelsens villkor.
Snitsling:
Fornlämningar är skyddade i lag. De får inte
skadas eller risas över.
Fornlämningar (skyddszon normalt 10m) - I
normalfallet, om inte samrådet anger annat, ska
forminnesband hängas 10 meter utanför lämningens ytterkant.
Själva konstruktionen/lämningen markeras med
dubbla band, så inte skördaren av misstag fäller
träden direkt på eller kör sönder lämningen.
Fornlämningar ska vara tydligt avgränsade
i terrängen med fornlämningsband och
registrerade på karta och direktiv.
Kulturlämningar (skyddszon 5 m): - Kulturmiljöband hängs 5 meter från lämningens ytterkant.
Eventuella åtgärder ska stå på traktdirektivet.
De kan även hänvisa till ett externt dokument.
Kulturstubbar:
Om du har den minsta misstanke om att
avverkningen ändå påverkar en fornlämning
ska du kontakta ansvarig produktionsledare.
Vid alla forn/kulturlämningar lämnas kulturstubbar. Ställ någon/några enstaka stubbar på/invid
lämningen som en markering. Dessa kapas på
1,3 m höjd.
De vanligaste fornlämningarna är stenåldersboplatser, gravhögar, rösen av olika slag,
fornborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor,
fäbodar, platser för framställning av järn och
fångstgropar.
Vid gallring väljer skördarföraren själv vilka träd
som blir kulturstubbar.
Ofta kan flera lämningar inom ett område
leda till att man snitslar ur ett större område.
Snitslarna ska hänga utanför skyddszonen
enligt samrådet.
Andra historiska lämningar
Övriga kulturlämningar ska värnas vid avverkningsarbetet och inga kulturlämningar får
bli sönderkörda eller nedrisade. Träd som kan
skada konstruktioner ska avverkas.
Mindre områden som behöver åtgärdas för att
kulturlämningar och kulturmiljöer (ex. torpområden) ska kunna upptäckas i terängen, ska
avverkas så att lövträd gynnas. Skyddsvärda
sådana objekt ska vara avgränsade samt
snitslade med kulturmiljöband.
20
Torp, fäbod, husgrund m.m.
n Avverka barrträd men lämna lövträd i lämplig
mängd. Träd på konstruktioner ska dock avverkas.
n Friställ eventuella vårdträd, fruktträd och buskar.
n Skada inte grunden, huset eller tomten vid avverkningsarbetet
n Lämna inga hjulspår eller andra bestående
skador
Kolbottnar (liggmilor är fyrkantiga och klassas
ofta som fasta fornlämningar. Samråd med Länstyrelsen).
n Gallra normalt, men försök få bort träden som
står i stybbringen. Är det omöjligt att avverka
träden pga underväxt gör då en högstubbe
istället.
n Skada inte själva kolbotten, stybbring eller
eventuella rester av kolarkojan
n Kör ej mellan kolbotten och kojruin som ligger
nära varandra
Kolarkoja/spismur
n Avverka träd som växer i eller runt spismuren,
var försiktig så att den inte skadas
Odlingsrösen, stenmurar
Avverka träd som växer i eller på rösen och
murar, var försiktig så att de inte skadas
n
Äldre väg/stig
Kör inte med skotare eller andra maskiner om
det finns risk för spårbildning – åtgärda spår
som trots allt uppkommit
n
Tjärdalar, såglämningar, gruvor, täkter, stenbrott, dammar m.m.
n Avverka med försiktighet, kör inte sönder,
lämna inga spår eller ris
Rågångsrösen
Rösen/stenar mellan socken, by, landskap räknas som fasta fornlämningar om de har ansenlig storlek, inskriptioner eller namn. Övriga
klassas som kulturlämningar
n
Var observant
Planeraren kan ha missat enstaka mindre historiska lämningar i skogen. Om maskinföraren
upptäcker sådana ska de behandlas på det sätt
som anges här. Lämningarna ska också markeras på traktdirektivet.
21
Egenuppföljning gallring
Uppföljningen ska göras per trakt.
Minst en yta per dag ska läggas ut. Ytorna ska
läggas ut mellan stickvägarna och skogen ska
vara väl sluten innan gallring.
Samla in underlag för egenuppföljning på
cirkelytor med 8 meters radie. Övre höjden ska
överstiga 12 meter för att ytan ska vara aktuell för
uppföljning.
Uppgifterna skrivs in i excelarket ”Egenuppföljning
gallring”.
Uppgifter om objektet
Registrera följande i de vita cellerna i excelarket,
de gråa cellerna fylls i automatiskt:
Traktnr:
Ange traktnummer i VSOP
Traktnamn:
Traktens namn
Areal:Traktareal
Kommentarer:
Uppgifter på provytorna
På varje provyta registreras: Antal stammar Stammar som är grövre än
6 cm i brösthöjd räknas med.
Antal stubbar
Övre höjd
Stubbar grövre än 7 cm i stubbskäret räknas med, även röjstubbar grövre än 7 cm i stubbskäret, som röjts de
senaste 3 åren före gallringen
räknas med.
Högstubbar och kulturstubbar som är grövre än 6 cm i bröst-
höjd räknas som stubbar.
Mät övre höjd i meter med en decimal på det grövsta trädet av det härskande trädslaget på ytan.
Sammanställning över samtliga ytor tagna i beståndet finns under fliken Egenuppföljning i excelarket (se blanketten till höger).
22
Egenuppföljning gallring
Samla in underlag för egenuppföljning på cirkelytor med 8 meters radie. Ytorna skall läggas ut mellan
stickvägarna. Ytorna ska vara väl slutna innan gallring.
På ytan räknas antal stammar och stubbar. Stammar som är grövre än 6 cm i brösthöjd räknas med.
Stubbar grövre än 7 cm i stubbskäret räknas med, även röjstubbar grövre än 7 cm i stubbskär,
som röjts de senaste 3 åren före gallringen, räknas med.
Mät övre höjd i meter med en decimal. För att en yta ska tas måste övre höjden överstiga 12 m.
Övrehöjden mäts på det grövsta oskadade trädet på ytan. Trädet ska höra till det härskande trädslaget på ytan.
För in uppgifterna om stammar, uttagna träd och övre höjd i de vita cellerna nedan.
De grå cellerna fylls sedan i automatiskt.
Minst en yta per dag skall läggas ut.
Sammanställning över samtliga ytor tagna i beståndet finns under fliken Diagram.
Traktnr: 109222
Traktnamn: V. Öjungsbo
Yta nr
Antal
stammar
Antal
stubbar
Övre
Höjd
1
17
11
18,7
2
15
7
3
16
8
4
11
5
6
Stammar
Stammar
före ga/ha
efter ga/ha
mellan vägar mellan vägar
Areal:
Mål på
inmätt yta
mellan vägar
6,4
Avvikelse
från mall
1400
850
980
-130
16,4
1100
750
864
-114
17,2
1200
800
785
15
4
16,2
750
550
885
-335
19
13
14,0
1600
950
1186
-236
22
10
13,5
1600
1100
1275
-175
7
24
10
14,0
1700
1200
1186
14
8
30
14
13,3
2200
1500
1314
186
0
0
0
9
10
0
0
0
11
0
0
0
12
0
0
0
13
0
0
0
14
0
0
0
123,3
0
11550
0
7700
0
8475
15,4
1444
963
1059
15
Summa
Medel
19
Antal ytor tagna i beståndet:
10
8
Andel av ytor rätt gallrade:
75%
Andel av ytor för hårt gallrade:
25%
Andel av ytor för svagt gallrade:
0%
100%
En yta anses rätt gallrad när stamantalet ligger i intervallet 200 stammar för mycket till 200
stammar för lite enligt gallringsmallen. Målet med hela beståndet är att hamna så nära
målmedeltalet som möjligt enligt gallringsmallen.
Kommentarer:
23
Efter avslutad gallring
Städa avlägg
Städa avlägg, vändplaner och uppställningsplatser när avverkningen/skotningen är klar.
Svar på frågor
Besvara frågorna om gallringens utförande. Skriv
kommentarer om ni svarar nej.
Återrapportering görs via MaskinGis
Entreprenörens synpunkter ger värdefull återföring till planerare, virkesköpare och produktionsledare.
Karta
n Justera gränser på kartan. Anteckna eventuella
förändringar från planen
Excelark flik ”Egenuppföljning”
Rita in på kartan och kommentera sparad hänsyn som ni hittar själva, t.ex. kulturlämningar
n
n Minst en yta per dag läggs mellan stickvägarna
där stammar och stubbar räknas på en 8 meters
cirkelyta, se instruktion sid 22.
Markera ogallrade områden
Spara GPS spåren
n
Excelfilen ska mejlas eller skickas till produktionsledaren.
Allvarliga avvikelser eller klagomål
Vid allvarliga avvikelser från det normala eller vid
klagomål från utomstående. Som allvarliga avvikelser räknas exempelvis:
n Avverkning på egen eller främmande mark
utanför det planerade området
n Avverkning på ej planerat sätt i naturvårdsobjekt
n Avverkning av tydliga naturvärdesträd
n
För få högstubbar ställda mot traktdirektivet
n
Oljespill i terräng eller väg som ej sanerats
n
Oljeläckage till vatten
Allvarliga körskador, se även ”Branschgemensam körskadepolicy” på e-webben:
n I och i direkt anslutning till vattendrag och sjöar
n Som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag
n Som orsakar försumpning eller översväm-
ning till vattendrag p.g.a. dämning
n På torvmark nära vattendrag och sjöar
n Som påverkar naturvärden i lämnad hänsyn
n Som försämrar framkomligheten på frekvent använda stigar, leder m.m.
n Som försämrar upplevelsevärdet på frekvent använda friluftsområden
n På fornlämningar, fornminnesområden och övriga kulturhistoriska lämningar
n
Nödlägesberedskap
Vid olycka, brand eller annan akut situation: RING 112.
24