2010 - Lunds universitets bibliotek
LUNDS UNIVERSITET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Innehåll Förord 4 Organisation 5 Biblioteksstyrelsen 8 Biblioteksrådet 9 Sammanfattning av verksamhetsåret 10 Verksamheterna 30 Personal 50 Ekonomi och statistik 51 Gemensam verksamhetsplan Gemensam policy Riskanalys Processkartläggning Kvalitetsarbete Kompetensutveckling Översyn av arbetsgrupper Arbetsgrupper Referensgrupper Projektgrupper Funktionsgrupper Representation Biblioteksdirektionen Universitetsbiblioteket Fakultets- och områdesbibliotek 10 11 12 13 14 14 15 16 22 25 27 29 30 32 34 VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 3 Förord Ett år med fokus på kvalitetsarbete och samverkan inom biblioteksverksamheten vid Lunds universitet 2010 har varit ett händelserikt år för Lunds universitet med framgångar, förnyelse och förvandling. Under året genomfördes flera reformer inom den högre utbildningen, bland annat avreglerades det nationella ansvaret för universitetets interna organisation. Biblioteks verksamheten har kännetecknats av mer fokus på kvalitetsarbete, gemensamma riktlinjer och start av en visionsutredning. Biblioteksstyrelsen har under året fattat flera viktiga beslut. En jämställdhetsplan har fast ställts, beslut om förlängd lånetid för student er med lässvårigheter har tagits och initiativ till ett arbete för att ta fram en gemensam policy om likabehandling av användare har tagits. Biblioteksstyrelsen har fastställt verksamhetsplaner för Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket för verksamhets året 2011 och verksamhetsberättelser för Lunds universitets bibliotek, Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket för verksamhets året 2009. Verksamhetsberättelsen för hela Lunds universitets bibliotek (LUB) inkluderar Universitetsbiblioteket, Biblioteksdirektion en och områdesbiblioteken. LUB består av 22 enheter. I december beslutade Biblioteks styrelsen om budget för Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket för budgetåret 2011. Biblioteksstyrelsen har arbetat med risk värderingar och kvalitetsfrågor och diskut erat utvärdering och kvalitetssäkring av informationsförsörjningen inom universitetet. 4 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Biblioteksstyrelsen har under året lagt stort fokus på en genomgång av beslut om biblioteks verksamheten. Genomgången visade att rollerna inom biblioteksverksamheten är otydliga vilket signalerar att biblioteksorganisationen behöver ses över. Under året har därför Biblioteks styrelsen, universitetets ledningsgrupp, dekan rådet och Biblioteksrådet diskuterat framtidens biblioteksverksamhet vid Lunds universitet. Mot bakgrund av detta och att det 2010 var tio år sedan den nuvarande biblioteksorganisation en bildades beslutade rektor i december 2010 att starta en visionsutredning för framtidens biblioteksverksamhet vid Lunds universitet. Utredningen ska fokusera på hur biblioteks verksamheten kan möta framtidens utmaningar inom forskningen och utbildningen nationellt och internationellt och undersöka bibliotekens framtida roll i en lärandemiljö. Universitets bibliotekarien vid Köpenhamns universitet Michael Cotta-Schønberg och förste bibliotek arie vid Malmö högskola Jan Nilsson utsågs att genomföra utredningen. Utredningen kommer att pågå under tidsperioden 15 december 2010 till och med 15 juni 2011. Biblioteksstyrelsen lämnar nu 2010 bakom sig med ett stort tack till alla engagerade med arbetare inom biblioteksverksamheten vid Lunds universitet och ser med stor tillförsikt fram emot verksamhetsåret 2011. Prorektor Eva Åkesson Ordförande i biblioteksstyrelsen Organisation Biblioteken vid Lunds universitet är sedan 2001 organiserade i ett nätverk, som består av två gemensamma enheter, Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket, och ett antal fakultets-, institutions- och centrumbibliotek. Biblioteksstyrelsen, som utses av rektor, har det övergripande ansvaret för och leder utvecklingen av Lunds universitets bibliotek, LUB-nätverket. Biblioteksstyrelsen fungerar som styrelse för Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblioteket. Biblioteksdirektionen (BD) ansvarar för drift och utveckling av det gemensamma digitala biblioteket, arbetar på ett övergripande plan Universitetsstyrelsen Rektor och universitetsledning Biblioteksstyrelsen Fakulteter/Områden/ Särskilda verksamheter Universitetsbiblioteket Biblioteksdirektionen Asienbiblioteket Administration Kulturarvssamordning Förvärv Information Lån Digitala biblioteket Vetenskaplig kommunikation/ Bibliometri Stöd till lärande LUB-support BD-support Biblioteks- och IKT-enheten, Biblioteket för arkitektur och design Medicinska fakulteten Biblioteket vid Campus Helsingborg Biblioteket vid Konsthögskolan i Malmö Biblioteket vid Musikhögskolan i Malmö Biologibiblioteket E-husets bibliotek Ekonomihögskolans bibliotek Fysik- och astronomibiblioteket Geobiblioteket HT-biblioteken Internationella miljöinstitutets bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek Kemicentrums bibliotek LTH Studiecentrums bibliotek Lunds universitets bibliotek Matematiska biblioteket Raoul Wallenberginstitutets bibliotek Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek V-husets bibliotek VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 5 med frågor som rör vetenskaplig kommunika tion och stöd till lärande och har även i upp gift att samordna biblioteken i policyfrågor, kompetensutveckling för medarbetarna, information och marknadsföring och kvalitets säkring. Biblioteksdirektionen bildades 2001 genom att delar av Universitetsbiblioteket blev en självständig enhet och har sedan dess utvecklats i takt med att de digitala biblioteks tjänsterna expanderat. Universitetsbibliotekets (UB) uppgift är idag att bevara och tillhandahålla det rika kulturarv som de omfattande samlingarna utgör. UB är mottagare av det nationella reservexemplaret av allt svenskt tryck och fungerar som nationelloch internationell lånecentral. UB har också ansvar för universitetets gemensamma litteraturdepå och erbjuder läsesalar och studieplatser för studenter, forskare och allmänhet. Fakultets-, institutions- och centrumbibliotek en ansvarar för den dagliga och användarnära biblioteksservicen och fungerar som stödfunk tioner för lärande och forskning inom sina respektive kunskapsområden. Verksamheten har byggts upp och konsoliderats under en följd av år och den processen är ännu inte helt avslutad. Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblio teket finansieras av centrala medel. Bibliotek en vid fakultet, områden och universitetets särskilda verksamheter finansieras av respektive område eller enhet. Struktur Eftersom behov och förutsättningar för bibliotekstjänster varierar mellan universitetets olika områden finns det också stora skillnader i biblioteksstruktur områdena emellan. Lunds Tekniska Högskola, LTH, har liksom naturvetenskapliga fakulteten byggt upp en fakultetsanknuten nätverksorganisation, där de 6 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE tre biblioteken för fysik, matematik och kemi är gemensamma för både tekniker och natur vetare. Inom LTH finns ytterligare tre ämneseller husbibliotek (Biblioteket för arkitektur och design, E-husets bibliotek och V-husets bibliotek) och LTH Studiecentrums bibliotek. Naturvetarna har ett biologibibliotek och ett bibliotek för geovetenskaper. Detta innehåll er även kulturgeografi och är därmed en del av samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks service. Geobiblioteket ger även service till Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS, som är en del av universitetets särskilda verksamheter. Totalt finns nio enheter inom LTH och natur vetenskapliga fakulteten. Medicinska fakulteten bedriver biblioteks verksamhet på tre platser: Health Sciences Centre i Lund, Skånes universitetssjukhus i Lund och Clinical Research Centre i Malmö. Bibliotek och IKT-service är integrerade i en gemensam organisation som ger service till fakulteten. Juridiska fakulteten liksom Ekonomihögskolan har en samordnad biblioteksorganisation med ett fakultetsbibliotek på respektive fakultet. Inom samhällsvetenskaplig fakulteten har man under en längre tid strävat efter att samlade olika ämnesbiblioteken i en gemensam biblioteks organisation. Den rymmer idag två bibliotek, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och Statsvetenskapliga biblioteket. Som tidig are nämnts finns också Geobiblioteket med kulturgeografi inom fakulteten. Även inom området Humaniora och Teo logi har man länge strävat efter att samla sina biblioteksresurser, som tidigare legat dels på UB och dels på ett antal mindre institutions bibliotek. Från 2009 ryms all biblioteks verksamhet inom området inom en organ isatorisk enhet, HT-biblioteken. Där ingår sex biblioteksenheter: Språk- och litteratur centrums bibliotek (SOL), Biblioteket vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR), Wrangelbiblioteket med biblioteket vid Etnologiska institutionen som facksal, Hist oriska biblioteket, Arkeologiska biblioteket och Filosofiska biblioteket. För samordningsarbetet av nätverket har universitetsbibliotekarien till sitt förfogande en kvalitetssamordnare, en bibliotekssamordnare och en enhetsadministratör. Inom Konstnärliga fakulteten finns de tre hög skolorna för konst, musik och teater i Malmö. Biblioteken vid Konsthögskolan och Musik högskolan ingår i LUB-nätverket. Vid Campus Helsingborg finns ett tvär vetenskapligt bibliotek. Ytterligare tre bibliotek är en del av LUB- nätverket, men är knutna till institutioner som är en del av universitetets särskilda verksam heter: Asienbiblioteket, Internationella Miljö institutets bibliotek och Raoul Wallenberg institutets bibliotek. Inom LUB-nätverket finns 22 enheter med 31 publika serviceställen. I avsnittet Fakultets- och områdesbibliotek beskrivs områdesbibliotekens verksamhet ut förligare. Ledning och samordning Biblioteksstyrelsen har tillsammans med universitetsbibliotekarien det övergripande ansvaret för Lunds universitets bibliotek. Pro rektor är ordförande i biblioteksstyrelsen och ledamöterna tillsätts av rektor. Universitetsbibliotekarien är chef för Biblioteks direktionen och ordförande i biblioteksrådet. Biblioteksrådet är ett rådgivande organ där samtliga områdes biblioteksverksamhet är representerade. Till biblioteksrådet är knutet ett antal arbets- och referensgrupper där med arbetare från hela nätverket deltar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 7 Biblioteksstyrelsen Biblioteksstyrelsen har övergripande ansvar för och leder utvecklingen av Lunds universitets bibliotek (LUB). Styrelsen beslutar i frågor som gäller den samlade biblioteksverksamhetens kvalitetsmål, inriktning, omfattning, service nivå och organisation. Styrelsen fungerar som styrelse för biblioteks direktionen och universitetsbiblioteket. Styrelsen svarar fortlöpande för utvärdering och kvalitetssäkring av informationsförsörjningen inom universitetet. I styrelsen uppdrag ingår att utforma förslag till rektor om övergripande mål och riktlinjer för informationsförsörjningen inom Lunds universitet, att fastställa strategiska planer handlingsplaner och årsberättelser, att leda kvalitetsarbetet inom LUB och att efter samråd med respektive fakultets/institutionsstyrelse (motsvarande) fatta beslut om vilka bibliotek som ingår i LUB. Uppdraget innefattar att utfärda närmare rikt linjer för bevarande och tillhandhållande av det svenska trycket. I styrelsens uppdrag ingår att äska medel och att fastställa verksamhetsplaner och budget för biblioteksdirektionen, universitetsbiblioteket och för övriga universitetsgemensamma biblioteksfunktioner. Biblioteksstyrelsen fastställer verksamhets berättelser för LUB, biblioteksdirektionen och universitetsbiblioteket. Prorektor Eva Åkesson är ordförande i biblioteksstyrelsen. Rektor utser sex ledamöter. Studenternas två företrädare utses av Lunds universitets 8 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE studentkårer (LUS). Rektor utsåg i mars 2008 följande ledamöter i biblioteksstyrelsen för en mandatperiod till och med 31 december 2010: • universitetslektor Birgitta Olander (Området för humaniora och teologi), • projektledare Caroline Sutton, • nationell samordnare Gunilla Herdenberg, • professor Ingemar Carlstedt (Medicinska fakulteten), • vicerektor Ingrid Svensson (Lunds Tekniska Högskola) och • professor Sune Sunesson (Samhällsveten skapliga fakulteten). Studentrepresentanter var till och med 30 juni Anna-Karin Gustavsson och Tobias Vemmenby och från den 1 juli Ida Olsson och Petter Forkstam. Universitetsbibliotekarie Lars Bjørnshauge har närvaro- och yttranderätt och är föredragande i frågor som rör biblioteksdirektionen. Chefen för universitetsbiblioteket Christina Friström har närvaro- och yttranderätt och är föredragande i frågor som rör universitets biblioteket. En facklig företrädare för respektive SACO, SEKO och OFR/ST har närvaro- och yttrande rätt. Fackliga företrädare har under 2010 varit Maria Lindenmo, Henrik Åslund, Zenobia Pålsson och Ann-Christin Persson. Sekreterare är Carina Wickberg. Biblioteksrådet Biblioteksrådet inrättades genom universitets styrelsens beslut år 2000 som ett kollegialt samrådsorgan för universitetsbibliotekarien och cheferna för de olika biblioteken inom Lunds universitets bibliotek. Under åren har biblioteks rådet utvecklats och består idag av universitets bibliotekarien, universitetsbibliotekets chef, bibliotekschefer eller biblioteksrepresentanter från varje område och handläggare från biblioteksdirektionen. Biblioteksrådet träffas en gång i månaden. Vartannat möte ägnas åt tematiska diskus sioner (temamöten) och vartannat åt informa tion och löpande ärenden (ärendemöten). En beredningsgrupp finns för att förbereda och följa upp mötena. Biblioteksrådet ansvarar för arbetsgrupper av olika karaktär, referensgrupper till tjänst er, permanenta arbetsgrupper för viktiga verksamhetsområden och tidsbegränsade arbetsgrupper och projektgrupper. Malmö), • Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan), • Tore Torngren (Biblioteksdirektionen) och • Åsa Lindblad (Naturvetenskapliga fakulteten). • Biblioteksrådets beredningsgrupps medlemmar under 2010 var: • ordförande Lars Bjørnshauge (Biblioteks direktionen), • Christel Holmberg (Biblioteksdirektionen), • Christina Friström (Universitets biblioteket), • Colm Doyle (Medicinska fakulteten), • Henrik Åslund (Biblioteksdirektionen), • Karin Jönsson (Samhällsvetenskapliga fakulteten), • suppleant Monica Knutsson (Universitets biblioteket), • Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan) och • Tore Torngren (Biblioteksdirektionen) Annika Rodman ersatte Monica Knutsson som suppleant för Universitetsbiblioteket under året. Biblioteksrådets medlemmar under 2010 var: • ordförande Lars Bjørnshauge (Biblioteks direktionen), • Anna Alwerud (Campus Helsingborg), • Catarina Carlsson (Juridiska fakulteten), • Christel Holmberg(Biblioteksdirektionen), • Christina Friström (Universitets biblioteket), • Colm Doyle (Medicinska fakulteten), • Ellen Fall (Campus Helsingborg), • Henrik Åslund (Biblioteksdirektionen), • Karin Jönsson (Samhällsvetenskapliga fakulteten), • Lena Olsson (Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt), • Maria Johnsson (Lunds Tekniska Högskola), • Peter Berry (Konstnärliga fakulteten i VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 9 Sammanfattning av verksamhetsåret Åtgärdslistan – LUB:s gemensamma verksamhetsplan Som ett led i arbetet med en strategisk plan för LUB 2009-2012 började biblioteksrådet i slutet av 2009 att arbeta med en åtgärdslista. Åtgärdslistan är ett dokument som beskriver de åtgärder som måste göras för att den strategiska planen ska kunna uppfyllas. Åtgärdslistan är uppbyggd kring den strateg iska planens fyra mål och en kategori övrigt för åtgärder som rör samordning: 1. Informationstjänster – att fortsätta utvecklingen av kvalificerade, lättåtkomliga och kostnadseffektiva informationstjänster för forskning och utbildning 2. Stöd till forskningen – att utveckla avanc erade tjänster till stöd för forskningens behov och för synliggörande, spridning och utvärdering av den vetenskapliga produktionen vid Lunds universitet 3. Stöd till utbildning och lärande – att fortsätta och intensifiera arbetet med att positionera biblioteken som en viktig peda gogisk resurs inom utbildning och lärande och på så sätt bidra till utveckling av hög informationskompetens hos universitetets forskare, lärare och studenter 4. Fysiska och virtuella lärandemiljöer – att i samverkan med andra aktörer inom Lunds universitet sträva efter att skapa stimul erande och moderna fysiska och virtuella lärandemiljöer för de studerande 5. Övrigt – samordning, utvärdering och interna aktiviteter utöver målen i den strategiska planen I åtgärdslistan konkretiseras vad som ska göras, vem som ansvarar för åtgärden och när den ska vara åtgärdad och den kommer att ligga till 10 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE grund för uppföljning och utvärdering. Åtgärdslistan är inte statisk utan kan, beroende på omständigheter i LUB-nätverket och dess omgivning, komma att förändras under tid. Den gemensamma verksamhetsplanen publicerades på LUB:s intranät i november 2010. Gemensam policy I samband med att bibliotekssystemet Lovisa vid ett tekniskt fel inte skickade ut påminnelser till låntagare om att deras lån höll på att förfalla blev en stor grupp låntagare påförda försenings avgifter. Några bibliotek krävde in försenings avgiften, medan andra bibliotek strök den. Detta resulterade i en diskussion om studenter vid Lunds universitet blir behandlade lika el ler inte och om det fanns en gemensam policy och kunde, om så inte var fallet, en gemensam policy om likabehandling tas fram. Frågorna ställdes av biblioteksstyrelsen. Universitets bibliotekarien gav, efter diskussion i biblioteks rådet, bibliotekssamordnaren på Biblioteks direktionen uppdraget att formulera förslag till policy. Biblioteksrådets medlemmar uppmanades att komma in med förslag på områden och tjänster där man ansåg att det saknades en gemensam policy. Förslagen bearbetades och samman ställdes till en enkät där syftet var att under söka hur man gjorde för sina egna studenter respektive studenter utanför området. Det visade sig att av de 26 biblioteksfunktioner som det frågades om så var det bara två funktioner där alla bibliotek svarade att man hade samma regler för alla studenter vid Lunds universitet. Resultatet av denna enkät bearbetades till en policy bestående av 22 servicefunktioner med en gemensam policy för hanteringen av studenter vid Lunds universitet. En av service funktionerna är läsplatser och formulerades så här: ”Biblioteken i LUB-nätverket ställer sina läs- och studieplatser till förfogande på samma villkor oavsett varifrån i LU-organisationen användaren kommer ifrån.” En tredje enkät gjordes där områdesbiblioteken fick godkänna eller inte godkänna de 22 servicefunktionerna. Under hela processen återrapporterades till biblioteksstyrelsen och i slutet av verksamhets året beslöt styrelsen att frågan skulle gå på remiss till alla områden. Remissrundan ska vara klar under vårterminen 2011. Efter detta sammanställdes en ny enkät. Första frågan löd: Tycker du att det ska finnas en gemensam LUB-policy? Med en gemensam LUB-policy menas att den service som om fattas av policyn ges med samma förutsätt ning (samma regler, priser och avgifter) oavsett vilket område låntagaren tillhör. På denna fråga svarade 70 procent av områdesbiblioteken ja. Därefter listades ett antal biblioteksfunktioner som bibliotekscheferna fick ta ställning till om funktionen skulle omfattas av en gemensam policy eller inte. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 11 Riskanalys Utfallet av LUB:s riskanalys 2010 pekade på risker i samband med de gemensamma system. Riskerna formulerades som att de gemensamma bibliotekssystemen inte kvalitetssäkras enligt LU:s riktlinjer och att informationstjänsterna utvecklas utan kännedom om användarnas behov. Andra risker relaterar sig till LUB:s organi sation: Antalet publika serviceställen är för högt för att garantera kvalitet, effektiv resurs användning och verksamhetsutveckling och förmågan att förändra, utveckla och anpassa LUB är låg. Samarbetet inom LUB mellan de olika enhet erna adresserades också: Förtroendet mellan LUB-enheterna är lågt. Slutligen pekades på att det finns stora otyd ligheter i fördelningen av befogenheter, ansvar och påföljder inom organisationen. 12 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Processkartläggning Med stöd från biblioteksrådet beslöt universitetsbibliotekarien att man under 2009 skulle kartlägga hur LUB-medarbetarnas arbetstid fördelas på olika arbetsuppgifter. Undersökningen var en totalundersökning som vände sig till alla medarbetare vid samt liga LUB-enheter, och syftet var att hitta sätt att omfördela arbetsuppgifter för att frigöra tid och resurser. Resultatet från denna kartläggning låg sedan till grund för den processkartläggning som under 2010 genomfördes tillsammans med processkontoret vid LU. I samband med detta arbete fick biblioteksrådet och ett antal avdelningschefer gå en kurs i att utveckla processer. Kursen gavs av Trivector och omfattande en arbetsdag. Biblioteksrådet utsåg en arbetsgrupp som tillsammans med Karin Ekborg-Persson och Moa Lindell från process kontoret tog fram en beskrivning av hur process kartläggningen skulle gå till, bland annat vilka processer som skulle ingå i k artläggningen. • att se över dagens rollfördelning. Fem delområden kartlades: 1. E-media, 2. Tryckt material, 3. Cirkulation och 4. Fjärrlån In och 5. Fjärrlån Ut. Slutrapporten från processkontoret pekar ut områden/processer där det finns anledning att genomföra förbättringar/förändringar. Processkontoret ger konkreta förslag på hur man kan arbeta med exempelvis värdeanalyser, effektivitetsmätning, kvalitetsmätning, ansvars fördelning och hur man definierar rollerna runt våra gemensamma processer. Under 2011 kommer biblioteksrådet att ta fram för slag på hur de kartlagda arbetsprocesserna bör utformas framöver. En workshop genomfördes sedan där biblioteksrådet tillsammans med process kontoret arbetade med processpecifikationer, huvudprocesser mm och utifrån detta arbete gjordes en beskrivning av det uppdrag som man önskade att processkontoret skulle genomföra. Syftet med uppdraget var: • att få en gemensam bild av processen för att möjliggöra en gemensam utveckling, som ev kan spara resurser och innebära frigjord tid som kan användas till nya eller andra arbetsuppgifter, • att få ett tydligt avnämarperspektiv som kan genomsyra hela organisationen, • att få verktyg för att förstå olikheter, verktyg för olika lösningar, • att se vilka möjligheter som finns att fördela tid till nya uppdrag som åläggs LUB utan nya resurser och VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 13 Kvalitetsarbete Vägledande för det gemensamma kvalitets arbetet är den policy som antogs av biblioteks styrelsen i november 2006. Där läggs an svaret för uppföljning och utvärdering i första hand på de verksamhetsansvariga i nätverket. Kvalitetsarbetet utgår från LUB:s strategiska plan 2009-2012 och de årliga verksamhets planer för biblioteken som bygger på denna. Nytt för 2010 är den gemensamma verksamhets planen för LUB som beskrivs ovan (åtgärds listan). Den gäller för 2011 och kommer att följas upp i nästa års verksamhetsberättelse. En annan utgångspunkt är de riskanalyser som regelbundet genomförs, där föreslagna åtgärder också följs upp och utvärderas. Biblioteksbarometer Förberedelser för att genomföra en bred användarenkät, en biblioteksbarometer, in leddes under våren. Kontakter togs med universitetets avdelning för utvärdering och biblioteksrådet inrättade en arbetsgrupp. Gruppen rekommenderade att enkäten denna gång skulle få ett enklare utförande och en snabbare handläggning, men att man inom LUB borde komplettera enkäten med för djupade studier av användningen av bibliotek ens tjänster. Dessa studier borde kopplas till LUB:s strategiska mål. Inom ramen för biblioteksrådets arbets grupper inleddes under året ett förarbete för fördjupningsstudier. I budgetframställan för 2011 äskades dels medel för en användarenkät, dels medel för fyra projekt: 1. Biblioteksundervisningens påverkan på ut bildningskvalitén 2. Fokusgrupper med forskare 3. Användarstödd systemutveckling 4. Studenterna och den fysiska studiemiljön I slutet av året beslöt universitetsledningen att en användarenkät skulle genomföras under 2011 i anslutning till det kommande visions arbetet för biblioteksverksamheten vid Lunds universitet. Kompetensutveckling LUB:s gemensamma kompetensutveckling lägger tyngdpunkten på flera olika områden. Ett är vetenskapliga metoder för undersök ning och utvärdering av den egna verksam heten. Ett annat är bemötande och tillgäng lighet. Årets LUB-dag med titeln Sikta mot stjärnorna handlade om bemötande av studen ter med funktionsnedsättningar. Ytterligare ett område är katalogisering och övergången till klassifikationssystemet Dewey. Under våren 2010 slutfördes dessutom seminarieserien om LUB:s strategiska plan. Sammanlagt ordnades cirka 50 utbildningstillfällen under året. 14 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE För mer information läs om arbetsgruppens arbete under året på sidan 17. Översyn av arbetsgrupper Under senare delen av verksamhetsåret på börjades en översyn av arbets-, projekt-, referens- och funktionsgrupper inom LUB- nätverket. Första delen i översynen var att ta fram en lägesrapport. Vilka grupper finns, vilka grupper är eller har varit aktiva och hur ser deltagandet ut i grupperna? Den första genomgången visade att det fanns 26 grupper inom LUB-nätverket och att 111 personer var engagerade i en eller flera grupper. Efter diskussioner i biblioteksrådet lades 7 grupper som i praktiken bara fanns på papp ret ned. Några av dessa var projektgrupper vars arbete hade avstannat och som man räknar med att det inte återupptas. För att komma vidare med översynen producerades ett diskussionsunderlag till biblioteksrådet. Underlaget bestod av ett antal frågeställningar med ett kortfattat re sonemang kring. Frågor som togs upp var bland annat sammansättningen av biblioteks rådet, beredningsgruppens mandat, om SEM-gruppen bör betraktas som ett råd (till universitetsbibliotekarien) snarare än en arbets grupp. Vidare togs frågor upp som rör grupper nas storlek och sammansättning, vilka uppdrag grupperna har och hur gruppernas uppdrag står i förhållande till LUB:s gemensamma handlingsplan. Antalet projekt som inte slut förts gav anledning till en diskussion om upp följning. Biblioteksrådet tillsatte en grupp bestående av Henrik Åslund (BD) sammankallande, Ann Tobin (HT) Siw Kourtzman (Ekonomi högskolan ) och Britt Marie Lindblad (UB) vars uppgift är att under vårterminen 2011 presentera ett förslag till organisation av LUB- nätverkets grupper som adresserar de ovan nämnda problemområdena. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 15 Arbetsgrupper Bibliotekets roll i lärandet Arbetsgruppens medlemmar i december 2010 var A Alwerud (HT), K Arnebrant (Biologi biblioteket), G Berger (HT) A Brümmer (Medicinska fakulteten) sammankallande juli-december, F Eriksson (HT), A Forsberg (S), Å Forsberg (BD), B Holm (Ekonomi högskolan), L Landgren (BD), M Lindenmo (S), M Lindgren (UB) och A Wiberg (Juridiska fakulteten) sammankallande januari-juni. Under 2010 hade arbetsgruppen tio möten. På uppdrag av biblioteksrådet planerade och genomförde arbetsgruppen två workshoppar om lärmiljöer och pedagogisk verksamhet: ”Vad kan biblioteken göra för att skapa krea tiva lärandemiljöer?” med Å Bergenudd (LU byggnad) och ”Spelar det någon roll? En work shop i hur man mäter avtrycket av bibliotekens pedagogiska verksamhet” under ledning av S Markless (King’s college i London) och med författare till boken Evaluating the Impact of Your Library. Resultaten från workshopparna presenterades för LUB i mars och överlämnades till biblioteksrådet. The Information Literate University var titeln på ett seminarium som hölls av Sheila Webber och Ben Johnston och som var öppet för hela LU, I samband härmed arrangerade arbetsgruppen en workshop med Webber och Johnston för att fortsätta diskussionen kring hur biblioteken kan stödja hela universitetet till att bli informationskompetent. Kritiska vänner Under våren deltog sju medarbetare i projektet Kritiska vänner. Deltagarna delade upp sig två och två och auskulterade på varandras under visningstillfällen. Syftet var att som kritisk vän 16 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE ge återkoppling på i förväg bestämda områden. Pedagogfikor Inspirerad av de mycket givande spontana diskussionerna som uppkom under planerings mötena för ”Kritiska vänner” tog arbetsgruppen initiativ till ett informellt diskussionsforum för undervisningsfrågor. Inga protokoll skrivs. Det är fokus på diskussion och tankeutbyte. Arbetsgruppen har under 2010 arrangerat fyra pedagogfikor med följande teman: Google, bibliotekarien som fluortant, metoden Kritiska vänner och vilka behov av informations kompetens och stöd användarna har beroende på var i utbildnings- och forskarkedjan de be finner sig. Pedagogfikorna har generellt haft många deltagare från flera av biblioteken inom LUB. Utvärdering av bibliotekens pedagogiska genomslag Under våren arbetade arbetsgruppen vidare utifrån workshop nummer två med en stu die av studenters informationskompetens. En grupp bestående av A Brümmer, A Wiberg, L Landgren, Å Forsberg, F Eriksson, G Berger och B Holm bildades. Gruppen höll sex möten under hösten och arbetade fram en plan med modell för genomslagsmätning med en kvalit ativ och en kvantitativ del. I december beslöt biblioteksrådet att projektet skulle genomföras under 2011 med L Landgren som projektledare. Studien ska göras på Ekonomihögskolans och Juridiska och Medicinska fakultetens bibliotek (som samtliga finansierar deltagandet själva) och bör ses som starten på en utvärderings process snarare än en engångsföreteelse. Arbetsgruppen för kompetensutveckling Arbetsgruppen höll tio möten under 2010. Vid årets slut hade gruppen följande sammansätt ning: Anna Alwerud (CH) sammankallande, Åsa Lindblad (N/LTH), Catarina Carlsson (J), Annika Rodman (UB), Maria Ohlsson (BD), Susanne Ljunggren Hillman (BD) och Åsa Forsberg (BD). Adjungerade fackliga represen tanter var Kerstin Andreasson för SACO och Kjell Helmebo för TCO. Åsa Forsberg arbetar 20 % av sin arbetstid på BD med kompetens frågor. städerna presenterades. Dessa lämnades vidare till biblioteksrådet. Under året arrangerade arbetsgruppen mer än 50 utbildningstillfällen i form av seminarier, workshoppar och längre kurser. Sammanlagda antalet deltagare i LUB-utbildningar var över tusen. Det innebär att LUBs utbildnings verksamhet varit ungefär lika omfattande som föregående år. Under 2010 genomfördes flera aktiviteter kring bemötande. I april höll Manora Nyström från Malmö Högskola verkstaden ”Lika behand ling för alla”. Under hösten genomfördes en tre dagar lång kurs i bemötande. Ansvarig var Ann-Christin Sahlning (Malmö Högskola) som har hållit denna utbildning på många högskole bibliotek i Sverige. Budgeten för LUB:s gemensamma kompetens utveckling var 200 000 kronor. Ett stående inslag är utbildningar i våra system och verktyg. Under året har flera utbildning ar i Lovisas lånemodul för studentvakter och katalogiseringsutbildningar för LUB:s med arbetare hållits. Ett annorlunda kompetensutvecklingsverktyg är Skuggningsprojektet, som har möjliggjorts med projektmedel från Kungliga biblioteket. Medarbetare från LUB, Malmö högskolas bib liotek och Kungliga biblioteket i Köpenhamn har under fem dagar skuggat en kollega på ett av de andra biblioteken. Projektet avslutas och rapporteras 2011. LUB-dagen hade detta år titeln ”Sikta mot stjärnorna” och temat var tillgänglighet för användare med funktionsnedsättningar, med fokus på bemötande. Tema för året var vetenskapliga metoder och utvärderingsverktyg och användarbemötande. Andra viktiga områden har varit Dewey, peda gogik och open access. Under hösten 2009 och våren 2010 genom fördes en serie seminarier och verkstäder om hur LUB:s strategiska plan 2009-2012 ska genomföras. Serien var uppbyggd kring de fyra strategiska målen. Två verkstäder genomfördes under våren. Serien avslutades i mars med ett sammanfattande seminarium där alla förslag och synpunkter som kommit fram under verk VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 17 Arbetsgruppen för marknadsföring och webb Arbetsgruppen har träffats vid sju tillfällen under året. Ledamöterna under året var: Kerstin Andreasson, (BD), Aprile Clark (Med Fak), Annakim Eltén (HT), Marita Fagerlind (BD), sammankallande, Marianne MadsenHult (Fy), Katrin Nylén (E), Annika Rodman (UB) och Åsa Sellgren (Arkitektur och design). Under året har antalet medlemmar varierat. Annika Stattin (Campus Helsingborg) avgick som medlem i februari. Aprile Clark (Med Fak) blev ny medlem i mars. Marita Fagerlind (BD) blev ny medlem och sammankallande i mars. Katrin Nylén (E) gick på föräldraledighet i september. Annakim Eltén (HT) blev med lem i september. Lena Landgren (BD) avgick i december. LUB-safari Den vart tredje år återkommande aktiviteten LUB-safari genomfördes i början av mars. Safarin arrangerades som ett led i seminarie serien om den strategiska planen. Medarbetarna inom LUB besökte varandras bibliotek. Sam manlagt fick biblioteken 197 besök. En tryck sak togs fram i samband med inbjudan till LUB-nätverket. LUB-safarin avrundades den 11 mars med ett avslutande seminarium och en fest på Biblioteksdirektionen som kamrat föreningen arrangerade. IFLA, Swedish Library Avenue LUB ställde ut informationsmaterial på Swedish Library Avenue på IFLA i Göteborg i augusti. Materialet bestod av en roll-up på engelska och diverse trycksaker om LUB. Utställningen var obemannad. Materialet planerades under en halvdags workshop och ska även användas i andra sammanhang. Hälsningsgillet I september deltog LUB i hälsningsgillet för nya studenter med roll-ups, informations 18 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE broschyrer och bildspel. Plastpåsar, pennor, nyckelband och godis delades ut. Fyra student vakter anlitades för arbetet i montern. Montern var välbesökt. Broschyrer och informationsblad Det pågår ett arbete med att ta fram en gemensam broschyr med biblioteksinformation till studenter. Den ska innehålla karta, kontakt uppgifter och öppettider. Broschyren ska er sätta flera av de informationsbroschyrer och reklamblad som finns idag. Syftet är att göra informationen i denna huvudbroschyr mer lättillgänglig för användaren än dagens ”Hitta till ditt bibliotek”. Arbetet går ut på att korta ned texter och hänvisa till LUB-webben för mer utförlig information. Presenter Arbetsgruppen har diskuterat vilken typ av presenter vi bör ha inom nätverket. Pennor med LUB-tryck kommer att beställas under 2011. Tablettaskar med LUB-tryck har form givits och beställts inför Hälsningsgillet hösten 2011. T-shirts med LUB-tryck ska tas fram för evenemangstillfällen. Genomgång av LUB-webben Diskussioner har inletts om en genomgång av LUB-webben. På BD har en testintallation för LUB-webben och versionsbyte för publice ringsverktyget TYPO3 beställts. Övrigt Arbetsgruppen kallar sig informellt för Marko Webb. En ny roll-up för LUB på svenska ska tas fram. Diskussioner kring diverse studentbilagor och övriga trycksaker som sprids om LUB har inletts. Informationen i dessa trycksaker tend erar att vara mycket sparsam, ofta felaktig och föråldrad. Hur vill nätverket uppfattas? Via vilka kanaler kan vi påverka detta? SEM-gruppen – Samrådsgruppen för e-media SEM-gruppens uppdrag är att amordna och samråda kring förvärv av elektroniska media och föra en strategisk diskussion kring utveck ling av och tillgång till elektroniska media med fokus på innehåll. Det finns ett budget utrymme knutet till arbetsgruppen. Beslut om hur medlen används fattas av den enhet som ansvarar för budgeten med vägledning av de diskussioner som förts i gruppen. Ledamöterna utses av respektive fakultet eller område. Gruppen leds av BD:s medarbetare med huvudansvar för e-media. Under 2010 var ledamöterna följande: Kerstin Lindström (UB), Catarina Carlsson (Juridiska fakulteten), Colm Doyle (Medicinska fakulteten), Åsa Sellgren (Lunds Tekniska Högskola), Åsa Lindblad (Naturvetenskapliga fakulteten), Ellen Fall (Campus Helsingborg), Karin Jönsson (Sam hällsvetenskapliga fakulteten), Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan), Ingela Wahlgren (Centrumbildningar och övriga institutioner), Anna Alwerud (HT fakulteterna) och Peter Berry (Konstnärliga fakulteten i Malmö). Från BD: Åse Paulsson (sammankallande till och med augusti), Christel Smith (sammankallande från september), Anna-Lena Johansson, Aron Lindhagen (från september) och adjungerande: Lars Björnshauge och Charlotte Hertzberg. SEM-gruppen hade åtta ordinarie möte och ett extra möte. E-böcker LUB och BD har satsat på ett stort antal nya e-böcker. Här listas en del av de förlag som BD och LUB köpt e-böcker och e-bokssamlingar från under året. Cambridge (500 eBooks), Palgrave (470 eBooks), Oxford Handbooks Online (74 eBooks), Oxford Medical Hand books Online (12 eBooks), Sage handbooks (80 eBooks), Sage Reference (45 eBooks), Springer (3540 titlar) och Elsevier (7634 titlar). Under året har ”aggregated plattforms” kontra köp direkt från förlagen diskuterats. En jäm förelse mellan Ebrary och Netlibrary har påbörjats för att titta på fler alternativt till DawsonEra och EBL. Sammanlagt har BD och LUB köpt e-böcker för 4 241 541 kronor. E-tidskrifter E-tidskrifterna står för den absolut största kostnaden när det gäller elektroniska resurser. Sammanlagt har BD och LUB köpt e-tidskrifter för 22 172 808 kronor. Under året satsades det inte på några nya BIBSAM tidskriftsavtal. Man påbörjade ett avtal för Ebscos databaser, varav följande räknas som tidskriftsdatabaser: Academic Search Complete, Business Source Complete. Under våren genomfördes ett test av Ebscos Integrated Search. Under senvåren lanserade Ebsco sin nya tjänst Discovery Service. Under hösten påbörjades en upphandling för ett nytt metasöksystem. Under hösten påbörjades en kravspecifikation för ett kommersiellt ERMsystem. Arbetet utfördes av en projektgrupp med deltagare från BD och LUB. Ett utkast till en kravspecifikation för vidare förankring och bearbetning av upphandlingsenheten var färdigställt vid årsskiftet. Behovet av användarstatistik för e-medier är stort inom LUB. En projektgrupp med deltag are från SEM och BD tillsattes i slutet av året för att påbörja ett arbete med statistik. Uppdrag et är att ta fram ett antal nyckeltal inom varje resurskategori, e-böcker, e-tidskrifter och data baser, och att dessa sedan kan tas fram årsvis eller halvårsvis. Databaser Under året köpte BD och LUB följande nya databaser: PAI (Public Affairs Index) bibl, VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 19 olitical Science Complete bibl, LGBT, P Library, Information Science & Technology Abstracts (LISTA), SocINDEX with Full Text, Humanities International Complete (HIC), Reaxys, Genline, SVAR, Chinese Le gal Knowledge Integrated Database (CLKD), The Biomedical & Life Sciences Collection, China Statistical Yearbooks Database (CSYD), Berg Fashion Library, SpringerImages Medical. Sammanlagt har BD och LUB köpt databaser för 3 851 289 kronor. arna för Lunds universitet De två mest intress anta nyhetsdatabaserna, som båda erbjuds av Proquest, är: International Newsstand och Factiva. International Newstand och Factiva har bred täckning och arkiv tillbaka cirka 10-20 år. Andra nyhetsdatabaser har ofta bara 60-90 dagars arkiv. Vi har även undersökt hur täckningen av de utvalda dagstidningarna är i Global Issues in Context. De har främst engelskspråkigt material och innehållet är troligen inte cover to cover. Under hösten gjordes en kartläggning av vilka databaser som har de viktigaste dagstidning Arbetsgruppen för vetenskaplig kommunikation Deltagare i arbetsgruppen är: Jörgen Eriksson (BD), Kristina Holmin (LTH), Viktoria Hörnlund (HT), Anna Larsson (EHL), Hanna Voog (Samfak), Gunilla Wiklund (Jurfak) och sammankallande Yvonne Hultman Özek (Med fak). Arbetsgruppen har haft sex möten under året. I arbetsgruppens wiki har vi fortsatt bygga en resurssamling med artiklar och rapporter som berör vetenskaplig kommunikation. Vi har även sammanfattat aktuella rapporter och lagt in i vår wiki. Arbetsgruppen möten har fungerat som viktiga tillfällen för utbyte av information. Vi har bland annat diskuterat arbetet med Open access och utvärdering av forskning. Gruppen har spridit information om den temadag som Fysik- och astronomibiblioteket anordnade tillsammans med BD och som är ett bra exempel på hur man kan arbeta med frågan. Liknande dagar har anordnats på andra bibliotek i nätverket. Mikael Graffner besökte gruppen och berät tade om arbetet med en ny modell för för delning av forskningsmedel på LU. Vi har också bjudit in Lisa Thelin från Forsknings 20 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE service och kommunikationsavdelningen för att veta mer om vad de arbetar med. Vid ett annat tillfälle deltog Lena Landgren och Åsa Forsberg för att diskutera eventuell samverk an mellan BRIL och vår grupp. Samtalet kretsade mest kring pedagogiska aspekter. Vi konstaterade att doktorander/forskare är en komplex och heterogen målgrupp där de van ligt förekommande pedagogiska metoderna inte är självklara. Vi konstaterade också att stöd till forskning lutar mer mot hållbart och professionellt support än utbildning och att arbetet ofta handlar mer om kommunikation och att bygga relationer. Utifrån diskussionerna bestämdes att temat för decembers ”pedagog fika” skulle vara skillnader och likheter mellan en informationskompetent forskare än jämfört med en student och hur man når dit. Ett annat spår har varit referenshantering och kompetensutveckling för undervisning i End Note. Yvonne Hultman Özek och Hanna Voog höll i ett introducerande tillfälle för bib liotekarier som vill undervisa om EndNote. Vi har också diskuterat att använda Samhälls vetenskapliga fakultetens LibGuide för End Note som en gemensam resurs för alla i nät verket. En test på RefWorks påbörjades i slutet av året som följs upp i början av 2011. I mars deltog arbetsgruppen i det avslutande seminariet om implementeringen av den strategiska planen. Vi sammanfattade där våra reflektioner kring de workshoppar vi anordnat. Arbetsgruppen har startat ett nationellt nätverk för forskarservice. Intresserade uppmanades via BIBLIST att anmäla sig till en nystartad diskussionslista. Det var ett stort intresse och det är nu runt 200 anmälda i nätverket. I an slutning till Mötesplats OA som ägde rum i Lund i november anordnades ett första möte där nätverkets inriktning och arbetsformer diskuterades. 45 personer från olika typer av forskningsbibliotek deltog. Arbete pågår nu med att sätta samman en styrgrupp som kan arbeta vidare med bland annat en plattform att dela erfarenheter via och en konferens eller workshop kring vad forskarservice är, kan vara, och bibliotekariernas och bibliotekens roll. Arbetsgruppen har av Biblioteksrådet fått i uppdrag att ta fram ett förslag på hur vi ska få en fördjupad kunskap om forskarnas behov och framtida bibliotekstjänster. Uppdraget pre senteras under början av 2011. Vi har påbörjat diskussioner men har också avvaktat utfallet av arbetet med biblioteksbarometern och budget beslutet för 2011. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 21 Referensgrupper Referensgruppen för förvärv av tryckta böcker Biblioteksrådet beslutade att inrätta en referens grupp för förvärv av tryckta böcker vid sitt sista möte innan sommaren. Gruppen hade ett möte under hösten. Gruppens uppdrag är att fung era som stöd och samtalspartner till biblioteks samordnaren på Biblioteksdirektionen och upphandlingsenheten vid Lunds universitet vad gäller frågor kring förvärv av tryckta böcker. Gruppen ska dessutom delta i arbetet med framtida upphandlingar av bokleverantörer. Enligt beslutet i biblioteksrådet erbjuds en representant per område, en representant från Universitetsbiblioteket, en representant från bibliotek inom universitets särskilda verksam heter och bibliotekssamordnaren vid Biblioteks direktionen plats i gruppen. Sammankallande ska vara en representant utanför Biblioteks direktionen. Förvärvsgruppen har vid sina första möten fokuserat på 3 punkter: 1. bokleverantörerna, 2. leveranser och 3. förvärvsprocesser. Bokleverantörernas avtal med Lunds univers itet löper i två år med möjlighet till förläng ning två gånger ett år. Senast 2013-02-28 löper nuvarande avtal ut. Vi har förlängt avtalet till 2012-02-28. Inför en ny upphandling behöver vi etablera en organiserad, samlad och dokumenterande feedback om leverantör erna. Vi behöver också granska avtalen. Är de idag skrivna så att leverantörerna uppfyller de krav vi har? Och som vi kommer att ha åren som kommer? Vi behöver även titta på avtals trohet. Använder vi, biblioteken, leverantör erna? Använder forskarna leverantörerna? Här behövs eventuellt en diskussion med områdes 22 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE bibliotekarierna. Leveranser av böcker: Hur fungerar den ordning vi har idag med samlade leveranser från Dawson till UB som delar upp och skickar vidare till områdesbiblioteken? Förvärvsprocesser: Förvärv av tryckta böcker är en del av processen att tillgängliggöra tryckt material. Diskussioner om förvärvsprocesser har hitintills tangerat områden som: vem ska göra urvalen, har vi nytta av en förvärvs modul i en framtida bibliotekskatalog, hur får vi fler bibliotek att köpa hyllfärdiga böcker från Dawson och kan vi trycka på Libris så att fler bokleverantörer till svenska biblio tek får möjlighet att leverera marc-poster till bibliotekskatalogerna via Libris? Referensgruppen för Bibliotekssystemet Referensgruppen har följande medlemmar: Maria Björklund (Medicinska fakultetens bibliotek), Maria Ohlsson (BD), Stina Hallin (BD) sammankallande, Gabriella Johansson (Social- och beteendevetenskapliga biblio teket), Annika Hellbring (Juridiska fakultet ens bibliotek), Barbro Persson (Ekonomi högskolans bibliotek), Britt-Marie Lindahl (UB), Maria Långh (LTH studiecentrum), Berit Funke (Biblioteket vid Campus Helsing borg), Kristina Nilsson (Språk- och litteratur centrums bibliotek) och Marianne MadsenHult (Fysikbiblioteket). Inför uppgraderingen av Virtua till version 2010.3 bistod ett antal medlemmar ur gruppen med att testa de olika systemmodulerna. Referensgruppen har haft fyra möten under året. Referensgruppens uppdrag är: • att fungera som stöd och samtalspartner till Lovisa-teamet på Biblioteksdirektionen vad gäller frågor kring innehåll, gränssnitt, struktur, användarvänlighet, användnings statistik, utvärderingar, tester, utbildnings frågor och integration till/från övriga tjäns ter. • att kanalisera önskemål från LUB- biblioteken och tillsammans med Lovisateamet prioritera åtgärder. Överföringen av rutiner kring utskick av rapporter/e-postmeddelanden till Virtuas rapportgenerator Infostation har fortsatt, senast med Recalls-breven (inkrävning av långlån). I samband med detta har gruppen diskuterat formuleringarna i de olika breven (på svenska och engelska) och reviderat dessa. Under hösten beslöt referensgruppen att det var tid att återgå till den maxgräns på 100 kronor i förseningsavgift innan spärr av låntagarkonto, som vi ursprungligen haft. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 23 Referensgruppen för LUP Referensgruppens uppdrag är: • att fungera som stöd och samtalspartner till LUP-teamet på Biblioteksdirektionen vad gäller frågor kring innehåll, gränssnitt, struktur, användarvänlighet, användnings statistik, utvärderingar, tester, utbildnings frågor och integration till/från övriga tjäns ter. • att kanalisera önskemål från LUB-biblio teken och tillsammans med LUP-teamet prioritera åtgärder. Gruppen arbetar med systemfrågor (däribland utbildningsfrågor) medan strategiska frå gor inom OA och publicering sköts av annan grupp. Medlemmar är: Jörgen Eriksson (BD) samman kallande, Gunilla Wiklund (J), Annika Stattin (Campus Helsingborg), Johnny Jönsson (N/ LTH), Aprile Clark (M), Linda Malm (S), Ulla Malmquist (UB), Anna Larsson (EHL), Karl Adam Tiderman (10:e området) och Annakim Eltén (HT). Mötesfrekvensen är 2-4 möten per år. Referens gruppen har haft 2 möten under året, Mötena har ägnats åt diskussion kring och prioritering av nya funktionaliteter i LUP. 24 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Projektgrupper LUBITO – Projektgruppen för dokumentleverans LUBITO-projektet har fortlöpt under året. Cirka 300 beställningar har effektuerats per månad vilket är en liten minskning mot 2009. Förhoppningsvis kan detta tyda på att redan inskannade artiklar återanvänds. 82 % av be ställningarna effektuerades och skillnaden ut görs av dem som inte var korrekt ifyllda och det faktum att tidskriften redan fanns i fulltext. Eftersom efterfrågade tekniska förbättringar inte gjorts, har inget utvecklingsarbete kunnat ske under året och därmed har inga arbetsmö ten hållits. Projektgrupp för läsplattor När gruppen inrättades var dess syfte att: • inventera marknaden av läsplattor, • undersöka kompabilitet med LUB:s e-bok bestånd och att • genomföra en test av läsplattor i verksam heten. Projektgruppen har haft åtta möten. Utöver dessa möten har projektgruppsmedlemmar träffats för att mellan mötena arbeta med delar av projektet. Gruppens medlemmar är: Henrik Åslund (BD) sammankallande, Jane Sjöberg (BD), Linda Grandsjö (SamF), Fredrik Eriksson (HT), Ellen Fall (Campus Helsingborg), Ingela Wahlgren (Internationella miljöinstitutets bibliotek), Maria Björklund (MedFak), Åse Paulsson (Biologibiblitoteket/BD till och med den 19 februari). Under verksamhetsåret har stort arbete lagts ner på den test av läsplattor som genomfördes på internationella miljöinstitutet och på samhälls vetenskapliga fakulteten. Testen genomfördes under vårterminen. Inför projektet skapades en blogg där information om projektet lades ut kontinuerligt. Bloggen blev också projektets webbplats i den bemärkelsen att manualer, van liga frågor och svar och annan information om läsplattor och e-böcker lades ut. Två kurser valdes ut för test: ”Scandinavian Models of Equality - Gender, Class, Ethnicity and the Social Welfare State” och ”Industri ellt miljöarbete”. Testen genomfördes i tre steg. Först samlade man ihop studenterna som skulle delta till en gemensam workshop, sedan lät man studenterna använda läsplattorna under den tid som kursen pågick, för att av slutningsvis genomföra en enkätundersökning med deltagande studenter. I testen användes Sony E-Reader Touch. Förutom arbetet med att genomföra läsplatte testen så har gruppen också bidragit med om världsbevakning av området. Under gruppens ingång på LUBintra har ett antal inlägg publ icerats som har handlat om e-böcker, läsplattor och ny teknik. Bloggen som gjordes i anslut ning till läsplattetesten uppdateras fortfarande. Gruppen diskuterar vilken informationsform som är lämpligast och hur man bäst för ut information till nätverk och användare. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 25 I december erbjöds LUB-personal att låna en läsplatta över jul- och nyårshelgen och gensvaret blev mycket positivt. Alla läsplattor lånades ut. Gruppen började också diskutera gruppens framtid och nästa års verksamhet vilket ledde till beslut: • att arbeta för att projektgruppen ska övergå till en arbetsgrupp, • att förorda samordning med de initiativ som görs inom digitala biblioteket när det gäller mobila plattformar och applikationer, • att genomföra en workshop, • att undersöka möjligheter att testa LUB:s e-resurser på surf-plattor med olika operativsystem (IOS, Android, Windows med flera) och • att skapa en LibGuide till hjälp och stöd för biblioteken i nätverket. Projektgrupp för metasöksystem Under hösten startades ett projekt vars uppgift var att skriva en kravspecifikation för ett nytt metasöksystem. Projektgruppen träffades regel bundet en gång i veckan under hösten. Projektet hade avstamp i september med ett idémöte där alla projektmedlemmarna var om bedda att i förväg skriva ned 5-10 krav som de tyckte var viktiga för ett nytt metasöksystem. Mötet inleddes sedan med en möjlighet att skriva ned ännu fler förslag på krav och dessa delades sedan upp i olika kategorier (som till exempel innehåll, funktioner och tekniska krav). Efterföljande möten innebar att man be arbetade varje krav för sig, definierade vad som egentligen menades och diskuterade formul eringar. Under hösten anslöt fyra universitetsbiblio tek i Sverige (Stockholm UB, Linköping UB, Uppsala UB och Umeå UB) sig till projektet. Alla de externa biblioteken har skrivit under ett tystnadsavtal och en fullmakt som ger Lund möjlighet att genomföra upphandlingen på deras vägnar. Det enda bibliotek som deltagit aktivt i skrivandet av kravspecifikationen är Stockholms UB och då i första hand runt de tekniska kraven. Strax innan jul skickades krav specifikationen ut på remiss till projektgrupp, styrgrupp och de deltagande externa biblio teken. Arbetet planeras fortlöpa under 2011 26 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE med en avslutad upphandling under våren och ett implementerat system på plats under hösten 2011. Funktionsgrupper Funktionsgruppen för katalogisering Gruppens medlemmar är: Tommy Andersson (UB), Jan Gustafsson (BD), Rayeheh Hamedani (HT), Marianne Hansson (S), Annika Hellbring (J), Marie Hoen (HT), Erland Holmér (HT), Lars-Olov Ivarsson (S), Maria Jörgensen (HT), Stina Larsson (UB), Mikael Lindgren (UB), Kerstin Lindström (UB), Maria Långh (LTH), Annika Nilsson (N), Erik Svanström (HT) och Karl-Adam Tiderman (S). Gruppen har samlats vid nio tillfällen under året. Vid två av dessa har inbjudna gäster in formerat i ämnen som varit av särskilt intresse för gruppen; Miriam Säfström om FRBR och Åse Paulsson om eböcker. Gruppen har utformat ett enkätsvar till KB angående en eventuell förenkling av Svenska ämnesord och skissat på en kravspecifikation för katalogmodulen till ett nytt bibliotekssystem. Gruppen har bistått arbetsgruppen Kompe tensutveckling i arrangerandet av seminariet ”RDA – vad är det?” i april som samlade ett 40tal intresserade. Gruppen har även medverkat i upprättandet av en kravprofil att användas vid certifiering av katalogisatörer. Under hösten har medlemmar ur gruppen planerat och sam manställt material för Deweyundervisningen vårterminen 2011. Rapportering från olika konferenser och utbild ningar är ett stående inslag i gruppens möten. Liksom presentationer av olika katalogiserings verktyg och databaser. I övrigt har mötena mest handlat om hur vi i Lund ska ställa oss till de regeländringar eller regeltolkningar som KB initierar. Det är inte alltid självklart att de passar våra förhållanden. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 27 Funktionsgruppen för tillgänglighet Under året har funktionsgruppen haft följande medlemmar: Maria Björklund (Medicinska fa kultetens bibliotek), Bodil Enoksson (Biologi biblioteket), Maria Långh (LTH:s studie centrum), Åsa Forsberg (BD) sammankallande, Kjell Helmebo (Språk- och Litteraturcentrums bibliotek), Ludvig Holmdahl (Campus Helsingborg), Gabriella Johansson (Samhälls vetenskapliga fakultetens bibliotek), Lars-Olof Ivarsson (Ekonomihögskolans bibliotek), Stina Larsson (UB), Olle Serin (Juridiska biblioteket) och Marianne Madsen-Hult (Fysikbiblioteket). syfte var att fånga upp studenter som ännu inte kommit igång med talböcker. Ett drygt tjugo tal studenter deltog i verkstäderna. Funktions gruppen kommer fortsättningsvis att genom föra verkstaden regelbundet varje termin. Gruppen har haft sju arbetsmöten under året, varav ett gemensamt med avdelningen för pedagogiskt stöd. Samarbete med Lunds stadsbibliotek Susanne Lindell från Lunds stadsbibliotek har deltagit i ett av funktionsgruppens möten för att diskutera samarbetsformer. Vi beslöt att börja med att samarbeta kring kompetens utveckling och att informera varandra om olika aktiviteter riktade mot studenter. LUB-dagen Under vårterminen planerade och genom förde funktionsgruppen tillsammans med arbetsgruppen för kompetensutveckling årets LUB-dag ”Sikta mot stjärnorna”. Temat var tillgänglighet för studenter med funktions nedsättningar med fokus på bemötande. Talboksverkstäder Under höstterminen genomförde gruppen tre verkstäder om talboksläsning och nerladd ning från TPB:s digitala arkiv. Målgruppen var studenter med funktionsnedsättningar och workshoppen genomfördes på Campus Helsingborgs bibliotek, på Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och på Med icinska fakultetets bibliotek i Lund. Ett syfte med verkstaden var att ge vägledning och stöd till studenter som har haft tekniska problem med nerladdning eller läsning. Eftersom många studenter nu laddar ner själva har de mindre kontakt med kontaktbibliotekarierna på ämnesbiblioteken sedan de väl fått en introduk tion i nerladdning. Samtidigt har TPB fått fler supportfrågor direkt från studenter. Ett annat 28 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Maria Björklund ingår i TPB:s referensgrupp för bibliotekarier. Under året registrerades 109 studenter i TPB:s tjänst Student direkt, som ger studenter tillgång till hela TPB:s arkiv med digitala talböcker. Representation inom Lunds universitet, nationellt och internationellt Kvalitetssamordnare Tore Torngren är ledamot i biblioteksrådet och dess beredningsgrupp. Adjungerad till olika grupper som behand lar frågor som rör kvalitet, uppföljning och utvärdering. Nationellt är Tore Torngren ord förande i Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik. I den rollen projektledare för projektet ”Teknisk plattform för biblioteks statistik 2”, vilket genomfördes under hösten av IT-konsult Poul Henrik Jørgensen, Portia. Regionalt deltar Tore Torngren tillsammans med representanter för Kultur Skåne (region biblioteket) i förberedelser för ett projekt med syfte att samordna biblioteksstatistik från alla offentligt finansierade bibliotek i Kristianstad. Presentationer: • Revision and harmonization of the statistical surveys of all types of publicly financed libraries in Sweden. QQML 2, Chania, 2010-05-27. • Biblioteksstatistik. Projekt och pla ner. Mötesplats inför framtiden, Borås, 2010-10-30. Seminarier; • Measuring usage and understanding users. E-resources statistics and what they teach us. IFLA pre-conference and satellite meeting. Stockholm, 2010-08-08. • Global statistics for advocacy. IFLA workshop, Göteborg, 2010-08-12. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 29 Verksamheterna Biblioteksdirektionen Biblioteksdirektionens huvudsakliga uppdrag är att ansvara för drift och utveckling av det gemensamma digitala biblioteket och att sam ordna Lunds universitets bibliotek (LUB). Biblioteksdirektionen arbetar också med frågor som rör vetenskaplig kommunikation, elektronisk publicering och stöd till lärande. Samordningsuppdraget innebär att planera och följa upp verksamheten, att driva gemensamma utvecklingsprojekt, att erbjuda kompetens utveckling för medarbetare inom Lunds universitets bibliotek och att ansvara för gemensam information och marknadsföring via webbplats, intranät och andra kanaler. Biblioteksdirektionens verksamhet är organise rad i fem områden: Digitala biblioteket, Veten skaplig kommunikation/Bibliometri, Stöd till lärande, Staben som innefattar webb, informa tion och markadsföring respektive Kvalitetsoch bibliotekssamordning. Digitala biblioteket De digitala tjänster som biblioteksdirektionen förvärvar, utvecklar och underhåller ingår i verksamhetsområdet Digitala biblioteket. Electronic Library Information Navigator (ELIN) är en tjänst utvecklad vid Lunds uni versitet som erbjuder studenter och anställda en samlad ingång till Lunds universitets biblioteks elektroniska resurser. Lunds universitets gemensamma biblioteks katalog (Lovisa) innehåller böcker, tidskrifter, doktorsavhandlingar, rapporter, e-böcker och e-tidskrifter. Directory of Open Access Journals (DOAJ) 30 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE lanserades 2003 och har vuxit till att bli en internationellt välkänd, högt uppskattad tjänst. DOAJ innehåller vetenskapliga, kvalitets kontrollerade tidskrifter där alla artiklar finns i fulltext och är fritt tillgängliga. Vetenskaplig kommunikation Verksamhetsområdet Vetenskaplig kommunik ation arbetar med rådgivning och under visning i frågor som rör vetenskaplig kommunikation, publicering och Open Access (OA) inom biblioteksnätverket och universitetet. Verksamhetsområdet deltar också i det nationella och internationella arbetet med OA-frågor. Open Access är ett publiceringssätt där forsk aren gör publikationer fritt tillgängliga på internet för länkning eller nedladdning. Databasen Lunds universitets publikationer (LUP) samlar avhandlingar och forsknings publikationer publicerade av anställda vid Lunds universitet. Forskare har via LUP även möjlighet att göra sina forskningspublikationer fritt tillgängliga via nätet. 18 470 publikationer registrerades i LUP 2010. Det totala antalet publikationer i LUP var vid årskiftet 2010/2011 cirka 101 750, fördelat på 19 670 studentuppsatser och 82 080 forskningspublikationer. Upphovsrätten och förlagsavtalen är det största hindret när forskare ska parallellpublicera själva. Biblioteksdirektionen arbetar för att öka andelen fritt tillgängliga publikationer bland annat genom att delta i nationella, nordiska och internationella projekt. Biblioteksdirektionen stöttar publicering i OA-tidskrifter. Under året avsatte biblioteks direktionen 1 750 000 kronor i sin budget till betalning av publiceringsavgifter hos OA-förlag. Biblioteksdirektionen fortsatte de pågående institutionella avtalen med BioMedCentral (BMC), Public Library of Science (PLoS) och Hindawi och tecknade nya med det nordiska OA-förlaget co-Action Publishing och tid skriften Hereditas. Avtalen innebär att lunda forskare som skickar en artikel till en tidskrift som ges ut på något av dessa förlag indikerar att forskaren tillhör Lunds universitet och sedan faktureras biblioteksdirektionen för publiceringsavgiften. Antalet artiklar publi cerade av lundaforskare hos dessa förlag ökar snabbt. 2008 publicerades 48 artiklar, 2009 86 artiklar och 2010 145 artiklar i BMC-tidskrif ter. Samordning Kvalitetssamordnaren ansvarar för gemensamt kvalitets- och utvärderingsarbete. I det arbetet ingår insamling och rapportering av biblioteks statistik. Bibliotekssamordnaren stödjer och utvecklar samverkan och samarbete inom biblioteks nätverket Lunds universitets bibliotek (LUB). Detta innebär bland annat planering, bered ning och uppföljning av frågor till biblioteks styrelse och biblioteksråd. Universitetsbibliotekarie Lars Bjørnshauge Stöd till lärande I biblioteksdirektionens uppdrag ingår att bevaka frågor som berör bibliotekens roll i förhållande till utbildningen. Arbetet bedrivs huvudsakligen inom verksamhetsområdet Stöd till lärande. Verksamhetsområdet deltar i arbetsgruppen Bibliotekens roll i lärandet och ansvarar för tjänsterna Mitt Kursbibliotek och Urkund. Stöd till lärande arbetar ofta i projektform tillsammans med andra bibliotek och enheter inom Lunds universitet. Samarbete före kom mer även nationellt. Staben Staben ansvarar för ekonomi, personal, arkiv, lokaler, säkerhet och arbetsmiljö. Staben under håller och uppdaterar biblioteksdirektionens planer och riktlinjer i olika frågor, samordnar inköp och administrerar möten och konferenser och gemensam kompetensutveckling. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 31 Universitetsbiblioteket UB ska fungera som specialbibliotek inom nät verket med ansvar för olika typer av special samlingar, reservexemplaret av det svenska trycket inklusive uppdraget att vara lånecentral för detsamma och att registrera, bevara, tillhandahålla och informera om samlingarna. UB ska vidare vara ett modernt tvärvetenskap ligt forsknings- och studiecentrum och att ansvara för nätverkets gemensamma depåer. Ekonomi UB budgeterade för en omslutning på 56 410 000 kr. Utfallet blev ett överskott på 2 497 000 kr vilket medförde ett utgående myndighetskapital på 2 891 000 kr. 32 800 hyllmeter/år. Personal Under året var den faktiska bemanningen av UB en minskning från 2009 med 5 heltids arbetande. Snittåldern var 54 år, vilket är en marginell föryngring jämfört med 2009. Fort farande är 75 % av medarbetarna över 50 år. Kompetensöverföring och utbildning är vikt igt inför generationsväxlingen. Förutom de interna satsningarna har medarbetare utbildats 1 355 timmar (20 timmar per person). Med arbetarna har varit aktiva som föredragshållare, lärare/mentorer och författare. Dessa aktivite ter gör att UB knyts närmare LU. UB har åtta externfinansierade projekt som bär sina egna kostnader. Arbetet med att söka extern finansiering till högprioriterade projekt pågår ständigt. Det är en nödvändighet efter som statsanslaget knappt räcker till det löpande arbetet och absolut inte för att tillgängliggöra unikt eller efterfrågat material. UB har väl inarbetade rutiner för såväl brand utbildning, psykosociala och vanliga skydds ronder och medarbetar- och lönesamtal. UB:s samarbete med HMS-kommittén och huvudskyddsombudet är inspirerande och mål inriktat. Inkomstsidan när det gäller kopiering och an dra avgiftsbelagda tjänster har fallit starkt un der senare år. Detta beror på den ökade till gången av elektroniska tidskrifter och på UB:s LUBITO-service till forskare och studenter. LUBITO-servicen innebär att tryckt material förmedlas som avgiftsfria elektroniska kopior. Nu ligger inkomsterna från kopiering och an dra avgiftsbelagda tjänster på cirka 800 000 kr. Användarservice UB: s utbud av pappersbaserade och elektron iska resurser lockade till 314 000 fysiska och 194 000 virtuella UB-besök och 200 000 registrerade lån. Lånemörkertalet är stort men trots detta står UB för 40 % av LUB: s låne verksamhet. En informationsfråga besvaras var 4:e minut. 75 % av frågarna var externa eller tillhörde HT, S eller Ekonomihögskolan. UB tar 25 % totala bibliotekskostnader i anspråk. Lokaler inklusie depåer utgör 33 % och kostnaderna för löner utgör 31 %. UB ligger på högsta nivå i LUB när det gäller användarservice; 324 dagar/år, 60 timmar/ vecka och 25 % av användarplatserna finns på Helgonabacken. UB: s samlingar utgör 80 % av LUB: s tryckta bestånd med en tillväxt om 350 personer var på studiebesök och inform erades om service och samlingar. Nio webbaserade pedagogiska resurser kompletterar bibliotekariernas arbete. Länksamlingen SAFIR innehåller nu 1 607 kvalitetssäkrade länkar. Den årliga kartläggningen visar att 88 % av besökarna tillhör LU, av dem är 68 % är forskare/lärare, doktorander eller 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE s tudenter på mastersnivå. 80 % externa, HT-, S- eller Ekonomihögskoleanvändare. 75 % av besökarna använder UB som arbetsplats. På UB pågår ett ständigt arbete med att anpassa lokaler och service efter de krav användarna har. Under året har arbete med att anpassa organisation och lokaler Resultatet låter vänta på sig till 2011. En efterlängtad nyhet som kom under året var söndagsöppethållandet. Under året har visats tre stora utställningar och fyra mindre baserade på UB:s samlingar i sam verkan med forskare och institutioner vid LU. Samlingarna Förutom att förse de lokala låntagarna med snabba fysiska och elektroniska leveranser (transport- och LUBITO-projektet) har även fjärrlåneservicen utvecklats genom att digitala leveranser nu kan användas i stor utsträckning. 85 % av UB:s leveranser sker digitalt. Digitalis ering på UB sker efter olika linjer: användar styrd digitalisering, bevarandedigitalisering och projektdigitalisering. Samordningsdiskussioner för digitalisering pågår nationellt och internat ionellt. Bibliotekschefen är ordförande i KB:s nationella expertgrupp för samordning av digitalisering och ingår i LIBER Digitisation Steering Committee. Bristen på magasin och depåer för nätverket är ett akut bekymmer. Den utdragna processen med nybyggnaden på Gastelyckan (ACS) inne bär att UB:s magasin och depåer i princip är fyllda vid inflyttningen 2012 och nätverks biblioteken har aviserat depåläggningsbehov. Planering för nya lokaler måste påbörjas snarast. UB:s dyrbaraste material förvaras i magasin som är undermåliga. Under året har magasinen drabbats av vattenläckor vilket gör läget alltmer akut. Här krävs antingen en donator eller att universitetet tar sitt ansvar för att undvika en kulturell katastrof. Tre vetenskapliga lundatidskrifter, Rig, Scandia och Statsvetenskaplig tidskrift, har nu skannats av UB och finns tack vare BD fritt tillgängliga via LIBRIS och OJS. Fler tidskrifter står i kö och när Treventus skanningsrobot är inköpt ökar kapaciteten. Nätverket UB:s medarbetare deltar i de flesta av Biblioteks rådets olika grupper. Inom nätverket förväntar man sig att UB håller hög kvalitet på tillhandahållandet av det fysiska materialet. Dessa förväntningar försö ker UB uppfylla genom att digitalisera efter frågat material, snabba upp leveranserna till fakultetsanvändarna och att fortsaäta utveckla LUBITO-servicen. Digitaliseringsprojekt som tillgängliggör UB:s olika fysiska samlingar och kataloger på webben är också viktiga för kunskapsspridningen inom LU. Med undantag för specialistkunskaper när det rör UB:s egna specialsamlingarna ligger ämnes kunskapen på god generalistnivå och svarar bra mot den service allmänheten efterfrågar. UB ska fungera stödjande och rådgivande när det gäller alla universitetets samlingar av äldre, sällsynt och dyrbar litteratur. Det finns nu en kartläggning, prioritering och enhetliga rikt linjer för äldre material inom LUB. Nätverksbiblioteken har under året depålagt 350 hyllmeter material. Större överföringar har tyvärr inte kunnat göras på grund av den nya depåns byggförsening. UB har överfört 1 500 nya vetenskapliga svenska böcker (dupletter och nytryck) till övriga bibliotek inom nätverket. Bibliotekschef Christina Friström VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 33 Bibliotek vid fakulteter, områden och särskilda verksamheter Campus Helsingborg På Campus Helsingborg erbjöds under året introduktion till internationell affärsjuridik, vetenskaplig grundkurs, tekniskt basår, socionom-, byggingenjörs- och dataingenjörs utbildningar och utbildningar inom livsmedels teknik, service management och strategisk kommunikation. Campus Helsingborg hade under året omkring 3 000 studenter. Campus Helsingborgs bibliotek saknade ännu under året huvudman sedan omorganisationen av Campus Helsingborg som trädde i kraft 1 januari 2009. Detta fick till följd att det inte fanns en motpart att diskutera framtid, strategi och inriktning med. Biblioteket fick på egen hand formulera ett uppdrag. Den strategiska plan som utarbetats av bibliotekets personal kunde i mycket liten omfattning följas eftersom den budget som funnits inte varit anpassad ef ter bibliotekets verksamhet. Fokus fick läggas vid den dagliga driften, och så gott som ingen utveckling var möjlig. Biblioteket inväntar att det utredningsarbete som pågått sedan 2008 ska färdigställas och implementeras. Under året hölls många diskussioner med olika aktörer om hur biblio tekets och Campus Helsingborgs övriga gemen samma verksamhet ska organiseras och finansi eras. Inget resultat uppnåddes. Ekonomi Det totala anslaget till bibliotekets verksam het var 3 986 000 kr. Utfallet blev 3 941 000 kr. Personalkostnaderna stod för merparten av utgifterna: 2 062 000 kr. Störst avvikelse från budget var summan för inköp av tryckta 34 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE och elektroniska medier, som budgeterats till 380 000 kr och överskreds med drygt 27 000 kr. Cirka 1 400 böcker köptes in, till allra störs ta del kurslitteratur. Personal Biblioteket hade under året fyra bibliotekarie tjänster, varav en bibliotekschef, en biblioteks assistent på halvtid och timanställda som arbetade sammanlagt 520 timmar. Biblioteket erbjöd undervisning i framförallt informationssökning, referenshantering, veten skaplig publicering och akademisk hederlighet under sammanlagt 95 timmar. 1 153 student er deltog. Detta är färre antal timmar men fler deltagare än under 2009. Tjänsten ”boka en bibliotekarie” utnyttjades under sammanlagt 27 timmar, en marginell ökning från 2009. Studenter med konstaterad dyslexi erbjuds nu efter ett inledande samtal att själva ladda ner de böcker de behöver från Tal- och punkt skriftsbibliotekets webbplats. 151 sådana ned laddningar gjordes av studenterna på Campus Helsingborg. Sammanlagt ägnades 170 timmar åt med arbetarnas kompetensutveckling. Detta är mer än en halvering jämfört med 2009, vilket får tillskrivas att ekonomin inte tillät mer. Ungefär hälften av utbildningarna gavs i Lunds univers itets biblioteks (LUB) regi. Ekonomihögskolans bibliotek I oktober 2009 fastställde Ekonomihögskolans biblioteksnämnd Handlingsplan 2010. Handlingsplanen har legat till grund för verk samheten på Ekonomihögskolans bibliotek under året. Biblioteket har under året fortsatt att sträva mot och arbeta för en god informations kompetens för Ekonomihögskolans lärare, forskare och studenter. Antal deltagare i biblio tekets undervisning har ökat med 37 % jämfört med föregående år. Under början av året utarbetade biblioteket tillsammans med studentkårens vice ordföran de ett underlag kring informationskompetens: ”Utveckling av studenters informationskompe tens”, vilket presenterades för Utbildningsrådet i februari. Detta har resulterat i att flera kurser eller program planerat utbildning i samråd med biblioteket. Glädjande nog fick biblioteket för troendet att föreläsa kring akademisk hederlig het och vad det innebär för alla nya studenter på Masterprogrammen inom företagsekonomi under höstterminen. nätverket. Biblioteksnämnden utgör både ett samråds organ och ett beslutsorgan när det gäller biblioteksfrågor och består av representanter för institutionerna och studenterna. Nämnd en är ett utskott till Styrelsen för Ekonomi högskolan. Ekonomi Biblioteket omsätter cirka 5 500 000 kr, varav personalkostnader utgör 3 500 000 kr och för värvskostnader 1 350 000 kr. Inköp av tryckta böcker och tidskrifter minskar medan en allt större del av bibliotekets förvärvsbudget läggs på elektroniska resurser. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets webbplats. Antalet besökare i biblioteket har minskat. En del av förklaringen är sannolikt att studenterna har utnyttjat de upprustade studielokalerna i Alfa1 (före detta kursbiblioteket) allt mera. Att lånen har ökat är något förvånande men vi vet att efterfrågan på kursböckerna är stor. Tidskriftslånen har däremot minskat väsentligt. Det elektroniska biblioteket växer stadigt både när det gäller tidskrifter och böcker; en satsning helt i linje med bibliotekets handlingsplan. Personal Personalen består av sju bibliotekarier, samtliga är engagerade i arbetsgrupper och funktions grupper inom sina respektive arbetsområden och i flera utvecklingsprojekt inom LUB- VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 35 HT-biblioteken På området för humaniora och teologi finns sex bibliotek som är samlade under en och samma organisatoriska enhet: HT-biblioteken. Områdesbibliotekarien ansvarar för biblio teksverksamheten inom hela HT-området. Personalen tillhör organisatoriskt området, men har fast placering vid de olika enheterna. HT-bibliotekens sex bibliotek är: 1. Språk- och litteraturcentrums bibliotek 2. Biblioteket vid Centrum för teologi och religionsvetenskap 3. Wrangelbiblioteket med biblioteken vid Etnologiska institutionen och Historiska institutionen som facksalar 4. Arkeologiska biblioteket 5. Filosofiska biblioteket 6. Historiska biblioteket Mycket av verksamheten på HT-biblioteken under året präglades av lokalplanering och granskning av skisser inför inflyttningen till de nya lokalerna i Zoofysiologen. Bibliotek en på Hist-fil och CTR kommer då att sam lokaliseras och HT-området kommer att endast ha två bibliotek att jämföra med nuvarande sex enheter. Under året arbetade några HT-bibliotekarier i projektform med verktyget LibGuides för ut veckling av ämnesguider. Projektdeltagarna mottog LUB-stipendiet 2010 vilket användes för studiebesök vid Högskolan i Jönköping, Uppsala universitet och Campus Norrköping vid Linköpings universitet. HT-biblioteken fick även del av områdets myndighetskapital till två projekt, Uppackningsprojektet och Zoologenprojektet, vilka båda gällde retrokatalogisering. Projekt en hade inte kunnat finansieras med ordinarie 36 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE anslag. Personal Personalen bestod vid årets slut av totalt 25 an ställda, främst heltidsarbetande men några del tidsarbetande. HT-biblioteken har utbildning som ett prioriterat område, både för personalen och dess användare. Under året har personalen under 577 timmar deltagit i LUB-nätverkets kurser och seminarier, till detta kan läggas del tagande i kurser och konferenser utanför LUB. Ekonomi Bokslutet för året visar ett mindre underskott på 214 000 kr med kostnader på 22 082 000 kr. Vårt lilla underskott visar att vi använder upp vårt anslag och andra intäkter fullt ut nu när vi har full bemanning och har kommit ifatt med förvärvet efter övertaget av dessa uppgifter från Universitetsbiblioteket 2009. Juridiska fakultetens bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek har i uppdrag att i första hand ge informationsservice till Juridiska fakultetens forskare, lärare och s tudenter. I bibliotekets tryckta och elektroniska samling, och i de resurser som biblioteket ger tillgång till, ingår förberedande arbeten, lag, praxis och doktrin med betoning på svensk, övrig nordisk, tysk, brittisk, fransk och amerikansk rättsveten skap. Biblioteket prioriterar 4 områden: 1. att bidra till att höja informations kompetensen bland juridiska fakultetens studenter, forskare och lärare, 2. att ge kvalificerad forskarservice till forskare och forskning inom juridik, 3. att tillhandahålla en god informations försörjning inom rättsvetenskap och 4. att erbjuda stimulerande studie- och lärandemiljöer i biblioteket. Bibliotekets handlingsplan för 2010 fokus erade på fortsatt genomgång av bibliotekets prenumerationer på informationsresurser och tillhandahållandet av dem, på inledande översyn av informationsundervisningen på termin ett på juristprogrammet, på översyn av kontaktbibliotekariernas ämnesområden, på stöd till forskning och på kompetensutveckling för personalen. Med start höstterminen 2010 började jurist programmet läggas om. Inför omläggningen skulle därför första terminens informations undervisning gås igen tillsammans med lärarna på terminen. Efterhand ska sedan undervis ningen gås igenom termin för termin. Omlägg ningen av programmet kommer även att med föra att en översyn av kontaktbibliotekariernas respektive ämnesområden behöver göras. Hur uppfylldes handlingsplanen? Under året gjordes en fullständig genomgång av de juridiska databaserna och av universitetets e-bokspaket avseende rättsvetenskap. En databas sades upp, Caselex, biblioteket startade prenumerationer på några av Kluwer Laws ämnespaket och det konstaterades att det numera finns en hel del rättsvetenskapliga engelskspråkiga e-böcker men att de svenska utgivarna med undantag för Norstedts juridik (lagkommentarer) fortfarande är tröga i sin ut givning av e-böcker. En översyn av ämnesguiderna är påbörjad och några har vidareutvecklats och några återstår. Informationsundervisningen på termin ett har gåtts igenom tillsammans med den kurs ansvarige läraren på termin ett och anpassning ar till den nya kursplanen har gjorts.Kontakt bibliotekarierna på termin ett, fyra och sex har delvis fått ansvar för nya ämnesområden. När det gäller stöd till forskning har servicen testats och ökat bland annat har fler litteratur sökningar gjorts inför forskningsansökningar och till nya projekt, och nya initiativ har tagits tillsammans med prodekanen som är fakultet ens forskningsansvarige för att öka fakultetens synlighet vad gäller publicering. Under hösten 2010 startades det upp ett program för satsning på kompetensutveckling för personalen. Hela personalgruppen var på internat två dagar tillsammans med två personalutvecklare från universitetets personal sektion för att diskutera vad kompetens och kompetensutveckling är, vilken kompetens Juridiska biblioteket besitter och hur man jobbar med kontinuerlig kompetensutveckling integrerad i det dagliga arbetet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 37 Personal Juridiska fakultetens bibliotek har 6 heltids anställs bibliotekarier och amanuenser och tim anställda studenter som sköter cirkulation och bokuppsättning i lånedisken och arbetar som så kallade ”datalärare” eller ”peer-teachers” och håller övningstillfällen i juridiska databaser. Ekonomi Juridiska fakultetens bibliotek hade 2010 en omsättning om 10 200 000 kr. Stora poster i budgeten är lokaler, personal och förvärv av tryckt material. Juridik är ett område där relativt sett mycket material är offentligt tryck som måste tillhandahållas i tryckt form parall ellt med elektronisk eftersom primärkälla för lagstiftning och förarbeten fortfarande är den tryckta utgåvan. Sammanfattning av det LUB-gemensamma verksamhetsåret Biblioteket är sedan tio år tillbaka en del av tre i Juridiska fakultetens Sida-finansierade utvecklingsprojekt i Vietnam. Under året arrangerade biblioteken i Lund, Hanoi och Ho Chi Minh City en gemensam konferens om framtida biblioteksservice inom juridik i Hanoi. 38 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Konstnärliga fakultetens bibliotek Konstnärliga fakultetens bibliotek består av biblioteken vid Musikhögskolan och Konst högskolan. Våra enheter inom nätverket har, med jäm förelsevis begränsade resurser, fortsatt att be tjäna de speciella behov som finns hos använd are inom de konstnärliga utbildningarna. Vårt arbete anpassas till våra användare med av seende på information och vägledning, förvärv och lokalers utformning och tillgänglighet. I Musikhögskolans verksamhetsplan för biblio teket betonas kommunikationsformer ”som bygger på aktivt uppsökande, möten och personlig kontakt”. Här nämns även vikten av att ”biblioteket framöver i större utsträck ning än tidigare ska fungera som en arbetsplats för studenter och lärare”. På sikt löses dessa uppgifter genom personalförstärkning och kontinuerlig fortbildning, bland annat med avseende på den nya digitala studiemiljön. Exempel på speciella insatser i denna anda är Musikhögskolans biblioteks deltagande i olika musikmässor, bland annat i Frankfurt och Göteborg, och kompetenshöjande arbete inom olika musikrelaterade organisationer nationellt och i Norden och Baltikum. Inom det nordiska/baltiska musikbibliotekarienätverket sker ett fortlöpande samarbete som gäller allt biblioteksarbete, framför allt låneärenden och information/referensarbete. en konferens om elektronisk publicering inom konst på Inter Arts Centre i Malmö presentera des ett nytt formulär för registrering av konst närliga arbeten som utvecklats av fakultets bibliotekarien i samarbete med ansvariga inom LUP. Personal Verksamheten bedrivs för närvarande med följande personalstyrka: 3 bibliotekarier (hel tid), 1 bibliotekarie (50 %), 1 bibliotekarie (70 %), 2 biblioteksassistenter (timmar). Det arbete som bedrivs med avseende på kompetens utveckling, jämställdhet och arbetsmiljö redo visas i institutionernas verksamhetsberättelser. Ekonomi En särskild budget finns endast för Musikhög skolans bibliotek. Uppgifter om denna finns i institutionens verksamhetsberättelse. Kost naderna för Musikhögskolans bibliotek 2010 uppgick till cirka 375 000 kr. På Konsthögskolans bibliotek har man install erat ny IT- och AV-utrustning, förbättrat arbetsmiljön för studenterna, utvecklat sam lingarna särskilt inom skönlitteratur och ut vidgat undervisnings- och handledningsinsats erna. Utvecklingen av de digitala lärresurserna har bland annat skett inom ett projekt för att skapa en databas för konstnärliga arbeten inom LUP. I samband med att fakulteten anordnade VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 39 Lunds tekniska högskolas bibliotek Lunds tekniska högskola har under året haft sin decentraliserade organisationsmodell med biblioteksverksamhet i A-huset, V-huset, E-huset, Kemicentrum, Matematikcentrum, Fysicum och LTH Studiecentrum. Husbiblio teken tillhandahåller tjänster för forskare och studenter i sina respektive hus och LTH Studie centrum servar studenter. De primära mål grupperna omfattar 8 000 studenter och 1 000 forskare vid LTH. Bibliotekspersonalen vid LTH:s bibliotek samverkar i ett nätverk, LTH:s biblioteksnätverk, inom vilket man träffas regelbundet och samarbetar Läsplattor för e-media har köpts in och testats på Studiecentrum, för att se hur biblioteks användare kan utnyttja dessa i olika samman hang. Nedan redovisas verksamheten vid de ren odlade LTH-biblioteken i A-huset, V-huset, E-huset och LTH Studiecentrum. Biblioteken vid Kemicentrum, Matematikcentrum och Fysicum tillhör både LTH och naturveten skaplig fakultet och redovisas under rubriken ”Gemensamma bibliotek vid Lunds tekniska högskola och Naturvetenskapliga fakulteten”. Personal och ekonomi Biblioteken i A-huset, E-huset, V-huset och vid LTH Studiecentrum har en personal styrka om totalt nio personer. Bibliotekens öppettider varierar från 20 timmar till 70 tim mar per vecka. Visst stöd vid olika former av katalogisering och vid fjärrlånetjänster sker från Studiecentrum. Biblioteken har under året ut bildat cirka 500 personer, både studenter och forskare, i biblioteks- och informationstjänster. För bokslut och resultat hänvisas till LTH:s biblioteks bokslut 2010. En undersökning av användarnas uppfattning av bibliotekens kvalitet utfördes med hjälp av LibQUAL-verktyget under våren. Undersök ningen gav flera intressanta resultat, vilka kan användas i den fortsatta verksamhetsutveck lingen vid biblioteken. Biblioteket i A-huset evakuerades och flyttades tillfälligt till Kemicentrum i januari samband med renoveringen av A-huset. Den nya lokal en för A-husets bibliotek väntas stå klar i slutet av 2011. A-husets bibliotek har även påbörjat arbete med övergång till klassificeringssystemet Dewey. För att uppmärksamma forskare på open access, så anordnade V-husets bibliotek, som inspirerats av ett lyckat seminarium på Fysik biblioteket, ett särskilt open access-seminarium i V-huset. 40 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Biblioteken har börjat arbeta med sociala medier i kontakten med användarna, såsom Facebook, Twitter och YouTube. En särskild arbetsgrupp har påbörjat ett arbete med att ta fram av nyckeltal för uppföljning av statistik. I juni fick Ann-Christin Persson, Jessica Nilsson och Maria Långh en artikel publicerad i tid skriften Information Research. Gemensamma bibliotek vid Naturvetenskapliga fakulteten Fysik- och astronomibiblioteket I vår strävan att vara ett stöd för forskare, vad gäller synliggörande, spridande och utvärdering av deras vetenskapliga produktion anordnade vi i februari en temadag kring Open access där ett 40-tal personer deltog. I oktober bjöd vi in strategiskt utvalda personer till ett rundabord samtal om biblioteket som pedagogisk resurs i undervisningen. Samtalet resulterade i konkreta åtgärder för att öka informationskompetensen hos forskare, lärare och studenter. Vår Biblioteksjakt är ett annorlunda pedagog iskt grepp för att introducera nya studenter till bibliotekets resurser. Den utökades i år till att omfatta studenter på LTH såväl som Natur vetenskaplig fakultet. Gallring och förberedelser för framtida depå läggning av tidskrifter har påbörjats, och ett stort antal monografidubletter har avyttrats under året. Bibliotekets webbplats har försetts med ett par förbättringar. En ruta för direkt sökning i nationalbibliotekets OPAC gör det även möjligt att begränsa sökningen till Fysikoch astronomibibliotekets samlingar. Genom att knyta aktuella kurskoder till respektive kursbokstitel i bibliotekskatalogen kan våra användare med ett musklick få fram en aktuell lista över kurslitteratur. Som ett led i att få veta vad våra studenter, forsk are och lärare tycker om biblioteket genom förde vi en enkätbaserad kvalitetsundersökning (LibQUAL) i samarbete med övriga bibliotek vid Naturvetenskaplig och Teknisk fakultet. Resultaten kommer att användas som underlag för verksamhetsutvecklingen. Kemicentrums bibliotek Kemicentrums bibliotek ger service till i första Lunds tekniska högskola och hand forskare och studenter i kemi, kemiteknik ochlivsmedelsteknik inom Lunds universitet. Vi ger också service till företag och allmänhet som är intresserade av våra tjänster. Under året har det skett omorganisationer och omflytt ningar inom Kemicentrum. Detta har också påverkat biblioteket. Avdelningar har upplösts och avdelningsbibliotek har upphört. Samling arna har överflyttats i större eller mindre om fattning till Kemicentrums bibliotek. Detta har medfört att vi har fått arbeta med omkatalogi sering och gallring. Vår satsning på e-böcker fortsätter och det har gjort att vi har ansträngt vår budget, men sats ningen har välkomnats i Kemicentrums hus styrelse, vilken är bibliotekets styrgrupp. Vi har märkt ett större tryck på biblioteket i form av fler besökare. Genom den gemensamma kvalitetsundersökningen har vi också fått goda omdömen från våra användare. Våra användare har speciellt lovordat våra ljusa fräscha lokaler. Matematiska biblioteket Efter att de senaste åren framför allt ha strävat efter att förbättra biblioteksverksamheten gent emot studenter och allmänhet, inleddes under året en fokuserad satsning på verksamheten som forskningsbibliotek. Detta initierades av ledningen på Matematikcentrum, som ville förstärka bibliotekets förankring på institution en inför framtida utmaningar. Bibliotekspersonalen arbetade systematiskt med att frigöra utrymme för nya användnings områden inuti den befintliga biblioteksmiljön. Arbetet fortskred emellertid i något nedsatt takt, beroende på att biblioteket under hösten hade lägre bemanning än föregående år. Öppet tiderna fick tillfälligt begränsas, samtidigt som antalet besökare vissa dagar slog rekord. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 41 Medicinska fakultetens bibliotek Biblioteks- och IKT verksamheten inom Medicinska fakulteten växer för att möte användarnas behov. Under året påbörjades förberedelser för öppnandet av ett nytt studie centrum på BMC, service till läkarutbildningen på Helsingborgs lasarett och den nya apotekar utbildningen. Utifrån verksamhetsundersökningar genom fördes kvalitetssäkringsarbete, effektivisering av rutiner och vidareutveckling av tjänster som skapar mervärde för fakultetens användare. Bibliotekslokalerna används i allt större ut sträckning av studenter och personal. Utökad användning på HSC berodde delvis på flytt av sjukgymnastikutbildningen till huset. CRC visade på ökat besöks- och resursanvändning av universitetets studenter bosatta i Malmö, vilket bekräftades i en användarstudie som genom fördes under hösten. Användning gäller inte enbart transportservice, utan även lokaler och infrastruktur används i större utsträckning. Undervisning har spelat en fortsatt cen tral roll på Bibliotek & IKT (B&IKT). 620 undervisningstimmar genomfördes under året. Enligt föreskrifterna ska biblioteket ”vara en viktig del i den pedagogiska processen” inom fakulteten. Detta sker i nära samarbete med fakultetens utbildningsorganisation. Numera planeras nästan samtliga biblioteksundervis ningar på grundnivå i samarbete med lärarna och står med i schemat. På uppdrag från Forskarutbildningen har B&IKT ansvar för den obligatoriska kursen ”Ve tenskaplig kommunikation i teori och praktik” (40 timmar). Uppdraget innefattar pedagogiskt ansvar för innehållet och examinering att målen för kursen uppnåtts. Sju kurstillfällen genom fördes under året. Två på engelska riktad till icke svenskspråkiga forskarstuderande, och ett 42 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE kurstillfälle som delmoment i ”kliniska forskar skolan”. Ett utvidgat moment är författare och upphovsrätten som aktualiserats allteftersom tidskrifternas policy varierar. Patentdatabaser är ett nytt inslag för i år där en representant från LU innovation guidar kursdeltagarna i databasen. Lärarteamet består av undervisande bibliotekarier och lärare från fakulteten. Kurser till andra användargrupper som lärare, forsk are, doktorander, anställda vid SUS respektive fakultetens administrativa personal har utökats på grund av efterfrågan. Undervisningsgruppen bestod i slutet av året av elva bibliotekarier och tre IT tekniker. Tillgång till e-resurser har utökats under året medan antalet tryckta tidskrifter har minskat. Satsning på att minska beroendet på tryckt kurslitteratur, analys av lämpliga e-boks alternativ och anpassning till mobila enheter har varit föremål för en undersökning under året. Läsplattor har köpts in och utvärderats som både utbildnings- och administrativa verk tyg. Resultatet visar tyvärr att det dröjer ännu ett år eller två innan övergången kan genom föras på ett metodiskt och kvalitetssäkrat sätt. Biblioteken har börjat utnyttja sociala medier i kontakten med användarna, bland annat lans erades en facebooksida med aktuell inform ation för studenter. Informationsskärmar sätts upp i biblioteken, som ett nytt sätt att presentera information genom växlande bilder. Informationsskärmarna är igång även de tider då informationsdisken inte är öppen vilket gör att besökarna ändå har tillgång till aktuell in formation om bibliotek & IKT-servicen. Fakultetens medlemmar publicerade 1 840 artiklar under året. Den bibliogra fiska informationen har laddats ned från databaserna PubMed och Web of Science till LUP. Redigeringsarbetet har fördelats så att B&IKT redigerar PubMed poster och Biblioteksdirektionen redigerar poster från Web of Science. De publicerade artiklarna presenteras månadsvis i Lund Medical Faculty Monthly. Det finns 184 artiklar fritt tillgäng liga via parallellpublicering och enligt Creative Commons för 2010. Allt eftersom embargo på vissa artiklar upphör och med fortsatt retroaktiv parallellpublicering kommer siffran att stiga. Ekonomi Resultatet för helåret blev 319 000 kr med kostnader på 27 093 000 kr. Överskottet beror på icke budgeterade inkomster från grund utbildningen, försenade anställningar och valutakursvinster på grund av låg dollarkurs. En användarvänlighetstest av Bibliotek & IKT:s webbplats genomfördes under året. Ut ifrån de slutsatser som gjordes, tillsammans med resultatet av en webbaserad undersökning Bibliotek & IKT gjort om vilka funktioner an vändarna önskar, förändrades webbplatsen. En ligt statistik från Google ökade trafiken till de nya funktioner som presenterades på startsidan. Generellt har antalet besök på webbplatsen också ökat jämfört med föregående år vilket kan bero på den ändrade layouten. Personal Personalen har varit och förblir organisationens viktigaste resurs och kompetensutvecklings frågor har prioriterats under året. Kurser i medicinsk terminologi, EndNote, outlook och office 2010 har genomförts. Undervisnings teamet har haft utbyte med undervisande bibliotekarier från MaH under året. Under året anställdes en mediapedagog inom B&IKT. Tjänstens fokus ligger på att utveckla främst undervisningsverksamheten inom medicinska fakulteten. 2,5-dagarskursen ”Pedagogik och teknik” är resultatet av ett samarbete mellan Biblioteks- & IKT och fakultetens pedagogiska utvecklingsenhet MedCUL som gått av stapeln vid två tillfällen under hösten. Totalt elva lärare har genomgått kursen som syftar till att ut veckla deltagarnas förmåga att utifrån ett peda gogiskt behov planera, utveckla, genomföra och utvärdera ett undervisningsmoment där någon digital resurs stöder studenternas lärande. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 43 Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek Naturvetenskapliga fakulteten omfattar Biologibiblioteket, Fysik- och astronomi biblioteket, Geobiblioteket, Kemicentrums bibliotek och Matematiska biblioteket. Alla utom Biologibiblioteket delas med en annan fakultet. Geobiblioteket delas med samhälls vetenskapliga fakulteten och de övriga delas mellan naturvetenskapliga fakulteten och LTH. En utredning som gjorts och redovisats före slog att biblioteken skulle slås samman till ett bibliotek. Detta förslag avvisades av prefekt erna vid de flesta biblioteken inom fakulteten. Under året har biblioteken gemensamt gjort en kvalitetsundersökning (Libqual). Samtliga studenter, forskare och andra anställda fick en personlig inbjudan att delta. Undersökningen visade bland annat att de flesta av våra använd are är mycket nöjda med sina bibliotek. Samt liga föreståndare för biblioteken har träffats vid ett flertal gånger för att planera och sätta igång undersökningen. Förutom att få ett omdöme för fakultetens bibliotek kan man också utläsa vad användarna anser om sina bibliotek, vilket alltså var glädjande och inspirerande läsning. Naturvetenskapliga fakulteten har också en gemensam biblioteksnämnd där forskare, stu denter och bibliotekspersonal är representerade. Nedan följer korta verksamhetsberättelser från de ingående biblioteken. Biologibiblioteket Under året har Biologibiblioteket tillsammans med övriga bibliotek vid N-fakulteten genom fört en användarundersökning, Libqual 2010. Resultaten pekar på att servicen vid bibliote ket är mycket uppskattad, däremot är använ darna mindre nöjda med bibliotekskatalogen (Lovisa) och de resurser som ska tillhandahålla de elektroniska resurserna (Elin@Lund). Under förra året hade vi möjlighet att utöka 44 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE a ntalet studentarbetsplatser i biblioteket och dessa har blivit mycket populära. Biologibib lioteket har under året, genom utökade öppet tider, försökt tillmötesgå studenternas krav på ökad tillgänglighet. Under året har Biologibiblioteket anordnat ett seminarium där Jörgen Eriksson och Mikael Graffner från Biblioteksdirektionen inform erade om forskningsrådens Open Access policy och den bibliometriska modell som delvis ligger till grund för fördelningen av fakultetsmedlen inom LU. Under hösten inledde Biologiska institut ionen diskussioner med Biologibiblioteket rörande frigörande av magasinsyta till förmån för Entomologiska avdelningen på Zoologiska museet som ska flytta till Ekologihuset. Arbetet med den fysiska flytten av material kommer att ske under 2011. Geobiblioteket Verksamhetsåret har gått i förändringens teck en. Samhällsvetenskapliga fakultetens beslut att flytta de samhällsgeografiska samlingarna till Social- och beteendevetenskapliga biblio teket har på så sätt präglat arbetet under hela året. Därmed förlorade biblioteket successivt 50 % av sitt låntagarunderlag. I januari flytta des kursböckerna i kulturgeografi och human ekologi över till den nya platsen. I början av juli påbörjades överflyttningen av tidskrifterna och i augusti igångsattes överflyttningen av resten av de samhällsgeografiska boksamlingarna. Under hösten påbörjades också depåläggning och gallring av bibliotekets resterande, men stora samling, av tidskrifter. Detta är endast del vis en direkt konsekvens av den ovan nämnda organisationsförändringen. Egentligen på börjades ett arbete som bibliotekets styrgrupp tog redan 2008. Däremot blev depåläggningen större än planerat och bibliotekets andra vå ning kommer att ge plats för Geocentrums institutioner som har behov av expansionsytor. Biblioteket får dock behålla drygt 50 kvm, som ska bli läsplatser åt våra studenter. De tid skrifter som biblioteket behåller i sina lokaler flyttades ner till första våningen. Arbetet med att gallra och depålägga tidskriftssamlingarna var färdigställt i december och gav plats åt det ombyggnadsarbete som just nu pågår. Verk samheten har också erfarit en pensionsavgång, men också nyanställning av en bibliotekarie som projektanställts på två år. Tjänsten ska utveckla servicen till institutionerna och deras studenter: undervisning, elektroniska kursbib liotek, bibliografisk kontroll i LUP och stöd till läshandikappade studenter. Resultatet av årets förändringar har blivit ett mindre, men mera vässat bibliotek, som har en positiv syn på framtiden. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 45 Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek Utförlig verksamhetsberättelse för Samhälls vetenskapliga fakultetens bibliotek 2010 finns på vår webbplats. Fakultetens biblioteksorganisation Integrering av de kulturgeografiska samlingarna i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek. Stöd till utbildning Lansering av webbaserade ämnesguider. För utom länkar till databaser och fria resurser inom respektive ämne finns här material om akademiskt skrivande, källkritik, sökstrategi och vetenskaplig publicering. I samarbete med CED, har vi utarbetat seminarieserie inom ramen för fakultetens hög skolepedagogiska utbildning: Informations kompetenser för lärande: från idé till verktyg. Stöd till forskning Frukostseminarier i samarbete med IT-service. Vi har under året bjudit in forskare och doktor ander till frukostseminarier på aktuella teman, till exempel omvärldsbevakning, upphovsrätt, open access och delade dokument. Medverkan i utveckling och genomför ande av fakultetsgemensam doktorandkurs: Information management and Publication Process for Social Scientists. EndNote-utbild ning: genomfört sju utbildningstillfällen för forskare och lanserat en utökad webbaserad informations- och supportkanal för fakultetens EndNote-användare. Arbetsmiljöhögskolan Biblioteket ombesörjer inköp och tillgänglig görande av arbetsmiljörelaterad litteratur för Arbetsmiljöhögskolans räkning. Ett första steg i arbetsprocessen var att migrera dåvarande Arbetslivsinstitutets databas Arbline till den 46 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE nationella katalogen LIBRIS. Personal och ekonomi Antal serviceställen: 2 Öppettider: 61 timmar/vecka Antal personal: 10 Omsättning: 12 085 000 kr (inklusive personal, hyra, drift) I enlighet med bibliotekets handlingsplan sker kompetensutveckling inom kvalitet och ut värdering, högskolepedagogik och nya digitala tjänster. Studenternas lärandemiljö är i fokus på samhällsvetenskapliga fakulteten. Biblio teket deltog i U21:s årliga workshop, Learning Environment Design Forum i Dublin. Biblioteken vid universitetets särskilda verksamheter RWI Sedan grundandet år 1984 har Raoul Wallenberg institutet systematiskt byggt upp ett forskningsbibliotek med fokus på inter nationell rätt i allmänhet och på mänskliga rättigheter och humanitär rätt i synnerhet. Vi kan i Lund vara stolta över att ha ett bibliotek som haft möjlighet att specialisera sig på detta ämnesområde och som anses som varande bland de fem främsta i Europa med denna specialisering. Biblioteket är öppet för och välkomnar allmänheten. Biblioteket besöks av en rad olika kategorier av användare såsom studenter i universitetens och högskolornas akadem iska program ifråga om mänskliga rättigheter, på magister- och kandidatnivå, doktorander, forskare, gästforskare och lärare liksom andra som i sin forskning, sina studier eller av andra skäl behöver anlita bibliotekets resurser. Antalet besökare beräknas uppgå till minst 25 000 per år. Undervisning i informationssökning för studenter och personalen anordnas med regelbundenhet. För studenterna ges utbild ning i informationssökning och ambition en är att dessa utbildningstillfällen ska följa undervisningen som ges på Juridiska fakultet ens mastersprogramm ”International Human Rights Law”. Bland bibliotekarier som arbetar på centra för mänskliga rättigheter eller frivillig organisationer (NGOs) finns ett nätverk, European Coordination Committee on Human Rights Documentation (ECCHRD) där RWIbiblioteket haft en samordnande uppgift. 2010 träffades nätverket i Wien där The European Union Agency for Fundamental Rights (FRA) var värd och temat för mötet var Creating on-line libraries. Något som inte är lika enkelt för dem eller de organisationer som finns utan för universiteten. Gästforskare från Jordanien, Namibia, Kina, Turkiet, Schweiz och Sverige har under året använt biblioteket just för den höga kvaliteten på samlingen och tillgången till de elektron iska resurserna vid Lunds universitets biblio tek. Tillgången till elektroniska tidskrifter och databaser är en gulgruva för dessa forskare. Sammantaget möjliggörvistelsen på RWI med dess bibliotek att forskarna kan publicera egna artiklar och böcker. Personal På biblioteket arbetar två bibliotekarier och två assistenter (studenter). Personalen vid biblio teket uppmuntras att delta i insatser som leder till ökad kompetens både vad gäller profess ionen men också att bredda kunnandet inom verksamhetsområdet mänskliga rättigheter. Under året fortsatte utbildning av avdelningsoch enhetschefer där också chefen för Enheten för bibliotek och publikationer deltagit. Ekonomi Raoul Wallenberginstitutet finansieras inte till någon del av universitetet. Biblioteket finansi eras av stiftelsen Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 47 IIEE Internationella miljöinstitutets bibliotek har under året erbjudit service åt ett hundratal anställda och studenter vid Institutet. Biblio tekets fysiska samling är tvärvetenskaplig med fokus på industriell miljöekonomi, hållbarhets utveckling, miljöstyrning och policy och juridisk litteratur inom miljöområdet. Stud enterna är cirka 60 till antalet varav noterbart är att cirka 25 av dessa studerat på distans, varför bibliotekarien utöver undervisning för campus studenter även undervisar i informations sökning och akademisk hederlighet på distans. Service ges också, utöver under bibliotekets öppettider på eftermiddagarna, även till stor del via e-post och skype-chatt. Under sommaren lanserades bibliotekets LibGuide. Denna är tänkt att fungera som bibliotekets hem på nätet, förutom ingångar till söktjänster och specifika ämnesresurser finns det även information om akademiskt skrivande och akademisk hederlighet. Bibliotekarien har även under året bidragit till utvecklandet av ett nytt bibliotek vid Nordic Centre, Shanghai genom att lämna inköps förslag på litteratur inom miljöområdet. Under året har även en utvärdering gjorts av användandet av det trycka tidskriftsbeståndet med resultatet att tryckta tidskrifter till ett värde av cirka 50 000 kr har sagts upp eller ändrats till online prenumeration inför 2011. Personal och ekonomi Biblioteket har en heltidsanställd biblioteka rie och omsatte under året strax över 700 00 kr vilket innebar ett positivt resultat då ansla get översteg 800 000 kr. Av anslaget gick cirka 160 000 kr till medieinköp. 48 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Asienbiblioteket Asienbiblioteket har under året fungerat som bibliotek för Centrum för öst- och sydöstasien studier. Samlingarna är tvärvetenskapliga och inne håller böcker, tidskrifter och databaser i samhällsvetenskap, ekonomi, politik, modern historia, litteratur, språk och kultur i öst- och sydöstasien.Biblioteket är svenskt depåbiblio tek för Asian Development Bank och tar emot alla ADB:s publikationer. Biblioteket i siffror Biblioteket har haft öppet 32 timmar/vecka, 194 dagar. Antalet dagar med reducerad service var noll. Antalet användare som biblioteket förväntas betjäna (totalt) var 120. Antal besökare har uppgått till 13 458 enligt det automatiska räkneverket. Antal besökare per dag (stickprov) var 69. Antalet utlån var 4 830. Fjärrlån 113. Biblioteket har under höstterminen be drivit undervisning för Masterstudenterna vid Centrum för öst- och sydöstasienstudier. Antalet webbsidor på bibliotekets webbplats är 33. Förvärvsmedel Asienbiblioteket mottog förvärvsmedel från den Taiwanesiska utbildningsministeriet, medel som har använts till att köpa böcker om Taiwan på engelska och en stor samling av arkivdokumenter på kinesiska. Antalet hyllmeter var 657. Personal Personalen har under året utgjorts av Iréne Sandell 1:e bibliotekarie, Helena Klein biblio tekarie och två timanställda studenter. Antalet tidskriftsprenumerationer uppgick till 93 varav 30 i elektronisk form. Under året har 1 100 böcker förvärvats och ka talogiserats. Vid årets slut bestod samlingarna av cirka 23 380 band varav 9 200 på kinesiska. Av de resterande är merparten på engelska. ersonalen har deltagit i seminarier, kurser P och workshoppar anordnade av bland annat Biblioteksdirektionen. ersonalen har uppdrag inom LUB: Biblioteks P rådet, ELIN@LUND ämnesrepresentation och SEM-gruppen (suppleant). Personalen har uppdrag utanför LU: EASL (European Association for Sinological Librarians) och NIAS (Nordic Institute of Asian Studies, Council Library Group). VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 49 Personal LUB-närverket har 194 tjänster varav 140 bibliotekarietjänster och 54 övriga såsom administratörer och IT-personal. 179 med arbetare delar på de 140 bibliotekarie tjänsterna, en del arbetar därmed deltid. 34 % av bibliotekarierna är män. 42 % av bibliotekarierna arbetar på UB eller BD och 58 % arbetar ute på fakulteterna. Jämställdhetsplaner utformar varje fakultets bibliotek själva utifrån Lunds universitet jämställdhetspolicy. UB och BD har en gemen sam jämställdhetsplan som uppdateras varje år. Likaså när det gäller Arbetsmiljöplaner så har varje fakultetsbibliotek en egen plan som skall utgå ifrån den policy son Lunds universitet har. Biblioteksdirektionen har en budget för den gemensamma kompetensutveckling för LUBnätverket, där är det arbetsguppen som sätter samman olika aktiviteter för all personal i nät verket. Under året har det kompetensutvecklats 3 942 timmar. 50 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ekonomi och statistik Fakulteterna finansierar fakultetsbiblioteken. BD finansieras med universitetsgemen samma medel och UB med dels universitets gemensamma och direkt från grundutbildning och forskningsanslagen. Kostnaderna flr tryckt material minskade med cirka 3 000 000 kr jämfört med 2008, det vill säga 20 %. E-media har ökat med cirka 6 000 000 kr jäm fört med 2008, det vill säga 16 %. Fakulteternas kostnad för e-media är cirka 10 000 000 kr. BD finansierar e-media centalt med cirka 30 000 000 kr. Personalkostnaderna har minskat med cirka 1 500 000 kr sedan 2008 trots att fler tjänster tillsattes under året. 2008 fanns 189 tjänster inom LUB-närverket och 2010 194 tjänster. VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 51 Totala bibliotekskostnader för LUB 2008-2010 2008 2009 2010 UB 32 940 32 398 30 130 BD 17 855 14 322 16 611 Områdesbiblioteken 44 372 47 953 48 491 Totalt 95 167 94 673 95 232 UB 1 353 230 120 BD 26 431 28 250 28 634 Områdesbiblioteken 17 744 20 629 21 060 Totalt 45 528 49 109 49 814 UB 15 138 16 128 15 641 BD 1 186 1 536 1 495 Områdesbiblioteken 23 135 27 866 29 269 Totalt 39 459 45 530 46 405 UB 8 980 7 331 8 061 BD 7 958 8 956 9 434 Områdesbiblioteken 8 873 10 827 6 517 Totalt 25 811 27 114 24 012 UB 58 411 56 087 53 952 BD 53 430 53 064 56 174 Områdesbiblioteken 94 124 107 275 105 337 Totalt 205 965 216 426 215 463 UB 28 26 25 BD 26 24 26 Områdesbiblioteken 46 50 49 Personal (tkr) Media (tkr) Lokaler (tkr) Övrigt (tkr) Totala kostnader (tkr) Relativa totala kostnader (%) 52 2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE Nyckeltal för LUB 2008-2010 Mått 2008 2009 2010 Serviceställen antal 32 31 31 Totalt antal användare antal 47 336 50 776 52 558 Sittplatser för besökare antal 2 758 2 693 2 666 Datorer för besökare antal 544 543 530 Öppet (max) dagar/år 325 286 324 Öppet (max) tim/v 70 57 60 Besök antal/dag 8 821 8 031 7 153 Virtuella besök antal uppgift saknas 1 060 981 1 664 015 Tryckta böcker och tidskrifter hyllmeter 168 349 171 964 173 010 Löpande prenumerationer totalt antal 36 600 26 141 32 833 Löpande prenumerationer elektroniskt antal 20 065 12 384 19 014 Databaser i nätverk antal 546 208 138 E-böcker antal 20 690 36 096 50 364 Lokala lån antal 516 671 453 818 548 219 Fjärrutlån antal 24 330 29 698 42 016 Fjärrinlån antal 10 685 12 283 33 420 Undervisningstimmar antal 2 824 3 138 2 596 Deltagare i undervisning antal 15 535 16 752 18 552 Sökningar i bibliotekskatalogen antal 5 858 790 5 973 181 6 178 725 Fulltextdokument från e-tidskrifter antal 2 246 790 2 450 156 2 853 999 Bibliotekarie/ Dokumentalisttjänster antal 141 140 140 Övriga tjänster antal 48 49 54 Tjänster totalt antal 189 189 194 Kostnader personal tkr 96 775 94 987 95 232 Kostnader förvärv tryckt material tkr 14 962 13 532 11 834 Kostnader förvärv elektroniskt material tkr 31 656 35 537 37 980 Kostnader förvärv totalt tkr 46 618 49 069 49 814 Kostnader lokaler tkr 40 985 45 530 46 405 Kostnader övrigt tkr 26 483 24 917 24 012 Kostnader totalt tkr 210 861 214 503 215 463 Intäkter totalt tkr 211 417 216 162 219 745 VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010 53
© Copyright 2024