2010 - Lunds universitets bibliotek

LUNDS UNIVERSITET
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
2010
LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK
Innehåll
Förord
4
Organisation 5
Biblioteksstyrelsen 8
Biblioteksrådet
9
Sammanfattning av verksamhetsåret 10
Verksamheterna
30
Personal
50
Ekonomi och statistik
51
Gemensam verksamhetsplan
Gemensam policy
Riskanalys
Processkartläggning
Kvalitetsarbete
Kompetensutveckling
Översyn av arbetsgrupper
Arbetsgrupper Referensgrupper
Projektgrupper
Funktionsgrupper
Representation
Biblioteksdirektionen
Universitetsbiblioteket
Fakultets- och områdesbibliotek
10
11
12
13
14
14
15
16
22
25
27
29
30
32
34
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
3
Förord
Ett år med fokus på kvalitetsarbete och samverkan
inom biblioteksverksamheten vid Lunds universitet
2010 har varit ett händelserikt år för Lunds
universitet med framgångar, förnyelse och
­förvandling. Under året genomfördes flera
reform­er inom den högre utbildningen, bland
annat avreglerades det nationella ansvaret för
universitetets ­interna organisation. Biblioteks­
verksamheten har känne­tecknats av mer fokus
på kvalitets­arbete, gemensamma riktlinjer och
start av en visionsutredning.
Biblioteksstyrelsen har under året fattat ­flera
viktiga beslut. En jämställdhetsplan har fast­
ställts, beslut om förlängd lånetid för student­
er med lässvårigheter har tagits och initi­ativ
till ett arbete för att ta fram en gemensam
policy om lika­behandling av använd­are
har tagits. Biblioteks­styrelsen har fastställt
verksamhets­planer för Biblioteksdirektionen
och Universitets­biblioteket för verksamhets­
året 2011 och verksamhetsberättelser för Lunds
universitets bibliotek, Biblioteksdirektionen
och Universitetsbiblioteket för verksamhets­
året 2009. Verksamhetsberättelsen för hela
Lunds universitets bibliotek (LUB) inkluderar
Universitets­biblioteket, Biblioteksdirektion­
en och områdesbiblioteken. LUB består av
22 ­enheter. I december beslutade Biblioteks­
styrelsen om budget för Biblioteks­direktionen
och Universitetsbiblioteket för budgetåret
2011.
Biblioteksstyrelsen har arbetat med risk­
värderingar och kvalitetsfrågor och diskut­
erat utvärdering och kvalitetssäkring av
informations­försörjningen inom universitetet.
4
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Biblioteksstyrelsen har under året lagt stort
­fokus på en genomgång av beslut om biblioteks­
verksamheten. Genomgången ­visade att rollerna
inom biblioteksverksamheten är otydliga vilket
signal­erar att biblioteks­organisationen ­behöver
ses över. Under året har därför Biblioteks­
styrelsen, universitetets ledningsgrupp, dekan­
rådet och Biblioteksrådet diskuterat framtidens
biblioteksverksamhet vid Lunds universitet.
Mot bakgrund av detta och att det 2010 var tio
år sedan den nuvarande biblioteksorganisation­
en bildades beslutade rektor i december 2010
att starta en visionsutredning för framtidens
biblioteksverksamhet vid Lunds universitet.
Utredningen ska fokusera på hur biblioteks­
verksamheten kan möta framtidens utmaningar
inom forskningen och utbildningen nationellt
och internationellt och undersöka bibliotekens
framtida roll i en lärandemiljö. Universitets­
bibliotekarien vid Köpenhamns universitet
­Michael Cotta-Schønberg och förste bibliotek­
arie vid Malmö högskola Jan Nilsson utsågs att
genomföra utredningen. Utredningen kommer
att pågå under tidsperioden 15 december 2010
till och med 15 juni 2011.
Biblioteksstyrelsen lämnar nu 2010 bakom
sig med ett stort tack till alla engagerade med­
arbetare inom biblioteksverksamheten vid
Lunds universitet och ser med stor tillförsikt
fram emot verksamhetsåret 2011.
Prorektor Eva Åkesson
Ordförande i biblioteksstyrelsen
Organisation
Biblioteken vid Lunds universitet är sedan 2001
organiserade i ett nätverk, som består av två
gemensamma enheter, Biblioteksdirektionen
och Universitetsbiblioteket, och ett antal
fakultets-, institutions- och centrumbibliotek.
Biblioteksstyrelsen, som utses av rektor,
har det övergripande ansvaret för och leder
utvecklingen av Lunds universitets bibliotek,
LUB-nätverket. Biblioteksstyrelsen fungerar
som styrelse för Biblioteksdirektionen och
Universitetsbiblioteket.
Biblioteksdirektionen (BD) ansvarar för drift
och utveckling av det gemensamma digitala
biblioteket, arbetar på ett övergripande plan
Universitetsstyrelsen
Rektor och
universitetsledning
Biblioteksstyrelsen
Fakulteter/Områden/
Särskilda verksamheter
Universitetsbiblioteket
Biblioteksdirektionen
Asienbiblioteket
Administration
Kulturarvssamordning
Förvärv
Information
Lån
Digitala biblioteket
Vetenskaplig kommunikation/
Bibliometri
Stöd till lärande
LUB-support
BD-support
Biblioteks- och IKT-enheten,
Biblioteket för arkitektur och design
Medicinska fakulteten
Biblioteket vid Campus Helsingborg
Biblioteket vid Konsthögskolan i Malmö
Biblioteket vid Musikhögskolan i Malmö
Biologibiblioteket
E-husets bibliotek
Ekonomihögskolans bibliotek
Fysik- och astronomibiblioteket
Geobiblioteket
HT-biblioteken
Internationella miljöinstitutets bibliotek
Juridiska fakultetens bibliotek
Kemicentrums bibliotek
LTH Studiecentrums bibliotek
Lunds universitets bibliotek
Matematiska biblioteket
Raoul Wallenberginstitutets bibliotek
Samhällsvetenskapliga fakultetens
bibliotek
V-husets bibliotek
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
5
med frågor som rör vetenskaplig kommunika­
tion och stöd till lärande och har även i upp­
gift att samordna biblioteken i policy­frågor,
kompetens­utveckling
för
medarbetarna,
informa­tion och marknadsföring och kvalitets­
säkring. Biblioteksdirektionen bildades 2001
genom att delar av Universitetsbiblioteket
blev en självständig enhet och har sedan dess
utvecklats­ i takt med att de digitala biblioteks­
tjänsterna expanderat.
Universitetsbibliotekets (UB) uppgift är idag
att bevara och tillhandahålla det rika kulturarv
som de omfattande samlingarna utgör. UB är
mottagare av det nationella reserv­exemplaret av
allt svenskt tryck och fungerar som nationell­­och
internationell lånecentral. UB har också ansvar­
för universitetets gemensamma litteratur­depå
och erbjuder läsesalar och studieplatser för
studenter­, forskare och allmänhet.
Fakultets-, institutions- och centrumbibliotek­
en ansvarar för den dagliga och användarnära
biblioteksservicen och fungerar som stödfunk­
tioner för lärande och forskning inom sina
respektive­ kunskapsområden. Verksamheten
har byggts upp och konsoliderats under en
följd av år och den processen är ännu inte helt
avslutad.
Biblioteksdirektionen och Universitetsbiblio­
teket finansieras av centrala medel. Bibliotek­
en vid fakultet, områden och univers­itetets
särskilda verksamheter finansieras av respektive
område eller enhet.
Struktur
Eftersom behov och förutsättningar för
biblioteks­tjänster varierar mellan universitetets
olika områden finns det också stora skillnader i
biblioteksstruktur områdena emellan.
Lunds Tekniska Högskola, LTH, har liksom
naturvetenskapliga fakulteten byggt upp en
fakultetsanknuten­ nätverksorganisation, där de
6
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
tre biblioteken för fysik, matematik och kemi
är gemensamma för både tekniker och natur­
vetare. Inom LTH finns ytterligare tre ämneseller husbibliotek (Biblioteket för arkitektur
och design, E-husets bibliotek och V-husets
bibliotek) och LTH Studiecentrums bibliotek.
Naturvetarna har ett biologibibliotek och ett
bibliotek för geovetenskaper. Detta innehåll­
er även kulturgeografi och är därmed en del av
samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks­
service. Geobiblioteket ger även service till
Lunds universitets centrum för studier av
uthållig­ samhällsutveckling, LUCSUS, som är
en del av universitetets särskilda verksamheter.
Totalt finns nio enheter inom LTH och natur­
vetenskapliga fakulteten.
Medicinska fakulteten bedriver biblioteks­
verksamhet på tre platser: Health Sciences
Centre­ i Lund, Skånes universitetssjukhus i
Lund och Clinical Research Centre i Malmö.
Bibliotek och IKT-service är integrerade i en
gemensam organisation som ger service till
fakulteten­.
Juridiska fakulteten liksom Ekonomihögskolan
har en samordnad biblioteksorganisation med
ett fakultetsbibliotek på respektive fakultet.
Inom samhällsvetenskaplig fakulteten har man
under en längre tid strävat efter att samla­de o­lika
ämnesbiblioteken i en gemensam biblioteks­
organisation. Den rymmer idag två bibliotek,
Social- och beteendevetenskapliga biblioteket
och Statsvetenskapliga biblioteket. Som tidig­
are nämnts finns också Geo­biblioteket med
kulturgeografi inom fakulteten.
Även inom området Humaniora och Teo­
logi har man länge strävat efter att samla sina
biblioteks­resurser, som tidigare legat dels på
UB och dels på ett antal mindre institutions­
bibliotek. Från 2009 ryms all biblioteks­
verksamhet inom området inom en organ­
isatorisk enhet, HT-bibliotek­en. Där ingår
sex biblioteks­enheter: Språk- och litteratur­
centrums bibliotek (SOL), Biblioteket vid
Centrum för teologi och religions­vetenskap
(CTR), Wrangelbiblioteket med biblioteket vid
Etnologiska institutionen som facksal, Hist­
oriska biblioteket, Arkeologiska­ biblioteket och
Filosofiska biblioteket.
För samordningsarbetet av nätverket har
universitets­bibliotekarien till sitt förfogande en
kvalitetssamordnare, en bibliotekssamordnare
och en enhetsadministratör.
Inom Konstnärliga fakulteten finns de tre hög­
skolorna för konst, musik och teater i Malmö.
Biblioteken vid Konsthögskolan och Musik­
högskolan ingår i LUB-nätverket.
Vid Campus Helsingborg finns ett tvär­
vetenskapligt bibliotek.
Ytterligare tre bibliotek är en del av LUB-­
nätverket, men är knutna till institutioner som
är en del av universitetets särskilda verksam­
heter: Asienbiblioteket, Internationella Miljö­
institutets bibliotek och Raoul Wallenberg­
institutets bibliotek.
Inom LUB-nätverket finns 22 enheter med
31 publika serviceställen.
I avsnittet Fakultets- och områdesbibliotek
beskrivs områdesbibliotekens verksamhet ut­
förligare.
Ledning och samordning
Biblioteksstyrelsen har tillsammans med
universitetsbibliotekarien det övergripande
ansvaret­ för Lunds universitets bibliotek. Pro­
rektor är ordförande i biblioteksstyrelsen och
ledamöterna tillsätts av rektor.
Universitetsbibliotekarien är chef för Biblioteks­
direktionen och ordförande i biblioteks­­rådet.
Biblioteksrådet är ett rådgivande organ där
samtliga områdes biblioteksverksamhet är
representerade­. Till biblioteksrådet är knutet
ett antal arbets- och referensgrupper där med­
arbetare från hela nätverket deltar.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
7
Biblioteksstyrelsen
Biblioteksstyrelsen har övergripande ansvar för
och leder utvecklingen av Lunds universitets
bibliotek (LUB). Styrelsen beslutar i frågor som
gäller den samlade biblioteksverksamhetens
kvalitetsmål, inriktning, omfattning, service­
nivå och organisation.
Styrelsen fungerar som styrelse för biblioteks­
direktionen och universitetsbiblioteket.
Styrelsen svarar fortlöpande för utvärdering och
kvalitetssäkring av informationsförsörjningen
inom universitetet.
I styrelsen uppdrag ingår att utforma förslag
till rektor om övergripande mål och riktlinjer
för informationsförsörjningen inom Lunds
universitet­, att fastställa strategiska planer
handlingsplaner och årsberättelser, att leda
kvalitets­arbetet inom LUB och att efter samråd
med respektive fakultets/institutionsstyrelse
(motsvarande) fatta beslut om vilka bibliotek
som ingår i LUB.
Uppdraget innefattar att utfärda närmare rikt­
linjer för bevarande och tillhandhållande av det
svenska trycket.
I styrelsens uppdrag ingår att äska medel och
att fastställa verksamhetsplaner och budget för
biblioteksdirektionen, universitets­biblioteket
och för övriga universitetsgemensamma
biblioteksfunktioner.
Biblioteksstyrelsen fastställer verksamhets­
berättelser för LUB, biblioteksdirektionen och
universitetsbiblioteket.
Prorektor Eva Åkesson är ordförande i
biblioteksstyrelsen­.
Rektor utser sex ledamöter. Studenternas
två företrädare utses av Lunds universitets
8
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
studentkårer (LUS).
Rektor utsåg i mars 2008 följande ledamöter i
biblioteksstyrelsen för en mandatperiod till och
med 31 december 2010:
• universitets­lektor
Birgitta­
Olander
(Området för humaniora och teologi),
• projektledare Caroline Sutton,
• nationell­ samordnare Gunilla Herdenberg,
• professor Ingemar Carlstedt (Medicinska
fak­ulteten),
• vicerektor Ingrid Svensson (Lunds ­Tekniska
Högskola) och
• professor Sune Sunesson­ (Samhällsveten­
skapliga fakulteten).
Studentrepresentanter var till och med 30 juni
Anna-Karin Gustavsson och Tobias ­Vemmenby
och från den 1 juli Ida Olsson och Petter
­Forkstam.
Universitetsbibliotekarie Lars Bjørnshauge har
närvaro- och yttranderätt och är föredragande i
frågor som rör biblioteksdirektionen.
Chefen för universitetsbiblioteket Christina
Friström har närvaro- och yttranderätt och
är föredragande i frågor som rör universitets­
biblioteket.
En facklig företrädare för respektive SACO,
SEKO och OFR/ST har närvaro- och yttrande­
rätt. Fackliga företrädare har under 2010 varit
Maria Lindenmo, Henrik Åslund, Zenobia
Pålsson och Ann-Christin Persson.
Sekreterare är Carina Wickberg.
Biblioteksrådet
Biblioteksrådet inrättades genom universitets­
styrelsens beslut år 2000 som ett kollegialt
samråds­organ för universitetsbibliotekarien och
cheferna för de olika biblioteken inom Lunds
universitets bibliotek. Under åren har biblioteks­
rådet utvecklats och består idag av universitets­
bibliotekarien, universitetsbibliotek­ets chef,
biblioteks­chefer eller ­biblioteksrepresentant­er
från varje område och handläggare från
biblioteks­direk­tionen.
Biblioteksrådet träffas en gång i månaden.
Vartannat möte ägnas åt tematiska diskus­
sioner (temamöten) och vartannat åt informa­
tion och löpande ärenden (ärendemöten). En
berednings­grupp finns för att förbereda och
följa upp mötena.
Biblioteksrådet ansvarar för arbetsgrupper­
av olika karaktär, referensgrupper till tjänst­
er, permanenta­ arbetsgrupper för viktiga
verksamhets­områden och tidsbegränsade
arbetsgrupper­ ­och projektgrupper.
M­almö),
• Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan),
• Tore ­Torngren (Biblioteksdirektionen) och
• Åsa
Lindblad
(Naturvetenskapliga
­fakultet­en).
•
Biblioteksrådets beredningsgrupps medlemmar
under 2010 var:
• ordförande Lars ­Bjørnshauge (Biblioteks­
direktionen), ­
• Christel Holmberg (Biblioteksdirektione­n),­
• Christina
­Friström
(Univers­itets­
biblioteket),
• Colm ­Doyle (Med­icinska fakulteten),
• Henrik ­Åslund (Biblioteks­direktionen),
• Karin Jönsson (Samhälls­vetenskapliga
­fakulteten),
• suppleant ­Monica Knutsson (Universitets­
biblioteket),
• Siw Kourtzman (Ekonomihögskolan) och
• Tore Torngren (Biblioteksdirektionen)
Annika Rodman ersatte ­Monica Knutsson som
suppleant för Universitetsbiblioteket under
året.
Biblioteksrådets medlemmar under 2010 var:
• ordförande Lars Bjørnshauge (Biblioteks­
direktionen),
• Anna Alwerud (Campus Helsingborg),
• Catarina­ Carlsson (Juridiska fakulteten),
• Christel Holmberg­(Biblioteks­direktionen),
• Christina
Friström
(Universitets­
biblioteket),
• Colm Doyle­ (Medicinska fakulteten), ­
• Ellen Fall (Campus Helsingborg),
• Henrik Åslund (­Biblioteksdirektionen),
• Karin Jönsson (Samhällsvetenskapliga
­fakulteten),
• Lena ­Olsson (Raoul Wallenberg institutet
för mänskliga rättigheter och human­itär
rätt),
• Maria
­Johnsson
(Lunds
Tekniska
­Högskola),
• Peter Berry (Konstnärliga fakultet­en i
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
9
Sammanfattning av verksamhetsåret
Åtgärdslistan – LUB:s gemensamma verksamhetsplan
Som ett led i arbetet med en strategisk plan
för LUB 2009-2012 började biblioteksrådet i
slutet av 2009 att arbeta med en åtgärdslista.
Åtgärdslistan är ett dokument som beskriver de
åtgärder som måste göras för att den strategiska
planen ska kunna uppfyllas.
Åtgärdslistan är uppbyggd kring den strateg­
iska planens fyra mål och en kategori övrigt för
­åtgärder som rör samordning:
1. Informationstjänster – att fortsätta
­ut­vecklingen av kvalificerade, lättåtkomliga
och kostnadseffektiva informationstjänster
för forskning och utbildning
2. Stöd till forskningen – att utveckla avanc­
erade tjänster till stöd för forskningens
­behov och för synliggörande, spridning
och utvärdering av den vetenskapliga
­produktionen vid Lunds universitet
3. Stöd till utbildning och lärande – att
­fortsätta och intensifiera arbetet med att
positionera biblioteken som en viktig peda­
gogisk resurs inom utbildning och lärande
och på så sätt bidra till utveckling av hög
informationskompetens hos universitetets
forskare, lärare och studenter
4. Fysiska och virtuella lärandemiljöer – att i
samverkan med andra aktörer inom Lunds
universitet sträva efter att skapa stimul­
erande och moderna fysiska och virtuella
lärande­miljöer för de studerande
5. Övrigt – samordning, utvärdering och
­interna aktiviteter utöver målen i den
­strategiska planen
I åtgärdslistan konkretiseras vad som ska ­göras,
vem som ansvarar för åtgärden och när den ska
vara åtgärdad och den kommer att ligga till
10
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
grund för uppföljning och utvärdering. ­
Åtgärdslistan är inte statisk utan kan, beroende
på omständigheter i LUB-nätverket och dess
omgivning, komma att förändras under tid.
Den
gemensamma
verksamhetsplanen
­publicerades på LUB:s intranät i november
2010.
Gemensam policy
I samband med att bibliotekssystemet Lovisa
vid ett tekniskt fel inte skickade ut påminnelser
till låntagare om att deras lån höll på att ­förfalla
blev en stor grupp låntagare påförda försenings­
avgifter. Några bibliotek krävde in försenings­
avgiften, medan andra bibliotek strök den.
Detta resulterade i en diskussion om studenter
vid Lunds universitet blir behandlade lika el­
ler inte och om det fanns en gemensam policy
och kunde, om så inte var fallet, en gemensam
policy om likabehandling tas fram. Frågorna
ställdes av biblioteksstyrelsen. Universitets­
bibliotekarien gav, efter diskussion i biblioteks­
rådet, bibliotekssamordnaren på Biblioteks­
direktionen uppdraget att formulera förslag till
policy.
Biblioteksrådets medlemmar uppmanades att
komma in med förslag på områden och tjänster
där man ansåg att det saknades en gemensam
policy. Förslagen bearbetades och samman­
ställdes till en enkät där syftet var att under­
söka hur man gjorde för sina egna studenter
respekt­ive studenter utanför området. Det
­visade sig att av de 26 biblioteksfunktioner som
det ­frågades om så var det bara två funktioner
där alla bibliotek svarade att man hade samma
­regler för alla studenter vid Lunds universitet.
Resultatet av denna enkät bearbetades till
en ­policy bestående av 22 servicefunktioner
med en gemensam policy för hanteringen av
­studenter vid Lunds universitet. En av service­
funktionerna är läsplatser och formulerades så
här: ”Biblioteken i LUB-nätverket ställer sina
läs- och studieplatser till förfogande på samma
villkor oavsett varifrån i LU-organisationen
­användaren kommer ifrån.”
En tredje enkät gjordes där områdes­biblioteken
fick godkänna eller inte godkänna de 22
­servicefunktionerna.
Under hela processen återrapporterades till
­biblioteksstyrelsen och i slutet av verksamhets­
året beslöt styrelsen att frågan skulle gå på
­remiss till alla områden. Remissrundan ska ­vara
klar under vårterminen 2011.
Efter detta sammanställdes en ny enkät. ­Första
frågan löd: Tycker du att det ska finnas en
­gemensam LUB-policy? Med en gemensam
LUB-policy menas att den service som om­
fattas av policyn ges med samma förutsätt­
ning (samma regler, priser och avgifter) oavsett
­vilket område låntagaren tillhör. På denna fråga
­svarade 70 procent av områdesbiblioteken ja.
Därefter listades ett antal biblioteksfunktioner
som bibliotekscheferna fick ta ställning till om
funktionen skulle omfattas av en gemensam
policy eller inte.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
11
Riskanalys
Utfallet av LUB:s riskanalys 2010 pekade på
risker i samband med de gemensamma ­system.
Riskerna formulerades som att de gemensamma
bibliotekssystemen inte kvalitetssäkras ­enligt
LU:s riktlinjer och att informations­tjänsterna
utvecklas utan kännedom om användarnas
­behov.
Andra risker relaterar sig till LUB:s organi­
sation: Antalet publika serviceställen är för
högt för att garantera kvalitet, effektiv resurs­
användning och verksamhetsutveckling och
förmågan att förändra, utveckla och anpassa
LUB är låg.
Samarbetet inom LUB mellan de olika enhet­
erna adresserades också: Förtroendet mellan
LUB-enheterna är lågt.
Slutligen pekades på att det finns stora otyd­
ligheter i fördelningen av befogenheter, ansvar
och påföljder inom organisationen.
12
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Processkartläggning
Med stöd från biblioteksrådet beslöt
universitets­bibliotekarien att man under 2009
skulle kartlägga hur LUB-medarbetarnas
arbets­tid för­delas på olika arbetsuppgifter.
Undersökningen var en totalundersökning
som vände sig till alla medarbetare vid samt­
liga LUB-­enheter, och syftet var att hitta sätt
att omfördela arbets­uppgifter för att frigöra tid
och resurser. ­Resultatet från denna kartläggning
låg sedan till grund för den process­kartläggning
som under 2010 genomfördes tillsammans
med processkontoret vid LU.
I samband med detta arbete fick biblioteks­rådet
och ett antal avdelningschefer gå en kurs i att
utveckla processer. Kursen gavs av ­Trivector och
omfattande en arbetsdag. Biblioteks­rådet utsåg
en arbetsgrupp som tillsammans med Karin
­Ekborg-Persson och Moa Lindell från process­
kontoret tog fram en beskrivning av hur process­
kartläggningen skulle gå till, bland ­annat vilka
processer som skulle ingå i k­ artläggningen.
• att se över dagens rollfördelning.
Fem delområden kartlades:
1. E-media,
2. Tryckt material,
3. Cirkulation och
4. Fjärrlån In och
5. Fjärrlån Ut.
Slutrapporten från processkontoret pekar ut
områden/processer där det finns anledning
att genomföra förbättringar/förändringar.
Process­kontoret ger konkreta förslag på hur
man kan arbeta med exempelvis värde­analyser,
effektivitets­mätning, kvalitetsmätning, ansvars­
fördelning och hur man definierar ­rollerna
runt våra gemensamma processer. ­Under
2011 ­kommer biblioteksrådet att ta fram för­
slag på hur de kartlagda arbets­processerna bör
­utformas framöver.
En workshop genomfördes sedan där
biblioteks­rådet tillsammans med process­
kontoret ­arbetade med processpecifikationer,
huvud­processer mm och utifrån detta arbete
gjordes en ­beskrivning av det uppdrag som man
­önskade att processkontoret skulle genomföra.
Syftet med uppdraget var:
• att få en gemensam bild av processen för att
möjliggöra en gemensam utveckling, som
ev kan spara resurser och innebära frigjord
tid som kan användas till nya eller andra
arbets­uppgifter,
• att få ett tydligt avnämarperspektiv som
kan genomsyra hela organisationen,
• att få verktyg för att förstå olikheter, ­verktyg
för olika lösningar,
• att se vilka möjligheter som finns att fördela
tid till nya uppdrag som åläggs LUB utan
nya resurser och
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
13
Kvalitetsarbete
Vägledande för det gemensamma kvalitets­
arbetet är den policy som antogs av biblioteks­
styrelsen i november 2006. Där läggs an­
svaret för uppföljning och utvärdering i första
hand på de verksamhetsansvariga i nätverket.
­Kvalitetsarbetet utgår från LUB:s strategiska
plan 2009-2012 och de årliga verksamhets­
planer för biblioteken som bygger på denna.
Nytt för 2010 är den gemensamma verksamhets­
planen för LUB som beskrivs ovan (åtgärds­
l­istan). Den gäller för 2011 och kommer att
följas upp i nästa års verksamhets­berättelse.
En annan utgångs­punkt är de riskanalyser som
regel­bundet genomförs, där föreslagna åtgärder
också följs upp och utvärderas.
Biblioteksbarometer
Förberedelser för att genomföra en bred
användar­enkät, en biblioteksbarometer, in­
leddes under våren. Kontakter togs med
univers­itetets avdelning för utvärdering och
biblioteks­rådet inrättade en arbetsgrupp.
­Gruppen rekommenderade att enkäten denna
gång skulle få ett enklare utförande och en
snabbare handläggning, men att man inom
LUB borde komplettera enkäten med för­
djupade studier av användningen av bibliotek­
ens tjänster. Dessa studier borde kopplas till
LUB:s strategiska mål.
Inom ramen för biblioteksrådets arbets­
grupper inleddes under året ett förarbete för
fördjupnings­studier. I budgetframställan för
2011 äskades dels medel för en användarenkät,
dels medel för fyra projekt:
1. Biblioteksundervisningens påverkan på ut­
bildningskvalitén
2. Fokusgrupper med forskare
3. Användarstödd systemutveckling
4. Studenterna och den fysiska studiemiljön
I slutet av året beslöt universitetsledningen att
en användarenkät skulle genomföras under
2011 i anslutning till det kommande visions­
arbetet för biblioteksverksamheten vid Lunds
universitet.
Kompetensutveckling
LUB:s gemensamma kompetensutveckling
­lägger tyngdpunkten på flera olika områden.
Ett är vetenskapliga metoder för undersök­
ning och utvärdering av den egna verksam­
heten. Ett annat är bemötande och tillgäng­
lighet. Årets LUB-dag med titeln Sikta mot
­stjärn­orna handlade om bemötande av studen­
ter med funktionsnedsättningar. Ytterligare ett
område är katalogisering och övergången till
klassifikations­systemet Dewey. Under våren
2010 slutfördes dessutom seminarieserien om
LUB:s strategiska plan. Sammanlagt ordnades
cirka 50 utbildningstillfällen under året.
14
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
För mer information läs om arbetsgruppens
­arbete under året på sidan 17.
Översyn av arbetsgrupper
Under senare delen av verksamhetsåret på­
börjades en översyn av arbets-, projekt-,
­referens- och funktionsgrupper inom LUB-­
nätverket. Första delen i översynen var att ta
fram en lägesrapport. Vilka grupper finns, vilka
grupper är eller har varit aktiva och hur ser
­deltagandet ut i grupperna?
Den första genomgången visade att det fanns
26 grupper inom LUB-nätverket och att 111
personer var engagerade i en eller flera ­grupper.
Efter diskussioner i biblioteksrådet lades 7
grupper som i praktiken bara fanns på papp­
ret ned. Några av dessa var projektgrupper vars
­arbete hade avstannat och som man räknar med
att det inte återupptas.
För att komma vidare med översynen
­producerades ett diskussionsunderlag till
­biblioteksrådet. Underlaget bestod av ett
­antal frågeställningar med ett kortfattat re­
sonemang kring. Frågor som togs upp var
bland annat samman­sättningen av biblioteks­
rådet, berednings­gruppens mandat, om
SEM-­gruppen bör betraktas som ett råd (till
universitets­bibliotekarien) snarare än en arbets­
grupp. Vidare togs frågor upp som rör grupper­
nas storlek och sammansättning, vilka uppdrag
grupperna har och hur gruppernas uppdrag
står i förhållande till LUB:s gemensamma
handlings­plan. Antalet projekt som inte slut­
förts gav ­anledning till en diskussion om upp­
följning.
Biblioteksrådet tillsatte en grupp bestående
av Henrik Åslund (BD) sammankallande,
Ann ­Tobin (HT) Siw Kourtzman (Ekonomi­
högskolan ) och Britt Marie Lindblad (UB)
vars uppgift är att under vårterminen 2011
presentera ett förslag till organisation av LUB-­
nätverkets grupper som adresserar de ovan
nämnda problemområdena.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
15
Arbetsgrupper
Bibliotekets roll i lärandet
Arbetsgruppens medlemmar i december 2010
var A Alwerud (HT), K Arnebrant (Biologi­
biblioteket), G Berger (HT) A Brümmer
(Medicinska fakulteten) sammankallande
juli-december, F ­Eriksson (HT), A Forsberg
(S), Å Forsberg (BD), B Holm (Ekonomi­
högskolan), L Landgren (BD), M Lindenmo
(S), M ­Lindgren (UB) och A ­Wiberg (Jur­idiska
­fakulteten) sammankallande januari-juni.
­Under 2010 hade arbetsgruppen tio möten.
På uppdrag av biblioteksrådet planerade och
genomförde arbetsgruppen två workshoppar
om lärmiljöer och pedagogisk verksamhet:
”Vad kan biblioteken göra för att skapa krea­
tiva lärandemiljöer?” med Å Bergenudd (LU
byggnad) och ”Spelar det någon roll? En work­
shop i hur man mäter avtrycket av bibliotekens
pedagogiska verksamhet” under ledning av S
Markless (King’s college i London) och med­
författare till boken Evaluating the Impact of
Your Library. Resultaten från workshopparna
presenterades för LUB i mars och överlämnades
till biblioteksrådet.
The Information Literate University var
­titeln på ett seminarium som hölls av Sheila
­Webber och Ben Johnston och som var öppet
för hela LU, I samband härmed arrangerade
­arbetsgruppen en workshop med Webber och
Johnston för att fortsätta diskussionen kring
hur biblioteken kan stödja hela universitetet till
att bli informationskompetent.
Kritiska vänner
Under våren deltog sju medarbetare i projektet
Kritiska vänner. Deltagarna delade upp sig två
och två och auskulterade på varandras under­
visningstillfällen. Syftet var att som kritisk vän
16
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
ge återkoppling på i förväg bestämda områden.
Pedagogfikor
Inspirerad av de mycket givande spontana
­diskussionerna som uppkom under planerings­
mötena för ”Kritiska vänner” tog arbetsgruppen
initiativ till ett informellt diskussionsforum för
undervisningsfrågor. Inga protokoll skrivs.
Det är fokus på diskussion och tankeutbyte.
Arbets­gruppen har under 2010 arrangerat fyra
pedagog­fikor med följande teman: Google,
bibliotekarien som fluortant, metoden ­Kritiska
vänner och vilka behov av informations­
kompetens och stöd användarna har beroende
på var i utbildnings- och forskarkedjan de be­
finner sig. Pedagogfikorna har generellt haft
många deltagare från flera av biblioteken inom
LUB.
Utvärdering av bibliotekens pedagog­iska
genomslag
Under våren arbetade arbetsgruppen vidare
utifrån workshop nummer två med en stu­
die av studenters informationskompetens. En
grupp bestående av A Brümmer, A Wiberg, L
­Landgren, Å Forsberg, F Eriksson, G Berger
och B Holm bildades. Gruppen höll sex möten
under hösten och arbetade fram en plan med
modell för genomslagsmätning med en kvalit­
ativ och en kvantitativ del. I december beslöt
biblioteksrådet att projektet skulle genomföras
under 2011 med L Landgren som projekt­ledare.
Studien ska göras på Ekonomi­högskolans och
Juridiska och Medicinska fakultetens bibliotek
(som samtliga finansierar deltagandet själva)
och bör ses som starten på en utvärderings­
process snarare än en engångsföreteelse.
Arbetsgruppen för kompetensutveckling
Arbetsgruppen höll tio möten under 2010. Vid
årets slut hade gruppen följande sammansätt­
ning: Anna Alwerud (CH) sammankallande,
Åsa Lindblad (N/LTH), Catarina Carlsson (J),
Annika Rodman (UB), Maria Ohlsson (BD),
Susanne Ljunggren Hillman (BD) och Åsa
Forsberg (BD). Adjungerade fackliga represen­
tanter var Kerstin Andreasson för SACO och
Kjell Helmebo för TCO. Åsa Forsberg arbetar
20 % av sin arbetstid på BD med kompetens­
frågor.
städerna presenterades. Dessa lämnades vidare
till biblioteksrådet.
Under året arrangerade arbetsgruppen mer än
50 utbildningstillfällen i form av seminarier,
workshoppar och längre kurser. Sammanlagda
antalet deltagare i LUB-utbildningar var över
tusen. Det innebär att LUBs utbildnings­
verksamhet varit ungefär lika omfattande som
­föregående år.
Under 2010 genomfördes flera aktiviteter kring
bemötande. I april höll Manora Nyström från
Malmö Högskola verkstaden ”Lika behand­
ling för alla”. Under hösten genomfördes en
tre dagar lång kurs i bemötande. Ansvarig var
­Ann-Christin Sahlning (Malmö Högskola) som
har hållit denna utbildning på många högskole­
bibliotek i Sverige.
Budgeten för LUB:s gemensamma kompetens­
utveckling var 200 000 kronor.
Ett stående inslag är utbildningar i våra system
och verktyg. Under året har flera utbildning­
ar i Lovisas lånemodul för studentvakter och
katalogiserings­utbildningar för LUB:s med­
arbetare hållits.
Ett annorlunda kompetensutvecklingsverktyg
är Skuggningsprojektet, som har möjliggjorts
med projektmedel från Kungliga biblioteket.
Medarbetare från LUB, Malmö högskolas bib­
liotek och Kungliga biblioteket i Köpenhamn
har under fem dagar skuggat en kollega på ett
av de andra biblioteken. Projektet avslutas och
rapporteras 2011.
LUB-dagen hade detta år titeln ”Sikta mot
stjärnorna” och temat var tillgänglighet för
a­nvändare med funktionsnedsättningar, med
fokus på bemötande.
Tema för året var vetenskapliga metoder och
­utvärderingsverktyg och användarbemötande.
Andra viktiga områden har varit Dewey, peda­
gogik och open access.
Under hösten 2009 och våren 2010 genom­
fördes en serie seminarier och verkstäder om
hur LUB:s strategiska plan 2009-2012 ska
­genomföras. Serien var uppbyggd kring de fyra
strategiska målen. Två verkstäder genomfördes
under våren. Serien avslutades i mars med ett
sammanfattande seminarium där alla förslag
och synpunkter som kommit fram under verk­
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
17
Arbetsgruppen för marknadsföring och webb
Arbetsgruppen har träffats vid sju till­fällen
­under året. Ledamöterna under året var:
­Kerstin Andreasson, (BD), Aprile Clark (Med­
Fak), ­Annakim Eltén (HT), Marita Fagerlind
(BD), sammankallande, Marianne MadsenHult (Fy), Katrin Nylén (E), Annika Rodman
(UB) och Åsa Sellgren (Arkitektur och design).
­Under året har antalet medlemmar varierat.
­Annika Stattin (Campus Helsingborg) avgick
som medlem i februari. Aprile Clark (Med­
Fak) blev ny medlem i mars. ­Marita ­Fagerlind
(BD) blev ny medlem och samman­kallande i
mars. Katrin Nylén (E) gick på föräldra­ledighet
i september. Annakim Eltén (HT) blev med­
lem i september. Lena Landgren (BD) avgick i
­december.
LUB-safari
Den vart tredje år återkommande aktivitete­n
LUB-safari genomfördes i början av mars.
­Safarin arrangerades som ett led i seminarie­
serien om den strategiska planen. Med­arbetarna
inom LUB besökte varandras bibliotek. Sam­
manlagt fick biblioteken 197 besök. En tryck­
sak togs fram i samband med inbjudan till
LUB-nätverket. LUB-safarin avrundades den
11 mars med ett avslutande seminarium och
en fest på Biblioteks­direktionen som kamrat­
föreningen arrangerade.
IFLA, Swedish Library Avenue
LUB ställde ut informationsmaterial på ­Swedish
Library Avenue på IFLA i Göteborg i augusti.
Materialet bestod av en roll-up på ­engelska och
diverse trycksaker om LUB. Utställningen var
obemannad. Materialet planerades under en
halvdags workshop och ska även användas i
­andra sammanhang.
Hälsningsgillet
I september deltog LUB i hälsningsgillet för
nya studenter med roll-ups, informations­
18
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
broschyrer och bildspel. Plastpåsar, pennor,
nyckelband och godis delades ut. Fyra student­
vakter ­anlitades för arbetet i montern. ­Montern
var välbesökt.
Broschyrer och informationsblad
Det pågår ett arbete med att ta fram en
­gemensam broschyr med biblioteks­information
till studenter. Den ska innehålla karta, kontakt­
uppgifter och öppettider. Broschyren ska er­
sätta flera av de informationsbroschyrer och
reklamblad som finns idag. Syftet är att göra
inform­ationen i denna huvudbroschyr mer
lättillgänglig för användaren än dagens ”Hitta
till ditt bibliotek”. Arbetet går ut på att korta
ned texter och hänvisa till LUB-webben för
mer utförlig information.
Presenter
Arbetsgruppen har diskuterat vilken typ av
presenter vi bör ha inom nätverket. Pennor
med LUB-tryck kommer att beställas under
2011. Tablettaskar med LUB-tryck har form­
givits och beställts inför Hälsningsgillet hösten
2011. T-shirts med LUB-tryck ska tas fram för
evenemangs­tillfällen.
Genomgång av LUB-webben
Diskussioner har inletts om en genomgång
av LUB-webben. På BD har en testintallation
för LUB-webben och versionsbyte för publice­
ringsverktyget TYPO3 beställts.
Övrigt
Arbetsgruppen kallar sig informellt för Marko­
Webb. En ny roll-up för LUB på svenska ska tas
fram. Diskussioner kring diverse student­bilagor
och övriga trycksaker som sprids om LUB har
inletts. Informationen i dessa trycksaker tend­
erar att vara mycket sparsam, ofta felaktig och
föråldrad. Hur vill nätverket uppfattas? Via
vilka kanaler kan vi påverka detta?
SEM-gruppen – Samrådsgruppen för e-media
SEM-gruppens uppdrag är att amordna och
samråda kring förvärv av elektroniska media
och föra en strategisk diskussion kring utveck­
ling av och tillgång till elektroniska media med
fokus på innehåll. Det finns ett budget­
utrymme knutet till arbetsgruppen. Beslut om
hur ­medlen används fattas av den enhet som
ansvarar för budgeten med vägledning av de
diskussioner som förts i gruppen.
Ledamöterna utses av respektive fakultet eller
område. Gruppen leds av BD:s medarbetare
med huvudansvar för e-media. Under 2010 var
ledamöterna följande: Kerstin Lindström (UB),
Catarina Carlsson (Juridiska fakultet­en), Colm
Doyle (Medicinska fakulteten), Åsa ­Sellgren
(Lunds Tekniska Högskola), Åsa ­Lindblad
(Natur­­vetenskapliga fakulteten), Ellen Fall
(Campus Helsingborg), Karin Jönsson (Sam­
hällsvetenskapliga fakulteten), Siw Kourtzman
(Ekonomihögskolan),
Ingela
Wahlgren
(Centrum­bildningar och övriga institutioner),
Anna Alwerud (HT fakulteterna) och Peter
Berry (Konstnärliga fakulteten i Malmö). Från
BD: Åse Paulsson (sammankallande till och
med augusti), Christel Smith (sammankallande
från september), Anna-Lena Johansson, Aron
Lindhagen (från september) och adjungerande:
Lars Björnshauge och Charlotte Hertzberg.
SEM-gruppen hade åtta ordinarie möte och ett
extra möte.
E-böcker
LUB och BD har satsat på ett stort antal nya
e-böcker. Här listas en del av de förlag som BD
och LUB köpt e-böcker och e-bokssamlingar
från under året. Cambridge (500 eBooks),
­Palgrave (470 eBooks), Oxford Handbooks
Online (74 eBooks), Oxford Medical Hand­
books Online (12 eBooks), Sage handbooks (80
eBooks), Sage Reference (45 eBooks), Springer
(3540 titlar) och Elsevier (7634 titlar).
Under året har ”aggregated plattforms” ­kontra
köp direkt från förlagen diskuterats. En jäm­
förelse mellan Ebrary och Netlibrary har
på­börjats för att titta på fler alternativt till
Dawson­Era och EBL. Sammanlagt har BD och
LUB köpt e-böcker för 4 241 541 kronor.
E-tidskrifter
E-tidskrifterna står för den absolut största
kostnaden när det gäller elektroniska resurser.
­Sammanlagt har BD och LUB köpt e-­tidskrifter
för 22 172 808 kronor. Under året satsades
det inte på några nya BIBSAM tidskriftsavtal.
Man påbörjade ett avtal för Ebscos databaser,
varav följande räknas som tidskriftsdatabaser:
­Academic Search ­Complete, Business Source
Complete.
Under våren genomfördes ett test av Ebscos
Integrated Search. Under senvåren lanserade
Ebsco sin nya tjänst Discovery Service. Under
hösten påbörjades en upphandling för ett nytt
metasöksystem. Under hösten påbörjades en
kravspecifikation för ett kommersiellt ERMsystem. Arbetet utfördes av en projektgrupp
med deltagare från BD och LUB. Ett utkast
till en kravspecifikation för vidare förankring
och bearbetning av upphandlingsenheten var
färdig­ställt vid årsskiftet.
Behovet av användarstatistik för e-medier är
stort inom LUB. En projektgrupp med deltag­
are från SEM och BD tillsattes i slutet av året för
att påbörja ett arbete med statistik. Uppdrag­
et är att ta fram ett antal nyckeltal inom varje
­resurskategori, e-böcker, e-tidskrifter och data­
baser, och att dessa sedan kan tas fram årsvis
eller halvårsvis.
Databaser
Under året köpte BD och LUB följande nya
databaser: PAI (Public Affairs Index) bibl,
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
19
­ olitical Science Complete bibl, LGBT,
P
­Library, ­Information Science & ­Technology
Abstracts (LISTA), SocINDEX with Full
Text, ­Humanities International Complete
(HIC), Reaxys, Genline, SVAR, Chinese Le­
gal ­Knowledge Integrated Database (CLKD),
The Biomedical & Life Sciences Collection,
China Statistical Yearbooks Database (CSYD),
Berg Fashion Library, SpringerImages Medical.
Sammanlagt har BD och LUB köpt databaser
för 3 851 289 kronor.
arna för Lunds universitet De två mest intress­
anta nyhets­databaserna, som båda erbjuds av
­Proquest, är: International Newsstand och
­Factiva. International Newstand och ­Factiva
har bred täckning och arkiv tillbaka ­cirka
10-20 år. Andra nyhetsdatabaser har ofta bara
60-90 ­dagars arkiv. Vi har även undersökt
hur täckningen av de utvalda dagstidningarna
är i Global Issues in Context. De har främst
­engelskspråkigt material och innehållet är
­troligen inte cover to cover.
Under hösten gjordes en kartläggning av vilka
databaser som har de viktigaste dagstidning­
Arbetsgruppen för vetenskaplig kommunikation
Deltagare i arbetsgruppen är: Jörgen ­Eriksson
(BD), Kristina Holmin (LTH), Viktoria
­Hörnlund (HT), Anna Larsson (EHL), ­Hanna
Voog (Samfak), Gunilla Wiklund (Jurfak) och
sammankallande Yvonne Hultman Özek (Med­
fak). Arbetsgruppen har haft sex möten under
året. I arbetsgruppens wiki har vi fortsatt bygga
en resurssamling med artiklar och rapporter
som berör vetenskaplig kommunikation. Vi har
även sammanfattat aktuella rapporter och lagt
in i vår wiki.
Arbetsgruppen möten har fungerat som ­viktiga
tillfällen för utbyte av information. Vi har bland
annat diskuterat arbetet med Open access och
utvärdering av forskning. Gruppen har spridit
information om den temadag som Fysik- och
astronomibiblioteket anordnade tillsammans
med BD och som är ett bra exempel på hur
man kan arbeta med frågan. Liknande dagar
har anordnats på andra bibliotek i nätverket.
Mikael Graffner besökte gruppen och berät­
tade om arbetet med en ny modell för för­
delning av forskningsmedel på LU. Vi har
också ­bjudit in Lisa Thelin från Forsknings­
20
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
service och kommunikations­avdelningen för
att veta mer om vad de arbetar med. Vid ett
annat tillfälle deltog Lena Landgren och Åsa
Forsberg för att diskutera eventuell samverk­
an ­mellan BRIL och vår grupp. Samtalet
kretsade mest kring pedagogiska aspekter. Vi
konstater­ade att doktorander/­forskare är en
komplex och ­heterogen målgrupp där de van­
ligt före­kommande ­pedagogiska metoderna
inte är självklara. Vi konstaterade också att
stöd till forskning lutar mer mot hållbart och
profession­ellt support än utbildning och att
arbetet ofta handlar mer om kommunikation
och att bygga relationer. Utifrån diskussionerna
bestämdes att temat för decembers ”pedagog­
fika” skulle vara skillnader och likheter mellan
en informationskompetent forskare än jämfört
med en student och hur man når dit.
Ett annat spår har varit referenshantering och
kompetensutveckling för undervisning i End­
Note. Yvonne Hultman Özek och Hanna
Voog höll i ett introducerande tillfälle för bib­
liotekarier som vill undervisa om EndNote.
Vi har också diskuterat att använda Samhälls­
vetenskapliga fakultetens LibGuide för End­
Note som en gemensam resurs för alla i nät­
verket. En test på RefWorks påbörjades i slutet
av året som följs upp i början av 2011.
I mars deltog arbetsgruppen i det av­slutande
­seminariet om implementeringen av den
strateg­iska planen. Vi sammanfattade där våra
reflekt­ioner kring de workshoppar vi anordnat.
Arbetsgruppen har startat ett nationellt nätverk
för forskarservice. Intresserade uppmanades via
BIBLIST att anmäla sig till en nystartad
diskussions­lista. Det var ett stort intresse och
det är nu runt 200 anmälda i nätverket. I an­
slutning till Mötesplats OA som ägde rum i
Lund i november anordnades ett första möte
där nätverkets inriktning och arbetsformer
diskuterades. 45 personer från olika typer av
forskningsbibliotek deltog. Arbete pågår nu
med att sätta samman en styrgrupp som kan
arbeta vidare med bland annat en plattform
att dela erfarenheter via och en konferens eller
workshop kring vad forskarservice är, kan vara,
och bibliotekariernas och bibliotekens roll.
Arbetsgruppen har av Biblioteksrådet fått i
uppdrag att ta fram ett förslag på hur vi ska
få en fördjupad kunskap om forskarnas behov
och framtida bibliotekstjänster. Uppdraget pre­
senteras under början av 2011. Vi har påbörjat
diskussioner men har också avvaktat utfallet av
arbetet med biblioteksbarometern och budget­
beslutet för 2011.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
21
Referensgrupper
Referensgruppen för förvärv av tryckta böcker
Biblioteksrådet beslutade att inrätta en referens­
grupp för förvärv av tryckta böcker vid sitt sista
möte innan sommaren. Gruppen hade ett möte
under hösten. Gruppens uppdrag är att fung­
era som stöd och samtals­partner till biblioteks­
samordnaren på Biblioteks­direktionen och
upphandlings­enheten vid Lunds univers­itet
vad gäller frågor kring förvärv av tryckta ­böcker.
Gruppen ska dessutom delta i arbetet med
framtida upphandlingar av bok­leverantörer.
Enligt beslutet i biblioteksrådet erbjuds en
­representant per område, en representant från
Universitetsbiblioteket, en ­representant från
bibliotek inom universitets särskilda verksam­
heter och biblioteks­samordnaren vid Biblioteks­
direktionen plats i gruppen. Samman­kallande
ska vara en representant utanför Biblioteks­
direktionen.
Förvärvsgruppen har vid sina första möten
­fokuserat på 3 punkter:
1. bokleverantörerna,
2. leveranser och
3. förvärvsprocesser.
Bokleverantörernas avtal med Lunds univers­
itet löper i två år med möjlighet till förläng­
ning två gånger ett år. Senast 2013-02-28 ­löper
nuvarande avtal ut. Vi har förlängt avtalet till
2012-02-28. Inför en ny upphandling behöver
vi etablera en organiserad, samlad och
­dokumenterande feedback om leverantör­
erna. Vi behöver också granska avtalen. Är de
idag skrivna så att leverantörerna uppfyller de
krav vi har? Och som vi kommer att ha åren
som kommer? Vi behöver även titta på avtals­
trohet. Använder vi, biblioteken, leverantör­
erna? Använder forskarna leverantörerna? Här
­behövs eventuellt en diskussion med områdes­
22
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
bibliotekarierna.
Leveranser av böcker: Hur fungerar den
­ordning vi har idag med samlade leveranser
från ­Dawson till UB som delar upp och skickar
vidare till områdesbiblioteken?
Förvärvsprocesser: Förvärv av tryckta böcker
är en del av processen att tillgängliggöra tryckt
material. Diskussioner om förvärvs­processer
har hitintills tangerat områden som: vem
ska göra urvalen, har vi nytta av en förvärvs­
modul i en framtida bibliotekskatalog, hur får
vi fler bibliotek att köpa hyllfärdiga böcker
från ­Dawson och kan vi trycka på Libris så
att fler bok­leverantörer till svenska biblio­
tek får möjlig­het att leverera marc-poster till
biblioteks­katalogerna via Libris?
Referensgruppen för Bibliotekssystemet
Referensgruppen har följande medlemmar:
­Maria Björklund (Medicinska fakultetens
biblio­tek), Maria Ohlsson (BD), Stina Hallin
(BD) sammankallande, Gabriella Johansson
(Social- och beteendevetenskapliga biblio­
teket), Annika Hellbring (Juridiska fakultet­
ens biblio­tek), Barbro Persson (Ekonomi­
högskolans biblio­tek), Britt-Marie Lindahl
(UB), ­Maria Långh (LTH studiecentrum),
Berit Funke (Biblioteket vid Campus Helsing­
borg), ­Kristina Nilsson (Språk- och litteratur­
centrums bibliotek) och Marianne MadsenHult (Fysikbiblioteket).
Inför uppgraderingen av Virtua till version
2010.3 bistod ett antal medlemmar ur gruppen
med att testa de olika systemmodulerna.
Referensgruppen har haft fyra möten under
året.
Referensgruppens uppdrag är:
• att fungera som stöd och samtalspartner
till Lovisa-teamet på Biblioteksdirektionen
vad gäller frågor kring innehåll, gränssnitt,
struktur, användarvänlighet, användnings­
statistik, utvärderingar, tester, utbildnings­
frågor och integration till/från övriga tjäns­
ter.
• att kanalisera önskemål från LUB-­
biblioteken och tillsammans med Lovisateamet prioritera åtgärder.
Överföringen av rutiner kring utskick av
rapporter/e-postmeddelanden till Virtuas
rapport­generator Infostation har fortsatt, senast
med Recalls-breven (inkrävning av långlån).
I samband med detta har gruppen diskuterat
formul­eringarna i de olika breven (på svenska
och engelska) och reviderat dessa.
Under hösten beslöt referensgruppen att det var
tid att återgå till den maxgräns på 100 kronor i
förseningsavgift innan spärr av låntagarkonto,
som vi ursprungligen haft.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
23
Referensgruppen för LUP
Referensgruppens uppdrag är:
• att fungera som stöd och samtalspartner
till LUP-teamet på Biblioteksdirektionen
vad gäller frågor kring innehåll, gränssnitt,
struktur, användarvänlighet, användnings­
statistik, utvärderingar, tester, utbildnings­
frågor och integration till/från övriga tjäns­
ter.
• att kanalisera önskemål från LUB-biblio­
teken och tillsammans med LUP-teamet
prioritera åtgärder.
Gruppen arbetar med systemfrågor (däribland
utbildningsfrågor) medan strategiska frå­
gor inom OA och publicering sköts av annan
grupp.
Medlemmar är: Jörgen Eriksson (BD) samman­
kallande, Gunilla Wiklund (J), Annika Stattin
(Campus Helsingborg), Johnny Jönsson (N/
LTH), Aprile Clark (M), Linda Malm (S), Ulla
Malmquist (UB), Anna Larsson (EHL), Karl
Adam Tiderman (10:e området) och Annakim
Eltén (HT).
Mötesfrekvensen är 2-4 möten per år. Referens­
gruppen har haft 2 möten under året, Mötena
har ägnats åt diskussion kring och prioritering
av nya funktionaliteter i LUP.
24
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Projektgrupper
LUBITO – Projektgruppen för dokumentleverans
LUBITO-projektet har fortlöpt under året.
Cirka 300 beställningar har effektuerats per
månad vilket är en liten minskning mot 2009.
Förhoppningsvis kan detta tyda på att redan
inskannade artiklar återanvänds. 82 % av be­
ställningarna effektuerades och skillnaden ut­
görs av dem som inte var korrekt ifyllda och
det ­faktum att tidskriften redan fanns i fulltext.
Eftersom efterfrågade tekniska förbättringar
inte gjorts, har inget utvecklingsarbete kunnat
ske under året och därmed har inga arbetsmö­
ten hållits.
Projektgrupp för läsplattor
När gruppen inrättades var dess syfte att:
• inventera marknaden av läsplattor,
• undersöka kompabilitet med LUB:s e-bok­
bestånd och att
• genomföra en test av läsplattor i verksam­
heten.
Projektgruppen har haft åtta möten. Utöver
dessa möten har projektgruppsmedlemmar
träffats för att mellan mötena arbeta med delar
av projektet.
Gruppens medlemmar är: Henrik Åslund (BD)
sammankallande, Jane Sjöberg (BD), Linda
Grandsjö (SamF), Fredrik Eriksson (HT), ­Ellen
Fall (Campus Helsingborg), I­ngela ­Wahlgren
(Internationella miljöinstitutets biblio­tek),
­Maria Björklund (MedFak), Åse Paulsson
(Biologi­biblitoteket/BD till och med den 19
februari).
Under verksamhetsåret har stort arbete lagts ner
på den test av läsplattor som genomfördes på
internationella miljöinstitutet och på samhälls­
vetenskapliga fakulteten. Testen genomfördes
under vårterminen. Inför projektet skapades
en blogg där information om projektet lades
ut kontinuerligt. Bloggen blev också projektets
webbplats i den bemärkelsen att manualer, van­
liga frågor och svar och annan information om
läsplattor och e-böcker lades ut.
Två kurser valdes ut för test: ”Scandinavian
Models of Equality - Gender, Class, ­Ethnicity
and the Social Welfare State” och ”Industri­
ellt miljöarbete”. Testen genomfördes i tre
steg. Först samlade man ihop studenterna
som ­skulle delta till en gemensam workshop,
­sedan lät man studenterna använda läsplattorna
­under den tid som kursen pågick, för att av­
slutningsvis genomföra en enkätundersökning
med deltagande studenter. I testen användes
Sony E-Reader Touch.
Förutom arbetet med att genomföra läsplatte­
testen så har gruppen också bidragit med om­
världsbevakning av området. Under gruppens
ingång på LUBintra har ett antal inlägg publ­
icerats som har handlat om e-böcker, läsplattor
och ny teknik. Bloggen som gjordes i anslut­
ning till läsplattetesten uppdateras fortfarande.
Gruppen diskuterar vilken informationsform
som är lämpligast och hur man bäst för ut
­information till nätverk och användare.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
25
I december erbjöds LUB-personal att låna en
läsplatta över jul- och nyårshelgen och gen­svaret
blev mycket positivt. Alla läsplattor ­lånades ut.
Gruppen började också diskutera grupp­ens
framtid och nästa års verksamhet ­vilket ledde
till beslut:
• att arbeta för att projektgruppen ska övergå
till en arbetsgrupp,
• att förorda samordning med de initiativ
som görs inom digitala biblioteket när det
gäller mobila plattformar och ­applikation­er,
• att genomföra en workshop,
• att undersöka möjligheter att testa LUB:s
­e-resurser på surf-plattor med olika
operativ­system (IOS, Android, Windows
med flera) och
• att skapa en LibGuide till hjälp och stöd för
biblioteken i nätverket.
Projektgrupp för metasöksystem
Under hösten startades ett projekt vars uppgift
var att skriva en kravspecifikation för ett nytt
metasöksystem. Projektgruppen träffades regel­
bundet en gång i veckan under hösten.
Projektet hade avstamp i september med ett
idémöte där alla projektmedlemmarna var om­
bedda att i förväg skriva ned 5-10 krav som de
tyckte var viktiga för ett nytt metasöksystem.
Mötet inleddes sedan med en möjlighet att
skriva ned ännu fler förslag på krav och dessa
delades sedan upp i olika kategorier (som till
exempel innehåll, funktioner och tekniska
krav). Efterföljande möten innebar att man be­
arbetade varje krav för sig, definierade vad som
egentligen menades och diskuterade formul­
eringar.
Under hösten anslöt fyra universitetsbiblio­
tek i Sverige (Stockholm UB, Linköping UB,
­Uppsala UB och Umeå UB) sig till projektet.
Alla de externa biblioteken har skrivit under
ett tystnadsavtal och en fullmakt som ger Lund
möjlighet att genomföra upphandlingen på
deras vägnar. Det enda bibliotek som deltagit
aktivt i skrivandet av kravspecifikationen är
Stockholms UB och då i första hand runt de
tekniska kraven. Strax innan jul skickades krav­
specifikationen ut på remiss till projektgrupp,
styrgrupp och de deltagande externa biblio­
teken. Arbetet planeras fortlöpa under 2011
26
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
med en avslutad upphandling under våren och
ett implementerat system på plats under hösten
2011.
Funktionsgrupper
Funktionsgruppen för katalogisering
Gruppens medlemmar är: Tommy ­Andersson
(UB), Jan Gustafsson (BD), Rayeheh ­Hamedani
(HT), Marianne Hansson (S), ­Annika ­Hellbring
(J), Marie Hoen (HT), ­Erl­and Holmér (HT),
Lars-Olov Ivarsson (S), Maria Jörgensen (HT),
Stina Larsson (UB), Mikael Lindgren (UB),
Kerstin Lindström (UB), Maria Långh (LTH),
Annika Nilsson (N), Erik Svanström (HT) och
Karl-Adam ­Tiderman (S).
Gruppen har samlats vid nio tillfällen under
året. Vid två av dessa har inbjudna gäster in­
formerat i ämnen som varit av särskilt intresse
för gruppen; Miriam Säfström om FRBR och
Åse Paulsson om eböcker.
Gruppen har utformat ett enkätsvar till KB
angående en eventuell förenkling av Svenska
ämnes­ord och skissat på en kravspecifikation för
katalogmodulen till ett nytt biblioteks­system.
Gruppen har bistått arbetsgruppen Kompe­
tensutveckling i arrangerandet av sem­inariet
”RDA – vad är det?” i april som samlade ett 40tal intresserade. Gruppen har även med­verkat i
upprättandet av en kravprofil att användas vid
certifiering av katalogisatörer. Under hösten
har medlemmar ur gruppen ­planerat och sam­
manställt material för Deweyundervisningen
vårterminen 2011.
Rapportering från olika konferenser och utbild­
ningar är ett stående inslag i gruppens möten.
Liksom presentationer av olika katalogiserings­
verktyg och databaser. I övrigt har mötena mest
handlat om hur vi i Lund ska ställa oss till de
regeländringar eller regeltolkningar som KB
­initierar. Det är inte alltid självklart att de
­passar våra förhållanden.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
27
Funktionsgruppen för tillgänglighet
Under året har funktionsgruppen haft följande
medlemmar: Maria Björklund (Medicinska fa­
kultetens bibliotek), Bodil Enoksson (Biologi­
biblioteket), Maria Långh (LTH:s studie­
centrum), Åsa Forsberg (BD) sammankallande,
Kjell Helmebo (Språk- och Litteraturcentrums
bibliotek), Ludvig Holmdahl (Campus
Helsing­borg), Gabriella Johansson (Samhälls­
vetenskapliga fakultetens bibliotek), Lars-Olof
Ivarsson (Ekonomihögskolans bibliotek), Stina
Larsson (UB), Olle Serin (Juridiska biblioteket)
och Marianne Madsen-Hult (Fysikbiblioteket).
syfte var att fånga upp studenter som ännu inte
kommit igång med talböcker. Ett drygt tjugo­
tal studenter deltog i verkstäderna. Funktions­
gruppen kommer fortsättningsvis att genom­
föra verkstaden regelbundet varje termin.
Gruppen har haft sju arbetsmöten under året,
varav ett gemensamt med avdelningen för
­pedagogiskt stöd.
Samarbete med Lunds stadsbibliotek
Susanne Lindell från Lunds stadsbibliotek har
deltagit i ett av funktionsgruppens möten för
att diskutera samarbetsformer. Vi beslöt att
börja med att samarbeta kring kompetens­
utveckling och att informera varandra om olika
aktiviteter riktade mot studenter.
LUB-dagen
Under vårterminen planerade och genom­
förde funktions­gruppen tillsammans med
arbets­gruppen för kompetensutveckling årets
LUB-dag ”Sikta mot stjärnorna”. Temat var
tillgänglighet för studenter med funktions­
nedsättningar med fokus på bemötande.
Talboksverkstäder
Under höstterminen genomförde gruppen tre
verkstäder om talboksläsning och nerladd­
ning från TPB:s digitala arkiv. Målgruppen
var ­studenter med funktions­nedsättningar
och workshoppen genomfördes på ­Campus
Helsing­borgs bibliotek, på Social- och
beteende­vetenskapliga biblioteket och på Med­
icinska ­fakultetets bibliotek i Lund. Ett syfte
med verkstaden var att ge vägledning och stöd
till studenter som har haft tekniska ­problem
med nerladdning eller läsning. Eftersom många
­studenter nu laddar ner själva har de ­mindre
kontakt med kontaktbibliotek­arierna på
ämnes­biblioteken sedan de väl fått en introduk­
tion i nerladdning. Samtidigt har TPB fått fler
supportfrågor direkt från studenter. Ett ­annat
28
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Maria Björklund ingår i TPB:s referensgrupp
för bibliotekarier.
Under året registrerades 109 studenter i TPB:s
tjänst Student direkt, som ger studenter tillgång
till hela TPB:s arkiv med digitala talböcker.
Representation inom Lunds universitet, nationellt och
internationellt
Kvalitetssamordnare Tore Torngren är ledamot
i biblioteksrådet och dess beredningsgrupp.
­Adjungerad till olika grupper som behand­
lar frågor som rör kvalitet, uppföljning och
utvärd­ering. Nationellt är Tore Torngren ord­
förande i Kungliga bibliotekets expertgrupp för
biblioteks­statistik. I den rollen projektledare
för projektet ”Teknisk plattform för biblioteks­
statistik 2”, vilket genomfördes under hösten
av IT-konsult Poul Henrik Jørgensen, Portia.
Regionalt deltar Tore Torngren tillsammans
med representanter för Kultur Skåne (region­
biblioteket) i förberedelser för ett projekt med
syfte att samordna biblioteksstatistik från alla
offentligt finansierade bibliotek i Kristianstad.
Presentationer:
• Revision and harmonization of the
­statistical surveys of all types of publicly
financed libraries in Sweden. QQML 2,
Chania, 2010-05-27.
• Biblioteksstatistik. Projekt och pla­
ner. ­Mötesplats inför framtiden, Borås,
2010-10-30.
Seminarier;
• Measuring usage and understanding users.
E-resources statistics and what they teach
us. IFLA pre-conference and satellite
­meeting. Stockholm, 2010-08-08.
• Global statistics for advocacy. IFLA
­workshop, Göteborg, 2010-08-12.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
29
Verksamheterna
Biblioteksdirektionen
Biblioteksdirektionens huvudsakliga uppdrag
är att ansvara för drift och utveckling av det
gemensamma digitala biblioteket och att sam­
ordna Lunds universitets bibliotek (LUB).
­Bib­­lioteksdirektionen arbetar också med
­frågor som rör vetenskaplig kommunikation,
­elektronisk publicering och stöd till lärande.
Samordningsuppdraget innebär att planera och
följa upp verksamheten, att driva gemensamma
utvecklingsprojekt, att erbjuda kompetens­
utveckling för medarbetare inom Lunds
­universitets bibliotek och att ansvara för
­gemensam information och marknadsföring
via webbplats, intranät och andra kanaler.
Biblioteksdirektionens verksamhet är organise­
rad i fem områden: Digitala biblioteket, Veten­
skaplig kommunikation/Bibliometri, Stöd till
lärande, Staben som innefattar webb, informa­
tion och markadsföring respektive Kvalitetsoch bibliotekssamordning.
Digitala biblioteket
De digitala tjänster som biblioteksdirektionen
förvärvar, utvecklar och underhåller ingår i
verksamhetsområdet Digitala biblioteket.
Electronic Library Information Navigator
(ELIN) är en tjänst utvecklad vid Lunds uni­
versitet som erbjuder studenter och anställda en
samlad ingång till Lunds universitets biblioteks
elektroniska resurser.
Lunds universitets gemensamma biblioteks­
katalog (Lovisa) innehåller böcker, tidskrifter,
doktorsavhandlingar, rapporter, e-böcker och
e-tidskrifter.
­Directory of Open Access Journals (DOAJ)
30
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
lanserades 2003 och har vuxit till att bli en
­internationellt välkänd, högt uppskattad tjänst.
DOAJ innehåller vetenskapliga, kvalitets­
kontrollerade tidskrifter där alla artiklar finns i
fulltext och är fritt tillgängliga.
Vetenskaplig kommunikation
Verksamhetsområdet Vetenskaplig kommunik­
a­­­tion arbetar med rådgivning och under­
visning i frågor som rör vetenskaplig
kommunikation, publicering och Open
­Access (OA) inom ­biblioteksnätverket och
­universitetet. Verksamhets­området deltar också
i det ­nation­ella och internationella arbetet med
­OA-frågor.
Open Access är ett publiceringssätt där forsk­
aren gör publikationer fritt tillgängliga på
internet för länkning eller nedladdning.
Databasen Lunds universitets publikationer
(LUP) samlar avhandlingar och forsknings­
publikationer publicerade av anställda vid
Lunds universitet. Forskare har via LUP även
möjlighet att göra sina forskningspublikationer
fritt tillgängliga via nätet.
18 470 publikationer registrerades i LUP 2010.
Det totala antalet publikationer i LUP var vid
årskiftet 2010/2011 cirka 101 750, ­fördelat
på 19 670 studentuppsatser och 82 080
­forskningspublikationer.
Upphovsrätten och förlagsavtalen är det ­största
hindret när forskare ska parallellpublicera
­själva. Biblioteksdirektionen arbetar för att öka
andelen fritt tillgängliga publikationer bland
annat genom att delta i nationella, nordiska
och internationella projekt.
Biblioteksdirektionen stöttar publicering i
­OA-tidskrifter. Under året avsatte biblioteks­
direktionen 1 750 000 kronor i sin ­budget till
betalning av publiceringsavgifter hos ­OA-förlag.
Biblioteksdirektionen fortsatte de pågående
institutionella avtalen med BioMedCentral
(BMC), Public Library of Science (PLoS) och
Hindawi och tecknade nya med det nordiska
OA-förlaget co-Action Publishing och tid­
skriften Hereditas. Avtalen innebär att lunda­
forskare som skickar en artikel till en tidskrift
som ges ut på något av dessa förlag indikerar
att forskaren tillhör Lunds universitet och
­sedan faktureras biblioteksdirektionen för
­publiceringsavgiften. Antalet artiklar publi­
cerade av lundaforskare hos dessa förlag ökar
snabbt. 2008 publicerades 48 artiklar, 2009 86
artiklar och 2010 145 artiklar i BMC-tidskrif­
ter.
Samordning
Kvalitetssamordnaren ansvarar för gemensamt
kvalitets- och utvärderingsarbete. I det arbetet
ingår insamling och rapportering av biblioteks­
statistik.
Bibliotekssamordnaren stödjer och utvecklar
samverkan och samarbete inom biblioteks­
nätverket Lunds universitets bibliotek (LUB).
Detta innebär bland annat planering, bered­
ning och uppföljning av frågor till biblioteks­
styrelse och biblioteksråd.
Universitetsbibliotekarie
Lars Bjørnshauge
Stöd till lärande
I biblioteksdirektionens uppdrag ingår att
­bevaka frågor som berör bibliotekens roll i
förhållande till utbildningen. Arbetet bedrivs
huvudsakligen inom verksamhetsområdet
Stöd till lärande. Verksamhetsområdet deltar i
arbetsgruppen Bibliotekens roll i lärandet och
ansvarar för tjänsterna Mitt Kursbibliotek och
Urkund.
Stöd till lärande arbetar ofta i projektform
­tillsammans med andra bibliotek och enheter
inom Lunds universitet. Samarbete före kom­
mer även nationellt.
Staben
Staben ansvarar för ekonomi, personal, arkiv,
lokaler, säkerhet och arbetsmiljö. Staben under­
håller och uppdaterar biblioteksdirektionens
planer och riktlinjer i olika frågor, samordnar
inköp och administrerar möten och ­konferenser
och gemensam kompetensutveckling.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
31
Universitetsbiblioteket
UB ska fungera som specialbibliotek inom nät­
verket med ansvar för olika typer av special­
samlingar, reservexemplaret av det svenska
trycket inklusive uppdraget att vara låne­central
för detsamma och att registrera, bevara,
tillhanda­hålla och informera om samlingarna.
UB ska vidare vara ett modernt tvärvetenskap­
ligt ­forsknings- och studiecentrum och att
­ansvara för nätverkets gemensamma depåer.
Ekonomi
UB budgeterade för en omslutning på
56 410 000 kr. Utfallet blev ett överskott på
2 497 000 kr vilket medförde ett utgående
myndighetskapital på 2 891 000 kr.
32
800 hyllmeter/år.
Personal
Under året var den faktiska bemanningen av
UB en minskning från 2009 med 5 heltids­
arbetande. Snittåldern var 54 år, vilket är en
marginell föryngring jämfört med 2009. Fort­
farande är 75 % av medarbetarna över 50 år.
Kompetensöverföring och utbildning är vikt­
igt inför generationsväxlingen. Förutom de
interna satsningarna har medarbetare utbildats
1 355 timmar (20 timmar per person). Med­
arbetarna har varit aktiva som föredrags­hållare,
lärare/mentorer och författare. Dessa aktivite­
ter gör att UB knyts närmare LU.
UB har åtta externfinansierade projekt som
bär sina egna kostnader. Arbetet med att söka
extern finansiering till högprioriterade projekt
pågår ständigt. Det är en nödvändighet efter­
som statsanslaget knappt räcker till det löpande
arbetet och absolut inte för att tillgängliggöra
unikt eller efterfrågat material.
UB har väl inarbetade rutiner för såväl brand­
utbildning, psykosociala och vanliga skydds­
ronder och medarbetar- och lönesamtal.
UB:s samarbete med HMS-kommittén och
huvudskydds­ombudet är inspirerande och mål­
inriktat.
Inkomstsidan när det ­gäller kopiering och an­
dra avgiftsbelagda ­tjänster har fallit starkt un­
der senare år. Detta beror på den ökade till­
gången av elektroniska tid­skrifter och på UB:s
LUBITO-service till forskare och stud­enter.
LUBITO-servicen innebär att tryckt ­material
förmedlas som avgiftsfria elektroniska kopior.
Nu ligger inkomsterna från kopi­ering och an­
dra avgiftsbelagda tjänster på cirka 800 000 kr.
Användarservice
UB: s utbud av pappersbaserade och elektron­
iska resurser lockade till 314 000 fysiska och
194 000 virtuella UB-besök och 200 000
­registrerade lån. Lånemörkertalet är stort men
trots detta står UB för 40 % av LUB: s låne­
verksamhet. En informationsfråga besvaras var
4:e minut. 75 % av frågarna var externa eller
tillhörde HT, S eller Ekonomihögskolan.
UB tar 25 % totala bibliotekskostnader i
­anspråk. Lokaler inklusie depåer utgör 33 %
och kostnaderna för löner utgör 31 %. UB
­ligger på högsta nivå i LUB när det gäller
användar­service; 324 dagar/år, 60 timmar/
vecka och 25 % av användarplatserna finns på
Helgonabacken. UB: s samlingar utgör 80 %
av LUB: s tryckta bestånd med en tillväxt om
350 personer var på studiebesök och inform­
erades om service och samlingar. Nio
­webbaserade pedagogiska resurser kom­pletterar
bibliotek­ariernas
arbete.
Länk­samlingen
­SAFIR inne­håller nu 1 607 kvalitets­säkrade
länkar. Den årliga kartläggningen visar att
88 % av ­besökarna tillhör LU, av dem är
68 % är ­forskare/lärare, doktorander eller
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
s­ tudenter på mastersnivå. 80 % externa, HT-,
S- eller Ekonomihögskoleanvändare. 75 % av
­besökarna använder UB som arbetsplats.
På UB pågår ett ständigt arbete med att anpassa
lokaler och service efter de krav användarna har.
Under året har arbete med att anpassa
­organisation och lokaler Resultatet låter vänta
på sig till 2011. En efterlängtad nyhet som kom
under året var söndagsöppethållandet.
Under året har visats tre stora utställningar och
fyra mindre baserade på UB:s samlingar i sam­
verkan med forskare och institutioner vid LU.
Samlingarna
Förutom att förse de lokala låntagarna med
snabba fysiska och elektroniska leveranser
(transport- och LUBITO-projektet) har även
fjärrlåneservicen utvecklats genom att digitala
leveranser nu kan användas i stor utsträckning.
85 % av UB:s leveranser sker digitalt. Digitalis­
ering på UB sker efter olika linjer: användar­
styrd digitalisering, bevarandedigitalisering och
projektdigitalisering. Samordningsdiskussioner
för digitalisering pågår nationellt och internat­
ionellt. Bibliotekschefen är ordförande i KB:s
nationella expertgrupp för samordning av
­digitalisering och ingår i LIBER Digitisation
Steering Committee.
Bristen på magasin och depåer för nätverket är
ett akut bekymmer. Den utdragna pro­cessen
med nybyggnaden på Gastelyckan (ACS) inne­
bär att UB:s magasin och depåer i princip är
fyllda vid inflyttningen 2012 och nätverks­
biblioteken har aviserat depåläggningsbehov.
Planering för nya lokaler måste påbörjas ­snarast.
UB:s dyrbaraste material förvaras i magasin
som är undermåliga. Under året har magasinen
drabbats av vattenläckor vilket gör läget alltmer
akut. Här krävs antingen en donator eller att
universitetet tar sitt ansvar för att undvika en
kulturell katastrof.
Tre vetenskapliga lundatidskrifter, Rig, Scandia
och Statsvetenskaplig tidskrift, har nu skannats
av UB och finns tack vare BD fritt tillgängliga
via LIBRIS och OJS. Fler tidskrifter står i kö
och när Treventus skanningsrobot är inköpt
ökar kapaciteten.
Nätverket
UB:s medarbetare deltar i de flesta av Biblioteks­
rådets olika grupper.
Inom nätverket förväntar man sig att UB
­håller hög kvalitet på tillhandahållandet av det
­fysiska materialet. Dessa förväntningar försö­
ker UB uppfylla genom att digitalisera efter­
frågat ­material, snabba upp leveranserna till
fakultetsanvändarna och att fortsaäta utveckla
­LUBITO-servicen.
Digitaliseringsprojekt som tillgängliggör UB:s
olika fysiska samlingar och kataloger på ­webben
är också viktiga för kunskapsspridningen inom
LU.
Med undantag för specialistkunskaper när det
rör UB:s egna specialsamlingarna ligger ämnes­
kunskapen på god generalistnivå och svarar
bra mot den service allmänheten efterfrågar.
UB ska fungera stödjande och rådgivande när
det gäller alla universitetets samlingar av äldre,
­sällsynt och dyrbar litteratur. Det finns nu en
kartläggning, prioritering och enhetliga rikt­
linjer för äldre material inom LUB.
Nätverksbiblioteken har under året depålagt
350 hyllmeter material. Större överföringar har
tyvärr inte kunnat göras på grund av den nya
­depåns byggförsening. UB har överfört 1 500
nya ­vetenskapliga svenska böcker (dupletter och
nytryck) till övriga bibliotek inom ­nätverket.
Bibliotekschef
Christina Friström
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
33
Bibliotek vid fakulteter, områden och särskilda
­verksamheter
Campus Helsingborg
På Campus Helsingborg erbjöds under året
introduktion till internationell affärs­juridik,
vetenskaplig grundkurs, tekniskt basår,
­socionom-, byggingenjörs- och dataingenjörs­
utbildningar och utbildningar inom livsmedels­
teknik, service management och strategisk
kommunikation. Campus Helsingborg hade
under året omkring 3 000 studenter.
Campus Helsingborgs bibliotek saknade ännu
under året huvudman sedan omorganisationen
av Campus Helsingborg som trädde i kraft 1
januari 2009. Detta fick till följd att det inte
fanns en motpart att diskutera framtid, strategi
och inriktning med. Biblioteket fick på egen
hand formulera ett uppdrag. Den strategiska
plan som utarbetats av bibliotekets personal
kunde i mycket liten omfattning följas eftersom
den budget som funnits inte varit anpassad ef­
ter bibliotekets verksamhet. Fokus fick läggas
vid den dagliga driften, och så gott som ingen
utveckling var möjlig.
Biblioteket inväntar att det utrednings­arbete
som pågått sedan 2008 ska färdigställas och
implementeras. Under året hölls många
diskussion­er med olika aktörer om hur biblio­
tekets och Campus Helsingborgs övriga gemen­
samma verksamhet ska organiseras och finansi­
eras. Inget resultat uppnåddes.
Ekonomi
Det totala anslaget till bibliotekets verksam­
het var 3 986 000 kr. Utfallet blev 3 941 000
kr. Personalkostnaderna stod för merparten
av utgifterna: 2 062 000 kr. Störst avvikelse
från budget var summan för inköp av tryckta
34
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
och elektroniska medier, som budgeterats till
380 000 kr och överskreds med drygt 27 000
kr. Cirka 1 400 böcker köptes in, till allra störs­
ta del kurslitteratur.
Personal
Biblioteket hade under året fyra bibliotekarie­
tjänster, varav en bibliotekschef, en biblioteks­
assistent på halvtid och timanställda som
­arbetade sammanlagt 520 timmar.
Biblioteket erbjöd undervisning i framförallt
informationssökning, referenshantering, veten­
skaplig publicering och akademisk hederlighet
under sammanlagt 95 timmar. 1 153 student­
er deltog. Detta är färre antal timmar men fler
deltagare än under 2009. Tjänsten ”boka en
bibliotekarie” utnyttjades under sammanlagt
27 timmar, en marginell ökning från 2009.
Studenter med konstaterad dyslexi erbjuds nu
efter ett inledande samtal att själva ladda ner
de böcker de behöver från Tal- och punkt­
skriftsbibliotekets webbplats. 151 sådana ned­
laddningar gjordes av studenterna på Campus
Helsingborg.
Sammanlagt ägnades 170 timmar åt med­
arbetarnas kompetensutveckling. Detta är mer
än en halvering jämfört med 2009, vilket får
tillskrivas att ekonomin inte tillät mer. Ungefär
hälften av utbildningarna gavs i Lunds univers­
itets biblioteks (LUB) regi.
Ekonomihögskolans bibliotek
I oktober 2009 fastställde Ekonomi­högskolans
biblioteksnämnd
Handlingsplan
2010.
Handlings­planen har legat till grund för verk­
samheten på Ekonomihögskolans bibliotek
­under året.
Biblioteket har under året fortsatt att sträva
mot och arbeta för en god informations­
kompetens för Ekonomihögskolans lärare,
forskare och studenter. Antal deltagare i biblio­
tekets ­undervisning har ökat med 37 % jämfört
med ­föregående år.
Under början av året utarbetade biblioteket
tillsammans med studentkårens vice ordföran­
de ett underlag kring informationskompetens:
”Utveckling av studenters informationskompe­
tens”, vilket presenterades för Utbildningsrådet
i februari. Detta har resulterat i att flera kurser
eller program planerat utbildning i samråd med
biblioteket. Glädjande nog fick biblioteket för­
troendet att föreläsa kring akademisk hederlig­
het och vad det innebär för alla nya studenter
på Masterprogrammen inom företagsekonomi
under höstterminen.
nätverket.
Biblioteksnämnden utgör både ett samråds­
organ och ett beslutsorgan när det gäller
biblioteks­frågor och består av representanter
för institutionerna och studenterna. Nämnd­
en är ett utskott till Styrelsen för Ekonomi­
högskolan.
Ekonomi
Biblioteket omsätter cirka 5 500 000 kr, varav
personalkostnader utgör 3 500 000 kr och för­
värvskostnader 1 350 000 kr. Inköp av tryckta
böcker och tidskrifter minskar medan en allt
större del av bibliotekets förvärvsbudget läggs
på elektroniska resurser.
Fullständig verksamhetsberättelse finns på
biblio­tekets webbplats.
Antalet besökare i biblioteket har minskat. En
del av förklaringen är sannolikt att studenterna
har utnyttjat de upprustade studielokalerna
i Alfa1 (före detta kursbiblioteket) allt mera.
Att lånen har ökat är något förvånande men
vi vet att efterfrågan på kursböckerna är stor.
Tidskriftslånen har däremot minskat väsentligt.
Det elektroniska biblioteket växer stadigt både
när det gäller tidskrifter och böcker; en satsning
helt i linje med bibliotekets handlingsplan.
Personal
Personalen består av sju bibliotekarier, samtliga
är engagerade i arbetsgrupper och funktions­
grupper inom sina respektive arbetsområden
och i flera utvecklingsprojekt inom LUB-­
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
35
HT-biblioteken
På området för humaniora och teologi finns sex
bibliotek som är samlade under en och samma
organisatoriska enhet: HT-biblioteken.
Områdes­bibliotekarien ansvarar för biblio­
teksverksamheten inom hela HT-området.
Personal­en tillhör organisatoriskt området,
men har fast placering vid de olika enheterna.
HT-bibliotekens sex bibliotek är:
1. Språk- och litteraturcentrums bibliotek
2. Biblioteket vid Centrum för teologi och
­religionsvetenskap
3. Wrangelbiblioteket med biblioteken vid
Etnologiska institutionen och Historisk­a
institutionen som facksalar
4. Arkeologiska biblioteket
5. Filosofiska biblioteket
6. Historiska biblioteket
Mycket av verksamheten på HT-biblioteken
under året präglades av lokalplanering och
granskning av skisser inför inflyttningen till
de nya lokalerna i Zoofysiologen. Bibliotek­
en på Hist-fil och CTR kommer då att sam­
lokaliseras och HT-området kommer att endast
ha två biblio­tek att jämföra med nuvarande sex
­enheter.
Under året arbetade några HT-bibliotekarier i
projektform med verktyget LibGuides för ut­
veckling av ämnesguider. Projektdeltagarna
mottog LUB-stipendiet 2010 vilket användes
för studiebesök vid Högskolan i Jönköping,
Uppsala universitet och Campus Norrköping
vid Linköpings universitet.
HT-biblioteken fick även del av ­områdets
myndighets­kapital
till
två
projekt,
Uppacknings­projektet och Zoologenprojektet,
vilka båda gällde retrokatalogisering. Projekt­
en hade inte kunnat finansieras med ordinarie
36
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
­anslag.
Personal
Personalen bestod vid årets slut av totalt 25 an­
ställda, främst heltidsarbetande men några del­
tidsarbetande. HT-biblioteken har utbildning
som ett prioriterat område, både för personalen
och dess användare. Under året har personalen
under 577 timmar deltagit i LUB-nätverkets
kurser och seminarier, till detta kan läggas del­
tagande i kurser och konferenser utanför LUB.
Ekonomi
Bokslutet för året visar ett mindre underskott
på 214 000 kr med kostnader på 22 082 000 kr.
Vårt lilla underskott visar att vi använder upp
vårt anslag och andra intäkter fullt ut nu när vi
har full bemanning och har kommit ifatt med
förvärvet efter övertaget av dessa uppgifter från
Universitetsbiblioteket 2009.
Juridiska fakultetens bibliotek
Juridiska fakultetens bibliotek har i uppdrag att i
första hand ge informationsservice till ­Juridiska
fakultetens forskare, lärare och s­ tudenter.
I ­bibliotekets tryckta och elektroniska samling,
och i de resurser som biblioteket ger tillgång
till, ingår förberedande arbeten, lag, praxis och
doktrin med betoning på svensk, övrig nordisk,
tysk, brittisk, fransk och amerikansk rättsveten­
skap.
Biblioteket prioriterar 4 områden:
1. att bidra till att höja informations­
kompetensen bland juridiska fakultetens
studenter, forskare och lärare,
2. att ge kvalificerad forskarservice till forskare
och forskning inom juridik,
3. att tillhandahålla en god informations­
försörjning inom rättsvetenskap och
4. att erbjuda stimulerande studie- och
lärande­miljöer i biblioteket.
Bibliotekets handlingsplan för 2010 fokus­
erade på fortsatt genomgång av bibliotekets
­prenumerationer på informationsresurser
och tillhandahållandet av dem, på inledande
översyn av informationsundervisningen på
­termin ett på juristprogrammet, på översyn av
kontakt­bibliotekariernas ämnesområden, på
stöd till forskning och på kompetensutveckling
för ­personalen.
Med start höstterminen 2010 började jurist­
programmet läggas om. Inför omläggningen
skulle därför första terminens informations­
undervisning gås igen tillsammans med lärarna
på terminen. Efterhand ska sedan undervis­
ningen gås igenom termin för termin. Omlägg­
ningen av programmet kommer även att med­
föra att en översyn av kontaktbibliotekariernas
respektive ämnesområden behöver göras.
Hur uppfylldes handlingsplanen?
Under året gjordes en fullständig genomgång
av de juridiska databaserna och av ­universitetets
­e-bokspaket avseende rätts­vetenskap. En
­databas sades upp, Caselex, biblio­teket ­startade
prenumerationer på några av Kluwer Laws
­ämnespaket och det konstat­erades att det
­numera finns en hel del rätts­vetenskapliga
engelskspråkiga e-böcker men att de svenska
utgivarna med undantag för ­Norstedts ­juridik
(lagkommentarer) fortfarande är tröga i sin ut­
givning av e-böcker.
En översyn av ämnesguiderna är påbörjad och
några har vidare­utvecklats och några återstår.
Informationsundervisningen på termin ett
har gåtts igenom tillsammans med den kurs­
ansvarige läraren på termin ett och anpassning­
ar till den nya kursplanen har gjorts.Kontakt­
bibliotekarierna på termin ett, fyra och sex
har delvis fått ansvar för nya ämnesområden.
När det gäller stöd till forskning har servicen
­testats och ökat bland annat har fler litteratur­
sökningar gjorts inför forskningsansökningar
och till nya projekt, och nya initiativ har tagits
tillsammans med prodekanen som är fakultet­
ens forskningsansvarige för att öka fakultetens
synlighet vad gäller publicering.
Under hösten 2010 startades det upp ett
­program för satsning på kompetens­utveckling
för personalen. Hela personalgruppen var
på ­internat två dagar tillsammans med två
personal­utvecklare från universitetets personal­
sektion för att diskutera vad kompetens och
kompetensutveckling är, vilken kompetens
­Juridiska biblioteket besitter och hur man
­jobbar med kontinuerlig kompetensutveckling
integrerad i det dagliga arbetet.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
37
Personal
Juridiska fakultetens bibliotek har 6 heltids­
anställs bibliotekarier och amanuenser och tim­
anställda studenter som sköter cirkulation och
bokuppsättning i lånedisken och arbetar som
så kallade ”datalärare” eller ”peer-teachers” och
håller övningstillfällen i juridiska databaser.
Ekonomi
Juridiska fakultetens bibliotek hade 2010 en
omsättning om 10 200 000 kr. Stora poster
i budgeten är lokaler, personal och förvärv
av tryckt material. Juridik är ett område där
­relativt sett mycket material är offentligt tryck
som måste tillhandahållas i tryckt form parall­
ellt med elektronisk eftersom primärkälla för
lagstiftning och förarbeten fortfarande är den
tryckta utgåvan.
Sammanfattning av det LUB-­gemensamma
verksamhetsåret
Biblioteket är sedan tio år tillbaka en del av
tre i Juridiska fakultetens Sida-finansierade
utvecklings­projekt i Vietnam. Under året
­arrangerade biblioteken i Lund, Hanoi och
Ho Chi Minh City en gemensam konferens
om framtida biblioteksservice inom juridik i
­Hanoi.
38
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Konstnärliga fakultetens bibliotek
Konstnärliga fakultetens bibliotek består av
biblioteken vid Musikhögskolan och Konst­
högskolan.
Våra enheter inom nätverket har, med jäm­
förelsevis begränsade resurser, fortsatt att be­
tjäna de speciella behov som finns hos använd­
are inom de konstnärliga utbildningarna. Vårt
arbete anpassas till våra användare med av­
seende på information och vägledning, förvärv
och ­lokalers utformning och tillgänglighet.
I Musik­högskolans verksamhetsplan för biblio­
teket betonas kommunikationsformer ”som
­bygger på aktivt uppsökande, möten och
person­lig kontakt”. Här nämns även vikten
av att ”biblio­teket framöver i större utsträck­
ning än tidigare ska fungera som en arbetsplats
för stud­enter och lärare”. På sikt löses dessa
upp­gifter genom personalförstärkning och
kontinu­erlig fortbildning, bland ­annat med
av­seende på den nya digitala studie­miljön.
Exempel på speciella insatser i denna anda är
Musik­högskolans biblio­teks deltagande i ­olika
musikmässor, bland annat i Frankfurt och
­Göteborg, och kompetenshöjande arbete inom
olika musikrelaterade organisationer ­nationellt
och i ­Norden och Baltikum. Inom det
nordiska­/baltiska musikbibliotekarie­nätverket
sker ett fort­löpande samarbete som gäller allt
biblioteks­arbete, framför allt låneärenden och
information/referensarbete.
en konferens om elektronisk publicering inom
konst på Inter Arts Centre i Malmö presentera­
des ett nytt formulär för registrering av konst­
närliga arbeten som utvecklats av fakultets­
bibliotekarien i samarbete med ansvariga inom
LUP.
Personal
Verksamheten bedrivs för närvarande med
­följande personalstyrka: 3 bibliotekarier (hel­
tid), 1 bibliotekarie (50 %), 1 bibliotekarie
(70 %), 2 biblioteksassistenter (timmar). Det
arbete som bedrivs med avseende på kompetens­
utveckling, jämställdhet och arbetsmiljö redo­
visas i institutionernas verksamhetsberättelser.
Ekonomi
En särskild budget finns endast för Musikhög­
skolans bibliotek. Uppgifter om denna finns
i institutionens verksamhetsberättelse. Kost­
naderna för Musikhögskolans bibliotek 2010
uppgick till cirka 375 000 kr.
På Konsthögskolans bibliotek har man install­
erat ny IT- och AV-utrustning, förbättrat
arbets­miljön för studenterna, utvecklat sam­
lingarna särskilt inom skönlitteratur och ut­
vidgat undervisnings- och handledningsinsats­
erna. Utvecklingen av de digitala lärresurserna
har bland annat skett inom ett projekt för att
skapa en databas för konstnärliga arbeten inom
LUP. I samband med att fakulteten anordnade
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
39
Lunds tekniska högskolas bibliotek
Lunds tekniska högskola har under året haft
sin decentraliserade organisationsmodell med
biblioteks­verksamhet i A-huset, V-huset,
­E-huset, Kemicentrum, Matematikcentrum,
Fysicum och LTH Studiecentrum. Husbiblio­
teken tillhandahåller tjänster för forskare och
studenter i sina respektive hus och LTH Studie­
centrum servar studenter. De primära mål­
grupperna omfattar 8 000 studenter och 1 000
forskare vid LTH. Bibliotekspersonalen vid
LTH:s bibliotek samverkar i ett nätverk, LTH:s
biblioteksnätverk, inom vilket man ­träffas
­regelbundet och samarbetar
Läsplattor för e-media har köpts in och testats
på Studiecentrum, för att se hur biblioteks­
användare kan utnyttja dessa i olika samman­
hang.
Nedan redovisas verksamheten vid de ren­
odlade LTH-biblioteken i A-huset, V-huset,
­E-huset och LTH Studiecentrum. Biblioteken
vid Kemi­centrum, Matematikcentrum och
­Fysicum tillhör både LTH och naturveten­
skaplig fakultet och redovisas under rubriken
”Gemensamma bibliotek vid Lunds tekniska
högskola och Naturvetenskapliga fakulteten”.
Personal och ekonomi
Biblioteken i A-huset, E-huset, V-huset och
vid LTH Studiecentrum har en personal­
styrka om totalt nio personer. Bibliotekens
öppet­tider ­varierar från 20 timmar till 70 tim­
mar per vecka. Visst stöd vid olika former av
katalogiser­ing och vid fjärrlånetjänster sker från
Studiecentrum. Biblioteken har under året ut­
bildat cirka 500 personer, både studenter och
forskare, i biblioteks- och informationstjänster.
För bokslut och resultat hänvisas till LTH:s
biblioteks bokslut 2010.
En undersökning av användarnas uppfattning
av bibliotekens kvalitet utfördes med hjälp av
LibQUAL-verktyget under våren. Undersök­
ningen gav flera intressanta resultat, vilka kan
användas i den fortsatta verksamhetsutveck­
lingen vid biblioteken.
Biblioteket i A-huset evakuerades och flyttades
tillfälligt till Kemicentrum i januari samband
med renoveringen av A-huset. Den nya lokal­
en för A-husets biblio­tek väntas stå klar i slutet
av 2011. A-husets bibliotek har även påbörjat
arbete med övergång till klassificeringssystemet
Dewey.
För att uppmärksamma forskare på open
­access, så anordnade V-husets bibliotek, som
inspirerats av ett lyckat seminarium på Fysik­
biblioteket, ett särskilt open access-seminarium
i V-huset.
40
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Biblioteken har börjat arbeta med sociala
­medier i kontakten med användarna, såsom
Facebook, Twitter och YouTube. En särskild
arbetsgrupp har påbörjat ett arbete med att ta
fram av nyckeltal för uppföljning av statistik. I
juni fick Ann-Christin Persson, Jessica Nilsson
och Maria Långh en artikel publicerad i tid­
skriften Information Research.
Gemensamma bibliotek vid
­Naturvetenskapliga fakulteten
Fysik- och astronomibiblioteket
I vår strävan att vara ett stöd för forskare, vad
gäller synliggörande, spridande och utvärdering
av deras vetenskapliga produktion anordnade
vi i februari en temadag kring Open access där
ett 40-tal personer deltog. I oktober bjöd vi in
strategiskt utvalda personer till ett rundabord­
samtal om biblioteket som pedagogisk resurs i
undervisningen. Samtalet resulterade i kon­kreta
åtgärder för att öka informations­kompetensen
hos forskare, lärare och studenter.
Vår Biblioteksjakt är ett annorlunda pedagog­
iskt grepp för att introducera nya studenter till
bibliotekets resurser. Den utökades i år till att
omfatta studenter på LTH såväl som Natur­
vetenskaplig fakultet.
Gallring och förberedelser för framtida depå­
läggning av tidskrifter har påbörjats, och ett
stort antal monografidubletter har avyttrats
­under året. Bibliotekets webbplats har försetts
med ett par förbättringar. En ruta för direkt­
sökning i nationalbibliotekets OPAC gör det
även möjligt att begränsa sökningen till ­Fysikoch astronomibibliotekets samlingar. Genom
att knyta aktuella kurskoder till respektive
kursbokstitel i bibliotekskatalogen kan våra
använd­are med ett musklick få fram en aktuell
lista över kurslitteratur.
Som ett led i att få veta vad våra studenter, forsk­
are och lärare tycker om biblioteket genom­
förde vi en enkätbaserad kvalitetsundersökning
(LibQUAL) i samarbete med övriga bibliotek
vid Naturvetenskaplig och Teknisk fakultet.
Resultaten kommer att användas som underlag
för verksamhetsutvecklingen.
Kemicentrums bibliotek
Kemicentrums bibliotek ger service till i första
Lunds
tekniska
högskola
och
hand forskare och studenter i kemi, kemiteknik
ochlivsmedelsteknik inom Lunds universitet.
Vi ger också service till företag och allmänhet
som är intresserade av våra tjänster. Under året
har det skett omorganisationer och omflytt­
ningar inom Kemicentrum. Detta har också
påverkat biblioteket. Avdelningar har upplösts
och avdelningsbiblio­tek har upphört. Samling­
arna har överflyttats i större eller mindre om­
fattning till Kemi­centrums bibliotek. Detta har
medfört att vi har fått arbeta med omkatalogi­
sering och gallring.
Vår satsning på e-böcker fortsätter och det har
gjort att vi har ansträngt vår budget, men sats­
ningen har välkomnats i Kemicentrums hus­
styrelse, vilken är bibliotekets styrgrupp. Vi
har märkt ett större tryck på biblioteket i form
av fler besökare. Genom den gemensamma
kvalitets­undersökningen har vi också fått goda
omdömen från våra användare. Våra användare
har speciellt lovordat våra ljusa fräscha lokaler.
Matematiska biblioteket
Efter att de senaste åren framför allt ha strävat
efter att förbättra biblioteksverksamheten gent­
emot studenter och allmänhet, inleddes under
året en fokuserad satsning på verksam­heten
som forskningsbibliotek. Detta initierades av
ledningen på Matematikcentrum, som ville
förstärka bibliotekets förankring på institution­
en inför framtida utmaningar.
Bibliotekspersonalen arbetade systematiskt
med att frigöra utrymme för nya användnings­
områden inuti den befintliga biblioteksmiljön.
Arbetet fortskred emellertid i något nedsatt
takt, beroende på att biblioteket under hösten
hade lägre bemanning än föregående år. Öppet­
tiderna fick tillfälligt begränsas, samtidigt som
antalet besökare vissa dagar slog rekord.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
41
Medicinska fakultetens bibliotek
Biblioteks- och IKT verksamheten inom
­Medicinska fakulteten växer för att möte
använd­arnas behov. Under året påbörjades
förberedelser för öppnandet av ett nytt studie­
centrum på BMC, service till läkarutbildningen
på Helsingborgs lasarett och den nya apotekar­
utbildningen.
Utifrån verksamhetsundersökningar genom­
fördes kvalitetssäkringsarbete, effektivisering
av rutiner och vidareutveckling av tjänster som
skapar mervärde för fakultetens användare.
Bibliotekslokalerna används i allt större ut­
sträckning av studenter och personal. Utökad
användning på HSC berodde delvis på flytt
av sjukgymnastikutbildningen till huset. CRC
­visade på ökat besöks- och resursanvändning av
universitetets studenter bosatta i Malmö, vilket
bekräftades i en användarstudie som genom­
fördes under hösten. Användning gäller inte
enbart transportservice, utan även lokaler och
infrastruktur används i större utsträckning.
Undervisning har spelat en fortsatt cen­
tral roll på Bibliotek & IKT (B&IKT). 620
undervisnings­timmar genomfördes under året.
Enligt föreskrifterna ska biblioteket ”vara en
viktig del i den pedagogiska processen” inom
fakulteten. Detta sker i nära samarbete med
fakultetens utbildningsorganisation. Numera
planeras nästan samtliga biblioteksundervis­
ningar på grundnivå i samarbete med lärarna
och står med i schemat.
På uppdrag från Forskarutbildningen har
B&IKT ansvar för den obligatoriska kurs­en ”Ve­
tenskaplig kommunikation i teori och prakt­ik”
(40 timmar). Uppdraget innefattar ­pedagogiskt
ansvar för innehållet och examiner­ing att målen
för kursen uppnåtts. Sju kurs­tillfällen genom­
fördes under året. Två på engelska riktad till
icke svenskspråkiga forskar­studerande, och ett
42
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
kurstillfälle som delmoment i ”kliniska forskar­
skolan”. Ett utvidgat moment är författare och
upphovsrätten som aktualiserats allteftersom
tidskrifternas policy varierar. Patentdatabaser
är ett nytt inslag för i år där en representant
från LU innovation guidar kursdeltagarna i
databasen. Lärarteamet består av undervisande
bibliotekarier och lärare från fakulteten. ­Kurser
till andra användar­grupper som lärare, forsk­
are, doktorander, anställda vid SUS respektive
­fakultetens administrativa personal har utökats
på grund av efterfrågan. Undervisnings­gruppen
bestod i slutet av året av elva bibliotekarier och
tre IT tekniker.
Tillgång till e-resurser har utökats under året
medan antalet tryckta tidskrifter har minskat.
Satsning på att minska beroendet på tryckt
kurslitteratur, analys av lämpliga e-boks­
alternativ och anpassning till mobila enheter
har varit föremål för en undersökning under
året. Läsplattor har köpts in och utvärderats
som både utbildnings- och administrativa verk­
tyg. ­Resultatet visar tyvärr att det dröjer ännu
ett år eller två innan övergången kan genom­
föras på ett metodiskt och kvalitetssäkrat sätt.
Biblioteken har börjat utnyttja sociala medier i
kontakten med användarna, bland annat lans­
erades en facebooksida med aktuell inform­
ation för studenter. Informationsskärmar
sätts upp i biblioteken, som ett nytt sätt att
present­era information genom växlande bilder.
Informations­skärmarna är igång även de tider
då informationsdisken inte är öppen vilket gör
att besökarna ändå har tillgång till aktuell in­
formation om bibliotek & IKT-servicen.
Fakultetens
medlemmar
publicerade
1 840 ­artiklar under året. Den bibliogra­
fiska inform­ationen har laddats ned från
data­baserna PubMed och Web of Science
till LUP. Redigerings­arbetet har fördelats så
att B&IKT redigerar PubMed poster och
Biblioteks­direktionen redigerar poster från
Web of ­Science. De publicerade artiklarna
presenteras månadsvis i Lund Medical Faculty
­Monthly. Det finns 184 artiklar fritt tillgäng­
liga via ­parallellpublicering och enligt Creative
­Commons för 2010. Allt eftersom embargo på
vissa artiklar upphör och med fortsatt ­retroaktiv
parallellpublicering kommer siffran att stiga.
Ekonomi
Resultatet för helåret blev 319 000 kr med
kostnader på 27 093 000 kr. Överskottet ­beror
på icke budgeterade inkomster från grund­
utbildningen, försenade anställningar och
­valutakursvinster på grund av låg dollarkurs.
En användarvänlighetstest av Bibliotek &
IKT:s webbplats genomfördes under året. Ut­
ifrån de slutsatser som gjordes, tillsammans
med result­atet av en webbaserad undersökning
Biblio­tek & IKT gjort om vilka funktioner an­
vändarna önskar, förändrades webbplatsen. En­
ligt ­statistik från Google ökade trafiken till de
nya funktioner som presenterades på startsidan.
Generellt har antalet besök på webb­platsen
också ökat jämfört med föregående år vilket
kan bero på den ändrade layouten.
Personal
Personalen har varit och förblir organisationens
viktigaste resurs och kompetensutvecklings­
frågor har prioriterats under året. Kurser i
medicinsk terminologi, EndNote, outlook och
office 2010 har genomförts. Undervisnings­
teamet har haft utbyte med undervisande
biblio­tekarier från MaH under året. Under
året anställdes en mediapedagog inom B&IKT.
Tjänstens fokus ligger på att utveckla främst
undervisnings­verksamheten inom medicinska
fakulteten. 2,5-dagarskursen ”Pedagogik och
teknik” är resultatet av ett samarbete mellan
Biblioteks- & IKT och fakultetens pedagogiska
utvecklingsenhet MedCUL som gått av stapeln
vid två tillfällen under hösten. Totalt elva lärare
har genomgått kursen som syftar till att ut­
veckla deltagarnas förmåga att utifrån ett peda­
gogiskt behov planera, utveckla, genomföra och
utvärdera ett undervisningsmoment där någon
digital resurs stöder studenternas lärande.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
43
Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek
Naturvetenskapliga
fakulteten
omfattar
Biologi­biblioteket, Fysik- och astronomi­
biblioteket, Geobiblioteket, Kemicentrums
bibliotek och Matematiska biblioteket. Alla
utom Biologibiblioteket delas med en annan
fakultet. Geobiblioteket delas med samhälls­
vetenskapliga fakulteten och de övriga delas
mellan naturvetenskapliga fakulteten och LTH.
En utredning som gjorts och redovisats före­
slog att biblioteken skulle slås samm­an till ett
bibliotek. Detta förslag avvisades av prefekt­
erna vid de flesta biblioteken inom fakulteten.
Under året har biblioteken gemensamt gjort
en kvalitetsundersökning (Libqual). Samtliga
stud­enter, forskare och andra anställda fick en
personlig inbjudan att delta. Undersökningen
visade bland annat att de flesta av våra använd­
are är mycket nöjda med sina bibliotek. Samt­
liga föreståndare för biblioteken har träffats vid
ett flertal gånger för att planera och sätta igång
undersökningen. Förutom att få ett omdöme
för fakultetens bibliotek kan man också utläsa
vad användarna anser om sina bibliotek, vilket
alltså var glädjande och inspirerande läsning.
Naturvetenskapliga fakulteten har också en
­gemensam biblioteksnämnd där forskare, stu­
denter och bibliotekspersonal är represent­erade.
Nedan följer korta verksamhets­berättelser från
de ingående biblioteken.
Biologibiblioteket
Under året har Biologibiblioteket tillsammans
med övriga bibliotek vid N-fakulteten genom­
fört en användarundersökning, Libqual 2010.
Resultaten pekar på att servicen vid bibliote­
ket är mycket uppskattad, däremot är använ­
darna mindre nöjda med bibliotekskatalogen
(­Lovisa) och de resurser som ska tillhandahålla
de elektron­iska resurserna (Elin@Lund).
Under förra året hade vi möjlighet att utöka
44
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
a­ ntalet studentarbetsplatser i biblioteket och
dessa har blivit mycket populära. Biologibib­
lioteket har under året, genom utökade öppet­
tider, försökt tillmötesgå studenternas krav på
ökad tillgänglighet.
Under året har Biologibiblioteket anordnat ett
seminarium där Jörgen Eriksson och Mikael
Graffner från Biblioteksdirektionen inform­
erade om forskningsrådens Open Access ­policy
och den bibliometriska modell som delvis ­ligger
till grund för fördelningen av fakultetsmedlen
inom LU.
Under hösten inledde Biologiska institut­
ionen diskussioner med Biologibiblioteket
­rörande frigörande av magasinsyta till förmån
för ­Entomologiska avdelningen på Zoologiska
museet som ska flytta till Ekologihuset. Arbetet
med den fysiska flytten av material kommer att
ske under 2011.
Geobiblioteket
Verksamhetsåret har gått i förändringens teck­
en. Samhällsvetenskapliga fakultetens beslut
att flytta de samhällsgeografiska samlingarna
till Social- och beteendevetenskapliga biblio­
teket har på så sätt präglat arbetet under hela
året. Därmed förlorade biblioteket successivt
50 % av sitt låntagarunderlag. I januari flytta­
des kursböckerna i kulturgeografi och human­
ekologi över till den nya platsen. I början av juli
påbörjades överflyttningen av tidskrifterna och
i augusti igångsattes överflyttningen av resten
av de samhällsgeografiska boksamlingarna.
Under hösten påbörjades också depåläggning
och gallring av bibliotekets resterande, men
­stora samling, av tidskrifter. Detta är endast del­
vis en direkt konsekvens av den ovan ­nämnda
organisationsförändringen. Egentligen på­
börjades ett arbete som bibliotekets styrgrupp
tog redan 2008. Däremot blev depåläggningen
större än planerat och bibliotekets andra vå­
ning kommer att ge plats för Geocentrums
institut­ioner som har behov av expansions­ytor.
Biblioteket får dock behålla drygt 50 kvm,
som ska bli läsplatser åt våra studenter. De tid­
skrifter som biblioteket behåller i sina lokaler
flyttades ner till första våningen. Arbetet med
att gallra och depålägga tidskriftssamlingarna
var färdigställt i december och gav plats åt det
ombyggnads­arbete som just nu pågår. Verk­
samheten har också erfarit en pensionsavgång,
men också nyanställning av en bibliotekarie
som projekt­anställts på två år. Tjänsten ska
utveckla ­servicen till institutionerna och deras
studenter: undervisning, elektroniska kursbib­
liotek, bibliografisk kontroll i LUP och stöd
till läshandikappade studenter. Resultatet av
årets förändringar har blivit ett mindre, men
mera vässat bibliotek, som har en positiv syn
på framtiden.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
45
Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek
Utförlig verksamhetsberättelse för Samhälls­
vetenskapliga fakultetens bibliotek 2010 finns
på vår webbplats.
Fakultetens biblioteksorganisation
Integrering av de kulturgeografiska samlingarna
i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek.
Stöd till utbildning
Lansering av webbaserade ämnesguider. För­
utom länkar till databaser och fria resurser
inom respektive ämne finns här material om
akademiskt skrivande, källkritik, sökstrategi
och vetenskaplig publicering.
I samarbete med CED, har vi utarbetat
seminarie­serie inom ramen för fakultetens hög­
skolepedagogiska utbildning: Informations­
kompetenser för lärande: från idé till verktyg.
Stöd till forskning
Frukostseminarier i samarbete med IT-service.
Vi har under året bjudit in forskare och doktor­
ander till frukostseminarier på aktuella teman,
till exempel omvärldsbevakning, upphovsrätt,
open ­access och delade dokument.
Medverkan i utveckling och genomför­
ande av fakultetsgemensam doktorandkurs:
­Information management and Publication
Process for Social Scientists. EndNote-utbild­
ning: genomfört sju utbildningstillfällen för
forskare och lanserat en utökad webbaserad
­informations- och supportkanal för fakultetens
EndNote-användare.
Arbetsmiljöhögskolan
Biblioteket ombesörjer inköp och tillgänglig­
görande av arbetsmiljörelaterad litteratur för
Arbetsmiljöhögskolans räkning. Ett första steg
i arbetsprocessen var att migrera dåvarande
­Arbetslivsinstitutets databas Arbline till den
46
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
nationella katalogen LIBRIS.
Personal och ekonomi
Antal serviceställen: 2
Öppettider: 61 timmar/vecka
Antal personal: 10
Omsättning: 12 085 000 kr (inklusive ­personal,
hyra, drift)
I enlighet med bibliotekets handlingsplan sker
kompetensutveckling inom kvalitet och ut­
värdering, högskolepedagogik och nya digitala
tjänster. Studenternas lärandemiljö är i fokus
på samhällsvetenskapliga fakulteten. Biblio­
teket deltog i U21:s årliga workshop, Learning
Environment Design Forum i Dublin.
Biblioteken vid universitetets särskilda verksamheter
RWI
Sedan grundandet år 1984 har Raoul
­Wallenberg institutet systematiskt byggt upp
ett forsknings­bibliotek med fokus på inter­
nationell rätt i allmänhet och på mänskliga
­rättigheter och humanitär rätt i synnerhet. Vi
kan i Lund vara stolta över att ha ett bibliotek
som haft möjlighet att specialisera sig på ­detta
ämnesområde och som anses som ­varande
bland de fem främsta i Europa med denna
­specialisering.
Biblioteket är öppet för och välkomnar
­allmänheten. Biblioteket besöks av en rad
­olika kategorier av användare såsom stud­enter
i universitetens och högskolornas akadem­
iska program ifråga om mänskliga rättigheter,
på ­magister- och kandidatnivå, doktorander,
forsk­are, gästforskare och lärare liksom andra
som i sin forskning, sina studier eller av andra
skäl behöver anlita bibliotekets resurser. Antalet
besökare beräknas uppgå till minst 25 000 per
år.
Undervisning i informationssökning för
stud­enter och personalen anordnas med
regelbunden­het. För studenterna ges utbild­
ning i informationssökning och ambition­
en är att dessa utbildningstillfällen ska följa
­undervisningen som ges på Juridiska fakultet­
ens mastersprogramm ”International Human
Rights Law”.
Bland bibliotekarier som arbetar på ­centra
för mänskliga rättigheter eller frivillig­
organisationer (NGOs) finns ett nätverk,
­European ­Coordination Committee on ­Human
Rights Documentation (ECCHRD) där RWIbiblioteket haft en samordnande uppgift. 2010
träffades nätverket i Wien där The European
Union Agency for Fundamental Rights (FRA)
var värd och temat för mötet var Creating
­on-line libraries. Något som inte är lika enkelt
för dem eller de organisationer som finns utan­
för universiteten.
Gästforskare från Jordanien, Namibia, Kina,
Turkiet, Schweiz och Sverige har under året
­använt biblioteket just för den höga kvaliteten
på samlingen och tillgången till de elektron­
iska resurserna vid Lunds universitets biblio­
tek. Tillgången till elektroniska tidskrifter och
data­baser är en gulgruva för dessa forskare.
Samman­taget möjliggörvistelsen på RWI med
dess bibliotek att forskarna kan publicera egna
artiklar och böcker.
Personal
På biblioteket arbetar två bibliotekarier och två
assistenter (studenter). Personalen vid biblio­
teket uppmuntras att delta i insatser som leder
till ökad kompetens både vad gäller profess­
ionen men också att bredda kunnandet inom
verksamhetsområdet mänskliga rättigheter.
Under året fortsatte utbildning av avdelningsoch enhetschefer där också chefen för Enheten
för bibliotek och publikationer deltagit.
Ekonomi
Raoul Wallenberginstitutet finansieras inte till
någon del av universitetet. Biblioteket finansi­
eras av stiftelsen Raoul Wallenberg institutet
för mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
47
IIEE
Internationella miljöinstitutets bibliotek har
under året erbjudit service åt ett hundratal
­anställda och studenter vid Institutet. Biblio­
tekets fysiska samling är tvärvetenskaplig med
fokus på industriell miljöekonomi, hållbarhets­
utveckling, miljöstyrning och policy och
­juridisk litteratur inom miljöområdet. Stud­
enterna är cirka 60 till antalet varav noterbart är
att cirka 25 av dessa studerat på distans, varför
bibliotekarien utöver undervisning för campus­
studenter även undervisar i informations­
sökning och akademisk hederlighet på distans.
Service ges också, utöver under bibliotekets
­öppettider på eftermiddagarna, även till stor
del via e-post och skype-chatt.
Under sommaren lanserades bibliotekets
­LibGuide. Denna är tänkt att fungera som
biblio­tekets hem på nätet, förutom ingångar till
söktjänster och specifika ämnesresurser finns
det även information om akademiskt skrivande
och akademisk hederlighet.
Bibliotekarien har även under året bidragit till
utvecklandet av ett nytt bibliotek vid Nordic
Centre, Shanghai genom att lämna inköps­
förslag på litteratur inom miljöområdet.
Under året har även en utvärdering gjorts av
användandet av det trycka tidskrifts­beståndet
med resultatet att tryckta tidskrifter till ett
­värde av cirka 50 000 kr har sagts upp eller
­ändrats till online prenumeration inför 2011.
Personal och ekonomi
Biblioteket har en heltidsanställd biblioteka­
rie och omsatte under året strax över 700 00
kr vilket innebar ett positivt resultat då ansla­
get översteg 800 000 kr. Av anslaget gick cirka
160 000 kr till medieinköp.
48
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Asienbiblioteket
Asienbiblioteket har under året fungerat som
bibliotek för Centrum för öst- och sydöstasien­
studier.
Samlingarna är tvärvetenskapliga och inne­
håller böcker, tidskrifter och databaser i
samhälls­vetenskap, ekonomi, politik, modern
historia, litteratur, språk och kultur i öst- och
sydöstasien.Biblioteket är svenskt depåbiblio­
tek för Asian Development Bank och tar emot
alla ADB:s publikationer.
Biblioteket i siffror
Biblioteket har haft öppet 32 timmar/vecka,
194 dagar. Antalet dagar med reducerad service
var noll.
Antalet användare som biblioteket förväntas
betjäna (totalt) var 120. Antal besökare har
uppgått till 13 458 enligt det automatiska
räkne­verket. Antal besökare per dag (stickprov)
var 69.
Antalet utlån var 4 830. Fjärrlån 113.
Biblioteket har
under höstterminen be­
drivit ­undervisning för Masterstudenterna vid
­Centrum för öst- och sydöstasienstudier.
Antalet webbsidor på bibliotekets webbplats är
33.
Förvärvsmedel
Asienbiblioteket mottog förvärvsmedel från
den Taiwanesiska utbildningsministeriet,
­medel som har använts till att köpa böcker
om Taiwan på engelska och en stor samling av
­arkivdokumenter på kinesiska.
Antalet hyllmeter var 657.
Personal
Personalen har under året utgjorts av Iréne
Sandell 1:e bibliotekarie, Helena Klein biblio­
tekarie och två timanställda studenter.
Antalet tidskrifts­prenumerationer uppgick till
93 varav 30 i elektronisk form.
Under året har 1 100 böcker förvärvats och ka­
talogiserats. Vid årets slut bestod samlingarna
av cirka 23 380 band varav 9 200 på kinesiska.
Av de resterande är merparten på engelska.
­ ersonalen har deltagit i seminarier, kurser
P
och workshoppar anordnade av bland annat
Biblioteks­direktionen.
­ ersonalen har uppdrag inom LUB: Biblioteks­
P
rådet, ELIN@LUND ämnesrepresentation och
SEM-gruppen (suppleant).
Personalen har uppdrag utanför LU: EASL
(­European Association for Sinological
­Librarians) och NIAS (Nordic Institute of
­Asian Studies, Council Library Group).
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
49
Personal
LUB-närverket har 194 tjänster varav 140
bibliotekarie­tjänster och 54 övriga såsom
­administratörer och IT-personal. 179 med­
arbetare delar på de 140 bibliotekarie­
tjänsterna, en del arbetar därmed deltid. 34 %
av ­bibliotekarierna är män.
42 % av bibliotekarierna arbetar på UB eller
BD och 58 % arbetar ute på fakulteterna.
Jämställdhetsplaner utformar varje fakultets­
bibliotek själva utifrån Lunds universitet
jämställdhets­policy. UB och BD har en gemen­
sam jämställdhetsplan som uppdateras varje år.
Likaså när det gäller Arbetsmiljöplaner så har
varje fakultetsbibliotek en egen plan som skall
utgå ifrån den policy son Lunds universitet har.
Biblioteksdirektionen har en budget för den
gemensamma kompetensutveckling för LUBnätverket, där är det arbetsguppen som sätter
samman olika aktiviteter för all personal i nät­
verket. Under året har det kompetens­utvecklats
3 942 timmar.
50
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Ekonomi och statistik
Fakulteterna finansierar fakultets­biblioteken.
BD finansieras med universitetsgemen­
samma medel och UB med dels universitets­
gemensamma och direkt från grundutbildning
och forskningsanslagen.
Kostnaderna flr tryckt material minskade med
cirka 3 000 000 kr jämfört med 2008, det vill
säga 20 %.
E-media har ökat med cirka 6 000 000 kr jäm­
fört med 2008, det vill säga 16 %.
Fakulteternas kostnad för e-media är ­cirka 10
000 000 kr. BD finansierar e-media centalt
med cirka 30 000 000 kr.
Personalkostnaderna har minskat med cirka
1 500 000 kr sedan 2008 trots att fler tjänster
tillsattes under året. 2008 fanns 189 tjänster
inom LUB-närverket och 2010 194 tjänster.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
51
Totala bibliotekskostnader för LUB 2008-2010
2008
2009
2010
UB
32 940
32 398
30 130
BD
17 855
14 322
16 611
Områdesbiblioteken
44 372
47 953
48 491
Totalt
95 167
94 673
95 232
UB
1 353
230
120
BD
26 431
28 250
28 634
Områdesbiblioteken
17 744
20 629
21 060
Totalt
45 528
49 109
49 814
UB
15 138
16 128
15 641
BD
1 186
1 536
1 495
Områdesbiblioteken
23 135
27 866
29 269
Totalt
39 459
45 530
46 405
UB
8 980
7 331
8 061
BD
7 958
8 956
9 434
Områdesbiblioteken
8 873
10 827
6 517
Totalt
25 811
27 114
24 012
UB
58 411
56 087
53 952
BD
53 430
53 064
56 174
Områdesbiblioteken
94 124
107 275
105 337
Totalt
205 965
216 426
215 463
UB
28
26
25
BD
26
24
26
Områdesbiblioteken
46
50
49
Personal (tkr)
Media (tkr)
Lokaler (tkr)
Övrigt (tkr)
Totala kostnader (tkr)
Relativa totala kostnader (%)
52
2010 • VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Nyckeltal för LUB 2008-2010
Mått
2008
2009
2010
Serviceställen
antal
32
31
31
Totalt antal användare
antal
47 336
50 776
52 558
Sittplatser för besökare
antal
2 758
2 693
2 666
Datorer för besökare
antal
544
543
530
Öppet (max)
dagar/år
325
286
324
Öppet (max)
tim/v
70
57
60
Besök
antal/dag
8 821
8 031
7 153
Virtuella besök
antal
uppgift saknas
1 060 981
1 664 015
Tryckta böcker och
tidskrifter
hyllmeter
168 349
171 964
173 010
Löpande prenumerationer
totalt
antal
36 600
26 141
32 833
Löpande prenumerationer
elektroniskt
antal
20 065
12 384
19 014
Databaser i nätverk
antal
546
208
138
E-böcker
antal
20 690
36 096
50 364
Lokala lån
antal
516 671
453 818
548 219
Fjärrutlån
antal
24 330
29 698
42 016
Fjärrinlån
antal
10 685
12 283
33 420
Undervisningstimmar
antal
2 824
3 138
2 596
Deltagare i undervisning
antal
15 535
16 752
18 552
Sökningar i bibliotekskatalogen
antal
5 858 790
5 973 181
6 178 725
Fulltextdokument från
e-tidskrifter
antal
2 246 790
2 450 156
2 853 999
Bibliotekarie/
Dokumentalisttjänster
antal
141
140
140
Övriga tjänster
antal
48
49
54
Tjänster totalt
antal
189
189
194
Kostnader personal
tkr
96 775
94 987
95 232
Kostnader förvärv tryckt
material
tkr
14 962
13 532
11 834
Kostnader förvärv
elektroniskt material
tkr
31 656
35 537
37 980
Kostnader förvärv totalt
tkr
46 618
49 069
49 814
Kostnader lokaler
tkr
40 985
45 530
46 405
Kostnader övrigt
tkr
26 483
24 917
24 012
Kostnader totalt
tkr
210 861
214 503
215 463
Intäkter totalt
tkr
211 417
216 162
219 745
VERKSAMHETSBERÄTTELSE • 2010
53