Verksamhetsberättelse 2013 - Lunds universitets bibliotek
Verksamhetsberättelse 2013 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Innehåll Universitetsbibliotekarien har ordet.....................................3 1. Inledning...................................................................................... 4 1.1 Biblioteksorganisationen...............................................4 1.2 Strategisk plan 2009–2013............................................6 2. Universitetsbiblioteket..........................................................8 2.1 Universitetsbiblioteket i förändring..........................8 2.2 Avdelningen för Forskningsoch studieservice......................................................................8 2.3 Avdelningen för IT och support............................... 10 2.4 Avdelningen för Samlingar........................................ 11 2.5 Avdelningen för Samverkan...................................... 12 2.6 Avdelningen för Stab och administration............ 14 3. Fakultetsbibliotek................................................................. 15 3.1 Ekonomihögskolans bibliotek ................................. 15 3.2 Humanistiska och teologiska fakulteternas bibliotek....................................................... 15 3.3 Juridiska fakultetens bibliotek................................. 16 3.4 Konstnärliga fakultetens bibliotek......................... 16 3.5 Lunds tekniska högskolas bibliotek........................ 17 3.6 Medicinska fakultetens bibliotek och IKT............ 18 3.7 Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek – NATBIB / SCILIB................................................ 18 3.8 Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek och Biblioteket vid Campus Helsingborg..................... 19 3.9 Asienbiblioteket ........................................................... 20 3.10 Internationella miljöinstitutets bibliotek........... 20 3.11 Raoul Wallenberginstitutets bibliotek................ 21 4. Arbetsgrupper........................................................................ 22 4.1 Bemötandeprojektet.................................................... 22 4.2 Bibliotekssystemet Lovisa........................................... 22 4.3 Bibliotekens Roll i Lärandet (BRiL).......................... 22 4.4 Creating Knowledge VII.............................................. 23 4.5 ERM-projektet................................................................ 23 4.6 Fjärrlån.............................................................................. 24 4.7 Förvärv av tryckta böcker........................................... 24 4.8 Katalogisering................................................................ 24 4.9 Kompetensutveckling.................................................. 24 4.10 LUP (Lund University Publications)....................... 25 4.11 PDA-projektet ............................................................. 25 4.12 Samrådsgruppen för elektroniska medier (SEM).......................................................................... 26 4.13 Tillgänglighet............................................................... 26 4.14 Vetenskaplig kommunikation................................ 26 5. Bilagor....................................................................................... 28 Nyckeltal och trender.......................................................... 28 Publikationer och presentationer.................................. 34 REDAKTION: Kristian Knutsson, Tore Torngren, Universitetsbiblioteket. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Clyde Lange, Media-Tryck. TRYCK: Svanenmärkt trycksak, 341903, från Media-Tryck, Lunds universitet. OMSLAGSFOTO: Mikael Risedal. PAPPER: Scandia 2000 White Smooth, omslag 240g, inlaga 130g. Tryckt på miljövänligt papper. LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Universitetsbibliotekarien har ordet Ett år med organisatoriskt fokus! 3 april 2013 var UB:s nya organisation på plats med fem avdelningar: Samlingar, Forsknings- och studieservice, Samverkan, IT och support, Stab och administration. Utmaningen var att ta det bästa från gamla goda Universitetsbiblioteket på Helgonabacken och sätta det ihop med det bästa från nykomlingen Biblioteksdirektionen på Tornavägen till något nytt med möjlighet att utvecklas ytterligare. För alla involverade kändes det som en nystart. Därefter tog vi fatt på en översyn av strukturerna inom LUB-nätverket. Syftet var en än mer dynamisk LUB-struktur med fokus på det strategiska arbetet, fler ”vanliga” medarbetare i de strategiska sammanhangen, och en i mindre grad operativ och detaljinriktad LUB-ledningsgrupp som rådgivande organ till universitetsbibliotekarien. Detta arbete avslutas under våren 2014. I juni 2013 påbörjades arbetet med att ta fram en ny strategisk plan för biblioteksverksamheten. Mer än 100 LUB-medarbetare deltog i kick-offen, och dagen sjöd och kokade av diskussioner om hur och vad vi vill, och hur vi bäst stödjer universitetet i att uppfylla sina strategiska mål. LUB:s strategiska plan 2014–2016 slår fast att LUB ska • erbjuda professionell och inspirerande tillgång till information och informationstjänster • bidra aktivt till forskarnas forsknings- och publiceringsprocesser • bidra aktivt till studenternas lärprocesser och de fysiska och virtuella lärandemiljöerna • delta aktivt i de strategiska diskussionerna på universitetet • arbeta proaktivt med medarbetarskap, ledarskap och kompetensförsörjning Nu återstår arbetet med att tolka och översätta de vackra orden till konkreta handlingar och initiativ på individuell och kollektiv nivå. Med ett medvetet inåt-fokus på organisationen är det lätt hänt att man tappar fokus på det yttre. Dock lyckades vi, parallellt med det organisatoriska arbetet, att sätta biblioteksverksamheten på kartan: • Universitetsbibliotekarien fick en plats i Rektors ledningsråd – en milstolpe i synen på biblioteksverksamheten • LUB-nätverket stod som värd för konferensen ”Creating Knowledge VII” med över 200 deltagare från hela världen • Ett antal medarbetare anlitades för presentationer på konferenser i Sverige och utomlands, och vi kan vara stolta över att våra kollegors kompetens efterfrågas • Vi genomförde ett stort bemötandeprojekt inom LUB-nätverket – med fokus på både mötet med användarna och kollegorna En universitetsbibliotekaries främsta uppgift är att skapa ramar och förutsättningar för verksamheten. Med UB:s nya organisation, strukturerna för samarbetet inom LUB-nätverket och den strategiska planen i hamn, är det min förhoppning att ramarna nu är tydliga och möjliggör att vi jobbar utvecklingsinriktat, utforskar och definierar de framtida rollerna för Lunds universitets biblioteksverksamhet, och att vi hushållar effektivt med de tilldelade ekonomiska resurserna. Min gissning är att när vi skriver verksamhetsberättelsen för 2014 kommer det att synas att året hade mindre fokus på de organisatoriska ramarna och mer fokus på uppdraget och ekonomin. Ett universitet har den biblioteksverksamhet som det förtjänar. Vilken kvalitet ska den ha? Hur mycket får den kosta? Är good enough gott nog? Ska vi sträva efter best practice? Och hur får vi bäst koll på omvärlden och utvecklingen? Många frågor – många möjliga svar! Vi återkommer! Jette Guldborg Petersen Universitetsbibliotekarie 3 4 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 1. Inledning I detta kapitel introducerar vi verksamhetsberättelsen. Vi beskriver hur biblioteksorganisationen, biblioteksstyrelsen och biblioteksrådet fungerar, samt berättar om intressanta händelser som skett under året. 1.1 BIBLIOTEKSORGANISATIONEN Lunds universitets bibliotek (LUB) bestod under 2013 av Universitetsbiblioteket (UB), ett fakultetsbibliotek från varje fakultet, samt tre bibliotek som ligger utanför fakultetsorganisationen. Några fakultetsbibliotek har flera serviceställen inom sin interna biblioteksorganisation. Sammanlagt under året fanns 31 serviceställen inom LUB, vilket är en minskning med 3 från föregående år. LUB är en organisation i rörelse och förändring. Biblioteket vid Campus Helsingborg har under året blivit en organisatorisk enhet i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek medan Teaterhögskolans bibliotek i Malmö blivit knutet till LUB via Konstnärliga fakultetens bibliotek. Förändringsarbetet pågår också internt inom respektive bibliotek. Samhällsvetenskapliga biblioteket och Naturvetenskapliga biblioteket införde båda en teambaserad organisation under året, med målet att utöka samarbete och kompetensöverföring mellan medarbetarna. Omorganisationen av UB som pågått sedan 2012 blev klar under året och den nya organisationen trädde i kraft 3 april 2013. Två tidigare enheter, UB Helgonabacken och UB Tornavägen, blev en gemensam enhet med benämningen Universitetsbiblioteket. Universitetsstyrelsen Rektor Biblioteksstyrelsen Universitetsbibliotekarien Fakulteter Särskilda verksamheter UNIVERSITETSBIBLIOTEKET FAKULTETSBIBLIOTEK Forsknings- och studieservice IT & support Samlingar Samverkan Stab & administration Ekonomihögskolans bibliotek HT-biblioteken Juridiska fakultetens bibliotek Konstnärliga fakultetens bibliotek LTH:s bibliotek Medicinska fakulteten, Bibliotek och IKT Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek Biblioteket vid Campus Helsingborg SÄRSKILDA VERKSAMHETER, BIBLIOTEK Lunds universitets bibliotek 2013 Asienbiblioteket Internationella miljöinstitutets bibliotek Raoul Wallenberginstitutets bibliotek LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Universitetsstyrelsen antog i september 2013 en revidering av arbetsordningen för Lunds universitet, som bland annat innebär att rektor fattar beslut om vilka bibliotek som ingår i LUB förutom UB och fakultetsbiblioteken. Det innebär att de bibliotek som tidigare ingått i LUB men som stått utanför fakultetsorganisationen formellt måste ansöka om anslutning till LUB antingen via UB eller via ett fakultetsbibliotek. Processen för ansökan har behandlats av biblioteksstyrelsen under hösten, och anslutningen av Asienbiblioteket, Internationella miljöinstitutets bibliotek samt Raoul Wallenberginstitutets bibliotek till LUB kommer att pågå under 2014. Inom nätverket som utgör LUB finns ett antal grupper som arbetar tvärgående med arbetsuppgifter som är gemensamma för de olika biblioteken. Som följd av tillsättningen av ny universitetsbibliotekarie, samt den omorganisation som genomförts i nätverket, kommer denna gruppstruktur att omarbetas. Målet är att maximalt utnyttja nätverksorganisationens potential. Arbetet startade i april med ett gemensamt möte för biblioteksrådet och ledningsgruppen för UB. Den nya gruppstrukturen väntas vara på plats under våren 2014. biblioteksverksamheten med avseende på kvalitetsmål och biblioteksverksamhetens övergripande inriktning. Styrelsen fastställer strategiska planer och årsberättelser för LUB och UB. Styrelsen följer upp arbetet med det löpande riskarbetet inom LUB och UB och fastställer beslut om åtgärder. Styrelsen beslutar om förslag till totalbudget för UB efter underlag från universitetsbibliotekarien. Styrelsen samverkar med fakulteterna, universitetets särskilda verksamheter, kultur- och museiverksamheten, utbildningsnämnden, forskningsnämnden och andra universitetsgemensamma organ. Rektor utser biblioteksstyrelsens ordförande och tre externa ledamöter. De externa ledamöterna föreslås av LUB. Fakultetsstyrelsen för respektive fakultet utser en representant för varje fakultet. Lunds universitets studentkårer (LUS) utser studentrepresentanter. Mandatperioden för nuvarande biblioteksstyrelse är 1 januari 2012 till 31 december 2014. Biblioteksstyrelsen Styrelsen för Lunds universitets bibliotek (LUB) leder biblioteksverksamheten och dess utveckling vid Lunds universitet. Styrelsen fungerar även som styrelse för Universitetsbiblioteket (UB). Ordförande i styrelsen är prorektor. Universitetsbibliotekarien, som anställs av rektor, har ett övergripande ansvar för universitetets biblioteksverksamhet och är även chef för UB. Styrelsen svarar fortlöpande för utvärdering och kvalitetssäkring av informationsförsörjningen inom universitetet och beslutar om mål och riktlinjer för den del av universitetets informationsförsörjning som är knuten till biblioteksverksamheten. Styrelsen beslutar om övergripande regler som syftar till att ge anställda och studenter likvärdiga och goda förutsättningar vid LUB. Styrelsen beslutar i frågor som gäller den samlade • Gudrun Edgren (professor, företrädare för Medicinska fakulteten) Styrelsens sammansättning var under året följande: • Eva Wiberg (professor, ordförande) • Björn Bergenståhl (professor, företrädare för LTH) • Ole Elgström (professor, företrädare för Samhällsvetenskapliga fakulteten, vice ordf.) • Fredrik Lindström (professor, företrädare för HT) • Carl Hampus Lyttkens (professor, företrädare för Ekonomihögskolan) • Jan-Åke Nilsson (professor, företrädare för Naturvetenskapliga fakulteten) • Vilhelm Persson (prefekt, företrädare för Juridiska fakulteten) • Staffan Storm (prodekan, företrädare för Konstnärliga fakulteten) 5 6 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Externa representanter har varit: • Överbibliotekarie em. Agneta Olsson (Göteborgs universitet) • Professor em. Louise Limberg (Högskolan i Borås) • Områdeschef Elisabeth Aldstedt (Stockholms stadsbibliotek) Studentrepresentanter har under året varit: • Jens Nockert • Anders Törnkvist • Nikolas Pie˛ta Theofanous Sekreterare har varit: • Elisabeth Stålesjö, UB • Eva Nylander, UB • Gertrud Berger, UB Facklig företrädare har varit Marie Hoen, SACO. Biblioteksrådet Biblioteksrådet inrättades år 2000 genom universitetsstyrelsens beslut som ett kollegialt samrådsorgan för universitetsbibliotekarien och cheferna för de olika biblioteken inom LUB. Under åren har Biblioteksrådet utvecklats och från och med den nya organisation som trädde i kraft på UB i april 2013 bestod Biblioteksrådet av universitetsbibliotekarien, chefen för respektive fakultets biblioteksverksamhet, en representant för de bibliotek som inte tillhör någon fakultet, en representant för UB samt två samordnare från UB. Biblioteksrådet träffas i genomsnitt en gång i månaden. En beredningsgrupp finns för att förbereda och följa upp mötena. Biblioteksrådets uppgifter är att förbereda strategiska ärenden inför biblioteksstyrelsen och att vara rådgivande till universitetsbibliotekarien i de frågor som avgörs av denne. Biblioteksrådet vid LUB har till sitt förfogande ett antal arbets-, projekt-, strategi-, samt referensgrupper som arbetar med verksamhetsinriktade frågor. Medlemmar i biblioteksrådet var vid årets slut: • Jette Guldborg Petersen, Universitetsbibliotekarie, UB (ordförande) • Catarina Carlsson, J • Colm Doyle, M • Kristina Holmin, N • Viktoria Hörnlund, HT • Karin Jönsson, S • Kristian Knutsson, UB • Anna Larsson, USV • Åse Lugnér, K Beredningsgruppen bestod vid årets slut av Jette Guldborg Petersen, Catarina Carlsson, Colm Doyle och Kristian Knutsson. 1.2 STRATEGISK PLAN 2009–2013 Biblioteksstyrelsen beslutade att förlänga den strategiska planen att omfatta även 2013. I planen lyfts följande strategiska områden fram som prioriterade för verksamheten: Informationstjänster, stöd till forskningen, stöd till utbildning och lärande samt fysiska och virtuella lärandemiljöer. Under 2013 har arbetet med ny strategisk plan för 2014 –2016 pågått, med avstamp i en gemensam workshop på Campus Helsingborg för alla medarbetare den 13 juni. Informationstjänster (samlingar) Merparten av de fysiska samlingarna inom LUB finns på UB (cirka 75 % av totalt knappt 15 hyllmil). UB:s samlingar växer ständigt, främst genom pliktleveranser. UB har enligt lagen om pliktexemplar skyldighet att ta emot, bevara och tillhandahålla allt svenskt tryck. Tillväxten av detta tryck var under 2013 cirka 650 hyllmeter. Under 2013 har UB slutfört en mängd omflyttningar av samlingarna till nya depåer. Detta har medfört både kostnadsbesparingar och ökat tillväxtutrymme. Efter flytten utfördes en grundlig utredning av samlingarnas storlek, vilken visar på att trots att samlingarna växer upptar de nu färre antal hyllmeter än tidigare. På fakultetsbiblioteken minskade samlingarnas storlek med drygt 230 hyllmeter jämfört med föregående år. Omflyttning till nya lokaler, framförallt på biblioteken inom fakulteten för Humaniora och teologi, medför överföring av delar av samlingarna till UB:s depåer. Ökad tillgång till elektroniska tidskrifter möjliggör även gallring av fysiska exemplar. E-media utgör en växande del av bibliotekens informationsresurser. 2013 stod e-mediekostnaderna för 84 % av de totala mediekostnaderna, vilket är en ökning med 3 procentenheter gentemot föregående år. Behovet av, och kostnaderna för, elektronisk media fortsätter att öka. Som en följd av detta tog en arbetsgrupp fram ett förslag till ny gemensam finansieringsmodell för e-media. Den nya modellen kommer att bli ett viktigt verktyg för att garantera tillgång, kontinuitet och kvalitet för de centrala elektroniska resurser som är en förutsättning för forskning och utbildning vid Lunds universitet. LUB har också startat ett projekt för användarstyrt förvärv av e-böcker, kallat PDA (Patron-driven acquisition). Projektet syftar till att man exponerar fler titlar i systemen än man äger, och betalar endast för de som används. Tillgängligheten till samlingarna fortsätter att öka via digitalisering. Framför allt de unika fotosamlingar som finns på UB har digitaliserats och finns tillgängliga via bibliotekets bilddatabas. Möjligheten finns även för forskare och studenter att beställa digitaliserade artiklar ur UB:s tryckta tidskrifter via systemet LUBITO. Systemet fick under året en ny grafisk profil och generar i snitt runt 60 beställningar i månaden. • Eva Nylander, UB • Claes Olsson, EHL • Åsa Sellgren, LTH • Tore Torngren, UB (protokollförare) Informationstjänster (system) Ett antal gemensamma system hanterar de fysiska och elektroniska samlingarna. UB ansvarar för drift och utveckling av LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 systemen, förvaltning sker i samverkan mellan LUB och andra delar av universitetet. Lovisa är den gemensamma bibliotekskatalogen för böcker, tidskrifter, doktorsavhandlingar, rapporter, e-böcker och e-tidskrifter. Katalogen hanterar lån ur samlingarna, men inte tidskriftsartiklar. Under året genomfördes en uppgradering med gott resultat, en övergång till nytt webbgränssnitt planeras också. Det integrerade söksystemet LUBsearch är en ingång till samtliga resurser, inkluderat sökning av tidskriftsartiklar. Systemet länkar även till material som inte ingår i samlingarna. Under året slutfördes implementeringsfasen av systemet och driftsfas har inletts. Avtalet med leverantören löper på 4 år, med möjlighet till förlängning. Karolinska institutets bibliotek avslutade driften av det nationella fjärrlånesystemet SAGA i slutet av 2013. Under året har arbetet med att ta fram ett alternativ för LUB pågått och i december driftsattes systemet BasILL. Även andra bibliotek i Sverige har visat intresse för systemet, och kommer att erbjudas en variant baserad på öppen källkod. Stöd till forskningen Behoven av att stärka samarbetet mellan biblioteken och forskarna har lett till att biblioteken i allt större utsträckning integreras i fakulteternas övriga forskningsverksamhet. Humanistiska och teologiska fakultetens bibliotek samt Juridiska fakultetens bibliotek deltog båda i RQ14, en undersökning som syftar till att utvärdera forskningsstödet på fakulteten. Medicinska fakultetens bibliotek har lanserat en tjänst innehållande leverans av litteratursökning, nyhetsbevakning och bibliometrisk analys med fokus på behovet av stöd inom dessa områden för fakultetens forskare. På Ekonomihögskolans bibliotek har man påbörjat rekryteringen av en bibliotekarie med särskilt ansvar för forskningsstöd. För att möta de ökade kraven att publicera i Open Accesstidskrifter har flertalet av biblioteken initierat forskarseminarier kring Open Access-frågor, något som på Lunds tekniska högskolas bibliotek gett uppskattning i deras LibQUAL-undersökning kring bibliotekens servicekvalitet. Forskare vid Lunds universitet registrerar sina publikationer i tjänsten Lunds universitets publikationer (LUP). Tjänsten har under året fått ett nytt sökgränssnitt vilket tagits väl emot. Antalet registrerade publikationer ökade jämfört med föregående år. En allt större andel av det publicerade materialet görs fritt tillgängligt i Open Access-form, och under året har mängden nedladdningar av fritt tillgängligt material ökat markant. Stöd till utbildning och lärande, samt lärandemiljöer Undervisning är fortsatt en betydande del av bibliotekens uppdrag. Trots att mängden undervisningstimmar totalt sjunkit något under året undervisade cirka 100 bibliotekarier inom LUB 8 % fler deltagare än föregående år. För att höja kvalitén på undervisningen genomgår medarbetare vid biblioteken kontinuerligt kurser i högskolepedagogik. LUB stod under året värd för konferensen Creating Knowledge VII. Konferensen riktade sig till alla som arbetar med utbildningsrelaterade frågor, främst lärare, forskare, studenter och bibliotekarier, och drog drygt 200 deltagare. Flera av biblioteken har även medverkat i ett projekt finansierat av Kungliga biblioteket, kallat Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens. Allt fler av bibliotekens användarkontakter sker på det virtuella planet, målet är att biblioteken ska vara närvarande där användarna finns. På UB planerar man att därför skapa en helt virtuell informationsdisk, där både chatt, telefon- och mailsupport ingår. Bibliotekens närvaro i de sociala medierna ökar också, med representation både på Facebook, Twitter och Instagram. Detta har möjliggjort för biblioteken att nå ut med sin verksamhet på nya sätt, och nå nya kategorier av användare. 7 8 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 2. Universitetsbiblioteket I detta kapitel presenterar vi Universitetsbiblioteket. Vi beskriver hur organisationen och verksamheten fungerar, samt berättar om intressanta händelser som skett under året. 2.1 UNIVERSITETSBIBLIOTEKET I FÖRÄNDRING Universitetsbiblioteket (UB) är ett offentligt forskningsbibliotek och öppet för alla kategorier besökare. UB har uppdraget att bevara det nationella reservexemplaret av allt svenskt tryck, att fungera som nationell och internationell lånecentral, att tillhandahålla en plattform för publikationsregistrering, samt att vara ett gemensamt studiecentrum för hela universitetet. Sedan 2012 har UB även uppgiften att samordna de gemensamma resurserna och aktiviteterna inom LUB. Liksom föregående år har verksamheten på UB präglats av omorganisation, samgående, ombyggnad och flytt av samlingar. Ny organisation Under året har den organisationsförändring som startade 2012 slutförts. Förändringen innebär ett samgående mellan de två delar av verksamheten som tidigare benämnts UB Helgonabacken (UBH) och UB Tornavägen (UBT – f.d. Biblioteksdirektionen). Den nya organisationen gäller från 3 april 2013. Syftet med organisationsförändringen är dels att vara förberedd på framtidens behov av biblioteksverksamhet, dels att använda medarbetarnas kompetens på bästa möjliga sätt. De viktigaste punkterna i den nya organisationen är: • att skapa ett tydligt ”vi” på såväl UB som i hela biblioteksnätverket • att skapa en organisation som är dimensionerad i relation till arbetsuppgifter och personella och ekonomiska resurser • att få en tydlig organisationsstruktur med utgångspunkt i uppdraget och med beredskap inför framtiden • att hitta ännu effektivare arbetsflöden, undvika parallella arbetsprocesser och dubbla spår UB:s nya organisation består av fem avdelningar, som var och en leds av en avdelningschef. Under varje avdelning finns ett flertal verksamhetsområden, som vart och ett leds av en verksamhetsansvarig. Tvärgående team arbetar med arbetsuppgifter som spänner över flera avdelningar. Ombyggnation och materialflytt För att verksamheten ska kunna koncentreras till byggnaden på Helgonabacken behöver nya kontorslokaler inredas i utrymmen som tidigare innehållit samlingar av olika slag. Plan 5/7 som tidigare huserat vardagstryck har nu tömts och materialet flyttats till en ny depå. Samtidigt har det stora depåprojekt som initierades under 2012 slutförts. 40 000 hyllmeter material har flyttats från fem olika depåer och samlokaliserats på Arkivcentrum Syd. De gamla depåerna har sagts upp, vilket har medfört vissa besparingar i form av dubbla hyror. Nytt fjärrlånesystem Det nationella fjärrlånesystemet SAGA avvecklades vid årsskiftet. Under året har därför stor vikt lagts vid att utveckla ett ersättningssystem, kallat BasILL. Utvecklingen har skett i samarbete mellan UB:s avdelning för IT och support och representanter från arbetsgruppen för fjärrlån inom biblioteksnätverket LUB. Digitalisering Under året har digitaliseringsverksamheten successivt byggts ut, och UB förbereder sig bland annat på att flytta över tidigare digitaliserat bildmaterial till portalen Alvin. Portalen utvecklas i samarbete med Uppsala UB, Linköpings stiftsbibliotek och Göteborgs UB. Avdelningen för Samlingar har drivit ett antal större digitaliseringsprojekt, som bl.a. rört kartorna i De la Gardieska arkivet samt Per Bagges och firma Kurt Hagbloms fotosamlingar. 2.2 AVDELNINGEN FÖR FORSKNINGSOCH STUDIESERVICE Avdelningens uppdrag är att ansvara för de funktioner och miljöer där vi möter forskare, lärare, studenter och allmänhet. Avdelningen ansvarar för den dagliga kontakten och servicen till målgrupperna samt för UB:s depåer och lånehantering. Avdelningen ansvarar också för stöd till forskningen inom LU genom bibliometriskt stöd, publiceringsstöd och stöd inom Open Access-frågor. Avdelningen arbetar också med att tillgängliggöra det material som digitaliseras inom UB. Målet för avdelningen är att bedriva verksamhetsutveckling och effektiviseringar i det löpande arbetet inom de ansvariga funktionerna. Dessutom ska avdelningen aktivt lyssna in och vända sig till sina målgrupper för att uppnå samsyn i det dagliga arbetet och på lång sikt. Tre verksamhetsområden är verksamma inom avdelningen: Cirkulation, Biblioteksservice samt Vetenskaplig kommunikation. Avdelningen bestod vid verksamhetsårets slut av 22 medarbetare (20,56 heltidsekvivalenter), samt ett antal tim- och projektanställda. 2.2.1 Verksamhetsområde Cirkulation Efter ca 16 månaders arbete slutfördes en stor bokomflyttning, då 40 000 hyllmeter material flyttades till ett nytt magasin med kompakthyllor på Arkivcentrum Syd. Materialet flyttades dels från Helgonabacken, dels från fyra depåer, som nu sagts upp. Två medarbetare på Cirkulation har delat ansvaret för projektet. En flyttfirma anlitades för lastning, transport och uppsättning. I övrigt ingår framtagning och uppsättning av beställt och återlämnat material i den löpande verksamheten. UB har stora delar av sitt bestånd inom stängda magasin och depåer, vilket innebär att mycket måste beställas fram av låntagaren. Krav- och fakturahantering för utlånat material som inte återlämnas i tid och därmed går till räkning hanteras också inom verksamhetsområdet. LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 UB tillhandahåller reservexemplaret av det nationella pliktexemplaret och är ålagt att tillhandahålla det för lån nationellt och internationellt. Inom avdelningen Cirkulation arbetar man därmed löpande med fjärrlånehantering för detta ändamål. Under 2013 avslutades det system man tidigare använt för hantering av fjärrlån inom LUB och man införde ett nytt system som kan utföra motsvarande funktioner. En arbetsgrupp inom LUB samarbetade med programmerare inom UB, som ansvarade för utvecklingen av det nya systemet. Tidskriftsartiklar som inte finns elektroniskt, men som UB har i sina tryckta samlingar, kan beställas via tjänsten LUBITO. Materialet plockas fram av medarbetare på cirkulation och lämnas vidare för digitalisering. Under 2013 levererades 751 artiklar via denna tjänst till användarna. 2.2.2 Verksamhetsområde Biblioteksservice Verksamhetsområdet ansvarar för UB:s informationsdisk, studiemiljö och pedagogiska verksamhet. Under 2013 tillkom en extern chatt som hanteras av verksamhetsområdet, och antal ärenden via chatt har stadigt ökat under året. I september påbörjade Bibliotekservice ett tvärgående projekt för att utveckla en virtuell informationsdisk. Syftet är att införa en virtuell bemanning för inkommande ärenden med hjälp av ett ärendehanteringssystem, att effektivisera UB:s hantering av inkommande ärenden och att tillhandahålla flera olika kommunikationskanaler för UB:s användare. Projektet beräknas gå över i drift hösten 2014. Sommaren 2013 påbörjades också, i samarbete med CED (Centre for Educational Development) och Samhällsvetenskapliga biblioteket, ett projekt att utveckla stöd och verktyg för lärare att producera pedagogiskt material som e-bok. Projektet finansieras med EQ11-medel och ska slutrapporteras sommaren 2014. Det presenterades på en workshop på konferensen Creating Knowledge i augusti 2013, samt på LU:s pedagogiska utvecklingskonferens i oktober. Biblioteksservice deltog i det LUB-gemensamma Bemötandeprojektet, ett projekt för att sätta igång en aktiv dialog kring bemötande inom LUB och utveckla en gemensam plattform för bemötande. Biblioteksservice ansvarar också för verksamheten i den öppna samlingen, där ett större gallringsprojekt avslutades 2013. Verksamhetsområdet är representerat i LUB:s arbetsgrupp för Bibliotekens roll i lärandet och i funktionsgruppen för Tillgänglighet. 2.2.3 Verksamhetsområde Vetenskaplig kommunikation Inom området Vetenskaplig kommunikation driver UB olika tjänster och arbetar med frågor kring vetenskaplig kommunikation, Open Access (OA), e-publicering och publikationsanalys. Verksamhetsområdet har återkommande undervisning i användning av LUP, publikationsanalys och OA som en del av kompetensutvecklingen inom Lunds universitets bibliotek och förmedlar information och ger stöd på olika nivåer inom universitetet. Stöd till publicering i OA-tidskrifter För att uppmuntra OA-publicering har Lunds universitet sedan 2008 avsatt medel till central betalning av publiceringsavgifter. I takt med att allt fler seriösa och etablerade förlag satsar på OAutgivning, och mot bakgrund av finansiärers ökade OA-krav, har vi märkt ett kraftigt ökat intresse från forskare för fonden. 9 10 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 2013 fick UB 2,5 miljoner kronor i sin budget avsatt till publiceringsstöd. Fonden betalar 50 % av en forskares APCavgift (article-processing charge). Under året finansierades 264 artiklar genom fonden. Lunds universitets publikationer (LUP) LUP är en central tjänst för registrering och publicering av forskningspublikationer. Under året har 12 724 poster registrerats i systemet, en ökning från föregående år med ca 400 poster. I LUP Student Papers registrerades 4 299 examensarbeten. Totalt fanns vid årets slut 157 289 poster registrerade i systemet. LUPgruppen vid verksamhetsområdet har under året varit delaktiga i införandet av ett nytt sökgränssnitt, LUP Search, som ett komplement till sökfunktionen på de centrala LU-sidorna, samt deltagit i utvecklingen av en statistikmodul i LUP. Verksamhetsområdet har även deltagit i CRIS-projektet (Current Research Information System) med rådgivning och expertis kring publiceringsrelaterade frågor och tekniskt stöd kring inventering av LUP och befintliga CRIS-system. Ökad fri tillgänglighet (Open Access) Av de 12 724 forskningspublikationer som registrerades i LUP under året har ungefär 15 % gjorts fritt tillgängliga. Det totala antalet fria publikationer i LUP är nu 13 394. Vi ser ett växande antal friköpta så kallade hybridartiklar från LU-forskare i Web of Science och märker ett ökat intresse hos universitetets tidskriftsredaktioner att i större utsträckning publicera sina tidskrifter i OA-form. Vårt arbete fortsätter med att förenkla verktyg och arbetsflöden för Lunds universitets forskare, ett arbete som blir allt viktigare i takt med att ett växande antal forskningsfinansiärer kräver Open Access. Antalet nedladdningar av fri fulltext fortsätter att öka. Under året gjordes knappt tre miljoner nedladdningar ur LUP, en ökning med cirka 40 % från föregående år. Bibliometri och utvärdering Bibliometriverksamheten ser en fortsatt ökning av uppdrag av skiftande slag. Beställningar av analyser av publiceringsverksamhet, citeringsimpact och forskningssamarbete inkommer från allt från individuella forskare och forskargrupper till fakultetsoch universitetsledning. Bland de större arbetena under 2013 ser vi en omfattande analys av Juridisk fakultet i anslutning till dess arbete med RQ14-utvärderingen samt en utvärdering av forskningsområdena inom Vårdforskningscentrum Syd. Till de nya typerna av uppdrag ser vi bl.a. beställningar från rektor om samarbetsanalyser som underlag inför planering av besök vid andra lärosäten, samt en ökning av hjälp med analyser till individuella forskare inför ansökningar om forskningsmedel. Verksamheten bidrar även med bibliometriskt underlag inom ramen för den medicinska fakultetens projekt State of the Research där forskare erbjuds ett paket av olika typer av analyser utifrån deras forskningsområde. Till analysverksamheten kommer också den rådgivande funktionen, där vi bidrar med bibliometrisk kompetens till universitets- och fakultetsledning, biblioteken i LUB-nätverket och forskare och forskargrupper kring frågor om bibliometriska analyser och analysverktyg, utvärdering av forskning och fördelning av forskningsmedel. En annan sida av denna verksamhet är också undervisning, där verksamheten varit aktiv inom ABM-utbildningen och LTH:s doktorandkurser här i Lund, samt på B&I-utbildningen vid Linnéuniversitetet. Vid sidan av analyser och rådgivning finns också verksamheten representerad i nationella arbetsgrupper kring bibliometri, vetenskaplig kommunikation och utvärdering av forskning. Den har också varit delaktig i olika granskningsuppdrag av allt ifrån vetenskapliga artiklar och konferensbidrag, till ledamotsskap i betygsnämnden vid en disputation i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. 2.3 AVDELNINGEN FÖR IT OCH SUPPORT Avdelningen för IT och support ansvarar för utveckling, drift, support och förvaltning av UB:s system och digitala resurser. Avdelningen har två verksamhetsområden, Support och service och Drift och utveckling. Under verksamhetsåret har avdelningen bestått av 14 medarbetare. 2.3.1 Verksamhetsområde Support och service I verksamhetsområdet Support och service ingår förutom daglig IT-support till UB:s medarbetare också all verksamhet som utförs av UB-media, d.v.s. reproduktion, kopiering och digitalisering av UB:s samlingar. UB-media utför också arbete över disk till UB:s användare. Det kan röra sig om kopiering och inbindning av studentuppsatser men också digitalisering av foton, bilder mm. Under året har verksamhetens servicenivå justerats något, och anpassats till UB:s arbete med digitalisering av de egna samlingarna. Detta har framförallt gällt diskens öppettider som har dragits ner marginellt. Under året blev universitetets upphandling av leverantör av kopieringsmaskiner klart och avdelningen kunde göra ett antal avrop på avtalet och ersätta ett antal multifunktionsskrivare (skrivare, kopieringsmaskin och skanner). Det nya avtalet innebar också en ny lösning för betalning av utskrifter och kopior och UB blev en pilotinstallation av den nya ”print- och betallösningen”. Under december installerades och testades all utrustning för att kunna gå i drift i januari 2014. Tills vidare kör den nya print- och betallösningen parallellt med den gamla. Avdelningen har också under verksamhetsåret avropat och installerat två utlåningsmaskiner från Axiell, stationer där låntagare själva kan registrera sina boklån. UB är sedan länge en del av LDC:s EGA-koncept och i den publika delen av biblioteket levererar LDC studentdatorer. Avtalet med LDC är en helhetslösning, d.v.s. både hårdvara och mjukvara men också all support levereras av LDC. 2.3.2 Verksamhetsområde Drift och utveckling Inom verksamhetsområdet Drift och utveckling arbetar programmerare, bibliotekarier och IT-tekniker med drift och utveckling av våra gemensamma system varav bibliotekssystemet Lovisa och publiceringssystemet LUP är de två tyngsta. Under året har mycket tid lagts på att utveckla ett helt nytt system, BasILL, som är ett system för hantering av LUB:s alla inoch utgående fjärrlån. Systemet har kopplingar till flera andra system, både egna (exempelvis Lovisa) och andras (exempelvis LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 LIBRIS) och är på det viset relativt komplicerat och kräver gott samarbete med andra. Systemet togs i drift i december 2013 och ersätter ett system (SAGA) som Karolinska institutets bibliotek har utvecklat och drivit under lång tid men som avvecklades vid årsskiftet. BasILL har rönt intresse från andra bibliotek och ett samarbete har inletts med Göteborgs universitetsbibliotek som vill använda systemet. Systemet kommer att erbjudas andra som ”open source”, öppen källkod. Förutom nyutveckling av BasILL har avdelningen också arbetat intensivt med utveckling av existerande system. I LUP har ett helt nytt publikt gränssnitt tagits fram och det har blivit mycket väl mottaget – både sökningar och nedladdningar har ökat sedan det nya gränssnittet tagits i drift. För att möta universitetets och användarnas behov av publiceringsverksamhet vid LU har en helt ny modul för statistik tagits fram. Utveckling har också gjorts i våra andra system, LUBITO, Plictus, m.fl. En efterlängtad uppdatering av bibliotekssystemet har gjorts och i samband med uppdateringen har en helt ny servermiljö installerats av LDC. Serverbytet gick mycket bra och systemets prestanda har höjts avsevärt. Förhoppningsvis slipper vi i fortsättningen långa svarstider när trycket på systemet ökar, exempelvis vid terminsstart. Vid uppdateringen förbereddes systemet också för ett byte av användargränssnittet. Bytet är planerat till VT 2014. Under året har medarbetare också deltagit i olika projekt där Lovisa varit en viktig komponent, ett sådant är exempelvis PDA-projektet (Patron-driven acquisition). En del av avdelningens uppdrag är att driva och underhålla ett stort antal servrar. Lejonparten av servrarna finns i LDC:s serverhall. En del av servrarna svarar LDC för medan andra har vi eget ansvar för. Ett arbete som nu pågår inom avdelningen är en systemkartläggning och en inventering av servermiljön. Målsättningen med det arbetet är att dokumentera och säkra upp servermiljön, använda existerande hårdvara effektivt och säkerställa backup av viktig data. Vidare har vi för avsikt att dokumentera processer där vi är beroende av data in i våra system men också processer där andra är beroende av data från oss för sina system. Avdelningen har samarbete både inom LUB och LU, bland annat har UB en plats i Sam-IT och under verksamhetsåret har avdelningschefen för IT och support deltagit i Sam-IT-gruppens arbete. Vidare deltar medarbetare i olika projekt på olika nivåer inom LU, t.ex. SAM-webb. 2.4 AVDELNINGEN FÖR SAMLINGAR Avdelningen för Samlingar ansvarar för uppbyggnad, förvaltning och tillgängliggörande av de fysiska och digitala samlingarna. Den består av fyra verksamhetsområden: Handskrifter och specialsamlingar, Förvärv, Metadata och katalogisering, E-media. På avdelningen fanns under verksamhetsåret 42 medarbetare, motsvarande 34,15 heltidsekvivalenter samt ett antal visstidsanställda och externt finansierade medarbetare. 2.4.1 Verksamhetsområde Handskrifter och specialsamlingar Verksamhetsområdet ansvarar för handskrifter, personarkiv, bildsamlingar och äldre tryck (–1800), samt för bokbinderi, bok- vård och strategiska frågor kring digitaliseringsverksamheten. På handskriftssidan har förvärvet varit 24,9 hyllmeter, däribland arkiven efter ekologen Per Brinck, ekosofen Jan Danielsson, matematikern Lars Hörmander – samt en tidig handskrift av konstnären Gösta Adrian-Nilsson. Specialläsesalen har haft 2 011 besökare under året och 4 571 lokala lån (handskrifter, bilder och äldre tryck). 214 fjärrlån och kopior har expedierats under året. Bokbinderi och bokvård har utfört 2 788 bokvårdande åtgärder (bindningar, lagningar, plastningar och tillverkning av kapslar). Inom digitaliseringsverksamheten har ett antal pågående projekt fortskridit, däribland digitaliseringen av Per Bagges fotosamling, Firma Kurt Hagbloms fotosamling och De la Gardieska kartsamlingen. Totalt har 4 479 bilder publicerats i UB:s bilddatabas under året. Parallellt med de externfinansierade projekten har UB även haft en löpande bevarandedigitalisering av skört arkivmaterial. I samarbete med Uppsala UB, Linköpings stiftsbibliotek och Göteborgs UB har UB deltagit i utvecklingen av den gemensamma portalen Alvin, som planeras att tas i drift under 2014. Alvin utgör en gemensam teknisk plattform för såväl registrering av handskriftsmaterial som publicering av digitaliserat material. Alvin kommer att ersätta såväl arkivdatabasen Ediffah som UB:s lokala bilddatabaser. 2.4.2 Verksamhetsområde Förvärv Enligt lagen om pliktexemplar av dokument ansvarar UB för det nationella reservexemplaret och ska ta emot, bevara och tillgängliggöra ett exemplar av i stort sett allt som publiceras i Sverige eller på svenska. Det gäller allt från monografier, tidskrifter, dagstidningar, karttryck till okatalogiserat tryck som t.ex. affischer, årsredovisningar, förenings- och företagstryck, programblad och tidtabeller. Förvärv bedömer innehållet i de lagstadgade pliktförsändelserna. Ej anlänt tryck från leverantörer som inte följer lagen reklameras. Förvärv effektuerar beställningar av dagstidningar (främst mikrofilm), karttryck samt okatalogiserat tryck. Verksamhetsområdet har tre sektioner Svensktryck, Vardagstryck och Dagstidningar. 2013 tog Förvärv emot 4 600 försändelser. Det svenska trycket växte med 650 meter, bl.a. 19 800 böcker, lika många tidskriftshäften och 1 750 rullar med mikrofilmade dagstidningar. Under året besökte Förvärv tryckeriet Exakta i Malmö och Pligtafleveringsafdelningen på det Kongelige bibliotek i Köpenhamn. Vid årets möte i nationella Arbetsgruppen för pliktleveransfrågor i Stockholm besökte Förvärv KB:s avdelningar för vardagstryck och för dagstidningar. Förvärv har också tagit emot studiebesök från Exakta, ett gymnasiebibliotek samt femton medarbetare från KB:s vardagstryck. I oktober arrangerade Förvärv och Handskrifter och specialsamlingar en temadag på UB för redaktörer och hembygdsforskare i Skånes hembygdsförbund. 11 12 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 2.4.3 Verksamhetsområde Metadata och katalogisering Verksamhetsområdet ansvarar för katalogisering av tryckt och elektroniskt material. Böcker och tidskrifter katalogiseras i LIBRIS och förs över till det lokala bibliotekssystemet Lovisa och söksystemet LUBsearch. Den största delen av verksamheten omfattar katalogisering av det svenska pliktmaterialet. Det totala antalet katalogposter för tryckt material under 2013 var 28 972. För att öka sökbarheten av UB:s fysiska samlingar fortsatte i något högre takt än under förra året retrokatalogiseringen av kat-58, en kortkatalog över UB:s samlingar 1958–1975, och katalogiseringen av UB:s Äldre Samling, dvs. böcker tryckta före år 1800. Personal från verksamhetsområdet har under året arbetat med migrering av vardagstryckets tidskriftsposter från en egen databas till LIBRIS. För att öka sökbarheten av e-media utförs en metadataberikning av e-mediaposter. Verksamhetsområdet ansvarar även för bibliografiskt underhåll av det lokala bibliotekssystemet Lovisa för att säkra katalogens bibliografiska kvalitet. 2.4.4 Verksamhetsområde E-media Verksamhetsområdet ansvarar för drift, support och utveckling av söksystemet LUBsearch samt för systemet för administration av databaser, e-tidskrifter och e-böcker (Electronic Resource Management System, ERMS). Området tar hand om inkommande supportärenden och underhåller systemen så att de håller hög kvalitet. Utöver driftsorganisationen bedrivs också utvecklingsarbete inom systemen och bevakning av det nationella och internationella utvecklingsläget inom området. Verksamhetsområdet ansvarar vidare för samordning och administration av de centrala licensavtal för e-medier som finns inom Lunds universitets bibliotek. I det arbetet ingår information, samordning, hantering av kostnader kring avtalen och inköp/förhandling och bevakning av utvecklingen inom e-medier. En annan viktig del är att säkerställa tillgången till e-resurser i söksystem och LIBRIS, ett arbete som innefattar hantering av metadata, proxy och administration av länkserver. På uppdrag från det egna verksamhetsområdet, Samrådsgruppen för Elektroniska Medier (SEM), KB, Biblioteksrådet och LUB tar verksamhetsområdet ut olika typer av statistik. Under första halvåret hade verksamhetsområdet löpande möten med EBSCO för ett godkännande av leveransen av LUBsearch och under kvartal 1 fick vi in bibliotekskatalogen i LUBsearch. I slutet av maj skrev verksamhetsområdet på Site Acceptance-avtalet (SAT) för vår installation av EDS och därmed lämnade vi implementeringsfasen och gick in i driftsfas. Under året initierades en nordisk användargrupp för EDS (vår installation är LUBsearch) för att kunna trycka på och samordna våra önskemål gentemot vår externa leverantör EBSCO. Stockholms, Linköpings och Lunds universitet sitter i styrelsen. Verksamhetsområdet har vidare en lokal arbetsgrupp, Superuser-gruppen, där de flesta fakulteter finns representerade. 2.5 AVDELNINGEN FÖR SAMVERKAN Avdelningen ansvarar för samordnande funktioner inom LUBnätverket, internt inom UB och externt mot omvärlden. Avdelningen har två verksamhetsområden, Samordning och kvalitet samt Kompetensutveckling och kommunikation. I det senare ingår även pedagogisk utveckling och utställningsarbete. Avdelningen bestod vid verksamhetsårets slut av 5 medarbetare. 2.5.1 Verksamhetsområde Samordning och kvalitet Under året har ett förslag för ny struktur för arbets-, referens-, projekt- och funktionsgrupper i LUB-nätverket tagits fram. Målet är att effektivisera arbetsflödet och skapa en bättre samhörighet inom LUB. Den nya strukturen är planerad att införas under våren 2014. En av avdelningens uppgifter är att samordna LUB:s gemensamma arbete med uppföljning och utvärdering av verksamheten. Som en del av den årliga verksamhetsplanen antar Biblioteksstyrelsen en plan för kvalitetsarbetet. I planen för 2013 låg fyra projekt. Ett av dessa, en undersökning av forskares behov av biblioteksservice, avrapporterades i början av året. Projektrapporten fick stor uppmärksamhet, och resultatet har under året spridits i olika sammanhang, lokalt, nationellt och internationellt (se även arbetsgruppen för Vetenskaplig kommunikation). De övriga, två användarundersökningar och en utvärdering av bibliotekens pedagogiska arbete, planerades under 2013, för att genomföras under 2014. I slutet av året startades en seminarieserie, ”LUB-koll”, med syftet att stimulera ett vetenskapligt, reflekterande synsätt inom LUB. Medarbetare inom hela LUB inbjuds till samtal med avstamp i en vetenskaplig artikel eller rapport. Som en del av ett samarbetsprojekt med Kungl. biblioteket och Kultur Skåne har avdelningen medverkat till att bygga upp en teknisk plattform för insamling, lagring och återrapportering av biblioteksstatistik. Redovisning av hela projektet kommer att ske under 2014. Ett annat exempel på regional bibliotekssamverkan är avdelningens medverkan i Kultur Skånes regionala biblioteksråd. Rådet leds av regionbibliotekarien, och består av representanter för folk-, skol-, högskole- och sjukhusbibliotek inom regionen. Gruppen hade fyra möten under 2013, och frågor som diskuterades var bl.a. fjärrlånesamarbete, litteraturutredningen, biblioteksöppet utan personal, skol- och sjukhusbibliotekens situation och kvalitetsarbete. Vid ett tillfälle gjorde LUB:s universitetsbibliotekarie Jette Guldborg Petersen en uppskattad presentation av LUB:s arbete med bemötande. Erasmus Mundus är ett EU-finansierat program för utbyte mellan europeiska universitet och högskolor och partners utanför Europa. Inom ramen för dess sydafrikanska gren EUROSA besökte två bibliotekarier från Cape Peninsula University of Technology under försommaren vårt biblioteksnätverk. Syftet var att studera kvalitetsarbete och kompetensutveckling i en nätverksorganisation, där geografiska avstånd och skillnader i kultur och resurser medför särskilda utmaningar. Deras arbete resulterade i en rapport. Besöket genomfördes i samarbete mellan LUB och universitetets Sektion för externa relationer. 2.5.2 Verksamhetsområde Kompetensutveckling och kommunikation Verksamhetsområdet ansvarar för att samordna kompetensutvecklingen inom LUB, för intern kommunikation inom UB och inom LUB (inkluderat webbansvar), bedriver pedagogisk utvecklingsverksamhet samt ansvarar för UB:s utställningar. 13 Kommunikation Under året har den tidigare Facebooksidan för bibliotekskatalogen Lovisa utvidgats till att omfatta hela UB:s verksamhet. UB:s Facebooksida lanserades den 1 december och startade med en adventskalender. Arbetet bedrivs inom en redaktionsgrupp som består av representanter från de flesta av UB:s verksamheter, och inläggsfrekvensen är 3 inlägg/vecka. Syftet med sidan är att erbjuda en kanal till bibliotekets användare genom att nyttja en redan väl använd plattform: i den senaste undersökningen ”Svenskarna och internet” framgår att Facebook behåller greppet om svenskarna, 66 % av alla internetanvändare använder tjänsten. Även om spridningen sedan ett par år har stannat av ökar användandet fortfarande något i nästan alla åldersgrupper. Innehållet på UB:s Facebooksida består av information om våra resurser, presentation av vår kompetens, varvat med lättsammare inlägg kopplade till aktuella teman. I slutet av 2013 hade sidan 340 ”gillare”. Pedagogisk utveckling Under våren arbetades det intensivt med förberedelserna inför konferensen Creating Knowledge VII, 14–16 augusti. Verksamhetsområdet var representerat både i rollen som delprojektledare och som medlem i arbetsgruppen för marknadsföring. Medarbetarna ingick också under hösten i redaktionen för konferensens proceedings som publicerades i Nordic Journal for Information Literacy in Higher Education. Under hösten var verksamhetsområdet representerat i referensgruppen för den universitetsgemensamma utredningen av e-lärande och MOOCs. Under året ansvarade verksamhetsområdet för den kinesiska bibliotekarien och gästforskaren Changlin Xu från Xinjiang Agricultural University, Urumqi. Med stipendium från kinesiska staten var syftet att studera hur LUB bedriver sin undervisning för att få inspiration till den egna undervisningsverksamheten vid hemmauniversitetet. Changlin Xu höll fokusgrupper med bibliotekarier från Samhällsvetenskapliga och Medicinska fakulteternas bibliotek som tillsammans med litteraturstudier och intervjuer med andra relevanta personer vid LU utgjorde underlaget för hennes studie. Hon deltog även med en posterpresentation på konferensen Creating Knowledge VII. Under året deltog området också i det KB-finansierade projektet Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens (se Arbetsgruppen Bibliotekens roll i lärandet). 14 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Utställningar Under året har UB haft två större utställningar, ”185 meter historia – en utställning om De la Gardieska arkivet” (21 mars – 1 november 2013), samt ”Encountering the Other – colonialism and identity in New Sweden and beyond” (8 november 2013 – 2 maj 2014). Den senare sammanföll med en internationell konferens och arrangerades i samarbete med institutionen för arkeologi. För första gången har även en utställning producerats i samarbete med studenter på ABM-utbildningen, på temat Skandal. Denna utställning pågick mellan maj och november inne i biblioteket. Även ett antal mindre monterutställningar har visats upp under året. 2.6 AVDELNINGEN FÖR STAB OCH ADMINISTRATION Avdelningen ger administrativt stöd till verksamheten och ledningen och är därför involverad i en rad olika aktiviteter. I avdelningens uppgifter ingår övergripande ekonomi- och personalansvar. Andra uppgifter är fakturahantering, tjänstearkiv och lokaler, säkerhet och arbetsmiljö. Inom avdelningen samordnas interna planer och riktlinjer liksom inköpsfrågor och mötes- och konferensadministration. Man har tillsammans med verksamhetsområdet för kommunikation tillsatt en tvärgrupp som ansvarar för informationsflöden inom UB och till UB, t.ex. när det gäller information från LU. Avdelningen medverkar också i tvärgrupper för likabehandling och för administration och stöd till praktikanter, både utländska studenter via EU-projekt och svenska praktikanter. Avdelningen hade vid verksamhetsårets slut 9 medarbetare (7,87 heltidsekvivalenter). 2.6.1 Verksamhetsområde Ledningsstöd Under staben ligger ledningsstöd som bl.a. sköter dokumenthanteringen för Biblioteksstyrelsen. Ledningsstöd fungerar även som ett projektkontor som ger administrativt stöd till UB:s alla projekt inkluderat ekonomi, personalallokering och tillgängliggörande i LU:s diarium. Även de projekt som initieras av biblioteksrådet kan få stöd av projektkontoret. Ledningsstöd arbetar också med strategisk kommunikation tillsammans med universitetsbibliotekarien för att få ut information till bland annat LUB-nätverket. 2.6.2 Verksamhetsområde Personal På UB arbetade vid verksamhetsårets slut totalt 93 personer varav 48 kvinnor och 45 män. Lönemässigt har kvinnorna ett knappt försprång. UB har under året följt jämställdhetsplanen för 2013. Denna följer universitetets jämställdhetspolicy. Tonvikten läggs på rekrytering, befordran, personalsammansättning, ledarskap, lönestruktur och sexuella trakasserier. I arbetet med att forma en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö spelar UB:s HMS-kommitté (kommittén för hälsa, miljö och säkerhet) och skyddsombuden en viktig roll. UB har en treårig arbetsmiljöpolicy som följer universitetets policy. 2.6.3 Verksamhetsområde Ekonomi och lokaler Sedan 1 januari 2013 har UB Tornavägen och UB Helgonabacken en samlad ekonomihantering vad avser hela verksamheten. UB:s verksamhet är uppdelad i tre verksamhetsområden, vilket i redovisningen uttrycks genom att det finns tre kostnadsställen. Ekonomierna för dessa tre områden hålls åtskilda. Ekonomi UB:s totala utfall per den 31 dec 2013 slutade med ett positivt resultat på 2,6 miljoner kronor och med en omslutning på anslag 118 miljoner kronor varav 8,9 miljoner kronor i omställnings- och depåmedel, samt externa medel på 8,4 miljoner kronor. Den ordinarie verksamheten visar på ett resultat på +884 tusen kronor i förhållande till den balanserade budgeten. Lönekostnaderna ligger 2,5 miljoner kronor över budget vilket bl.a. kompenseras av att det inkommit ett extraanslag på 1,6 miljoner kronor från förvaltningen. Dessa medel är en del av ett större anslag som UB kommer att få för att möjliggöra samgåendet UBH-UBT. När det gäller e-media så slutade resultatet positivt, 1,7 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror på att UB fått en återbetalning från KB på 2,8 miljoner kronor av tidigare betalda medel, en s.k. valutadifferens. Kostnader för UB:s depåer var under 2013 mycket hög, ca 13 miljoner kronor. Depå-projektet nådde då sin kulmen med ett flertal dubbla hyror under flytt och med stora investeringar på Traktorvägen. Lokaler Ombyggnationen av våning 5 / plan 7 till kontor närmar sig. Under 2013 har våningsplanet tömts på allt vardagstryck och likaså har vinden (våningen ovanför) tömts. Där ska ventilationsutrustning och isolering installeras. Materialet på plan 5/7 har flyttats till den nya stora depån på Gunnesbo. Parallellt med ombyggnaden kommer det att installeras sprinkleranläggning i huset. Anläggningen är av en modern typ som inte utgör de gamla vattensprutande typernas fara för böcker. Allt är under 2013 förberett för dessa projekt som påbörjas i början av 2014. Hela det gamla huset och allt publikt utrymme på entréplanet kommer att ingå i detta brandskydd. Ombyggnationen finansieras med särskilda medel från förvaltningen avseende samgåendet UBH och UBT. Depåprojektet som går ut på att lämna små, gamla och dåliga depåer har under 2013 slutförts. Nu koncentreras depåerna till Gastelyckan för katalogiserat material, Traktorvägen för vardagstrycket och Hög för dagstidningar. De andra depåerna, sex stycken, är uppsagda och vi slipper nu de dubbla hyror som varit fallet under omflyttningarna. De sex gamla är: Hög hyllförråd, Oket på Gunnesbo, Sparta I och II, Studiecentrum Norr (gamla UB2) samt Väduren. UB har ett bemannat vaktmästeri, vars uppgifter består av allmänt underhåll, transporter, posthantering, lokalfrågor och säkerhetsfrågor. Vaktmästeriets förman är också UB:s miljösamordnare. LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 3. Fakultetsbibliotek I detta kapitel presenterar vi biblioteken vid Lunds universitets fakulteter, samt de bibliotek som ligger utanför fakultetsorganisationen och tillhör Lunds universitets särskilda verksamheter, och som ingår i biblioteksnätverket LUB. 3.1 EKONOMIHÖGSKOLANS BIBLIOTEK Verksamheten vid Ekonomihögskolans bibliotek bygger på Lunds universitets strategiska plan och planens huvudområden informationstjänster, stöd till forskning, stöd till utbildning och lärande och fysiska och virtuella lärandemiljöer. Under året påbörjades rekrytering till tjänsten som ansvarig bibliotekarie för forskningsstöd som har varit vakant en tid. Antalet besökare i biblioteket har fortsatt minska, men studie- och grupparbetsplatserna är väl använda. För forskarnas del har tillgång till det elektroniska biblioteket inneburit allt mindre behov av att besöka det fysiska biblioteket. Lånen har minskat, men efterfrågan på kursböckerna är fortsatt stor. Tidskriftslån är numera sällsynta. Gallringen av tryckta böcker har fortsatt under året. Det rör sig om gamla upplagor, dubbletter och material som även finns på andra bibliotek inom Lunds universitet. Även tidskriftsbeståndet ses kontinuerligt över för att minska behovet av depåläggning. Under året tog alla institutioner på Ekonomihögskolan, utom Statistiska institutionen, del av bibliotekets undervisning. Biblioteket har bedrivit undervisning på grund- och fortsättningskurser och inför kandidat- och masteruppsatser. Antalet undervisningstillfällen ligger kvar på samma nivå som tidigare, men med ett något större deltagarantal. Utöver beställd undervisning erbjuder biblioteket också tjänsten ”boka en bibliotekarie” som har haft en ganska hög användning de senaste åren. Denna tjänst utnyttjas av både studenter, doktorander och forskare. Personalen består av sex bibliotekarier, samtliga är engagerade i arbetsgrupper och funktionsgrupper inom sina respektive arbetsområden och i flera utvecklingsprojekt inom Lunds universitets bibliotek. På kvällar och lördagar bemannas biblioteket av timanställda studenter. Biblioteksnämnden utgör samråds- och beslutsorgan när det gäller biblioteksfrågor för institutionerna och studenterna. Nämnden är ett utskott till Ekonomihögskolans styrelse. Biblioteket omsätter 5,2 miljoner kronor, varav personalkostnader är cirka 3,2 miljoner kronor och förvärvskostnader cirka 1,4 miljoner kronor. Inköp av tryckta böcker och tidskrifter minskar och två tredjedelar av bibliotekets förvärvsbudget går numera till elektroniska resurser. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets webbplats. 3.2 HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNAS BIBLIOTEK Biblioteksverksamheten inom fakulteterna för humaniora och teologi är samlad i en organisatorisk enhet, HT-biblioteken. Biblioteken är stödverksamhet för fakulteternas forskning och utbildning samt en resurs för allmänheten. Organisationen leds av fakultetsbibliotekarien som är direkt ansvarig inför dekanus. HT-biblioteken består av sex enheter; Arkeologiska biblioteket, CTR-biblioteket, Filosofiska biblioteket, Historiska biblioteket, SOL-biblioteket och Wrangelbiblioteket. HT har även verksamhet på Campus Helsingborg och samarbete med biblioteket där är under uppbyggnad. HT-biblioteken är välbesökta, 2013 hade de tre största biblioteken 294 069 besök. På biblioteken finns 469 studieplatser i olika miljöer. De fysiska biblioteken med sina tryckta samlingar är viktiga inom fakulteternas ämnesområden. Av fakultetsbiblioteken har HT-biblioteken den största samlingen tryckt material, 2013 fanns det cirka 223 000 böcker registrerade i bibliotekssystemet vilket är 7 000 mindre än förra året. Att antalet gått ned hänger ihop med en omfattande genomgång av samlingarna. Utlånen ur den egna samlingen är omfattande, 2013 gjordes 93 194 utlån (59 515 som initiala lån). Därtill tillkommer lån av okatalogiserat material som inte syns i statistiken. Förutom de tryckta samlingarna utgör även de elektroniska en viktig del av bibliotekets stöd till forskning och lärande, under året köptes t.ex. flera stora databaser in. Även fjärrlån av böcker är av central betydelse för HT-biblioteken och personalen har varit mycket aktiva under året med att delta i utvecklingen av ett nytt fjärrlånesystem. Den pedagogiska verksamheten är omfattande. Under 2013 gavs 355 timmar schemalagd undervisning för 2 816 studenter. Dessutom utförs ytterligare undervisning på Campus Helsingborg av personal på detta bibliotek. HT-biblioteken har även annan undervisning, individuell handledning, workshoppar och sökverkstäder för områdets studenter och personal. Under året har nya former för att fånga upp studenter som inte tagit del i undervisningen prövats vilket är ett arbete som kommer att fortsätta att utvecklas. Under året har ytterligare tre av de undervisande bibliotekarierna genomgått den högskolepedagogiska introduktionskursen. Bibliotekens stöd mot forskning är ett av de prioriterade arbetsområdena. Biblioteket har förutom det redan etablerade arbetet även bland annat stöttat upp ett större projekt om organhandel och utvecklat sin programverksamhet för doktorander och forskare. Ett samarbete med S-fakultetens bibliotek har tagit form för att säkerställa att doktorander och forskare placerade på Campus Helsingborg får stöd och samarbetet har även spillt över på verksamheten i Lund. Under året har HT-bibliotekets forskningsstöd utvärderats inom ramen för HT RQ14. Under 2013 har en ny webbplats lanserats. Inför höstterminen startade HT-biblioteken även en facebook-sida. Syftet är att på ytterligare ett sätt nå ut till bibliotekens användare, i första hand studenter, med information om verksamhet och resurser. 15 16 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Sommaren 2014 flyttar fem av de nuvarande enheterna samman i det nya LUX-biblioteket. Inför flytten är det ett pågående arbete att gå igenom de nuvarande samlingarna och även en översyn av arbetsstrukturen inom HT-biblioteken har inletts för att anpassa arbetet till att organisationen snart har två och inte sex enheter. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets webbplats. 3.3 JURIDISKA FAKULTETENS BIBLIOTEK Juridiska fakultetens bibliotek är en nära och integrerad stödfunktion till Juridiska fakultetens forskning och utbildning. Under året har verksamheten utöver och inom kärnuppdragen att arbeta med att tillgängliggöra informationsresurser inom rättsvetenskap samt stödja forskning och lärande, fokuserat på forskningsutvärderingen RQ14, verksamhetsutveckling och samarbetet inom LUB, samt att jämföra utvärderingsmetoder för undervisning i informationshantering. Stöd till forskning Biblioteket har ingått i fakultetens styrgrupp för RQ14. I RQ14 på Juridiska fakulteten används både kvalitativa och kvantitativa metoder för att utvärdera forskning och publicering av forskningsresultat. Biblioteket har bidragit med praktiskt arbete kring båda metoderna samt med analys av de kvantitativa delarna. I arbetet har ingått att ta fram siffror över Juridiska fakultetens publicering de senaste 5,5 åren, en sammanställning av externa medel för forskning samt en benchmarking i förhållande till Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. I början av året deltog en av medarbetarna i biblioteket i externa presentationer av resultaten från det LUB-gemensamma utvecklingsprojektet Undersökning av forskares behov av biblioteksservice. Resultaten presenterades på två internationella konferenser, i Helsingfors och i Rom. Stöd till utbildning och lärande Undervisning har spelat en fortsatt central roll för bibliotekets verksamhet under året. En av bibliotekets medarbetare har tillsammans med kollegor inom LUB, GUB och ett skolbibliotek i Göteborg deltagit i ett gemensamt projekt för att jämföra olika utvärderingsmetoder för undervisning i informationshantering. Tillgängliggörande av informationsresurser inom rättsvetenskap Tillgången till e-resurser inom rättsvetenskap har fortsatt att öka under året. Biblioteket har bl a startat prenumerationer på fem delar av Lexino; rättsanalyser till Rättegångsbalken, Brottsbalken, Föräldrabalken, Avtalslagen och Lagen om skiljeförfarande. Juridiska biblioteket har även startat prenumerationer på två databaser med innehåll från nya rättsområden för biblioteket; Agis Plus Text (Australien) och China Law Online (Kina) samt har förstärkt tillgången till nordiskt material med Danska Karnov. Juridiska biblioteket deltog under hösten i det LUBgemensamma PDA-projektet (Patron-driven acquisition) för att utvärdera förvärvsmetoden för inköp av e-böcker. Projektet löper även under vårterminen 2014. Samarbete och omorganisation av nätverket LUB Under året har sammanslagningen av de två delarna UB Helgonabacken och UB Tornavägen inom LUB genomförts. Nätverket arbetade under 2013 bland annat med en ny strategisk plan för LUB samt hur samarbetsformerna ska se ut i en plan för struktur, beslut och kommunikation. Fakultetsbibliotekarien har under året deltagit i flera arbetsgrupper kring LUB:s verksamhetsutveckling och strategier. Av dessa kan nämnas grupper som har arbetat med och tagit fram en ny finansieringsmodell för e-media, strategi för forskarstöd, hur enheter utanför fakultet ska anslutas till LUB, en ny strategisk plan samt ny struktur för LUB. Det LUB-gemensamma Bemötandeprojektet arbetade under höstterminen med bemötande av både kollegor och biblioteksanvändare. Projektet initierade ett långsiktigt arbete som ska leda fram till en gemensam värdegrund för bemötande. En av medarbetarna vid Juridiska biblioteket arbetade i projektgruppen och samtliga medarbetare deltog i något av de olika kurstillfällena. Personal Juridiska fakultetens bibliotek har 6 heltidsanställda bibliotekarier, samt amanuenser och timanställda studenter som sköter cirkulation och bokuppsättning. Timanställda studenter arbetar även som så kallade ”datalärare” eller ”peer-teachers” och håller övningstillfällen i juridiska databaser. Under årets fyra sista månader hade biblioteket en praktikant som arbetade främst med omflyttning av hylluppställningar och katalogisering. Arbetet med RQ-14 innebar också att biblioteket anställde en vikarie med omfattningen 40 % för att frigöra tid för arbete med bl a den bibliometriska analysen i forskningsutvärderingen. Ekonomi Juridiska fakultetens bibliotek hade en omsättning på drygt 12 miljoner kronor (inkl personal, lokaler och drift) under 2013. 3.4 KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK Biblioteken vid konstnärliga fakulteten har till uppgift att stödja fakultetens studenter, forskare och lärare. Verksamheten vid biblioteken präglas av flexibilitet, hög servicenivå och professionellt bemötande. Biblioteksverksamheten består av tre institutionsbibliotek med musik-, konst- och teaterinriktning. Vi strävar efter att ge alla studenter vid konstnärliga fakulteten samma bibliotekserbjudande och försöker samarbeta kring detta institutionerna emellan. Bibliotekets personal har under året deltagit i de årliga konferenserna IAML (International Association of Music Libraries) och ARLIS /Norden (Art Libraries Society), Bokmässan samt Konstnärliga forskarskolans nätverksträff för bibliotekarier. Teaterhögskolans bibliotek Vid årets början anställdes en bibliotekarie på 30 % och detta bibliotek ingår nu tillsammans med Musik- och Konsthögskolans bibliotek i LUB:s nätverk. Teaterhögskolans bibliotek har påbörjat arbetet med att lägga in sitt material i LIBRIS och har utvecklat en ämnesguide med hjälp av verktyget CampusGuides. LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Konsthögskolans bibliotek Konsthögskolans bibliotek har en deltidsanställd bibliotekarie (70 %) men håller öppet varje dag. Under det gångna året har vi bland annat katalogiserat en omfattande donation, gallrat och magasinerat en hel del tidskrifter och böcker, samt utvecklat en campusguide som just nu fungerar som utgångspunkt i det pedagogiska arbetet. Vårt förvärv fortsätter att växa och vi har fortsatt att köpa in med användarförslag som grund i första hand. Musikhögskolans bibliotek Musikhögskolans bibliotek har två heltidsanställda bibliotekarier samt en bibliotekschef på 75 % som arbetar resterande 25 % som fakultetsbibliotekarie. Vi har en timanställd student som sköter bokuppsättning och praktiska sysslor. Under 2013 ökade antalet besök från 10 463 till 12 902. Biblioteket var öppet 33 timmar/vecka under 37 veckor. Det gångna året har präglats av ombyggnation, gallring, pedagogiskt arbete och olika åtgärder för att underlätta för våra besökare att navigera i våra samlingar. I en del av bibliotekets lokaler finns nu arbetsplatser för forskare och doktorander. Även studentkåren har fått lokaler i anslutning till biblioteket. Detta har resulterat i omflyttningar och gallring av tidskrifter och referensböcker. Ombyggnationen har gjort att våra besökare i större utsträckning använder biblioteket, både som studieplats och som mötesplats. En ämnesspecifik campusguide har utvecklats och används som utgångspunkt vid undervisning i informationssökning och uppsatsarbete. 3.5 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLAS BIBLIOTEK I Lunds tekniska högskolas bibliotek ingår följande bibliotek: Biblioteket för arkitektur och design, E-husets bibliotek, LTH Studiecentrums bibliotek, V-husets bibliotek, Fysik- och astronomibiblioteket, Kemicentrums bibliotek och Matematiska biblioteket. De tre sistnämnda tillhör även Naturvetenskapliga fakulteten. Biblioteken vid A-huset, E-huset, V-huset och LTH Studiecentrum har 9 medarbetare. Totalt inom LTH:s bibliotek finns 14 medarbetare (inkluderat personal vid de delade biblioteken). Vi har även timanställd personal som hjälper till att hålla öppet biblioteken under bland annat kvällar och helger. Vi har för fjärde gången genomfört en undersökning av vår service genom att använda oss av verktyget LibQUAL . LibQUAL används för att ta reda på användarnas uppfattning av bibliotekens servicekvalitet. Flertalet kommentarer visade att användarna har svårt att hitta och använda våra hemsidor, informationsresurser mm. Det resulterade i att vi under hösten tillsatte en arbetsgrupp som arbetade fram en gemensam hemsida för LTH:s bibliotek för att bättre möta användarnas behov. Biblioteken har under året försökt att utveckla vår närvaro i sociala medier med fler inlägg på Twitter vilket resulterat i många nya följare. På Studiecentrums bibliotek har vi ett stort antal besökare per dag vilket medför att det är många studenter som inte får en studieplats. Vi har haft problem med att studenterna bokat upp studieplatser genom att lägga sina personliga tillhörigheter på studieplatsen för att på så sätt boka platsen och sedan gå på föreläsning och när hen kom tillbaka så låg sakerna kvar 17 18 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 och hen kunde inta platsen. För att åtgärda de problemen fick vi i undersökningen förslag på att sätta ut p-mätare på varje plats så att studenterna ska kunna se när platsen blir ledig. Biblioteken har deltagit i, och en medarbetare har varit projektledare för, det för LUB gemensamma projektet om bemötande. Även i vår tidskriftsklubb har vi fokuserat på att läsa om och diskutera bemötande i olika former. Många kommentarer från användarna i LibQUAL handlade även om det trevliga bemötandet och den personliga servicen som de får på respektive bibliotek så vårt deltagande i bemötandeprojektet har förhoppningsvis gjort nytta. V-husets bibliotek flyttade under våren till Kemicentrum för att tillfälligt vara där tills V-huset är ombyggt och klart för inflyttning 2016. På fakulteten påbörjades det under hösten ett projekt: ”Examensarbetens kvalitet vid LTH”. En av bibliotekets medarbetare har varit delprojektledare för delprojektet publicering och samverkan. Förhoppningsvis resulterar det i att fler studenter publicerar sina examensarbeten i LUP student papers men även att våra studenters examensarbeten lyfts fram på LTHs hemsidor. Tillsammans med Naturvetenskapliga fakulteten har vi genomfört sex stycken forskarseminarier med olika teman, som citeringsanalys och Open Access. I vår LibQUAL-undersökning fick vi bekräftelse på att seminarierna uppskattas av forskarna och att de gärna vill ha fler tillfällen. 3.6 MEDICINSKA FAKULTETENS BIBLIOTEK OCH IKT Biblioteks- och IKT-enheten växer. Enheten består numera av drygt 30 medarbetare: bibliotekarier, supporttekniker, servertekniker, webbprogrammerare, mediepedagog och forskningskommunikatör. Utvidgningen under 2013 berör främst etablering, samordning och utveckling av IT-tjänster och support till fakultetens medarbetare på BMC och Medicon Village. Avtalet kring bibliotekstjänster för sjukhusanställda vid SUS Malmö var i fokus under året. SUS eget bibliotek kommer att ansvara för verksamheten framöver och diskussioner har påbörjats om hur framtida service för fakultetens och SUS anställda på CRC/SUS Malmö ska se ut. Under året lanserades tjänsten ”The State of The Research” till forskargrupper. Tjänsten utförs i samarbete med LU Innovation och verksamhetsområdet Vetenskaplig kommunikation på UB. Tjänsten innefattar bl.a. leverans av litteratursökning, nyhetsbevakning av selekterade forskningsområden och bibliometriska analyser. En uppföljningsstudie av LUB-rapporten om stöd till forskare har påbörjats, med fokus på medicinska fakultetens forskares behov av professionellt stöd från bibliotek och IKT. Enheten har i samarbete med forskare anpassat RedCap, ett forskningsdatahanteringssystem. Tjänsten erbjuds till intresserade forskargrupper inom fakulteten. Enheten har medverkat i Forskarutbildningens planering av pedagogiskt upplägg för en doktorandkurs i vetenskapligt skrivande som lanseras 2014. I samarbete med Forskarutbildningen har tre workshopar om ePortfolio för forskarstuderande arrangerats. Enligt uppdrag från Forskarutbildningsnämnden genomfördes kursen Vetenskaplig kommunikation i teori och praktik 1,5 hp åtta gånger. I vanlig ordning har B&IKT genomfört ett stort antal undervisningsuppdrag. Enhetens undervisningstimmar för alla våra användargrupper uppgår till 690 timmar under 2013 med 3 280 deltagare. Bildhanterings och posterkurser har fått gott genomslag och är kontinuerligt efterfrågade av de forskarstuderande. Under höstterminen 2013 erbjöds fristående kurser för studenter i referenshanteringsprogrammen RefWorks och EndNote. Dessutom har ett antal workshopar i verktyget CampusGuides hållits för lärare. Verktyget är ett alternativ till plattformen Mitt Kursbibliotek. Under året har kontaktbibliotekarierna arbetat med att utveckla interaktiva guider som ett stöd och komplement till undervisningen på grundutbildningarna. Guiderna handlar om vad en vetenskaplig artikel är, hur man hittar och bedömer artiklar samt övningar kring detta. Biblioteksverksamheten arbetar vidare med marknadsföring samt arbetet med synliggörandet och utvärdering av fakultetens egen kunskapsproduktion. Enhetens välbesökta webbplats, med drygt 52 000 unika besökare under året, har omarbetats och en FAQ lanserades som ett komplement till webbplatsen, för att göra det lättare att hitta svar på vanliga frågor. Tillsammans med medarbetare från fakultetens pedagogiska enhet MedCUL har en arbetsgrupp under hösten tagit fram webbsidor riktade till lärare om digitala verktyg för lärande. Antalet LUP-poster med olika publikationstyper har ökat radikalt. Detta sammanföll med den centrala lanseringen av nya LU-webbsidor. Stöd i parallellpublicering håller jämn takt och används av författarna för att uppnå forskningsfinansiärernas krav på Open Access. Ett projekt med att skapa en levande publikationslista för en institutions hemsida påbörjades. Den bibliografiska informationen ska hämtas automatiskt från LUP och publikationslistan uppdateras när nya poster kommer in i LUP. Inom utbildning har enheten tagit ett ökat ansvar för support och koordination av lärplattformar och digitalt lärandestöd. Under 2013 tog enheten över ansvar för hantering av lärplattformen Moodle för omvårdnadsutbildningar och en projektgrupp har arbetat med att utreda förutsättningarna för införande av Moodle på läkarprogrammet. Intern kompetensutveckling har ägt rum vid flera tillfällen med olika teman. Upphovsrätt, referenshantering, bibliotekariens pedagogiska roll är exempel. Flera medarbetare deltog i en europeisk hälsobibliotekskonferens, EAHIL, i juni, samt i LU:s pedagogiska utvecklingskonferens. Resultatet för helåret 2012 blev –2,3 miljoner kronor med kostnader på 38,5 miljoner kronor. Omsättningen inom biblioteksverksamheten var 19,6 miljoner kronor. Underskottet beror främst på personalkostnader för utökad bemanning på BMC och Medicon Village samt tillhörande investeringar och driftskostnader. Intäkterna har under året ökat med 3,6 miljoner kronor vilket motsvarar utgiftsökningen på IKT. 3.7 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK – NATBIB / SCILIB NATBIB verkar i omedelbar närhet till forskare och studenter genom sina fem specialiserade bibliotek som direkt speglar fakultetens ämnesområden biologi, fysik, geovetenskap, matematik och kemi. Inom NATBIB ger vi stöd och service till LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 såväl studenter och forskare inom fakulteten, som till en intresserad allmänhet samt företag inom närregionen. Inom fysik- , kemi- och matematikområdet ges även service till studenter och forskare som tillhör LTH. En ny organisation Året började med att fakulteten tillsatte de två nyinrättade uppdragen som fakultetsbibliotekarie respektive biträdande fakultetsbibliotekarie. Uppdragen är tidsbegränsade och uppdraget är framförallt att finna vägar för samverkan mellan fakultetens biblioteksenheter samt att skapa likartade villkor för bibliotekens brukare. Personal i samverkan I maj åkte all bibliotekspersonal till universitetets forskningsstation Stensoffa nära Krankesjön, för att diskutera mål och möjligheter kring samarbete mellan våra bibliotek. Vi kom överens om att prova att arbeta i biblioteksöverskridande team för att underlätta erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring mellan personalen. Därför inrättade vi tre team som omfattar bibliotekets stora verksamhetsområden; samlingar & system, kontakt & kommunikation och stöd i lärande- och forskningsprocesserna. Utöver dessa tre arbetslag såg vi behov av ett övergripande team för styrning & samordning där bibliotekschefer och teamledare ingår. Plattform för gemensam verksamhetsutveckling Arbetslagen formerades och har under året utvecklats till de stabila plattformar vi behöver för att ta avstamp i olika frågor med sikte på att tillsammans utveckla verksamheten. Ett första steg har varit en omfattande inventering av den nuvarande biblioteksverksamheten som en förutsättning för nästa steg mot långsiktiga handlingsplaner. Parallellt med detta har vi arbetat tillsammans i konkreta kompetensutvecklingsprojekt för tillgängliggörande av eMedia via mobila enheter och excel för bibliotekarier, där kompetens som redan finns inom NATBIB spridits och kommit flera till godo. Samlingar & system Inköp av e-böcker har under året ökat med 40 %. Samtidigt har fakulteten gjort en särskild satsning för att bibehålla en hög kvalitet på informationsförsörjningen till forskarna, vilket gjort att vi kunnat täcka ökande kostnader för e-böcker från Springer och Wiley. Den starka utvecklingen av digitala medier ställer nya krav på utveckling av bibliotekariernas kompetens att bygga upp, ge tillgång till samt synliggöra de digitala samlingarna. Detta får anses vara en av de största utmaningar vi, i likhet med andra bibliotek, har att möta. Teamet för samlingar & system har kunnat ta ett samlat grepp om detta. Kontakt & kommunikation En förutsättning för att åstadkomma förändringar inom området för service är att analysera vad vi gör, hur vi gör det och inte minst varför vi gör det. Denna viktiga diskussion har påbörjats inom teamet för kontakt & kommunikation som behandlar den plats(o)beroende service som brukarna erhåller från fakultetens olika serviceställen. Värt att notera är att samtliga lån, såväl lokala lån som fjärrlån, har minskat med drygt 10 % under året. Ett bra bibliotek anpassar sin service för att möta förändrade behov hos sina nyttjare. Stöd i lärande- och forskningsprocesser Biblioteket har under året fortsatt spela en allt viktigare roll som samtalspartner i frågor som rör informationskompetens och akademiskt skrivande i utbildningarna. Bibliotekarier har deltagit i särskilda satsningar som inletts på såväl fakultets- som institutionsnivå med syfte att höja kvaliteten inom området för informationskompetens. Statistik visar också att andelen studenter inom fakulteten som nås av biblioteksundervisning ökade med 37 %. I samarbete med LTHB har NATBIB även arrangerat sex stycken forskarseminarier som lockat sammanlagt 150 deltagare. 3.8 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK OCH BIBLIOTEKET VID CAMPUS HELSINGBORG Det övergripande målet för de båda biblioteken är att vara en integrerad resurs och en självklar samarbetspartner för forsknings- och undervisningsverksamheten på samhällsvetenskapliga fakulteten och på Campus Helsingborg. Med organisationsförändringen som ägde rum inför 2013 blev Biblioteket vid Campus Helsingborg en organisatorisk enhet i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek. Detta öppnar för utökat samarbete och kompetensutbyte mellan de båda biblioteken. Ett ökat utbyte kring verksamheten i Helsingborg har också startats upp med biblioteken inom HT och LTH. Utmaningen är att ta tillvara de synergieffekter som organisationsförändringen möjliggör och att tillhandahålla tjänster av hög kvalitet oavsett bibliotekens placering. Under året infördes en teamorganisation på de båda biblioteken. Teamen har under året utarbetat egna aktivitetsplaner inom sina respektive ansvarsområden. Ett urval av teamens aktiviteter på de båda biblioteken redovisas nedan. Konferensbidrag och publikationer redovisas separat. Team forskarstöd • Open Access och parallellpublicering: teamet införde ett nytt arbetssätt för att vägleda fakultetens forskare i dessa frågor. En personlig kontakt inleds med forskarna direkt när en forskare/forskargrupp erhållit forskningsmedel eller i samband med att en artikel ska publiceras. • Forskarseminarier om Open Access: samarrangemang mellan HT- och S-biblioteken • Uppmärksammad doktorandkurs: biblioteket medverkar i kursen A Kick-start to Academic Life: the Information Management and Publication Process for Social Scientists. Kursen har valts ut som ett exempel på generiskt doktorandstöd i LERU:s rapport: ”Good Practice Elements in Doctoral training – Follow-on to the Leru Paper “Doctoral Degrees Beyond 2010: Training Talented Researchers for Society” från 2014. 19 20 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Team Stöd till utbildning • En guide med exempel på hur informationskompetens kan integreras i utbildningen har utarbetats för fakultetens lärare. • e-boksworkshoppar för fakultetens lärare och CED:s personal samt för bibliotekarier. Upplägget har utarbetats av Ellen Fall i fakultetens högskolepedagogiska kurs Learning and Teaching in Higher Education. Team Media • Konvertering av boksamlingarna till det internationella klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification. Ett omfattande gallrings- och magasineringsarbete pågår och samtliga monografier tilldelas efterhand även ny hylluppställning. • Ny förvärvspolicy för de båda biblioteksenheterna. Policyn förhåller sig till tryckta och elektroniska resurser inom de samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Policyn tydliggör hur Campus Helsingborgs bibliotek förhåller sig till de delar av samlingarna som finansieras av andra fakulteter. • PDA-projekt (Patron-driven acquisition), en användarstyrd metod för att köpa in e-böcker. Team Användarservice och kommunikation • båda bibliotekens webbplatser förbereds för en övergång till publiceringsverktyget Drupal. • kunskapsöverföring och samordning av frontdesk-rutiner mellan de båda biblioteken. Fakultetens lärande- och studiemiljöer Biblioteket har varit involverat i ombyggnationen av Eden där nya studiemiljöer skapats. I nya Eden manifesteras bibliotekets pedagogiska verksamhet i en nybyggd datorsal placerad mitt i studiemiljön. En idérapport som lyfter fram pedagogiska aspekter av den fysiska lärandemiljön har sammanställts av en arbetsgrupp inom fakulteten med representanter från lärarkåren, bibliotek, IT och lokalplanerare. Här diskuteras den formella såväl som den informella lärandemiljön i termer av pedagogisk utveckling. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets hemsida. 3.9 ASIENBIBLIOTEKET Asienbiblioteket fungerar som bibliotek för Centrum för öst- och sydöstasienstudier. Beståndet vid Asienbiblioteket har asienanknytning och är mestadels författat på engelska. Vi förvärvar och katalogiserar även litteratur på kinesiska. Beståndet är tvärvetenskapligt med tyngdpunkt på ämnena samhällsvetenskap, ekonomi, politik och modern historia. Biblioteket är svenskt depåbibliotek för Asian Development Bank och tar emot alla ADB:s publikationer. Genom Asienbiblioteket får Lunds universitet även tillgång till AsiaPortal (NIAS). Bibliotekets bestånd bidrar till Lunds universitets biblioteks mål att erbjuda det i nationell jämförelse bredaste och djupaste utbudet av informationsresurser för forskning och studier inom alla ämnesområden. Under året har Centrum för öst- och sydöstasienstudier antagit en förvärvspolicy som tydliggör vår inköpspolicy. Biblioteket satsar offensivt på att hålla ett aktuellt bestånd varför vi förvärvar stora mängder nyutgiven litteratur. Nyförvärven synliggörs på flera sätt på bibliotekets hemsida samt i LIBRIS, som hänvisar till Asienbiblioteket som exempel på hur man på ett innovativt sätt kan synliggöra nyförvärv. Vi har en fortsatt positiv trend avseende utlån och under 2013 har antalet utlån ökat med 1 % (2012 ökade utlånen med 9 %). Antalet fjärrutlån har dock minskat under året med 22 %. Vidare ser vi en fördubbling avseende inlånade fjärrlån. Detta resultat kan förklaras av att antalet digitala resurser ökar både på vårt bibliotek och på de bibliotek som brukar fjärrlåna från oss. Vidare spelar antagligen förvärvspolicyn en viss roll på så vis att inköpen stramats upp. Organisationen som Asienbiblioteket verkar inom är liten och detta möjliggör för ett mycket nära samarbete med studenter och forskare. Undervisningen mot studenterna är integrerad i utbildningen och skräddarsys efter vilken inriktning de valt på sitt masterprogram. Under året har biblioteket hållit ett stort antal skräddarsydda workshopar för studenterna förutom mer allmän undervisning i informationskompetens. Vi erbjuder även studenter och forskare möjligheten att ”boka en bibliotekarie”. Denna tjänst har under året blivit alltmer populär. Asienbiblioteket erbjuder vidare läsplatser och en mycket god fysisk arbetsmiljö med bland annat tysta läsplatser som uppskattas av många studenter. De senaste åren har vi satsat särskilt mycket på bibliotekslokalen och bland annat köpt in nya växter. Under 2013 har vi dessutom klätt om möblerna i läsesalen. Tyvärr har vi under året även drabbats av ett inbrott där fyra av bibliotekets sökdatorer stals. Personal Personalen bestod under 2013 av tre deltidsanställda bibliotekarier och två timanställda studenter. Under året deltog en medarbetare på bokmässan i Göteborg den 26/9. En medarbetare deltog i NIAS nordiskt möte arrangerat av Nordic Nias Council den 13/11 i Köpenhamn. Ekonomi Kostnaden för personal har minskat något jämfört med 2012 liksom kostnaden för lokaler. Kostnaderna för förvärv av böcker är oförändrat medan kostnaderna för förvärv av e-resurser har ökat. 3.10 INTERNATIONELLA MILJÖINSTITUTETS BIBLIOTEK Internationella miljöinstitutets bibliotek har under året erbjudit service åt ett hundratal anställda och studenter vid institutet. Bibliotekets fysiska samling är tvärvetenskaplig med fokus på industriell miljöekonomi, hållbarhetsutveckling, miljöstyrning och policy och juridisk litteratur inom miljöområdet. Under 2013 har Internationella miljöinstitutet haft 78 studenter i egna internationella masterprogram, varav 26 på distans. Både campus- och distansstudenter får normalt under- LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 visning i informationskompetens och akademisk hederlighet av institutets bibliotekarie. Biblioteket har även nyttjats av ett nittiotal studenter från LTH och miljövetarprogrammet som läser diverse kurser inom sina respektive program på institutet. Det gallringsprojekt som inleddes under 2012 har fortsatt under 2013, med benägen hjälp från den bibliotekariestuderande studentvakt som arbetade i biblioteket under vårterminen. Beståndet av tryckta böcker har minskat med ca 5 hyllmeter, eller 2 %, under året. Gallringsprojektet fortsätter under 2014 och är en del av förberedelserna inför att övergå till Dewey som hylluppställningssystem. Samtidigt som den tryckta samlingen minskar har andelen av bibliotekets budget som läggs på e-böcker fortsatt att öka, under 2013 med ca 17 % jämfört med 2012. Detta beror delvis på det PDA-projekt (Patron-driven acquisition) som LUB initierade under 2013 och där Internationella miljöinstitutets bibliotek är ett av de deltagande biblioteken. Biblioteket finansieras inte av Lunds universitet utan av en privat stiftelse, The Foundation of the International Institute for Industrial Environmental Economics. 3.11 RAOUL WALLENBERGINSTITUTETS BIBLIOTEK Raoul Wallenberginstitutet är en oberoende akademisk institution med uppgift att främja forskning och akademisk utbildning inom områdena mänskliga rättigheter och humanitär rätt, bland annat genom att driva ett forskningsbibliotek. Här finns en av Europas största samlingar inom folkrätt med fokus på mänskliga rättigheter. Samlingen består av drygt 15 000 titlar och cirka 60 löpande tidskriftsprenumerationer. Biblioteket är ett referensbibliotek med 27 läsplatser avsedda för alla som vill använda samlingen. 9 av läsplatserna har datorer. Biblioteket är både en nationell resurs och ett bibliotek för allmänheten, studenter och forskare i Lund. Framför allt är det studenter från International Human Rights Law, som är ett masterprogram vid Juridiska fakulteten, som använder samlingarna. Dessutom använder studenter från andra kurser samlingarna flitigt. Biblioteket sänder fjärrlån till bibliotek i Sverige och övriga Norden och tar emot frågor från hela landet. Biblioteket har två heltidanställda bibliotekarier och två timanställda biblioteksassistenter. Allmänheten har tillgång till biblioteket 51 timmar per vecka. Bibliotekets uppdrag är att erbjuda tillgång till aktuell och relevant information och litteratur inom forskningsområdet mänskliga rättigheter och humanitär rätt, både i fysisk och digital form. I det dagliga arbetet strävar vi efter att erbjuda en utåtriktad och användarvänlig service och en miljö som är inspirerande och stödjande. Personalen arbetar för att samlingarna ska bli kända för alla som kan tänkas ha nytta av dem och att de ska vara så lättillgängliga som möjligt för användarna. Även detta år har medieplanering med utvärdering av resurser, nyförvärv och gallring pågått. Försök med ny skyltning och hyllmarkering för att underlätta för användarna har påbörjats. En undersökning bland användarna har genomförts. Resultatet är ett bra stöd i den fortsatta utvecklingen av biblioteket, där speciellt synpunkter om elektroniska media kan vara relevanta för bibliotekets strategiska planering. Biblioteket har tagit emot flera studiebesök under året, nämnas kan besök från Albanien, Etiopien, Kenya, Turkiet och Vitryssland. Raoul Wallenberginstitutet och biblioteket deltog i Bok & biblioteksmässan och hade monter vid Internationella torget. Lena Olsson, mångårig chef för biblioteket, deltog i ett av seminarierna och berättade om institutets SIDA-finansierade biblioteksstödsprojekt. Bibliotekets personal har dessutom deltagit i flera andra konferenser och utbildningar, däribland Creating Knowledge VII, Bemötandeprojektet, Ett RÅ:are Sverige, 2013 NNC Library Group Annual Meeting, Kurs i Riksdagsarbetet och Riksdagstrycket samt ECCHRD för att nämna några. Internt inom LUB deltar biblioteket i PDA-projektet, samt i funktionsgruppen för katalogisering. Samarbetet med Juridiska fakultetens bibliotek har intensifierats under året och vi har numera vissa gemensamma personalmöten. Tillsammans har vi inlett försök att göra instruktionsfilmer för att underlätta för användarna att söka i de olika databaserna. Biblioteket har fortsatt undervisa masterstudenterna i olika databaser relaterade till mänskliga rättigheter. Biblioteket har inga bidrag från Lunds universitet. Tack vare generösa bidrag från Torsten Söderbergs stiftelse har biblioteket kunnat upprätthålla sin ställning som ledande i landet inom internationell rätt, mänskliga rättigheter och angränsande områden. Under året har bibliotekets chef gått i pension. Det är en utmaning för biblioteket att fortsätta i samma anda av nyfikenhet och öppenhet och inte sluta utveckla, förbättra och förnya. 21 22 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 4. Arbetsgrupper I detta kapitel presenterar vi de arbets-, referens-, funktions- och projektgrupper som finns inom Lunds universitets bibliotek. Vi beskriver vilka uppdrag grupperna har, hur de är organiserade och vilken verksamhet som bedrivs i dem. 4.1 BEMÖTANDEPROJEKTET Bemötande är en kärnkompetens inom bibliotekarieprofessionen, något som bland annat framkom vid den professionsdag som genomfördes 2012 i samverkan med Malmö Högskolas Bibliotek och IT och SLU Alnarp. Bemötandeprojektet var en fortsättning på professionsdagen, med fokus på både professionsutveckling och verksamhetsutveckling, där en viktig aspekt var att utveckla och stärka LUB-nätverket. Bemötandeprojektet påbörjades under våren och bedrevs sedan året ut. Projektets huvudsakliga syfte var att synliggöra och öka medvetenheten om bemötande. Ett mål var att ta ett helhetsgrepp på bemötande för att stärka det kollegiala samarbetet och öka gemenskapen inom nätverket. Det var också viktigt att skapa en strategi inför framtiden för hur vi kontinuerligt kan arbeta vidare kring ämnet på våra arbetsplatser. På hösten startade projektet med en inspirationsföreläsning av Anne-Charlotte Ek (högskolepedagogisk utvecklare vid Högskolan Kristianstad) och universitetsbibliotekarie Jette Guldborg Petersen. Eftersom huvudsyftet med projektet var att starta upp en tankeprocess om bemötande låg fokus på diskussion och reflektion. Vid sex olika tillfällen sågs vi i diskussionsklubbar för att diskutera kring tre teman: att uppmärksamma kollegor och användare, feedback och svåra möten och konflikter. Inför diskussionsklubbarna fick alla utföra en utmaning under en vecka och reflektera över hur det fungerat. Parallellt med diskussionsklubbarna fördes diskussioner på projektets blogg. Alla fick författarrättigheter och kunde göra inlägg eller kommentera andras. Man kunde lägga in film, litteraturtips eller allmänna funderingar. Projektet avslutades med forumteater tillsammans med teatergruppen Teater Reagera på Kulturmejeriet i Lund. Teatergruppen spelade upp olika scenarier för medarbetarna från en arbetsplats som skulle kunnat vara inom LUB. De tog sedan emot tips på hur de skulle kunna agera i olika komplexa situationer för att samspelet skulle fungera bättre med både kollegor och användare. Vi inledde ett arbete med en gemensam värdegrund för bemötande genom att lista ledord som vi anser är viktiga att ta med. I diskussioner om värdegrunden påpekades också att det är viktigt för oss att kunna använda den som ett levande dokument i det dagliga arbetet. Många ämnen engagerade under hösten, de som genererade mest diskussioner var: normer och fördomar, användarens förväntningar, låneregler och undantag, feedback, konflikter och svåra möten och arbetssituationen i nätverket och på den enskilda arbetsplatsen. Det allra mest framträdande resultatet i projektet var att väldigt många önskade att få arbeta mer med kollegialt bemötande, till exempel feedback och möteskultur. Projektgruppen bestod av en projektledare och åtta bibliotekarier från olika fakulteter. Gruppen hade 6 möten under året. 4.2 BIBLIOTEKSSYSTEMET LOVISA Lovisa är Lunds universitets biblioteks gemensamma katalog som innehåller böcker, tidskrifter, doktorsavhandlingar, rapporter, e-böcker och e-tidskrifter. Efter omorganisationen har bibliotekssystemsgruppens medlemsantal minskat och består nu av 3 personer, varav en är föräldraledig och en annan har under 2013 till största delen arbetat med utveckling av BasILL, ett nytt system för fjärrlån. Gruppen arbetar tillsammans med LDC (Lunds universitets ITleverantör) efter förvaltningsmodellen. På LDC har under året en person arbetat deltid med Lovisa. Under året byttes produktionsserver, och stora delar av Lovisas servermiljö lades om. Vi har t.ex. nu en separat skrivarserver och en delad installation av databasen och applikationen. Vi har 2 testmiljöer (virtuella). Samtidigt som serverbytet uppgraderade vi till version 2012.2.2. Uppgraderingen gjordes under en helg i november och förlöpte bra. Lovisagruppen har använt programmet Samsyn för att lägga ärenden till LDC, och RT som ärendehanteringssystem för kontakt med bibliotekarier och slutanvändare. Vi har under året fortsatt att testa Chamo, VTLS nya webbgränssnitt. Vi har en testgrupp bestående av bibliotekarier med olika intresseområden som hjälper till med detta. Till vår hjälp har vi ett forum där medlemmar kan skriva ner synpunkter och frågor. Chamo har nu blivit tillräckligt utvecklat och förberedelser för införande av produktion började så smått i slutet av året. Lovisas referensgrupp utgjordes 2013 av nio personer, och hade under året ett möte. I september hölls VTLS användarmöte för Europa, Afrika och Mellan-östern i Lund. Mötet blev lyckat, och en hel del bibliotekarier från Lund deltog, på en eller flera dagar av mötet. Stina Hallin i gruppen har suttit som deltagare i VTLS Europeiska Steering committee, och deltog också på det amerikanska användarmötet som hölls i Blacksburg i maj. I samband med mötet träffades representanter för Lunds, Göteborgs och Uppsalas UB för att diskutera utvecklingen av Chamo med personal på VTLS. 4.3 BIBLIOTEKENS ROLL I LÄRANDET (BRIL) Arbetsgruppen har som uppdrag att vara forum för bibliotekspedagogiska diskussioner och initiativ, synliggöra och tillgängliggöra personella och materiella pedagogiska resurser för alla inom LUB, vara referensgrupp för kompetensutveckling inom bibliotekspedagogik samt att aktivt arbeta för att genomföra den pedagogiska handlingsplanen. Creating Knowledge VII Under 2013 har arbetsgruppen medverkat som programgrupp i planeringsarbetet inför konferensen Creating Knowledge VII, LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 14–16 augusti 2013. Detta utgjorde en stor del av gruppens arbete under årets första hälft. De flesta av arbetsgruppens medlemmar deltog även aktivt under själva konferensen och introducerade föreläsare, höll i reflektionsgrupper och ansvarade för praktiska detaljer. Några engagerades också i efterarbetet under hösten rörande utvärderingen och en konferenshandbok, där erfarenheter, tips och idéer från konferensarbetet samlats. Tema utvärdering Arbetsgruppen fortsatte att ägna extra uppmärksamhet åt utvärdering under 2013. I mars hölls ett uppföljande seminarium med Lotty Larsson från CED utifrån erfarenheter av att testa olika utvärderingsverktyg. I oktober hölls ett diskussionsseminarium kring artikeln ”Dangers and opportunities: A conceptual map of information literacy assessment approaches” av Megan Oakleaf. Under 2013 har fyra medlemmar i gruppen deltagit i projektet Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens. Projektet finansierades av Kungliga Biblioteket och leddes av Göteborgs universitetsbibliotek. Utöver LUB deltog även Hulebäcksgymnasiets bibliotek i Mölnlycke. Projektet inleddes med en litteraturstudie utifrån internationell forskningslitteratur kopplad till utvärdering och bibliotekens pedagogiska verksamhet. Denna låg till grund för en översikt av utvärderingsmetoder- och verktyg, varav en del testades av bibliotekarier på de deltagande lärosätena under hösten. Detta i sin tur utmynnade i en verktygslåda, med syfte att presentera olika sätt att utvärdera bibliotekens kursinslag rörande informationskompetens. Projektet slutrapporterades till Kungliga biblioteket i februari 2014. Övriga aktiviteter BRiL har medverkat tillsammans med CED i arrangemanget av ett seminarium i maj om pedagogisk användning av URKUND. Seminariet leddes av Lars-Erik Nilsson från Högskolan Kristianstad. Arbetsgruppen har även påbörjat diskussioner om hur vi på de olika biblioteken undervisar kring akademisk hederlighet och referenshantering och planerar att organisera en workshop kring denna fråga. Gruppen har åtta medlemmar och har under året haft tio möten. Dessutom har två undergrupper arbetat med OER respektive utvärdering och har haft ytterligare möten under året. 4.4 CREATING KNOWLEDGE VII LUB arrangerade 14–16 augusti konferensen Creating Knowledge VII, Win-win ways: Educational enhancement through collaborative partnership. Konferensen ägde rum i Språk- och litteraturcentrums lokaler samt i Palaestra. Deltagarantalet uppgick till över 200 personer. En utvärdering skickades till samtliga deltagare och medverkande med presentationer. Utfallet är överlag mycket positivt. Konferensen vände sig till alla som arbetar med utbildningsrelaterade frågor och i synnerhet till lärare, forskare, studenter och bibliotekarier. Den önskade mångfalden av deltagare uppnåddes dock inte, det stora flertalet hörde hemma inom biblioteksprofessionen. Vad gäller den geografiska spridningen kom deltagarna framförallt från de nordiska länderna men även från Storbritannien, Irland och Kanada. Konferensen ville belysa olika aspekter av samarbete utifrån övertygelsen att genom ökat samarbete mellan olika professioner och kompetenser kan kvaliteten i högskoleutbildningen förstärkas. Konferensensprogrammets röda tråd var lärande. Tråden löpte genom de tre konferensspåren Learning Design, Learning Environments och Quality Development. Dessa tre spår påverkas alla på olika sätt av det digitala informationslandskapets expansion och därmed påverkas också förutsättningarna för lärande. Konferensens inbjudna keynote-föreläsare (Olof Sundin, Lunds universitet; Gráinne Conole, University of Leicester; Trine Schreiber, Köpenhamns universitet; Marie Leijon, Malmö Högskola; Christine Bruce, Queensland University of Technology, Brisbane) valdes ut för att belysa detta förhållande. 28 paperpresentationer, workshopar och rundabordssamtal samt ett antal posters behandlade samma områden. Planering och genomförande av konferensen gjordes i projektform, och många LUB-medarbetare deltog med stort engagemang och intresse i olika arbetsgrupper. Två delprojektledare hade ett övergripande ansvar för planering och genomförande. De ansvarade också för kontakter med keynoteföreläsare och sponsorer m.m. Varje arbetsgrupp upprättade en handlingsplan utifrån dess uppdrag inom programsammansättning, kommunikation och marknadsföring samt sociala aktiviteter och nätverkande. Sammankallande i arbetsgrupperna träffades regelbundet tillsammans med delprojektledarna för avstämning och diskussion. Vinsterna med en konferensorganisation på tvärs genom LUB är att konferensplaneringen tillfördes många (delvis hittills okända) kompetenser och att vi uppnådde ett stort mått av nätverkande, vilket inte självklart skulle ägt rum i en stramare organisation. I en avslutande workshop med flera av de involverade medarbetarna från arbetsgrupper och projektledning sammanfattade vi tillsammans våra gemensamma erfarenheter. Konferensen har inspirerat till många idéer och kommer bl.a. att utgöra en viktig plattform för bibliotekens fortsatta pedagogiska utvecklingsarbete. 4.5 ERM-PROJEKTET LUB behöver ett ERM-system (Electronic Resources Management) för att hantera alla förnyelser, kostnader, fördelningar, fakturor och licensavtal. Under våren föreslog den arbetsgrupp som tagit fram en behovsanalys av ERM för Biblioteksrådet att LUB skulle utvärdera EBSCO:s ERM Essentials under en testperiod på ett halvår. Syftet var att jämföra vårt nuvarande ERM-system SMDB (SUB:scription Management DataBase, utvecklat av Sempertool) med ERM Essentials och utvärdera om både UB:s och fakultetsbibliotekens behov kunde tillgodoses med Essentials. Biblioteksrådet beslutade den 19 juni om att vi skulle testa ERM Essentials inklusive statistikmodulen Usage Consolidation (UC). Usage Loading Service är en tjänst kopplad till UC vilken innebär att EBSCO gör arbetet med att ladda upp filer. För 23 24 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 testet fick vi välja ut fem olika plattformar som EBSCO skulle ladda filer från (till UC). Projektperioden löpte under juni 2013–januari 2014. Testgruppen bestod av åtta medlemmar. Testet sattes inte upp förrän 1 juli vilket innebar att vi fick testperioden förlängd t.o.m. januari och senare med ytterligare en månad, t.o.m. februari 2014. I början av projektet, i augusti, kom representanter från EBSCO och höll en introduktion av ERM Essentials för hela gruppen. Under projektets gång har gruppen haft ca två möten i månaden. Upplägget har varit att UB har matat in uppgifter i systemet som har fått ligga till grund för själva testandet. UB har därefter testat utifrån sina behov och de från nätverket har testat utifrån sina behov. Eftersom behoven skiljer sig åt kommer slutrapporten att spegla två olika perspektiv. 4.6 FJÄRRLÅN Gruppens uppgift är att de som arbetar med fjärrlån inom LUB ska samarbeta med varandra och utbyta erfarenheter samt lära av varandra. Under 2013 har gruppen träffats fyra gånger. Året har varit annorlunda och intensivt eftersom det tidigare nationella fjärrlånesystemet SAGA upphör 2013-12-31. På grund av detta bildades i slutet av 2012 en referensgrupp, som skulle undersöka om det fanns andra system som kunde ersätta SAGA. Det bildades också en nationell grupp av SAGA-användare som träffades i Stockholm i mitten av januari. Funktionsgruppens sammankallande, tillsammans med en programmerare från IT-avdelningen på Universitetsbiblioteket och universitetsbibliotekarien var representanter från Lund. Vid ytterligare ett tillfälle träffades man i Stockholm. Resultatet av dessa möten blev att ingen kände sig manad att ta tag i eller tillsammans med övriga utveckla ett nytt system. Däremot började ett samarbete mellan Virtua-biblioteken, Lund, Göteborg och Uppsala. Resultatet blev att representanter för dessa bibliotek träffades i Lund vid två tillfällen. Det har sedan lett till att Uppsala inte längre var intresserade och att Göteborg har deltagit aktivt i utvecklingen av ett nytt system, med avsikten att systemet som Göteborg ska använda ska vara Open Source. Referensgruppen, även kallad Lilla SAGA-gruppen, har haft ett intensivt och arbetsamt år och träffats 16 gånger. De har bistått projektgruppen som arbetar med att ta fram det nya systemet med både flödesschema och utveckling av utseende och funktioner i systemet. Referensgruppen har också träffat representanter för SAGA-administrationen vid Karolinska institutet vid två tillfällen. Ett studiebesök för LUB:s fjärrlånare anordnades vid Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn den 11 april. Det Kongelige Bibliotek är också huvudbibliotek för Köpenhamns universitet. Eftersom det nya system som vi hjälpt till med kopplades ihop med det nya system som LIBRIS utvecklade så utsågs två medlemmar i funktionsgruppen att åka till Stockholm för att delta i en presentation av LIBRIS låntagarbeställningar och LIBRIS fjärrlån Beta. LIBRIS fjärrlån Beta har utvecklats för att delvis ersätta SAGA-systemet. Fjärrlånegruppen har också fått en egen lista inom Lunds universitet, den gamla listan har uppgraderats och vid årets slut hade listan 46 medlemmar. Sammantaget har 2013 varit ett intensivt och arbetsamt år, men vi hoppas att det system som utvecklats kommer att vara till nytta och glädje flera år framöver. Systemet har döpts till BasILL och det kan uttalas på flera olika vis, vilket också görs beroende på funktionalitet och användarens humör. 4.7 FÖRVÄRV AV TRYCKTA BÖCKER Gruppens uppdrag från Biblioteksrådet är att fungera som stöd och samtalspartner till upphandlingsenheten vid Lunds universitet vad gäller frågor kring förvärv av tryckta böcker och att delta i arbetet med framtida upphandlingar av bokleverantörer. Enligt beslut i Biblioteksrådet erbjuds en representant per område, en representant från Universitetsbiblioteket och en representant från bibliotek inom Lunds universitets särskilda verksamheter plats i gruppen. Gruppen har varit vilande 2013. Under året har medlemmar ur gruppen deltagit i upphandlingen av leverantörer av tryckta böcker inom Lunds universitet. De gamla avtalen löpte ut 2013-02-28 och de nya blev klara under årets sista månad. 4.8 KATALOGISERING Funktionsgruppen har under året 2013 utgjorts av 14 medlemmar samt haft sju möten. Frågor som varit uppe till diskussion är olika tillämpningar av regelverket för katalogisering, rapporter från konferenser och nationella möten (ex. Libris arbetsgrupp för katalogisering och Expertgruppen för metadatas arbetsgrupp Resursbeskrivning och åtkomst). Exempel på andra frågor är PDA-poster i OPAC, berikning av sfx-poster och icke-latinska alfabetet i Lovisa. I november bjöd gruppen in intresserade till en genomgång av det nya katalogiseringsverktyget LibrisXL, som ska ersätta nuvarande Voyager. Frågor och synpunkter nedtecknades och vidarebefordrades till Libris. 4.9 KOMPETENSUTVECKLING Arbetsgruppen höll under 2013 elva möten. Tre av dessa var särskilda möten för förberedelser av LUB-dagen. Gruppen har haft åtta medlemmar varav två adjungerade fackliga representanter. P.g.a. organisatoriska förändringar lämnade tre medlemmar under året arbetsgruppen. I avvaktan på nya riktlinjer för arbetsgruppen utsågs inga ersättare. Två teman var särskilt omfattande: Arbetet med en ny strategisk plan för LUB samt Bemötandeprojektet som gällde både användarbemötande och kollegialt bemötande. Den årligen återkommande LUB-dagen samlade 92 deltagare. Denna heldag ägnades åt LUB:s strategiska plan. Medarbetarna arbetade i grupper kring olika bästa och sämsta framtidsscenarier och producerade underlag för det fortsatta arbetet med den strategiska planen. Bemötandeprojektet inleddes med en inspirationsföreläsning och därefter kunde medarbetarna välja att delta i olika moment, t.ex. gruppdiskussioner och ”veckans utmaning”. Som avslutning engagerades Teater Reagera som iscensatte flera av de frågeställningar som uppkommit under projektets LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 gång. En mycket stor del av LUB-medarbetarna deltog i någon del av projektet. Under året genomfördes nära 50 utbildningstillfällen. Formerna varierade från workshopar och diskussioner till föreläsningar och längre kurser. 199 LUB-medarbetare deltog i minst ett utbildningstillfälle. Som vanligt genomfördes utbildningar på grundläggande och mer avancerad nivå inom våra verktyg och system. Flera introduktioner och workshopar gavs om det nya discoveryverktyget LUBsearch. Samarbetet kring kompetensutveckling inom Lärosäten syd fortsatte bl.a. med ett idéseminarium om ”Att stödja forskaren i en digital kunskapsekonomi” som leddes av Jan Nolin. Några LUB-medarbetare deltog i universitetets högskolepedagogiska utvecklingskonferens Att skriva för att leva, lära och lyckas. 4.10 LUP (LUND UNIVERSITY PUBLICATIONS) Referensgruppens uppdrag är att fungera som stöd och samtalspartner till LUP-teamet vad gäller frågor kring innehåll, gränssnitt, struktur, utveckling, användarvänlighet, utvärderingar, tester etc. av LUP. Gruppen har också som syfte att kanalisera önskemål från LUB-biblioteken och prioritera åtgärder tillsammans med LUP-teamet på UB. Under året har gruppen främst arbetat med två större utvecklingsområden: Under våren specificerades funktionalitet och utseende till en ny LUP Registration-sida, under hösten arbetades främst med implementering av ett nytt sökgränssnitt för LUP. Gruppen har haft tio representanter under året, samt haft tre möten. 4.11 PDA-PROJEKTET PDA-projektet är ett e-boksprojekt som åtta fakultets- och institutionsbibliotek deltar i. Projektets syfte är att testa och utvärdera förvärvsmetoden Patron-driven acquisition (PDA). Metoden kan beskrivas som ett automatiserat användarstyrt förvärv. Biblioteken väljer ut och exponerar en större mängd e-bokstitlar än vad de äger i sina system, men betalar endast för de e-böcker som används samt för inköp av upprepat använda titlar. Ett förarbete till PDA-projektet påbörjades i maj, projektet gick i drift i oktober och kommer att avslutas då respektive biblioteks avsatta projektmedel tagit slut (dock som längst till september 2014). Efter projektslut kommer resultaten av PDAprojektet att presenteras i en rapport som också kommer att innehålla rekommendationer för fortsatt arbete. Under förarbetet arbetade projektgruppen med de deltagande bibliotekens urval av e-bokstitlar och inställningar på e-boksplattformen. I oktober tillgängliggjordes de ca 65 000 e-böcker som ingick i projektet i bibliotekskatalogen Lovisa samt i discoverylösningen LUBsearch. Mellan oktober och sista december 2013 genomfördes 1 377 korttidslån och 189 inköp inom ramen för projektet. Projektgruppen består av åtta representanter från Raoul Wallenberg Institutets bibliotek, Juridiska fakultetens bibliotek, LTH:s bibliotek, Medicinska fakultetens bibliotek, Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Humanistiska och Teologiska fakulteternas bibliotek, Internationella miljöinstitutets bibliotek och Universitetsbiblioteket. Konstnärliga fakultetens bibliotek har deltagit i projektet, men representeras ej i projektgruppen. Gruppen har haft tolv möten under året. 25 26 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 4.12 SAMRÅDSGRUPPEN FÖR ELEKTRONISKA MEDIER (SEM) Samrådsgruppen för elektroniska medier (SEM) har i uppdrag att samordna och samråda kring förvärv av elektroniska media. Det finns ett budgetutrymme knutet till arbetsgruppen. Beslut om hur medlen ska användas fattas av den enhet som ansvarar för budgeten, med vägledning av de diskussioner som förts i gruppen. SEM ska även föra en strategisk diskussion kring utveckling av och tillgång till elektroniska media med fokus på innehåll. Ledamöterna utses av respektive fakultet. Gruppen leds av UB:s medarbetare med huvudansvar för e-media. Under året hade gruppen 13 ledamöter och åtta ordinarie möten. E-böcker Under året har Lunds universitets bibliotek (LUB) köpt ett stort antal nya e-böcker. Bland de förlag som LUB köpt enstaka e-böcker och e-bokssamlingar av kan nämnas Springer, Elsevier och Sage. LUB köper även in enstaka e-böcker från så kallade ”aggregated platforms”. De e-boksplattformar som använts för inköp är Dawson, EBL, E-books on EBSCOHost och Ebrary. E-tidskrifter E-tidskrifterna står för den absolut största kostnaden när det gäller elektroniska resurser. Lund deltar i många nationella e-tidskriftsavtal som administreras av Kungliga biblioteket (BIBSAM). Databaser Under året köpte LUB in eller började prenumerera på följande nya databaser: Sustainable Organization Library (SOL), Oxford Competition Law, English Poetry, English Drama, Rock´s backpages, China Law Online, Kuselit Online, IEL Intellectual Property, IEL Family and Succession Law, IEL Environmental Law, IEL Criminal Law, RMIT AGIS Plus Text och Emerald Emerging Markets Case Studies. LUB köpte e-media för cirka 45 miljoner under året. Från och med 2013 sade LUB upp följande: Books in Print (former Global Books in Print), Primal Pictures Anatomy & Physiology Online (APO) och Primal Pictures Anatomy Plus: Platinum Package Regional. Finansiering och strategier för e-medier En arbetsgrupp ur Biblioteksrådet och SEM-gruppen arbetade under året med att ta fram en ny finansieringsmodell för e-media inom LUB. Syftet med gruppens arbete var att ta fram en ny finansieringsmodell som ser till att den centrala potten fördelas rättvisare och enligt mer hållbara och transparenta principer. Prisökningar måste också hanteras, prenumerationer på de stora centrala ämnesövergripande tidskriftspaketen måste säkras och kontinuitet och kvalitet garanteras. Förslag till ny modell presenterades för Biblioteksstyrelsen i februari 2014. Denna grupp har haft fem medlemmar och arbetade med att konstruera modellen, att räkna på kostnader och fördelningar utifrån Lunds universitets prenumerationer samt att leda gemensamma möten med Biblioteksrådet, SEM-gruppen och i nya mer temporära gruppkonstellationer för att förankra den nya modellen i fakultetsledningar och universitetets centrala förvaltning. Under föregående år fick en arbetsgrupp i uppdrag att under 2013 ta fram framtida och gemensamma strategier för e-medier. Arbetsgruppen har presenterat en ny finansieringsmodell för inköp och fördelning av e-medier som ska förankras på ledningsnivå. 4.13 TILLGÄNGLIGHET Funktionsgruppen för tillgänglighet verkar för att uppnå en god kvalitet i LUB:s stöd till studenter med funktionsnedsättningar. Gruppen har under de senaste åren verkat för inköp av campuslicenser för programvaror som stödjer studenters läsande och skrivande och under 2013 påbörjades en översyn av e-böckers tillgänglighet, vilken kommer att avslutas under 2014. Funktionsgruppen samarbetar med avdelningen Pedagogiskt stöd. Under 2013 lade Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, över det huvudsakliga ansvaret för registrering av studenter på högskolebiblioteken. För att sprida studenters kännedom om nerladdning och läsning av talböcker arrangerade funktionsgruppen talboksverkstad på vår-och på höstterminen. Gabriella Johansson, Sambib, presenterade LUB:s talboksverkstäder på Svenska Daisykonsortiets konferens i november 2013, i en presentation tillsammans med Charlotta Höckerfors från Göteborgs universitetsbibliotek, där man arbetar på liknande sätt. Funktionsgruppen arbetar kontinuerligt med en LibGuide som vänder sig till studenter med funktionsnedsättning. I december 2013 hade LUB 856 studenter registrerade i Myndighetens för tillgängliga medier (MTM) nerladdningstjänst, och dessa laddade ner 3 878 talböcker. Dessutom producerade LUB ett betydande antal lokala inläsningar. Gruppen hade 2013 tolv medlemmar och träffades sex gånger. 4.14 VETENSKAPLIG KOMMUNIKATION Gruppen har i uppdrag att arbeta aktivt med att underlätta och förbättra förutsättningarna för LUB att genomföra det strategiska målet ”Stöd till forskningen”. Arbetsgruppen genomför uppdraget genom att: • vara ett forum för diskussioner och initiativ kring det pågående arbetet med vetenskaplig kommunikation och Open Access • vara referensgrupp för kompetensutveckling inom vetenskaplig kommunikation och Open Access • verka för att LUB ligger i framkant inom området vetenskaplig kommunikation genom kontakt och utbyte med övriga högskolor och aktörer • bevaka och synliggöra olika aspekter av vetenskaplig kommunikation för LUB och övriga intressenter inom universitetet Under 2013 arbetade gruppen med att på olika sätt sprida de resultat och erfarenheter som projektet ”Forskares behov av service” genererat, exempelvis rapporten ”Tillgänglighet, närhet och synlighet – gemensamma utmaningar för LUB-nätverket LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 för att möta forskares behov av stöd vid Lunds universitet”. Detta gjordes genom dragningar i Biblioteksrådet, Biblioteksstyrelen, på avdelningen för Forskningsservice på Lunds universitet, genom workshop med LUB-medarbetare, till styrelser inom respektive fakultet samt nationellt och internationellt via konferenser och artiklar. Arbetsgruppen har också arrangerat en workshop kring referenshanteringsprogrammet EndNote samt i samarbete med Arbetsgruppen för forskarstöd inom Lärosäten Syd arrangerat ett halvdagsseminarium kring forskarstöd. Detta gjordes tillsammans med Jan Nolin, Högskolan i Borås. Gruppens sammansättning har varierat under året, vid årets slut bestod gruppen av åtta personer. Under 2013 har gruppen träffats sju gånger. 27 28 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 5. Bilagor NYCKELTAL OCH TRENDER Biblioteksstruktur, serviceställen Under de senaste åren har antalet serviceställen inom LUB varit konstant drygt 30. Flera fakultetsbibliotek har en nätverksorganisation med flera servicepunkter anpassade efter sin fakultets organisation eller institutionernas geografiska läge. Tre bibliotek delas mellan LTH och Naturvetenskapliga fakulteten. Från 2013 utgör UB ett samlat serviceställe, och biblioteket vid Campus Helsingborg är genom avtal knutet till Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek. 2011 2012 2013 Universitetsbiblioteket 2 2 1 Ekonomi 1 1 1 Humaniora Teologi 6 6 6 Juridik 1 1 1 Konst 3 3 3 7 7 7 4 5 4 6 7 6 1. Tre av biblioteken är gemensamma med N (Fysik, Kemi, Matematik) 2 1 2 2. Tre av biblioteken är gemensamma med LTH (Fysik, Kemi, Matematik) 4 4 3 33 34 31 Lunds Tekniska Högskola 1 Medicin Naturvetenskap 2 Samhällsvetenskap Övriga 3 4 TOTALT, justerat 5 3. Biblioteket vid Campus Helsingborg ingår 2013 4. Biblioteken utanför fakultetsorganisationen 5. De gemensamma biblioteken LTH / N räknas endast en gång Lokalyta, kvadratmeter 6 000 5 099 5 000 4 000 2 816 3 000 2 436 2 154 2 000 1000 0 1 750 1 668 970 861 648 E HT J K Universitetsbiblioteket omfattade totalt 23 900 kvm lokalyta och fakultetsbiblioteken tillsammans 18 402 kvm. Fördelningen mellan fakultetsbiblioteken framgår av figuren. Under 2014 flyttar fem av biblioteken inom HT-området in i det nya LUXbiblioteket, vilket kommer att förändra lokalsituationen. LTH M N S Övriga LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Fysiska samlingar, bestånd i hyllmeteter 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2011 2012 2013 2011 Universitetsbiblioteket 2012 2013 2011 2012 Fakultetsbiblioteken 2013 Totalt Böcker 53 707 53 935 47 173 20 569 22 245 22 386 74 276 76 180 Tidskrifter 78 406 79 028 59 535 14 954 14 927 14 554 93 360 93 955 74 089 132 113 132 963 106 708 35 523 37 172 36 940 167 636 170 135 143 648 Totalt De stora fysiska samlingarna inom LUB, i huvudsak böcker och tidskrifter, är svåra att mäta på ett tillförlitligt sätt. För 2013 ser vi en markant minskning av samlingarna räknade i hyllmeter. Anledningen är dels omräkning av UBs samlingar i samband 69 529 med omfattande depåläggning, dels gallring av bestånd, framför allt utländska tidskrifter, i samband med övergång till elektroniska media och modernisering av biblioteken. Lokala utlån, fjärrutlån, fjärrinlån 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 UniversitetsbiblioteketFakultetsbiblioteken 2012 2013 Totalt Lokala utlån, initiala 75 133 72 768 70 633 243 110 245 232 244 423 321 243 318 000 315 056 Lokala utlån, totalt 98 759 100 268 97 501 431 618 423 086 420 842 530 377 523 354 518 343 Fjärrutlån 19 456 18 522 17 178 8 689 10 917 8 952 28 145 29 439 26 130 Fjärrinlån 443 340 330 12 835 17 011 13 851 13 296 17 351 14 181 Lån av fysiska media sjunker, om än i långsam takt. Detta gäller såväl lokala lån som fjärrlån. Den elektroniska dokumenthanteringen omfattade under året totalt 3 588 leveranser. 29 30 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Elektroniska media, bestånd 2011 Databaser, antal E-böcker, antal titlar 2012 2013 180 189 187 185 553 221 303 211 300 18 980 20 987 11 699 E-tidskrifter, antal titlar Den årliga ökning av elektroniska resurser som pågått under lång tid förefaller ha stannat av under 2013. Minskningen av antalet tidskriftstitlar är dock skenbar, och beror på ändring av beräkningsmetod. Sökningar, framtagna fulltextdokument 2011 2012 2013 Sökningar i Lovisa 5 952 985 6 118 924 6 284 863 Sökningar i bibliografiska databaser 3 937 091 2 230 891 1 440 429 Fulltexter från databaser 466 015 1 794 066 4 246 161 Fulltexter från e-böcker 728 815 1 166 873 648 384 Fulltexter från e-tidskrifter 2 467 273 2 721 882 2 020 215 Fulltexter från Lund Univ. Publ. 1 760 669 2 069 285 2 914 297 Utvecklingen när det gäller sökningar i databaser och nedladdningar av fulltextdokument är svår att följa, eftersom definitioner och beräkningsmetoder inte är stabila utan förändras från år till år (med undantag av uppgifterna från LUP). Resurser i de olika kategorierna byts dessutom ut löpande. I vissa fall kan en minskad användning bero på tekniska problem på leverantörssidan under året. Förväntade användare 12 000 10 903 10 000 8 000 10 423 9 697 6 892 6 715 6 000 5 144 3 321 4 000 1 529 2 000 0 E HT J K Det totala antalet förväntade användare av biblioteken vid Lunds universitet (det vill säga summan av antalet studenter och anställda) ligger konstant strax över 50 000. För 2013 var LTH M N S antalet 51 450. Fördelningen mellan fakulteterna framgår av figuren. Studenter kan vara knutna till mer än en fakultet. Undervisning 2011 2012 2013 3 037 3 382 3 017 21 482 23 309 25 171 Biblioteksanställda som undervisat 101 101 100 Digitala pedagogiska resurser 300 191 658 Timmar schemalagd undervisning Deltagare vid schemalagd undervisning Under året ökade antalet deltagare i bibliotekens schemalagda undervisning, medan antalet undervisningstimmar sjönk. Den höga siffran på antalet pedagogiska resurser hänför sig till LibGuides, ett verktyg för att samla och visa informationsresurser för en termin, kurs eller kursmoment. LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Årsverken 2006 – 2013 250 200 150 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 UB (UB+BD) 102 103939087 869089 FB TOT 99 98 96 99107 108109103 201201189189194 194199192 2013 innebar en nedgång av antalet årsverken vid LUB med ca 3,5 %. Anledningen till nedgången är oklar, likaså om den är tillfällig eller utgör en trend på längre sikt. Neddragningen motsvaras inte av minskande lönekostnader. Fördelning kvinnliga/manliga medarbetare, anställda 2013-12-31 Universitetsbiblioteket Fakultetsbiblioteken Totalt 28% Kvinnor 37% Kvinnor 49% Kvinnor 51% Män 72% Män Fördelningen mellan kvinnliga och manliga medarbetare vid biblioteken visar på en påtaglig övervikt för den kvinnliga sidan. Totalt sett utgör kvinnorna knappt två tredjedelar av medarbetarna. På UB är förhållandet ungefär 50–50, medan det på fakultetsbiblioteken arbetar 72 % kvinnor. 63% Män 31 32 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Ekonomi Sedan 2006 har bibliotekens årliga kostnadsökning i genomsnitt legat på cirka 3,5 %. Under samma period har bibliotekens andel av universitetets kostnader sjunkit från 3,79 % till 3,35 %. Personalkostnader utgör bibliotekens största utgiftspost, därnäst lokaler och media. De totala mediakostnaderna sjönk under 2013 för första gången på fem år. Minskningen hänför sig till fysiska media, medan kostnaderna för elektroniska media ökar oavbrutet sedan lång tid tillbaka. 2013 utgjorde kostnaden för e-media 84 % av de totala kostnaderna för mediaförvärv. Totala kostnader 2006 – 2013, tkr 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 UB FB Totalt 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 105 803 115 155 111 841 109 151 110 126 113 644 117 798 123 114 88 155 96 692 96 308 106 810 105 334 114 468 119 613 121 998 193 958 211 847 208 149 215 961 215 460 228 112 237 411 245 112 2010 2011 2012 2013 Andel av universitetets kostnader 2006–2013, procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 2006 2007 2008 2009 UB / LU 2,072,202,071,901,841,731,701,68 LUB / LU 3,794,043,863,763,603,483,433,35 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Fördelning av kostnaderna 2013 Universitetsbiblioteket Fakultetsbiblioteken Totalt 7% 13% 19% 39% 24% 17% 25% 42% 44% 32% 17% 21% Personalkostnader Mediakostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Mediakostnader 2006–2013, tkr 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt LUB 41 277 51 173 46 220 48 497 49 630 51 830 53 071 51 151 – varav e-media 28 313 34 591 31 812 35 538 37 979 40 801 42 948 43 041 33 34 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 PUBLIKATIONER OCH PRESENTATIONER Publikationer i urval • Fall, E. (2013). Teaching Faculty How to Use E-books. http://lup.lub.lu.se/record/3738668 • Fall, E. & Grandsjö, L. (2013). Competence development with iPads: to meet the new technological challenges in the digital future. http://www.lu.se/lup/publication/4280860 • Grandsjö, L. & Zettergren, A-S. (2013). Subject and generic skills in unity: information literacy in collaboration for enhanced learning. http://www.lu.se/lup/publication/4253565 • Hedenfalk, I., Graffner, M., Åström, F. & Nilbert, M. (2013). Cancerforskning vid Lunds universitet: En rapport avseende forskning inom Regionalt Cancercentrum Syd. Lund: Regionalt Cancercentrum Syd. • Landgren, L. & Lindenmo, M (2013). Studentarbeten utan plagiat – erfarenhetsutbyte kring hur vi arbetar med att stödja våra studenters självständiga skrivande, Proceedings Utvecklingskonferens 13, Lunds universitet, Lund (in press). • Landström, H., Åström, F. & Harirchi, G. (Published Online 2013). Innovation and Entreprepreneurship Studies: One or Two Fields of Research? International Entrepreneurship and Management Journal. DOI: 10.1007/s11365-013-0282-3. • Nylander, E. (2013). Drottningens samlade vetande: Kristina och biblioteket som politiskt verktyg, i Bilder av Kristina, Livrustkammaren, [huvudred. Per Sandin], Stockholm, ISBN 9789187594502. • Stobaeus, P. (2013). Hans Brask – mannen och hans tid, Hans Brask. Biskop mellan påvemakt och kungamakt. Stiftshistoriska sällskapets i Linköpings stifts skriftserie 10, s. 18–37. • Svensson, A., Eriksson, J. (2013). Monographs and Open Access. ScieCom Info 9(1) http://journals.lub.lu.se/index.php/sciecominfo/article/ view/6126 • Voog, H. & Wiklund, G. (2013). It takes two to tango – making way for relevant research support services at Lund University Libraries (LUB). ScieCom Info, 9(1). • Wiklund, G., Voog, H. & Kjellberg, S. (2013). Developing research support services – Focus group interviews as a method for librarians to understand the everyday life of researchers. I: ASIS&T European Workshop 2013: Proceedings of the Second Association for Information Science and Technology ASIS&T European Workshop 2013, June 5–6, Åbo/Turku, Finland. Skrifter utgivna av Informationsvetenskap vid Åbo Akademi, Volume 2, Åbo, s. 205–208. • Åström, F. & Hansson, J. (2013). How implementation of bibliometric practice affects the role of academic libraries. Journal of Librarianship and Information Science, 45(4), 316–322. • Åström, F., Hedenfalk, I., Graffner, M. & Nilbert, M. (2013). Effects of research funding, gender and type of position on research collaboration networks: A micro-level study of cancer research at Lund University. In J. Gorraiz et.al. (Eds.), Proceedings of The 14th International Society of Scientometrics and Informetrics Conference. Vienna: Austrian Institute of Technology, pp. 677–689. LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Presentationer i urval • Andreasson, J., Forsberg, Å. (2013). The E-book as pedagogical resource. Creating knowledge, Lund 14–16 augusti. • Eriksson, J. (2013) A university fund for Article Processing Charges. Nordic Perspectives on Open Access and Open Science – Seminar. Helsingfors, 15 oktober. (inbjuden talare) • Hellbring, A. & Wiberg, A. (2013). Using peers in a three folded support: student needs and achieving the learning outcomes. Creating Knowledge, Lund, 14–16 augusti. • Nolin, E. & Forsberg, Å. (2013). Poster: Discover Collaboration: collaborative learning from the implementation of a discovery system. Creating Knowledge, 14–16 augusti. • Wiklund, G., Voog, H. & Kjellberg, S. (2013). It’s all about keeping quiet – using focus group interviews to understand the everyday life of researchers in order to support their research. QQML, Rom, 4–7 juni. • Voog, H. (2013). Tillgänglighet, närhet och synlighet – gemensamma utmaningar för LUB-nätverket för att möta Lunds universitets forskares behov av forskarstöd. SFIS Vårkonferens, Malmö. • Zettergren, A-S. (2013). How do you do? Understanding the everyday life of researchers in order to support their research: Library collaboration and partnership with researchers at Lund University. LILAC, Manchester. • Åström, F. (2013) Bibliometri på svenska universitets- och högskolebibliotek. Presentation på Temamøte C: Bibliometri i fagbiblioteket. BIBSYS Brukermøte 2013, Trondheim, 12–13 mars. 35 ”Ett universitet som vill befinna sig i världseliten förutsätter och förtjänar en biblioteks- och informationsförsörjningsverksamhet i världsklass.” Jette Guldborg Petersen Universitetsbibliotekarie WWW.LUB.LU.SE LUNDS UNIVERSITET Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se
© Copyright 2024