Det nautiska behovet av fasta sjömärken längs Västkusten
Sjökaptensprogrammet Examensarbete Det nautiska behovet av fasta sjömärken längs Västkusten och i Vänern Johannes Franze Jonas Henriksson 2010-05-24 Program: Sjökaptensprogrammet 1 1 Sammanfattning På uppdrag från sjöfartsverket har som examensarbete gjorts en kartläggning, bedömning och rekommendation avseende fasta sjömärken längs Västkusten och Vänern. Bakgrunden är att Sjöfartsverket har inlett en utredning gällande dessa sjömärkens nautiska behov med tyngdpunkt för handelssjöfarten . Detta som en effekt av den tekniska och kommersiella utvecklingen som inneburit att farleder dragits om, nya tillkommit och äldre dragits in. En översyn av befintliga sjömärken är påkallat, då dess funktion och behov kan ifrågasättas. Vårt examensarbete handlar om att utifrån ovan perspektiv belysa detta förändrade behov, som identifierats av Sjöfartsverket. Vår uppgift i detta projekt har varit att ta fram underlag för hur en sådan bedömning kan ske samt för en begränsad kust sträcka genomföra bedömning utifrån de av oss framtagna bedömningsgrunderna. Detta har skett utifrån både ett handels- och fritidssjöfartsperspektiv. 2 Summary On behalf of the Swedish Maritime Administration we were assigned to evaluate the necessity of a number of fixed beacons along the West Coast and on Lake Vänern. Removal and introduction of new fairways, along with the development of modern navigation technology has lead to that a number of beacons have lost their importance for commercial shipping. This has made the Swedish Maritime Administration to initiate an investigation concerning these beacons and their nautical importance for commercial shipping. Our task in this project has been to make a nautical assessment of these beacons regarding commercial and leisure shipping. 2 3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ..............................................................................................................2 2 Summary .........................................................................................................................2 3 Innehållsförteckning ........................................................................................................3 4 Inledning .........................................................................................................................4 5 4.1 Introduktion/Bakgrund .............................................................................................4 4.2 Mål/syfte ..................................................................................................................4 4.3 Avgränsningar ..........................................................................................................5 Metod..............................................................................................................................5 5.1 Projekt som arbetsform .............................................................................................5 5.2 Projektets faser .........................................................................................................6 5.3 Exempel ...................................................................................................................8 6 Resultat ...........................................................................................................................9 7 Diskussion ..................................................................................................................... 10 8 Referenslista .................................................................................................................. 11 9 Bilagor .......................................................................................................................... 12 Bilaga 1. Utdrag ur projektet, Väst kusten. ........................................................................ 12 Bilaga 2. Utdrag ur projektet, Vänern. .............................................................................. 13 Bilaga 3. Utdrag ur projektet, Vänern. .............................................................................. 14 Bilaga 4 – Beställning/Avslut ........................................................................................... 15 3 4 Inledning 4.1 Introduktion/Bakgrund Kännedom om grund och bränningar har varit nödvändigt för att säkert kunna navigera utmed Sveriges kuster och täta skärgårdar. Detta medförde att redan på medeltiden, på strategiska platser byggde igenkännings märken och vägledning i form av vad vi idag kallar kummel, båkar och fyrar. Under senare delen av 1900-talet har en teknisk utveckling skett gällande navigationsutrustning. Radar och andra system för positionsbestämning har gjort att dagens sjöfarare mer eller mindre kan fastställa sin position utan sjömärken. Utveckling har även nått fritidsbåtar. Majoriteten av gamla sjösäkerhetsmärken har sedan länge har spelat ut sin roll som navigationshjälpmedel för handelssjöfarten. Ett intresse finns uppenbarligen att bevara äldre sjömärken av andra skäl såsom kultur- eller hembygdshistoriska. För lokala båtklubbar kan de vara betydelsefulla även som navigerings hjälpmedel. På uppdrag från Sjöfartsverket har vi granskat och gjort en nautisk bedömning för att se om man kan avveckla eller hitta tänkbara intressenter av fasta sjömärken längs Västkusten och i Vänern. Vi har undersökt farledens betydelse och om de nyttjas av handelssjöfart eller fritidsbåtar. 4.2 Mål/syfte Projektets syfte är att göra en inventering utifrån Johnny Söderlunds 1 databas över sjömärken längs Västkusten och Vänern samt att bedöma det nautiska värdet utifrån ett handels- och fritidssjöfartsperspektiv. Resultatet kommer ligga till grund för en slutlig utredning av Sjöfartsverket om sjömärkenas framtid. 1 Statens Maritima Museer 4 4.3 Avgränsningar Vårt projekt har i samförstånd med Sjöfartsverket begränsat till områdena Vänern och längs Västkusten. (N57 34 E011 45 – N59 07 E011 28). Projektet omfattar endast sjömärken som av Johnny Söderlunds bedömer kunna ha ett kulturhistoriskt värde. 5 Metod 5.1 Projekt som arbetsform Slutprodukten har varit målet för vårt projekt. Arbetet delades in i fem olika faser, som var och en följdes av en dialog med beställaren, Sjöfartsverket. Två av dessa avstämningar skedde genom fysiska möten på Sjöfartsverkets lokaler i Norrköping, övriga avstämningar med mail och telefon. Detta arbetssätt visade sig vara både snabbt och effektivt. Ett övergripande förhållningssätt vid bedömningen av sjömärkena har varit, att vi utgått ifrån, om märket har en betydande roll för farleden den tillhör. Denna bedömning anser vi ger en bättre helhetsbild och en mer rättvis värdering för vilken nautiskt roll varje sjömärke har. Vi har sedan bedömt vilken roll farleden har. Vi har kartlagt för vilken typ av trafik, handels- eller fritidssjöfart som nyttjar de olika farlederna. Information om detta fick vi från respektive Sjötrafikområdeschef, Ingvar Dyberg2 och Björn Garberg3. Varje sjömärke har kategoriserats efter; enslinje, angöringsmärke eller orienteringsmärke. Allmänt skulle man kunna säga att de flesta enslinjer bedöms ha ett nautiskt behov medan angörings- och orienteringsfunktionen har övertagits av nyare sjösäkerhetsanordningar såsom fyrar. Vi har även listat tänkbara intressenter som kan tänkas ta över underhållet eller ägandet av anläggningarna. Det handlar om kommuner, hembygdsföreningar, båtklubbar eller i vissa fall, enskilda privatpersoner. 2 3 Sjötrafikområdeschef Vänern Sjötrafikområdeschef Västkusten 5 5.2 Projektets faser Fas 1 – Projektstart Kontaktperson på Sjöfartsverket och därmed uppdragsgivare för vårt projekt är Jon Granstedt på Sjöfartsverket. Tillsammans med Ingvar Dyberg, Björn Garberg och Bertil Skoog 4 utarbetades omfattning och riktlinjer för projektet. Fas 2 – Projektplan Ett möte hölls i Norrköping 2010-02-15 med Jon Granstedt där vi kom överens om projektets bakgrund, innehåll, omfattning och målsättning. Fas 3 – Inverteringsfas/Datainsamling För vårt projekt fick vi tillgång till Sjöfartsverkets databas genom en förprogrammerad PC. Genom programmen FAREG5 och Kartstöd6 samlade vi in och sammanställde ett unikt datablad för varje sjömärke. Databladet har ett övergripande sjökortsutdrag, fakta om märket och i många fall finns en bild på sjömärket. Bilder och sjökortsutdrag kommer från sjöfartsverkets datasystem, som har upphovsrätt för dessa. För Värmen har vi även infogat ett utdrag från Trafikverkens Riksintressen som visar sjömärkets läge i förhållande till de kommersiella farlederna. Urvalet gjordes utifrån Johnny Söderlunds databas. 4 Infrastrukturenheten FAREG är ett information system innehållande data om farleder och sjösäkerhetsanordningar i svenska farvatten. 6 Kartstöd är ett sjökortsporgram för svenska farvatten, kopplade till FAREG. 5 6 Fas 4 – Bedömningsfas Vid ett möte i Norrköping den 2010-04-07 utarbetades tillsammans med Jon Granstedt, Ingvar Dyberg, Björn Garberg och Bertil Skoog kriterier för den nautiska bedömningen av märkena från fas 3. Underlag för bedömningen, förutom rådata, var den förkunskap som respektive Sjötrafiksområdeschef innehar. Denna lokalkännedom var lika väsentligt för värderingen av sjömärkena som den insamlade data från fas 3. Mötet resulterade i att vi fick samsyn kring en matris som utgör bedömningsgrunden för varje enskilt sjömärke. Bedömnings matris 1. Första raden beskriver vilken typ av märke som är aktuell. Ex Kummel, Båk eller Stång. 2. Andra raden beskriver dess nautiska funktion, och med det menar vi vilken roll märket har, ex orienteringsmärke, angöringsmärke eller enslinje. 3. Tredje raden beskriver om det finns andra utmärkningar i området där objektet befinner sig och på så sätt spelat ut anläggningens funktion. 4. Fjärde ger numret på farleden där objektet ingår i samt farledens betydelse. 5. Femte raden visar vilken trafik som rör sig i området samt vilken klass det är på farleden. (Kl 1 – 2 Handelssjöfart kl 3 – 4 Fritidstrafik) 6. Sjätte raden är objektets ID nummer för Sjöfartsverkets databas FAREG 7. Sjunde raden är vårt utlåtande av den nautiska betydelsen. 8. Sista raden är tänkbara intressenter som kan ta över ansvaret om Sjöfartsverket väljer att avveckla objektet. 7 Fas 5 – Sammanställning Slutligen sammanställdes all införskaffad data för respektive sjösäkerhetsanordning. I en för varje sjömärke gemensam matris gjordes en slutbedömning av sjömärkena utifrån bedömningsgrunderna som vi gemensamt satte upp vid fas 4. 5.3 Exempel Översiktsbild från Trafikverkens Riksintressen vilket visar sjömärkets läge i förhållande till de kommersiella farlederna. I detta fall står märket (den röda pricken) inte i en kommersiell farled. Sjökortsutdrag taget från Sjöfartsverkets program Kartstöd. Bild och fakta för sjömärket. Både bilden och informationen är erhållet från Sjöfartsverkets databas genom programmet FAREG. Bedömnings matris. 8 6 Resultat Vid ett projektarbete av vårt slag är slutprodukten resultatet. Varje enskilt sjömärke har behandlats och bedöms på ett separat datablad utefter en gemensam matris. Arbetet ligger till grund för Sjöfartsverkets vidare beslut om anläggningars framtid. Några utdrag ur projektet är bifogat som en bilaga. Av de 98 sjömärken längst Västkusten och de 49 på Vänern som vi har bedömt är det 26 märken som vi anser ha ett nautiskt värde. 18 av dessa märken ligger utmed Västkusten och 8 på Vänern. Västkusten 18 Saknar nautiskt behov 80 Nautiskt behov Diagram 1. Resultat av bedömningen av sjömärkenas nautiska behov på Västkusten. Vänern 8 Saknar nautiskt behov 41 Nautiskt behov Diagram 2. Resultat av bedömningen av sjömärkenas nautiska behov på Vänern. 9 7 Diskussion Målsättningen med vårt arbete var att ge Sjöfartsverket en väl utarbetad utredning för deras slutliga beslut om sjömärkens framtid. Utifrån en gemensam matris har vi för varje anläggning kartlagt och utvärderat sjömärkenas betydelse för sjöfarten. Vid en första anblick kan man få uppfattningen, att gallringen varit tuff. Utgår man ifrån ett nautiskt perspektiv och ser sjömärkena i förhållande till den farled de ingår i, vilket vi har utgått ifrån, anser vi att besluten motiveras. I några fall har sjömärkenas funktion ersatts av annan sjömärkning, i andra fall har farleden utgått. Vi vill i detta sammanhang påpeka, att vårt arbete utgått från sjömärkenas roll i ett nautiskt perspektiv. Vi har inte tagit hänsyn till det kultur- och hembygdsvärde som flertalet anses ha. Vid en utredning som denna är det viktigt att man tidigt skapar sig en uppfattning om vilka riktlinjer som ska gälla och att hålla en kontinuerlig dialog med uppdragsgivaren. Detta för att inte utelämna betydande faktorer vilket skulle leda till en komplimentering i efterhand. Ett visäntligt element i bedömningen och värderingen av sjömärkena har varit lokalkännedom. Detta har respektive Sjötrafiksområdeschef bistått med. Utan deras förkunskaper och erfarenheter skulle utredningen förlora trovärdighet och kanske uppfattas som verklighetsfrämmande. Överlag är vi nöjda med slutresultatet och de bedömningsgrunder vi i slutända grundat vårt resultat på. Önskvärt vore att en klarare målsättning och tillvägagångssätt funnits redan vid projektets start då verken vi eller i viss mån även uppdragsgivaren utfört ett liknade projekt. Vår förhoppning är, att våra rekommendationer kommer vara till stor användning för framtida beslut från Sjöfartsverket huruvida anläggningarna skall bevaras eller om ansvaret läggs ut på andra aktörer. 10 8 Referenslista Bilder Sjökorts utdrag, källa KARTSTÖD, upphovsrätt Sjöfartsverket Sjömärks bilder, källa FAREG, upphovsrätt Sjöfartsverket Kartbilder, Upphovsrätt, Trafikverkets Riksintressen 2010 Dator program FAREG, version 2009-1-1 KARTSTÖD, version 2.1.1.0 (2009 – nov) Litteratur Söderlund, Johnny. Sjömärken – vägvisare och kulturminnen. Statens Maritima Museer, 2007 Övriga referenser Dyberg, Ingvar. Sjötrafikområdeschef Vänern, Sjöfartsverket Garberg, Björn. Sjötrafikområdeschef Västkusten, Sjöfartsverket Skoog, Bertil. Infrastrukturenheten, Sjöfartsverket Söderlund, Johnny. Databas sjömärken. Statens Maritima Museer, 2008-03-09 Trafikverkens Riksintressen 2010. http://gislab.lst.se/trafikverkens_riksintressen2010/ 2010-03-20 11 9 Bilagor Bilaga 1. Utdrag ur projektet, Väst kusten. Stora Stenskär Kl, vitt cylinderformat kummel med svart bälte. Ägare: Sjöfartverket Underhåll: Scandica Pos: N57 34 E011 45 Kl Bk Stg Nautisk funktion Objekt i när området Farled nr/dess betydelse Trafik / Farleds klass FAREG ID / Datum hämtad Nautiskt behov Tänkbara intressenter Fyr Prick Kardinal Övrigt Angöring Inga 1781 Farled till Vrångö hamn samt södra skärgård Fritids båtar och mindre handelsfartyg. Fartygs kl 4 93130077 2010-03-15 Stor nautiskt behov vid angöring. Behålla 12 Bilaga 2. Utdrag ur projektet, Vänern. Stora kräklingeholmarna Bk, 12,3m pyramidformig med triangel som topptäcken. Vit målad med svart fält målat snett över båken. Topptäcken triangel med spetsen uppåt. Ens med stora kräkholmarnas Kl. Ägare Sjöfartverket Underhåll Farledshållarna VN Pos N 58 57 E012 58 Kl Bk Stg Nautisk funktion Andra sjömärken i området Farled nr/dess betydelse Trafik / Farleds klass FAREG ID / Datum hämtad Nautiskt behov Tänkbara intressenter Fyr Prick Kardinal Övrigt Orienteringsmärke, enslinje med kräkholmarnas kl. Prickar, Kardinal 8201 Oklar Fritidstrafik, klass 4 100002699 09-04-2010 Saknar nautiskt betydelse Säffle kommun 13 Bilaga 3. Utdrag ur projektet, Vänern. Takaudden Stg, 8,7m hjärtstång i järn klädd i trä med runt topptäcken, helt vitt målat Ägare Sjöfartverket Underhåll Farledshållarna VN Pos N 58 26 E012 21 Kl Bk Stg Nautisk funktion Andra sjömärken i området Farled nr/dess betydelse Trafik / Farleds klass FAREG ID / Datum hämtad Nautiskt behov Tänkbara intressenter Fyr Prick Orienteringsmärke, 955 Handelstrafik, klass 1 100002275 Saknar nautiskt betydelse Vänersborg kommun 14 Kardinal 09-04-2010 Övrigt Bilaga 4 – Beställning/Avslut 15
© Copyright 2024