Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna
Vindkraft i Norden Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna NordVind September 2012 Villkor för utbyggnad av vindkraft i de nordiska länderna Projektgruppen NordVind har udarbejdet nærværende notat omkring vilkårene for vindkraftudbygning i de fire nordiske lande. I notatet udredes forhold omkring politiske målsætninger på vindkraftområdet, planlægning, myndighedsbehandling, økonomiske vilkår, miljøforhold, folkelig accept, forskning og udvikling mm. Notatet giver gennem denne udredning et billede af hvilke muligheder og barrierer, der er for udbygning med vindkraft i henholdsvis Sverige, Norge, Finland og Danmark. Notatet er sammensat af de enskilda landes bidrag. Notatet skal betragtes som en ”levende dokument”, der ændres og opdateres två gånger om året (april och oktober) gennem hele projektgruppen NordVinds arbejdsforløb i takt med særligt den politiske udvikling i landene, og er derfor ikke et slutligt dokument. 2 Indhold 1. Sverige ................................................................................................................... 5 1.1 Installerad och planerad effekt ....................................................................... 5 1.2 Politiska målsättningar.................................................................................... 5 1.3 Planläggning och myndighetsbehandling ....................................................... 6 1.4 Ekonomiska villkor .......................................................................................... 8 1.5 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans ........................................ 9 1.6 Forskning, utveckling, demonstration .......................................................... 10 1.7 Relevant litteratur ......................................................................................... 10 2. Norge................................................................................................................... 12 2.1 Installert og planlagt effekt ........................................................................... 12 2.2 Politiske målsetninger ................................................................................... 12 2.3 Planlegging og myndighetsbehandling ......................................................... 12 2.4 Økonomiske vilkår......................................................................................... 14 2.5 Miljøforhold og folkelig aksept ..................................................................... 14 2.6 Forskning, utvikling, demonstration ............................................................. 15 2.7 Klima ............................................................................................................. 15 2.8 Relevant litteratur ......................................................................................... 16 3. Finland ................................................................................................................. 17 3.1 Installerad och planerad effekt ..................................................................... 17 3.2 Politiska målsättningar.................................................................................. 17 3.3 Planläggning och myndighetsbehandling ..................................................... 18 3.4 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans ...................................... 20 3.5 Relevant litteratur ......................................................................................... 21 4. Danmark .............................................................................................................. 22 4.1 Installeret og planlagt kapacitet ................................................................... 22 3 Med de initiativer, der er taget i de politiske aftaler i 2008 og 2012, sker der igen en stigning i vindmøllekapaciteten, især ved udbygning med havmølleparker, men også for udbygningen på land. ........................................ 22 4.2 Politiske målsætninger.................................................................................. 22 4.3. Planlægning og myndighedsbehandling ...................................................... 23 4.4 Økonomiske vilkår......................................................................................... 28 4.5 Miljøforhold og folkelig accept ..................................................................... 29 4.6 Forskning, udvikling, demonstration ............................................................ 30 4.7 Relevant litteratur ......................................................................................... 31 4 1. Sverige 1.1 Installerad och planerad effekt Den nuvarande installerade vindkrafteffekten i Sverige är ca.2769 ( 2899 enligt Svensk vindenergi) MW, fördelad på 2342 MW på land och 163 MW till havs. Det produceras i dag på 12 månadersbasis ca.6,1 TWh vindkraftel i Sverige och antalet är 2036 ( 2039 enlig Svensk vindenergi) verk . Av Sveriges totalt 290 kommuner har nu 154 vindkraft. Det finns därutöver tillstånd till etablering av ytterligare ungefär 2800( uppdatera) MW vindkraft som av olika anledningar inte är byggda ännu. Det har också monterats ner 38 verk under 2011 på sammantaget 18 MW.Beträffande de offshore anläggningar som har tillstånd men inte har byggts är anledningen att det inte finns ekonomi att bygga offshore i Sverige. Status 2011 Byggda MW 2036 verk Med tillstånd ej Under byggda( 2011-09- byggnation 2011-0914) 755 verk 14) 374 verk) Land 2605 935 890 Hav 163 1715 0 2769 + 2650 Totalt (land + hav) Värdena för ”Med tillstånd ej byggda” är ungefärliga. 1.2 Politiska målsättningar Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv i Sverige. Systemet omfattar biobränslen, vindkraft, viss vattenkraft, solenergi, vågenergi, geoteermisk energi, och torv i kraftvärmeverk. När det svenska elcertifikatsystemet infördes 2003 beslutades att öka användningen av förnybar energi med 10 TWh från 2002-års nivå till år 2010. I juni 2006 blev detta mål höjt till 17 TWh från 2002-nivå fram till 2016. I juni 2010 beslutade riksdagen att förlänga elcertifikatsystemet till 2035 och höja kvotplikten, som ska anpassas till det nya målet på 25 TWh. Detta ska bidra till att Sverige får ett mer hållbart energisystem. 5 Nationell planeringsram som inte är ett utbyggnadsmål Sverige har i juni 2009 antagit en nationell planeringsram för vindkraft på 30 TWh till 2020. En planeringsram betyder att samhällsplaneringen ska inriktas på 30 TWh vindkraftel och att samhällsplaneringen inte får utgöra ett hinder mot en utbyggnad av vindkraft i den omfattningen. Planeringsramen är inte ett faktiskt utbyggnadsmål för vindkraft. 1.3 Planläggning och myndighetsbehandling Planlägningsprocedurer Sveriges nationella planeringsram för vindkraft på 30 TWh år 2020 kan komma att brytas ner till regionala planeringsramar av Energimyndigheten. Varje länsstyrelsen kan på det viset få en regional planeringsram att hålla sig till. Det är viktigt att se på planeringsramen som ett golv och inte ettt tak. Det betyder att planeringsramen är den lägsta nivå på planering som ska eftersträvas. Det går givetvis utmärkt att i många fall planera för betydligt mer. Energimyndigheten beslöt i maj 2008 att ange 423 st. områden av riksintresse för vindbruk i Sverige. En översyn av riksintresse vindbruk pågår och beräknas vara klar under senare delen av år 2012. Länsstyrelserna har tagit fram regionala planeringsunderlag för den storskaliga utbyggnaden av vindkraft. I Sverige har ett omfattande kommunalt planeringsarbete for att integrera vindkraft i översiktsplanerna genomförts de senaste åren, företrädesvis på land. Som grund för kommunernas planeringsarbete ligger de regionala planeringsunderlagen. Det beräknas att ca 210 st. kommuner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser aktivt planerat för vindkraft. Sverige har 290 st. kommuner. Det statliga stödet till vindkraftplanering som funnits sedan år 2007 har numera upphört. Det har betytt mycket för att integrera vindbruk i planeringen. Det finns ännu ingen lagligt reglerad havsplanering i svensk ekonomisk zon (SEEZ). En ny myndighet, Havs- och vattenmyndigheten inrättades den 1 juli 2011 och som har ansvar för havsplanering. Ett förslag till ny rättsligt regelrad havsplaneringhar försenats och tidplanen är oklar. Ett antal grundområden är intressanta för vindkraftetablering varav flera är angivna som av riksintresse för vindbruk. Ett grundläggande problem är att det i dag är dyrt att bygga vindkraft till havs. Utvecklingen av flytande vindkraftsanläggningar kan därför vara intressant att följa. Denna utveckling bör följas parallellt med utvecklingen av vågkraftanläggningar. En försöksanläggning för vågkraft finns vid den svenska västkusten. Tillståndsprövning Vindkraftanläggningar har i Sverige tidigare genomgått en dubbel prövning dels miljöprövning och dels bygglovsprövning. Dessutom har kommunerna tidigare kunnat ställa krav på rättsligt bindande detaljplan. Det har uppfattats som resurskrävande och medfört att prövningen i vissa fall tagit mycket lång tid. En ny och enklare prövningsordning utan dubbbel prövning för större anläggningar, 7 verk eller fler och verk med totalhöjd över 150 meter, infördes från den 1 augusti 2009. Möjligheter att kräva detaljplan har kraftigt minskat. Nu krävs miljöprövning endast för större vindkraftanläggningar i Sverige. Finns miljötillstånd behövs inte bygglov men en anmälan 6 enligt plan- och bygglagen ska göras för att de tekniska egenskapskraven ska prövas. För att miljötillstånd ska kunna ges krävs att kommunen har tillstyrkt ansökan. För mindre vindkraftanläggningar, färre än 7 verk lägre än 120 meter eller ett verk lägre än 150 meter räcker det med en anmälan enligt miljöbalken och att bygglov beviljas av kommunen. Den kommunala översiktsplanen är vägledande för olika beslut. Anslutning av vindkraftanläggningar till elnät Det finns i Sverige behov av att skaffa bättre kunskap om kapaciteten i elnäten i samband med planläggning av vindkraftområden. Länsstyrelserna har traditionellt haft svårt skaffa sig den kunskapen. Därför har man också svårt att bedöma hur stor mängd vindkraft som kan anslutas inom ett område. Detta gäller också i stor utsträckning för kommuner. I Sverige har olika kraftbolag ansvar för det regionala och det lokala elnäten medan statliga Svenska Kraftnät (SvK) har ansvar for det överordnade transmissionsnätet (stamnätet), det vill säga ledningsnätet med spänning på 200 och 400 kilovolt (kV). Som kommun eller vindkraftprojektör är det mycket viktigt att kontakta nätägaren tidigt för att diskutera möjligheterna att ansluta vindkraftanläggningar till elnätet. Om inte detta sker är det stor risk att nätanslutningen kommer att försena hela projektet med anledning av att inkopplingar och eventuella förstärkningar i elnätet tar lång tid att planera och genomföra. Kompetens och resursbehov Genom den kraftigt höjda ambitionen för vindbruk och ökningen av utbyggnad av vindkraft i Sverige behövs större resurser hos länsstyrelser, kommuner med flera för planering och prövning. Den planering som nu sker i landet är viktig för att skapa dialog, delaktighet och acceptans för vindkraft hos allmänheten och andra som berörs. Att genom god lokal förankring skapa förståelse för vindkraft är långsiktigt kanske en av de viktigaste frågorna inom vindkraftområdet. Vindkraftsamordnare Den svenska regeringen utsåg år 2006 fyra vindkraftsamordnare. Samordnarna skall understödja samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på regional och lokal nivå. Uppgiften är att bidra till att skapa förutsättningar för en storskalig utbyggnad av vindkraft, så att de politiskt fastställda målen och ramarna kan uppnås. Vindkraftsamordnarna ska kunna agera som drivkraft i pågående processer och hjälpa till att främja vindkraftutbyggnaden och fungera som problemlösande länk mellan planerare, projektörer och regeringen. Vindkraftsamordnarnas uppgift är först och främst att understöda etableringen av stora vindkraftprojekt. Sverige är uppdelat i fyra regioner med en vindkraftsamordnare för var region som för närvarande är följande: Stefan Lundmark (Nord), Lars Thomsson (Mitt), Lennart Värmby (Sydväst) samt Agne Hansson (Sydost). Alla vindkraftsamordnare har en bakgrund från arbete i riksdagen, regeringen, inom EU eller liknande. Formen på arbetet kan variera mellan regionerna men samordnarna ska alltid fungera som en katalysator och dörröppnare för vindkraft. Samordnaren rapporterar direkt till Näringsdepartementet om hur arbetet går och vilka frågor som kräver särskild uppmärksamhet. Elnät och anslutning av förnybar energi Med dagens sätt att nyttja elproduktionen från vindkraftverk behövs en anslutning till elnätet. . Därför är det viktigt även i planeringsskedet att kommunerna får information 7 från nätägaren om kapacitetet i näten för att ansluta vindkraft i aktuella områden. Normalt ansluts lite större vindkraftsanläggningar till regionnätet med spänningsnivåer på 30-130 kilovolt (kV). Svenska Kraftnät redovisade i april 2009 ett regeringsuppdrag om utformning av förändrat regelverk och ansvar för elnätsförstärkningar av nationell betydelse och anslutning av stora produktionsanläggningar i syfte att minska de ekonomiska tröskeleffekterna för utbyggnad av förnybar elproduktion. Utredningens förslag kan komma att få stor positiv betydelse för anslutning av vindkraft. Arbetet med erforderlig lagstiftning med anledning av förslagen pågår men det är för närvarande inte känt när förändringar kan träda i kraft. 1.4 Ekonomiska villkor Stöd till förnybar energiproduktion har i Sverige tidigare varit baserad på investeringsbidrag till elproduktion från biomassa, vindkraft och småskalig vattenkraft samt en så kallad miljöbonus för el som producerades med vindkraft. Redan den 1 maj 2003 infördes det marknadsanpassade systemet med elcertifikat som ersatte tidigare stödsystem. Elcertifikatsystemet syftar till att öka elproduktionen från förnybara energikällor i Sverige med 25 TWh från 2002 til 2020. Systemet bygger på, att elproducenterna tilldelas elcertifikat från staten för varje MWh förnybar el de producerar. Marknaden eller efterfrågan på elcertifikat uppstår genom att elleverantören och vissa elanvändare enligt lagen är skyldiga att köpa certifikat i förhållande till mängden levererad/använd el samt den lagstadgade kvoten for det aktuella året. För år 2010, 2011 och 2012 är kvoten 17,9%. Det betyder att 17,9 TWh av den el som alla elleverantörer säljer ska vara förnybar el. Annulleringen av elcertifikat betyder att de förbrukas och således inte kan säljas eller användas igen. Kvoterna i systemet är fastställda fram till år 2035 och är utformade så de ska främja en tillräcklig ökning av förnybar elproduktion som överensstämmer med regeringens målsättningar. År 2011 blev ett nytt rekordår för vindkraft i det svenska elcertifikatsystemet. Sedan elcertifikatsystemet startade år 2003 har den förnybara elproduktionen ökat med 11,5 TWH. Under 2010 producerades totalt ca. 18 TWh förnybar elektricitet vid godkända anläggningar i elcertifikatsystemet. Under året registrerades 350 nya anläggningar i systemet varav 300 var vindkraftverk. Nedanstående tabell visar, hur elproduktionen fördelade sig på olika energikällor: Energikällor Elproduktion 2010 (TWh) Småskalig vattenkraft 2.6 Biobränslen Vind 3,5 11,2 Övrigt 0,8 Totalt 18 Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet (värdena är avrundade). Priset på certifikat bestäms på en konkurrensutsatt marknad av samspelet mellan tillgång och efterfrågan på certifikat. Medelpriset på certifikat var under 2010 något under 300 SEK vilket betydde en genomsnittskostnad för elkund på 5-6 öre/kWh. Gemensamt elcertifikatsystem med Norge 8 Sverige och Norge har enats om i december 2011 att skapa ett gemensamt elcertifikatmarknad från och med att i 2012. som sträcker sig t.o.m år 2035. Tillsammans med Norge skall ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och 2020 Den svenska regeringen sände i mars 2011 ut ” Förslag till ny lag om elcertifikatregelförenkling och en gemensam elcertifikatmarknad med Norge” på remiss. Den Norska regeringen har i april 2011 överlämnat ett förslag till lag om elcertifikat till Stortinget. Enligt Energimyndigheten kommer en gemensam och utvidgad certifikatmarknad med Norge att innebära en ökad förnybar elproduktion och vara positivt för funktionen i stort. Det gemensamma målet för utbyggnad av förnybar elproduktion mellan 2012 och 2020 uppgår till 26,4 TWh. 1.5 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Miljöeffekterna av vindkraft har undersökts i stor omfattning i många länder de senaste åren I Sverige sker det bland annat inom ett kunskapsprojekt som heter Vindval och som drivs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det finns fortfarande mer att göra inom miljöeffekter och vindkraft särskilt till havs. Det är bra att känna till att det nu finns en hel del generaliserbara erfarenheter att ta vara på och som kan användas för nya anläggningar. Besök gärna www.vindval.se och läs vad som pågår. Projektet Vindval fortsätter med sina miljöeffektstudier ytterligare en tid. Ljud från vindkraftverk är av två typer, dels mekaniskt ljud från bland annat växellådan, dels aerodynamiskt ljud från bladen. Det mekaniska ljudet är numera knappast något problem. Det som främst kan upplevas som störande är det ”svischande” aerodynamiska ljudet som varierar med vinden. I Sverige finns ett riktvärde för ljudpåverkan på högst 40dB(A) vid vindstyrka 8 m/s på 10 meters höjd. Erfarenheter från studier inom Vindval och andra mätningar vid vindkraftverk i drift visar att få människor blir störda vid denna nivå. Befolkningens inställning till vindkraft varierer i Sverige. Undersökningar har visat att så många som 70-80 % av de tillfrågade är positiva till vindkraft. Traditionellt har myndigheterna fokuserat på bevarandeintressen inom natur- och kultursektorerna och inte på hållbar utveckling eller energiomställning till förnybar energi. För den fysiska planeringen är hållbar utveckling en mycket viktig utgångspunkt och därmed viktig både för bevarandeintressen och utvecklingsintressen för förnybar energi. Det finns behov av större fokus på den allmänna uppfattningen och förståelsen för vindkraftens värden och en lokal förankring vid etablering av vindkraft i samhället. Det är mycket viktigt, att människor som berörs av vindbruk får tidig information om utbyggnad och känner sig delaktiga i vad som sker i fråga om utvecklingen av förnybar energi. Det är också viktigt att människor från projektörer och via medierna får tillgång till saklig information om helheten, d.v.s. hur vindkraften bör ses i förhållande till elproduktionen i sin helhet, klimatpåverkan och annan mänsklig påverkan i samhället. Miljöprövningen ställer tydliga krav på att allmänheten kan få begriplig information och möjlighet att vara deltagande. Ny teknik betyder större möjligheter till att sprda information lättare. I det omfattande kommunala planeringsarbete som pågår i Sverige, är det viktigt att öka allmänhetens deltagande och tillgång till information. 9 1.6 Forskning, utveckling, demonstration Forskningsprogram Forskningsprogrammet Vindforsk etapp lII (2009 - 2012) startade under 2009. Programmet finansieras till 50% av Energimyndigheten och till 50% av näringslivet (www.vindenergi.org ). Vindforsk hanterar främst forskning av teknisk karaktär. Vindkraft i kallt klimat Inom forskningsprogrammet Vindforsk finns forskning inom vindkraft i kallt klimat. Detta är inte bara en fråga för Norden utan globalt är 25 - 30 länder berörda. Det är fråga om vindkraft under extrema yttre förhållanden som påverkar själva vindkraftverken på olika sätt så att de i vissa fall måste stoppas. Det är en mycket viktig fråga eftersom potentialen för vindkraft i områden med kallt klimat är mycket stor i Sverige och i ett antal andra länder som t.ex. Canada, Finland och Norge. Inom forskningsprogrammet pågående aktiviteter handlar om klimatets påverkan på teknisk/elektrisk utrustning, isbildning på rotor och mätinstrument, detektering av is, avisningssytem (deiceing) m.m. Ett praktiskt exempel är att man i Norge tagit fram en karta över risken för nedisning av vindkraftverk. Även i Sverige tar man fram en iskartering - en karta som visar hur hög risken för isbildning är. NordVind-gruppen har under 2011, med hjälp av WSP i Sverige, tagit fram en kunskapssammanställning avseende ”Wind Power in cold climate”. Där försöker vi beskriva vad vi vet i ämnet idag och sammanfattar vad som ytterligar behöver göras. Vindval är ett forskningsprogram som bedrivs av Naturvårdsverket med stöd av flera myndigheter i Programkommittén men beslutas och finansieras av Energimyndigheten. Forskningen inom Vindval har tagit fram kunskap om hur vindkraft påverkar växter och djur i den marina miljön och på land samt hur kulturvärden och landskap påverkas visuellt samt hur människor upplever vindkraft. Nära 35 st. projekt av de som startats sedan etapp 1 ( 2004-2008) och etapp 2(2008-20012) har avslutats. Rapporterna finns på www.vindval.se eller på www.energimyndigheten.se/vindval eller www.naturvardsverket.se/vindval Vindval etapp II 2008 – 2012 pågår och fokuserar mest på vindkraftens miljöpåverkan på land t.ex. fjällområden och även forskning kring renar samt sammanfattande syntesrapporter. Det finns och så flera pedagogiska filmer med bl.. intervjuer med forskare. Synteserna är 4 stycken och handlar om vindkraftens effekter på Fåglar och fladdermöss, Marint liv, Påverkan på människors intressen samt Landlevande däggdjur på land. Tanken är att sammanfatta och ta fram generaliserbara forskningsresultat internationellt och inom Vindval. Sammantaget finns alltså ca 35 rapporter på Vindvals hemsida inklusive dessa fyra syntesrapporter 1.7 Relevant litteratur Aktuella rapporter på denna webbsida Boverkets hemsida www.boverket.se Boverket, februari 2010, "Vindkraft till havs - brister och möjligheter vid planering och projektering" 10 Boverket, januari 2009: “Vindkraftshandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden” Boverket, 2009, "Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar" Energimyndighetens webbplats www.energimyndigheten.se Energimyndighetens webbhandbok www.vindlov.se Energimyndigheten, ”Energiläget 2011” Energimyndigheten, 2007: ”Vindkraft – Tillståndsprocessen och kunskapsläget” Energimyndigheten, ”Kring vindar och vindkraft i skog”, ERR 2008:21 Energimyndigheten, 2008: ”Vindkraft – Bygga och ansluta större vindkraftverk”, ET 2007:08 och ET 2007:32 Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se med alla Vindvalsrapporter. 11 2. Norge 2.1 Installert og planlagt effekt Den nåværende installerte vindkapasitet i Norge er ca. 465 MW. I tillegg var det sommeren 2012 5 vindkraftprosjekt under utbygging, med en installert effekt på til sammen ca. 325 MW. Norge fikk høsten 2009 den første flytende vindturbinen, lokalisert utenfor Karmøy i Rogaland. Prosjektet heter HyWind og vindturbinen som ble installert hadde en installert effekt på 2,3 MW. Det er derutover gitt konsesjon til etableringen av i alt ca. 3900 MW vindkraft (september 2012), hvorav offshore vindkraftverk utgjør 373 MW. Såfremt disse prosjektene blir gennomført, vil det svare til en vindkraftproduksjon på 9-10 TWh/år. Den nåværende installerte effekt vil kunne gi en årlig elektrisitetsproduksjon på ca. 1,3 TWh. Det finnes omfattende planer for vindkraftverk, både på landjord og til havs, i Norge. I september 2012 var det planlagt vindkraftverk med en installert effekt på over 13 000 MW på land. 2.2 Politiske målsetninger Norges Vassdrags- og Energidirektorat (NVE) har tidligere vurdert at en utbygging på 5000 MW representerer den mengde vindkraft som kan etableres innenfor den nåværende nettstruktur og den nettutbygning som kan forventes de nærmeste år. En slik utbyggning vil, (ifølge NVE) reflektere en skånsom utbyggning hvor også andre viktige interesser som reindrift, reiseliv og miljø i vid forstand kan ivaretakes på en fornuftig måte. I desember 2008 utarbeidet NVE, i samarbeid med Enova SF, en mulighetsstudie for landbasert vindkraft i Norge. Studien viser at det i perioden frem til 2025 er mulig å bygge ut mellom 5800 og 7150 MW vindkraft idet norske kraftledningsnettet. I vurderingen er Statnetts nettutviklingsplan lagt til grunn. EUs fornybardirektiv ble av Regjeringen vurdert til å være EØS-relevant. Regjeringen har forhandlet om hvordan direktivet skal implementeres i Norge. Resultatet av forhandlingene ble at Norge er forpliktet til at 67,5 % av det totale energiforbruket skal være fra fornybare energikilder innen 2020. Stortinget har enstemmig sluttet seg til dette. Norge og Sverige ble høsten 2010 enige om vilkårene for et felles Norsk-Svensk elsertifikatmarked. Lov om elsertifikater ble vedtatt av Stortinget våren 2011. Formålet med loven er å bidra til økt produksjon av elektrisk energi fra fornybare energikilder. Loven gir et nødvendig rettslig grunnlag for et system for handel med elsertifikater mellom Norge og Sverige. Markedet startet opp 1. januar 2012. 2.3 Planlegging og myndighetsbehandling Planleggingsprosedyrer Regjeringen oppfordrer gjennom retningslinjer til å ta plan- og bygningsloven i bruk og lage lokale (kommune) og regionale (fylke) planer for hvor det er hensiktsmessigt å plasere vindkraftanlegg. Retningslinjene har tre formål: Kommuner og fylker skal stimuleres til aktivt å vurdere egnede områder for vindkraft i overordnede planer. 12 Det skal redegjøres for hvilke hensyn som skal legges til grunn for vurdering av nye lokaliteter for vindkraft. Det skal redegjøres for hvordan man aktivt kan samordne behandlingen av vindkraftsaker etter energiloven og plan- og bygningsloven. Noen fylker har vedtatt å lage slike planer. Miljøverndepartementets og Olje- og energidepartementets retningslinjer for vindkraft sier at søknadssbehandling av igangsatte prosjekter ikke behøver å avvente ferdiggjørelse av regionale planer. Godkjennelsesprosedyrer Det er to sentrale tillatelseslover i Norge når det gjelder vindkraft. For å bygge vindkraftverk skal det innhentes både en konsesjon i medfør av energiloven (koncession = tilladelse) og en arealmessig tillatelse/avklaring i medfør av plan- og bygningsloven (utarbeidelse av reguleringsplan eller dispensasjon). Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) er myndighet for behandling etter energiloven, mens kommunene er myndighet for behandling av eventuelle reguleringsplaner. De nye retningslinjene legger opp til koordinering av kommunale og statslige godkjennelsesprosedyrer. Det er nå trådt i kraft en ny plan- og bygningslov. Vindkraftverk omfattes fortsatt av loven, men det er nå ikke krav om at det skal utarbeides reguleringsplaner for slike anlegg. Det er også vedtatt i loven at konsesjonsvedtak kan bli gjort gjeldende som en statlig plan. I praksis betyr dette at vindkraftverk i all hovedsak nå behandles kun etter energiloven. Alle større vindparker (samlet installasjon på over 10 MW) krever at prosjekthaveren lager en konsekvensutredning for vindmølleparken samt tilhørende nettilslutning, veier osv. NVE er ansvarlig myndighet for behandling av konsekvensutredninger for vindkraftverk og fastsetter de utredningsprogrammer som prosjekthaveren må følge. I et utredningsprogram fastsettes krav til innhold og omfang av de utredninger som må gjøres. Til havs gjelder den samme lovgivning ut til en grunnlinje. Det kreves dessuten søknad og godkjennelse etter Havne- og farvandsloven. Denne lov forvaltes av Kystverket. Utenfor grunnlinjen gjelder energiloven og plan- og bygningsloven ikke. Det er utarbeidet en ny lov om fornybar energiproduksjon til havs. Loven beskriver det rettslige rammeverket for å gi konsesjoner og på annen måte regulere forhold knyttet til planlegging, utbygging, drift og nedlegging av anlegg for produksjon av fornybar energi og anlegg for omforming og overføring av elektrisk energi til havs. I loven foreslås det at det åpnes for areal med sikte på å tildele konsesjoner til fornybar energiproduksjon. NVE har ledet en direktoratgruppe som har kartlagt arealer for fremtidig etablering av vindkraft i norske havområder. Direktoratgruppen besto foruten NVE av Oljedirektoratet, Fiskeridirektoratet, Kystverket og Direktoratet for naturforvaltning. Arbeidet ble levert Olje- og energidepartementet 15. oktober 2010. Utredningene finnes på www.havvind.no. Det er nå gjennomført en strategisk konsekvensutredning (SEA) for de utvalgte arealer i 2011/2012. Det planlegges videre å legge frem en oppdatert strategi om havbasert vindkraft for Stortinget i 2012. NVEs erfaring i dag er at nesten alle vindkraftkonsesjoner innklages for Olje- og energidepartementet. Det betyr at alle vindkraftsaker vil bli avgjort politisk. Det er flere saker til politisk avklaring i departementet som vil påvirke fremtidige saker innenfor viktige temaer som forsvar og landskap. 13 Tilslutningsforhold Flere regioner i Norge har et svakt utbygget overførselsnett. Dette faller gjerne sammen med områder som er særlig aktuelle for vindkraft. Det er derfor flere steder konkurranse om ledig kapasitet. Inntil videre er det nødvendig med store nettforsterkninger (sentralnett) såfremt enkelte områder av Norge skal ha omfattende vindkraftutbygging. NVE har svært mange planer om regional- og sentralnettforsterkninger under behandling. De regionale nettselskaper er pålagt å stille ledig kapasitet til disposisjon for ny elproduksjon, men kan stille tekniske krav til vindmøllers utrustning og tilslutning. Det er øvrigt prosjekthaverens ansvar å planlegge og bygge nødvendig nett frem til tilslutningspunktet i eksisterende distribusjons-, regional- eller sentralnett. Enkelte vindkraftselskaper mener at reglene for tilslutning til nettet (de tekniske spesifikasjoner utarbeidet av Statnett) er for strenge og kostbare. 2.4 Økonomiske vilkår Det har de siste 10 år vært forskjellige støtteordninger for fornybar energi i Norge, herunder vindkraft. I Norge har den økonomiske støtten til vindkraft frem til i dag vært basert på investeringsstøtte som skal sikre at prosjektet ble realisert. Det kunne søkes støtte etter utløsning av midler og prosjekter der konkurrerte om det tilgjengelige støttebeløp. Støtteordningen ble administrert av det statlige foretaket Enova. Det er nå innført et felles sertifikatmarked for el med Sverige som har vært operativt fra og med 1. januar 2012. 2.5 Miljøforhold og folkelig aksept Uberørte naturområder I Norge planlegges relativt store vindkraftverk som ligger i områder med få/ingen tekniske inngrep (urørte områder). Dette vil derfor være i konflikt med et nasjonalt mål om å bevare urørte/villmarkspregede naturområder. Fugleliv I Norge er det offentlig og mediemessig kommet fokus på fuglekoalisjoner i forbindelse med at det til i dag er funnet et større antall kollisjonsdrepte havørner på Smøla, som er Norges største vindkraftverk (150 MW). Reindrift I Norge drives det tamreindrift på ca. halvparten av landets areal (fra MidtNorge/Trøndelag og nordover). Dette er et særdeles arealkrevende virksomhet - akkurat som vindkraft er en arealkrevende energiproduksjon. Reindriftsvirksomheten og de samiske interesser uttrykker generelt bekjymring for hvilke konsekvenser en stor vindkraftutbygging vil få for reindriften og dermed også for samisk kultur. Folkelig aksept Det er i Norge et kraftigt økt engasjement omkring vindkraft – primært med negativt fortegn. Men mange kommuner og lokalsamfunn er også positive til etablering av 14 vindkraftverk. Spørreundersøkelser gjennomført i den norske befolkning viser et klart positivt ønske om å få bygd ut mer vindkraft i Norge. De negative holdningene derimot fordeler seg på forskjellige grupperinger som arbeider imot en etablering av vindkraft i Norge. Argumenterne er primært at vindkraft vil medføre store negative landskapsmessige inngrep som i neste omgang vil påvirke befolkningens opplevelse av kystområdene negativt. Dessuten uttrykker enkelte grupper bekjymring for negative effekter i forhold til Norge som reisedestinasjon hvis vindkraften blir utbredt. Det er også i enkelte saker debatt om støy og sunnhetspåvirkninger fra støy, eksempelvis lavfrekvens støy. Forsvaret Forsvaret er bekjymret for hvilke konsekvenser vindkraft vil kunne få for deres elektroniske infrastruktur (radar, radiolinje og etterretning). 2.6 Forskning, utvikling, demonstration Programmer Det drives forsknings- og utviklingsarbeid både innenfor teknologiutvikling og miljøeffekter av vindkraftproduksjon. Mye av F&U aktivitetene finansieres gjennom bevilgninger fra Norges Forskningsråd, men noen aktiviteter finansieres helt eller delvist gjennom støtte fra offentlige myndigheter eller energiselskaper. Det er igangsatt større forskningsprosjekter som blandt annet skal se nærmere på effekter av vindkraft og reindrift og vindkraft og fugleliv. Gjennom klimaforliket ble det også bestemt at det skulle opprettes forskningssentre for miljøvennlig energi. I alt er det nå opprettet 8 forskningssentre som skal ha en konsentrert, fokusert og langsiktig forskningsinnsats på høyt internasjonalt nivå for å løse utpekte utfordringer på energi- og miljøområdet. Les mer på www.forskningsraadet.no. 2.7 Klima Kraftige vindstyrker og barskt klima har i noen tilfeller ført til at enkelte komponenter i konvensjonelle vindturbiner utviklet for mellom-europeiske forhold må skiftes og forsterkes. I Norge bygges og planlegges flere vindkraftverk i områder der potensialet for ising er stort. I de høyereliggende områdene langs kysten av Norge bidrar mye fuktig luft fra vest til at potensialet for ising er relativt stort i høyereliggende områder og i nordlige deler av landet. Ising vil kunne medføre et produksjonstap i et vindkraftverk og flere selskaper har egne programmer for å finne løsninger på isning. NVE har også fått utarbeidet er kart som viser de isingsforhold vindkraftprodusentene kan risikere i hele fastlands-Norge. Isingkartet kan lastes med på NVEs hjemmeside. Her finnes også kart over Norges vindressurser. 15 2.8 Relevant litteratur www.nve.no NVEs og Enovas ”Mulighetsstudie for landbasert vindkraft 2015 og 2025” Miljøverndepartementet og Olje- og energidepartementet 2007, Retningslinjer for planlegging og lokalisering av vindkraftanlegg. Miljøverndepartementet Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging (T-1442). 16 3. Finland 3.1 Installerad och planerad effekt Den nuvarande installerade vindkraftkapaciteten i Finland är ca 220 MW, som i huvudsak är placerad på land. Några vindkraftverk är byggda ca 1,5 km från fastlandet (på vågbrytare, klippor etc). Planlagda projekt (maj 2012): På land: ca 5 000 MW Till havs: ca 3 000 MW Enligt regionala utredningar finns det ytterligare potential för ca 12 000 MW inom ca 250 områden. MW 2012 (juni) Totalt Land 221 221 Hav 2 2 Totalt 223 (land + hav) 223 3.2 Politiska målsättningar Statsrådet godkände 6.11.2008 en ny långsiktig klimat- och energistrategi som tar upp klimat- och energipolitiska åtgärder i detalj fram till 2020 och riktgivande ända fram till 2050. Målet är att vindkraftens installerade totaleffekt ska ha ökat till ca 2000 MW senast år 2020, vid vilken tidpunkt den årliga elproduktionen från vindkraft förväntas vara ca 6 TWh. Klimat- och energistrategi: http://www.tem.fi/files/20586/Dnr_1382_klimat och_energistrategi_3.11.2008.pdf Lagen om stöd för produktion av el från förnybara energikällor trädde i kraft i sin helhet den 25 mars 2011. Lagen trädde redan delvis i kraft vid årsskiftet, men för användningen av statligt stöd enligt stödsystemen krävdes Europeiska kommissionens godkännande. Lagen innehåller bestämmelser om det stöd som ska betalas för el som produceras vid vindkraftverk och biogasverk (inmatningstariff) och som ska täcka skillnaden mellan produktionskostnaderna och marknadspriset på el. Elproducenter ska vara parter på elmarknaden och få marknadspriset för den el som de producerat när den säljs. Det fast garanterade priset (inmatningstariffen) är 83,50 euro/MWh (år 2012) ända tills den 17 sammanlagda effekten är 2 500 MW. Elproducenterna kan likväl få stöd under högst 12 år. Till slutet av 2015 garanteras ett högre pris på 105,30 euro/MWh (år 2012). Stödet är det samma för vindkraftverk på land och till havs. Stöd ska beviljas endast nya vindkraftverk med en eleffekt på minst 500 kilovoltampere och biogaskraftverk med en eleffekt på minst 200 kilovoltampere. De kraftverk som beviljas stöd ska vara belägna i Finland eller inom Finlands territorialvatten och vara anslutna till elnätet inom Finlands territorium. Stödet ska finansieras via statsbudgeten. Lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor: http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2010/20101396 Statsrådets förordning om stöd till produktion av el från förnybara energikällor: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2010/20101397 Den uppdatering av Finlands vindatlas som har gjorts 2011 skapar förutsättningar för betydande utbyggnad av vindkraften och effektivare placering av vindkraftverk. Finlands vindatlas:http://www.windatlas.fi/se/index.html 3.3 Planläggning och myndighetsbehandling En ändring om vindkraftsbyggande i markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft 1.4.2011. Målet med ändringen är att göra det möjligt att i större grad använda generalplanen som ett planeringsinstrument när frågor som gäller placeringen av vindkraftsutbyggnad avgörs. Lagändringen gör det möjligt att använda generalplanen som direkt grund för bygglov för vindkraftverk. En förutsättning för att använda en generalplan på det här sättet är att man med den ”vindkraftsgeneralplan” som anpassats till lagändringen tillräckligt kan styra vindkraftsbyggandet på ett område med beaktande av bland annat områdets miljövärden och övriga markanvändning. Beviljande av bygglov förutsätter i så fall varken en detaljplan eller ett beslut om planeringsbehov. Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen: http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110134 Miljöministeriet har årligen sedan 2011 beviljat kommuner och landskapsförbund sammanlagt 1,5 miljoner euro i statsbidrag för utarbetande av planer som styr vindkraftsbyggande. I första hand är bidraget avsett att användas vid styrande av helhetsomfattande vindkraftsetablering i kommuner och landskap. Bidraget beviljas även år 2013. 18 Planläggningsprocedurer Miljöministeriet har i juni 2012 gett ut en vindkraftshandledning med anvnisningar om planläggning, konsekvensbedömning och tillståndsförfaranden av vindkraftsbyggande. http://www.miljo.fi/vindkraft. Vilka lösningar beträffande planer och tillstånd som i olika situationer krävs för nyttjande av vindkraften är framför allt beroende av var kraftverken placeras och konsekvenserna av detta. Planläggningen har en central roll när det gäller att främja vindkraftsproduktionen i och med att den sammanjämkar olika synpunkter, och med den avgörs också hur vindkraftsproduktionen ter sig under de närmaste årtiondena. Regionplaneringens uppgift är att styra utbyggnaden av vindkraft som helhet. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning ska vindkraftverken i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I miljöministeriets vindkraftshandledning konstateras att vindkraftsenheter av regional betydelse i regel består av minst 8-10 vindkraftverk. I regionplanerna ska alla vindkraftsparker utredas och behandlas i så stor omfattning som möjligt. I regionplanerna har man hittills anvisat områden för vindkraftverk huvudsakligen i havs-, kust- och fjällområden, men även i inlandet förutsätts numera regionplanering för vindkraftsområden av regional betydelse. Ett vindkraftverk och en vindkraftspark byggs beroende på projektets läge eller storlek på basis av en detaljerad plan och/eller tillståndslösningar. Som detaljerad plan kan användas en detaljplan eller generalplan som inkluderar en bestämmelse om beviljande av bygglov på basis av planen (vindkraftsgeneralplan). En vindkraftsgeneralplan lämpar sig för situationer där det inte finns något behov av samordning med den övriga markanvändningen som kräver planering på detaljplanenivå. Ett beslut om planeringsbehov räcker ofta för vindkraftsutbyggnad i synnerhet i områden som redan har anvisats som lämpliga för vindkraftsutbyggnad i en översiktlig plan. Ett vindkraftverk kan byggas med enbart ett bygglov endast då kraftverket inte har några betydande miljökonsekvenser. Utgångspunkten är ändå att byggandet av stora vindkraftverk ska baseras på minst ett beslut om planeringsbehov. Byggande av enskilda vindkraftverk bör undvikas i synnerhet i områden som är värdefulla med tanke på miljön och landskapet. Godkännandeprocedurer Vindkraftsprojekt ska godkännas i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Behandlingen av vindkraftsprojekt likställs med byggnader, som kräver bygglov. Godkännandesansvaret ligger hos kommunerna med undantag av strandområden, som hör till de regionalanäringslivs-, trafik- och miljöcentralerna. Enligt miljöskyddslagen kan etablering av vindkraftsprojekt förutsätta ett miljötillstånd ifall det finns permanent eller fritidsbebyggelse i området. Byggande av vindkraftverk till havs förutsätter vid sidan av bygglov även tillstånd enligt vattenlagen. I allmänhet krävs också ett flyghinderstillstånd enligt luftfartslagen. För konstruktioner högre än 30 meter i närheten av flygplatser och högre än 60 meter överallt i Finland kan tillstånd ges om flygsäkerheten inte äventyras. Miljökonsekvenser av stora vindkraftverk bedöms i MKB-förfarandet. Ändringen av förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) som innebär att MKB- 19 förfarande ska tillämpas på stora vindkraftverksprojekt trädde i kraft den 1 juni 2011. Storleksgränsen för sådana projekt har fastställts till minst tio enskilda vindkraftverk, eller en total kapacitet på minst 30 megawatt. Statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060713 Anslutning av vindkraftanläggningar till elnät Vindkraft är i likhet med andra elproduktionsanläggningar garanterad anslutning till elnätet mot en skälig ersättning. Relativt små vindkraftverk kan anslutas till distributionsnätet medan större kraftverk bör anslutas direkt till regionala nät eller stamnätet. Det är viktigt att vindkraftaktörerna kontaktar nätägarna i ett så tidigt skede som möjligt för att diskutera en anslutning. 3.4 Miljöeffekter samt lokal förankring och acceptans Effekterna av vindkraftsetablering bedöms i huvudsak i planläggningen och tillståndsförfarandet. Dessutom bedöms miljökonsekvenser av betydande vindkraftsprojekt i samband med MKB-förfarandet . Det är viktigt att samordna markanvändningsplaneringen med den övriga planeringen av projektet i ett så tidigt skede som möjligt. Förutom tekniska och ekonomiska faktorer är det viktigt att under projektplaneringen utreda vilka beslut, som gäller markanvändningen och dess betydelse för projektet. De vanligaste intressena inom områdesanvändningen som ska samordnas med vindkraftsutbyggnad är bebyggelse, natur- och landskapsvård samt flygtrafikens och försvarets behov. Betydelsen av vindkraftsutbyggnadens konsekvenser beror förutom på omfattningen av projektet, på områdets lokala förhållanden och miljövärden och den övriga användningen av området. Några generella gränsvärden för vindkraftverkens avstånd till bosättning har inte uppställts. Däremot finns rekommenderade riktvärden för högsta bullernivå. På områden för permanent bosättning, fritidsbosättning i tätorter och på rekreationsområden är högsta tillåtna ljudnivå utomhus 45 dB(A) dagtid och 40 dB(A) nattetid. För fritidsbosättning utanför tätorter, campingområden och naturskyddsområden är motsvarande riktvärden 40 dB(A) och 35 dB(A). I Skärgården förekommer mycket bosättning och i fjällen är de visuella konsekvenserna av vindkraftsanläggningar omfattande – ytterligare kan det uppstå konflikter med lokala näringar. Den allmänna acceptansen av vindkraft varierar från område till område. Motståndet är mindre i områden, där man redan har uppfört vindmöllor. Konsekvenserna för landskapet är ofta de mest betydande. Betydelsen av vindkraftverkets påverkan på landskapet beror på hur synliga de är samt landskapets egenskaper. De bäst ägnade och största områdena i Finland finns i havområdena (offshore), där det tillsvidare är dyrare än på land att etablera vindmöllor. 20 Program Forskningsprogram specifikt för vindkraft finns ännu inte, men forskning gällande vindkraft är integrerat i mera omfattande forskningsprogram angående miljö/klimatförändring (Tekes). 3.5 Relevant litteratur Planering av vindkraftsutbyggnad. Miljöministeriet 2012. Miljöförvaltningens anvisningar Tillämpning av miljölagstiftningen på byggandet av Arbetsgruppsbetänkande Miljön i Finland 584. Miljöministeriet. 2002. 4sv/2012. vindkraftverk. Vinkraftverkens verkningar på fågelfaunan. Miljön i Finland 721. Miljöministeriet. 2004.Sammandrag på svenska. Revideras 2012-2013. Vindkraftverk och landskap. Natur Miljön i Finland 5/2006. Miljöministeriet. 2006. Sammandrag på svenska. Planerad revidering 2013-2014. Uppstående och spridning av buller från vindkraftverk. Miljön i Finland 4/2007. Miljöministeriet. 2007. Sammandrag på svenska. Revideras 2012-2013. 21 4. Danmark 4.1 Installeret og planlagt kapacitet Danmark havde ved udgangen af juli 2012 en installeret kapacitet på 4008 MW vindkraft, fordelt på 3140 MW på land og 868 MW offshore. Vindkraftproduktionen bidrog i 2011 med omkring 28 % af elforbruget. MW juli 2012 Land 3140 Hav 868 I alt (land + hav) 4008 Den største andel af den installerede vindkapacitet blev etableret fra midten af 1990’erne og frem til 2003. På nedenstående figur ses udviklingen i den installerede vindkapacitet i Danmark samt vindkraftens andel af den samlede elforsyning. MW 3500 25% 3000 20% 2500 2000 15% 1500 10% 1000 5% 500 0 1980 0% '85 '90 '95 '00 Havvindkapacitet [MW] Land vind kapacitet [MW] Vindkraft i p ct. af elforsyning '05 '09 Figur 1: Vindkapacitet og andel af energiforsyning ultimo 2010. Kilde: Energistyrelsen: Energistatistik 2010. Med de initiativer, der er taget i de politiske aftaler i 2008 og 2012, sker der igen en stigning i vindmøllekapaciteten, især ved udbygning med havmølleparker, men også for udbygningen på land. 4.2 Politiske målsætninger Danmark fik i oktober 2011 en ny centrum/venstre regering. Regeringen har som mål at den danske el- og varmeforsyning skal være uafhængig af fossile brændsler. I marts 2012 indgik regeringen et bredt energiforlig med alle de øvrige partier i Folketinget på nær Liberal Alliance. Det betyder, at 95 % af folketingets medlemmer står bag aftalen. 22 Aftalen vil føre til en ambitiøs grøn omstilling af den danske energipolitik med fokus på energibesparelser og vedvarende energi. Den indeholder et langsigtet mål for 2050, hvor Danmark skal være uafhængig af fossile brændsler, samt konkrete initiativer og dermed stabile rammer for perioden frem til 2020. Ud over de energipolitiske mål, vil aftalen bidrage til grøn vækst og beskæftigelse i Danmark. Som følge af aftalen forventes andelen af fornybar energi at komme op på 35 %. Danmarks mål for fornybar energi i EU-direktivet om fornybar energi er på 30 % i 2020. med aftalen vil dette mål blive mere end opfyldt. En række initiativer på vindområdet vil føre til, at næsten halvdelen af Danmarks elforbrug vil blive produceret ved vindkraft i 2020. I alt vil der blive etableret 2000 MW ny kapacitet frem til 2020 – heraf 1500 MW på havet For landmøller vil aftalen indebære, at der frem mod 2020 forventes opført nye landmøller med en samlet kapacitet på 1.800 MW. I samme periode forventes nedtaget kapacitet på 1.300 MW. Dette søges understøttet eksempelvis via nye planlægningsredskaber, strategisk miljøvurdering og tilpasning af rammevilkårene som følge af teknologiudviklingen. Der ændres på afregningen for nye landmøller nettilsluttet fra 1. januar 2014 således at elmarkedspris og støtte tilsammen ikke kan overstige 58 øre/kWh. På havet skal der opstilles 1500 MW nye møller. Der opføres 2 nye storskala havmølleprojekter: Horns Rev III på 400 MW i Nordsøen Krieger Flak på 600 MW i Østersøen Havmølleparkerne udbydes efter udbudsmodel med større priskonkurrence og med dialog med de potentielle bydere. De to parker udbydes i 2013-15, med forventet idriftsættelse i 2017-20. Udbygningen på Horns Rev igangsættes først For Kriegers Flak, som ligger på grænsen imellem Danmark, Sverige og Tyskland etableres en fælles netløsning med Tyskland, som etablerer en park på den tyske side af grænsen. Netløsningen vil give ny international udvekslingskapacitet. Endvidere skal der som konsekvens af aftalen opføres 500 MW kystnære havmøller. Afregningsforholdene for disse møller vil blive besluttet af partierne bag energiaftalen. 4.3. Planlægning og myndighedsbehandling Planlægningsprocedurer Land Det er kommunerne, der udpeger arealer til opstilling af vindmøller på land. Regeringen vil fremtidssikre det danske samfund ved at skabe en grøn økonomi i vækst og omstilling, så der skabes et energi- og transportsystem baseret på 100 % vedvarende 23 energi i 2050. Det er regeringens mål, at halvdelen af Danmarks traditionelle el-forbrug skal komme fra vind i 2020. For at nå energiaftalens politiske målsætning er det nødvendigt, at der fortsat udbygges med vindmøller både på land og på havet. Der er derfor fortsat behov for, at kommunerne udlægger nye områder til udbygning med vindmøller på land. Kommunernes planlægning af nye områder til vindmøller er forbundet med en række udfordringer, og der skal tages de størst mulige hensyn til naboer, støjpåvirkning, natur, landskab, miljø m.v. Samtidig betyder udviklingen af stadigt større vindmøller, at det bliver vanskeligere at finde egnede placeringsmuligheder til opstilling af nye vindmøller på land. Miljøministeren besluttede i sommeren 2011 at nedsætte en arbejdsgruppe om fremtidens vindmølleplanlægning på land. Arbejdsgruppen har været bredt sammensat med deltagelse af repræsentanter fra Miljøministeriet, Klima-, Energi- og Bygningsministeriet, Energinet.dk, KL, Vindmølleindustrien, Danmarks Vindmølleforening, Danmarks Naturfredningsforening, Dansk Skovforening, Landbrug & Fødevarer og Landsforeningen Naboer til Kæmpevindmøller. Sidstnævnte er dog efter sidste møde udtrådt af arbejdsgruppen. Miljøministeriet ved Naturstyrelsen har varetaget formandsposten og sekretariatet for udvalget. Arbejdsgruppen har haft til formål at se nærmere på, om kommunerne har de rigtige planlægningsredskaber til at medvirke til at sikre målsætningerne om den fortsatte udbygning med vindmøller på land. Overordnet har arbejdsgruppen skullet vurdere, om vindmøllecirkulærets regelsæt om planlægning for opstilling af vindmøller, fungerer i praksis i relation til det formål, der er med cirkulæret. Arbejdsgruppen har bl.a. undersøgt: gældende regler og kommunernes praksis i vindmølleplanlægning den statslige indsats i forhold til vindmølleplanlægning og samarbejdet mellem stat og kommuner muligheder og begrænsninger ved at placere vindmøller i områder hvor der er landskabs- og naturinteresser herunder kystlandskaber tekniske landskaber muligheder og begrænsninger ved at placere vindmøller i og nær skove mulighederne for at udvikle redskaber, herunder GIS-redskaber som vil kunne understøtte kommunernes afvejning af interesser muligheder og begrænsninger ved frivilligt opkøb og ekspropriation af boliger. hvilke typer vindmøller, der forventes opstillet i Danmark i fremtiden med henblik på at beskrive de fordringer det afstedkommer til den fysiske planlægning, fx i relation til højde, MW, øget effektivitet m.v. mulighederne for at sikre konkret udpegede vindmølleområder i kommuneplanen mod bebyggelse for tæt på, således at afstanden til naboer, og støjreglerne fortsat kan overholdes.” Gennemgangen viser, at kommunerne som udgangspunkt har de redskaber, som de skal bruge for at planlægge for vindmøller, men at der er behov for en række justeringer og 24 præciseringer af regelsættet. Arbejdsgruppen har ikke foreslået omfattende lovændringer, men peger på behovet for udvikling af en ny statslig informationsindsats for opførelse af vindmøller og for udvikling af nye GIS værktøjer. Arbejdsgruppen har i sommeren 2012 afleveret rapport med anbefalinger til miljøministeren. Vindmøllerejsehold Vindmøllerejseholdet er et landsdækkende team, der har til formål at hjælpe kommunerne med at fremme vindmølleplanlægningen. Rejseholdets opgave er at imødekomme de behov, som den enkelte kommune har for at kunne fremme vindmølleplanlægningen. Vindmøllerejseholdet kan f.eks. hjælpe med at finde placeringer, der er bedst egnede i forhold til naboer og naturbeskyttelsesinteresser. Desuden bidrager rejseholdet med at analysere kortgrundlag og opklare spørgsmål fra kommunerne, så planlægningen kan køre bedst muligt. Vindmøllerejseholdet blev oprettet i 2009, som en 3-årig hjælp til kommunernes planlægning. Energiaftalen afsætter en pulje på 13,2 mio. kr. til at finansiere vindmøllerejseholdet i 2012-2015. Testmøller Vindmølleindustrien har tilkendegivet et stort behov for at kunne teste vindmøller. Implementeringen af Folketingets beslutning om at etablere et nationalt testcenter for syv op til 250 m høje vindmøller i Østerild er godt gang. Anlægsarbejdet er færdigt og i august 2012 opstilles den første mølle. Naturstyrelsen har som opfølgning på Østerild-aftalen endvidere identificeret syv potentielle arealer til opstilling af prototypemøller (højde 200-250 m) og 24 potentielle arealer til opstilling af serie 0-møller (højde 200-250 m). Den statslige identifikation af de mulige arealer reserverer ikke arealerne til testpladser. Det er op til interesserede vindmølleproducenter at tage kontakt til de private lodsejere for at indgå aftale om udlejning / salg af jorden. Derefter er det op til kommunerne, om der skal laves den nødvendige planlægning for de identificerede arealer. Miljøstyrelsen har revideret bekendtgørelse om støj fra vindmøller, så der nu er bindende grænser for lavfrekvent støj. Vindmøllebekendtgørelsen trådte i kraft d. 1. januar 2012 efter en offentlig høring i perioden 3. november til 25. november 2011. Der henvises til Miljøstyrelsens vejledning til støjbekendtgørelsen. (http://www.mst.dk/Publikationer/Publikationer/2012/Maj/978-87-92903-08-2.htm) Havvindmøller Staten har højhedsret over søterritoriet og den eksklusive økonomiske zone. Det er Energistyrelsen, der varetager planlægningen for vindmøller på søterritoriet. Der er hidtil opført tolv havvindmølleparker i de danske farvande. På Miljø- og Energiministeriets foranledning blev i 1997 udarbejdet en ”Havmøllehandlingsplan for de danske farvande”. Rapporten sandsynliggjorde et potentiale for en storskalaudbygning med 4000 MW havvindmøller og udpegede en række egnede hovedområder til første etape demonstrationsprojekter. Regeringen pålagde i 1998 på baggrund af anbefalingerne i Havmøllehandlingsplanen de daværende elselskaber at opføre 5 storskala 25 demonstrationsprojekter på havet på i alt 750 MW. I 2002/2003 blev demonstrationsparker sat i drift, ved hhv. Horns Rev og Nysted-Rødsand. to I forlængelse af liberaliseringen af elsektoren og opsplitningen af de gamle elselskaber i separate produktions- og transmissionsenheder, ophævede den tidligere Regering i 2002 de sidste tre af de fem administrative pålæg om udbygning med havvindmøller. Det drejer sig om havmølleudbygningen ved Læsø, Gedser og Omø – i alt 450 MW. De energipolitiske aftaler i 2004 indeholdt bl.a. udbud af to nye havvindmølleparker på hver 200 MW ved hhv. Horns Rev (Horns Rev II) og Rødsand (Rødsand II). Horns Rev II er sat i drift i 2009 og Rødsand II i 2010. Et udvalg under regeringen har opdateret Havvindmøllehandlingsplanen fra 1997. I april 2007 offentliggjorde udvalget sin rapport ”Fremtidens havmølleplaceringer 2025”. Udvalget har vurderet de samfundsmæssige interesser indenfor nettransmissionsforhold, sejlads, natur, landskab, råstofindvinding m.v. Herudover har udvalget belyst tekniske, økonomiske og planlægningsmæssige muligheder for at føre elproduktionen i land og beskrevet scenarier for vindmøllernes teknologiske udvikling. Det har skabt et fagligt grundlag for at planlægge udbygningen med vindkraft på havet, så den kan koordineres med udbygningen af transmissionsnettet. Efter at have vægtet disse hensyn har udvalget i 2 enighed peget på syv hovedområder med et samlet areal på godt 1000 km . Her kan der placeres op til 23 havmølleparker – hver med en installeret effekt på 200 MW. ”Fremtidens Havmølleplaceringer 2025” er opdateret i 2011. Nedenstående kort viser placeringen af nuværende havvindmølleparker i de danske farvande samt udvalgets forslag til fremtidige placeringer: Figur 2: Nuværende havvindmølleparker og mulige placeringer af nye parker i danske farvande. Energistyrelsen April 2011: ”Stor-skala havmølleparker i Danmark” 26 Den energipolitiske aftale af 21. februar 2008 indeholdt en beslutning om opførelsen af 400 MW havmøller til idriftsættelse i 2012. Den 400 MW store park Anholt Havmøllepark er placeret i Kattegat. De første møller i parken forventes nettilsluttet i september 2012, og hele parken forventes færdig i 2013. Kystnære havmøller Som en del af energiforliget er det endvidere aftalt, at der inden 2020 skal opstilles vindmøller med en samlet effekt på 500 MW i de kystnære havområder. Som grundlag for denne planlægning er gennemført en screening af de mulige placeringer, når der skal tages hensyn til andre interesser som sejlads, råstoffer, natur og landskab. På grundlag af screeningen har det været muligt at pege på 16 områder, hvor havmøller kan placeres i afstande på 2-4 km fra kysten. Screeningen har været i offentlig høring. Den videre proces vedr. kystnære havmøller afventer politisk beslutning. Godkendelsesprocedurer Ansøgninger om opførelse af vindmøller skal godkendes af enten de lokale, regionale eller statslige myndigheder, jf. nedenstående beskrivelse. Bygherren skal udarbejde en VVMredegørelse (Vurdering af Virkning på Miljøet) som på baggrund af specifikke krav skal vurdere anlæggets miljøkonsekvenser. Derudover skal den vise, hvordan eventuelle negative miljøkonsekvenser kan mindskes samt angive alternative placeringsmuligheder. VVM-redegørelsen efterfølges af en offentlig høringsproces som omfatter offentligheden, myndighederne og relevante organisationer før den evt. godkendes af den pågældende myndighed. Havet Der er to modeller for opstilling af havmøller i Danmark. Dels opstilles der storskala havmølleparker efter udbud, dels kan der ansøges om opstilling af havvindmøller efter den såkaldte åben dør procedure. Møller der opstilles efter åben dør proceduren modtager en afregning på 25 øre/kWh i 22.000 fuldlasttimer + 2,3 øre til balanceringsomkostninger i hele møllens levetid. Tilladelse til at opføre vindmøller på havet gives af Energistyrelsen, som således også skal godkende VVM-redegørelsen. Denne omfatter blandt andet vindforhold, havstrømme, bundforhold, og påvirkning af det marine miljø. Den skal indeholde en beskrivelse af miljøkonsekvenserne for fauna og flora, havbund, vand, luft, klimaforhold, arkæologiske forhold, effekter på landskabet og kystsikkerhed. Der kræves tilladelse fra Energistyrelsen til såvel forundersøgelser og selve idriftsættelsen. Proceduren gælder også ved statsligt udbud af havvindmølleparker. Tilslutningsforhold For alle vindmøller gælder, at det er netvirksomheden eller transmissionsvirksomheden, som fastsætter spændingsniveauet. Det er forskelligt, hvor stor en del af tilslutningen, som vindmølleejeren skal betale. Ved etablering af vindmøller på land, har netselskabet pligt til at føre nettet frem til skel på det areal, der udarbejdet lokalplan for. For havmølleparker omfattet af statsligt udbud, er det Energinet.dk der efter ministerielt påbud etablerer transformerplatform og kabel til land. Og endelig gælder for de havmøller, der etableres efter ’åben dør-proceduren’, at 27 netselskabet har pligt til at aftage produktionen fra strandlinjen, dvs. at mølleejeren selv skal afholde omkostninger til søkabler. De nærmere, tekniske krav til vindmøllers tilslutning til nettet findes på systemansvaret hjemmeside: www.energinet.dk. Der findes tekniske forskrifter for vindmølleparker, der tilsluttes net med spændinger over 100 kV, og tekniske forskrifter for vindmøller, der tilsluttes net med spændinger under 100 kV. De store danske havvindmølleparker Horns Rev 1 og 2, Nysted og Rødsand 2 er alle sluttet direkte til transmissionsnettet. Parkerne skal blandt andet opfylde krav om uafbrudt drift i tilfælde af kortslutningsfejl i transmissionssystemet (”ride-through”). Dette har blandt andet medvirket til udvikling af vindmøllers evne til at levere systemtjenester. Som nævnt under afsnittet om planlægningsprocedurer har et udvalg under regeringen belyst tekniske, økonomiske og planlægningsmæssige muligheder for udbygningen med vindkraft på havet. Heri indgår muligheder og omkostninger for at føre produktionen i land. Realisering af de energipolitiske målsætninger om øget udbygning med vindkraft forudsætter udbygning af transmissionsnettet. Derfor har et udvalg med deltagelse fra blandt andre Energinet.dk, Klima- og Energiministeriet, Finansministeriet, Miljøministeriet, Kommunernes Landsforening og Dansk Energi i april 2008 færdiggjort en teknisk redegørelse for den fremtidige udbygning og kabellægning i det danske elsystem. På baggrund af denne rapport blev der den 4. november 2008 taget politisk beslutning om nye retningslinjer for kabellægning og udbygning af elsystemet. De kan bl.a. findes på Energistyrelsens hjemmeside: http://www.ens.dk/daDK/UndergrundOgForsyning/ElOgVarmeForsyning/Elforsyning/Eltransport/Sider/F orside.aspx 4.4 Økonomiske vilkår I Danmark gives den økonomiske støtte til nye vindmøller som pristillæg til markedsprisen. Derudover er der i forbindelse med etableringen af nye storskala havvindmølleparker lavet et udbud med særlige tariffer herfor. Afregningsvilkårene for vindkraft afhænger af, hvornår møllen er købt og opstillet. Groft skitseret kan det siges, at nyere møller afregnes på markedsvilkår mens ældre møller er omfattet af en overgangsordning, hvor de gamle pristillæg stadig er gældende. Den energipolitiske aftale af 21. februar 2008 medførte en forhøjelse af støtten til nye vindmøller til 25 øre/kWh i 22.000 fuldlasttimer + 2,3 øre/kWh i balanceringsomkostninger . Det vil sige i alt 27,3 øre/kWh. Ud over afregningen til vindmølleejeren opkræves 0,4 øre/kWh til ”grøn fond”. Denne administreres af Energinet.dk. Med energiaftalen af 22. marts 2012 ændres på afregningen for nye landmøller nettilsluttet fra 1. januar 2014 således at det faste pristillæg på nominelt 25 øre/kWh for de første 22.000 fuldlasttimer fremover reduceres øre for øre, hvis markedsprisen på el overstiger 33 øre/kWh nominelt, og derved helt bortfalder, hvis elprisen bliver 58 28 øre/kWh i løbende priser eller højere. Samtidig ændres beregningsgrundlaget for den støttede produktion, således at støtteperioden beregnes ved en sammenvejning af kapacitet og rotorareal. For storskala havvindmølleparker, der opføres efter udbud gælder særlige afregningsregler. Parkerne får en fast afregning i en periode svarende til ca. 50.000 fuldlasttimer. Herefter bortfalder den offentlige støtte, og produktionen afregnes til markedspris. Afregningen er ved udbud fastsat til 51,8 øre/kWh for Horns Rev II og 62,9 øre/kWh for Rødsand II og 105,1 øre/kWh for Anholt Havmøllepark. For havmølle uden for udbud er afregningen fortsat 25 øre/kWh i 22.000 fuldlasttimer + 2,3 øre/kWh i balanceringsomkostninger . Det vil sige i alt 27,3 øre/kWh. 4.5 Miljøforhold og folkelig accept Den almindelige folkelige accept af vindmøller i Danmark er stor. I en undersøgelse blandt 1 befolkningen fra marts 2008 lavet af Greens Analyseinstitut , erklærer 91 % af de adspurgte sig som tilhængere af en fortsat udbygning med vindkraft. Der er dog en tendens til en fornyet lokal modstand mod opstilling af nye, større vindmøller og særligt mod højspændingsledninger i forbindelse med tilslutning af nye havvindmølleparker. Dette kan ses som et udtryk for tendensen Not-In-My-Back-Yard (NIMBY), som er et udtryk for velvilje mod vindmøller generelt men modstand mod at de skal placeres ”i min baghave”. På havvindmølleområdet har erfaringer fra det afsluttede miljøovervågningsprogram ved Nysted og Horns Rev havmølleparker vist sig mere positive end forventede mht. påvirkning på flora og fauna. Undersøgelserne har omfattet bundflora- og fauna, fisk, havpattedyr, fugle og folkelig accept. Her viser det sig bl.a. at den folkelige accept af havvindmøller er over 80 %. Nedenstående skema viser de vigtigste resultater fra programmet: 1 Kilde: http://www.windpower.org/danskernemener.htm 29 Figur 3: Erfaringer fra havvindmølleparkerne Horns Rev og Nysted. Energistyrelsen 2006: ”Havmølleparker og miljøet – erfaringer fra Horns Rev og Nysted” Som opfølgning på det store miljøovervågningsprogram, der løb over perioden 1996-2006, er der blevet igangsat et mindre opfølgningsprogram, der bygger på det tidligere programs resultater. Det opfølgende miljøovervågningsprogram løber over perioden 2009 til 2012, og projekterne fokuserer på fisk, marsvin, vandfugle samt diverse kumulative effekter. Resultaterne er under afrapportering kan findes på Energistyrelsens hjemmeside: http://www.ens.dk/daDK/UndergrundOgForsyning/VedvarendeEnergi/Vindkraft/Havvindmoeller/Miljoepaavirkn inger/Sider/Forside.aspx 4.6 Forskning, udvikling, demonstration Udviklingen indenfor vindenergi har hidtil været tilrettelagt og gennemført i dialog mellem offentlige myndigheder, forskningsverdenen og industrien. Blandt specielle styrkeområder inden for dansk vindenergiforskning kan nævnes vindmølleaerodynamik, aerolastisk dynamik, vindressourcer og vindatlas, last og sikkerhed, vindenergiøkonomi osv. 30 De seneste mange års udvikling har ført til en forbedret konkurrenceevne i forhold til konventionelle teknologier. Det skyldes især designoptimering, bedre viden om vindforhold og serieproduktion af mange møller af samme type. Nyere undersøgelser viser, at vindkraftens konkurrenceevne i dag nærmer sig konventionelle elproduktionsomkostninger. Indsatsområderne for den offentlige støtte til fremtidens udvikling indenfor vindkraft har bevæget sig mod at supplere den egentlige teknologiudvikling, med emner, der vedrører vindenergiens samspil med elsystemet og omkostningsreduktion. Der lægges desuden særlig vægt på offshore relaterede problemstillinger. Der er flere forskellige, offentlige støtteprogrammer til forskning, udvikling og demonstration af fornybare energiteknologier i Danmark. De vigtigste er: Det Energiteknologiske Udviklings- og Demonstrationsprogram (EUDP) (ca. 400 mio. kr. i 2011) administreres af Energistyrelsen. EUDP yder tilskud til projekter, der kan ”bidrage til at realisere de energipolitiske målsætninger om forsyningssikkerhed, det globale klima og miljø samt omkostningseffektivitet og samtidig fremme de erhvervsmæssige potentialer på området til gavn for vækst og beskæftigelse” og endeligt medvirke til dansk uafhængighed af fossile brændsler. EUDP skal i højere grad end foregående programmer lægge vægt på støtte til demonstrationsprojekter og dermed mindske kløften mellem forskning og demonstration. PSO-ordningen for miljøvenlige elproduktionsteknologier (130 mio. kr. i 2011) administreres af det systemansvarlige elselskab Energinet.dk . Ordningen yder tilskud til forskning, udvikling og demonstration vedrørende miljøvenlige elproduktionsteknologier. Det Strategiske Forskningsråds pulje for energi og miljø (ca. 300 mio. kr. i 2008) administreres af Programkomiteen for energi og miljø, som har sekretariat i Forsknings- og Innovationsstyrelsen. Der ydes tilskud til forskning i vedvarende energi og bæredygtig energiproduktion Læs mere om forskningsprogrammerne på Energistyrelsens hjemmeside www.ens.dk. I 2006 blev partnerskabet Megavind dannet på baggrund af en redegørelse fra regeringen om fremme af miljøeffektiv teknologi. Megavind skal agere som katalysator for en styrket afprøvnings, demonstrations og forskningsstrategi for vindkraft i Danmark. Partnerskabet består af repræsentanter fra industrien, forskningsinstitutioner samt myndigheder og det overordnede formål er at styrke dansk innovation inden for vindkraft.. Megavinds anbefalinger fungerer som reference for de kommende års strategiske udvikling indenfor vindkraft i Danmark. Læs mere om Megavind på Vindmølleindustriens hjemmeside www.windpower.org. 4.7 Relevant litteratur DONG Energy, Vattenfall, Energisyrelsen og Skov- og Naturstyrelsen, 2006: ”Danish Offshore Wind – Key Environmental issues”: 31 Ea Energianalyse A/S, 2007: ”50 pct. Vind I Danmark I 2025”, maj 2007. Rapporten kan hentes på www.eaea.dk Elinfrastrukturudvalget, 2008: “Teknisk redegørelse om fremtidig udbygning og kabellægning i eltransmissionsnettet”, April 2008. Energistyrelsen, 2006: ”Havmølleparker og miljøet – erfaringer fra Horns Rev og Nysted” Energistyrelsen, 2005: ”Havvindmøller – Danske erfaringer og løsninger” Energistyrelsen, 2007: ”Rapport fra Regeringens planlægningsudvalg for vindmøller på land” Energistyrelsen, 2007: ”Fremtidens Havmølleplaceringer 2025”, Udvalget for fremtidens havmølleplaceringer, april 2007 Energistyrelsen, 2007: ”Rapport fra den tværministerielle arbejdsgruppe om forsøgsmøller på land”, februar 2007 Energistyrelsen, 20010: ”Energistatistik 2009” Energinet.dk, Energistyrelsen, Højteknologifonden, Det Strategiske Forskningsråd, 2007: ”Energi 2007 – Forskning, Udvikling, Demonstration”, juni 2007 Klima- og Energiministeriet, 2008: ”Aftale mellem regeringen, Socialdemokraterne, Dansk Folkeparti, Socialistisk Folkeparti, Det Radikale Venstre og Ny Alliance om den danske energipolitik i årene 2008-2011.” 21. februar 2008. Megavind, 2007: ” "Danmarks fremtid som kompetencecentrum for vindkraft". Kan hentes på www.windpower.org. Miljøministeriet, By- og Landskabsstyrelsen 2007: ”Planloven i Praksis”. 2007. Miljøministeriet, Skov- og Naturstyrelsen 2007: ”Store vindmøller i det åbne land – en vurdering af de landskabelige konsekvenser. ” januar 2007. RECaBS: Renewable Energy Costs and Benefits for Society: www.recabs.org, 2008 Økonomiog Erhvervsministeriet 2004: ”Aftale mellem regeringen, Socialdemokraterne, Socialistisk Folkeparti, Det Radikale Venstre og Kristendemokraterne vedr. vindenergi og decentral kraftvarme mv. (opfølgning på 19. juni 2002 aftalen).” 29. Marts 2004. 32
© Copyright 2024