Tema: Slamspridning på åkermark
Hur hanteras slammet i Danmark?
Sune Aagot Sckerl
Brancheforeningen for Genanvendelse af
Organiske Ressourcer til Jordbrugsformål
Vem är jag?
• Ordförande i BGORJ
• Affärsområdeschef i HedeDanmark A/S
– Ansvarig för BioRec
• Agronom
• Har 16 års erfarenhet från slam-, avfalls-, biogas- och
resursbranschen
Agenda
•
•
•
•
Danmark, bakgrundfakta
Vad betyder BGORJ
Det politiska ”klimatet” i Danmark
Slamhantering i Danmark
Bakgrundsfakta
Befolkningstäthet 126 pers/km2
(Sverige 20 pers/km2)
+ 25 miljoner svin per år (Sverige, 5,5
miljoner)
+ 550.000 mjölkkor (Sverige, 350.000
mjölkkor)
= Hög gödselsproduktion på en liten areal
+ Många miljörestriktioner
+ Grundvatten = Dricksvatten
Vad är BGORJ?
• En förening som kan samla alla aktörer och bygga broar mellan
producenter, mottagare och aktörer i Livsmedelskedjan ” Från
jord till bord”
• Intressenterna kan samlas kring en gemensam faktabaserad
plattform – speciellt kring miljömässiga och
samhällsekonomiska aspekter hur organiska resurser ska
användas
• Föreningen kan proaktivt påverka beslutsfattare och
myndigheter
Vad är BGORJ?
• Sekretariatet finns hos ”Landbrug & Fødevarer”
• Branschföreningen arbetar tillsammans med övriga aktörer
Vilka är medlemmar i BGORJ?
• Producenter av organiska resurser, dvs. kommuner och
privata företag
• I dagsläget är ca. 30 verksamheter medlemmar i BGORJ
Dessutom: Vejle Kommune, DAKA Biodiesel A/S, Rambøll, Klintholm I/S, Lemvig Biogasanlæg A.m.b.A.,
Billund Vand A/S, Faxe Kalk A/S, Miljø- og Slamteknik, Vestforsyning Spildevand A/S, CompSoil
Danmark ApS, Gemidan A/S, Vesthimmerlands Vand A/S, Roskilde Forsyning A/S, Mijodan A/S.
Det politiska klimatet
’Men måske er vi blevet lidt for dygtige til at brænde det hele af? Hver dansker - barn som voksen
- smider hver uge omkring otte kilo affald ud. Og ud af de otte kilo brænder vi næsten seks et
halvt kilo. Kun halvandet kilo bliver brugt igen på en ny måde. Det er en god idé at brænde det
affald, som brænder let, og hvor der ikke er oplagte muligheder for genanvendelse:
Mælkekartoner og køkkenrulle for eksempel. Men det er mindre oplagt, at vi skal brænde
kartoffelskræller og salatrester, der ikke er særligt brændbare.’
Statsminister Helle Thorning Schmidts tale ved Folketingets åbning 1. oktober 2013
…Är mycket positivt!
Det politiska klimatet
• Resultatet blev inte en ny Avfallsstrategi, utan en
Resursstrategi. Den togs fram av den förre
miljöministern Ida Auken och implementeras nu av den
nuvarande miljöministern Kirsten Brosbøll
• Under 2014 har BGORJ haft möte med dessa ministrar.
”Ressourcestrategie”
• 2018 återanvänds 80 % av fosforn från reningsverksslam,
antingen
• genom utvinning av fosfor ur askan från slamförbränning,
eller
• genom spridning på åkermark.
Slamhantering i Danmark
• Den största delen sprids på åkermark utan
”vidareförädling”.
• Ca. 10-12 % komposteras eller läggs på
vassbäddar (och sprids därefter på åkermark).
• En mindre del exporteras till Slesvig-Holsten
(Tyskland) och används på åkermark.
Kilde: BGORJ 2011/2012
Slamhantering i Danmark
•
Ca. 20% av slammet förbränns, slammet från Köpenhamns kommun förbränns vid
2 slamförbränningsanläggningar – och det är de enda som finns i Danmark
•
Ca. 3-4% används inom andra omr. (deponi/jordtillverkning/cementproduktion)
•
Spridning på åkermark är den lösning som rekommenderas och som är den mest
fördelaktiga ur ett ekonomiskt perspektiv.
•
Kvaliteten på slammet förbättras år från år, dvs. halten av miljöfrämmande ämnen
minskar.
Slamhantering i Danmark
• ”Kadmium (Cd) och Salmonella är ett stort problem!”
– Nej, varken kadmium eller salmonella diskuteras i Danmark
• ”Kommunerna hanterar slammet i egen regi!”
– Nej, slam hanteras av 5 – 7 professionella aktörer i Danmark
• ”Det finns en negativ debatt om slam!”
– Delvis, DANVA (=Svenskt Vatten) vill inte sprida slam på åkermark
och framförallt inte inom vattenskyddsområden
Slamhantering i Danmark
• ”Livsmedelsindustrin är positiv till slamspridning på
åkermark!”
– Nej, inte direkt, men en faktabaserad argumentation har
motverkat att de enskilda industrierna har skapat olika regler,
undantaget Arla och kvarnindustrin (men i praktiken utgör
dessa regler inga problem för spridning på åkermark)
• ”Befolkningens inställning till slam är negativt!”
– Nej, 69% menar att slam skall återanvändas på åkermark, så att
fosfor kan recirkuleras i kretsloppet (1.028 pers / 2011)
Annons från L&F, oktober 2014
Kontakt?
Ni är alltid välkomna att kontakta mig:
• antingen via e-post: [email protected] / [email protected]
• eller telefon: +45 23721266
Tack för att ni lyssnade!