Johanna Dahl 2010-06-25 BEREDELSEORD MIDSOMMARDAGEN SKAPELSEN I Första Moseboks första kapitel kan vi läsa att Herren Gud sa till människan: “Uppfyll jorden och lägg den under er” (1 Mos 1:28c). Och Gud såg att allt som han gjort var mycket gott. Men redan i kapitel fyra, när Herren Gud frågar Kain ”Var är din bror Abel?” (1 Mos 4.9a), svarar Kain ”Det vet jag inte. Ska jag ta hand om min bror?” (1 Mos 4:9b). Ska jag ta hand om min bror? När Gud skapade världen gjorde han människan till sin egen avbild (1 Mos 1:27). Och Han lät henne råda över skapelsen. Den uppgiften gäller nu oss. Nästan dagligen kan vi ta del av rapporter om hur illa det håller på att gå: både i våra mänskliga relationer och med vår miljö, vårt livsrum. Idag, när temat är skapelsen kan vi i vår syndabekännelse särskilt ta med vad vi gjort, eller inte gjort som blivit till skada. I naturen, i havet, i luften och i våra relationer. Och därmed också i relation till Gud. Låt oss, i visshet om Guds vilja att förlåta oss, be och bekänna.