JEG ER SAA GLADHVER JULEKVELD BARNETS JULESANG TEXT: Inger Marie Lycke Wexelsen (1832-1911). Norsk författare. Wexelsen tillhörde en mycket känd och kulturellt mångsidig familj. Från det att hon var 12 år gammal till 16 års ålder bodde hon och fick undervisning hos kyrkoherde J A Lindeman vid Askovs Folkhögskola. Hon var mycket intresserad av folkbildning och folkhögskoleundervisning och hade präglats av Gruntvigs varma kristendomssyn precis som hennes bröder och deras studiekamrat, den senare kände Ole Vig. Hon tvingades säga nej till hans frieri pga deras vitt skilda bakgrund. Hon gifte sig aldrig, med kallade sig ändå Ole Vigs änka när han hade dött. Hon fick inga egna barn, men hon var mycket intresserad av att arbeta med barn bl.a. i söndagsskoleverksamhet och i sitt författarskap. Hennes första bok, som kom ut året efter Ole Vigs död, var en barnbok. Dessutom var hon starkt engagerad i den på den tiden starkt framväxande kvinnorörelsen, trots att hon själv fick stanna hemma och ta hand om föräldrarna. De ord som hon lägger i prästens mun i boken”Vesle Kari eller de Forældreløse” (1858) skulle komma att ändra den gamla vigselritualens formulering ”Din attrå skal være til mannen, och han skall herske over deg”. Prästen säger i stället ”Bær hverandres byrder og oppfyll således Kristi Lov”. När hennes brorson, prästen, politikern och biskopen W A Wexelsen, blev kirkestadsråd tog han bort den kvinnodiskriminerande formuleringen ur vigselritualen och satte in Maries formulering i stället. En av hennes bröder, Fredrik Wexelsen, gav ut Kirkeligt Folkeblad. I den presenterade hon under pseudonymen IL (= Inger Lycke) en del av sina dikter och psalmer t.ex. hennes mest älslade psalm Å om jeg som Maria satt (1862). Hon skrev också religiöst betonade verk, romaner, Bjørnson-påverkade bondeberättelser (sagor) och sånger för barn och vuxna, Ketil, en Julegave for de Smaa (1859), Steffen, En gammel Præstedatters Ungdomsminder (1860), Et Levnadsløb (1866) och En Julehistorie(1894). Barnböckerna En Liden Julegave – Julegave for Børn og Børnevenner (1858, En liden Barnbog med Rim og Smaahistorier (1895). Dikten Jeg er saa glad hver Julekveld, som hon skrev på julafton 1859, trycktes i den lilla boken ”Ketil, en Julegave for de Smaa” och kallades då Barnets Julesang. Den spreds också i ”Visor og Sanger for Ungdommen” (H K Foosnæs/ L M Bentsen, 1880) och i senare upplagor av P A Jensens ”Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet”, en läsebok som orsakade en av de häftigaste striderna i norsk skolhistoria. 1909 – 1910 kom den ut i en nynorsk översättning gjord av B Th Anker. Den trycktes 1911 och fanns också i en omarbetad version i Austlid: Norsk lesebok. Sonja Hagemann har skrivit boken ”Jeg er så glad hver julekveld – En bok om Marie Wexelsen, salmedikter og opprører” (1968). aa[o:]; thi= därför; himmerig [-k]; aabner [-p-]; søde [-t-]; krog [-k]= hörn, vrå; hun [ʉ ]; ørk= ödemark; ud [-t]; skinner [ʃ ]; de [di]; og [-g]= också; jorderig [j’urderik]; gid [gi:d]= om bara, tänk om; ogsaa [-k-]; af [-v]; igjen [-j-] /= konsonanten d uttalas inte i: glad, julekveld, sødt, jord, alltid, tænder, end, kunde och holder och g i: og, aldrig och siger MUSIK: Peder Knudsen (1819 – 1863). Norsk organist, kantor, musiklärare, fiolbyggare, orgel- och pianoreparatör och stämmare. Knudsen var son till en ”husmann (torpare) och bygdesangere” i Vågå i Gudbrandsdalen. Han prövade först på skräddaryrket, men eftersom han tidigt visade sig vara en ovanlig musikbegåvning flyttade han till Kristiania (nuvarande Oslo) och startade sina musikstudier parallellt med att han arbetade i militärmusikkåren. Han spelade en lång rad instrument, men fiolen kom snart att bli hans huvudinstrument. Han spelade en tid under Ole Bulls dirigentskap. Efter att först ha arbetat som en mycket duktig och driftig musiker, musiklärare och dirigent på olika platser tvingades han mer eller mindre att flytta. Han blev den förste organisten i Ålesunds ntbyggda kyrka. Om det är riktigt att han komponerade sången Jeg er saa glad hver Julekveld redan 1859 så måste han ha haft den som ett manuskript eller så var den tryckt tidigare än i boken ”Ketil”. Sången sjöngs av en kör i Skåtøy julen 1862. Det tidigaste tryck, som är känt, är från Warmuths Koralbok, 1896. Uruppförandet skedde vid invigningen av Skåtøys kyrka då en stor kör sjöng sången. I Norsk Musikklivs julnummer 1946 finns den melodi, som man sjöng i Marie Wexelsens hem. Det kan tänkas att hon skrev sin dikt med tanke på denna melodi. En möjlighet är också att någon i den musikaliska släkten komponerade melodin. Dikten kan också sjungas till P L Møllers sångmelodi Sov nu, mit Børn! Att sjunga: Lars Söraas: Det lyser i stille grender, Castelli: Stilla advent, Eivind Groven: I denne søte juletid (Musikk-Huset), Sparre Olsen: Julesang – Nå er det solverv (Norsk Musikforlag), Peder Tønnessen: Julesalme – De hyrder (MusikkHuset). JEG ER SAA GLAD HVER JULEKVELD 1. Jeg er saa glad hver julekveld; thi da blev Jesus født, da lyste stjernen som en sol, og engle sang saa sødt. O, Gud ske lov! 2. Det lille barn i Betlehem, han var en konge stor, som kom fra himlens høje slot, ned til vor arme jord. 3. Nu bor han hvel i himmerig, han er Guds egen Søn. men husker altid paa de smaa og hører deres bøn. 4. Jeg er saa glad hver julekveld, da synger vi hans pris; da aabner han for alle smaa sit søde paradis. 5. Da tænder moder alle lys, saa ingen krog er mørk; hun siger: Stjernen lyste saa i hele verdens ørk. 6. Hun siger at den lyser end og slukkes aldrig ud, og hvis den skinner paa min vei, da kommer jeg til Gud. 7. Hun siger at de engle smaa, de synger og idag om fred og fryd paa jorderig og om Guds velbehag. 8. O, gid jeg kunde synge saa, da blev vist Jesus glad; thi jeg jo ogsaa blev Guds barn engang i daabens bad. 9. Jeg holder af vor julekveld og af den Herre Krist, og at han elsker mig igjen, det ved jeg ganske vist. O, Gud ske lov! Marie Wexelsen (1832 – 1911) JAG ÄR SÅ GLAD VAR JULEKVÄLL 1. Jag är så glad var julekväll, ty Jesus föddes då, då lyste stjärnan som en sol, och sjöngo änglar små. 2. Det lilla barn i Betlehem, han var en konung stor, som kom från himlens höga slott ner till vår arma jord. 3. Nu bor han väl i Himmelen Guds egen son han är. – Dock tänker han på sina små och är dem städse när. 4. Jagär så glad var julekväll, då sjunga vi hans pris, dåöppnar han för alla små sitt sköna paradis. 5. Mor säger, att de änglar små de sjunga ock i dag om fred och frid på jordens stig och om Guds välbehag. Okänd. Anna Sarlin: Julsånger JAG ÄR SÅ GLAD VAR JULENATT 1. Jag är så glad var… 2. Det lilla barn… 3. Nu bor han högt… 4. Jag är så glad… 5. Då tänder mor… 6. Hon säger att… sånger/Filadelfia. 7. Jag har så kär… Svensk text: Erik Hillestad, Julens