1. No category

 Högskolan Kristianstad inbjuder dig som är lärare på grundskolan
och gymnasiet samt bibliotekarier till Läskonferens med temat
Läsning så in i Norden
onsdagen den 23 mars 2016 i Kristianstad.
God läsförmåga är en förutsättning för livslångt lärande. God läsförmåga ökar läslusten och främjar goda läsvanor. God läsförmåga är avgörande för att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen. Om inte lärare själva är aktiva läsare och utgör goda läsförebilder för sina elever är det svårt för eleverna att förstå glädjen med läsning och läsfärdighetens grundläggande betydelse för demokratiskt deltagande, inlärning, utbildning och arbetsliv. Läsning av skönlitterära texter är av särskild betydelse för att väcka lusten till att läsa och att utvecklas som läsare. De nordiska länderna står för en betydande del av all utgivning av högkvalitativ barn‐ och ungdomslitteratur i världen, en fantastisk bokskatt och ett viktigt kulturarv. Program kl. 09.00 – 09.10 Välkomna!
kl. 09.10 – 10.00 Grannspråkens glädje och gagn
Anna Smedberg Bondesson, universitetslektor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning Grannspråken kan tjäna som verktyg för att tillsammans med eleverna nå ökad språklig, litterär, kulturell medvetenhet och, inte minst, för att stärka allas vår förmåga att förundras. Häri ligger grannspråkens glädje och gagn. Eleverna kan inspireras till kreativitet i mötet med såväl grannspråk som främmande språk: de kan härmed uppleva hur de olika språken skaver, frotterar sig och tydliggör sig både mot dem som ligger nära och dem som ligger längre bort. Med utgångspunkt i den självbiografiska essäboken Ditt språk i min mun kommer Smedberg Bondesson att tala om språkkunskapens och medvetenheten om litterära symbolers betydelse för inkludering och tolerans samt slå ett slag för vad hon kallar: POETISK PEDAGOGIK. kl. 10.00 – 10.30 Kaffe och ”bokbad”
kl. 10.30 – 11.15 Varför läsa litteratur i mediesamhället?
Anna Lindhé, postdoktor i litteraturvetenskap med inriktning mot litteraturdidaktik
Varför ska man läsa litteratur? Även om detta är en fråga som varje lärare måste förhålla sig till i sin undervisning så har den fått förnyad aktualitet i vårt mediesamhälle, där litteraturen många gånger trängs undan av andra medier. I en tid när litteraturens ställning inte längre är lika självklar som tidigare framförs olika argument som garantier för litteraturens värde, till exempel att litteraturen gör oss till bättre, mer empatiska människor, att den motverkar odemokratiska värderingar och bidrar till språkutveckling. Allt detta låter bra, men det innebär också att en tung börda läggs på skönlitteraturen. En undervisningserfarenhet vid ett historiskt svart universitet i södra USA fick Lindhé att se ett annat värde med litteraturen. Istället för en förväntan på att skönlitteratur skall göra eleven mer empatisk, bli en bättre människa eller främja läsförståelsen – även om den faktiskt kan göra allt detta – borde skönlitteraturen få göra det den är bäst på: skapa förståelse för oss själva som människor. Med utgångspunkt i specifika undervisningssituationer och i litteraturen talar Lindhé om litteraturens speciella värde för oss i ett mediesamhälle. kl. 11.15 – 12.00 Läsning så in i Norden Camilla Ohlsson, adjunkt i svenska med inriktning barn‐ och ungdomslitteratur Nordisk barn‐ och ungdomslitteratur har under åren sprängt många gränser vad gäller både innehåll och form och fortsätter att utmana våra föreställningar om hur barn‐ och ungdomsböcker ska se ut och vad de ska handla om. Skönlitteraturen är en kraft att räkna med, inte TROTS tillgången till nya medier, utan i SAMSPEL med dessa. Ohlssons föreläsning vill visa hur skönlitteratur kan interagera med andra medier som film och dataspel i konkreta undervisningssammanhang. Det finns många beröringspunkter mellan nordisk barn‐ och ungdomslitteratur och de medier och kommunikations‐
medel som våra elever har växt upp med i fråga om genrer, teman och berättarteknik. Bilderbokens tri‐mediala form har beröringspunkter med filmmediet och skapar förutsättningar för att diskutera och bearbeta viktiga men svåra ämnen för alla elever, från de yngsta till de nästan vuxna. Med bild och text från Norden kommer Ohlsson att visa exempel på hur detta samspel kan fungera i klassrumsmiljön. kl. 12.00 – 13.00 Lunch kl.13.00 – 14.00 ”Biblioteket är en del av nöjesindustrin”
Johan Unenge, författare och tidigare läsambassadör Johan Unenge har 30 års erfarenhet av möten med barn och ungdomar, skolor och bibliotek. Efter att ha givit ut nästan 100 böcker för alla åldrar fick han uppdraget som Sveriges första läsambassadör. Detta uppdrag har givit honom ytterligare insikt i de mekanismer som gör barn och ungdomar till läsare eller icke‐läsare. Unenge lyfter en del av sina egna funderingar kring hur böcker åter ska hamna i de ungas synfält.
kl. 14.00 – 14.45 Tekst och billede i samspel – billederomanen som eksempel
Torben Mundbjerg, lektor vid Professionshögskolan UCC i Köbenhamn I billedromanen samtaler tekst og billede med stor effekt og virksomhed, og derfor er genren et tilbagevendende højdepunkt i danskundervisningen. Men god litteratur er ikke nok i sig selv, elevernes egen dialog med teksten og dialogen i modersmålsundervisningen er nødvendig for at udvikle læseforståelse. Med udgangspunkt i ”Engelbert H og den sidste chance” vil Mundbjerg berøre samtalens indhold og funktion i undervisningen. Han vil også give eksempler på hvordan elevernes mundtlige sprog er en vigtig nøgle der skal bruges målbevidst når de skal forstå den litterære teksts særlige betydningsproduktion. kl. 14.45 – 15.15 Kaffe och ”bokbad”
kl. 15.00 – 16.00 Bedömning av digitala och multimodala texter – spänningar och
motsättningar Anna‐Lena Godhe, fil.dr i tillämpad informationsteknik, gymnasielärare
I en skola där elever och lärare har tillgång till digitala verktyg blir det möjligt att utföra andra typer av aktiviteter och uppgifter i undervisningen. Att skapa texter och presentationer med hjälp av olika uttryckssätt, såsom tal, text, bild och ljud, underlättas av de digitala verktygen och därmed skapas andra förutsättningar för dessa aktiviteter. Multimodala texter blir därför allt vanligare som ett sätt för elever att representera sin kunskap. Men hur bedöms texterna? I bedömningssituationen möter styrdokumentens skrivningar om bedömning den lokala klassrumspraktiken, vilket ofta leder till en förhandling om vad bedömning av digitala och multimodala texter kan innebära. Problematiken kring bedömning av multimodala texter gäller alla ämnen och alla stadier även om Godhes presentation tar utgångspunkt i exempel från undervisning i svenska på gymnasiet. kl. 16.00 – 16.45 Läsning och digital teknik – hur hänger det ihop?
Jenny Edvardsson, förstelärare och gymnasielärare i svenska och historia Varför ska man arbeta med läsning och digital teknik? Hur gör man om man vill förena de två? I föreläsningen ges flera svar på de två frågorna. Edvardsson tar oss med in i sin undervisning för att visa hur hon gör när hon arbetar med läsning och digital teknik. Flera konkreta exempel utlovas. kl. 16.45 – 17.00 Avslutning
Petra Magnusson, gymnasielärare och fil dr i svenska med didaktisk inriktning
Presentation av föreläsare Anna Smedberg Bondesson är universitetslektor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad. Hon disputerade 2004 i Lund på avhandlingen Anna i världen. Anna Rydstedts diktkonst (Ellerströms). Tidigare har hon bland annat översatt Umberto Eco (Fyra moraliska betraktelser, Brombergs, 1999). I den självbiografiska essäboken Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn (Makadam, 2014) sammanfattar hon sina erfarenheter som svensklektor vid Köpenhamns universitet. Hennes nuvarande projekt handlar om Selma Lagerlöfs Italien och Italiens Selma Lagerlöf. Hon undervisar på grund‐ och ämneslärarutbildningarna vid såväl Högskolan Kristianstad som Lunds universitet (Campus Helsingborg). Anna Lindhé är postdoktor i litteraturvetenskap med inriktning mot litteraturdidaktik vid Institutionen för kultur och medievetenskaper på Umeå universitet. Hon har bland annat forskat om Shakespeare, Margaret Atwood och George Eliot, men arbetar också med projekt som syftar till att problematisera relationen mellan empati och litteraturläsning. Övriga forskningsområden är genrepedagogik, literacy och det heterogena klassrummet. Camilla Ohlsson är utbildad fritidspedagog, 1‐7‐lärare och fil. mag. i Litteraturvetenskap med inriktning mot barn‐ och ungdomslitteratur. Hon arbetar idag på Högskolan Kristianstad inom lärarutbildningen, med uppdragsutbildningar och fristående kurser i barn‐ och ungdomslitteratur. Tillsammans med Ulla Damber och Jan Nilsson har hon skrivit boken Litteraturläsning i förskolan (2013). Torben Mundbjerg er lektor ved Professionshøjskolen UCC i København, hvor han underviser i Dansk med specialiseringen 4.‐10. klasse ved Læreruddannelsen Zahle. Hans forskningsområde er det talte sprogs indhold og funktion i modersmålsfaget, og han er optaget af hvordan mundtlige strategier og metabevidsthed knytter modersmålsfagets øvrige kompetenceområder sammen for eleven. Han har i mange år været tilknyttet nabosprogsdidaktiske netværk i Norden og har undervist lærerstuderende i Sverige, Finland, Norge og Island. Anna‐Lena Godhe är fil.dr i tillämpad informationsteknik med inriktning mot utbildningsvetenskap och gymnasielärare i svenska som andraspråk och engelska. Hennes forskningsintresse rör digitaliseringen av skolan i allmänhet och av språkundervisningen i synnerhet . Godhe har arbetat med skolutveckling och är lektor i svenska på Malmö Högskola och vid Göteborgs universitet. Jenny Edvardsson är gymnasielärare i svenska och historia på Wendesgymnasiet i Kristianstad. Hon är också förstelärare inriktning svenska/språkutveckling/IKT. Hennes arbeta har uppmärksammats och hon har bland annat fått utmärkelsen Lärarförbundets pedagogpris i Kristianstad och Amy‐priset, ett tillgänglighetspris från Myndigheten av tillgängliga medier. Läsning och IKT är två områden som ligger Jenny varmt om hjärtat och båda finns med som en röd tråd genom hennes undervisning. Alla lektioner tar sin utgångspunkt i bloggen ”Fröken JE:S blogg”, där material, planeringar och elevers arbete synliggörs. Presentation av författare
Utdrag från Författarcentrums sida
”Sedan jag började skriva böcker har jag också varit ute en hel del och pratat på egen hand och då oftast för högstadieelever. Jag berättar om vad som fick mig att starta, skillnaden mellan skrivandet och ritandet. Förhoppningsvis kan det också fungera som en knuff för alla dem som sitter med skapardrömmar i byrålådan. Jag pratar gärna om min senaste bok och till och med om nästa. Bäst blir självklart alla dessa varianter om eleverna har läst något av det jag/vi gjort.” Johan Unenge, född 1963 i Stockholm och nu boende i Nacka. Johan har jobbat som illustratör sedan 1980, både med tecknade serier och bilderböcker. Det flesta gjorda tillsammans med kompanjonen Måns Gahrton. Har skrivit manus för TV och film, bl.a. om Eva & Adam. På senare år har skrivandet tagit mer av hans tid och har sedan 2001 utkommit med ett flertal böcker för barn och ungdom. Med karaktärer som Pontus, Ronny & Julia, Eva & Adam, Bert och Ofelia för att nämna några, har han försett Sveriges barn och ungdomar med såväl böcker som seriealbum under många år. Johan Unenge har under åren tagit emot ett antal priser och utmärkelser, bland annat Bokjuryns pris. Åren 2011‐2013 var Johan Unenge Sveriges läsambassadör, med uppgift är att verka för att alla barn och unga ska få lika möjligheter att möta litteratur, och på så sätt främja barns läsande. Konferensavgift 900 kr inkl. förmiddagskaffe, lunch och efter‐
middagskaffe, exkl. moms. Konferensavgiften faktureras. Anmälan Anmäl på www.hkr.se/ruck‐lasgladje2016 senast 19 februari 2016. Anmälan är bindande, ersättare får utses. Begränsat antal platser så först till kvarn gäller. Information Frågor om innehåll kan ställas till Susanne Bondesson, e‐
post [email protected]. Frågor om anmälan kan ställas till Sofie Hardö, e‐post [email protected] Välkommen med din anmälan på www.hkr.se/ruck‐lasgladje2016