Ur Carina Fasts föreläsning 17 november 2015 www.carinafast.se [email protected] Barns vägar in i skriftspråket - förskolans (børnehavens) plats Upplägg för dagen − − − barns skriftspråksutveckling i hem och i samhälle förskolan, en plats där broar byggs till barns tidigare erfarenheter förskolan, en plats där det främmande introduceras och förmedlas Ur Mario Vargas Llosas nobelföreläsning i Stockholm, den 7 december 2010 Jag lärde mig läsa vid fem års ålder [...]. Det är det viktigaste som har hänt i hela mitt liv. Nästan sjuttio år senare minns jag tydligt hur detta magiska sätt att översätta ord i böcker, till bilder, berikade mitt liv genom att spränga tidens och rummets barriärer. Om Vygotskij Den ryske psykologen Lev S. Vygotskij. föddes 1896. Man kan därför ställa sig frågan vad han har att säga dagens pedagoger och föräldrar om barns lärande. Det är förvånansvärt mycket. Och han citeras än i dag över hela världen i pedagogiska sammanhang. En av Vygotskijs huvudteser är att barn alltid lär sig bäst i samspel och med hjälp av andra. För det lilla barnet är därför föräldrar, och andra närstående, väldigt viktiga. Även kunniga kamrater och syskon betyder mycket för barnets utveckling. I samarbetet som uppstår kan barnet få hjälp att förstå, tänka, uttrycka sig med hjälp av språket och hitta nya lösningar. En annan tes som Vygotskij har är att lärande bör utgå från det barnet redan kan. Det gäller för alla människor, även vuxna. Om man så ska lära sig att dansa tango, segla eller läsa. Sker undervisningen för långt bort från ens befintliga kunskaper så skapar det stress och det är lätt att man ger upp. Därför är samarbetet mellan hem, förskola och skola väldigt viktigt för ett barn. Barn måste få bygga vidare på tidigare erfarenheter och kunskaper för att skapa en kontinuitet i sitt lärande. Pierre Bourdieu: Har alla barn lika stor rätt att tala i förskola och skola? Pat Thomsons: Får alla barn ta in sina ryggsäckar i förskola och skola? De båda norska forskarna Turid Skarre Aasebø och Cathrine Melhuus (2007) menar att: Barns vardagserfarenheter kan utgöra en utgångspunkt, men inte den enda utgångspunkten för att skapa band mellan samhället och barnens livsvärldar. För om vi låter barnens lokala, erfarenhetsbaserade kunskaper vara de enda legitima, gör vi samtidigt barnen ansvariga för det som sker i skolor och förskolor (s. 143). Skolan ska vara en förmedlande plats för introduktion av det främmande. Den ska öppna dörrar för nya erfarenheter och ny kunskap som har sitt ursprung någon annanstans än i vardagen, det vill säga i ett avstånd från vardagen (s. 144). Ur Biliteracy i børnehaven − At intensivere børnenes opmærksamhet på skrift på flere språk (s. 36). − At stimulere børnenes nysgerrighed med hensyn til skrift på flere sprog (s. 37). Om Vivian Vasquez Den amerikanska forskaren Vivian Vasques har under många år arbetat med critical literacy med förskolebarn. Vad utmärker då Vivian Vasquezs arbete? Jo, hon moraliserar inte över barnens intressen. Istället bygger hon broar till barnens världar och utnyttjar deras engagemang och får igång samtal och skrivaktiviteter i gruppen. Hon värjer inte för att diskutera samhällsfrågor med även små barn. Dessutom försöker hon och barnen att förstå vad den som skrivit en text har för syfte med innehållet. Själv sammanfattar hon det på följande sätt: − − − − Barnen får via texter utforska sitt eget vardagliga liv. Arbetet utgår från sådant som är betydelsefullt för barnen och som intresserar dem. Arbetet bygger på barnens frågor och iakttagelser. Alla slags texter är viktiga och kan vara utgångspunkt för samtal. I Sverige har Kerstin Bergöö och Karin Jönsson ägnat många års studier av Vivian Vasques arbete. Lennart Hellsing: Böcker skall blänka som solar och gnistra som tomtebloss Medan vi läser böckerna läser böckerna oss. Kan böckerna läsa människor? Det kan de förstås! Hur skulle de annars kunna veta Allting om oss? Referenser Aasebø, Turid Skarre & Melhuus, Cathrine (2007), Rum för barn. Rum för kunskap. Kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber. Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. Bourdieu, Pierre (1982/1999). Language and Symbolic Power. Oxford: Polity Farstey, Greg (2003). Den officiella guiden till Bionicle. Samla kraften! Legenden lever! Malmö: Richter. Fast, Carina (2015). At læse og skrive i børnehaven. Århus: Forlaget Klim. Fast, Carina (2015). Läslust i hemmet. Så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Fast, Carina (2013). Serier, en av många vägar in i skriftspråket för barn i förskola och förskoleklass. I: Marit Semundseth og Marit Holm Hopperstad (red.) Barn lager tekster. Barns tidlige tekstproduksjon og de voksnes betydning. Oslo: Cappelen Damm Akademisk. Hellsing, Lennart (1988). Böcker ska blänka som solar – En bok till Vivi Edström (red. Boel Westin). Stockholm: Rabén & Sjögren. Madsen, Christian (2002). ABC- för biltokiga. Göteborg: Madsen Partners AB. Søndergaard Kristensen, Kitte & Møller Daugaard, Line (2012). Biliteracy i børnehaven. At arbejde med skrift på flere sprog i dagtilbud. Aarhus Kommune: Videncenter for Sprog, Læsning og Læring. Thompson, Pat (2002). Schooling the Rustbelt Kids. Making the Difference in Changing Times. Crows Nest NSW: Allen & Unwin. Vasquez, Vivian Maria m.fl. (red.) (2004) Negotiating Critical Literacy With Young Children. Mahwah: Erlbaum. Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.