手册: 个人| 祝福(瑞典语-丹麦语)

Nummer 9
Ökad jämställdhet skapar
BALANS och
DYNAMIK
Midroc är ny partner när Boliden
INVESTERAR
I NY GRUVA
Svensk miljöinnovation viktig för
FRAMTIDEN
GRUPPDYNAMIK SKAPAR
vinnande
team
Foto: Hans Berggren
Inom Midroc tror vi på att göra saker tillsammans,
precis som vår slogan lyder: Together to get there.
Ansvarig utgivare
Anna Ullenvik
Redaktion
Anna Ullenvik, Susanne Hamne,
Sofia Franzén
Produktion
Det, Box 15416, 104 65 Stockholm
08-556 091 90, www.detsthlm.se
AD
AnneSofie Andréasson
Omslagsfoto
H-O Utsi
Skribenter
Sofia Franzén, Anders Frelin,
Anna Rikner
Repro/tryck
Bildrepro Stockholm AB
Kontakt
Midroc Europe
Box 3002, 169 03 Solna
Tel: 010-470 70 00
[email protected]
www.midroc.se
Utgivning
September
2014
2
Samarbete och rätt gruppsammansättning är en självklarhet
för oss och en nyckel till framgång. Vad rätt gruppsamansättning är däremot beror ju på en mängd olika saker, bland annat
vilket projekt gruppen ska arbeta med. Men generellt tror vi
starkt på att en blandning av kvinnor, män, kompetenser och
erfarenheter skapar uthålliga och vinnande team. Inom vår affärsskola, Midroc Business School, arbetar vi aktivt med gruppdynamik,
teamwork och att kunna lägga kompetenspussel. I tidningen kan ni ta
del av hur en av våra koncernchefer, Roger Wikström, resonerar kring
gruppdynamik, könsfördelning och vårt långsiktiga arbete med att utvecklas och inte sitta fast i gamla hjulspår. Vi har även pratat med ett par
medarbetare som berättar hur de upplever sin arbetssituation.
I vår inledningsartikel lyfter vi blicken och tittar på kopplingarna
mellan innovationskraft och grupper med mångfald och dynamik.
Är det så att ökad jämställdhet skapar balans och vad kan vi vinna på
att utmana gamla mönster när det gäller Sveriges konkurrens- och
innovationskraft? Det här är något som också Sophia Ivarsson på
Vinnova tar fasta på och berättar om i Betraktelsen.
Just innovationskraft är också utgångspunkten i artikeln ” I hetluften” där Göran Linder, VD på Midrocs riskkapitalbolag, resonerar
kring varför strukturerna för hur riskkapital fördelas i Sverige riskerar
att hindra Sveriges innovationskraft.
Ni hittar naturligtvis också artiklar om flera av de aktuella projekt
som våra Midrocbolag arbetar med. Utmaningar och uppgifter våra
medarbetare tillsammans med kollegor och kunder möter och som
visar den bredd Midroc representerar.
På Midroc ser vi fram emot en härlig färgsprakande höst, full av nya
utmaningar att ta oss an tillsammans med våra kunder i olika projekt.
Trevlig läsning!
Anna Ullenvik
Redaktör och ansvarig utgivare LINQ
Kommunikation Midroc Europe
Innehåll:
FOKUS PÅ GRUPPENS DYNAMIK
Effektivare möten där alla känner sig delaktiga och väl sammansatta grupper
med dynamik. Det är resultatet av Midroc Project Managements affärsområde
Bygg Syds gedigna arbete med att sätta fokus på hur de arbetar i grupp.
MIDROC ÄR NY PARTNER NÄR BOLIDEN INVESTERAR I GRUVA
När Boliden nu investerar upp mot fyra miljarder kronor i en ny fyndighet i
Garpenberggruvan är reservdelar en viktig sak. För att få bra tillgänglighet
och effektiv förrådshantering har Midroc anlitats.
BETRAKTELSEN: SOPHIA IVARSSON
Innovations- och tillväxtpotentialen i att alltid ha genusglasögonen på sig är stor
menar genusforskaren Sophia Ivarsson, som arbetar med genus och mångfald
på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova.
EXPANSIVA HYLLIE SOM GLOBAL FÖREBILD
Nu är bygget i full gång för Midroc Property Developments kontorshus
Hermod, bara 150 meter från Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva
stadsdel, Hyllie. Redan före byggstart var hälften av kontorsytan uthyrd.
PROFILEN: MAGDA BORG – KONSTSMEDEN SOM BLEV CHEF
Midrocbolaget Metalock Engineering HSEQ-chef Magda Borg har gått från att
arbeta i kvinnodominerade grupper till att vara ensam tjej på en arbetsplats,
vilket gett henne unika erfarenheter i hur gruppdynamik fungerar.
HELIOSPECTRA STORSATSAR INTERNATIONELLT
Investmentbolaget Midroc New Technology breddar sin affärsmodell och
får en jämnare balans mellan unga och mer utvecklade bolag i sin portfölj.
Med en ny generation intelligenta ljussystem och nytt kapital via börsnoteringen är Heliospectra redo för en stor internationell satsning.
I HETLUFTEN: GÖRAN LINDER
SVERIGE RISKERAR ATT GÅ MISTE OM MILJÖINNOVATIONER
Ren kapitalförstöring. Det gör vi oss i Sverige skyldiga till idag, menar Midrocs
Göran Linder. Och vad värre är, världen löper risk att missa banbrytande innovationer som kan lösa de globala miljöproblemen.
8
12
14
16
20
24
26
3
Om Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen krävs innovativa svenska företag.
Det finns tydliga kopplingar mellan innovationskraft och grupper med mångfald och
dynamik – men utnyttjar vi verkligen våra resurser på bästa sätt? Eller sitter vi fast i
strukturer som hindrar utveckling? I det här numret har vi valt att i några artiklar
belysa frågan – vad finns det för potential i att våga bryta gamla mönster?
Ökad jämställdhet skapar
BALANS
Enligt World Economic Forums Gender Gap
Report är Sverige det fjärde mest jämställda
landet att bo i, Island toppar för fjärde året i
rad. I rapporten mäts klyftan mellan män
och kvinnor i 136 länder utifrån jämlikhet
gällande politisk
representation,
hälsa, utbildning
och ekonomi. Men
även om vi i Sverige
kommit långt i
jämställdhetsarbetet talar statistiken
sitt tydliga språk. Det finns fler börs-vd:ar
som heter Johan än det finns kvinnliga
vd:ar i börsnoterade företag. Enligt Grant
Thorntons ranking av andelen kvinnor i
högsta företagsledningen i 45 länder befinner vi oss först på mitten av listan. Ryssland toppar, följt av Indonesien, Lettland,
Filippinerna, Litauen och Kina.
inom jämställdhet. Det är ingen slump. Innovation, tolerans, jämställdhet och mångfald
hänger ihop. Genom att ta in fler perspektiv
och ifrågasätta det vi tar för givet kan vi
också bli mer innovativa, säger Klara
Adolphson, enhetschef Innovationsledning på
Vinnova, i en
pressrelease.
Ett företag som
arbetar aktivt med
sitt jämställdhetsarbete anses också attraktivare av den
yngre arbetskraften. Och hur företag ska
rekrytera och behålla medarbetare med rätt
kompetens är en av de viktigaste frågorna
för många företag idag. Många branscher
hotas fortfarande av kompetensbrist. Flera
branscher har alltså helt enkelt inte råd att
missa chansen att även kvinnor söker utlysta tjänster.
”Innovation, tolerans,
jämställdhet och
mångfald hänger ihop.”
Mångfald ökar resultatet
Om man bortser från den självklara rättviseaspekten i att män och kvinnor ska ha
samma förutsättningar i arbetslivet, finns
det andra skäl för företag att aktivt arbeta
för mer jämlika arbetsplatser? Ja, det finns
flera undersökningar som visar på ett klart
samband mellan ökad jämställdhet och
ökad tillväxt. Forskning från bland annat
Credit Suisse visar också att mångfald i en
grupp leder till bättre genomsnittliga resultat.
På Vinnova, statens myndighet för innovationer stödjer man projekt som tar ett
normkritiskt perspektiv på innovationer,
genom bland annat utlysningen Mångfaldslabbet.
– Sverige är ett av världens mest innovativa länder och vi är även världsledande
4
Jämställdhet är en stor konkurrensfördel
Ett sådant exempel är verkstadsföretaget
Indexator i lilla kommunen Vindeln utanför
Umeå. Deras arbete för en mer jämställd
arbetsplats finns beskrivet i boken ”Det lönar
sig, genusmedveten ledning och styrning i
verkstadsindustrin”. När företaget år 2006
på allvar tog tag i sitt arbete var 11 procent
kvinnor av 140 anställda. Den relativt nye
vd:n Pär Lärkeryd såg först inget problem
med att företaget var en mansdominerad
arbetsplats. Hans bild var att könsfördelningen var helt naturlig och att det inte fanns
något problem. Men när de skulle expandera hade de svårt att hitta arbetskraft.
Tillgången till arbetskraft i närområdet var
helt enkelt begränsad – om man man inte
också fick kvinnor att söka tjänsterna. Ett
gediget arbete med stöd av bland andra
Vinnova och Länsstyrelsen tog fart. Pär
Lärkeryd insåg snabbt att arbetet var en
stor konkurrensfördel. Indexator genomförde samtal och enkäter, höll seminarier
om jämställdhet och diskuterade affärsnyttan
med jämställdhet. Samtidigt förde man
fram jämställdhet som en viktig faktor i
rekryteringsannonser och i kontakter med
skolor och universitet.
På två år gick man från tio till femtio procent kvinnliga sökande, andelen kvinnor i
företaget ökade till 21 procent, arbetsklimatet blev bättre och det ekonomiska resultatet
förbättrades.
Nödvändigt att attrahera kvinnor
Ett annat exempel är gruvindustrin, en
klassikt maskulin bransch där kvinnor inte
ens fick arbeta under jord för 35 år sedan.
Nu söker gruvbolagen aktivt efter kvinnor.
Jämställdhetsambitionerna i branschen
plus det faktum att högteknologiska lösningar blir allt vanligare hjälpmedel gör att
bilden av hur arbetet i en gruva ser ut håller
på att förändras.
Nu drivs forskningsprojektet Nordic
mining and the search for women om jämställdheten i den nordiska gruvindustrin.
Projektet har stöd från Nordiska ministerrådets expertnätverk NordMin, som verkar
för en hållbar mineral- och gruvindustri.
Att attrahera fler kvinnor till branschen
är nödvändigt för att kunna växa. Gruvnäringen expanderar och företagen behöver
rekrytera fler av invånarna i närområdet.
Dessutom finns det symboliska värdet i
att vara moderna för att attrahera yngre
arbetskraft. ■
Foto: Shutterstock
Together
to get there
Midroc Europe har under många år arbetat fram en gemensam ledningsfilosofi för att hjälpa
Midrocs olika verksamheter att förenkla och effektivisera arbetet. Att bli bäst i respektive klass
är målet, och för att nå dit krävs ett systematiskt arbete både med kultur och struktur.
– Som företag lever vi hela tiden i en konkurrenssituation. Om vi omedvetet kör på i gamla
hjulspår riskerar vi att inte utvecklas och komma vidare i den takt som är nödvändig för att vara
fullt konkurrenskraftiga. För att behålla och hela tiden verka i en innovativ miljö gäller det att
uppmärksamma mönster som hindrar oss från att utvecklas, säger Roger Wikström, koncernledningen Midroc Europe.
Filosofin är lagarbete ”Together to get there”.
Ett av framgångsrecepten för att skapa
effektiva team är, förutom rätt kompetens
och inställning, en blandning av män och
kvinnor. Roger Wikström menar att en bra
mix gör det lättare att bryta gamla mönster.
Men de flesta bolag i Midrocgruppen verkar
i starkt mansdominerade branscher.
– Att medvetet och aktivt påminna oss
om att se bortom traditionella mönster.
Samtidigt måste vi också inse fakta: alltför
få kvinnor söker sig till de mansdominerade
branscherna. Vi behöver bryta mönster för
att vara riktigt konkurrenskraftiga och inse
att vi aktivt behöver arbeta för att få in fler
kvinnor i verksamheten.
Midroc Business School
Ett konkret exempel på hur man inom Midrocsfären skapar förutsättningar för detta är
Midroc Business School. En framgångsfaktor för Midroc Business School är att de
interna utbildningsledarna och organisationscoacherna är en blandning av män
och kvinnor med gedigen kompetens om
våra olika verksamheter.
Här hålls bland annat medarbetar-,
6
affärsmanna- och ledarskapsutbildningar
med stort fokus på teamwork och kompetenspussel.
– Vi pratar bland annat om att respektera
varandras yrkeskompetens och jobbar med
hur vi bäst tar tillvara allas potential. Vi lägger
mycket tid på att förankra våra gemensamma värderingar, relationsbyggande ledarskap samt att öka den personliga självinsikten. Ju mer vi förstår om oss själva desto
lättare kan vi förstå andra. Det handlar om
att skapa en trygg och ärlig miljö där alla vill
och vågar bidra med sitt perspektiv.
Varför tror du att det blir bättre gruppdynamik med en blandning av män och
kvinnor?
– Jag tror att en blandning skapar större
dynamik och även bidrar till att alla blir mer
seriösa och målinriktade. Min personliga
erfarenhet är att rätt fördelning av män och
kvinnor i en grupp är positivt för gruppens
framgång. Jag har sedan starten av min
karriär i byggbranschen, alltid haft män och
kvinnor som närmaste medarbetare, så för
mig är kraften i blandade grupper ingen
hypotes, utan en sanning.
Hur ska ni som verkar i så mansdominerade branscher lyckas med det?
– Vi behöver ha aktivt fokus på det självklara med jämställdhet och vid rekrytering
behöver vi än mer visa att vi har en kultur
som attraherar både kvinnor och män. Det
handlar mycket om marknadsföring och att
lyfta fram goda exempel.
Midroc speglar marknaden i stort, vilket
innebär att det i fastighetsverksamheten
och företagsstaberna finns en bra mix av
könen, medan industri- och byggföretagen
har en stor dominans av män.
– Vi kommer säkert inte att nå en helt
jämn könsfördelning, och det är inget mål i
sig, men i de gruppkonstellationer där vi
har möjlighet, ska vi definitivt sträva däråt.
Våra utmaningar ligger också i att som
exempel få unga människor att intressera
sig för industriarbeten och skapa bra
modeller för erfarenhetsåterföring. Men
jag är övertygad om att vi som företag har
allt att vinna på att jobba på att få in fler
kvinnor i våra mest mansdominerade
yrkeskategorier. ■
Foto: Hans Berggren
”Vi respektera varandras
yrkeskompetens och
jobbar med hur vi bäst tar
tillvara allas potential.”
Viktigt att känna
trygghet i gruppen
Malin Kylefors jobbar som fastighetschef i
Malmö och ansvarar för avdelningen som
förvaltar de fastigheter som Midroc Property
Development väljer att fortsätta att äga.
Hon är enda kvinnan i en grupp på sex
personer som består av fastighetstekniker,
förvaltare och teknisk förvaltning.
– Åldersmässigt är vi däremot en blandad
grupp, vi är spridda i åldern 25 till 60 ungefär.
Vi har också väldigt olika erfarenheter och
bakgrund. Det är oerhört positivt, inte minst
när det gäller kundförståelse. Vi kan också
ha väldigt olika infallsvinklar om vi ska lösa
7
något problem. För att bibehålla en bra
gruppdynamik och vara effektiva jobbar de
mycket tillsammans.
– Vi pratar mycket med varandra och
träffas dagligen. Vi har en öppenhet och ett
stöttande och förlåtande förhållningssätt
gentemot varandra. Det är viktigt att det är
ok att säga, det här kan inte jag, kan du ta
det? Att känna trygghet i gruppen. Det
borde såklart vara självklart, men jag tror
inte att det är det i alla grupper. Jag tror att
det krävs att man känner varandra och har
respekt för varandra.
– Det vi vill uppnå är ju bra resultat, plus
att det ska vara roligt att gå till jobbet. Jag
tror att det är väldigt viktigt att man har kul
tillsammans och ser fram emot att gå till
jobbet och att man känner att man tillhör
ett gäng. ■
Fokus på
gruppens
dynamik
Effektivare möten där alla känner sig delaktiga och väl sammansatta grupper med dynamik.
Det är resultatet av Midroc Project Managements affärsområde Bygg Syds gedigna arbete med
att sätta fokus på hur de arbetar i grupp. Dessutom har ett målmedvetet jämställdhetsarbete
gjort att man ökat antalet kvinnor i gruppen.
Björn Niklasson är arbetschef på Midroc
Project Managements entreprenadsida,
Bygg Syd i Malmö, en avdelning som består av 25 personer. Här ansvarar han för
produktionspersonalen inom entreprenadverksamheten, en grupp på 12 personer
bestående av produktionsledare, arbetsledare och produktionschefer. Nyligen gick
han en utbildning i operativt ledarskap i
Midrockoncernens egen regi, Midroc Business School.
– Det är en bra och bred utbildning där
självinsikt står högt på agendan, säger
Björn Niklasson.
I utbildningen ingår många konkreta övningar i gruppdynamik och konflikthantering,
och det handlar mycket om att öka tilliten i
gruppen för att öka prestationsförmågan.
– Det blev tydligt i kursgruppen, där vi var
ett gäng från olika bolag inom Midroc-sfären.
Vi umgicks intensivt under sammanlagt 10
dygn utspridda under våren och blev väldigt
bra vänner. När jag ser vad det gjorde för
utvecklingen av den gruppen, så tänker jag
såklart på hur jag kan jobba mer med det på
hemmaplan, i min egen arbetsgrupp.
I den lilla lokala ledningsgruppen har det
resulterat i en tydligare kommunikation
genom ett öppnare klimat.
– Vi har blivit personligare med varandra i
8
gruppen. Det är väldigt enkelt; om jag vet
mer om min kollegas bakgrund blir det
lättare att både ta och ge feedback.
Jobbar med ”känslokort”
Björn Niklasson tycker att det gör stor skillnad för effektiviteten i
gruppen att man lär
känna varandra.
– Har du ett klimat
där gruppmedlemmarna känner att de
kan ”ta pulsen” på
varandra och dela
känslor och tankar
har gruppen vunnit
mycket inför att skapa
ett effektivare möte.
Ett av många verktyg
jag har tagit med mig från operativt ledarskapskursen är ”känslokort”. Den övningen
hjälper till att sätta ord på känslor och bygger
tillit på ett enkelt men effektivt sätt. Mötet
blir också effektivare då deltagarna får dela
vilken känsla de har med sig in i mötet och
kan efter det lämna det och lägga fokus på
nuet i mötet.
dominerad, men Midroc Project Management entreprenadsida har arbetat mycket
med jämställdhetsfrågor.
– Bland annat försöker vi aktivt rekrytera
utefter att skapa en jämnare fördelning
mellan kvinnor och män. Det handlar inte
om att kvotera in
personal utifrån kön
utan om att få till
högpresterande team
och då står en jämn
könsfördelning väldigt högt upp på
agendan.
Det har resulterat i
att Bygg Syd idag
består av sex kvinnor
och 19 män, vilket
torde vara bättre än
snittet i entreprenadbranschen. Inne på
kontoret är fördelningen att ungefär hälften
är kvinnor.
– Personligen tror jag inte att det är en
fördel med grupper innehållande bara män
eller bara kvinnor. Det räcker att blanda
något så blir det ett bättre klimat. Det märks
tydligt på de byggen där vi har kvinnlig
personal vare sig det är underentreprenörer
eller egna anställda, det är en trevligare
stämning på de projekten.
”Jag är övertygad om
att alla människor
vill känna delaktighet, ta ansvar för sin
prestation samt nå
ett bra resultat.”
Skapar högpresterande team
Byggbranschen generellt är väldigt mans-
Foto: Gunnar Nydrén
Effektivare arbetsgrupper
Hur gruppsammansättningen ser ut är
givetvis inte alltid möjligt att styra, men där
det går försöker Bygg Syd se till att få en
dynamisk blandning.
– På avdelningen jobbar vi mycket med
att se till att vi har personer med olika styrkor
och olika saker som motiverar dem i samma
grupp. Ett verktyg som vi har för detta är ett
test som kartlägger hur du använder dina
styrkor i relation till människor i din omgivning. Testet, som alla inom koncernen får
möjlighet att göra, resulterar enkelt förklarat i
att varje person placeras inom en triangel
med olika färger (blå, röd, grön) som i sig
symboliserar vad som motiverar personen i
fråga. På detta sätt kan gruppmedlemmarna
på ett snabbt och enkelt sätt se vilka motiverande värdesystem som kollegan eller gruppen som helhet har.
– Vi är noga med att poängtera att detta
inte är ett personlighetstest eller en stämpel
på hur man är som person.
– Nu har vi lyckats få hela avdelningen
inprickad på kartan. När vi nu sätter ihop en
ny projektgrupp internt tittar vi på var vi
befinner oss på kartan och sätter ihop den
grupp som vi tror passar bäst för projektet i
den mån det går.
Systemet ger upphov till många bra
diskussioner, och effektivare arbetsgrupper.
– Vi resonerar i gruppen hur de olika personerna skiljer sig åt och vilka risker och
möjligheter vi bör uppmärksamma avseende
vart på kartan vi befinner oss. Jag upplever
att detta verktyg ger oss bra förutsättningar
till att bli ett högpresterande team. ■
Foto: Midroc
Men oavsett kön menar Björn att det viktigaste för att maximera effektiviteten i gruppen är att alla känner sig delaktiga.
– Jag är övertygad om att alla människor
vill känna delaktighet, ta ansvar för sin prestation samt nå ett bra resultat. Min erfarenhet är att vi inom bygg är för dåliga på att
ställa krav och följa upp resultat på individnivå. Jag försöker skapa delaktighet inom
min grupp genom att vara tydlig med förväntningar och målsättningar. Konkret
feedback på prestationer är jätteviktigt och
faller sig naturligt när gruppmedlemmarna
har en hög tillit till varandra.
Björn Niklasson är arbetschef på Midroc Project
Managements entreprenadsida, Bygg Syd i Malmö,
en avdelning som består av 25 personer.
9
Foto:Midroc
”Det är tur att man
är från Västkusten
och van vid regn.”
Gruvan Grasberg på den indonesiska ön Papua
ligger på över 4000 meters höjd.
Anders Borssén är på plats för att kratta manegen för övriga
medarbetare från Midroc Automation som ansluter i höst.
Indonesien
NU ÄR VI HÄR
Anders Borssén på Midroc Automation är först på plats i Papua. I höst får han sällskap av
sin fru och en handfull kollegor. Både Anders och Midroc hoppas få vara kvar ett bra tag.
Midroc åtminstone till år 2040.
Säg ordet gruva och de flesta människor
tänker djupt ner i marken. Men på den indonesiska ön Papua ligger gruvan Grasberg
på över 4000 meters höjd och för att ta sig
dit ska man först upp till bergsstaden
Tembagapura på drygt 2000 meter. I staden
som vuxit fram med gruvarbetarna och deras
familjer bor idag närmare 15000 invånare.
– Här är familjerna med till skillnad mot
många andra gruvorter. De som inte jobbar
i gruvan arbetar i skolan, på sjukhuset eller i
affärerna. Det lilla gruvsamhället har blivit
en stad och växer hela tiden.
– Samtidigt är det en ganska isolerad
plats. Det är bara personal som har tillstånd
från gruvägarna och sju stammar med
papuansk befolkning, som får komma hit.
Papuanerna har automatiskt tillstånd då
gruvan ligger på mark som tidigare ägdes
av dessa stammar.
10
Den som berättar det är Anders Borssén.
Han är på plats för att kratta manegen för
övriga medarbetare från Midroc Automation
som ansluter i höst.
Anders Borssén har tidigare jobbat i
Kiruna och varit med och skapat den trafikstyrningslösning som fick Grasberggruvans
ägare Freeport-McMoRan intresserade.
Ordern som det amerikanska företaget lagt
kan till slut vara värd upp mot 1,5 miljarder
kronor för Midroc.
Anders Borssén åkte ner till Papua första
gången i slutet av januari. Nu pendlar han
fram till september då även frun Gunilla
flyttar ner, åtminstone för ett år. Anders är
fullt upptagen med att installera sig, både
på jobbet och i staden.
– Det går inte att få tag på allt här. Man
kan till exempel köpa en tv men inte en
antennkabel. Men alla är väldigt hjälpsamma
och lånar ut sina prylar. De har ju någon
gång själva kommit upp hit som nya och
ställts inför samma problem.
Här finns bara enkelvägar
I september kommer som sagt ytterligare
medarbetare från Midroc. En handfull personer ska då sätta igång driften av trafikledningssystemet (CIP).
Till skillnad från gruvan i Kiruna så finns
här bara enkelvägar. Trafiken in och ut ur
gruvan måste hanteras med stoppskyltar,
bommar och trafikljus.
Andra delen i projektet startar i mars
nästa år. Då installeras ett system (DMLZ)
som styr lastningen av lastbilarna. Stenen
som tas ut ur gruvan skickas ner i ett hål.
Här finns en tappläpp, ett slags tratt som
styrs med joystick från kontrollrummet.
Den tredje delen i projektet är de förar-
Foto:Midroc
Blir kvar några år
Midroc har än så länge kontrakt fram till 2017.
Men både Anders Borssén och Jonas
Bergmark, ser bolagets framtid i Indonesien på längre sikt. Midroc vill gärna vara
med och utveckla gruvlogistiken i världen
och då är Asien en tänkbar marknad och
en bas i Indonesien en bra utgångspunkt.
– Jag hoppas att vi har lyckas skapa en
permanent etablering i Indonesien där
gruvindustrin framförallt är vår kundbas,
säger Jonas Bergmark. I Freeportgruvan
sker en ständig expansion och i varje steg
bygger man ut och vid varje tillbyggnad
behövs vi. Jag hoppas att vi kan vara med
fram till minst år 2040. ■
›› FÖLJ ANDERS PÅ BLOGGEN:
WWW.MIDROCBLOGG.SE/AUTOMATION
YTBEHANDLING
ÄR RÄDDNINGEN
Nyupptäckt korrosion är ett hot mot plattformar ute till havs. När
driften på en oljeplattform stoppas, för underhåll eller efter ett haveri,
uppstår spänningskorrosion som kan få delar att rosta sönder.
Midrocföretaget Alucroms ytbehandling är räddningen.
På alla oljeplattformar är gasturbiner en
förutsättning för verksamheten. Dygnet
runt producerar turbinerna elektricitet till
plattformarna. Turbinerna är byggda för
att kunna köras oavbrutet i upp till 15 år.
Endast ett par timmar vartannat år stoppas
de för kontroll.
För att personalens arbetsmiljö på en
offshoreplattform ska vara acceptabel
sitter bullerdämpare efter turbinerna och
fångar upp ljuden.
En nyupptäckt korrosion hotar nu livslängden på metallen runt ljuddämparna.
Dämparnas metall har en driftstemperatur
på runt 350 grader. Vid ett stopp sjunker
temperaturen drastiskt ner under 70-90
grader. De här svängningarna gör att spänningskorrosion kan uppstå.
– Metallen korroderar då väldigt snabbt,
berättar Brian Thomsen avdelningschef på
Alucrom i Gävle. Man har byggt många
plattformar där den här spänningskorrosionen kan uppstå. Om man stänger ner
anläggningarna för ofta, på grund av haveri
eller underhåll, kan metallen rosta bort. Då
skulle man få ett omfattande problem med
att bygga om, säger han.
Ytan förseglas med aluminiumsilikon
Man har inom offshoresektorn kommit på
ett sätt att åtgärda problemen långt innan
rosten sätter in. På oljeplattformarna Edvard
Grieg i Nordsjön och Hebron i Atlanten utanför Newfoundland har Alucrom som underleverantör till tillverkaren av ljuddämpare,
Hedemora Industri akustik AB (HIAK AB),
gjort ny ytbehandling av metallen.
Genom att först blästra ljuddämparen
samt belägga med 200 mikrometer aluminium och sedan måla den två gånger med
25 mikrometer aluminiumsilikon har ytan
förseglats. Färgen tål nämligen väldigt höga
temperaturer, 650 grader.
Behandlingen kostar strax under en
kvarts miljon per ljuddämpare.
– Det kan låta mycket men det sparar
långt större belopp i längden, säger Brian
Thomsen.
Att det är komplicerat hur jobben ska
utföras och att Alucrom bryter ny mark
vittnar kundens beställning om. Arbetena
ska utföras enlig standarden Norsok
M-501, men vilken standard som skulle
gälla för olika material hade kunden inte
alltid koll på, berättar Brian Thomsen.
Standarden på olika material som var
Foto: Midroc
lösa tågen (GBC) som ska börja köras till
hösten nästa år.
För Anders Borssén är detta hans första
utländska uppdrag. Mycket är annorlunda
men en sak är i alla fall som hemma – det är
svensk sommarvärme – här dock året runt.
Dessutom faller 5000 millimeter regn per år
och endast runt tio dagar brukar vara regnfria.
– Det är tur att man är från Västkusten
och är van vid regn.
När Anders är ledig brukar han åka ner
till låglandets tropiska värme. Är han ledig
en längre tid har han tillgång till en villa på
Bali. Här finns sol och bad och möjlighet att
både surfa, dyka och spela golf.
– Det är ganska skönt att mellanlanda
här när man är på väg hem.
– Vårt arbete med anläggningen hjälper till
både miljö- och energimässigt, eftersom
systemet tar ut malmen tio gånger bättre
jämfört med dieseldrivna truckar. I och med
att hela underjordsoperationen fjärrstyrs och
man kan ta ut malmen via förarlösa tåg ökar
dessutom personsäkerheten och arbetsmiljön förbättras, säger Jonas Bergmark,
divisionschef Midroc Automation.
inblandade, till exempel rostfritt och carbon,
gick ibland emot varandra. Thomsen fick
guida kunden rätt så att standard och beskrivningar stämde överens med verkligheten.
Kompetensen är viktig
Brian Thomsen vet vad han pratar om. Han
har själv arbetat på oljeplattform och är en
av få ackrediterade inspektörer på högsta
nivå inom ytbehandling (Frosio steg 3).
Båda projekten tog ett halvår att genomföra. Ett liknande projekt har nu Alucrom
Entreprenad, utfört åt kunden Kamfil i
Uddevalla. Eftersom kompetensen finns
hos Brian Thomsen lånades personal och
utrustning från Gävle ut.
– Det är ju ganska höga krav på genomförandet. Därför är kompetensen viktig,
säger Brian Thomsen som nu väntar på fler
uppdrag. Det finns ju rätt många plattformar
som ännu inte åtgärdat problemen med
spänningskorrosion i just ljuddämparsystemet, och många nya som ska byggas. ■
FAKTA
• Norsok M-501 – standard för hur
offshoreutrustningar ska ytbehandlas, vilka material och vilka
arbetssätt som ska användas.
• Frosio är ett norskt råd för utbildning och certifiering av färginspektörer inom ytbehandling.
11
Foto: Boliden
Midroc är ny partner när Boliden
INVESTERAR
I NY GRUVA
PRODUKTION 2013: Malm: 1 495 kton • Zink: 70 267 ton • Koppar: 517 ton
Bly: 25 352 ton • Silver: 161 784 kg • Guld: 277 kg
12
2
Foto: Boliden
Foto: Boliden
När Boliden nu investerar upp mot fyra miljarder kronor i en ny fyndighet i Garpenberggruvan är reservdelar en viktig sak. För att få bra tillgänglighet och effektiv förrådshantering
har Midroc anlitats. Allt, från minsta ventil till den 50 ton tunga gruvspelsmotorn, är
analyserat och registrerat.
För att få billigare transportkostnader och
komma närmare den nya fyndighet som
hittades för ett knappt decennium sedan i
Garpenberg investerar Boliden nu upp mot
fyra miljarder i en ny gruva och i ett nytt
anrikningsverk.
I verket mals malmen
från gruvan ner i flera
steg. Till slut återstår slig,
ett koncentrat av malm.
Ur den finkorniga sanden
utvinns främst zink, men
även koppar och bly och
till viss del också guld och silver.
Garpenberg är Sveriges äldsta gruva
som fortfarande är i produktion. Den första
malmen bröts på 1200-talet och Bolidens
nuvarande anläggning är från femtiotalet.
När den nya fyndigheten hittades började
man ganska snart planera för en utbyggnad.
I det nya projektet, där full produktion beräknas ske i slutet av nästa år, ingick inte reservdelar från start.
– Istället skapade vi en grupp på Boliden.
Men när den växte oss ur händerna gjorde vi
en upphandling med fem företag och valet
föll på Midroc, berättar Mattias Danielsson
underhållsingenjör på Boliden.
Först skapades ett anläggningsregister i
IT-systemet Maximo. Registret speglar hela
anläggningen ner till olika utrustningar som
pumpar, växellådor och transportörer.
Därefter kopplades reservdelar till anläggningen för att säkerställa att man har rätt
antal, varken för få eller för många. Med
allting, från minsta ventil till den 50 ton tunga
motorn till gruvspelet, analyserat och registrerat finns grunden till en god tillgänglighet
samt en effektiv förrådshantering och inköpsstruktur.
– Då kan man driva produktionen i det
skick man vill och behöver, säger Henric
Mellbin, enhetschef Industri Öst på Midroc
Project Management.
– Vi har en helhetssyn på både
drift- och underhållsverksamheten.
Dessutom har vi bra
förståelse för vilka
parametrar som
påverkar en anläggnings tillgänglighet och
vad som driver dess kostnader, fortsätter han.
Gruppen inom Midroc som genomförde
uppdraget under ett års tid fram till nu har ett
femtontal konsulter spridda över Sverige.
De sysslar med liknande frågor och har
kontinuerligt ett tiotal liknande uppdrag
igång hela tiden. Spannet på uppdragen går
från kärnkraftverk över stålverk, gruvor och
pappersbruk till raffinaderier.
– Vanligt är att vi kommer in när anläggningar inte fungerar. När kvaliteten på produkterna och resursutnyttjandet är lågt, och
tillgängligheten är dålig.
– Det unika här är att vi fått komma in
långt innan det har blivit problem. Det är
väldigt roligt. Då kan vi jobba med anläggningen i centrum. Jobba förebyggande,
skapa struktur och kapa kostnader.
För att det inte bara ska bli en ingenjörsprodukt som stannar i en massa pärmar
utan når ut till dem som ska sköta driften
framhåller Henric Mellbin lättillgängligheten
i ett modernt IT- stödsystem som Maximo.
Han får medhåll av beställaren Mattias
”Helhetssyn på både
drift- och underhållsverksamheten.”
Danielsson.
– Det är vår akilleshäl och farhåga att
många tänker enbart i papper och 3Dritningar. Därför är även referensgruppen
med driftspersonal viktig. Där får vi en bra
chans att förklara hur vi tänker och därigenom få större acceptans bland dem
som ska leva med driften.
Har ni räknat på om reservdelsprojektet
är en besparing?
– Det är svårt att beräkna en besparing eller
kostnad förrän saker börjar gå sönder men
egentligen är det ovärderligt med ett projekt
som detta. Stilleståndstid kan vara förödande.
Är ni nöjda?
– Ja, i det stora hela, nu har vi smärre justeringar att göra. Men man hittar alltid saker
man skulle kunna gjort bättre: varit med
ännu tidigare i projektet och gjort förstudier
till exempel. Nästa gång vi investerar i ett
projekt så hoppas jag att vi tar med reservdelar från start. Så att man till exempel redan
från början tänker in arbetsmiljön för dem
som ska utföra underhållet. ■
FAKTA Gruvan
Produkter: zink, bly, malm, koppar,
silver och guld
Anställda: 366
Grundat: 1957
Gruvans djup: 1250 m
13
”De senaste åren har
jag intresserat mig för
vikten av jämställdhet
för innovationskraft,
och hur jämlikhet kan
öka tillväxten.”
Sophia Ivarsson
Gör: Arbetar med frågor som rör genus
och mångfald på Vinnova
Familj: Fyra barn
Intressen: Mycket intresserad av hästar
och ridning. Har tagit upp ridningen igen
som vuxen, slutade att rida i tonåren.
Nu rider jag på ridskola och tar privatlektioner, men en egen häst står ju alltid
på önskelistan. Två av mina tjejer rider
också.
14
Foto: Vinnova
Bor: Vaxholm
Kan jämställda
grupper ge fler
innovationer?
Innovations- och tillväxtpotentialen i att alltid ha genusglasögonen på sig är stor menar genusforskaren Sophia Ivarsson,
som arbetar med genus och mångfald på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Hon har alltid varit intresserad av jämställdhetsfrågor.
Sophia Ivarsson menar att många mansdominerade branscher idag missar ett viktigt
kundsegment – kvinnorna.
– Om man inte tittar på sin produkt utifrån
båda könens perspektiv har man missat en
viktig del av sin omvärldsanalys, säger hon.
Hon lyfter fram båtbranschen, som har
varit i kraftig gungning under flera år, som
exempel. Trots att det ofta är kvinnorna i en
familj som tar köpbeslut när det gäller båtar,
och trots att både män och kvinnor är på
sjön, är branschen väldigt traditionellt manlig och utgår ofta från att köparen är en man.
Branschorganisationen Svenskt Marintekniskt Forum startade för ett par år sedan
projektet All aboard där man tog fram en
idébåt, bland annat med stöd av Vinnova.
Projektet visade att kvinnor vill ha det mesta
som männen önskar sig i en båt, men önskelistan är längre. Båten ska vara social, smart
och säker.
– Branschen behöver fler intresserade
kunder. Sätter man då fokus på kvinnors
perspektiv och riktar produkten finns en
enorm tillväxtpotential.
Ett brett team är ett vinnande team
Att se affärsnyttan i att inte utesluta 50
procent av marknaden när det gäller konsumentprodukter är enkelt. Men vad finns
det för koppling mellan tillväxt och genus i
det privata näringslivet inom industrin och
för rena B2B-företag?
Sophia Ivarsson menar att vinsterna med
att sträva efter jämlikhet i grupper är många
– för både män och kvinnor.
– Det kan till exempel handla om hälsa.
I jämställda situationer eller grupperingar
tenderar män att ta över kvinnors hälso-
profiler och ta hand om sin hälsa bättre.
– Ett brett team ökar också innovationsförmågan. Här är kön en faktor, men vi har
också etnicitet och kulturell bakgrund. Ju
fler erfarenheter gruppen har desto bättre.
De vinnande teamen ser vi alltså i breda,
gränsöverskridande grupper. Den sämsta
dynamiken får du i en likriktad grupp menar
hon. Men varför blir det bättre dynamik i
heterogena grupper?
– Kvinnor i stark minoritet anpassar sig
ofta till den manliga jargongen. Men om
kvinnorna blir fler ställer de andra krav, och
de ställer andra frågor. Det leder till förändringar i både stort och smått. Det är uppenbart så att kvinnor kommer in med andra
frågor än män – och med andra lösningar.
Stort utrymme för förbättringar
FN utför årligen jämställdhetsmätningar där
man tar fram ett index för bristande jämställdhet mellan könen. Sverige hade senast
det tredje bästa resultatet i världen.
– Man kan se på indexet som ett sätt att
mäta gapet mellan könen. Sedan räknar
man ut hur mycket tillväxtpotentialen skulle
öka om kvinnor och män vore jämställda. I
Sverige är den siffran 20 procent. Det finns
alltså stort utrymme för förbättringar, säger
Sophia Ivarsson.
Att det trots god vilja och kanske genomtänkta jämställdhetsplaner inte finns en
uppsjö av goda exempel i svenskt näringsliv, trots att Sverige är ett av världens mest
jämställda länder, tror Sophia Ivarsson beror
på vår mänskliga attityd till förändring.
– De allra flesta säger väl att de är för
jämställdhet, men när det kommer till att
faktiskt göra något – då tar det stopp. Visst,
BETRAKTELSEN
vi vill se en förändring i teorin. Men i praktiken vill vi människor ofta göra precis som vi
alltid har gjort – helt enkelt därför att förändring kräver stora insatser. Därför blir det
ett glapp mellan vad vi vill, tycker och tänker
– och det vi faktiskt gör.
Och det menar Ivarsson leder till ett
moment 22.
– Det är mycket lättare att man går på i
samma hjulspår i grupper där sammansättningen är likartad. Ska man få fram verklig
innovationskraft så krävs det att man bryter
gamla mönster. Och det är främst i de
gränsöverskridande mötena som det händer något.
Men i vissa branscher är det lättare sagt
än gjort att bilda grupper med jämn könsfördelning. I många mansdominerade branscher är det väldigt få kvinnor som söker sig
till yrkena eller som söker utlysta tjänster.
– Man kan ofta jobba mycket mer proaktivt för att öka och bredda rekryteringsbasen. Generellt är kvinnor mer benägna
att ta reda på och undersöka saker om sin
tilltänkta arbetsplats. Hur ser det ut med
jämställdheten på bolaget? De tittar på hur
bolaget syns utåt och funderar över om det
är möjligt att som kvinna bli chef här?
Allt fler unga kvinnor och män tycker att
de här frågorna är viktiga. Inte minst av
rekryteringsskäl finns det alltså goda skäl
att arbeta målinriktat med genusfrågor.
– Hur företaget syns utåt måste spegla
en själ i företaget. Jag tror att det är viktigt
för många företag att man verkligen funderar
över sin värdegrund och vad man vill stå för.
Allt företaget gör utåt blir viktigt. ■
15
Hållbar stadsutveckling
GLOBAL
FÖREBILD
Nu är bygget i full gång för Midroc Property Developments kontorshus Hermod, bara 150 meter
från Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva stadsdel, Hyllie. Redan före byggstart var
hälften av kontorsytan uthyrd.
För tio år sedan var Hyllie i södra Malmö inte
mycket mer än åkermark. Nu är det ett glödhett område som växer snabbt. På bara
några år har en ny stadsdel tagit form, när
Malmö Arena, MalmöMässan och ett av
Skandinaviens största köpcentrum, Emporia, fått sällskap av nya bostäder och kontor.
Tack vare järnvägsförbindelsen Citytunneln som byggdes för några år sedan och
närheten till Öresundsbron har Hyllie utmärkta kommunikationer. Från Station
Hyllie tar det tre minuter till Triangelstationen
i Malmö centrum, och på bara 12 minuter tar
du dig till Kastrup med tåg.
Klimatsmart blandstad
Malmö stads ambition med Hyllie är att
skapa en klimatsmart blandstad med bostäder, arbetsplatser, hotell, handel och
evenemang som ska bli en global förebild
för hållbar stadsutveckling. Tanken är att
Hyllie redan år 2020 ska försörjas till 100
procent med förnybar eller återvunnen
energi. Bland annat ska alla Hyllies byggnader vara energisnåla och smarta energilösningar ska göra det möjligt för boende
och verksamma att styra sin egen energiförbrukning.
16
– Vi utvecklar området Hyllie tillsammans
med ett stort antal projektutvecklare och
fastighetsbolag. Vi hade aldrig kunnat göra
det själva. För oss är ett bra samarbete med
aktörer som till exempel Midroc Property
Development oerhört viktigt, säger Magnus
Alfredsson, enhetschef för Hyllie och näringslivsmark i Malmö stad.
– Hyllie är det område just nu i Malmö/
Lundområdet som är den klarast lysande
stjärnan när det gäller kontor. Så det känns
fantastiskt kul att bygga kontorsfastigheten
Hermod här nu. Vi har fått bästa tänkbara
start, hälften av kontorsytan är redan uthyrd, och vi räknar med att ha hela fastigheten fullt uthyrd innan bygget står klart
2015, säger Mikael Strand, affärschef på
Midroc Property Development.
Marknaden för kontorslokaler har varit
tuff i ett par år i Malmö, men hösten 2013
började de på Midroc Property Development att se en liten uppgång.
– Vi har haft en fantastisk början på 2014.
vi kan se att kontorsmarknaden har börjat
vakna nu.
En av anledningarna till det tror Mikael
Strand är att allt fler går över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt, där man anpassar
lokalerna efter personalens olika behov vid
olika tillfällen.
– Vi ser allt fler hyresgäster som vill ha
hjälp med att se över hur man utnyttjar sin
kontorsmiljö genom aktivitetsbaserade
arbetsplatser, vilket ofta innebär att man
kan minska sin lokalyta ordentligt. Men det
kräver ju att man bygger om eller flyttar in i
nya lokaler. Det är svårt att göra den övergången i äldre fastigheter. Nya moderna
lokaler klarar det nya sättet att arbeta och
är mer flexibla.
Midroc investerar 250 miljoner
Den nya fastigheten Hermod får kontorsytor
på totalt 5300 kvadratmeter och en butikslokal på 1000 kvadratmeter. Fasadmaterialen är tegel, ljust infärgad betong och glas,
och på varje våningsplan finns ett Green
Room som ger balkongkänsla. Thage
Anderssons Byggnads AB är entreprenör
och inflyttning är beräknad till årsskiftet
2015/2016. Midrocs investering uppgår till
cirka 250 miljoner kronor. Byggnaden miljöcertifieras enligt Green Building, vilket är
standard för Midroc Property Developments
byggen. Men för första gången har man
också valt att certifiera enligt den interna-
Illustration: Midroc
Här växer kontorshuset Hermod fram, bara 150 meter från
Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva stadsdel, Hyllie.
Området måste sättas på kartan
För ett nytt område som Hyllie gäller det att
ha en rimlig utbyggnadstakt menar Magnus
Alfredsson på Malmö stad.
– Området måste sättas på kartan. Och
när det gäller den
kommersiella sidan är
det många som insett
fördelarna med läget
och de möjligheter
som det innebär. Nu
är det viktigt att vi och
våra partners tillsammans utvecklar området och stärker Hyllie
även som bostadsområde. Om fem år är
tanken att vi ska vi ha cirka 3 000 bostäder
i området och ungefär 6 000 arbetsplaster.
Flera bostadsprojekt är redan på gång i
området, och Midroc planerar för två större
bostadskvarter med totalt 220 bostäder vid
Hyllie Allé. Dessutom planerar Midroc att
bygga ytterligare en kontorsfastighet granne
med Malmömässan.
– Det är fantastiskt roligt att se området
växa och att Midroc Property Development,
som är en väldigt aktiv aktör, så snabbt
fyller sitt nya hus med hyresgäster, säger
Magnus Alfredsson. ■
Illustration:
Foto: Midroc
tionella standarden Breeam (BRE Environmental Assessment Method), som innebär
betydligt tuffare miljökrav.
– Närheten till Kastrup gör att vi räknar
med att internationella hyresgäster ska vara
intresserade också, så
för oss är det viktigt
med en internationell
klassning. När man på
Midroc Property Development talar om hållbart byggande så
menar man att det ska
vara hållbart ekonomiskt, ekologiskt och
socialt. Därför har extra krut lagts inte bara
på miljösmarta detaljer, utan också på
sådant som ökar trivseln.
– Till exempel så vill vi stödja ett ökat
cyklande, både av miljö- och hälsoskäl.
Folk har begränsat med tid, men vill ändå
få motion. Här kan du ta cykeln till jobbet. Vi
kommer att bygga en sportdepå där du kan
parkera cykeln och det kommer att finnas
dusch och omklädningsmöjligheter. En
gemensam takterrass med utsikt över hela
Öresund får pentry och en toalett så att
hyresgästerna ska kunna använda terrassen
för olika event.
”Den klarast lysande
stjärnan just nu när
det gäller kontor.”
17
Framtidens energikälla
BIOGAS
På uppdrag av Göteborg Energi är Midroc med och skapar världens första anläggning för
framställning av miljövänlig biogas från skogsråvara. Den första fabriken tas i drift till hösten
2014 och därefter är det dags för nästa etapp – en fem gånger så stor fabrik.
– Det har gått fantastiskt bra och vi är väldigt nöjda med samarbetet så här långt.
Det märks att man på Midroc är van vid att
arbeta med stora och tunga industrier och
det är en styrka att ha med en stor spelare
som ligger på den här nivån, säger Per
Lindeberg, underhållschef på Göteborg
Energi AB.
Midroc Project Management har funnits
med från början och efter lite strul med en
annan aktör tog Midroc Electro för drygt två
år sedan över för att avsluta och modifiera
de arbeten som inte blivit genomförda. Även
Midrocbolagen Metalock Engineering,
Midroc Rodoverken och Midroc Ställningar
har anlitats för att färdigställa projektet.
– Det har varit en väldig styrka att ha
Midroc med, inte minst för att de satsar
lokalt på den här typen av tyngre industrijobb och därmed visar att det finns resurser
att hjälpa oss. Vi har inte själva den kapaciteten eller den kompetensen, så det är
naturligtvis jätteviktigt för oss, säger Per.
Foto: Midroc
”Det har varit en
väldig styrka att
ha Midroc med.”
›› LÄS MER PÅ: GOBIGAS.GOTEBORGENERGI.SE/
18
Början på ett långsiktigt samarbete
Med undantag för Midroc Ställningar finns
samtliga Midrocföretag kvar även under
uppstartsperioden. Också när fabriken är
i drift kommer Midroc finnas med.
– Göteborg Energi AB har ingen egen
installationsavdelning så vad vi gör är att
felsöka själva och sedan kommer Midroc
Electro in och gör modifieringar och installationer. Även Metalock ansluter när det
behövs. Det är ett långsiktigt samarbete där
vi köper de tjänsterna, säger Per Lindeberg.
Ny teknik i framkant
Från Midrocs sida är det delprojektledare
Åsa Marbe på Midroc Project Management
som varit med längst i projektet. Hon kom
in på konsultbasis redan när de första ritningarna togs fram 2008.
– Det har varit extra roligt att arbeta med
ny teknik i framkant, det har aldrig tidigare
funnits en sådan här anläggning i den här
storleken. Och naturligtvis är det extra
spännande nu, när det jag jobbat med så
länge faktiskt är på plats och inte bara är
streck på ett papper.
Hon menar att kvaliteten i projektet höjdes rejält när kollegorna från andra Midrocbolag anslöt.
– De är väldigt duktiga och det kändes
jätteroligt att få arbeta med fler Midrocare.
När något går extra bra tar jag åt mig lite av
äran även om vi egentligen inte jobbar med
samma saker, jag tänker lite ”ja, det är klart
de är bra, det är ju ändå Midroc”.
Just nu pågår driftsättning av den nya
fabriken, som beräknas gå med full kapacitet till hösten. De kommande två åren ska
arbetet sedan utvärderas, innan det är
dags för nästa etapp. En nästan fem gånger
så stor fabrik som kommer ligga i direkt
anslutning till den första.
– Midroc har god kännedom om projektet, kan vårt sätt att tänka och har värdefulla erfarenheter, så det är klart att det är
en kompetens vi hoppas kunna utnyttja
igen. Det är upphandlingen som avgör,
men vi ser möjligheter för samarbete även
under etapp två, säger Per Lindeberg. ■
Foto: Göteborg Energi
FAKTA GoBiGas
• GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project) är energiföretaget Göteborg
Energis storsatsning på förnybara energikällor genom tillverkningen av biogas.
• Biogas tillverkas genom termisk förgasning av skogsråvara som renas och uppgraderas till biogas av naturgaskvalitet.
• Målet är att 2018 generera närmare tusen GWh biogas per år, vilket motsvarar en
årsförbrukning av drivmedel för 80 000-100 000 personbilar.
19
20
Foto: Niklas Olsson
”Jag tror väldigt
mycket på kraften
i att arbeta
tillsammans.”
MAGDA BORG
Konstsmeden
som blev chef
Midrocföretaget Metalock Engineering Swedens HSEQ-chef
Magda Borg började sin karriär på företaget som svetsarpraktikant.
Med erfarenheten från verkstadsgolvet i ryggen har hon en klar fördel när det gäller att nå ut med kunskapen vad företagets kvalitetsledningssystem innebär i praktiken. Och att ha gått från att arbeta i
kvinnodominerade grupper till att vara ensam tjej på en arbetsplats,
har gett henne unika erfarenheter i hur gruppdynamik fungerar.
I grunden är Magda Borg konstsmed, och
har bland annat jobbat med att smida spik,
bult och verktyg till de som byggde repliken
av Ostindiefararen Götheborg som 1745
gick på grund och sjönk i Göteborgs hamninlopp. Men att försörja sig som konstsmed
är väldigt svårt, och när det var dags att
bilda familj sadlade Magda om till svetsare.
– Jag började en svetsutbildning, men
jag fick inte fullfölja den eftersom man på
den här tiden var tvungen att vara arbetslös
för att få gå utbildningen.
Arbetsförmedlaren trodde nämligen att
Magda skulle få jobb ändå. Det fick hon
mycket riktigt också. När Metalock sökte
svetsare var Magda en av de utvalda från
utbildningen som presenterades för Metalocks representanter.
Strax därefter började hon som praktikant
på Metalock. Men det där med att svetscertifikatet aldrig blev taget låg och gnagde.
– Jag gick till min arbetsförmedlare och
höll ett långt föredrag om kapitalförstöring
och så vidare. Då tyckte han att jag skulle
bli politiker! Då brast mitt tålamod och jag
sa som jag kände: att jag aldrig känt mig så
diskriminerad i hela mitt liv. Två dagar senare
stod jag i skolan igen och övade inför svetsarprövningen.
Ny oväntad vändning
Efter två veckor i skolan tog Magda sitt
certifikat och fick anställning som svetsare
på Metalock.
Ett par år senare blev Magda gravid. Någon
gravid kvinna hade man aldrig haft i verkstaden tidigare. Hur skulle man agera då?
Det fanns helt enkelt ingen som visste vad
man skulle tänka på ur arbetsmiljösynpunkt.
Previa kallades in, och man ansåg att
varken raffinaderiet man hade avtal med
eller verkstaden var lämpliga arbetsplatser
för en gravid kvinna.
Eftersom Magda kunde både materiallära och hade ritningskunskaper fick hon
istället hjälpa platschefen med dokumentations- och kvalitetskontroll.
– Så jag började på kontoret istället, och
efter det har jag inte kommit ut därifrån,
säger hon.
Hon arbetade också med arbetsmiljöfrågor och administration, och blev efter ett
tag erbjuden tjänst som resursplanerare.
Efter ytterligare ett par år började hon
plugga till kvalitets- och miljöledare parallellt med jobbet. För ett år sedan blev hon
erbjuden tjänsten som HSEQ-chef.
– Jag trivs väldigt bra. Jag funderar mycket på hur man kan göra saker bättre och mer
effektiva. Det handlar mycket om att arbeta
med människor och höra hur de tycker att vi
kan göra saker bättre tillsammans.
– Jag tror att jag har stor nytta av att veta
hur det är on-site. Det finns ett behov av
enkelhet och en förståelse för varför man
ska följa rutiner och instruktioner.
En instruktion behöver inte vara krånglig
menar hon, utan tvärtom är det bättre ju
PROFILEN
mindre tolkningsutrymme det finns.
– När jag jobbade som svetsare själv var
nog kvalitet enbart hur bra svetsen såg ut
och om den gick igenom röntgen med
godkänt resultat. Men det är ju så mycket
mer än så, det handlar om helheten. Från
företagets policy till våra leveranser.
Viktigt med bra gruppdynamik
Magda menar att HSEQ-arbetet är viktigt
för att få struktur. Man ska aldrig behöva
fundera hur man ska göra. Det ska man
veta, eller lätt kunna hitta svar på.
– Jag tror väldigt mycket på kraften i att
arbeta tillsammans. Tror att det stärker oss
som grupp om alla är på det klara med vad
som förväntas och vad som krävs, och vilka
dokument vi använder när. Om någon skulle
behöva åka på andra uppdrag är det därmed
lättare att ta över hens projekt. Det stärker
oss och vårt självförtroende som grupp.
Det här är något man på Metalock jobbar
intensivt med, och Magda menar att arbetet
kommer att förstärkas och utvecklas i och
med att Midroc nyligen övergått till att arbeta
alltmer i en molnbaserad digital arbetsplats.
– Jag ser otroliga möjligheter i vår nya
digitala arbetsplats. Många av våra killar är
ute och reser 200 dagar om året, så det är
ett bra sätt att få ut rätt information till alla.
Magda själv sitter mest på kontoret i
Göteborg, men är ute i verkstaden varje
dag och pratar med de som arbetar där.
– Det kan handla om allt möjligt, från att
21
Foto: Niklas Olsson
Magda Borg
Gör: HSEQ-chef på Midrocföretaget
Metalock Engineering (HSEQ står för
health, safety, enviroment, quality)
Familj: Man och två barn
Bor: Gammelstadstorget i Göteborg
Intressen: Smide, keramik
Lyssnar på: Carbon Based Lifeforms,
Janis Joplin
Kör: Nordstjernan (cykel) från 1935
(transporterar barn och matkassar i en
Toyota)
kolla om någon behöver något just då eller
att vi diskuterar hur vi ska göra för att få det
mer funktionellt för alla.
Att få det dagliga arbetet att flyta på för
gruppen är en viktig del av arbetet. När nya
arbetsgrupper ska sättas ihop är man noga
med att försöka få en bra gruppdynamik.
– Jag har haft förmånen att få jobba i
grupper med bara
män, med bara kvinnor och i grupper med
jämn fördelning. Min
upplevelse är att den
bästa sammansättningen uppnås när
grupperna är blandade. Helst vill man ha så många infallsvinklar som möjligt och det tror jag är lättare
att få om man har blandade grupper.
Men på just Magdas arbetsplats har det
hittills inte varit möjligt att få till en jämn
balans mellan könen i grupperna. Av 130
anställda är de bara fyra kvinnor totalt.
– Men man har ju ändå olika erfarenheter
och kommer kanske från olika kulturer. Jag
kan till exempel vara rätt drivande själv, och
hoppar gärna på nya saker, då är det bra med
en mer eftertänksam kraft i gruppen också.
Hon menar att man i grupper med liknande sammansättning får lägga mer kraft
och arbete på saker som kanske kommer
mer naturligt i blandade grupper.
– En av mina ambitioner är till exempel
att jobba mycket med både positiv feedback och feedback för förbättringsåtgärder.
Just sättet man ger feedback på är nämligen en sak som Magda upplever är annorlunda i mans- respektive kvinnodominerade grupper.
– I de kvinnodominerade grupper jag jobbat
var vi väldigt duktiga
på positiv feedback.
Men feedback av
den mer kritiska
arten hörde vi aldrig.
Det blev bara tyst
och då visste vi att
något man gjort
kanske hamnat i
galen tunna. När jag
började jobba med bara killar trodde jag
först att de måste tycka att jag är helt värdelös eftersom jag aldrig fick någon feedback.
När jag berättade det för min man skrattade
han och sa ”Du jobbar med gubbar nu,
räkna med att du bara kommer att få höra
något om de inte är nöjda”.
– Jag har ingen direkt åsikt om det ena är
bättre än det andra, men en kombination
skulle vara toppen. Det viktiga är ju samtalet
och hur vi tillsammans kan stärka varandra.
”Den bästa sammansättningen uppnås
när grupperna är
blandade.”
22
Saknar arbetet i verkstaden
Annars tycker hon inte att skillnaden är
särskilt stor mellan att jobba med mest
män eller med mest kvinnor.
– Jag fick faktiskt höra när jag gick från
att jobba i en grupp med bara kvinnor, till
att jobba i en med bara män att det skulle
bli skönt för mig. Nu skulle det minsann inte
vara så mycket gnäll och skitprat. Fast det
var exakt likadant i gruppen med bara män!
Däremot har hon mött en och annan fördom under sina år som kvinna och svetsare.
– Att jag till exempel inte skulle orka lika
mycket för att jag är tjej, men det är faktiskt
betydligt mycket tyngre att jobba inom
vården som jag också gjort. Ett rör kan du
förresten lyfta med travers om det är för
tungt och det är inte hela världen om röret
åker i backen. Men en kropp, den måste du
lyfta med respekt och kärlek.
Ibland saknar Magda arbetet i verkstaden.
– Dels gillar jag att ta i, men det finns
också ett konstant lärande i svetsandet
som jag kan sakna. Visst lär jag mig mycket
nytt hela tiden i mitt jobb nu också, men när
det gäller svetsning är det så konkret och
ger så tydliga effekter – om jag gör på ett
visst sätt i stället för ett annat så kan det bli
så mycket bättre.
Men hon ser till att svetsa och smida en
del på fritiden för att få utlopp för sin kreativa ådra.
– Någon behöver kanske hjälp med att
svetsa ihop något, en grill till exempel.
Sedan så åker vi iväg på smideskollo, jag
och mina kompisar ibland. Jag har också
mitt keramikintresse, jag njuter i fulla drag
av att skulptera och dreja. ■
Foto: Vattenfall
Bohus
blir nytt
blickfång
i Malmö
På Dalaplan växer just nu ett 15
våningar högt hus som hjälper
till att råda bot på den stora
efterfrågan på hyreslägenheter
i centrala Malmö. Här bygger
Midroc ett punkthus med 54
lägenheter åt MKB, Malmö
kommuns bostadsbolag.
Byte av bränsle ska minska Vattenfalls
SVAVELUTSLÄPP
Nya EU-direktiv ställer krav på minskade
utsläpp för industrin av bland annat svavel.
Det i kombination med Vattenfalls ambitioner
att minska sina Co2 (koldioxid)-utsläpp och
öka andelen förnybara energikällor i sina
kraftverk gör att Vattenfall nu planerar att byta
bränsleslag från torv till pellets vid sin hetvattenpanna vid kraftvärmeverket i Uppsala.
Uppdraget att ta fram beslutsunderlag
gick till Midroc Project Management, och
projektledare är Daniel Hrafnkelsson. Projektet innebär bland annat byte av brännare
och byggnation av nytt bränslehanteringssystem och ny rökgasrening.
Övergången från torv till pellets har fler
fördelar än minskade svavelutsläpp.
– Det är inte helt lätt att få tag på torv, och
både brytning och förbränning av torv har
högre miljöpåverkan än användning av träpellets, som ofta är en restprodukt, säger
Daniel Hrafnkelsson.
Midrocs uppdrag sträcker sig över tre år
och Vattenfall beräknas ta beslut under
första kvartalet 2015. ■
Strategisk plats för ny
TUNNELBANEDEPÅ
Under Eriksbergsåsen i Norsborg byggs nu
en vagndepå. SL har idag två depåer på
den röda linjen, men behöver en till för att
ställa upp tunnelbanevagnar. Norsborg är
som slutstation på linjen en strategisk plats.
Här byggs en underhållsverkstad där vagnarna kan testas, rengöras, klottersaneras
och underhållas.
NCC är totalentreprenör i samverkan med
flera entreprenörer. Tillsammans kommer man
i projektet fram till lösningar och ekonomi.
Midroc har anlitats för att leverera kraft-,
belysnings-, tele- och säkerhetssystem.
– Vår uppgift och utmaning är bland
annat att belysnings- och klimatmässigt
förvandla tunnlarna till vilken inomhusmiljö
som helst.
För alla de som jobbar här ska det kännas som om de är i ett bra inomhusklimat,
inte i en tunnel, säger Matias Leinikka,
projekteringschef på Midroc Electro.
För att åstadkomma det installerar Midroc
Electro bland annat dagsljussimulering.
Midroc har även samordningsansvar för
underleverantörers installationer av ventilation, rör och sprinkler.
För Midroc Electro är affären värd knappt
70 miljoner kronor. Det totala projektet är
på en dryg miljard kronor och ska vara
färdigt hösten 2016. ■
Malmös nya punkthus på Dalaplan är en
del i stadens arbete med att skapa nya
bostäder. Att huset ligger på en innergård och i ett av Malmös mest trafiktäta
områden har gett logistiska utmaningar
under byggtiden.
– Det har gällt att få logistiken med alla
transporter att fungera, berättar Markus
Hammarström, affärsområdeschef för
Midroc Project Management, Region
Bygg Syd.
– Dessutom har boende i hundra lägenheter i omgärdande hus med entréer
från byggarbetsplatsen bott kvar under
tiden. Så vi har fått gå försiktigt fram.
Invändigt är det nya huset klart. Nu
pågår de sista fasad- och trädgårdsarbetena för att inflyttning av de nya hyresgästerna ska kunna ske i slutet av oktober.
Jais arkitekter, som ritat huset, kan
sägas ha hakat på trenden att använda
trä. Åtminstone vad gäller utseendet.
Fasaden kläs med en kompositskiva
med en utsida mönstrad som rödfärgat
körsbärsträ.
Arkitekterna själva beskriver huset
som en kvadratisk skulptur där fönster
sticker ut som små holkar. Eller som ett
träsmyckesskrin med utdragna lådor.
Markus Hammarström är nöjd:
– En del har frågat mig: Varför har ni
tryckt in ett hus här i trafiktäta Dalaplan.
Men kommer man in i huset och upp
bara en sex - sju våningar så ser man
vilken hänförande utsikt det är. ■
23
Foto: Heliospectra
Belysningen härmar och överträffar solljus och fotosyntes,
vilket får växterna att trivas och smaka naturligt och gott,
samtidigt som systemet sparar energi.
HELIOSPECTRA
Storsatsar
internationellt
Riskkapitalbolaget Midroc New Technology breddar sin affärsmodell och får en jämnare
balans mellan unga och mer utvecklade bolag i sin portfölj. Därför behåller man sitt ägande
i ett portföljbolag trots börsintroduktion och accellererad kommersialisering. Med en ny
generation intelligenta ljussystem och nytt kapital via börsnoteringen är Heliospectra redo
för en stor internationell satsning.
Heliospectra utvecklar intelligenta belysningssystem med senaste LED-teknologin
för växthusodling. Belysningen härmar och
överträffar solljus och fotosyntes, vilket får
växterna att trivas och smaka naturligt och
gott, samtidigt som systemet sparar energi.
Dessutom kan man reducera användningen
av kemikalier och genmodifiering.
– Potentialen är enorm. Det finns cirka 50
miljoner växthusarmaturer bara inom EU
idag, och den årliga världsmarknaden
bedöms ligga på nära 10 miljoner armaturer.
Om man räknar med 10 procent marknadsandel så har Heliospectra en försäljningspotential på över fem miljarder kronor om
året, säger Göran Linder, vd på Midroc
New Technology och Midroc Invest.
Nu lanserar Heliospectra sin första volymprodukt för professionell växthusodling.
Det nya systemet LX60 drar 50 procent
mindre energi men genererar nästan 50
procent mer ljus, väger betydligt mindre
och marknadspriset sänks till en tredjedel
jämfört med föregångaren.
24
Redan föregångaren L4A fick stor uppmärksamhet och Heliospectra har listats som ett
av världens 100 bästa miljöinnovativa företag och tilldelades Världsnaturfondens
utmärkelse ”WWF Climate Solver 2012”.
Med den förbättrade tekniken satsar
Heliospectra nu på en internationell lansering. Något som kräver kapital.
I våras genomfördes därför en nyemission för att täcka detta kapitalbehov. Från
och med juni finns aktien också tillgänglig
på Nasdaq OMX First North.
Midroc New Technology har normalt
investerat i bolag med banbrytande idéer
under utvecklingsfasen, för att därefter
sälja dem. Köparna av unga teknikbolag
har dock blivit försiktigare, trots att teknologierna många gånger visat sig vara överlägsna. För första gången stannar man
därför kvar som ägare även i den mer renodlat kommersiella fasen.
– Det här är en helt färdig patentskyddad
produkt, med nöjda kunder – och potentiella kunder finns över hela världen. Här
finns alla förutsättningar för stor framgång.
I Midroc New Technologys portfölj finns
ytterligare ett par bolag som Göran Linder
spår en framtid på börsen.
– Vi har ett par bolag till som närmar sig
denna utvecklingsnivå i år där vi överväger
en notering. ■
FAKTA
• Heliospectra grundades 2006.
• Har sitt ursprung i forskning inom
växtbiologi.
• Optimerar odling i växthusmiljö
genom att styra plantors tillväxt
med hjälp av ljusvåglängder och
biofeedback.
• Huvudägare: Industrifonden,
Midroc, Weland Stål, Wood & Hill
Investment.
Sigma i norra Upplands Väsby
RUSTAS UPP
PÅ NYTT SÄTT
I Midroc Project Managements hittills största externa entreprenadprojekt, 190 nya lägenheter
för Väsbyhem, har företaget varit med från allra första början och tillsammans med kunden
utformat projektet.
– Det här sättet att arbeta på är klockrent, det är precis så här vi vill jobba, säger Jakob
Ljunggren, projektledare på Midroc Project Management.
eller blir för dyrt för att det har för
avancerade idéer.
Amra Barlov Lindqvist håller
med.
– Så har man alltid gjort, och
hela branschen bygger väldigt
mycket på
traditioner.
Men ska man
som vi rusta
upp miljonprogrammet på
ett ekonomiskt
försvarbart
sätt med bibehållen kvalitet måste
man våga testa nya sätt, säger hon.
För kunden innebär det här
sättet att arbeta en klar fördel
menar Jakob Ljunggren.
– Kostnadsfokuset är såklart
viktigt i ett sådant här fall, det är
”Vi upplever det
som positivt att ha
en öppen dialog.”
Jakob Ljunggren, projektledare
på Midroc Project Management
hyresrätter och hyran får inte
bli för hög. Men gör man rätt
från början behöver det inte
påverka det estetiska eller
kvaliteten.
Det finns mycket att vinna
på att redan från start ha med
duktiga underkonsulter när det
gäller rör, el och ventilation till
exempel. Genom att man tidigt
tar in alla discipliner i processen
minimerar man riskerna för
tidiga fel.
– Tidiga beslut påverkar
utgången otroligt mycket, och
det gäller att göra så få misstag som möjligt.
De gamla husen revs i oktober 2013, byggstart skedde nu
i mars. Första inflyttning är
beräknad till maj 2015. ■
Illustration: Midroc
AB Väsbyhem är Upplands Väsby kommuns
allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget har
under ett par år förnyat området Sigma i
norra Upplands Väsby genom om- och
tillbyggnad av trevåningshus från 1960-talet.
I den sista etappen av förnyelsearbetet
beslutades att man
istället skulle riva de
gamla husen och bygga
helt nytt.
– Det visade sig att
kostnaderna lätt skenade iväg när vi byggde
på våningsplan på
husen, så till den sista delen valde vi istället
att riva och bygga nytt. Det blev i det här
fallet mer kostnadseffektivt, säger Amra
Barlov Lindqvist, vd på Väsbyhem.
I den offentliga upphandlingen beskrevs
kortfattat vad man tänkt sig, och att det
skulle kosta under 20 000 kronor per kvadratmeter.
– Det var ett sätt för oss att testa ett
annat sätt bygga på, vi ville pröva att gemensamt med entreprenören komma fram
till hur man ska göra. Vi upplever det som
väldigt positivt att ha en öppen dialog. Det
är visserligen mer tidskrävande för oss,
men det tycker vi att det är värt. Vi märker
också redan att det blir mer kostnadseffektivt, säger Amra Barlov Lindqvist.
– Att vi får vara med redan från start, före
någon gjort en färdig projektidé passar oss
alldeles utmärkt. Det är ovanligt att vi kommer in så här tidigt i ett projekt, men vi tycker
att det är ett mycket bra sätt att jobba på,
säger Jakob Ljunggren.
Han menar att det annars är vanligt att
man börjar i fel ände.
– Om man först anlitar en arkitekt för att
rita förslag, är risken att man sedan är låst
till ett hus som kanske är svårt att bygga
25
Sverige riskerar
att gå miste om
miljöinnovationer
Ren kapitalförstöring. Det gör vi oss i Sverige skyldiga till
idag, menar Midrocs Göran Linder. Och vad värre är,
världen löper risk att missa banbrytande innovationer som
kan lösa de globala miljöproblemen.
– Vi satsar stora pengar på forskning och utveckling här i
Sverige, men sedan tar det stopp. Riskkapital för att kommersialisera innovationerna saknas. I bästa fall tar utländska
intressen över, men då blir vi ju importörer av våra egna
idéer. I sämsta fall blir det inget av idéerna överhuvudtaget. Och det kan få förödande konsekvenser,
säger Göran Linder.
I HETLUFTEN
Riskkapitalbolaget Midroc New Technology
investerar i innovativa, banbrytande teknologier i ett tidigt stadium, där såväl potential
som risk ofta är mycket stor.
– Vi investerar enbart i bolag med världsförbättrande idéer med global potential inom
miljöteknik, biomedicin och hållbar utveckling, säger Göran Linder, vd på Midroc New
Technology och Midroc Invest.
Men i Sverige är det ont om andra aktörer
som satsar på att utveckla kapitalkrävande
teknologier. Få nya industriföretag växer
fram i Sverige idag. När Riksrevisionen
granskade statens riskkapitalförsörjning till
privata företag visade den att pengarna till
stor del satsas på säkra kort. Staten undviker
alltså långsiktiga riskinvesteringar som
skulle kunna innebära globala framgångar
för svenska innovationer.
I riktigt tidiga skeden finns det pengar, till
exempel till inkubatorer menar Göran Linder.
– Men från att man fått sin teknik validerad
till att komma igång att börja sälja krävs det
mycket pengar. Även om den potentiella
samhällsnyttan är stor, så är tiden till avkastning lång. Och här är det mycket snålt
med investerare i Sverige. Det gör det svårt
26
för unga svenska energiteknikföretag som
behöver lång tid för att utveckla sina lösningar att hitta riskkapital. De tvingas att
vända sig till utländska investerare, eller helt
enkelt lägga ner verksamheten.
Genombrott för förnybar energi
Ett av Midroc New Technologys portföljbolag, Minesto, har utvecklat ett undervattenskraftverk som kostnadseffektivt kan
producera el från långsamma havsströmmar. Därmed kan nästan alla hav förvandlas
till oändliga ”vattenfall”. Ett genombrott för
förnybar energi. Men investeringshorisonten
är lång, och typiskt nog har den engelska
staten satsat mer på att utveckla teknologin
än vad den svenska gjort.
Det här är ett problem menar Göran
Linder. Hur bra och till och med bevisade
lösningar företagen än har är risken stor att
de aldrig kan förverkliga idéerna i Sverige.
– Kompetens och innovationer riskerar
att dö svältdöden eller hamna i andra delar
av världen istället. Vi måste helt enkelt titta
över finansieringsmöjligheterna för att få
ledande svenska energiteknikföretag att
kunna frodas. För det gör de inte idag.
Staten har ett ansvar
Problemet anser Göran Linder är att vi förlitar oss på att marknaden ska lösa alla problem, trots att vi vet att den inte alltid gör det.
– Jag tror på marknaden, men inte bara
på marknaden. När marknaden satsar kortsiktigt på mätbar avkastning inför nästa
kvartalsrapport finns det sällan utrymme för
de teknologier som ska rädda världen långsiktigt. Ska vi få fram hållbara lösningar för
miljön, då får vi tåla att vänta på belöningen.
För att uppnå det krävs gemensamma
kraftansträngningar från såväl den privata
som den offentliga sektorn. Och det är här
som Göran Linder menar att staten har ett
ansvar. Historiskt finns det goda exempel.
– Staten spelade en stor roll för framväxten av flera av de stora svenska industriföretagen. Hade Televerket inte funnits
hade vi inte haft Ericsson. Hade vi inte haft
Vattenfall hade vi inte haft ABB till exempel.
Men idag ställs det kortsiktiga avkastningskrav även på de statliga aktörerna, vilket
gör dem mer lika de kommersiella bolagen.
Då blir det till slut ingen som investerar
långsiktigt. Och samhällsnyttan på längre
sikt glöms bort.
Foto: Nicklas Thegerström
”Problemet är att vi
förlitar oss på att
marknaden ska
lösa alla problem.”
Göran Linder tycker att det behövs nya
direktiv till statliga bolag och till det statliga
riskkapitalet. Dessutom menar han att
lagen om offentlig upphandling bör ses
över, eftersom den bland annat motverkar
upphandling av ny energiteknologi – om
inte den nya teknologin från början är billigare än de etablerade alternativ som
redan finns i massproduktion. Gamla lösningar kan inte lösa morgondagens problem, men den första referenskunden på
den nya teknologin är oftast den som är
svårast att få. Samtidigt är den helt avgörande för en lyckad kommersialisering.
– De privata kunderna vågar inte vara
först med att investera i nya teknologier,
och de offentliga får inte på grund av gällande regelverk.
Viktigt att väcka debatt
Men långsamt kanske det ändå börjar hända
något. Göran Linder upplever att det gått att
väcka debatt, bland annat fick den debattartikel som i våras publicerades i DN stor
uppmärksamhet. Han blir inbjuden att delta
i olika diskussioner med representanter
från näringsliv, myndigheter och akademi,
och i våras bjöds han in av Näringsdeparte-
mentet för att träffa energiminister AnnaKarin Hatt med flera under ett rundabordssamtal.
– En process har satts igång och vi får
gehör från den offentliga förvaltningen. Vi
har numera en samsyn om problembilden
och det har äntligen börjat föras en insiktsfull diskussion om hinder och möjligheter
med investeringar i svenska miljöinnovationer. Vi har skapat bra förutsättningar att
driva dialogen vidare. Och det är oerhört
viktigt – för svensk innovationskraft, men
också för allas vår framtid. ■
27
Nya utmaningar tack vare
Foto. Midroc
UNDERHÅLLSMÄSSAN
›› FILM OM MÄSSAN FINNS UPPLAGD PÅ YOUTUBE.COM/MIDROCEUROPE
Underhållsmässan i Göteborg i våras var
början på en ny satsning från Midrocs sex
olika industribolag. Metalock Engineering,
som varit ensamt från Midroc på mässan
ända sedan starten för 30 år sedan, fick i år
sällskap av Midrocs övriga industriföretag:
Midroc Project Management (MPM), Midroc
Rodoverken, Midroc Electro, Midroc Alucrom
och Midroc Ställningar.
Tanken var att visa bredden på Midrocs
olika spetskompetenser inom underhålls-
sidan och företagets förmåga till helhetsåtaganden.
– Vi såg mässan som en avsiktsförklaring:
att vi på Midroc går ihop och visar vad vi kan
erbjuda tillsammans. Därför hade vi mässans
mest dominanta monter på 160 kvm. Inget
annat svenskt bolag kan matcha oss på
underhållssidan, säger Marina Vangstad,
kommunikationschef på Midroc.
På mässan stärktes potentiella kunders
intryck av oss som en seriös aktör.
Ett exempel är Söderenergi som återkopplade att de inte visste att Midroc hade så
bred kompetens, säger Marina.
I en upphandling senare under våren
accepterades sedermera Midrocs anbud
och fyra av Midrocföretagen ska nu hjälpa
Söderenergi att byta ut sin kalkhantering
på Igelstaverket. Midroc Automation, Midroc
Rodoverken, MPM och Stirep (som ingår i
Metalock Engineering) ser gemensamt till
att verket får en arbetsmiljömässigt säkrare
lösning.
Midrocföretagens alla olika presentationer och maskiner fick uppmärksamhet
på mässan men störst intresse drog nog
Anna Haag, längdskidstjärnan som Midroc
sponsrar.
Hon var på plats i montern under två
dagar och berättade om sin egen satsning
som gav OS-guld i Sotji i vintras.
– När hon pratade hade vi fullt av besökare
i montern. Uppmärksamheten var total, även
från våra grannutställare. Att få känna på en
riktig OS-medalj var också en oväntat stor
publikdragare, säger Marina Vangstad. ■
Avancerat legobygge i
Midroc Challenge
Foto. Midroc
Industrin tampas med stora svårigheter att rekrytera ingenjörer.
Samtidigt visar forskning att de elever som siktar på ett specifikt
yrke är de som klarar matematiken bäst. Midroc tänker långsiktigt
och satsar på att få gymnasielever intresserade av matematik –
och ingenjörsyrket.
›› SE FILMEN: DN.SE/WEBB-TV/KLIPP/EKONOMI
Tävlingen, Midroc Challenge, är ett resultat
av KTH-studenten Tecla Malmströms examensarbete. Tecla har studerat hur företag
kan få fler elever motiverade att studera
matematik. Forskning hon har tagit del av
visar att de elever som klarar matematiken
bäst är de som siktar på ett specifikt yrke
eller en utbildning som kräver just matematik, som till exempel ingenjörsutbildning.
– På Midroc måste vi tänka långsiktigt för
att få en större bredd av ingenjörer att rekrytera. Det finns helt enkelt för få. Forskningen
visar att elever med en tydlig bild av vilket
yrke de vill studera till också klarar matten.
Ingenjörsyrket är otydligt och det är viktigt
att vi i näringslivet ger ungdomar möjlighet
att träffa ingenjörer i det verkliga yrkeslivet
på ett lockande och tillgängligt sätt. Därför
har vi initierat Midroc Challenge. Förhoppningsvis kan vi på det här sättet dessutom
28
locka fler tjejer till yrket, säger Linda Mägi,
HR-ansvarig på Midroc Automation.
Midroc bjöd in gymnasieelever i Stockholm till en utmaning; att bygga ihop industrimaskiner – i lego. Legorobotarna skulle
programmeras och köras på en bana som
liknar de spår som finns i en gruva. Eleverna
skulle själva planera sitt robotprojekt; göra
en ritning, tidplan och budget. Sedan
byggdes varje robot efter ritningen och
programmerades med hjälp av en dator.
Ingen testkörning var tillåten på banan före
tävlingen, så de var tvungna att med formler
beräkna när det var dags för roboten att
svänga. Eleverna tävlade om vilken robot
som klarade banan bäst, men även faktorer
som budget och helhetstänk räknades in i
slutresultatet. 40 elever tävlade i fem lag och
det vinnande laget får åka och besöka
LKABs gruva i Kiruna där Midroc har ett
stort projekt med just fjärrstyrda tåg. Laget
från Spånga var klart överlägsna och tog
hem segern. Deras framgångsrecept var
det mycket noggranna förarbetet med mätningar och arbetsritningar på detaljnivå. Ett
arbetssätt som de med fördel bör ta med sig
i yrkeslivet.
– Man pratar en hel del om att elever
måste veta vad de har att välja mellan för att
kunna och våga välja. Matematiken måste
ha mer verklighetsförankrade uppgifter och
starkare koppling till företagsvärlden, menar
Tecla Malmström. Att lärare och föräldrar
pushar innebär en form av yttre motivation
som är bra, men inte lika bra som inre motivation. Vi måste fokusera mer på eleven och
erbjuda smakprov och visa vilka möjligheter
han eller hon har. Det är enbart då eleven
kan få inre motivation till att klara sina studier,
säger Tecla Malmström. ■
Foto: Ulf Berglund
Foto: Filip Andersson
Johan Andersson, projektledare på Midroc Electro Installation visar
systemet för trafik-, drift- och säkerhetsfunktioner i Lundbytunneln.
Tidigare uppdrag genererade ny stor
UTMANING
Midroc Electro är sedan hösten 2013 huvudentreprenör för drift och underhåll av Trafikverkets
samtliga tunnlar i Göteborg. Kontraktet sträcker sig över fem år och gäller arbeten inom kraft
och belysning, telesystem och styr- och övervakningssystem.
När Midroc rodde hem det femåriga kontraktet för drift och underhåll av Trafikverkets
tunnlar i Göteborg var det mycket tack vare
ett tidigare arbete i Lundbytunneln. När
systemen för trafik-, drift- och säkerhetsfunktioner där skulle moderniseras 2012
utsågs Midroc Automation till uppdragets
huvudentreprenör.
– Det var ett ganska komplicerat projekt,
men vi satte samman ett starkt team som
till merparten har varit med sedan projektstart. Vi lyckades leverera en riktigt bra anläggning till Trafikverket,
säger Magnus Willforss,
projektledare på Midroc
Automation.
Lundbytunneln längs Norra Älvstranden
på Hisingen i Göteborg består av två parallella tvåfiliga rör. Tunneln invigdes 1998 och
byggdes för att förbättra miljön för de boende längs den hårt trafikerade leden. Ett
av de mer avancerade styrsystemen som
Midroc Automation installerade hanterar
trafikflödet genom den två kilometer långa
tunneln. Över 100 elektroniska trafikskyltar
styr bilisternas hastighet, varnar för köer vid
arbete eller olycka och kan användas vid
utrymning av tunneln.
Fler utmaningar kvarstår
För Midroc Electros två divisioner Installation och Automation, som nu kontrakterats
för femårsuppdraget, lär många av de kommande utmaningarna påminna om
projektet i Lundbytunneln. Utmaningar som sker i
Trafikverkets tunnlar i Göteborg: Lundby-, Gnistängs-, Tingstads- och Götatunneln, på Älvsborgsbron
och i Skultorpstunneln i Skövde.
Redan har en genomgång och byten av
alla passagesystem, som till exempel kortläsare till dörrar, skett i samtliga tunnlar. Det
”Det var ett ganska
komplicerat projekt.”
är en del av det fasta kontraktet för drift och
underhåll som är värt 35 miljoner kronor för
de fem åren. Men Johan Andersson som är
projektledare på Midroc Installation förväntar
sig betydligt större intäkter.
– Med alla uppgraderingar av system och
avhjälpande av fel så har jag lagt en budgetprognos med en omsättning på 100 miljoner
för de fem åren.
Ett exempel på vilka extrauppdrag det
kan handla om är ett uppdrag som Midroc
redan fått. 250 så kallade Ytvägnätskameror,
längs E6 och E20 mellan Kungsbacka och
Kungälv, som övervakar trafikflöden.
– Hela projektet med Trafikverket är en
utmaning som heter duga. Det är en otrolig
logistik och samordning, både med en
komplex teknik med många olika gränssnitt
och system som ska prata med varandra,
och intensiv trafik som bara ska flyta på.
Tredje man, bilisterna, får inte märka att vi
finns, därför sker det mesta arbetet på
nattetid, säger Johan Andersson. ■
29
Rutinerad Midrocare med
världen som arbetsfält
Foto: Midroc
Åke Persson har jobbat på Midroc
Electro i snart 40 år, men inom bolaget
har han bytt jobb flera gånger. Sedan
i våras är han stationerad i Riyadh i
Saudiarabien – men har världen som
arbetsfält. Tanken är att han ska hitta
och ta hem nästa stora gruvprojekt, och
förhoppningsvis också öka affärerna i
Saudiarabien.
– Åke Perssons arbete var helt avgörande
till att vi fick våra första stora jobb inom
automatisering av gruvor. Åkes gedigna
kunskaper och fantastiska förmåga att
arbeta strukturerat har alltid imponerat på
både kunder och våra egna projektorganisationer. Det känns väldigt roligt att vi nu
kan visa upp Åkes kompetenser och förmåga som en mycket god representant för
det bästa som Midroc kan leverera, säger
Christer Wikström, koncernledningen
Midroc Europe.
Åke Persson är elkraftingenjör i grunden.
Tjänster utomlands är inget nytt för honom,
och han har bland annat bott i Saudiarabien
under ett par år tidigare. De senaste 30
åren har han till största delen arbetat med
projektledning.
– Jag tycker det är roligt att dra igång
projekt, att vara med från allra första början
i införsäljningsfasen och uppstartsfasen.
Som ansvarig för marknad och försäljning för affärsområde gruvor är han ständigt på jakt efter nya potentiella kunder. Det
här affärsområdet har haft fina framgångar
de senaste åren med stora projekt som
KUJ (Kiruna under jord) 1365 för LKAB.
Projektet innebär att LKAB bygger en helt
ny transportnivå för järnmalm, 600 meter
under havsnivån, trots att vi befinner oss
nära de svenska fjällen. Midroc Automation
levererar styrning av förarlösa helautomatiska tåg, inkluderande lastning och lossning av malm.
– Vi har byggt en högteknologisk lösning
enligt kundens önskemål. Målet är att fjärrstyra så mycket som möjligt av det som
sker under jord från ytan för att effektivisera
produktionen och öka personsäkerheten.
Grundplattan är ett SCADA system från
Siemens, i det integreras ett tågstyrningssystem från Bombardier, ett kamerasystem
BAC utvecklar nytt system för fjärrstyrd
KORROSIONSÖVERVAKNING
Midrocföretaget BAC Corrosion Control
Ltd (BAC) har levererat system för övervakning av katodiskt rostskydd till två
containerhamnar i Hong Kong.
– Hittills har vi levererat utrustning till
två kajer, till ett värde av 4,7 miljoner
kronor. Det finns ytterligare elva kajer,
så om detta pilotprojekt blir lyckat är
den totala potentialen för projektet 27,5
miljoner kronor, säger Steve Goring,
tillförordnad vd på BAC.
30
ATES (Advanced Technical Engineering
Services) kontaktade BAC med en förfrågan
om att designa ett nytt system för katodiskt
rostskydd av de stålarmeringar som finns
inbäddade i kajanläggningarnas betongkonstruktioner. Kunden efterfrågade ett
nytt, skräddarsytt system som kunde fjärrövervaka armeringen via internet.
– Vår kund berättade helt enkelt vad de
behövde, och med vår kompetens och
erfarenhet designade vi ett system som
från Pelco och mycket annat som LKAB vill
att operatörerna ska ha tillgång till.
Tack vare den unika erfarenheten att
projektera denna anläggning tillsammans
med de bäst erfarna från LKAB, fick Midroc
Automation också uppdraget att leverera
system för process- och tågstyrning även
till Freeport-McMoRan Copper & Gold Incs
guld- och koppargruva på Papua i Indonesien.
Nu handlar det om att identifiera nästa
stora gruvkund. Marknadsplanen är gjord
och det finns flera potentiella gruvkunder
som är intresserade. I vissa fall har samtalen redan kommit en bit på väg.
– Eftersom jag sitter i Riyadh är jag geografiskt redan halvvägs till Kina, Australien
och Sydamerika, vilka är de delar i världen
vi i nuläget tror mest på.
Åke Persson ser möjligheterna att få in
ytterligare kunder som goda.
– Kan vi leverera till otillgänglig bergsmiljö
på Papua Nya Guinea kan vi leverera var
som helst. Den erfarenhet vi skaffat oss gör
oss absolut till ett klart intressant alternativ
som leverantör till de större gruvkunderna.
Det är nämligen i de riktigt stora gruvorna,
med stora malmkroppar och vid brytning
under många år som lösning med tåg är
mest lönsam.
Samtidigt är tanken att Åke Persson ska
vara öppen för olika affärsmöjligheter som
kan dyka upp på plats i Saudiarabien.
– Men här finns många aktörer etablerade så konkurrensen för enklare typer av
projekt är stenhård, många håller även på
med hotell och sjukhus vilket ligger utanför
Midroc Automations normala intresseområde. Det vi är intresserade att satsa på här
är nischer där det finns specifika behov, där
vi kan passa in med de kompetenser vi har
inom Midroc Automation. ■
uppfyllde deras behov, säger Steve Goring.
BAC tog också fram ett skräddarsytt
gränssnitt som samlar ihop och tolkar data
och gör det enkelt för användaren att genomföra dagliga kontroller, styra spänningsnivåer, utföra tester och ta fram underlag för
trendanalys.
– När systemet väl är installerat kan kunden utföra rutintester och utvärdera resultaten genom fjärrövervakningssystemet.
Projektet genomfördes inom väldigt snäva
tidsramar. Men genom hårt arbete lyckades
BAC färdigställa den första designen, tillverka komponenterna och testa systemet
för pilotprojektet i tid och inom budget.
Förutom de elva återstående kajavsnitten
vid Hong Kongs containerterminal, ser
BAC stor potential att kunna sälja systemet
även till andra hamnar i världen. ■
Foto: Solarwave
Utbildningen räddad tack vare
Good Water
Utbildningen för de tanzaniska barnen i Morogororegionen är räddad. Tidigare kunde magsjukdomar orsakade av förorenat vatten hålla elever borta från skolan ett par dagar i veckan.
Nu är Good Water-projektets vattenreningsanläggningar på plats och elevernas närvaro har
ökat från 60 till 95 procent.
– Både eleverna och rektorerna som vi mötte
på plats var överlyckliga. Nu behöver de inte
vara hemma från skolan på grund av vattenrelaterade sjukdomar, berättar Midrocs
kommunikationschef Marina Vangstad.
Hon har varit på plats i
Tanzania för att se hur
företagets Good Waterprojekt har fallit ut.
I Morogororegionen har
Midroc genom svenska
SolarWave investerat i drift
och underhåll av tre anläggningar där smutsigt vatten renas och
avsaltas med hjälp av solceller. Två av anläggningarna ligger vid skolor, den tredje
vid en sjukstuga.
Besöket vid sjukstugan berörde extra
mycket. Läkare på plats visade rummet där
mammor tidigare fött barn utan el och belysning. Nu använder man solcellerna på
taket för att driva både vattenreningsanläggningen och lampor.
– Har man som jag fött barn i Sverige är
det extra lätt att beröras. I byn Mkambarani
förlöser de ett par hundra mammor om året
under mycket enkla förhållanden, utan
tillgång till vare sig maskiner eller operation
om något skulle gå snett. Nu har de i alla fall
belysning och rent vatten.
–Det blir lätt en känsla
av otillräcklighet att resa
runt och se alla andra
byar som skulle behöva
samma hjälp. Men å
andra sidan kan man
vända på det och säga
att det känns bra att vi
har börja bidra. Problemet med förorenat
vatten är stort i Tanzania.
Två medarbetare har genom en intern
Midroctävling vunnit en resa till Tanzania i
oktober som företagsambassadörer. Det är
ett sätt att engagera medarbetare så att de
blir personligt delaktiga i projektet, berättar
Marina Vangstad. ■
”Nu har de i alla
fall belysning
och rent vatten.”
›› HUR DET SER UT PÅ PLATS VISAS I FILMER
UPPLAGDA PÅ YOUTUBE.COM/MIDROCEUROPE
FAKTA
• Över 500 000 liter vatten har producerats i vattenreningsanläggningarna sedan starten i slutet av
oktober 2013.
• Människorna i byarna använder
cirka 130 liter vatten per dag och
hushåll.
• Tidigare har invånarna tillbringat
många timmar varje dag till att
hämta vatten som inte ens varit
tjänligt. Den tiden kan de nu istället lägga på familjen, utbildning
och inkomstbringande sysslor.
• Ungefär 3 000 personer bor inom
1 km från vattentapparna och upp
till 10 000 personer kan få tillgång
till det säkra dricksvattnet.
• I byarna har 23 personer utbildats
till vattenambassadörer och informerar invånarna om vattnets betydelse för sanitet och hälsa.
31
MIDROC – ETT AV DE
100 BÄSTA KARRIÄRFÖRETAGEN 2014
Dagens Industri utser årligen de 100 mest spännande företagen att göra karriär
på i Sverige. I år är Midroc med på listan.
Karriärföretagen har ett genuint engagemang i sina medarbetare och kan
erbjuda en unik helhet som främjar medarbetarnas möjligheter att göra karriär.
På Midroc tror vi på att göra saker tillsammans, det gäller även när det kommer
till karriärmöjligheter och den egna utvecklingen. I ett öppet klimat växer idéer
fram och nya lösningar tar form, och när kollegor, kunder och samarbetspartners
samarbetar blir möjligheterna så många fler.
Vi är glada och stolta över utmärkelsen, och ser det som en utmaning att bli
ännu bättre.