LINQ 1 2011
Midroc 1.2011 Mer än du tror Malmös nya mässa växer fram Bygget är i full gång i det expansiva området Hyllie i Malmö. Ett av Nordens största energiprojekt Under tre år har projektet förberetts för att nu vara i genomförandefasen. Åsa Jonsson i ”hetluften” Nya flöden ger effektivare produktion FOTO: HANS BERGGREN Ledare Tid är dyrbart, avgörande faktor DESSUTOM EN Ansvarig utgivare Anna Ullenvik Redaktion Stefan Kronman Reiner Albrecht Anna Ullenvik Ann Schmidt Produktion Just Reklam Box 31019 400 32 Göteborg Tel 031-775 03 90 www.justreklam.se AD Hans Ivanoff Skribenter Per Adolfsson Sofia Franzén Anna Rikner Tryckeri Carlshamns Tryckeri Svanenlicensnr: 341-549 Kontakt Midroc Europe Postadress: Box 2053 174 02 Sundbyberg Tel: 010-470 70 00 E-post: [email protected] www.midroc.se Man brukar säga att ”en gång är ingen gång” och att det krävs tre gånger för att något ska vara en tradition. Därför är jag extra glad att hälsa dig som läsare välkommen till tredje numret av Midroc LINQ. Vi har fått bra respons och positiv feedback på tidningen och det är kul att tidningen i och med detta nummer nu blir just en tradition. Det här numret har projekteffektivitet och projektförmåga som tema. Vad är det som gör att ett projekt blir lyckat, att man når de mål man har satt upp och att kunden blir nöjd, eller ännu hellre, mer än nöjd? På Midroc anser vi att det är just förmågan att driva projekt som är vår konkurrenskraft. En av framgångsfaktorerna tror vi är tiden. Lägger man ner tillräckligt med tid i början av projektet har vi större möjligheter att möta eventuella utmaningar i ett tidigt skede och därmed påverka slutresultatet. Tid är naturligtvis dyrbart, men att inte använda tillräckligt med tid kan bli ännu dyrare. Att ständigt arbeta med effektiviseringar är ett sätt att frigöra tid. Riktigt bra lednings- och affärssystem är exempel på satsningar som hjälper oss att bli effektivare och som gör att vi kan erbjuda högre kvalitet. Förmågan att leverera effektivitet i projekten kräver också medarbetare med spetskompetens. I det här numret får ni möta några av våra medarbetare med olika typer av kompetenser och som arbetar i helt olika miljöer. Medarbetare som alla bidrar till att vi lyckas i våra projekt. Vi tror att våra investeringar i medarbetare och system skapar utrymme för en kreativitet som kommer våra kunder till godo. Just vikten av att investera i immateriella tillgångar kan du läsa mer om på nästa uppslag där vi pratat med Enrico Deiaco avdelningschef på Tillväxtanalys. I vår serie Betraktelser, där vi låter en partner, kund eller annan intressant person komma till tals, träffar ni framtidsanalytikern Troed Troedsson. Han tycker att projekt ska kallas processer istället, och att för mycket struktur istället kan hämma innovationer. Rätt eller fel? Bedöm själva. Trevlig läsning! Anna Ullenvik Kommunikationsansvarig Midroc Europe 2 Innehåll Inledning Stororder till Midroc Electro Storsatsning på elbilar i Gävleborg Malmös nya mässa Strategisk kompetensförsörjning I hetluften 3 Inledning En värld i för KRÄVER SATSNINGAR PÅ OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS SNABBT. DRAMATISKA FÖRÄNDRINGAR NÄR DET GÄLLER SYSSELSÄTTNING, MARKNADER OCH TEKNIK SKER I NÄSTAN ALLA SEKTORER I NÄRINGSLIVET. NY TEKNIK UTVECKLAS I ETT RASANDE TEMPO. NYA KONKURRENTER PÅ NYA PLATSER I VÄRLDEN GÖR ATT SVENSKA OCH EUROPEISKA FÖRETAG STÄLLS INFÖR HELT ANDRA UTMANINGAR ÄN TIDIGARE. KREATIVITET OCH INNOVATION ÄR NU TILLVÄXTENS MOTOR. Källa: ”Från Arjeplog till Heilongjiang – svensk innovationskraft i en global verklighet”, Enrico Deiaco. Boken ges ut av Tillväxtverket, en nationell myndighet som arbetar för hållbar tillväxt i landet och Tillväxtanalys, en statlig myndighet, som bland annat har som uppdrag att analysera och utvärdera svensk tillväxtpolitik. 4 Inledning ”I Sverige har vi ett försprång genom vår tradition av ledarskap med decentraliserade organisationer.” ändring innovationer S verige har klarat sig bra ur den globala ekonomiska krisen. Den ekonomiska tillväxten har tagit fart och statsfinanserna är starka. Men när allt fler länder globalt satsar på kunskap, forskning och utbildning gäller det att följa utvecklingen och att stärka den egna positionen. Nu betonas i Sverige och i en rad andra länder, den allt viktigare förmågan att ta fram innovativa varor och tjänster. – Förut var världen bipolär i den bemärkelsen att USA och Europa ledde utvecklingen. Nu är den mer multipolär. Till exempel Kina, Indien och Brasilien är och nosar oss i hasorna. Det är ingen ny trend, men kraften i trenden har accelererat snabbt under 2000-talet. Under 2010 till exempel, satsade Kina mer på forskning och utveckling än alla EUländer tillsammans, säger Enrico Deiaco, avdelningschef på Tillväxtanalys. Viktigt att satsa på människor För att skapa ett klimat som främjar innovationer blir det allt viktigare att satsa på immateriella tillgångar som till exempel mjukvara, vidareutbildning, organisationsförändringar samt forskning och utveckling. – Innovationer är ett väldigt vitt begrepp, det handlar inte bara om nya, fysiska produkter, utan det kan också vara tjänster, nya affärsmodeller, marknadsföring, eller nya sätt att organisera sig, säger Enrico Deiaco. I hans nyligen utgivna bok ”Från Arjeplog till Heilongjiang – svensk innovationskraft i en global verklighet” skriver han att de immateriella tillgångarna är avgörande för produktivitetstillväxten. När tjänster blir produkter och produkter tjänstefieras, räcker det inte enbart med ökade investeringar i maskiner och byggnader, utan immateriella investeringar är minst lika viktigt för att tillväxten ska ta fart i det svenska näringslivet, menar han. – Att göra kunskapsmässiga framsteg och att hela tiden anpassa och vässa sina tjänster blir allt viktigare för företagen. Investeringar i immateriellt kapital tror jag kommer att bli en av de viktigaste förutsättningarna för innovationskraft och konkurrensförmåga, säger han. Sverige har idag en högre andel immateriella investeringar än tidigare, de materiella investeringarna har sjunkit något i förhållande. Det kan vara en av anledningarna till att Sverige rangordnas som ett av de mest innovativa länderna i världen i en nyligen publicerad EU-rapport. Effektivisering underlättar innovationer En utmaning för företag idag är tidsaspekten. När ledtiderna blir allt kortare ställs högre krav på effektivitet. Även sättet att bedriva forskning och utveckling står inför en förändring. Tidigare var det vanligt med långsiktiga satsningar för att göra stora tekniska framsteg. Nu premieras effektiviseringar och nya idéer som används i en designprocess där tillverkning och tjänster allt mer interagerar. – Nu måste vi jobba smartare och samarbeta över tekniska, geografiska och organisatoriska gränser. Jag tror att företag idag måste ha ett internationellt fokus, och dessutom ha förmågan att attrahera duktiga människor som har kapacitet att arbeta effektivt över gränser. Enrico Deiaco menar att platta organisationer är en fördel i arbetet att skapa förutsättningar för innovationer i företag. – I Sverige har vi ett försprång genom vår tradition av ledarskap med decentraliserade organisationer. Jag tycker att vi ska vara stolta över vårt sätt att leda företag, säger han. 5 Projekteffektivitet Midroc Ele LKAB FÅR STORORDER FRÅN MIDROC ELECTRO HAR ÅTERIGEN FÅTT ETT STORT UPPDRAG AV LKAB. ORDERN ÄR VÄRD 360 MILJONER KRONOR OCH GÄLLER PROCESSTYRNING OCH TÅGTRANSPORT FÖR LKAB:S NYA NIVÅ I GRUVAN I KIRUNA. FOTO FREDRIC ALM / LKAB Det är tuffa förhållanden som ställer extremt höga krav. Den tekniska plattformen utgörs av styrsystem från Siemens och tågstyrningslogik från Bombardier. 6 Projekteffektivitet ectro L KAB förbereder nu för en ny huvudnivå på 1365 meters djup i järnmalmsgruvan i Kiruna. Detta är den i särklass enskilt största investeringen i LKAB:s historia. Huvudnivån är den djupaste delen av gruvan där malmen samlas ihop för att sedan föras till ytan. Investeringen förlänger livslängden för verksamheten i Kiruna med drygt 20 år. Midroc Electros arbete är i full gång med planering, projektering och design. Helt klart ska projektet vara 2017, men redan under 2012 beräknas de första delarna av den nya nivån kunna tas i drift. Tuffa förhållanden ställer höga krav I Midrocs uppdrag ingår styrsystem för process och förarlösa tåg, ställverksutrustning och montage. Huvuddelen av leveransen placeras en dryg kilometer under jord, bilväg ned på plats för personal och utrustning är 11 kilometer från markytan. I leveransen ingår också utrustning i kontrollrum placerade uppe på marknivå. – Nio automatstyrda tågset som transporterar malm kommer att gå fram och tillbaka i gruvan, lastas på tio ställen och tömmas på fyra ställen, säger Åke Persson, projektchef på Midroc Electro. Det är tuffa förhållanden som ställer extremt höga krav. Den tekniska plattformen utgörs av styrsystem från Siemens och tågstyrningslogik från Bombardier. – Midroc Electro har arbetat tätt tillsammans med både Siemens och Bombardier för att ta fram ett väl genomarbetat totalkoncept för att tillgodose alla LKAB:s behov. All utrustning, processtyrning, tågstyrning, kamerasystem, kommunikation till lok och kringliggande supportsystem måste anpassas till den tuffa miljö som finns under jord. – Midroc Electros koncept passade oss bra, säger Lennart Resin, projektansvarig på LKAB. Eftersom Midroc Electro under de senaste åren har genomfört stora projekt för LKAB, bland annat kompletta processtyrsystem för LKAB:s nya anrikningsverk KA3 och kulsinterverk KK4 har man redan ett väl etablerat samarbete. Nära samarbete nödvändigt – Vi kan dra stor lärdom av vårt tidigare samarbete med LKAB. Efter det förra projektet har vi haft erfarenhetsmöten, både internt och tillsammans med LKAB, där vi tillsammans gått igenom punkt för punkt hur arbetet gick, säger Åke Persson. – Det är oerhört viktigt att samarbetet fungerar bra, det är nödvändigt att jobba nära tillsammans i ett sådant här stort projekt. Vi har arbetat tillsammans tidigare och vi upplever Midroc Electro som väldigt lösningsinriktade, säger Lennart Resin. 7 Projekteffektivitet FOTO: E.ON Miljardsatsning på Åbyverket FÖR RENARE 8 ENERGIPRODUKTION D et är E.ON Värme Sverige AB som bygger ett nytt biobränsleeldat värmekraftverk på Åbyverket, ett projekt som beräknas ta nästan två år till innan det är helt avslutat. Som projektledare har Thomas Agernäs och Midroc Project Management bland annat ansvar för att ta fram underlag för ansökan om miljötillstånd, tidsplanering, projektbudget, kostnadsuppföljning, upphandlingar, teknikkoordinering samt installationer. Mycket av arbetet återstår naturligtvis, men flera av de stora frågorna löstes långt innan det första spadtaget togs för den nya anläggningen. – Förarbetet är det allra viktigaste för ett bra projekt. När de större frågorna är lösta och det finns en bra grund att stå på kan man få en riktigt bra resa. Det finns inget värre än att börja ett projekt när det här inte gjorts ordentligt, då får man hela tiden jobba i motvind. Valde dyraste alternativet Projektgruppen har bland annat tagit ställning till vilken typ av värmeverk man ska bygga, vart det ska placeras och vilket bränsle som ska användas. – Exempelvis var skillnaden mellan produktionen enbart fjärrvärme kontra kombinationen el och fjärrvärme nästan 400 miljoner kronor. E.ON valde det dyrare kraftvämealternativet, vilket innebär en investering på omkring en miljard kronor. Så stora industriprojekt görs det inte många av. Utifrån de lokala och regionala förutsättningarna – och efter att ha utrett fem olika placeringsalternativ – kom man fram till att det bästa var att bygga den nya anläggningen på exakt samma plats som den gamla enheten, i anslutning till det befintliga fjärrvärmeverket. – På så sätt minimerade vi investeringen och utnyttjar optimalt det befintliga fjärrvärmenätet. Dessutom finns redan allt övrigt som behövs i form av drift och underhållspersonal, mottagning av bränsle och mycket annat. Projekteffektivitet PÅ ÅBYVERKET I ÖREBRO PÅGÅR SEDAN TIO MÅNADER BYGGET AV ETT AV NORDENS STÖRSTA ENERGIPROJEKT. MEN FÖR PROJEKTLEDARE THOMAS AGERNÄS PÅ MIDROC PROJECT MANAGEMENT, HAR ARBETET KOMMIT BETYDLIGT MER ÄN HALVVÄGS. I NÄSTAN TRE ÅR HAN TILLSAMMANS MED PROJEKTGRUPPEN FÖRBERETT FÖR GENOMFÖRANDEFASEN. bindande offerter och anbud innan investeringsbeslutet kunde fattas, något som också samordnats av Midroc Project Management. När nu projektet gått in i byggfasen kommer nya utmaningar som att foga samman ny och gammal teknik och få alla komponenter på plats i tid. – Det är fantastiskt inspirerande och en stor utmaning att få vara med i ett projekt av den här storleken. Att det dessutom är ett projekt som ligger rätt i tiden och som verkligen bidrar till att förbättra miljön i form av minskade utsläpp av växthusgaser ger ytterligare en dimension åt arbetet, säger Thomas Agernäs. VISSTE DU ATT Miljötänk i fokus Att optimera anläggningen för elproduktion ger en god lönsamhet och en bra avkastning på investerat kapital. – Tanken är att producera så mycket el av förnyelsebara bränslen som det bara går, vilket ligger helt i linje med de direktiv som Sverige och EU ger. Grön el ger också den bästa lönsamheten, det ska helt enkelt löna sig att göra insatser som är bra för miljön. Att välja just förnyelsebara bränslen var både ett val med tanke på miljöpåverkan och en fördelning av framtida risker. I andra anläggningar inom regionen används i dag mycket avfall som bränsle och redan idag kan man se att det finns en överkapacitet av avfallsförbränning inom regionen. Genom att välja biobränsle sprider man riskerna eftersom bränslepriset styrs av tillgång och efterfrågan. – E.ON vill ha en grön profilering och då är alla de här valen betydelsefulla. En stor utmaning En annan förutsättning för den stora ekonomiska satsningen var att det behövde finnas I Den nya anläggningen ska stå på exakt samma plats som de uttjänta enheterna. För att lämna plats var man alltså tvungna att riva ut tre pannor och två turbiner med tillhörande utrustning, vilket totalt kommer generera 3 000 ton skrot. I Den nya anläggningen har mer än 100 anslutningspunkter mot den befintliga anläggningen, som alla ska kopplas in på exakta tider så att det inte blir något ofrivilligt stopp. I Projektets budget är på cirka en miljard kronor fördelat på drygt fem års arbete. Under förprojektet har ungefär två procent av budgeten används, det vill säga omkring 20 miljoner kronor. Det ger en årlig omsättning på nästan 400 miljoner kronor de sista 2,5 åren – vilket motsvarar årsomsättningen för ett mellanstort svenskt företag. I 12-12-12 är det datum projektet ska vara avslutat och anläggningen helt överlämnas till E.ON. Den ska då redan vara i drift sedan några månader. 9 Projekteffektivitet För Thomas Agernäs vägen till framgång ÄR DELAT ANSVAR ATT VÅGA LÅTA SINA MEDARBETARE TA EGET ANSVAR ÄR FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR ETT BRA TEAM SOM PÅ BÄSTA SÄTT TAR VARA PÅ OCH UTVECKLAR SIN KOMPETENS. SÅ SAMMANFATTAR THOMAS AGERNÄS PÅ MIDROC PROJECT MANAGEMENT SIN SYN PÅ ARBETET SOM PROJEKTLEDARE. FOTO MATS BENGTSSON M in tes är att projektet ska kunna fortgå med oförminskad kraft även om jag inte är på plats. Om mina medarbetare känner att de har så stort förtroende att de själva kan fatta beslut, då har jag lyckats som ledare. Thomas Agernäs har en budget på en miljard kronor, samordnar medarbetare och leverantörer från flera olika länder och sköter direktkontakten med kunden, vilket i detta fall är E.ON Värme Sverige (för fler detaljer, se separat artikel om E.ON Värmekraftverk). Ett stort ansvar, som inte blir mindre komplicerat av att endast delar av projektgruppen är anställda av Midroc, medan flera tillhör konkurrerande bolag. Dessutom ingår ett antal personer från kundens organisation som saknar tidigare erfarenhet av projektarbete, men har stor kunskap om lokala förutsättningar och interna rutiner. – Vi är en tajt grupp som är dels kollegor, dels konkurrenter, vilket gör situationen lite speciell. För mig som projektledare innebär det att jag inte har något klassiskt personalansvar. Jag ska naturligtvis vara ett stöd för alla, men sätter inte löner, ansvarar för reha- 10 bilitering eller liknande. Som projektledare ska man både styra och leda sin grupp. Styrning i form av tydliga mål, planering och uppföljning. Ledning i form av ett kreativt arbetsklimat som motiverar och engagerar. – Det kräver ett stort mått av flexibilitet och lyhördhet, men samtidigt får man aldrig anpassa sig så mycket att man framstår som velig eller att man svänger kappan efter vinden. Fokus på mjuka värderingar Thomas Agernäs menar att en grupp måste få ta tid att utvecklas till ett team och att varje individ måste få tid på sig att växa och hitta sin roll inom organisationen. – Det är den inre motivationen som gör att människan presterar bättre och bättre. Du kan klara dig på ren entusiasm en kortare period, men under längre projekt måste du hela tiden få ut något på ett personigt plan, annars orkar man inte. Min filosofi är att finnas där som stödperson för mina medarbetare, men de måste själva vilja utvecklas. Han påpekar att det i arbetslivet fokuseras allt mer på så kallade mjuka värderingar. – Detta är något som vi inom Midroc mål- medvetet arbetar med och tar med oss under våra uppdrag. Blandad erfarenhet bästa mixen Hans erfarenhet är att det är viktigt att skapa en projektgrupp med en bra mix av erfarenhet och ungdomlig nyfikenhet och entusiasm. – Sedan är det viktigt för oss med lite mer erfarenhet att våga delegera arbetsuppgifter med tillhörande ansvar och befogenheter. I de flesta fall är det ju så att de man ger ansvar klarar av det alldeles utmärkt bara de får chansen och rätt förutsätningar. Med medarbetare på olika platser i världen sker mycket av kommunikationen via e-post, telefonmöten och videokonferenser. – Den nya tekniken är oerhört betydelsefull och i dag måste vi vara flyhänta på tangenterna, våga prata ett annat språk och framförallt våga använda oss av ny teknik. I ett projekt med många involverade parter är en fungerande kommunikation oerhört viktig. – Sedan måste man komma ihåg att hur många möten och uppföljningar man än har är det ofta de personliga kontakterna som gör att man fångar upp problem i tid. Sammanfattningsvis menar han att den ”Det är den inre motivationen som gör att människan presterar bättre och bättre.” Projekteffektivitet stora utmaningen som projektledare är att få alla individer att fungera i en och samma grupp, samtidigt som man också har roligt på jobbet. – Där är det viktigt att jag som projektledare föregår med gott exempel. Absolut viktigast är att vi alla hjälps åt att nå vårt gemensamma mål, vilket utvecklar projektgruppen och skapar vi-känsla. Att få utvecklas i ett projekt som detta gör att vi tar med oss erfarenheter och ökad kompetens, som i sin tur utvecklar Midroc Project Management. Allt fler från Midroc När Thomas Agernäs för tre år sedan började i projektet var han ensam från Midroc, men i takt med att projektet växte behövdes ökade resurser med hög kompetens. Midroc-koncernens stora erfarenhet av projektering inom bygg, energi och industri innebär att man i dag bidrar med cirka tolv personer inom olika discipliner. – Som projektledare underlättar det givetvis att ha resurser samlade inom ett företag och att kunna ha direktkontakt med dessa även när vi inte är på plats i Örebro. Det underlättar även för kunden att ha resurserna samlade på samma ställe, vilket tillsammans med den höga kompetens vi erbjuder gör kunden extra nöjd. VISSTE DU ATT THOMAS… … är utbildad Sjöingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola och inledde sin karriär som befäl i Handelsflottan. Där låg han ute flera månader i taget, ett effektivt sätt att lära sig samarbeta med alla personlighetstyper. …blev headhuntad till sin nuvarande tjänst. Ett önskemål om en informell lunch kom på måndagen, på torsdagen träffade han för första gången kunden. …har arbetat i över 15 år som projektledare inom energisektorn, men tidigare befann sig på leverantörssidan. …beskriver sig som en ledare som kämpar med att hålla sig borta från detaljer och fokusera på helheten. Ett visst kontrollbehov finns, men har trots det en hyfsad förmåga att släppa iväg folk på egen hand. En ”do:er” som arbetar på att bli bättre på känslomässiga argument, i tidspressade projekt är det inte enkelt att ge utrymme för att känna ”det här vill jag inte”. 11 Projekteffektivitet Ledningssystem – en förutsättning för att bli bäst i klassen BÄTTRE KONKURRENSKRAFT, EN TRYGGHET FÖR KUNDER OCH EN UTVECKLANDE MILJÖ FÖR MEDARBETARE. ETT ÄNDAMÅLSENLIGT LEDNINGSSYSTEM ÄR IDAG ETT SJÄLVKLART VERKTYG FÖR ATT UTVECKLAS INOM ALLA OMRÅDEN OCH ISO-CERTIFIERINGAR GÖR DET ENKLARE ATT GÖRA AFFÄRER. MIDROC LIGGER LÅNGT FRAMME. FOTO NILS-OLOF SJÖDÉN M idrocs målsättning är att bli bäst i klassen inom de områden vi jobbar med. Då är ett vasst ledningssystem är en förutsättning och certifiering är ett bra hjälpmedel, säger Alf Adamsson, kvalitets- och miljöchef på Midroc Project Management. . ISO är ett internationellt standardiseringssystem som funnits sedan 1947. Idag är det största området för certifiering det som sätter standard för kvalitetsledning, medan det snabbast växande omfattar miljöledning. De betecknas ISO 9001 respektive ISO 14001, de flesta av Midrocs bolag är certifierade inom båda standarder och flera är på väg att skaffa sig certifiering inom ett tredje område – OSHAS 18001, som handlar om arbetsmiljö. Ett ändamålsenligt ledningssystem gör det också lätt att tillämpa de principer för socialt ansvarstagande som finns beskrivna i ISO 26000. dernas förväntningar på bolaget som ägarnas, medarbetarnas och hela samhällets förväntningar, säger Alf Adamsson. Att ansluta sig till de standarder som ISOcertifieringen satt upp handlar alltså om att på ett effektivt sätt mäta vad man håller på med och kunna kommunicera detta internt och till omvärlden. I förlängningen ger det en god möjlighet att återföra kunskap och erfarenhet så att bolaget förbättras. Alf Adamsson beskriver certifiering som ett kvitto på företagens kompetens och höga ambitionsnivå. – Vad certifikaten talar om är att vi har stora förutsättningar att utföra det vi lovat. Men också att vi kommer att utvecklas och vara en bra partner långsiktigt. Därmed har vi alla förutsättningar att vara bäst i klassen, säger han. – Och inte minst, om något går snett är vårt arbetssätt en garanti för att vi hanterar även detta på ett professionellt sätt. Systematiskt arbete SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, är ett av de certifieringsorgan som utfärdar ISOcertifikat i Sverige. Ansvarig för certifieringsverksamheten är Dag Sjöholm, sektionschef för ledningssystem på SP, och han anger två huvudsakliga uppgifter för certifieringsarbetet med Midroc – att hjälpa Midroc att bli bättre, – När vi pratar om ledningssystem handlar det om att systematiskt arbeta med mål och handlingsplaner, att se till att man har koll på sina arbetsflöden och processer och att man har ett arbetssätt som infriar de olika intressenternas förväntningar. Det gäller såväl kun- 12 Kunden i fokus samt att ge en garanti till Midrocs kunder. – Vi pratar mycket om kundens kund. Det är vårt ansvar att se till att Midrocs kunder köper tjänster som uppfyller de krav som ISO-standarden sätter, men också att se till att Midroc har ett system för att hantera problem om något går snett, säger han. Ständigt förbättringsarbete Att ISO-certifieringen har ett stort marknadsvärde, råder det ingen tvekan om idag. Ofta är det ett krav för att få lämna anbud och idag ser Dag Sjöholm det närmast som en hygienfaktor inom flera av de branscher där Midroc verkar. Ändå är det kanske i det ständiga förbättringsarbetet han ser de största vinsterna. När ett företag väl certifierats följs arbetet upp genom årliga revisioner där man tillsammans med företaget utvärderar arbetet. Förutom att kontrollera att företaget håller standarden, handlar det om tematiska uppföljningar och gemensamma diskussioner kring vilka områden man vill bli vassare på. – När ett företag varit certifierat i ett par år flyttar man fram fokuset. Det kan handla om allt från att utvärdera arbetet, välja vilka mål man ska ha och skapa handlingsplaner för hur man uppnår dem, säger han. – När det gäller Midroc är det där vårt huvudfokus ligger just nu. Projekteffektivitet ”Vad certifikaten talar om är att vi har stora förutsättningar att utföra det vi lovat.” Alf Adamsson beskriver certifiering som ett kvitto på företagens kompetens och höga ambitionsnivå. 13 Projekteffektivitet Rodoverkens unika metod gav stororder R odoverken, som är en del av Midroc Europe, är marknadsledande på platsbyggda konstruktioner av atmosfäriska tankar och tryckkärl. Framgångarna beror till stor del på Rodoverkens egna spiralmetod, en teknik Rodoverken är ensamma om. Metoden har hög automatiseringsgrad och innebär att man kan montera höga tankar utan att använda ställningar. Istället utförs arbetet på markplan, och sedan roteras tanken upp efterhand. Säkrare miljö och mindre lyft Nu har Öresundskraft valt Rodoverken för leverans av ackumulatortanken till sitt nya kraftvärmeverk Filbornaverket i Helsingborg. Tanken kommer att byggas med spiralmetoden. – Vår montagemetod gör oss mycket effektiva. Allt arbete sker på markplan och enligt en löpande-band-princip. Det gör att det blir väldigt lite lyft och ger dessutom en säker miljö för de som arbetar, säger Hans-Olof Larsson. Tack vare att taket på tanken monteras tidigt i processen kan mycket av arbetet också utföras inomhus. – Det gör att vi blir mindre känsliga för väder och vind. Metoden gör att vi kan utföra arbetet på mindre tid, och det gynnar givetvis projektets totalekonomi och gör oss väldigt konkurrenskraftiga. 14 Framgångsrik metod Metoden utvecklades av Rodoverken redan på 60-talet och har under åren förfinats, och använts med stor framgång i många projekt. För processlösningen samarbetar man med konsultfirman Tore J Hedbäck. – Det är ett bolag med mycket gott rykte i branschen, och vi har byggt många ackumulatortankar tillsammans, säger Hans-Olof Larsson. Byggstart sker i augusti. När den 60 meter höga ackumulatortanken är klar, kommer den att innehålla 40 000 kubikmeter vatten med en temperatur på upp till 95°C. SPIRALMETODEN I Spiralmetoden innebär montage av tankar utan ställningar. I Alla arbeten utförs på samma position på markplan, vilket ger möjlighet till bra väderskydd och möjlighet att arbeta på små ytor. I Hög automatiseringsgrad I Tanken roteras upp successivt med hjälp av specialbyggda domkrafter som skruvar upp tanken, och plåt efter plåt monteras in. FOTO: LISA HJERTÉN RODOVERKEN HAR FÅTT I UPPDRAG ATT BYGGA ACKUMULATORTANKEN TILL ÖRESUNDSKRAFTS NYA KRAFTVÄRMEVERK. ORDERN ÄR VÄRD 40 MILJONER KRONOR OCH UPPDRAGET STRÄCKER SIG ÖVER ETT OCH ETT HALVT ÅR. – TACK VARE VÅR UNIKA MONTAGEMETOD OCH EN ERKÄNT BRA PROCESSLÖSNING HAR VI ETT SVÅRSLAGET KONCEPT, SÄGER HANS-OLOF LARSSON, PROJEKTCHEF PÅ RODOVERKEN. FOTO: JIM SVENSSON, FOTOBAREN, SANDVIKEN Hållbar utveckling FOTO: LARS THUMB PROJEKTGRUPPEN Storsatsning på elbilar i Gävleborg Projektet drivs av Midroc Electro, Gävle Energi, Tekniska kontoret i Gävle kommun, Sandvikens Energi och Samkraft Vind. Samarbetspartners är Ica Maxi i Gävle och Sandviken, Ikea i Valbo, Regionförbundet i Gävleborg, Nya Sparbanksstiftelsen och Högskolan i Gävle. MÅLET ÄR 1 000 ELBILAR I GÄVLEBORG ÅR 2015 – I DAG FINNS ETT 20-TAL. UNDER TRE ÅR HAR MIDROC ELECTRO TILLSAMMANS MED EN PROJEKTGRUPP GENOMFÖRT PROJEKTET SHOPPING CIRCLE. NU GÅR PROJEKTET IN I NÄSTA FAS, MED MÅLET ATT UTÖKA ANTALET ELBILAR I REGIONEN. D et här är ett väldigt häftigt projekt som har framtiden för sig. Vi var väldigt tidigt ute och var faktiskt först i Sverige med att genomföra ett projekt från testfamiljer till infrastruktur. Nu vill vi gå vidare så vi är med när det lossnar. Jag är övertygad om att elbilen snart kommer stort, säger Karl-Ivar Jönsson, vd på Midroc Electro. Projektet gick ut på att studera hur handelscentrum bör anpassas för att kunderna på ett smidigt sätt ska kunna använda elbil i anslutning till shoppingen. Man tittade på parkeringar med laddningsmöjligheter, betalsystem och liknande. – Vi tog initiativ till att utveckla en egen laddningsstolpe med tillhörande betalsystem, eftersom vi vid den tiden enbart hade tillgång till engelska stolpar, säger Ola Jonsson, marknadskoordinator på Midroc Electro. Egen elladdningsstolpe Sagt och gjort, Midroc Elctro tog fram en egen laddningsstolpe, med dubbla laddningsuttag och betalning via mobiltelefonen. Tio stolpar placerades ut i Gävle, Uppsala och Sandviken och under tre år har användningen av stolparna studerats. – Än så länge används de inte så frekvent som vi hade hoppats, men ju fler bilar som kommer ut i trafiken, desto större kommer intresset att bli. Dessutom har vi haft många rikstäckande organisationer som är intresserade av att beställa stolpar, men som än så länge avvaktar lite. Så ge det några år, så tror jag det här kommer bli väldigt stort. En delrapport om projektet visar att det för privatbilisters del är lätt att anpassa sig till de nya förutsättningarna när man byter sin fossildrivna bil till en elbil. Familjerna har främst använt bilen i vardagen och har upplevt det som mycket positivt. Än så länge har dock laddningen av bilen i huvudsak skett hemma. Nästa steg precis påbörjat Den första delen av projektet avslutades den sista maj och arbetet går nu in i nästa fas, som just handlar om att öka användningen av elbilar. Fler bilar innebär också ökade möjligheter att installera fler laddningsstolpar, eftersom kundunderlaget ökar. Vilket i sin tur ger ökad tillgänglighet för bilisterna. – Nu handlar det om att söka olika bidrag och därefter se hur vi går vidare. Men tanken är att komma igång så fort som möjligt. Det första delmålet är att det ska finnas 150 elbilar i Gävleborg 2012, säger Karl-Ivar Jönsson. Stor effekt av få aktörer Det är samma projektgrupp som tidigare som fortsätter arbetet och kommer man bara igång i tid finns det stora möjligheter att nå målet. Egentligen krävs det bara att de inblandade själva tar beslut om att gå över till elfordon. – Bara vi på Midroc Electro har 400 servicebilar inom företaget. Enda anledningen till att vi ännu inte bytt är att en elbil fortfarande är avsevärt mycket dyrare än en vanlig bil. Men det där håller på att förändras, vilket innebär att det snart blir en helt annan prisbild. Skulle exempelvis Gävleborgs kommuner gå över till elbilar för personal inom olika serviceyrken är man snabbt uppe i ett stort antal nya bilar. – En elbil går ungefär 13 mil innan den behöver laddas, vilket är perfekt för alla som kör mycket lokalt. Då använder man bilen på dagen och så laddas den över natten. 15 Betraktelser ”Man behöver vara duktigare än kunden på att blicka framåt och fundera över vad det är kundens kund vill”. Innovationer framtiden OCH FÖRSTÅELSE ÄR RECEPTET FÖR OM ALLA KAN ALLT, KAN VI INTE LÄNGRE RÄKNA MED KUNSKAP SOM KONKURRENSMEDEL. KUNSKAPSSAMHÄLLET ÄR PÅ VÄG ATT DÖ UT OCH ERSÄTTAS AV NÅGOT ANNAT. NU HANDLAR DET ISTÄLLET OM ATT VARA BÄST PÅ FÖRSTÅELSE. DET MENAR FRAMTIDSANALYTIKERN TROED TROEDSON. FOTO ALEXANDRA LUNDIN T roed Troedson driver konsultbyrån Paradigmmäklarna, och han har vid ett par tillfällen föreläst för anställda i olika Midrocbolag. Namnet Paradigmmäklarna kommer från att de säger sig arbeta med ett paradigmskifte. Det skiftet består i att kunskapssamhället är på väg att bytas mot ett förståelsesamhälle. För i takt med att kunskap och information blir allt mer lättillgängligt, och utvecklingsländerna ökar sina satsningar på forskning och utveckling förlorar kunskapen sin konkurrenskraft. I stället måste vi satsa på innovationer och förståelse för vad människor vill ha i framtiden menar Troedson. – Om alla bilar är lika bra och säkra, räcker det inte längre att bygga en bra och säker bil. Den kanske måste vara snyggare, ha högre 16 status eller vara mer miljövänlig? Den som vinner är inte den som byggt den säkraste bilen, utan den som träffar mest rätt i vad människor kommer att fråga efter. – Vad är det som gör att Apple säljer mer av sin mobiltelefon än vad SonyEricsson gör? Svaret är att det handlar om en känsla för vad folk vill ha. Det Steve Jobs gör är att han sticker upp fingret i luften, känner av vindarna och förstår vad folk vad vill ha om två år, säger Troed Troedson. Studera beteende Ingen kan ha kunskap om vad människor vill ha i framtiden, men man kan försöka förstå. Men det handlar inte om intuition utan snarare perception menar Troedson. Och traditionella marknadsundersökningar kan man glömma tycker han. – Sluta fråga folk, kolla vad de gör istället. Människor kan säga precis vad som helst, de flesta är väldigt måna om att det ska låta bra. Frågar du var de föredrar att handla så svarar de flesta stadskärnan, men när de ska handla tar de i alla fall bilen till köpcentrat utanför staden. Gamla sanningar som att det är klokt att vara långsiktig, specialiserad och arbeta efter uppsatta mål gäller inte längre enligt Troedson. I förståelsesamhället är kommunikation viktigare än kunskap. Realtidsarbete är viktigare än långsiktighet, komplexitet viktigare än specialisering och värderingar mer avgörande än funktionalitet. – Innovationer är vår styrka i Sverige. Vi är ett pyttelitet land men vi levererar ändå. IT-branschen står för många av de riktigt framgångsrika innovationerna på senare tid, Betraktelser Namn: Troed Troedson Ålder: 52 Familj: Frun Camilla som också är partner och kollega i företaget, fem barn mellan 2 och 25 Fritidsintressen: Samhälls- och managementförändring som Skype och Spotify. Deras framgång menar han beror på att de lyckats pricka helt rätt i vad människor efterfrågar. Lyssna på kundens kund Ska man omsätta de här teorierna till business-to-business företag får man istället fråga sig vad kundens kund vill ha, menar Troedson. – Man behöver vara duktigare än kunden på att blicka framåt och fundera över vad det är kunden kund vill, säger han. Troedson menar att många företag säkert redan pratar om detta, men säger att man också måste våga göra allvar av det, och omsätta ord till handling. Han tar SAAB som ett exempel. Ett företag som producerar trygga, bra bilar men som säljer dåligt. – Hur länge har inte deras underleverantö- rer helt okritiskt levererat det kunden vill ha? Varför har ingen istället frågat sig, vad det är kundens kunder vill ha? Tänkt: vänta lite nu, det här sitter ju i en bil som ingen köper? Finns det något vi kan förbättra för att hjälpa kunden? Våga bryta mönster Men så länge man inte vågar tänka och göra annorlunda, och ta nya vägar uppstår inte kreativiteten som behövs för att vara innovativ. Enligt Troedson är ett av problemen att det finns en motsatseffekt mellan innovation och det arbetssätt som idag oftast bedöms var det mest effektiva, att arbeta strukturerat och projektbaserat. – Ju tydligare målet är desto mindre chans är det att du får en riktigt innovativ idé på vägen. På samma sätt som du inte kan säga till forskare vad de som ska komma fram till och hur lång tid det ska, för då skulle inga nya upptäckter göras. Jag tycker att man ska kalla projekt för processer istället, och varje dag ompröva beslut för att se om man kan göra något bättre. Först då kan vi vara riktigt effektiva anser jag. Ett konkret tips för företag som vill bli mer innovativa är att bredda sig, och sedan dra nytta av bredden. – Att företag breddar sig är en tydlig trend idag, Statoil säljer läkemedel och Virgin, som från början var ett skivbolag, har idag ett tjugotal bolag världen över i en mängd olika branscher. Genom korsbefruktning skapas kunskapsåterföring och det finns goda chanser till nya idéer. 17 Aktuellt Entrén ligger mot sydväst, mitt emot Hyllie Arena. Malmös nya mässa Green Building – I DUBBEL BEMÄRKELSE EN NU ÄR BYGGANDET I FULL GÅNG AV MALMÖS NYA MÄSSA I DET EXPANSIVA OMRÅDET HYLLIE. BYGGHERRE ÄR MIDROC PROPERTY DEVELOPMENT OCH ENTREPRENÖR ÄR MIDROC PROJECT MANAGEMENT. – LÄGET ÄR EXTREMT BRA. DET FINNS INTE ETT BÄTTRE LÄGE FÖR EN MÄSSA I MALMÖ, SÄGER MAGNUS SKIÖLD VD PÅ MIDROC PROPERTY DEVELOPMENT. BILDER ERIK GIUDICE ARCHITECTS 18 Byggherre: Midroc Property Development Hyresgäst: Artexis Nordic AB Arkitekt: Erik Giudice Architects, Paris en nya mässan ligger strategiskt placerad i Hyllie, sju minuter från centrala Malmö via Citytunneln. Från Kastrup tar det tolv minuter, och mässan ligger nära den yttre ringleden och Öresundsbron. Unika förutsättningar – Läget är helt unikt, och det här är en bra investering för oss. Rätt läge, rätt operatör, god arkitektur och en effektiv logistik ger byggnaden ett bra marknadsvärde och dessutom ger den en god avkastning. Vi har hittat helt rätt hyresgäst för att det här ska bli en riktigt bra mässatsning, säger Magnus Skiöld. Hyresgäst är det belgiska bolaget Artexis, moderbolag för mässarrangören easyFairs, som kommer att arrangera fackmässor i byggnaden. Artexis kommer även att hyra ut till andra mässarrangörer. Flera populära publika mässor är redan klara för 2012, bland annat Hem & Villa och SkåneMässan. Aktuellt NYA MALMÖMÄSSAN Total yta: ca 20 000 kvm Byggstart: februari 2011 Klart: februari 2012 ”Vi kommer att lägga ett sedumtak som består av olika sedumarter. De växer långsamt och är i princip underhållsfria.” Höga miljökrav I februari 2012 ska den 20 000 kvadratmeter stora mässanläggningen stå klar. Den nya MalmöMässan kommer att bli en Green Building, i dubbel bemärkelse. Förutom att anläggningen byggs så att man klarar de högt ställda miljökraven för Green Building, kommer det mer än 16 000 kvadratmeter stora taket att grönska. – Vi kommer att lägga ett sedumtak som består av olika sedumarter. De växer långsamt och är i princip underhållsfria. Förutom att det är vackert har det en positiv inverkan på miljön. Taket fångar upp en del av regnvattnet och minskar dagvattenflödena, renar luften och ger dessutom bra isolering, säger projektchef Carl von Strokirch. Ytterligare en stor miljösatsning är att man valt att bygga en egen bergvärmeanläggning. – Det vanligaste är att man nyttjar det befintliga fjärrvärmenätet, men vi tycker att det är en ännu bättre idé med egen bergvärme. Det blir lite dyrare initialt, men det innebär både miljömässiga och ekonomiska besparingar på sikt, säger Carl von Strokirch. Ny stadsdel Hyllie är ett område som det satsas stort på just nu. En helt ny stadsdel håller på att växa fram med nya bostäder, kontor och vad som kommer bli Nordens största köpcentrum, Emporia, med invigning 2012. Totalt planeras det för cirka 8 000 bostäder och lika många arbetsplatser. Här ligger också Malmö Arena. Närheten till en stor arena ger möjlighet till samarbeten kring riktigt stora evenemang. Mässan kommer att ha ett sedumtak på mer än 16 000 kvm, och kommer att uppfylla kraven för Green Building. Kraven innebär att byggnaden ska använda minst 25% mindre energi än vad byggreglerna kräver. 19 Konkurrenskraft Viktigt arbete att säkerställa kompetensnivån MIDROCBOLAGEN ERBJUDER TJÄNSTER SOM KRÄVER SPECIALISTKUNSKAP. FÖR ATT ALLTID KUNNA LEVERERA EFFEKTIVITET I PROJEKTEN ÄR DET ABSOLUT NÖDVÄNDIGT ATT HA MEDARBETARE MED SPETSKOMPETENS. – TILLSTRÖMNINGEN AV KOMPETENS ÄR OERHÖRT VIKTIG, OCH NU ÄR DET VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN ATT BLICKA FRAMÅT OCH SE ÖVER DEN KOMPETENS VI HAR, SÄGER PERNILLA BÖRJESSON, HR-CHEF PÅ MIDROC EUROPE. S vensk industri går på högvarv. Men samtidigt står Sverige inför en rekordstor pensionsavgång. 1,6 miljoner människor kommer att gå i pension inom de närmsta 15 åren och risken för brist på kompetent arbetskraft är stor. Många av bolagen inom Midroc samarbetar med yrkesskolor för att säkerställa kompetensnivån. – Vi jobbar också mycket med strategisk kompetensförsörjning. Det är oerhört viktigt att vi fokuserar på vad som är våra bolags kärnkompetens och att vi ständigt ser över våra medarbetares kompetens för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Det blir ännu viktigare nu när vi står inför stora pensionsavgångar. Medarbetare med eget ansvar FOTO: HANS BERGGREN Men det gäller också att i ännu högre utsträckning än tidigare att vara attraktiv för potentiell arbetskraft. – I dag är det många som efterfrågar ett varierat arbete och det kan vi erbjuda. Alla våra bolag arbetar dessutom projektbaserat, vilket ofta innebär att medarbetarna får mycket eget ansvar. Och gillar man det, finns det goda chanser att man trivs utmärkt hos oss. Inom Midrocsfären finns ett stort antal anställda som sitter på expertkunskaper som är nödvändiga för att bolagen ska kunna erbjuda en effektiv produkt. På följande två sidor möter du ett par av dem. 20 FOTO: STEFAN ESTASSY FOTO: CATRINE TANGEN Konkurrenskraft Utmanande precisionsarbete för expert på kallvalsning JOHN TANGEN ÄR EXPERT PÅ KALLVALSNING PÅ MIDROC ELECTRO. HANS SPECIALITET ÄR DEN STYR- OCH REGLERTEKNIK SOM REGLERAR KRAFTEN SOM LÄGGS PÅ VALSARNA. – MAN KAN JU TRO ATT DET EFTER 25 ÅR I YRKET SKULLE HA BLIVIT LÅNGTRÅKIGT, MEN DET ÄR DET ABSOLUT INTE. JAG HITTAR FORTFARANDE NYA SAKER ATT LÄRA MIG OCH NYA INSPIRERANDE UTMANINGAR. MAN BLIR ALDRIG FULLÄRD, SÄGER HAN. J ohn Tangen är utbildad elektroingenjör på KTH och hela hans yrkesliv har kretsat kring kallvalsning. Han fick sitt första jobb på dåvarande Asea i Västerås 1985 och redan då började han arbeta med kallvalsverk. – Att det blev så var faktiskt en ren slump. När det var dags att söka jobb efter lumpen tog jag helt enkelt en passare och satte nålen på min hemort. Jag ritade två ringar, eftersom jag ville flytta längre bort än fem mil, men inte mer än 15 mil bort. Västerås hamnande inom min cirkel, så jag kollade vad som fanns där. Och så skrev jag ett brev till Asea och undrade om de hade något jobb till mig. Det hade de, och på den vägen är det… Kallvalsning används vid tunnplåtsframställning och när det ställs höga krav på tjock- lek, yta och hårdhet. Enligt John Tangen är kallvalsning något av det mest utmanande som finns inom stålindustri. Det är en avancerad teknik och det krävs hög precision. Omväxlande arbete En vanlig dag på jobbet för John Tangen kan se väldigt olika ut. – Vissa dagar kanske jag enbart sitter och skissar på papper, andra dagar jobbar jag bara med beräkningar. Ibland kan jag sitta och bygga matematiska modeller för att verifiera mina idéer. I idealfallet är John Tangen med redan från start i projektet, från idé och design via konstruktionsfasen till att vara med på plats vid idrifttagning. – Ibland får jag kliva i overallen och skita ner mig ordentligt också, då trivs jag. Just att inte vara rädd för att skita ner sig är en bra egenskap hos en ingenjör tror jag. Många av de ingenjörer som jag ser upp till som jag tycker är riktigt duktiga, det är just de som gillar att komma ut i verkligheten. John Tangen sätter stolthet i att alltid försöka vara så effektiv som möjligt. – Jag ser det som en utmaning att standardisera funktioner. Det är onödigt att uppfinna hjulet två gånger, jag tycker det är bra med arbete som kan återanvändas. Det gör att vi kan utföra ett bättre jobb åt våra kunder, och det gör att mina kolleger också kan utföra mina uppgifter. En bonus för mig personligen blir att arbetsuppgifterna aldrig blir de samma. 21 FOTO: JOHAN NILSSON Konkurrenskraft Kunskapen tar Lars Köwitz världen runt VECKOVIS PÅ RESANDE FOT OCH LÅNGA ARBETSPASS I TUFFA MILJÖER. DET ÄR VARDAG FÖR LARS KÖWITZ SOM ARBETAR MED BULTSTRÄCKNING PÅ METALOCK. MEN FÖR HONOM ÄR ARBETET MER ÄN BARA ETT JOBB. – DET ÄR EN LIVSSTIL, SÄGER HAN. U nder sina tio år i branschen har Lars Köwitz blivit något av en expert på bultsträckning. Det är en kostnadseffektiv och platsbesparande metod som innebär att man sträcker bulten i längdriktningen och sedan lägger an muttern för att uppnå en förlängning av bulten. Tekniken används inom tung industri som till exempel processindustri, raffinaderier, kemisk industri, kärnkraftverk och vindkraftverk. Alla med högt ställda krav på säkerhet och kvalitet. Det innebär att Lars Köwitz ofta får arbeta under tuffa förhållanden, och arbetspassen kan bli långa. Något som Lars Köwitz trivs alldeles utmärkt med. Varierad arbetstid – Det är inget 7-4 jobb det här, vi kan jobba 22 flera veckor i sträck och vi skap om bultsträckning slu”Jag ser det som ligger ute mycket. Men å tade fick Lars ta över en del andra sidan kan jag sedan arbetsledaransvar. väldigt positivt att vara ledig i tre till fyra veckor jobbet är varierande, God stämning underläti rad, säger han. och vi är ett bra tar vardagen Arbetet utförs oftast på – Jag ser det som väldigt plats hos kunden, så Lars gäng som trivs tillpositivt att jobbet är variearbetsplatser kan variera sammans.” rande, och vi är ett bra gäng. från kärnkraftverk och oljeVi trivs väldigt bra tillsamraffinaderier till lyxkryssare. mans, och det gör det lättare att klara av de – Det är klart att det är mindre kul de dagar riktigt långa arbetspassen. man står och jobbar i minusgrader mitt i natMen hur blir man egentligen expert på just ten. Men nyligen jobbade vi på en lyxkryssare bultsträckning? strax utanför Marseille. Då hade vi möjlighet – Jag gick verkstadsteknisk på gymnasiet, att vara på soldäck i 25 graders värme på på den tiden var det en två-årig utbildning. rasten, och det är ju inte helt fel. Men det är ju inte så att det finns någon bultLars långa erfarenhet inom bultsträcknig sträckarskola, det lär man sig i jobbet av nyhar gjort att han kunnat avancera inom bolafikenhet, säger Lars Köwitz. get. När en projektledare som hade stor kun- Internationellt Vardag Afghanistan I ETT KRIGSDRABBAT I DRYGT ETT ÅR HAR TORBJÖRN ELIASSON ARBETAT SOM BYGGKONTROLLANT I AFGHANISTANS HUVUDSTAD KABUL. ATT VISTAS I EN STAD MED ETT SÅ ALLVARLIGT SÄKERHETSLÄGE INNEBÄR RIGORÖSA SÄKERHETSRUTINER. – JAG FÅR SE TILL ATT INTE RÖRA MIG FÖRUTSÄGBART, ATT ALLTID TA OLIKA VÄGAR TILL JOBBET OCH INTE ÅKA NÅGONSTANS VID SAMMA TIDPUNKT, SÄGER HAN. FOTO MIKAEL LUNDSTRÖM 23 FOTO: MIKAEL LUNDSTRÖM Internationellt S Farligt utanför jobbet FOTO: TORBJÖRN ELIASSON verige har haft en ambassad i Kabul sedan 2008, och huserar för tillfället i en av SIDA:s gamla lokaler. Men i mitten av juni går flytten till helt nyrenoverade lokaler. En afghansk byggfirma står för arbetet med den nya ambassaden, och Midroc har fått i uppdrag att vara byggkontrollant. – De har renoverat upp en äldre fastighet till nyskick. Det blir väldigt fint, och de har gjort ett riktigt bra jobb. Vi är nu inne i slutfasen med installation av IT bland annat, säger Torbjörn Eliasson. – Att jobba med killarna här är ingen skillnad mot att arbeta i något annat land i Mellanöstern eller Afrika. Afghaner är precis lika glada som alla andra människor, och vi skojar och skrattar med varandra. Det enda som varit besvärligt är att de inte pratar någon engelska, men efter trettio års krig är ju det inte så konstigt. Språklig hjälp har han fått av en kollega, en ung afghansk ingenjör som är duktig på engelska. – Jag har haft god hjälp i mitt arbete av Ahmad Burhani en jätteduktig ingenjör som varit projektledare för den afghanska byggfirman. Själva arbetet på byggarbetsplasten har inte vara något utöver det vanliga. Men livet utanför jobbet har många gånger varit tufft. Som vit man är det extremt farligt att röra sig på Kabuls gator. Rigorösa säkerhetsrutiner har inrättats, och man samarbetar med en brittisk säkerhetsfirma. – Jag har blivit ordentligt drillad i säkerhet, det är absolut nödvändigt. Det är ju inte så att man går ut och käkar middag på kvällarna. Man aktar sig noga för att röra sig ute på gatorna här, säger Torbjörn Eliasson. Tidigare hade han 25 minuters resväg till jobbet, vilket innebar stora risker. Nu bor han precis vid arbetsplatsen, vilket underlättar säker24 hetsarbetet mycket. – I så stor utsträckning som möjligt försöker jag undvika att åka ut och leta material, men ibland måste man ju. Om jag åker någonstans har jag alltid en särskild säkerhetsdosa med mig med inbyggd larmknapp, gps och mikrofon, så att de kan höra vad som händer om jag larmat. Det känns tryggt. Gudbevars har jag aldrig behövt använda den. Särskilda rutiner är också upprättade om något skulle hända. Bland annat är det bestämt vilket sjukhus de ska åka till. Men även om Torbjörn Eliasson lever ett isolerat liv i Kabul, kryper våldet ibland nära. – En period small det bomber varje vecka. När man varit här så länge som jag har man lärt känna många människor. Min före detta chaufför dog i ett självmordsattentat. Erfarenhet underlättar Torbjörn Eliasson kom till Kabul i april förra året, och sedan dess har han bara varit hemma i Sverige ett par gånger. Att arbeta så länge under sådana här extrema förhållanden är givetvis tufft, men Torbjörn menar att hans långa erfarenhet av att arbeta utomlands underlättat mycket. – Jag började resa för Midroc redan 1994, och jag har bland annat tillbringat fem år i Etiopien. Jag tror att det är lättare för mig att hantera situationen, än det hade varit för någon som inte är van att tillbringa längre perioder utomlands, eller vistas i riskfyllda områden. Och trots den besvärliga situationen i staden, så har tiden i Kabul ändå varit intressant på många sätt menar han, och han har fått träffa många intressanta människor. – Men nu ska det bli riktigt skönt att få komma hem till sommaren, säger han. Internationellt Goda rutiner för säkerhet ger tryggare vistelse TORBJÖRN ELIASSON ÄR LÅNGT IFRÅN DEN ENDE INOM MIDROC SOM ARBETAR I RISKFYLLDA MILJÖER. MIKAEL LUNDSTRÖM ÄR ÖVERGRIPANDE RISK MANAGER OCH SÄKERHETSCHEF FÖR MIDROC EUROPE. GENOM FÖRBEREDELSER, RÅDGIVNING OCH UTBILDNING KAN HAN HJÄLPA ANSTÄLLDA INFÖR, UNDER OCH EFTER EN UTLANDSTJÄNSTGÖRING. FOTO MIKAEL LUNDSTRÖM M ikael Lundström arbetade militärt i över 20 år innan han började på Midroc, och tjänstgjorde själv i Kabul och Afghanistan 2002, och ett flertal andra högriskländer. Han känner väl igen sig i Torbjörns beskrivning av den riskfyllda miljön. – Kabul är en allmänt otrygg och riskfylld stad för alla, men är du dessutom västerlänning och skiljer dig åt utseendemässigt så ådrar du dig en högre hotbild, det går inte att komma ifrån, säger han. Högt säkerhetsmedvetande I en sådan riskfylld miljö är ett högt säkerhetsmedvetande och relevanta säkerhetsrutiner av största vikt. Midroc Europe har ett par dotterbolag som fokuserar på verksamhet i Mellanöstern, Afrika och till viss del i Asien. Det finns regelbundet några tiotal anställda ute på utlandsuppdrag, där miljön kan innehålla specifika risker. Inför varje utlandsuppdrag bör en noggrann projektplanering göras där man ser över riskfaktorerna. Riskoch hotbilden kan skilja sig rejält åt mellan olika länder. I Indien är mat, vatten och hygien en risk, i Ryssland och Turkiet kan det vara språk och trafiken. – Till vissa länder i Afrika kan det krävas att personen får gå en sjukvårdsutbildning om det är långt till närmaste sjukhus. Vi ser också till att ha en beredskap i vissa länder, om situationen skulle ändra sig snabbt i landet så att det blir aktuellt med evakuering, säger Mikael Lundström. Innan anställda ger sig iväg på ett utlandsuppdrag kan de få en säkerhetsutbildning med anpassat innehåll som resesäkerhet, sjukvård, kultur, sedvänjor och informationssäkerhet. – Det är viktigt att man är medveten om vilka riskfaktorerna är. Vi lär ut enkla grunder för en ökad säkerhet när det gäller allt från riskanalys, reseplanering, transporter med flyg och taxi eller till fots samt hotellvistelse i utlandet, åtgärder vid jordbävning till särskilda rutiner för när man vistas utanför arbetsplasten, som i Torbjörn Eliassons fall. Erfarenhetsåterföring Midroc bevakar också hur situationen i det aktuella landet ser ut inför och under jobbet. – Det är också viktigt att ha rutiner för hur kontakt sker med personer som arbetar i riskfyllda områden, till exempel att vi talas vid en viss bestämd tid varje dag eller vecka. När den anställde sedan kommit hem sker en uppföljning på hur vistelsen varit för att kunna använda den erfarenhetsåterföringen inför kommande uppdrag. – Det kan också vara så att personen har upplevelser som han eller hon behöver bearbeta, då är det oerhört viktigt att vi fångar upp det och bistår med hjälp. 25 26 Profilen Profilen Marknadschef kunden i fokus MED MÅNGA BOLLAR I LUFTEN, MEN ALLTID MED BENGT STEWALL HAR VERKLIGEN MÅNGA BOLLAR I LUFTEN, BÅDE BOKSTAVLIGT OCH BILDLIGT TALAT. SOM HOBBYJONGLÖR KAN DET VARA UPP TILL FYRA, SOM MARKNADSCHEF PÅ ALUCROM BETYDLIGT FLER. FOTO MATS BENGTSSON S kulle Bengt Stewalls arbetsuppgifter materialisera sig som just jonglerbollar hade de alla varit i olika storlekar och i olika material. Den största och tyngsta hade tveklöst hetat potentiella affärer, medan exempelvis kundvård, föredragshållare, affärsmöten och samarbete hade funnits med i framträdande färger. Och framförallt hade de varit många. – I första hand är min uppgift att leta upp potentiella affärer och kunder, både utifrån konkreta förfrågningar och genom att tänka strategiskt och långsiktigt. Jag har oerhört mycket kundkontakter och det gör att mina dagar ser väldigt olika ut. Det finns helt enkelt ingen vanlig dag, vilket är en av de stora tjusningarna med jobbet, säger Bengt Stewall. Alucrom är störst i Sverige på rostskyddsmålning på stål och har stor erfarenhet av blästring och andra typer av ytbehandlingstjänster. Huvuddelen av verksamheten finns i Sverige, men en hel del kunder ”Vi är nummer ett och vi ska vara nummer ett.” finns också i Polen. – Jag har min bakgrund inom färgindustrin och har tidigare erfarenhet från Baltstaterna och Ryssland, vilket är en liknande marknad som Polen. Man tänker lite annorlunda i öststaterna än i Sverige, vilket är en intressant utmaning. Kunden absolut viktigast Det är ingen tvekan om att Bengt Stewall sätter kunden i fokus. Han återkommer ständigt till hur viktig kunden är både för honom själv, Alucrom och Midrockoncernen i stort. – Kunden är tveklöst Midrocs viktigaste resurs och ytterst är det faktiskt de som betalar min lön! För att alltid ha kundfokus arbetar han efter några enkla deviser. – Vi är nummer ett och vi ska vara nummer ett. För att förbli nummer ett gäller det att alltid ge kunden rätt bemötande, rätt prisbild och rätt kvalitet. Att vara marknadsledande inom sin bransch ger många fördelar, men också en hel del utmaningar. – Vår storlek och koncerntillhörighet är en enorm fördel och inom vårt område har vi en unik geografisk spridning. Självklart har vi konkurrenter, men de finns alla på det lokala planet. För att få ihop motsvarande omsättning som Alucrom har hos våra konkurrenter får man lägga ihop nummer två till nummer tio av konkurrenterna i Sverige. Satsar på samarbete Att inte låta sig nöjas, utan ständigt arbeta framåt är en av utmaningarna. – Redan i dag samarbetar vi ofta med våra systerbolag inom Midroc, vilket gör att vi effektivt utvecklar större kontaktytor. Framöver vill vi bli ännu bättre på helhetslösningar, vi vill kunna erbjuda kunden ett komplett paket 27 Profilen om korrosion och korrosionsskydd. – Vi på Alucrom kommer då in som externa experter och delar med oss av våra erfarenheter och hjälper till med specifika ytbehandlingsproblem som rör just den kunden, säger Bengt Stewall. Föreläsningar på Preem Jag har oerhört mycket kundkontakter och det gör att mina dagar ser väldigt olika ut. Det finns helt enkelt ingen vanlig dag, vilket är en av de stora tjusningarna med jobbet, säger Bengt Stewall. inom vår nisch. Det innebär att Midroc kan erbjuda allt från projektledning (Midroc Project Management), mek, tank och rör (Rodoverken och Metalock) samt ställningar (GP Ställningar) till elinstallationer (Midroc Electro) och ytskydd (Alucrom och BAC Corrosion Control). – Tillsammans blir vi Sveriges kompletta partner för storskaliga industriprojekt. ”Våra kunder ska bemötas på samma sätt oavsett vilket Midrocbolag de har att göra med.” Marknaden förändras För Alucrom och branschen i helhet pågår en fokusförändring inom Sverige. Många traditionella marknader håller på att avvecklas och kvar blir enbart underhåll på befintliga konstruktioner. – Stora och tunga stålkonstruktioner är till exempel inte något som direkt tillverkas och svetsas i Sverige i dag, däremot återstår mycket underhåll under många år framåt. Det blir underhåll på kranar och broar i stället för 28 arbete på fasta målningsstationer och i blästerhallar. I stället svänger branschen något mot industrimålning och industrilackering, där det finns ett ökat behov. – När vi breddar oss och förändras är det extra viktigt att vi inom Midroc har ett gemensamt språk och uttrycker oss och tänker på samma sätt. Våra kunder ska bemötas på samma sätt oavsett vilket Midrocbolag de har att göra med. Nyckeln till detta heter utbildning och information, något som Bengt Stewall själv sysslar en hel del med. Hans specialitet är dock externa utbildningar mot kund, där han – ofta tillsammans med det aktuella företaget – erbjuder skräddarsydda föreläsningar Under våren har han tillsammans med Marcus Hansson, inspektör utvändig korrosion på Preem, vid fem tillfällen utbildat totalt 500 personer från drift- & underhållsavdelningarna på Preems raffinaderi i Lysekil om just korrosion och korrosionsskydd. Tanken är att driftoch underhållspersonalen själva ska bli uppmärksamma på att hitta områden där det kan vara problem. – Det här är en process som pågår hela tiden. För oss är det främsta problemet korrosion som bildas under rörens isolering och därmed är svår att upptäcka. Hittar man inte problemen i tid går resten av konstruktionen sönder, vilket kan bli riktigt farligt. Därför är det här arbetet oerhört viktigt, säger Marcus Hansson. Under utbildningen fick personalen titta på exempel ur verkligheten och lära sig under vilka förhållanden man bör misstänka korrosion. – Nu har vi 500 personer till som håller ögonen öppna och redan nu, någon månad senare, har ett 15-tal personer hört av sig med konkreta tips. För Preems underhållschef Peter Abrahamsson var utbildningen en ordentlig satsning med gott utfall. – Utbildningen var en riktad insats för att få upp ögonen för problemet med utvändig korrosion inne på anläggningarna. Att ha många ögon som ser är väldigt värdefullt och sparar mycket tid. Jag tycker presentationerna var väldigt bra och illustrativa och vi har fått väldigt positiv respons. FÖDD: 1968 FAMILJ: Sambo, en dotter BOR: I Tuve, på Hisingen i Göteborg UTBILDNING: Marknadsekonom BAKGRUND: Kommer från färgindustrin, med kompetens inom just rostskydd PÅ ALUCROM: Sedan januari 2005, men hade redan tidigare mycket kontakt med företaget, fast då som leverantör. INTRESSEN: Involverad i dotterns fotbollsklubb Tuve IF, har varit tränare och sitter i styrelsen MOTTO: ”Fånga dagen” Notiser Samarbete nyckeln till framgång MÅLET ÄR DET ULTIMATA TEAMET, DÄR VI GENOM ATT KOMPLETTERA VARANDRA OCH VARANDRAS STYRKOR BLIR BÄST I KLASSEN OCH DÄRMED VÅRA KUNDERS FÖRSTAHANDSVAL. DET MENAR LISELOTT J BATE, REKTOR PÅ MIDROC BUSINESS SCHOOL, MBS, SOM VIDAREUTBILDAR KONCERNENS MEDARBETARE I SINA BEFINTLIGA YRKESROLLER, MED JUST ÖKAT SAMARBETE I FOKUS. V år vision är att vi ska utvecklas tillsammans med våra kunder. MBS ska ge verktygen att genom ökad kommunikation och feedback höja kvaliteten på såväl vårt bemötande som våra prestationer. Vi ska både göra rätt saker och göra saker rätt – ett bemötande i världsklass helt enkelt. Utbildningarna är öppna för samtliga medarbetare inom koncernen och fokuserar på att stärka gruppen och företaget genom att öka den individuella kompetensen och samarbetsförmågan. – Vi vill skapa förutsättningar för att samtliga medarbetare ska känna stolthet över att vara en del av en organisation som ständigt utvecklas, som ständigt strävar efter att bli lite bättre och aktivt ta en del i den utveckling som pågår, säger LiseLotte. Operativt ledarskap – där medarbetare med personalansvar tränas att fördjupa sin självin- FOTO: HANS BERGGREN MBS fokuserar på utbildningar inom tre områden: EkoTec sanerar gasverkstomt i Falun EkoTec har fått uppdrag att schakta upp cirka 50 000 ton förorenad jord som kommer att fraktas till deponi. Gasverkstomten ligger vid sjön Tisken centralt i Falun. Fram till mitten på 1950-talet bedrevs industriverksamhet där, men inga gamla byggnader finns kvar från den tiden. I dag finns där skog och en skola som evakueras under tiden arbetet pågår. Falu Kommun är byggherre och det statliga projektet beräknas pågå till sommaren 2012. Då ska området återställas med planteringar, lekpark med mera och skolan tas i bruk igen. Under april till oktober sker första etappen med schaktning och återfyllning av jordmassor för EkoTecs del. sikt, att se sina egna styrkor och att hantera konflikter. Nätverkande och samarbete mellan koncernens bolag blir en naturlig fortsättning efter avslutad utbildning. Projektledarutbildning – med fokus på projektledning enligt projekstandarden PMI, situationsanpassat ledarskap och gruppdynamik. Gruppträning – där medarbetarna tillsamman arbetar för att bli ett högpresterande team med en gemensam värdegrund. Fram till 2012 ska samtliga medarbetare även ha deltagit i minst en av de pågående medarbetardagarna, där koncernens gemensamma språk och värderingar står i centrum. – Under de närmsta åren kommer vi också att sätta ännu mer fokus på området projektkunskap, för att på så sätt ännu bättre kunna möta våra kunders behov. Vi har en grundläggande tro att människor som kan leda sig själva, som mår bra och känner sig kompetenta i sin roll är människor som vill leverera och göra ett riktigt bra jobb. Ett bra jobb som bidrar till att öka våra kunders konkurrenskraft. ReoSense får pris för bästa innovation inom däcktillverkning Midroc New Technology’s portföljbolag ReoSense får utmärkelsen "Tire Manufacturing Innovation of the Year" för sin produkt CureSense. CureSense är en ny mätmetod för härdningskontroll av gjutna gummivaror. Tack vare att ett system med inbyggda, direktanslutna sensorer övervakar härdningsprocessen, kan man uppnå 20-30 % kortare härdningstid och jämnare produktkvalitet. – Att ReoSense får det här priset är ett erkännande för teknologin, och det här betyder mycket när vi pratar med kunder och andra intressenter, säger Andreas Gunnarsson på Midroc New Technology. Priset, Innovation of the Year, är ett av fem priser inom "Tire Technology International Awards for Innovation and Excellence 2011". Juryn bestod av 21 internationellt erkända experter från industrin. – Det är en prominent jury, så det är väldigt roligt att ReoSense får utmärkelsen, säger Andreas Gunnarsson. 29 I hetluften Åsa Jonsson förbättringar I HETLUFTEN 30 MED ARBETET KRING STÄNDIGA I hetluften ATT VARA ”BÄST I KLASSEN” ÄR EN AV MIDROC-KONCERNENS AMBITIONER. FÖR ATT NÅ DIT ÄR TANKEN ATT MAN ALLTID SKA ARBETA MED STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR. MEN VAD GÖR EGENTLIGEN MIDROCBOLAGEN FÖR ATT LEVA UPP TILL DETTA? MIDROC LINQ FRÅGADE ÅSA JONSSON, PROJECT CONTROLLER PÅ MIDROC ELECTRO, SOM UNDER TRE ÅR DRIVIT ETT AFFÄRSSYSTEMPROJEKT INOM MIDROC ELECTRO MED SYFTET ATT GENOM NYA FLÖDEN FÖR PROJEKTSTÖD EFFEKTIVISERA PRODUKTIONEN. FOTO HANS BERGGREN Hur kan man uppnå en effektivare produktion genom nya affärssystem? – Vi ville bygga ett projektstödsystem med maximal användarnytta, och utgick hela tiden från produktionen. Vi satsade på funktionalitet för de största användargrupperna, och ställde oss frågan hur administrationen ska fungera för att underlätta för produktionen. Att effektivisera produktionen och därmed öka kundnyttan har hela tiden stått i centrum. Men kan det verkligen löna sig? Tre år är en lång tid, och det måste ha kostat väldigt mycket pengar? – Det är klart att man skulle önska att det enkelt gick att mäta nyttan av ett sådant här stort arbete. Det är en jättestor satsning och det kostar mycket i pengar, mantimmar och energi. Men jag är helt övertygad om att vi och våra kunder tjänar på detta på flera sätt i längden. Nu har systemet varit i drift i ett år i Midroc Electro, och vi ser tydliga positiva effekter. Vi har ökat flexibiliteten och tillgängligheten, och vi har blivit effektivare i vårt sätt att administrera till exempel redovisningen av tid. Det här är ju en intern satsning. Hur kommer era kunder att märka av detta förbättringsarbete? – Det här hjälper ju oss att bli mycket effektivare. Och ju effektivare vi är, desto bättre kan vi möta våra kunders behov. Dessutom har vi kortat våra ledtider i tid- och materialflödet, vilket gör att vi har kunnat korta tiden från slutfört arbete till att kunden har fakturan i sin hand. Systemet är flexibelt och gör att vi bättre kan tillmötesgå våra kunders önskemål om hur projektet ska redovisas. Det underlättar också processen för öppen redovisning i samverkansprojekt. Har ni märkt av några andra förbättringar i effektivitet? – En bonus är att vi nu har jobbat igenom alla våra processer ytterligare en gång, så vi gjort på Midroc Electro. Vi har lagt ner att vi faktiskt har ökat kompetensen och efoerhörda resurser på det här och vi har gjort fektiviteten ute i produktionen. Vi har också det väldigt bra. Vi tror att även andra inom fått upp ögonen för hur viktigt det är med koncernen kan ha nytta av vårt system. Nu att se över detaljer tittar vi på hur vi kan som hur vi kommunita tillvara den erfar”Ska man uppnå maximal cerar med varandra. enhet vi har. Det effektivitet gäller det att se över finns ingen anledPratar vi verkligen helheten och förfina detaljer.” ning att uppfinna samma språk? I en stor koncern med så hjulet igen. Vi har skiftande produkter, kan samma ord betyda tittat på vilka synergieffekter vi kan uppnå. olika saker beroende på vem du pratar Men behöver verkligen alla bolag nya med. Vad menar vi egentligen med projekt, system? drift, TB, prognosresultat och så vidare, för – Vi har tittat på var de olika bolagen beden jag pratar med kanske det betyder finner sig. Flera bolag inom koncernen har något annat, och då blir ju frustrationen välhaft en kraftig expansion under den senaste dig stor när man inte förstår varandra. Får treårsperioden, och det gör att det finns ett man upp ögonen för det kan man undvika ökat behov av nya systemstöd. I dag har vi missförstånd när man pratar med kunder också tillgång till ny modern teknik som ger och externa konsulter. stora möjligheter. Det handlar också om hur Men hur har det gått? Har det varit svårt koncernen på bästa sätt kan supporta varje att genomföra förändringarna? bolag i sin process att bli bäst i klassen, att – Vi har fått mycket kritik för vissa delar. ständigt arbeta med förbättringar. Det är Jag vet inte hur många gånger jag har hört viktigt att vi på bästa sätt använder vårt "Så här har vi alltid gjort, varför ska vi ändra strukturkapital, alltså våra processer och på det som fungerar?". Men även det som system. Självklart är det varje bolags behov är bra kan naturligtvis göras ännu bättre. som är styrande, att överdimensionera sysDessutom var det hög tid. Vi behövde upptemen ger ingen effektivisering eller förbättdatera våra system, och vi bestämde oss ring. Målet är att varje bolag ska ha så helt enkelt för att när vi nu ska göra detta verksamhetsanpassade systemstöd som arbete, så ska vi göra det ordentligt. Ska möjligt men att vi ändå kan utgå från en geman uppnå maximal effektivitet gäller det att mensam systemplattform. se över helheten och förfina detaljer. Men inom Midroc finns ju väldigt stora – Inkörningsperioden var visserligen tung skillnader i verksamheter? Hur ska man för många. Men vi har lagt ner mycket jobb kunna ha samma system? på utbildning, och väldigt många av våra – Vi har verkligen fått upp ögonen för hur farhågor har inte införlivats, utan mottaganbred vår verksamhet är. Vi tittar nu på möjdet har varit överlag positivt. Vi har märkt av ligheterna för en koncerngemensam sysen nyfikenhet och ett stort tålamod. templattform. Kan vi sänka antalet system Sedan nyår pågår nu också en förstudie blir vi fler som kan systemen, och får större på koncernnivå för att implementera det möjlighet att höja kompetensen i systemen. nya systemet i hela koncernen. Varför? Alla sätt vi kan hjälpas åt på bidrar till högre – Det började med att vi presenterade det effektivitet. 31 Avs. Midroc Europe Box 2053 174 02 Sundbyberg B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ FOTO: DAN LJUNGSVIK Mer än du tror Lysekil Women’s Match, 1-6 augusti. Världens främsta dambesättningar i matchracing samlas för femte året i Lysekil. I Kyrkeviksbukten kan åskådarna följa tolv av världselitens kappseglingslag. Förutom den publikvänliga arenan och kringarrangemangen, gör prispengarna (50 000 Euro) tävlingen världsunik. Midroc är i år officiell partner till Lysekil Women’s Match, ett av de största publika evenemangen i Sverige. Kom och träffa oss! Midroc finns på plats på evenemangsområdet under tävlingarna och en mängd aktiviteter utlovas. Välkommen!
© Copyright 2024