1. No category

Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.23
Sida 1
Midroc
1.2012
Mer än du tror
Ny teknik
från Midroc Automation
ökar flygsäkerheten
Peptider
kan vara lösningen på
multiresistenta bakterier
Mia Wahlstein
för in förnyelse och kreativitet till nya huvudkontoret i Solna
12-05-28
15.23
Sida 2
Ledare
FOTO: HANS BERGGREN
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
Bäst i klassen
kunders skull
FÖR VÅRA
Ansvarig utgivare
Anna Ullenvik
Redaktion
Sofia Franzén
Anna Ullenvik
Dan Wallander
Produktion
Just Reklam
Box 31019
400 32 Göteborg
Tel 031-775 03 90
www.justreklam.se
AD
Hans Ivanoff
Omslagsfoto
Hans Berggren
Skribenter
Sofia Franzén
Anna Rikner
Tryckeri
Exaktaprinting AB
Kontakt
Midroc Europe
Postadress:
Box 3002
169 03 Solna
Tel: 010-470 70 00
E-post: [email protected]
www.midroc.se
Inför varje nummer av LINQ försöker vi hitta ett tema som känns aktuellt och intressant att knyta numret till. Vi har haft teman som ”Internationell konkurrenskraft”,
”Projekteffektivitet” och i det senaste numret ”Nytänkande i praktiken”.
Detta nummers tema har vi döpt till ”Mål - Bäst i klassen”. Och till skillnad från
tidigare nummer där vi i artikeln under vinjetten Inledning har haft en generell
trendspaning så har vi i detta nummer låtit spana in hur vi i Midroc gör. En intern
spaning! Och varför har vi valt att göra så? Jo, helt enkelt för att vi är stolta över vårt
interna arbete och de satsningar vi gör för att nå målet bäst i klassen hos alla våra
bolag. De som avgör om vi är bäst är våra kunder, partner och medarbetare. Därför frågar vi kontinuerligt vår omgivning var vi kan bli bättre
och vårt förbättringsarbete pågår ständigt. För är vi bäst i klassen kan vi också hjälpa våra kunder att bli bäst.
Vi vill också dela med oss av våra erfarenheter till våra
samarbetspartners – helt enligt andemeningen att samarbete är viktigt på alla nivåer.
Det kan tyckas att våra teman har en tendens att tangera varandra. Jag tror att det beror på att vi tror så starkt
på att samarbete är nyckeln till vässad konkurrenskraft
från individer i ett team eller lag, mellan bolag i Midroc och
mellan svenska bolag för att hävda oss internationellt.
I Midrocs strävan efter att bli bäst i klassen i stenhård konkurrens
sneglar vi gärna på vinnarkoncept inom idrottens värld. Att hjälpa varandra framåt
och att utvecklas tillsammans är lika viktigt i näringslivet som inom idrotten. I detta
nummer delar Sveriges mesta curlingess med sig av sina erfarenheter från idrottsvärlden och vilken nytta hon har av sin idrottskarriär i sin nuvarande.
Lägg till en Profil som vågar förändra, Peptider som tar upp kampen mot resistenta bakterier och en mängd spännande och intressanta projekt så har du ditt
nya, färska nummer av LINQ.
Trevlig sommar!
Anna Ullenvik
Kommunikation
Midroc Europe
2
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.24
Sida 3
Innehåll
Inledning
För att kunna hävda sig i den globala konkurrensen gäller det att ha en tydlig strategi. Midroc har sneglat på
idrottens värld när man skapat strategin Vinnande team.
Lagarbete står i fokus och målet är Bäst i klassen.
Nytt kraftvärmeverk i Gävle
I Gävle har privatägda Korsnäs och kommunägda Gävle
Energi bildat bolaget Bomhus Energi för att bygga ett
nytt kraftvärmeverk. Totalbudgeten ligger på 1,8 miljarder kronor. Midroc Project Management ansvarar för
området Högspänning med en budget på 95 miljoner.
Lyft för miljövänliga lastpallar
Crossborder Technologies hade tagit fram banbrytande lastpallar och man trodde att försäljningssuccén
var given. Men ingen ville köpa produkten. Midroc
New Technology började om från grunden och nu står
produkten inför sitt stora genombrott.
Chris Heister gillar kraftsamlingar
Samverkan. Det är landshövdingen i Stockholms län
Chris Heisters medicin för att stärka konkurrenskraften. Hon brinner för samarbeten både på regional och
på nationell nivå.
Under de senaste tio åren har Midroc Automation väsentligt ökat sin lönsamhet. Företaget har genomgått
en förändringsresa där man tagit allt större projektansvar. Divisionschefen Jonas Bergmark är inte rädd
för förändring och brinner för utvecklingsarbete.
Peptider mot resistenta bakterier
Forskningsbolaget Pergamum är en sammanslagning
av tre mindre bolag, alla med långt framskriden forskning om peptider för läkemedelstillverkning. Med peptider som slår ut de flesta bakterier ser framtiden ljus ut.
3
12-05-28
15.24
Sida 4
Inledning
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
MÅL:
Bäst i klassen!
VÄGEN DIT:
Vinnande team!
DEN GLOBALA KONKURRENSEN ÄR STENHÅRD. DET GÄLLER ATT HA EN TYDLIG STRATEGI FÖR ATT
HÄVDA SIG. MEN HUR FÅR MAN 160 RESULTATENHETER FRÅN GÄLLIVARE TILL INDIEN ATT KÄMPA MOT
SAMMA MÅL?
MED INSPIRATION FRÅN METODER SOM KAIZEN OCH LEAN, MEN KANSKE FRAMFÖR ALLT GENOM ATT
SNEGLA PÅ VINNARKONCEPT FRÅN IDROTTENS VÄRLD, HAR MIDROC SKAPAT SIN EGEN STRATEGI FÖR
ATT BLI BÄST I KLASSEN – VINNANDE TEAM.
G
rundtanken bakom strategin Vinnande team är
att tydliggöra vad det gemensamma målet är
och att få alla i bolagen att kämpa i samma
riktning.
– Det spelar ingen roll hur bra ledare man har
utanför planen om spelarna på planen inte vill
vinna. Det är ingen skillnad på näringsliv och
idrott i det hänseendet. Skillnaden är att i ett företag vet spelarna ofta
inte ens när de gjort mål eller hur de ska göra för att vinna.
– Vår tanke är att vi gör mål när våra medarbetare väljer oss före
andra arbetsgivare, när våra kunder och partners väljer oss i första hand
och när vi har bättre lönsamhet än våra konkurrenter. Lyckas vi med alla
de bitarna har vi vunnit matchen och är bäst i klassen, säger Roger
Wikström, en av Midroc Europes tre koncernchefer.
Att koncernen leds av tre personer tillsammans: Roger Wikström,
Christer Wikström och Thomas Mårtensson går helt i linje med filosofin att lagarbete är vägen till framgång och att man lägger kompetenspussel för att sätta ihop det vinnande laget.
4
Långsiktigt arbete
Kulturen och filosofin är inget nytt. Att alltid sträva efter att bli lite bättre
har Midroc jobbat målmedvetet med under många år. Under 2012
driver man dock en intern kampanj för att ytterligare stärka och sprida
kulturen i företaget.
– För att gå från bra till bäst måste spelarna för det första känna sig
bekräftade och sedda, för det andra måste vi alla vara överens om vad
som är målet. Precis som i idrottens värld, när laget själv börjar inse
sina svagheter och styrkor, kan man stärka varandra – och bli bäst.
Och det är när vi är bäst som vi kan hjälpa våra kunder att också bli det.
En rejäl behovsinventering blev startskottet för kampanjen Vinnande
team. Rent praktiskt innebar det att man gick ut i organisationen och
frågade vad man ansåg sig behöva för att kunna bli bäst i klassen.
Konkret ledde det till ett antal förändringar direkt.
– Vi har helt förändrat synen på IT som ett exempel. Från att ha varit
ett rent administrationsverktyg till ett hjälpmedel som används mer praktisk ute i verksamheten, till exempel genom läsplattor ute på byggen.
Man har också dragit igång ett internt kommunikationssystem, som
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.24
Sida 5
Inledning
påminner om LinkedIn och Facebook, där man kan bygga interna nätverk. Här kan man dela med sig av erfarenheter och ge varandra feedback i vardagen.
Förhoppningen är att man på detta sätt snabbare ska kunna bygga
kompetenspussel och att det ska skapa en öppen kommunikation och
sammanhållning.
Ständig utveckling
Som ett led i kampanjen jobbar man med att via utbildningsplattformen Midroc Business School ge dem som arbetar i ledande befattningar verktyg att utveckla sina ”lag” och förmedla förståelse för hur
viktigt varje individs arbete är.
– Jag tror att man har mycket att vinna på att lägga ett stort eget
ansvar på individen. Att lyfta fram och uppmärksamma allas arbete är
väldigt viktigt. Jag är övertygad om att det är mycket roligare att gå till
jobbet när det finns ett driv och en vinnaranda i laget.
Gångbart även på nationell nivå
Enligt World Economic Forums undersökning, The Global Competiti-
veness Report 2011-2012, är Sverige världens tredje konkurrenskraftigaste land efter Schweiz och Singapore. Förra gången hamnade Sverige på en andraplats.
– Den internationella marknaden är stentuff. Ska vi kunna vara med
och slåss där så måste vi sträva efter att bli bäst i klassen, säger Roger
Wikström.
Han menar att samarbete är nyckeln till framgång.
– Att samarbeta över bolagsgränserna är något som fungerar väldigt
väl för oss i Midroc-sfären. Och jag är övertygad att samarbete är rätt
väg att gå även för att Sverige ska stärka sin konkurrenskraft globalt.
Gamla konkurrensfördelar som kunskap och teknikutveckling kan
man inte förlita sig på längre, menar han.
– Idag har inte Sverige något kunskapsförsprång utan kompetens
handlar idag mer om förmågan att omsätta ord till handling. I Sverige
är vi duktiga på benchmarking och nätverkande. Hur gör de som lyckas
gå från bra till bäst? Jag tror mycket på att dela med sig av sina goda
erfarenheter, både inom våra egna bolag men också med våra kunder
och andra partners.
5
12-05-28
15.24
Sida 6
Inledning
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
Kommunikation och
lagarbete i världsklass
H
on och hennes lag är
överlägset Bäst i Klassen. Anette Norberg har
tagit sina team till guldmedaljer i stora mästerskap gång på gång.
Hennes idrottskarriär och yrkeskarriär som
chefsaktuarie på Folksam har gått parallellt.
Nu föreläser hon dessutom om bland annat
ledarskap inom idrott och näringsliv.
– Jag jobbar med ledarskap och målsättning på två olika arbetsplaster och jag har
nytta av erfarenheterna från idrotten i min yrkesroll. Det gäller även åt andra hållet, säger
hon.
Att arbeta med att utveckla hela laget efter
individernas förutsättningar är viktigt när man
bygger laganda, menar hon.
– För mig är det väldigt viktigt att se individen, att se vad som krävs för att just den
personen ska utvecklas och sedan skapa
förutsättningar för det.
– Jag tror också man måste utgå ifrån att
alla är olika och drivs av olika saker. Därför
gäller det att först och främst hitta vad de
drivs av och sedan förstärka det.
Var inte rädd för kritik
Att hjälpa varandra framåt och att utvecklas
tillsammans är lika viktigt i näringslivet som
inom idrotten, men frågan är i hur stor utsträckning det sker i näringslivet.
– Inom idrott är det så självklart att alltid
försöka bli lite bättre och de flesta människor
tycker att det är kul med utveckling. Det här
försöker jag ta med mig in i jobbet; att se
människors utvecklingspotential.
Men då gäller det också att inte backa för
att ge feedback.
6
FOTO: STEFAN LUND
INOM MIDROC HAR MAN PÅ ETT KONKRET SÄTT TAGIT TILL SIG STRATEGIER FRÅN LAGSPORTER
I SITT KVALITETS- OCH UTVECKLINGSARBETE.
ATT DRA NYTTA AV ERFARENHETER FRÅN SPORTENS VÄRLD ÄR NÅGOT SOM ANETTE NORBERG,
SVERIGES MESTA CURLINGESS OCH CHEF PÅ FOLKSAM, GÖR OFTA.
som gick mindre bra för att kunna göra det
bättre nästa gång.
– Inom curling analyserar vi varje tävling,
varje match. Vi tittar på vad som hände och
utvärderar och drar slutsatser för att förbättra.
Många gånger är de oväntade strategierna
som ger bäst resultat.
– I idrott är det nästan en förutsättning att
bryta mönster för att kunna bli bäst. Jag var
på en föreläsning nyss där det sades att
människan vill känna sig trygg och göra
samma saker hela tiden. Jag kände inte alls
igen mig i det. Jag tycker att det är jätteviktigt att tänka tvärtom. Vad kan jag förändra
för att bli ännu bättre?
Kommunikation oerhört viktigt
– Man ska inte tycka att de är jobbigt att ge
och ta kritik. I idrotten blir du ju glad när någon
ger dig feedback, medan det på jobbet är
vanligt att man tar det som negativ kritik.
Det är synd, och helt onödigt, tycker hon.
För rådet är enkelt.
– Man måste avdramatisera det och vara
rak i sin kommunikation. Lägga in feedback
mera löpande som en del i vardagen, helt
enkelt.
Våga bryta mönster
Ett område där Anette tycker att näringslivet
kan lära mycket från idrotten är uppföljning.
Att lära sig av misstag är en viktig del i att utveckla ett lag.
– Generellt tycker jag det verkar som om
många företag är dåliga på att stanna upp
och reflektera över vad som gick bra och vad
Curling bygger på kommunikation. Ett exempel på hur viktigt det är i sammanhanget
är att man aldrig tar ut de fyra enskilt bästa
spelarna till ett landslag, det är alltid väl inarbetade klubblag.
– Spelet är så beroende av att spelarna
känner varandra och litar på varandra. Jag
som kommer sist i ledet får ett stort förtroende från resten av laget. De lämnar över
något åt mig att förvalta och de måste kunna
lita på att jag fixar det. Här finns ingen plats
för att bli osäker.
Bra kommunikation är absolut nödvändigt
och strategier är en viktig del av spelet.
– Men hur bra strategier du än har så gäller det att ha förmågan att snabbt ompröva
beslut utifrån yttre omständigheter. Fast det
är klart att det är lättare att styra om fyra personer på en is, än 150 på en arbetsplats.
Men flexibiliteten måste du ha även i näringslivet.
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.24
Sida 7
Mål – Bäst i klassen
Ett ständigt lärande
bäst i klassen
ETT BRA
SÄTT ATT BLI
FÖR ATT NÅ MÅLET BÄST I KLASSEN OCH SKAPA VINNANDE TEAM HAR ALLA MIDROC-BOLAG
TILLGÅNG TILL EN GEMENSAM UTBILDNINGSPLATTFORM. I MIDROC BUSINESS SCHOOL FÅR INDIVIDER
OCH GRUPPER TRÄNING OCH UTBILDNING OCH VERKTYG FÖR ATT UTVECKLAS TILLSAMMANS.
FOTO HANS BERGGREN
M
idroc Business School är en stor intern satsning på kompetensutveckling som erbjuder
träning i bland annat ledarskap och projektledning. Tanken är också att ge alla medarbetare i Midroc tillgång till samma verktyg
och språk genom gruppträningar och medar-
betarskapsdagar
Midroc Business School har tre utbildare anställda på heltid, men även HR-funktionerna i samtliga bolag är tränade för att kunna utbilda sina medarbetare i de
gemensamma verktygen.
Fördelarna med att ha en intern avdelning för utbildning och träning är många enligt rektor LiseLotte
Bate.
– Vi har en målinriktad koncernledning som är väldigt tydlig med sin ambition – alla bolag ska sträva
efter att bli bäst i klassen. Våra utbildningar är en viktig del av det arbetet . Vi har en ständig dialog med
både koncernledning och bolagen och blir på
så sätt budbärare, både av kulturen och av de
behov som finns hos våra bolag och dess
medarbetare. Att jobba med utbildning internt
gör det också lättare att fånga upp Best practice
och se gemensamma utbildningsbehov och
samordningsvinster.
Lagarbete viktigt
I de koncernstyrda utbildningarna tränas deltagarna i
kommunikation, lagspel och feedback. Man skapar
medvetenhet om lagets styrkor och vilka områden som
kan utvecklas.
– Vi jobbar mycket med laganda och helhetssynen
i projekt. Man behöver inse att det är ett gemensamt
åtagande och att varje individ har en roll och ett ansvar. Då är det viktigt att våga både ge och ta emot
feedback, även om det kan kännas jobbigt. För mig är det en fullständig självklarhet, hur ska man annars kunna bli bättre eller känna trygghet i att det man levererar är det som förväntas? säger LiseLotte Bate.
Man pratar mycket om få in feedback som en naturlig del i vardagen
och att vara rak och tydlig i sin kommunikation.
– Forskning kring högpresterande team visar hur viktigt det är att alla
i teamet känner till målen, förstår de gruppdynamiska processerna och
kan hantera motsättningar på ett konstruktivt sätt.
– Vi går också igenom vikten av att avsluta projekten med en
Lessons Learned. Vad har vi gjort bra och vad skulle vi gjort annorlunda? Att systematisera ett sådant arbetssätt och ta vara på
kunskap till kommande projekt är oerhört viktigt för att bolagen
ska bli bättre och bättre i sina leveranser till kunderna.
Vilja att utvecklas viktigt
I utbildningarna poängteras att viljan att sträva efter ständig
utveckling är en viktig del i kompetensen hos en individ.
– Det enda som aldrig förändras är att allt förändras. Allt rör sig, du kan aldrig leva enbart på gamla
meriter. Det är viktigt att fundera över sin egen anställningsbarhet. Ställa sig frågan: Om jag skulle
gå på en anställningsintervju idag, vad har jag
då att erbjuda? För lika viktigt som personliga
egenskaper, din meritlista och ditt nätverk är,
lika viktig är din förmåga och vilja att utvecklas.
Det är dock inte bara på individnivå som
utveckling är viktig.
– Vi har cirka 160 resultatenheter inom
Midroc som var och en ska sikta mot att bli ett
vinnande team. Vi är inte Bäst i Klassen förrän
alla bolag är det. Men genom att vi kan erbjuda
utbildningar som ger verktyg för medarbetarna
att utvecklas tillsammans som ett lag kan vi
ställa in siktet på att nå dit.
7
Mål – Bäst i klassen
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.25
Sida 8
Trettio år in i framtiden på Forsmark
FÖR 30 ÅR SEDAN VAR FORSMARKS KÄRNKRAFTSVERK PRECIS NYTT – SEDAN DESS HAR DET
HÄNT OTROLIGT MYCKET PÅ DET TEKNISKA OMRÅDET. HUR KOMMER DET SE UT OM YTTERLIGARE 30
ÅR? DET ÄR EN FRÅGA SOM DE UNDERHÅLLNINGSANSVARIGA MÅSTE TA STÄLLNING TILL VARJE DAG.
FOTO CHRISTIAN GUSTAVSSON
A
ll utrustning som används på Forsmark ska kunna drivas
i ytterligare tre decennier, med samma höga säkerhetskrav som i dag. Det innebär att de underhållningsansvariga måste kunna garantera att de reservdelar och den
kunskap som används i dag finns tillgängliga om 30 år.
Oavsett vad som händer med leverantörerna.
Sedan ett år tillbaka sitter Sebastian Wedmalm på Midroc Project
Management som spindeln i nätet när det gäller det långsiktiga underhållsarbetet på Forsmark. Som en av flera underhållsledare verkar han
som länk mellan anlitade specialister och de olika projektgrupperna
– där han fungerar som en delprojektledare.
Måste tänka framåt
För tillfället pågår ett stort antal projekt av olika storlek inom Forsmark,
så det är många och komplexa detaljer att ta hänsyn till.
– Målet är att skapa bästa tänkbara förutsättningar för hög tillgänglighet och driftsäkerhet i framtiden, samt ett säkert och kostnadseffektivt underhåll. Varje projekt är unikt så man måste verkligen tänka till för
att kunna garantera att utrustningen ska gå att underhålla under hela
sin beräknade livslängd.
Verktygen heter dokumentation och framförhållning genom analys
och underhållsplaner.
– Vi är mycket noga med att dokumentera allt från såväl leverantörerna som leverantörernas leverantörer och skapar rutiner för uppföljning. Säg att det om åtta år är dags att gå in och se hur det ser ut i ett
visst projekt: är det då läge att säkra upp med reservdelar eller har vi
så vi klarar oss?
Först i stället för sist
För att få ett så effektivt arbete som möjligt har man de senaste åren
arbetat hårt för att få in underhållsperspektivet redan på planeringsstadiet.
– Eftersom vi jobbar med processer har det ofta blivit ett glapp mellan projektkontoret och anläggningen, men i och med att underhållstänket nu är med från början tvingar det beställarna att tänka till och tala
om exakt vad det är de behöver från början, i stället för att komma med
synpunkter när allt är klart, säger Lars-Åke Isaksson, Forsmarks gruppchef för underhållsledare och komponentersättare.
För att öka effektiviteten pågår även ett omfattande test av så kallade
pulsmöten. I 120 av de pågående projekten stäms arbetet av mot leverantörer och driftansvariga varannan vecka för att se till att tids- planen följs.
8
Sebastian Wedmalm, Midroc Project Management
– Redan nu har vi fått upp kvaliteten på ett väldigt positivt sätt och
fler leveranser är i tid. Vi testar och utvärderar efterhand, men det ska
bli väldigt spännande att sammanställa resultatet vid årsskiftet.
Från papper till data
Ett annat viktigt sätt att effektivisera och säkerställa underhållet är att
göra dokumentationen så tillgänglig som möjligt. Därför driver Forsmark och Midroc Project Management en förstudie under ledning av
Sebastian Wedmalm, med syfte att digitalisera stora delar av den anläggningsdokumentation som i dag enbart hanteras i pappersform.
– Vi har satt användarperspektivet i fokus och det ska bli väldigt
spännande att se resultatet och hur vi ska gå vidare. I dag tar det
mycket tid att hitta rätt dokumentation och en digitalisering ökar såväl
säkerheten som effektiviteten.
Förstudien drog igång i månadsskiftet mars/april och beräknas vara
klar den sista juni.
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.25
Sida 9
Mål – Bäst i klassen
Unik satsning
GÄVLES NYA KRAFTVÄRMEVERK ÄR EN NÄRMAST UNIK SATSNING MELLAN DEN PRIVATÄGDA
PAPPERSMASSATILLVERKAREN KORSNÄS OCH KOMMUNEN. PROJEKTET HAR EN TOTALBUDGET PÅ
1,8 MILJARDER KRONOR OCH MIDROC PROJECT MANAGEMENT ANSVARAR FÖR HÖGSPÄNNING MED EN
BUDGET PÅ 95 MILJONER.
FOTO LINUS CARLÉN
V
i har aldrig gjort det här i så stor
omfattning inom Högspänning tidigare. Det är ett närmast unikt
projekt och vi ansvarar för allt
inom högspänning, från rasering av gamla
anläggningsdelar till driftsättning av nya,
säger Magnus Rosén, enhetschef Elkraft på
Midroc Project Management.
På Korsnäs fabriksområde byggs en ny
biopanna med tillhörande ångturbin som
både ska förstärka företagets egen ångproduktion och ge fjärrvärme till Gävle stad.
Dessutom görs flera ombyggnationer för att
integrera den nya anläggningen med Korsnäs befintliga fabrik.
Midroc finns med överallt
Arbetet är uppdelat i de fyra delprojekten
Bränslesystem, Biopanna, Turbin och Anslutande system. Inom varje delprojekt krävs ett
tiotal discipliner, varav Högspänning är en.
– Då projektet är så omfattande kräver det
att man avgränsar arbetet samtidigt som
man håller produktionen i drift. Inom Högspänning har det krävts15 stora kontrakt
samt några mindre för att slutföra arbetet
och vi har arbetat med flera konsultkollegor
samt med Midroc Electro.
Arbetet drog igång i april 2010 och ska vara
helt klart i april 2013. Men redan vid kommande årsskifte räknar man med att anläggningen ska vara i gång och producera energi.
Bra samarbete
För Midrocs del är stora delar av arbetet
redan avslutat och just nu är man inne i den
absoluta slutfasen med det omfattande arbetet att spänningssätta anläggningen.
– Sedan återstår att synkronisera generatorn som levereras i höst och koppla upp den
mot nätet, vilket planeras i november. Då är
vi i princip färdiga, förutom en del arbete med
slutdokumentation, säger Magnus Rosén.
Satsningen ger en miljövänligare energiproduktion med minskad oljeanvändning och
reducering av koldioxidutsläppen.
– Det vi bygger följer naturligtvis alla krav
och på sikt kommer man också att ta bort
äldre utrustning och stänga ner gamla pannor som byts ut mot det nya systemet. På så
sätt blir det en miljövinst.
Projektet drivs i det nya energibolaget Bomhus Energi, vars ägare är Korsnäs och kommunägda Gävle Energi. Och det unika med
projektet är just samarbetet mellan en industri
och ett kommunalt energibolag där båda parter får nytta av energiproduktionen och högre
drifttillgänglighet i sin produktion.
– Precis som alla andra projekt går det inte
alltid som man tänkt sig, men tack vara att vi
varit välplanerade har vår del gått väldigt bra.
Nu håller alla bitar på att falla på plats och vi
håller vår tidsplan.
– Vi har haft ett bra samarbete och Midroc
har levt upp till sina åtaganden och genomfört
ett bra projekt i god anda, säger Stefan Lassander, chef för kraftsystemet på Korsnäs.
Klara att köra i november
9
12-05-28
15.25
Sida 10
Mål – Bäst i klassen
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
Mötesplat
I CENTRUM
på dagens k
DEN ÖKADE DIGITALISERINGEN HAR GJORT OSS TILLGÄNGLIGA NÄR SOM HELST. VÅRT SÄTT
ATT ARBETA HAR DRASTISKT ÄNDRATS OCH HUR VI LEVER PRIVAT FÄRGAR AV SIG PÅ HUR VI VILL HA
DET PÅ JOBBET. DET GÖR ATT VI IDAG STÄLLER HELT ANDRA KRAV PÅ HUR VÅRA ARBETSPLATSER SKA
FUNGERA – OCH PÅ HUR DE SER UT. I DAG VILL VI GÅ TILL EN SNYGGT INREDD FLEXIBEL MÖTESPLATS
NÄR VI GÅR TILL KONTORET.
FOTO MIDROC
10
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.25
Sida 11
Mål – Bäst i klassen
atser
s kontor
P
å 60-talet blev det vanligt med
stora, öppna kontorslandskap.
Sedan svängde trenden tillbaka
mot cellkontor. Nu har öppna
landskap åter varit vanligt under
många år, ofta av ekonomiska skäl. Men i dag
arbetar vi helt annorlunda mot för bara några
år sedan.
– Framför allt generation Y, de mellan 2030 år, är uppväxta med digitala hjälpmedel.
För dem är det en fullkomlig självklarhet att alltid kunna vara uppkopplad. Många vill kunna
jobba var som helst, när som helst, säger
Peter Syrén, vice vd på Midroc Property Development.
Det ställer helt nya krav på dagens arbetsplatser. De måste ha rätt digitala förutsättningar och vara flexibla.
Idag pratar man om aktivitetsbaserade arbetsplatser. En flexibel arbetsplats där det inte
längre är en självklarhet att alla har varsitt
skrivbord. Istället växlar man mellan olika platser beroende på vilka uppgifter man har för
stunden.
– Detta påverkar hur vi fysiskt bygger lokalen. Vi sätter oss tillsammans med kunden
och tittar på hur man jobbar på just deras arbetsplats. Vad behöver varje funktion? Hur
ska de sociala ytorna se ut?
Sociala ytor skapar möten
Om många brukar arbeta hemifrån eller ofta
sitter i möten kan det innebära att de nya kontoren byggs upp med karaktären av en dropin- mötesplats.
– Vi vill skapa effektiva mötesplatser, inte
bara ett kontor. Ofta lägger vi mer vikt på sociala ytor, som ger utrymme för fler oplanerade
möten.
11
Mål – Bäst i klassen
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
Sida 12
”Våra kontorslokaler ska inte
bara vara rätt nu utan även
rätt i framtiden”
Lokalen används idag ofta för att bygga varumärken och kampen om medarbetarna har hårdnat.
Att kunna erbjuda en arbetsplats där människor
trivs och mår bra är en viktig faktor.
12
15.26
Hur företagets lokaler ser ut spelar en allt
viktigare roll. Lokalen används idag ofta för att
bygga varumärken och kampen om medarbetarna har hårdnat. Att kunna erbjuda en arbetsplats där människor trivs och mår bra är
en viktig faktor.
I dag läggs det ofta mycket kraft på att
skapa en estetiskt tilltalande miljö. Midroc Property Development har gjort kundundersökningar som visar att man tycker att det är lika
viktigt med utseende som funktion.
– Trender påverkas av vårt privatliv. Exempelvis har det allmänna intresset för inredning
och estetik ökat och då blir det även viktigare
för oss hur det ser ut på vår arbetsplats. Vi vill
att människor ska må bra i våra lokaler, därför
väger vi in saker som estetik, flexibilitet och
trygghet. Våra lokaler ska vara hållbara inte
bara ur en ekologisk och ekonomisk synvinkel, utan även social.
Bygger eget kontor
Hållbarhet kan också handla om att lokalerna
ska kunna förändras med enkla medel. Cyklerna i samhället blir allt kortare. När förutsättningarna förändras eller trender vänder gäller
det att man kan förnya arbetsplatsen utan alltför stora ingrepp.
– Våra kontorslokaler ska inte bara vara rätt
nu utan även rätt i framtiden, säger Peter
Syrén.
Nästa kontor som Midroc Property Development skapar är deras eget kontor i Malmö.
– Här ska vi passa på att implementera nya
tankar för att lära oss. Det blir en bra erfarenhet att uppleva vilka val våra kunder ställs inför.
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.26
Sida 13
Mål – Bäst i klassen
Motgång vändes till framgång med kundernas hjälp
RUNT EN MILJARD LASTPALLAR KONSUMERAS VARJE ÅR I VÄRLDEN. ÄNDÅ HAR LASTPALLAR
KNAPPT UTVECKLATS SEDAN 40-TALET, TUNGA MODELLER I TRÄ ÄR FORTFARANDE STANDARD. FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ETT MILJÖVÄNLIGARE ALTERNATIV MED LÄGRE VIKT OCH LÄNGRE LIVSLÄNGD BORDE
VARA ENORMA.
JUST EN SÅDAN PRODUKT HAR CROSSBORDER TECHNOLOGIES TAGIT FRAM OCH STÅR NU INFÖR SITT
STORA GENOMBROTT. MEN VÄGEN DIT VAR LÅNGT IFRÅN SJÄLVKLAR OCH HELA PROJEKTET VAR NÄRA
ATT LÄGGAS NER.
C
rossborder Technologies pallar är gjorda av lättviktsmetall, ett material med stora fördelar gentemot plast
och trä. Plast sviktar vid hög belastning, trä är tungt och
vattenabsorberande och kan bli angripet av skadedjur.
Pallarna har lång livslängd, låg vikt, tar mindre plats och
är stapelbara.
– Bolaget hade redan 2005 ett pallkoncept som såg fantastiskt ut
på ritbordet.
Men när produkten kom till marknaden tog det tvärstopp, det var
alltid något som inte stämde. Vi förde diskussioner med många stora
företag som tyckte att det lät jättebra, men det fanns alltid ett MEN,
säger Göran Linder, vd på Midroc New Technology, som investerat i
bolaget.
Nära att ge upp
stapelbara, utan att trä är helt fel material för många kunder. Har du en
väldigt dyr råvara som kan förstöras om det kommer in träflis i den, är
lättviktsmetallen största förtjänsten. I många fall passade pallen inte
heller i kundernas befintliga distributionssystem.
Redo för nästa steg
Efter kundstudien startades ett förbättringsarbete där man anpassade
produkten efter kundernas behov. Nya prototyper togs fram som
därefter kunderna hjälpt till att testa.
– Vi lyckades hitta kunder, med stort behov av nya pallsystem, som
var beredda att ta risken och testa en helt ny produkt.
Och arbetet har lönat sig. Bolaget har börjat ta hem volymordrar
och tar nu steget från ett utvecklingsbolag till ett produktionsbolag.
– Vi räknar med att starta produktion i stor
skala inom kort, säger Martin Edlund.
FOTO: MIDROC
Det var helt enkelt ingen som ville köpa produkten.
– Vi var egentligen färdiga att kasta in handduken men idén var för
bra för att släppa, säger Göran Linder.
Istället tog man in en ny ordförande i bolaget. Martin Edlund har en
doktorsexamen i innovationsteknologi och lång erfarenhet av metodiken Vocie of the customer.
– Man hade hamnat i en klassisk uppfinnarfälla. Det fanns goda
intentioner men man hade trott lite för mycket på produkten och
lyssnat för lite på kunden, säger han.
– Så när jag kom in i bolaget för drygt ett år sedan gjorde vi en
nystart med en intensiv kundstudiefas. Vi tog tre månader på oss att
studera kunder och lyssna på dem, istället för att bara försöka sälja
och övertyga om våra produkters förträfflighet.
Kundstudierna gav nyttiga insikter. Man tvingades, till exempel, inse
att vissa egenskaper hos pallarna visserligen var bra, men att det fanns
annat som var långt viktigare.
– Vi fick klart för oss att den stora nyttan inte alls var att de var
13
Mål – Bäst i klassen
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.26
Sida 14
Prisbelönt och hållbart
FRAMTIDENS HUS REDAN I DAG – SÅ KAN MIDROCS PRISBELÖNTA SATSNING PÅ ENERGIEFFEKTIVA,
ANVÄNDARVÄNLIGA OCH EKONOMISKT LÖNSAMMA BYGGNADER SAMMANFATTAS.
– VI HAR UPPFYLLT ALLA KRAV SOM FÖRVÄNTAS STÄLLAS ENLIGT PLAN- OCH BYGGLAGEN 2020, SÅ
VI ÄR ALLTSÅ ÅTTA ÅR FÖRE I TIDEN, SÄGER RIKARD SJÖQVIST, MILJÖ-, ENERGI- OCH TEKNIKANSVARIG
PÅ MIDROC PROPERTY DEVELOPMENT, MPD.
M
PHOTO: OLE JAIS
PD:s huvudkontor i
Malmö har de senaste
åren fått besök från
företag och organisationer från hela världen,
från Kina och USA till Norge. Alla vill de veta
hur Midroc egentligen bär sig åt. Hur kan en
relativt liten byggherre klara att ligga så långt
fram och göra det så bra?
– Självklart hållbart är vårt motto. Vi är inte
rädda för att testa något nytt, utan använder
alla finurliga lösningar av beprövad teknik som
14
finns och kombinerar dessa i ett helhetstänk.
Resultaten har blivit så bra att det som vi
gjorde för fyra år sedan har blivit standard i
dag, säger Rickard Sjöqvist.
En del av satsningen handlar om att
använda material på ett nytt och heltäckande
sätt. Som kontorshuset World Trade Center,
WTC, i Malmö och trähusen Limnologen i
Växjö.
– WTC i Malmö är Sveriges energieffektivaste kontor med glasfasader och visar att
glashus inte bara kan vara lika bra som
traditionella hus utan till och med ännu bättre.
Limnologen är helt unikt i sitt slag och vi har
inte bara visat att trä fungerar utan att det
även är ekonomiskt hållbart att bygga på det
här sättet.
Så varför väljer just Midroc att ligga så långt
framför alla andra?
– För att vi vill arbeta med de här frågorna.
Vi har en engagerad ledning, intresserade
medarbetare samt tydliga ägardirektiv. Inom
Midroc vill vi som företag ta ett socialt ansvar
för det samhälle vi lever i. Våra kunder är
också kunniga och ställer krav, främst inom
den ekologiska hållbarheten.
Det handlar om tre viktiga områden som
ska samverka: ekologisk hållbarhet, social
hållbarhet och ekonomisk hållbarhet
Det sistnämnda ses av många som ett
motsatsförhållande mot de båda första
punkterna, men Midroc har visat att ett
långsiktigt hållbart projekt även kan vara
ekonomiskt lönsamt.
– Den omedelbara vinsten kanske inte blir
riktigt lika stor, men det är fortfarande ett
lönsamt projekt. Och rent ekonomiskt vinner
man dessutom i längden på ett energisnålt,
miljövänligt hus.
En annan viktig framgångsfaktor är att
fortsätta utvecklas och inte låta sig nöjas med
den nivå man nu befinner sig på.
– Vi försöker ta alla lärdomar med oss in i
nästa projekt och det som gör att vi lyckas är
att vi hela tiden fortsätter att utvecklas. Vi tar
hela tiden nästa steg.
SAMHÄLLSBYGGARPRISET 2010
GRÖNA LANSEN 2010 OCH 2011
Priset är branschens främsta utmärkelse och
delas årligen ut till ”en byggnad eller anläggning
av hög kvalitet, tillkommen genom en föredömlig
samverkan mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsprocessen”. Prisets syfte är att uppmärksamma byggprojekt som lyfter fram värden
som samhällsnytta, arkitektur, hållbarhet, förnyelse och samverkan.
2010 års pris tilldelades MPD:s bostadsprojekt
Limnologen i Växjö, fyra åttavåningshus i trä uppförda med modern träbyggnadsteknik.
Malmö stads miljöpris delas årligen ut till ett projekt som tagit ”hållbara
initiativ inom byggande”. 2010 års pris tilldelades kontorshuset World
Trade Center i Västra hamnen. Delar av motiveringen löd: ”Midroc Property Developments medvetna satsning på en effektiv och sund energioch arbetsmiljö är lovvärd och tillsammans med en god och enkel arkitektur är projektet ett värdigt tillskott till stadsmiljön i Malmö.”
2011 belönades MPD på nytt, denna gång för kontorshuset Jungmannen, som lyfts fram som ”en milstolpe i Västra Hamnens hållbarhetsutveckling och en förebild för andra aktörer både genom sitt
holistiska arbetssätt men också sitt medvetna hållbarhetsarbete som börjar redan i upphandlingsskedet”.
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.26
Sida 15
Internationellt
Världsledande mässa
med Midroc på plats
ENERGIEXPERTER FRÅN 148 LÄNDER SAMLADES I JANUARI I FÖRENADE ARABEMIRATENS
HUVUDSTAD ABU DHABI FÖR WORLD FUTURE ENERGY SUMMIT – EN AV VÄRLDENS STÖRSTA
MÖTESPLATSER FÖR MILJÖTEKNIK OCH FÖRNYBAR ENERGI. PÅ PLATS I DEN OFFICIELLA SVENSKA
PAVILJONGEN FANNS, FÖR FÖRSTA GÅNGEN, MIDROC PROJECT MANAGEMENT.
FOTO ROY SVANTESSON
D
et här är en av världens bästa
mässor och det var fantastiskt inspirerande att få vara
med. Vi tog med oss många
fängslande tankar och nya
energilösningar hem, säger Roy Svantesson,
affärsområdeschef Energi, Midroc Project
Management.
Den svenska paviljongen organiserades av
Energimyndigheten i samarbete med Exportrådet och visade upp olika lösningar inom
förnybar energi, hållbart byggande och hållbara energisystem. Totalt deltog 16 utställare i
den svenska paviljongen, däribland Norconsult
och Chalmers Tekniska Högskola.
– Tanken var att marknadsföra Midroc och
vår energikompetens, något som jag verkligen tycker att vi lyckats med.
Möten under mässan ledde till kontakter
som nu följs upp.
– Vi fick med oss en del kontakter och
idéer hem och etablerade oss dessutom hos
Energimyndigheten. Eftersom vi är en relativt
ny aktör som konsult inom förnyelsebar och
hållbar energi är det extra viktigt att visa upp
Midrocs sammantagna kompetens inom
Energi och Industri. Mässan pågick under
fem dagar och bland de över 25 000 deltagarna fanns såväl internationella beslutsfattare, statschefer och kungligheter som
industriledare, investerare och akademiker.
– Det fanns mycket inspirerande energilösningar inom energilagring, komplexa
energisystem, grön energi och hållbara
samhällen. Ett mycket intressant koncept är
kontinuerlig elproduktion baserad på solenergi, energilagring och ångturbiner. Sedan
var det naturligtvis väldigt mycket fokuserat
på solceller, vilket inte är så relevant för vår
lokala svenska marknad eftersom det
svenska vädret inte tillåter de flesta av dessa
lösningar.
Från Midroc deltog Roy Svantesson och
Kenneth Nyträsk, Midroc Project Management affärsområde Industri.
15
12-05-28
15.26
Sida 16
Betraktelser
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
Namn: Chris Heister
Ålder: 61
Familj: barn och barnbarn
Fritidsintressen: sommarhuset i
Roslagen och svampplockning
Kraftsamlingar
konkurrenskraft
SKA STÄRKA
SVERIGES
SOM LANDSHÖVDING I VÄSTERBOTTENS LÄN ENGAGERADE CHRIS HEISTER SIG I ATT STÄRKA KONKURRENSKRAFTEN FÖR DEN SVENSKA PROCESS- OCH AUTOMATIONSINDUSTRIN. SOM LANDSHÖVDING
I STOCKHOLMS LÄN STÅR NU ARBETET FÖR ATT STÄRKA INNOVATIONSKRAFTEN I LÄNET HÖGT PÅ AGENDAN. HON ÄR ÖVERTYGAD OM ATT REJÄLA KRAFTSAMLINGAR OCH SAMVERKAN MELLAN FLERA AKTÖRER ÄR VÄGEN ATT GÅ – BÅDE REGIONALT OCH FÖR ATT ÖKA SVERIGES KONKURRENSKRAFT GLOBALT.
FOTO JAN LINDMARK
Å
r 2025 ska Sverige vara den ledande nationen inom processindustriell automation. Och
vägen dit ska gå genom kraftfulla satsningar inom forskning,
utveckling och innovation – och samverkan
inom svensk industri. Det är visionen för den
nationella agendan ”Nationell kraftsamling för
processindustriell automation”.
Det är branschorganisationer och andra intressenter som gemensamt utarbetat satsningen. I styrgruppen finns representanter
från företag som bland andra LKAB, Midroc
och Siemens.
En av de drivande bakom projektet var
Chris Heister. Under sin tid som landshövding
i Västerbottens län var hon också styrelseordförande i ProcessITInnovations, som fick
uppdraget att leda projektet.
– Process- och automationsindustrin är
oerhört viktiga näringar för Sverige. För att
skapa ännu bättre förutsättningar för branschen både regionalt och nationellt insåg
vi att det fanns ett behov av att ta fram en
nationell agenda, att vi behövde samlas nationellt för att arbeta med att stärka konkurrenskraften.
En näring med stora möjligheter
Svensk automationsindustri tillhör de allra
16
främsta i världen och omsätter 50 miljarder
kronor per år. Hela den svenska processindustrin tillsammans med sina leverantörer
omsätter årligen 1000 miljarder kronor. En
globaliserad omvärld innebär hård konkurrens, men samtidigt enorma möjligheter för
svensk processindustri och dess leverantörer. En EU-rapport beräknar att världsmarknaden för automationslösningar uppgår till
hela 278 miljarder euro år 2012.
– Den globala konkurrensen är mycket tuffare idag, vi står inför en helt annan situation
än för några år sedan. Sverige kan vara ett av
de starkaste länderna i världen i de här branscherna. Men ska man nå dit krävs att många
aktörer arbetar tillsammans för att göra skillnad, säger Chris Heister.
I den nationella agendan slår man fast det
krävs betydligt större resurser än tidigare om
Sverige ska behålla och stärka sin position
hos såväl användare som leverantörer. I agendan föreslås samverkan och satsningar på
forskning, utveckling och innovation. Att hela
tiden arbeta för att öka kunskapsnivån är otroligt viktigt menar Chris Heister.
– Titta på LKAB till exempel. Att de klarar
att konkurrera på världsmarknaden beror på
att de har en unik produkt som ligger rätt i
tiden, klimatsmart järnmalmspellets. Bakom
den framgången ligger ett omfattande ut-
vecklingsarbete.
Chris Heister är mycket nöjd med hur arbetet med den nationella agendan gick till.
– Det här är Triple Helix i sin allra bästa
form. Vi fick stor uppbackning, och det är en
kraftsamling från hela Sverige.
Samarbeten i den här formen har visat sig
fungera väl, menar Chris Heister.
– Där vi har kraftsamlat har vi sett mycket
bra resultat. Sverige har en styrka i vår tradition av samarbeten mellan akademin, näringsliv och det offentliga.
Satsningar på innovationer
Även som landshövding i Stockholms län arbetar Chris Heister med samverkansprojekt.
Stockholmsregionen är den mest kunskapsintensiva regionen i världen utanför USA. Den
kunskapsbaserade näringen inom bland
annat informations- och kommunikationsteknik och life science håller världsklass. Starkt
kommer även miljöteknik. Men den internationella konkurrensen hårdnar även inom
denna näring.
– Stockholm är Sveriges tillväxtmotor och
det är oerhört viktigt att ytterligare öka innovationskraften här. I Innovationskraft Stockholm jobbar vi egentligen på samma sätt som
i den nationella agendan för processindustriell automation. Vårt mål är att vi ska vara värl-
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.26
Sida 17
Betraktelser
”Process- och automationsindustrin är oerhört viktiga
näringar för Sverige.”
dens mest innovationsdrivna ekonomi. Då
måste man vara modig, och samla människor
som kan göra skillnad, och fokusera där behovet är som störst.
Även på nationell nivå satsas det just nu rejält på just innovationskraft. Till hösten presenteras den nationella innovationsstrategin
som regeringen håller på att ta fram. För även
om vi i Sverige traditionellt är duktiga på in-
novationsarbete, Sverige ligger till exempel
fortfarande i toppen när det gäller EU:s medlemsländers innovationsförmåga, så gäller det
att stärka positionerna.
– Det går inte att luta sig tillbaka och
tänka;”nu har vi kommit på något bra här, det
får duga”. Det går inte att nöja sig, det gäller
att hela tiden vara med och ligga i framkant,
annars har man inte en chans i den hårda
konkurrens som råder idag.
Det är tydligt att Chris Heister brinner för
de här frågorna.
– Ja, jag är lagd sådan helt enkelt, jag gillar att gå från ord till handling. Det är när man
samarbetar och alla är med och bidrar som
man når resultat. Det här är jätteviktigt för
svensk ekonomi.
17
Aktuellt
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.27
Sida 18
Ny teknik
flygsäk
ÖKAR
I ETT BLYKLÄTT RUM HOS VOLVO AERO KOMMER TVÅ ROBOTAR ATT KONTROLLERA SVETSSKARVARNA PÅ EN NYDESIGNAD FLYGPLANSDEL. STRÅLNINGEN GÖR
UPPGIFTEN OMÖJLIG FÖR MÄNNISKOR OCH DÄRFÖR ANVÄNDS NY TEKNIK FRAMTAGEN
AV MIDROC AUTOMATION OCH LKN INDUSTRIAUTOMATION.
FOTO JUKKA LAMMINLUOTO / VOLVO AERO
18
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.27
Sida 19
Aktuellt
äkerheten
D
en nydesignade flygplansdelen ska fästas i anslutning till motorerna på det jetdrivna passagerarplanet
Airbus A380. Den är skapad för att minska turbulensen av jetstrålen efter motorn och bidrar till ökad flygsäkerhet.
Den nya flygplansdelen är 1,8 meter i diameter, 30 centimeter hög,
väger 230 kilo och tillverkas i ett av de mest svårarbetade materialen
inom tillverkningsindustrin – inconel 718. En nickellegering som bibehåller sin styrka och hållfasthet vid så höga temperaturer där exempelvis stål hade smält. Det behövs för att delen ska klara de extrema
värmeförhållanden som råder under flygning.
– Produkten måste tåla de här förhållandena och ingenting får gå fel.
Detsamma gäller alla svetsskarvar, så själva svetsningen sker med hjälp
av robotiserad lasersvetsning, säger Thomas Svensson, avdelningschef
på Midroc Automation.
Stark strålning
Men just de egenskaper som gör den färdiga produkten så pålitlig är
desamma som ställer till det under tillverkningsprocessen.
– För att kunna kvalitetssäkra svetsskarvarna i det här materialet används samma teknik som används på sjukhus för att upptäcka
benbrott. En röntgenutrustning fast med betydligt större strålningskraft.
Eftersom utrustningen använder radioaktiv strålning har vi för att hantera personsäkerheten tagit fram en blyklädd strålningskammare på 27
ton där två robotar bearbetar produkten, säger projektledare Joakim Ingemansson, Midroc Automation.
En robot sköter själva röntgenröret, medan den andra hanterar hållare med filmnegativ. För varje del röntgas 400 svetsskarvar innan operatörerna tar över och framkallar samt inspekterar alla negativ för att
kunna upptäcka om det finns några sprickor i svetsarna.
Helt ny teknik
Projektet påbörjades för ungefär ett halvår sedan och Midroc Automation fick beställningen av LKN Industriautomation vid årsskiftet. De
erhöll i sin tur ordern från Volvo Aero efter en lång anbudsprocess i konkurrens med flera andra stora europeiska bolag.
– Den här typen av teknik har aldrig tidigare använts i de här sammanhangen, Volvo Aero är offensiva och framåt när det gäller tillämpningen av ny teknik. Därför är det väldigt inspirerande för oss att
medverka till produktionsteknisk utveckling hos Volvo Aero, säger Joakim Ingemansson.
Varje del har ett produktionsvärde på närmare 1,5 miljon kronor och
den första beräknas tas i drift tidigast 2014. För Midroc Automations del
avslutas arbetet till hösten, då Volvo Aero själva tar över slutfasen.
19
12-05-28
15.27
Sida 20
Profilen
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
Vill skapa utrymme
FÖR STÄNDIG
utveckling
SOM DIVISIONSCHEF FÖR MIDROC AUTOMATIONS ELVA KONTOR HAR JONAS BERGMARK SINA
KOLLEGER UTSPRIDDA ÖVER HELA SVERIGE. DE SENASTE TIO ÅREN HAR DIVISION AUTOMATION
AVSEVÄRT ÖKAT SIN LÖNSAMHET. BAKOM ÖKNINGEN LIGGER EN FÖRÄNDRING I ARBETSSÄTT OCH EN
PASSION FÖR UTVECKLINGSARBETE.
FOTO HANS BERGGREN
M
idroc Automation är en division inom Midroc
Electro som levererar automationslösningar till industrin. Verksamheten har elva kontor på tio orter
spridda i Sverige från Kiruna i norr till Malmö i
söder. Jonas Bergmark har, som divisionschef för
Automation, det övergripande ansvaret för de tio enheterna.
Under de senaste tio åren har Automation utvecklats från att leverera
mindre projekt med ställverk eller styrsystem till att erbjuda helhetslösningar till fast pris, innehållande allt från projektering till färdig installation
och ofta inklusive mekanisk utrustning.
– Vi har gjort en jätteresa under de senaste tio åren. Jämför man oss
med teknikkonsultfirmorna så har vi, när vi är som bäst, fem gånger så
hög lönsamhet per ingenjör. Det är tack vare att vi går in och tar helhetsansvaret inklusive affärsrisken och är duktiga på att hantera den,
säger han.
– Det här något som vuxit fram under åren. Vi insåg att vi började bli
duktiga på att genomföra hela projekt. Så vi har aktivt jobbat med att
utveckla vår projektförmåga som konkurrensmedel och tagit fler och
fler helhetsåtaganden.
Satsar på kompetensutveckling
Midroc Automation har satt som mål att vara branschens mest framgångsrika leverantör av industriella system och konsulttjänster. Ett mål
som väl stämmer överens med Midrockoncernens interna målsättning
som handlar om att alla bolag ska bli ”Bäst i klassen”. Jonas Bergmark
är en av de chefer som kommit långt med det förhållningssättet.
– Vi jobbar väldigt systematiskt för att alltid vara kundens förstahandsval, vara attraktiv för medarbetare och partners, och ha god lönsamhet. Tillväxt är helt underordnat lönsamhet för oss, vi vill hellre vara
bäst än störst.
20
För att uppnå målet arbetar man ständigt med kompetensutveckling.
– Till exempel får alla nyanställda en veckas projektledarutbildning,
oavsett vilken roll i projektet de har. Utbildningen är en rejäl introduktion
till hur vi jobbar på automation och vad du kan förvänta dig av din omgivning i projektet.
Att tänka annorlunda och samarbeta med andra företag är ytterligare ett sätt.
– Vi jobbar mycket med att försöka ifrågasätta och bryta normer och
branschlogik. Det kan vara genom samarbeten med andra leverantörer, men också internt. Eftersom vi har arbetat med helhetslösningar i
större projekt, i ett flertal branscher, har vi samlat på oss stort kunnande
i många branscher. I Trollhättan har vi jobbat mycket med bilindustrin,
i Göteborg är vi kraftspecialister, i Gävleborg är vi duktiga på stål och i
norr har gruvnäringen blivit vår största bransch. Ofta kan våra olika enheter dra lärdom av varandras erfarenheter, ibland inom områden som
inte verkar självklara från början.
Samarbeten över gränserna
Midroc Automations tio enheter har olika specialområden och ofta utnyttjas kompetensen från flera enheter i större projekt. Man köper också
in en hel del tjänster för att vara fortsatt starka på hemmamarknaderna
på de respektive enheterna.
Samarbete är ett nyckelord för verksamheten och de jobb man utför,
både internt mellan divisionerna och med samarbetspartners.
– I vår strategi ingår att våra enheter är helt autonoma men vi ska
också använda den samlade kompetens vi har för att kunna ta de riktigt stora projekten. Där samarbetar vi ofta också med övriga divisioner inom elinstallation inom Midroc Electro och Midroc Project Management.
Det här sättet att arbeta har gett bra utdelning i form av större
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.27
Sida 21
Profilen
MIDROC AUTOMATION:
I Levererar automationslösningar
till industrin med fokus på helhetsåtaganden
I
Ingår i Midroc Electro – ett av landets ledande företag inom elinstallation, industriell automation och IT
I Omsätter ca 400 Mkr och har 160
anställda
I Kontor finns i Borlänge, Göteborg,
Karlstad, Kiruna, Luleå, Malmö,
Sandviken, Gävle, Skellefteå, Stockholm och Trollhättan
21
12-05-28
15.27
Sida 22
Profilen
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
affärer. De senaste åren har man tagit ett par projekt i halvmiljardklassen.
– Det var inte längesedan det inte fanns på kartan att vi skulle sno
hem en order i den storleken men nu är vi på den nivån, säger Jonas
Bergmark.
Brinner för utveckling
Att Automation är med och tar hem de riktigt stora projekten innebär
inte att Jonas Bergmark släpper tanken om att fortsätta utvecklas.
Det finns alltid utrymme för förbättringar. Just nu arbetar han mycket
med att synliggöra ledarskapet och få igång en bra kommunikation till
vardags.
– Ta det klassiska utvecklingssamtalet till exempel. Det blir lätt en
ganska tråkig process och när man ska göra viktiga vägval räcker det
knappast att vänta till just det tillfället på året.
Jonas Bergmarks mål är att utveckla ledarskapet och medarbetarskapet så att behovet av de årliga utvecklingssamtalen skall försvinna.
Personlig utveckling och välbefinnande på arbetet är frågor som skall
hanteras naturligt och dagligen. Första steget för att nå det målet är
utbildningar för medarbetare och chefer.
Man kommer också direkt att haka på det interna sociala mediet
som Midroc centralt håller på att skapa. I ett Facebook- och LinkedInliknande system kommer man att kunna dela med sig av kunskaper
och synpunkter medarbetare emellan. Samtidigt kommer man även
kunna ha ”privat” information mellan medarbetare och chef.
Ledarskapspussel nyckel till framgång
– Vi vill gärna vara ledande när det gäller utvecklingsarbete och det
är väldigt viktigt att man verkligen gör något, istället för att bara prata
om det. Vår filosofi är att det hellre får bli lite fel ibland än att det inte
händer något alls.
Men för att det ska kunna ske gäller det att bygga ett arbetssätt som
gör att det finns extra kapacitet att ta hand om problem när de dyker
upp, menar han.
– Om man hela tiden rycker ut och släcker bränder finns ingen tid
över för att vidareutveckla verksamheten. Vi tittar kontinuerligt på hur
varje avdelning och divisionen skall vara organiserad för att kapacitet
ska finnas där för oplanerade händelser. Det handlar om att lägga ett
ledarskapspussel där inte bara en chef ska hantera allt. Det skulle bli en
helt orimlig arbetsbörda. Chefen ska ha tid att leda utvecklingsarbetet
och då krävs det att man är flera personer på beslutsfattande nivå.
Han menar att det innebär att det inte nödvändigtvis måste vara chefen som står för försäljningen, det kan lika gärna vara någon eller några
andras ansvar och då kan chefen vara den som leder utvecklingsarbetet och kommer med idéer.
– Även divisionsledningen består av en grupp där pusslet är lagt och
vi arbetar tillsammans för att utveckla verksamheten. Dynamiken och
kapaciteten i den gruppen gör att det är roligt och stimulerande att gå
till jobbet varje dag.
NAMN: Jonas Bergmark
GÖR: Divisionschef Midroc Electro Automation
BAKGRUND: Civilingenjör teknisk fysik, har arbetat med industriell IT i tio år,
bland annat på Nya Zeeland i två år. På Midroc sedan 2001.
FAMILJ: Fru och sex barn, två egna och fyra bonusbarn.
BOR: Västra Tunhem utanför Trollhättan
FRITIDSINTRESSEN: Snickra och fixa hemma, flugfiske och skidåkning.
MUSIK: Just nu lyssnar jag mycket på Coldplay. Annars gillar jag David
Bowie, G&R och Laleh, det är väldigt blandat.
22
Hallå där…
..Olof Johansson, 50 år.
Sedan oktober ny
arbetsmiljöutvecklare
på Alucrom, Midrocföretaget som är
störst i Sverige på
rostskyddsmålning
på stål.
Så vad gör egentligen en arbetsmiljöutvecklare?
– Det allra flesta i Sverige följer de existerande arbetsmiljölagarna men det finns väldigt sällan något bra system för vad
som händer om någon slutar eller blir sjuk. För att det ska fungera behövs en systematisering av arbetsmiljöarbetet, vilket
är något jag brinner för.
Vad innebär det i praktiken?
– Det innebär att vi skapar rutiner för hur en uppgift ska skötas utifrån själva uppgiften, inte utifrån vilken person som för
tillfället är ansvarig. För att inte kompetensen ska försvinna
med personen måste man doku- mentera arbetet och skapa
rutiner så att alla vet vart man ska vända sig även om den ansvarige inte är på jobbet. Detta är särskilt viktigt då det gäller
säkerheten på arbetsplatsen.
Vad har ni börjat med?
– I första hand hjälper jag till att systematisera och utveckla
inom ett pågående projekt med målet att klara en arbetsmiljöcertifiering, vilket vi hoppas göra i maj. Jag reser även runt till
våra olika målningsstationer och utbildar chefer och skyddsombud i arbetsmiljölagen.
Det är ju inte bara du som är ny utan även själva tjänsten. Varför satsar Alucrom på just det här?
– Precis som det i dag är självklart att ha ett ledningssystem för kvalitet och miljö kommer det att bli allt mer självklart
att ha ett effektivt ledningssystem för arbetsmiljö. Jag ser bara
fördelar för företaget – medarbetarna mår bättre, arbetsmiljön blir bättre och vi får en konkurrensfördel eftersom detta
minskar så kallade oönskade händelser.
Så vem är du, vad har du gjort tidigare?
– Jag har en filosofie magisterexamen i kemi i grunden och
16 års erfarenhet från den petrokemiska industrin. Sedan har
jag varit inspektör på Arbetsmiljö- verket och arbetat med arbetsmiljöfrågor på flera större industrier, främst med fokus på
mätningar, riskbedömningar och utbildningar.
Hur skulle du beskriva dig själv?
– Jag är metodisk, startar gärna upp saker och trivs bra med
att ha en expertfunktion där jag coachar andra. Jag är oftast
positiv och är ungefär likadan på jobbet som jag är privat.
Du har ju hunnit jobba några månader, hur trivs du på
nya jobbet?
– Jag trivs väldigt bra, jag har blivit väl bemött överallt och
det är tydligt att det är väldigt högt i tak hos Alucrom.
12-05-28
15.28
Sida 23
Notiser
FOTO: KARIN SKIÖLD
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
Klart för inflyttning i Mariastaden
Nu har de första familjerna flyttat in i de nybyggda enplansvillorna i tegel i Mariastaden i Helsingborg. Åtta hus är färdigställda
och Midroc Property Development planerar att bygga sammanlagt 15 hus på 126
och 131 kvm.
En av de familjer som flyttat in är Helsing-
borgs IF:s mittfältare Ardian Gashi, hans fru
och två barn.
– Vi trivs jättebra, huset är fint och har en
bra planlösning. Att allt är på ett plan är bra
när man har små barn.
Mariastaden ligger naturnära, ungefär
5 kilometer utanför Helsingborgs centrum.
– Det var det bästa valet jag kunde ha
göra när min familj skulle flytta hit. Området är väldigt fint, med många bra lekplatser. Dessutom är huset väldigt likt det
vi har i Norge så det kändes som hemma
direkt.
Midroc deltar i EU-projekt om
framtidens styrsystem
Satsning på
ny teknik
Midroc Automation deltar i ett EU-projekt
om hur automationssystem kommer att se
ut i framtiden. Syftet med projektet är att ta
fram en plattform för framtidens styrsystem
som förväntas vara mer flexibla och standardiserade.
– Det innebär i princip att systemen ska
kunna byggas mer modulärt, och att nya
funktioner kan läggas till enligt en plug-andplayfilosofi, säger Fredrik Rosenqvist, avdelningschef för energi- och resursoptimering på Midroc Automation.
Projektet är ett samarbetsprojekt bestående av 17 partners från universitet och institut, företag från Europa. Övriga svenska
Midroc Project Management startar nu en
helt ny enhet inom energi och industri – NyTeknik. Målsättningen med den nya avdelningen är att skapa, leda och genomföra
innovations- och utvecklingsprojekt inom
energi och industri.
Enheten NyTeknik kommer i första skedet fokusera på att medverka i utvecklingsprojekt relaterade till förnyelsebara
energikällor, energilager och HVDC-anläggningar (High Voltage Direct Current).
– Vårt mål är att bli marknadens förstahandsval av partner vid utvecklingsprojekt
inom energi och industri, säger Pehr Brunnegård, enhetschef på NyTeknik.
partners är Luleå Tekniska Universitet
och LKAB.
– För Midrocs del är det väldigt bra att
delta i ett sådant här sammanhang och
från början vara med i spännande teknikutveckling. Dessutom får vi ett internationellt nätverk på köpet, och höjer
också kompetensen hos medarbetare
internt.
Projektet som heter IMC-AESOP (ArchitecturE for Service Oriented Process
Monitoring and Control) påbörjades i
sep- tember 2010 och beräknas avslutas sommaren 2013.
23
12-05-28
15.28
Sida 24
I hetluften
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
MiaWahlstein
öppna ytor
SKAPAR KREATIV MILJÖ MED
I DECEMBER FLYTTADES MIDROCS HUVUDKONTOR FRÅN RISSNE TILL SOLNA. EFTER ATT
HA SUTTIT I TRADITIONELLA KONTORSLOKALER I DRYGT 20 ÅR FANNS ETT TYDLIGT MÅL ATT DE NYA
LOKALERNA SKULLE ANDAS FÖRNYELSE OCH KREATIVITET. MIA WAHLSTEIN SOM ÄR BÅDE INREDNINGSARKITEKT OCH PROJEKTLEDARE TILLSATTES SOM HUVUDPROJEKTLEDARE. ALL KOMPETENS
FÖR ATT DRIVA PROJEKTET FANNS INOM OLIKA MIDROCBOLAG. ATT FLYTTEN KUNDE GENOMFÖRAS
HELT OCH HÅLLET MED INTERNA RESURSER VAR EN STOR TILLGÅNG, MEN OCKSÅ EN REJÄL
UTMANING FÖR MIA WAHLSTEIN.
FOTO HANS BERGGREN
24
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.28
Sida 25
I hetluften
25
12-05-28
15.28
Sida 26
I hetluften
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
D
et här är ett självmordsuppdrag! Det var ärligt min första tanke när jag fick frågan
om jag ville ansvara för flytten. Det finns alltid en risk att
ett helt internt projekt blir styvmoderligt behandlat. De blir ofta dyrare än man tänkt sig
och drar ut på tiden för att det inte avsätts tillräckliga resurser. Men så blev det inte!
Hur såg du till att projektet inte hamnade i den klassiska fällan?
– Jag var väldigt tydlig med vad jag ansåg
krävdes för att det skulle bli bra. Jag ville
ha en projektgrupp av projektledare för
bygg, IT, kommunikation och HR och dessutom en controller. Vi satte ihop ett team
med de mest lämpliga personerna för uppgiften helt bolagsoberoende. Det är en
enorm styrka att vi har den bredden i koncernen. Oavsett om vi jobbar internt eller
externt så sätter vi alltid ihop det bästa teamet för att möta kundens krav. Viktigt var
också att alla fick tid avsatt att ägna åt projektet och att man hade erfarenhet av liknande uppdrag, precis som när vi jobbar
externt.
– Jag hade också tillgång till en styrgrupp
som fattade alla övergripande ekonomiska
och konceptuella beslut, det var oerhört vik-
tigt för att kunna leverera en bra slutprodukt.
Du är både inredningsarkitekt och
projektledare, hur påverkar det projektarbetet?
– Det har vi haft stor nytta av. I alla projekt
kommer det alltid önskemål om förändringar i olika skeden. Med min dubbelkompetens kan jag hjälpa styrgruppen att ta rätt
beslut då jag har förståelse för de konsekvenser som en förändring får. Det är helt
klart lättare att använda pengarna på rätt
sätt när du har dels den kreativa, konstärliga blicken men samtidigt är den som är
ansvarig i projektet.
Varför hamnade kontoret just i Solna?
– Vi började med att försöka identifiera
vilket område som skulle passa. Var bor de
anställda? Hur ser kommunikationerna ut?
Vi var också ute efter en lokal med wowkänsla. De tidigare lokalerna var en ganska
traditionella och nu fanns det en öppning för
förnyelse.
– Att lyfta Midrocs synlighet i Stockholm
var också viktigt, så läget vid E4:an är perfekt. En annan viktigt aspekt var att lokalhyran inte fick vara för dyr, det stämmer inte
med Midrocs värderingar. Pengar ska användas på ett klokt och ansvarstagande sätt.
Hur går man till väga när man ska
skapa en ny arbetsplats?
– Det första du måste göra är att göra en
grundlig analys. Har man gjort den ordentligt blir det mycket lättare att fatta beslut
under processens gång. Sedan måste man
tänka över vad man vill att lokalerna ska förmedla. Vilka är vi? Vilka värden är viktiga för
oss? – Jo, vi ska vara Bäst i klassen. Vi är
effektiva, kreativa och genuina och vi tvekar
inte att tänka annorlunda för att bäst tillgodose våra kunders behov. Vi ville skapa en
miljö som förstärker detta, som andas innovation, lekfullhet och miljöansvar. Vi valde
Telegrafgatan för att den lokalen hade potential att kunna förmedla detta. Det krävdes dock en omfattande ombyggnad för att
uppnå våra satta mål.
Men hur gör man för att förmedla allt
detta och dessutom skapa en kreativ
miljö?
– Vad som är en kreativ miljö är förstås
individuellt, för oss handlade det om att
identifiera hur lokalens utformning kan
stödja och förstärka den känslan. Om man
ställer frågan: var är ni kreativa någonstans?
Så svarar många: i naturen. Vi ville lyfta in
ett naturtema och jobba med några färgaccenter. De ytorna kommunicerar och olika
typer av funktioner. Kontorsytor har ett naturtema, konferensytor har en dynamiskt
lekfullhet med färger.
– Jag har valt att jobba mycket med färg
och skapat många mötesplatser. Framförallt för att jag tror att färger får oss att må
bra och då är det lättare att vara kreativ och
prestera på topp. Miljön ska hjälpa till så att
man kan tänka fritt och annorlunda och jag
tror att det viktigaste för det är att man trivs
och mår bra.
Hur gör man för att också få en praktisk arbetsplats?
– En tydlig trend när det gäller kontorsplanering idag är aktivitetsbaserade arbets-
26
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.29
Sida 27
I hetluften
platser. Lokalerna är flexibla och man har
inte nödvändigtvis sina fasta platser, utan
jobbar där det bäst passar de arbetsuppgifter man har för dagen. Vi passade naturligtvis på att se över hur vi arbetar. Jag
intervjuade medarbetare på bolagen och
gjorde en analys av de arbetsflöden som
fanns och vad man hade för önskemål.
Vad blev resultatet?
– Ett öppet kontor, med högt i tak och
många sociala ytor både för större bokade
möten och för mer inofficiella spontana träffar. Vi har skapat öppna ytor som gör att
man ser varandra, något som underlättar
samarbeten. Några medarbetare har egna
rum medan andra sitter på egen plats i ett
öppet utrymme. Dessutom finns det lediga
platser där medarbetare från Midrocbolagen
i Sverige och världen kan sätta sig för att arbeta om de är i Stockholm. Lokalerna är förberedda för att fullt ut tillämpa aktivitetsbaserad arbetsplats.
Midroc är ju en koncern med många
bolag i helt skilda branscher. Hur tänkte
du kring att skapa ett kontor som skulle
passa alla?
– Att Midroc är verksamt i många olika
branscher var en stor utmaning. Vi vill ju att
både kunder och personal från i de olika bolagen ska känna att man kommit rätt.
För att binda samman de olika bran-
scherna och visa vår
bredd finns en stor
fondvägg med bilder
av flera olika områden inom Midroc.
Dessutom är ju vår förhoppning att vi lyckas
förmedla att det faktiskt
finns en Midroc-anda, trots
att det är en stor koncern
med bred verksamhet.
Hur har det gått med
flytten då?
– All förändring kan skapa
oro, men jag tycker att det har
gått jättebra. Vi var väl förberedda. Åsa Vannerus som är HR-chef
på Midroc Project Management ingick i
projektgruppen och vi jobbade mycket med
att lyfta upp och prata om de frågor som
uppstod.
– Den fysiska flytten klarades av på ett par
dagar. Det sista packades på torsdag, på
fredag flyttade vi alla saker och under helgen ställde vi i ordning allt. När folk kom till
jobbet på måndag morgon kunde de packa
upp sina lådor och vara igång och jobba
klockan nio. Vi finslipar fortfarande på en del
detaljer, men de flesta verkar trivas väldigt
bra och det är jag glad och stolt över.
Mia Wahlstein:
Född: 1966
Bor: Nacka
Familj: man och tre barn i tonåren
Utbildning: Master of Fine Arts på Konstfack
Bakgrund: arkitekt SIR, MSA, MFA, möbeldesigner, ledamot i Inredningsarkitekturakademin. Tidigare Styrelsemedlem i STD. Har jobbat som arkitekt i 15 år, bland annat
som vd och studiechef på Tengbom Inredning. Har erfarenhet från flera stora kontorslokalprojekt, bland andra
Nordeas och TeliaSoneras kontor. På Midroc sedan 2009.
Styrgruppen:
Projektgruppen:
Roger Wikström
Bygg: Dan Widström
Stefan Kronman
Platschef: Marcus Lukin
Mia Wahlstein
IT: Mikael Göransson
Kommunikation: Marina Vangstad
HR: Åsa Vannerus
Controller: Patrik Fransson
Huvudprojektledare och Konceptansvarig:
Mia Wahlstein
27
12-05-28
15.29
Sida 28
Aktuellt
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
Peptider
TAR
UPP KAMPEN MOT
resistenta b
TERAPEUTISKA PEPTIDER MED MER ÄN 500 MILJONER ÅR PÅ NACKEN KAN VARA LÖSNINGEN
PÅ MULTIRESISTENTA BAKTERIER.
I MIDROC NEW TECHNOLOGYS PORTFÖLJBOLAG PERGAMUM FINNS FLERA LÅNGT FRAMSKRIDNA
FORSKNINGSPROJEKT VARS RESULTAT KLARAR ATT SLÅ UT BAKTERIER.
– DE PEPTIDER VI ARBETAR MED HAR FLERA OLIKA FUNKTIONER SOM GÖR DEM VÄLDIGT SPÄNNANDE FÖR LÄKEMEDELSTILLVERKARE, SÄGER JONAS EKBLOM, VD PÅ PERGAMUM.
FOTO SHUTTERSTOCK
T
erapeutiska peptider är kroppsegna substanser som finns i
hud och vävnader och har funnits sedan dinosaurier klampade runt på vår jord.
Dessa ämnen, som är en del av vårt naturliga
immunförsvar, har flera verksamma egenskaper. De är sårläkande, förhindrar ärrbildning och de är antiinflammatoriska. De har också egenskaper som gör att de kan slå ut bakterier, så
snabbt att bakterierna inte hinner utveckla resistens.
De här peptiderna skiljer sig från vanliga antibiotika, där det blir allt
vanligare med resistensutveckling. Resistenta bakterier är ett mycket
allvarligt problem idag, som hotar att ta oss tillbaka till tiden innan anti-
28
”Våra peptider är extremt
bredspektrumverkande,
de slår ut de flesta
bakterier.”
biotikan fanns och många vanliga infektioner
inte kunde botas.
Såg synergier
Midroc New Technologys engagemang började när bolaget investerade i Dermagen, där
forskare lyckats ta fram en bakteriedödande
kroppsegen peptid för att behandla hudinfektioner.
– Vi investerar bara i världsförbättrande teknologier och banbrytande
idéer. Här såg vi en enorm potential och blev nyfikna. Det gjorde att vi
började leta aktivt efter andra bolag som forskade inom området, säger
Göran Linder, vd på Midroc New Technology.
Man hittade en grupp intressanta bolag som skulle kunna få synergi-
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.29
Sida 29
Aktuellt
a bakterier
effekter genom att arbeta tillsammans. Av de små, innovativa bolagen
PharmaSurgics AB, DermaGen AB och Lipopeptide AB bildades Pergamum. Jonas Ekblom, docent i farmakologi med 20 års erfarenhet av
läkemedelsbranschen, rekryterades som vd.
Liten risk för biverkningar
Pergamum har idag tre peptider som befinner sig i klinisk utvecklingsfas och har fem program på gång. Att ha flera projekt som kommit så
långt i kliniska faser är unikt.
– Även om man jobbar hela sin karriär i den här branschen är chansen kanske en på fem att man ska få vara en del av ett enda projekt
som klarar sig hela vägen fram till marknad. I Pergamum har vi nu flera
projekt som är en god bit på väg och som har mycket goda chanser
att klara sig hela vägen fram till försäljning, säger Jonas Ekblom.
Att prognosen ser så bra ut har flera skäl. Förutom de goda egenskaperna bedömer man riskerna för biverkningar som väldigt låga. Biverkningar är annars en stor riskfaktor när man utvecklar nya läkemedel.
– Våra peptider är extremt bredspektrumverkande, de slår ut de
flesta bakterier. Traditionell antibiotika fungerar bara på specifika stammar. Att våra peptider appliceras lokalt istället för att sväljas minimerar
risken för allvarliga biverkningar. Dessutom är peptiderna kroppsegna
och helt harmlösa, vi har inte hittat några riskmekanismer. Och det bör
inte heller uppstå eftersom det inte gjort det på flera hundra miljoner år.
Nu håller vi på att bevisa att det inte kan hända.
Att använda peptider i läkemedel är relativt nytt. Fram till slutet på
80-talet var det helt enkelt omöjligt eftersom tillverkningsprocessen var
29
12-05-28
15.29
Sida 30
Aktuellt
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
alltför dyr. Det finns också svårigheter med
användning av peptider. När de injiceras bryts
de ner väldigt snabbt och har svårt att transportera sig i vävnader.
– De senaste 70 åren har läkemedelsindustrin varit väldigt inriktad på systemisk medicinering, det vill säga att man tar medicin
oralt. Men tidigare, före framgångarna med
penicillin, var läkemedelskonsten ofta baserad på lokal behandling. Nu ser vi att detta är
på väg tillbaka. Till exempel genom att applicera peptider i sår, säger Jonas Ekblom.
Effektiv affärsmodell
För att lyckas i en bransch med skyhöga omkostnader och enorma risker, där bara ett läkemedel på hundra kommer till marknad,
gäller det att arbeta smart.
– I Pergamum har vi slagit ihop tre små
bolag och fördelarna med det är fantastiska.
Vi delar på administrativa funktioner, arbetar
extremt virtuellt och köper till exempel gemensamt in toxikologtjänster från hela världen. I ett litet enskilt bolag kämpar man alltid
men vi har lyckats få ihop det genom att arbeta mycket sparsamt. Vi har, i princip, inga
servicefunktioner alls, säger Jonas Ekblom.
Vi undersöker för närvarande möjligheterna
att göra kreativa samarbeten med utvecklingsbolag i Asien.
– Det finns många exempel på små, lovande bolag som inte klarat sig på grund av
att pengar fattas och att man tvingats jobba
med saker man inte är bra på. Nu sitter vi
med ett betydande innehav i ett väldigt fint
bolag, som har flera mycket lovande projekt
och som hittat enastående möjligheter att behandla sådant som tidigare inte var möjligt,
säger Göran Linder.
30
”I Pergamum har vi slagit ihop tre små bolag
och fördelarna med det är fantastiska.”
PERGAMUM
Pergamum är en sammanslagning av flera små bolag med egna forskningsprojekt i Stockholm, Göteborg och Lund. PharmaSurgics AB, DermaGen AB och
Lipopeptide AB.
Utvecklar produkter i klinisk fas baserade på terapeutiska peptider för lokal
användning vid behandling av sår och infektioner.
I utvecklingsportföljen finns tre terapeutiska peptider som täcker flera olika
indikationer. Två av dessa inriktar sig mot hudinfektioner vid atopisk dermatit (hudinfektioner) och extern otit (hörselgångsinflammation).
Två andra projekt inriktas mot att förhindra ärrbildning efter operation av
böjsenor, och mer generella ortopediska ingrepp som en utvidgad indikation.
Ytterligare ett projekt baseras på en ny behandlingsmetod för att underlätta
läkning av kroniska sår. Man planerar att inleda kliniska studier under 2012.
Pergamum beräknar att företagets produkter har en kombinerad maximal försäljningspotential som överstiger 1,2 miljarder euro. Pergamum ägs av Karolinska
Development, Midroc New Technology och Östersjöstiftelsen.
MIDROC NEW TECHNOLOGY
I
I
I
Ingår i Midroc Europe
Investerar i banbrytande idéer med global potential inom miljöteknik,
biomedicin och hållbar utveckling.
Förutom kapital erbjuder företaget sina portföljbolag hjälp med ledning,
affärsstrategier och tillgång till spetskompetens.
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.39
Sida 31
Notiser
När NyTeknik och Affärsvärlden i våras lyfte
fram de 33 hetaste, unga, svenska teknikföretagen var Midroc New Technologys
portföljbolag Heliospectra bland dem. Och
under själva prisgalan röstades Heliospectra fram som vinnare i en pitch-tävling.
Till årets lista, den femte i ordningen, nominerades runt 250 företag. Vid prisceremonin på Berns salonger i Stockholm var
Heliospectra ett av de tre bolag som fick
chansen att under 60 sekunder sälja in sin
affärsidé till publiken. De runt 400 besökarna fick sedan rösta i vilket av de tre bolagen man helst skulle investera en miljon
kronor i, och i den omröstningen tog Heliospectra hem segern.
Heliospectra har utvecklat ett energisnålt
system för belysning som genom särskilda
kombinationer av ljusvåglängder får plantorna att växa i den takt odlaren vill helt
utan kemikalier. Bättre smak, tåligare växter och mindre svinn är några fördelar med
systemet.
FOTO: OLA TORKELSSON
Heliospectra utsett till ett av de
hetaste teknikföretagen
Heliospectras teknik testas just nu av
Swedeponic, Sveriges största odlare av
färska örter.
– Den första storskaliga installationen
sker i höst om allt går enligt planerna. Vi för
även diskussioner med flera andra odlare i
Sverige och utomlands, säger Heliospectras vd Staffan Hillberg.
Midroc New Technology och Industrifonden satsade under förra året 10 miljoner
kronor vardera i Heliospectras intelligenta
ljussystem för att lansera systemet på den
europeiska marknaden.
BAC Corrosion Control har köpt
Rose Corrosion Services
Midrocbolaget BAC Corrosion Control i
Storbritannien, har köpt ett företag specialiserat på att övervaka och förhindra korrosion, Rose Corrosion Services Ltd.
Bolagen har samarbetat under många år
och delat med sig av förfrågningar till varandra där man känt att det andra bolaget
bättre kunnat tillgodose kundens behov.
Genom köpet kan BAC nu stärka sina
positioner och erbjuda marknaden ett bredare sortiment av komponenter som är
kopplade till korrosionsövervakning.
– Genom förvärvet av Rose breddar vi vår
kundyta och utvecklar vår produktportfölj
på ett naturligt sätt, säger Tony Gerrard, vd
för BAC.
Målet är att utveckla och utöka verksamheten inom korrosionsövervakning genom
existerande kontakter, men också att penetrera marknaden för korrosionshämning
genom RCSL:s tidigare erfarenheter och
kontakter.
Rodoverken
tecknar avtal
med Skangass
Rodoverken, en del av Midroc Europe,
har tagit hem en order värd cirka 19
miljoner euro. Ordern gäller byggandet av en lagertank för flytande gas
vid Preemraff i Lysekil.
Preem har slutit avtal med norska
Skangass om att bygga en LNG-terminal (Liquified Natural Gas) vid Preemraff i Lysekil. Terminalen kommer
att ta emot LNG som anländer med
båt från Skangass LNG-terminal i
Norge. Rodoverken har av norska
Skangass fått i uppdrag att bygga
lagertanken till LNG-terminalen.
– Det är oerhört roligt att vi återigen får förtroendet att bygga tank
för Skangass. Det här är en marknad
vi satsar stort på, och som vi har helt
rätt kompetens för. Det ställs oerhört
speciella kvalitetskrav vid byggandet
av LNG-tankar, och det är något
som passar oss väl. En order i den
här storleksklassen betyder mycket
för oss.
Genom att ersätta naturgas mot
tidigare butan och nafta för vätgasproduktionen, minskas raffinaderiets
koldioxidutsläpp med ca 130 000 ton.
Terminalen väntas vara klar under
slutet av 2013.
Midroc visar ett
starkt resultat
– Det senaste året har varit utmanande,
men när vi nu har tagit oss igenom det ser vi
att erfarenheten har gjort vår samlade verksamhet starkare. Vi vill fortsätta att utvecklas, och det har vi nu möjlighet att göra mer
än någonsin tidigare, säger Tony Gerrard.
Midroc Europe redovisar i sin Annual
Review för 2011 ett resultat före skatt
på 185 miljoner. Omsättningen under
året var 3,6 miljarder och bolaget
hade cirka 2 600 anställda.
2011 har varit ett utmanande men
framgångsrikt år för Midrockoncernen.
Många av de 13 företagen i koncernen har rest sig efter den ekonomiska nedgången 2009 och 2010.
Framförallt de bolag som är verksamma inom industrin, reparationer
och akut underhåll har haft ett bra år.
Vinsten före skatt uppgick totalt till
185,2 miljoner – en bra återhämtning
från 2010 års resultat.
31
Midroc LINQ 1-2012_Sv.doc:Layout 1
12-05-28
15.35
Sida 32
Avs.
Midroc Europe
Box 3002
169 03 Solna
B
SVERIGE
PORTO BETALT
PORT PAYÉ
FOTO: ANDERS BURMAN
FOTO: ANDREAS STRAND
FOTO: ANDREAS STRAND
FOTO: ANDERS BURMAN
Mer än du tror
Spännande sport i sommar!
Idrottens värld har en hel del att lära oss i
näringslivet. Precis som vi försöker leverera
toppresultat i projekt efter projekt så tränar atleter målmedvetet för att vara så bra man kan
i tävling efter tävling. I år kan vi se fram emot en
riktig sportsommar, och vi på Midroc sneglar
och inspireras särskilt av utmanande kappsegling, krävande multisport och Anna och
Emils sommarskidskola.
Box 3002
169 03 Solna
Besöksadress: Telegrafgatan 6, Solna
Följ våra favoriter
Under seglingstävlingen Lysekil Womens Match 6-11 augusti finns Midroc på
plats. Midrocs Multisportlag FJS är dock svårt att följa på plats, eftersom de
under VM i september, non-stop under tre dagar, ska ta sig fram 80 mil i de
franska alperna. Då krävs det verkligen vilja och ett vinnande team för att nå
framgång.
Vill du också inspireras av dessa duktiga idrottare, gå in på www.midroc.se
eller gilla oss på facebook: www.facebook.com/midroc.se, där du bland
annat hittar rapportering från tävlingarna!