Grunnlovsjubileet i akvarell Kunst om demokrati, historie og verdier 25.okt.2014-31.jan.2015 Nordiska akvarellsällskapet i samarbeid med Voksenåsen Utstillingen Med kunstutstillingen Grunnlovsjubileet i akvarell har Nordiska Akvarellsällskapet valgt ut tretten nordiske kunstnere til å vise sine fortolkninger av Grunnlovsjubileet 1814-2014 i akvarell. Unikt her er vektleggingen av det nordiske perspektivet på Grunnlovsjubileet. Voksenåsen Kultur- og Konferansehotell er et møtested for nordisk utveksling. Grunnlovsjubileet i akvarell er også et nordisk møtepunkt. Svenske, danske, islandske og finske billedkunstnere deltar sammen med nordmenn med både figurative og non-figurative motivserier. Demokrati og menneskerettigheter, de historiske hendelsene i tiden rundt 1814, Grunnlovens verdier og Norges kulturarv tematiseres her av noen av Nordens framstående akvarellkunstnere. Gratulerer med jubileet, Norden! Karin Keane, norsk representant, Nordiska Akvarellsällskapet Voksenåsen Voksenåsen, Norges nasjonalgave til Sverige som takk for hjelpen under annen verdenskrig, er i dag et moderne konferansehotell og et kultursenter med svensk-norsk, og nordisk virksomhet. Egen programvirksomhet med kunst, konserter, ungdomskurser, konferanser, seminarer mm. Kontakt: www.voksenaasen.no; [email protected] Annette Bryne Norge Jeg har valgt å bruke en av våre gamle 17.mai sanger som tekst til serien. MELLOM BAKKAR OG BERG (tekst: Ivar Aasen) Millom bakkar og berg ut med havet heve nordmannen fenget sin heim, der han sjølv heve tufterna gravet og sett sjølv sine hus uppå deim. Han såg ut på dei steinutte strender det var ingen, som der hadde bygt. «Lat oss rydja og bygja oss grender, og so eiga me rudningen trygt». Han såg ut på det bårutte havet; der var ruskutt å leggja ut på; men der leikade fisk ned i kavet, og den leiken den vilde han sjå. Kjersti Eliassen Karin Keane Ideene til Grunnlovsjubileet har sprunget ut av tanker rundt demokratiet fra det oppsto i det gamle Hellas fram til dagens demokrati. Tanker rundt makt og posisjoner, og rundt overføring av kunnskap og erfaring. I min teknikk tar jeg naturen som utgangspunkt, med innslag av mennesker, hus, fugler og dyr. Jeg søker den tekniske utfordringen og motivmessige spenningen som ligger i kontrasten mellom det flytende og det distinkte i akvarell. Teknikken er et middel til å oppnå den poetiske og meditative stemning jeg er ute etter. Jeg står på et fundament. Noen la det til rette for meg, og støpte grunnmuren. Noen kjempet kampen for meg, før jeg ble født: Norge Norge At jeg kan tro, tenke og si hva jeg vil, uten at jeg eller min familie risikerer livet. At jeg som innvandrer og kvinne har rettigheter som alle andre. At jeg kan søke å virkeliggjøre mine og mine barns drømmer. At jeg vokste opp uten frykt i et fredelig land. Dette fundament er demokratiets verdier. Det er dette vi feirer. Björn Bernström Anita Kärrman Jag vill med dessa två bilder gestalta de framsteg vi gjort inom fred och demokrati under 200 år. Vikingaföremålen symboliserar de fornnordiska krigstågen under sena järnåldern med sjöröveri och plundringar. Färgerna i bilden (lila, blå, azure, grön, gul, orange och röd) förekommer idag i regnbågsflaggan och är ett tecken på mångfald och delaktighet, hopp och längtan. Men även en symbol för fred. Idén är utgången från en nedtecknad önskan om frihet, lika värdighet och en önskan om rättvisa. Drömmar med en inre stark emotionell laddning. Den lilla människan i det stora sammanhanget, i ögonblicket då något hände. En kontinuerlig strävan efter ett bättre liv. Människans relation till sitt ursprung som påverkar hennes sätt att tänka. Målningarna har sitt ursprung i den nordiska vintern. Akvareller målas utomhus i snön, fryser, torkar och kvar blir nonfigurativa fläckar och spår, som likt ett Rorschachtest lockar fram företeelser och befolkas. En tänkt person beskrivs i ett litet ögonblick. Personer som aldrig själva såg symbolvärdet av sina handlingar. Sverige Sverige Ann Larsson Dahlin Anna Törnquist «Birkebeinerne» «Og det var nå to av birkebeinerne som var best på ski, Torstein Skeivla og Skjervald Skrukka, alene tok kongssønnen videre, med bare to bønder som veivisere. De kjempet sin vei over fjellet med et to år gammelt barn i uvær. Det var landets fremtid, det dreide seg om. De tok alt de hadde av mot og styrke til å redde barnet de håpet skulle bli konge i Norge. Håkon Håkonsson, barnebarn av Sverre Sigurdsson, ble konge og gjorde blant annet slutt på borgerkrigen som hadde rast lenge. Under hans ledelse vokste Norges storhetstid i middelalderen». «Striden ved Kalvskinnet» Mange konflikter oppsto mellom kirken, monarkiet og folket. Best kjent er konflikten mellom kong Sverre og kirken, og utspant seg i 1179 ved Kalvskinnet, et område ved siden av Nidarosdomen i det som nå er sentrum av Trondheim. Nidarosdomen; Olav den hellige gravkirke, Nordens nest største katedral, påbegynt i 1070, var Norges kroningskirke. Kroningen er idag erstattet med signing og signingsferd til resten av landet. «Kystfiske» Under Unionstiden øker betydningen av fiske. Norge får en industri basert bland annet på fiske. Fiskerinæringen har vært styrt av sterk lovgivning, for eksempel ”råfiskloven” som av mange kalles ”kyst-Norges grunnlov” (nå opphevet). Fiskeri er Norge rikeste fornybare naturressurs, den nest største eksportnæring ved siden av olje og gass. Norskehavet og Barentshavet er mindre påvirket av forurensning enn mange andre havområder. Fisk herfra regnes å være verdens reneste. «Sild» Uten sterke stammer av sild og lodde blir det for lite mat for arktisk torsk og andre arter som er en del av den naturlige rikdommen i kyst-Norge. Kystfiskere vet at deres fremtid er avhengig av at det ikke gjøres for store inngrep i økologiske interaksjoner mellom arter i havet. En vacker sommardag stod jag på en strandäng på Österlen. Fötterna sjönk ner i den varma sanden i en av de många gropar som solen och den långvariga torkan hade grävt. Rötterna från triften och strandrågen blottades i intrikata mönster som fängslade mig med sin skönhet, tills det slog mig vilken oerhörd betydelse dessa tunna trådar har. Jag greps av en vanmäktig önskan att täcka över de genomskinliga rottrådarna för att skydda dem mot torka och vind. Utan rötter eroderar jorden, så enkelt är det. Så skört så skört är livet på vår planet! Grundlagen är det fundament våra samhällen bygger på, en sammanhållande kraft, nationens rotsystem. Nationen är en förföriskt vacker idé, vår trygghet, det välkända, det vi vill värna. Vi bygger gränser, stänger ute, rädsla föder oro för främmande arter och försvar av det egna. Det är förklarligt men farligt. Innanför murarna riskerar vi att bli närsynta, att i vår självtillräcklighet missa den stora bilden och stå ensamma och försvarslösa inför de globala hoten. Det är bara tillsammans vi kan vara tillräckligt starka. För att hålla samman vår gemensamma värld måste vi låta våra rotsystem växa ihop, igenom planeten, över hav och tvärs nationsgränser. Skyddet av det egna kan aldrig vara viktigare än medmänskligheten. Vinddrivna existenser som krigiska makter ryckt upp måste tillåtas slå rot på nya platser och berika samhället. Låt oss tvinna samman alla goda krafter i ett globalt rotsystem. Utan rötter eroderar jorden. Sverige Sverige Jonina Magnusdottir Óskar Thorarensen Mine billeder handler om hvor vigtigt det er at stå tæt sammen i kampen for selvstændighed og retfærdighed. At tilhøre samfundet, en gruppe, en familie og at have gode venner. At have ret til at være menneske i et samfund, nyde retfærdighed, fred og sikkerhed. Igennem historien har mange befolkninger været nødt til at kæmpe for land eller selvstændighed. Vi ser gennem moderne medier den virkelighed som andre mennesker oplever, og vi bliver vidne til krig, ødelæggelse og lidelse næsten dagligt. Historien fortæller, hvordan udviklingen af Island begyndte omkring år 874. Ingolf Arnarson fandt dette land, selv om andre tidligere havde opholdt sig midlertidigt i landet. I de kommende årtier og århundreder blev antallet af mennesker som flyttede til Island større, og perioden blev kendt som ”landnamstiden”. Island blev underlagt Norge i 1262 og blev kontrolleret af Norge og Danmark indtil 1918, da det fik suverænitet, men indgik dog stadig i en union med Danmark med fælles konge, udenrigspolitik og kystvagt, indtil den islandske republik blev etableret i 1944. I dag tæller islændinge ca. 330.000 personer, som har en stærk bevidsthed om deres nation. Þingvellir på Island er symbolsk for meg. Grunnleggelsen av den islandske republikk fant sted på Þingvellir i 1944. Man ble enige om en ny grunnlov. Jeg så for meg de nære bånd mellom de to landene og innflytelsen som den norske grunnloven fra 1814 har hatt på den islandske grunnloven. Konseptene demokrati, menneskeverd, likeverd, ytringsfrihet og stat var viktige i mitt motivvalg. Island Island Camilla Ramstedt Benita Suomi Gratulerar Norge till jubileumsåret! Ämnet är givetvis mycket utmanande. Därför har jag hållit mig till en abstract linje, som då är fri och kan tolkas fritt. Både demokrati och jämnställdhet betonas. Den första akvarellen heter Fragment, fragment från forntiden. Den andra heter Integrationsprocess: Människor från olika kulturer skall integreras i samhället. Den tredje betecknar jämnställdheten. Diana spjutkastaren - var finns de kvinnliga spjutkastarna idag? Gemensamt har vi akvarellister vatten och färgpigment att jobba med. Med hjälp av dem närmar vi oss den mycket omtalade själen hos akvarellen. Akvarellen är för mig ett intimt uttryck, jag älskar den. Befrielsedokumentets fragment är grundstenen i Norges historia. Dess budskap finns i alla värden, såsom jämställhet, yttrandefrihet och integration. Norges guld, oljan, har gett möjligheten att bygga en trygg framtid för norrmännen. Därvid har man kunnat ge grunnlovsdokumentets innehåll en ekonomisk ram, vilket har stärkt de demokratiska värdena. Finland Finland Marianne Gross Inge Mette Kirkeby Mine billeder ”Krudt og Kanonkugler” skal minde om, at demokrati, frihed og ligestilling ikke er værdier, man kan tage for givet, og at selvstændighed for lande og personer ofte først opnås efter fjendtligheder og kamphandlinger. For 200 år siden skulle vore lande gennemleve krige og andre voldsomme begivenheder for at opnå goder, som man i andre dele af verden endnu kun drømmer om. Her hersker i vore dage mange steder stadig krigslignende tilstande, hvor kravet om demokrati og ytringsfrihed kan koste dyrt. I Danmark er året 1814 mest kendt for at være året, da dobbeltmonarkiet Danmark-Norge skiltes efter 400 års fredelig sameksistens. Som et led i afslutningen af de såkaldte Napoleonskrige, der involverede mange europæiske lande, blev Danmark tvunget til at afstå Norge til Sverige. Ønsket om selvstændighed var dog blevet vakt i Norge, og en Rigsforsamling udarbejdede den forfatning, som den norske grundlov er baseret på. Når jeg i dette tilfælde vælger at fokusere på stridighederne, så er det ikke for at bringe gamle uoverensstemmelser frem; men netop for at understrege, at det godt kan lade sig gøre at finde frem til en måde at leve fredeligt sammen på efter bitre kampe. De tre lande har ikke været i krig med hinanden siden 1814, hvilket også er værd at markere Det var en skelsættende begivenhed i en lang historie, dengang Norge fik sin grundlov i 1814, og demokratisering og nationalisering i Norden begyndte. De fire akvareller skildrer fire stadier i Nordens historie fra middelalderens løse union til nutidens netværk, og placerer demokratiseringen og nationaliseringen i en større historisk ramme. ”Kongeriger – en løs union” Middelalder (1050-1500). I løbet af middelalderen samledes Norden politisk i den løse Kalmarunion. ”To nordiske stater” Tidlig moderne tid (1500-1800). Danmark-Norge på den ene side og Sverige-Finland ønsker at være nordens stormagt ”Demokratisering” Industrialisering, demokratisering og nationalisering (1810-1920). Norge fik grundlov1814, Danmark i 1849, og Sverige fik en valgt rigsdag i 1866. Danmark Danmark ”Velfærdsstater i netværk” Fem velfærdsstater (1920 til i dag). Selvstændige stater forbundet i tæt netværk, der samtidig åbner op for at der er opstået flere selvstændige stater. Opdelingen i de fire historiske perioder er baseret på historiske data, der findes på www.norden.org. Derefter er de underkastet en fri fortolkning – samt akvarellens uforudsigelighed. Dermed lægger billederne også op til diskussion. Nordiska Akvarellsällskapet arbeider i Norden for å fremme og utvikle akvarellen som kunstart. Foreningen er åpen for alle – for utøvere på alle nivå og for generelt interesserte. Medlemsfordeler: - Tidsskriftet akvarellen 4 ganger pr år med artikler og bilder av høy kvalitet om nordisk og internasjonal akvarellkunst, samt informasjon om materialer, kurs, utstillinger m.m. - Tilgang til nasforum.org – et sted hvor du kan få svar på akvarellrelaterte spørsmål og respons på dine bilder, samt utveksle informasjon med andre medlemmer. - Mulighet til å legge ut en lenke til din egen hjemmeside. - Kontakt med andre akvarellutøvere. - Tilbud om å delta i aktiviteter, som juryerte utstillinger, workshops, ekskursjoner, seminarer og kurs. Opplysninger om kontingent, kontaktperson og annen informasjon finner du på hjemmesidene våre. www.nordicwatercolour.org Velkommen til NAS!