2 • 2011 - Västra Åbolands Diabetesförening

2 • 2011
Västra Åbolands Diabetesförening rf
Nummer 2  Augusti 2011  Årgång 7  www.diabo.fi
Informationsblad utgivet för diabetikerna
i västra Åboland
2|Sidan
2•2011
Styrelsens sammansättning 2011
Anders Laurén, ordförande [email protected]
 040-703 10 86
Tuula Johansson, sekreterare [email protected]
Hallonstigen 6, 21600 PARGAS  0400-617 751
Harry Bondas, viceordförande [email protected]
Tummelvägen 8 bst 24, 21600 PARGAS  050-525 05 68
Annika Ekblad [email protected]
Nämndemansvägen 4, 21600 PARGAS  040-595 27 17
Ritva-Leena Ehrnström [email protected]
Nilsdorffgatan 18, 21600 PARGAS  050-918 20 32
Ann-Christin Elmvik [email protected]
Spelmansgränd 7, 21600 PARGAS  0400-829 488
Henry Lerche
Vikom 1, 21650 LILLANDET  02-465 41 69
Anne-Marie Nygrén [email protected]
Munkvikvägen 28 A 4, 21600 PARGAS  045-258 26 30
Katarina Pihl [email protected]
Villagatan 16, 21600 PARGAS  040-719 26 90
____________________________________________________________________________________________
Kassör Ann Laurén [email protected]  040-554 75 58
Västra Åbolands Diabetesförening rf:s bankkonto är Nordea 231018-5224. Bidrag
för verksamheten mottages med tacksamhet och används bl.a. för tryckning och postning av tidningen Diabo.
____________________________________________________________________________________________
Pärmbilden
Pärmfotot
Pensar, vid förbindelsebåtsbryggan
Anders Laurén 2011
Utgivare
Västra Åbolands Diabetesförening rf, c/o Tuula Johansson, Hallonstigen 6, 21600 PARGAS
e-post [email protected]
Redaktör
Anders Laurén; e-post [email protected]
Distribution
Tidningen Diabo distribueras till medlemskåren samt bland diabetiker i hela Väståboland. Tidningen Diabo utkommer med fyra
nummer i året.
Sidan |3
2•2011
Ordförande har ordet
Kostrådd
Några av er kanske såg FST:s aktualitetsprogram Spotlight
på tv i maj då man diskuterade kostrekommendationer.
Alltid då kostrekommendationerna för diabetiker ventileras i pressen eller i nätdiskussioner utdöms de inte bara som
föråldrade utan som helt felaktiga. Motståndarna till nuvarande officiella kostrekommendationer anser att balansen
mellan kolhydrater och fett borde vara en annan: mera fett
och mindre kolhydrater är deras budskap. Och det främsta
argumentet till detta budskap är alla de typ-2 diabetiker som
finns bland oss. De är alltså beviset på att dagens – och
gårdagens – kostrekommendationer är felaktiga!
Men, hej hallå! Är det så enkelt? Knappast. En av de i
Spotlight intervjuade rikssvenska läkarna som förespråkade
en fettrik diet sade något i stil med att en person med normalvikt nog kan följa nuvarande kostrekommendationer
utan att gå upp i vikt, men att överviktiga personer bör följa
en fettrik och kolhydratfattig kost för att få vikten ner. Och
det är väl egentligen här som pudelns kärna ligger. Problemet är inte kostråden i sig utan det att folk varken följer
kostråden eller rekommendationerna att röra på sig. Man
äter för mycket och rör inte på sig och det blir inte bättre
med en fettrik diet.
De rikssvenska experterna i FST:s Spotlight avvisar Diabetesförbundets kostråd som struntprat men Mikael Fogelholm som är docent i näringslära vid Finlands Akademi påpekar att dagens kostråd för diabetiker inte är dåliga. I programmet medger han att en fettrik diet på kort sikt kan leda
till viktminskning men att en sådan diets risker på längre
sikt ännu inte har studerats tillräckligt.
Bästa läsare! Du kan nog följa Diabetesförbundets kostråd också framöver. Kom ihåg att det är allt det du äter och
inte förbrukar som lägger sig på hullet. Skön sensommar!
Anders Laurén, ordförande
Diabetesförbundet informerar
4|Sidan
Tvillingforskning ger ny information om orsakerna till uppkomsten av typ 2 diabetes som
en följd av fetma
Finländsk tvillingforskning ger ny
information om hur fettceller uppför
sig vid fetma. Forskningen klarlägger
orsakerna till uppkomsten av typ 2
diabetes som en följd av fetma.
Fortfarande känner man dåligt till
hur fetma påverkar utvecklingen av
folkhälsomässigt betydande sjukdomar som typ 2 diabetes. Forskningsprofessor Matej Orešič vid Teknologiska forskningscentralen VTT har lett
en undersökning som visar att fettcellers cellmembran som anpassar sig till
fetman har en central roll i utvecklingen av inflammatoriska sjukdomar.
Omkring i världen kan miljoner
vuxna klassificeras som överviktiga.
Många av dem lider av s.k. metabolt
syndrom, som kännetecknas förutom
av högt blodtryck och höga kolesterolvärden även av en förhöjd risk att
insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar
samt typ 2 diabetes. Övervikt verkar
vara den största orsaken till dessa
problem – men varför?
Specialläkare Kirsi Pietiläinen på HNS
enhet för fetmaforskning, Antonio
Vidal-Puig vid Cambridge University
och forskningsprofessor Matej Orešič
vid VTT har sökt svar på denna fråga
i sin nya forskning.
Forskningsgruppen
undersökte
provbitar av fettvävnad tagna av gene-
2•2011
tiskt identiska tvillingar. Genom att
undersöka lipiderna i provbitarna
kunde en sammanställning av lipidernas molekylnivå fastställas. Tvillingparen var valda så att den ena tvillingen
var överviktig men i övrigt frisk och
den andra tvillingen var normalviktig.
Identiska tvillingar har samma DNAstruktur och samma uppväxtmiljö, så
dessa för vuxenlivets fenotyp väsentliga faktorer kunde uteslutas. På detta
sätt kunde man koncentrera sig på att
undersöka övriga huvudsakliga faktorer som påverkar fetma, såsom
vuxenlivets val av kost och livsstil.
Jämförelsen av tvillingparens kost
visade att den överviktiga tvillingen
fick mindre fleromättade fettsyror
från sin föda än sin normalviktiga
tvillingbror eller -syster. Fettsammansättningen i födan har en väsentlig
inverkan på lipidernas sammansättning i kroppen. För forskarna var det
en överraskning att fettvävnaden hos
de överviktiga tvillingarna innehöll
större mängder fosfolipider som finns
i vissa fleromättade fettsyror än vad
fettvävnaden från deras normalviktiga
tvillingpar innehöll.
Resultaten är intressanta eftersom
cellmembranet huvudsakligen består
av lipider och då lipidsammansättningen ändrar, ändras också cellmembranets fysikaliska egenskaper såsom
rörligheten. Då forskarna gjorde beräkningar av effekten av lipidsammansättningens förändringar på fettcellernas cellmembran, upptäckte de att de i
Sidan |5
2•2011
ner har en stor risk att insjukna i inflammatoriska sjukdomar som typ 2
diabetes: lipiderna som samlas i dessa
överviktiga personers fettceller föregås av fettföreningar som stör immunsystemets verksamhet. Observationerna som gjorts i undersökningen
skall ännu bekräftas med fortsatt
forskning. De ger dock ett värdefullt
perspektiv ur vilket fetmaproblematiken kan närmas.
Forskningsresultaten publicerades i
juni i tidskriften PLoS Biology och
VTT informerade om dem. 9.6.2011
Botniaprojektet 20 år
I år fyller Botniaprojektet tjugo år och
det firades nyligen med föredrag och
ett vetenskapligt symposium.
Botnia projektet initierades 1990 för
att undersöka arv och miljö vid diabetes typ 2. Undersökningen startade vid
tre hälsovårdscentraler i Österbotten:
Närpes, Korsholm och MalaxKorsnäs. Senare utvidgades projektet
till Jakobstad och Vasa plus en del
andra områden i Finland och södra
Sverige. I dag har cirka 11 000 personer från 1 400 familjer med diabetes
deltagit i projektet.
– Internationellt spelar Botniaprojektet en viktig roll i diabetesforskningen. Inte minst med kartläggningen av riskgener för diabetes, säger
David Altshuler, professor vid Harvard
universitet i Boston.
Läs mer på www.botniastudy.org/
sv/hem/ 31.5.2011
Diabetesförbundet informerar
undersökningen noterade överraskande lipidförändringarna i fettvävnaden hos de överviktiga tvillingarna
motverkade varandra så att cellmembranets rörlighet förblev densamma.
På basen av resultaten drog forskarna den slutsatsen att förändringen i
lipidsammansättningen hos de överviktiga i själva verket kan vara kroppens sätt att anpassa cellmembranets
verksamhet då fettcellerna växer kraftigt. Tilläggsforskning gav emellertid
vid handen att anpassningen har sina
gränser och att denna anpassningsmekanism inte längre fungerar hos
sjukligt överviktiga personer.
För att undersöka hur dessa gränser
nås samt hur man känner igen förändringarna bakom de här justeringsmekanismerna tillämpade forskarna en
statistisk nätverksanalys, som baserade
sig på kliniska och genetiska variabler.
Resultaten visade att Elovl6-genen,
som kodar fettsyrornas kedjelängd,
kan inverka på fettsyresammansättningens förändringar hos överviktiga
personer. Då forskarna i tester dämpade den här genens inverkan på odlade fettceller märkte man att cellerna
inte längre kunde anpassa lipidsammansättningen på samma sätt som
man kunnat notera hos de överviktiga
tvillingarna.
Resultaten ger vid handen att kroppen har särskilda mekanismer med
vilka en anpassning till ett överskott
av fett sker. Resultaten hjälper även
att förklara varför överviktiga perso-
6|Sidan
Varning för kolesterolsänkare i Sverige
Sex forskare och läkare i Sverige varnar för okritisk användning av kolesterolsänkande läkemedel, så kallade
statiner.
Biverkningar som ömma och svaga muskler, impotens och cancer finns belagda i
studier, skriver läkarna på DN:s debattsida. Artikelförfattarna pekar också på att
inget statinexperiment lyckats förlänga
livet på människor. De drar även slutsatsen, med hänvisning till studier, att kolesterol inte är farligt.
De kolesterolsänkande läkemedlen (så
kallade statiner) används i stor utsträckning. Men enligt artikelförfattarna har de
bara en beskedlig effekt när det gäller att
minska risken för hjärtinfarkt, och det
gäller endast män som tidigare haft en
infarkt.
– Det finns ett grundläggande missförstånd om att högt kolesterol är farligt.
Men det finns inga vetenskapliga studier
som visar det, säger Uffe Ravnskov, läkare
och forskare i Lund och en av dem som
skrivit debattartikeln.
2•2011
Forskarna hänvisar i artikeln till nätverket Cochrane Collaboration som nyligen redovisade en analys av alla publicerade
statinexperiment på friska människor,
totalt mer än 34 000 individer. Den visade
att statinbehandling endast har en obetydlig effekt hos hjärtfriska människor. Enligt
artikelförfattarna har inget experiment
med statiner lyckats förlänga livet för
friska människor.
– Det finns mer än 20 studier som visar
att äldre med högt kolesterol lever längst.
Detta enkla faktum borde sätta myror i
skallen på alla, säger Ravnskov.
Han vill inte ge några råd åt enskilda
men rekommenderar patienter att ta upp
ämnet med sin läkare. – Läs på och fatta
sedan ditt eget beslut. Det är inte läkaren
som bestämmer att du ska ta medicin, det
är du själv. FNB-TT 26.4.2011.
Fetma ökar risk för
demens
Övervikt och fetma ökar inte
bara risken för hjärt- och kärlproblem, visar en ny studie.
Övervikt och fetma kan leda till demenssjukdomar, visar en ny studie från Karolinska Institutet i Sverige. Forskarna, som
publicerar sina resultat i den vetenskapliga
tidskriften Neurology, har analyserat data
från det svenska tvillingregistret. Totalt
ingår 8534 tvillingar i 65-årsåldern och
uppåt, varav 350 med säkerhet har diagnostiserats med demens, och ytterligare
114 med trolig demens.
2•2011
Analysen visar att personer som varit
överviktiga eller lidit av fetma tidigare i
livet löper en ökad risk att drabbas av
demenssjukdomar som exempelvis alzheimer. Bland personerna i studien beräknades den förhöjda risken till 80 procent.
Resultatet blev detsamma efter att forskarna tagit hänsyn till utbildningsnivå och
andra faktorer. Bland dem som utvecklat
demens var 39 procent överviktiga medan
7 procent led av fetma, medan motsvarande siffror för dem som inte drabbats
var 26 respektive 3 procent.
En förklaring kan vara att många överviktiga lider av högt blodtryck eller åderförkalkning, som ökar demensrisken. Men
genetiska faktorer spelar sannolikt också
stor roll. HBL 4.5.2011
Hög dos kanel sänker
blodsockret
Tidigare studier har visat att
högt blodsocker leder till åderförkalkning, vilket i sin tur
leder till hjärt- och kärlsjukdomar. Vanlig kanel har visat
sig sänka blodsockret. Kan det
vara en lösning?
Försämrade matvanor runt om i världen
leder till en ökning av kroniska sjukdomar
som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. I dagens välfärdsländer är typ
2-diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar ett växande problem. Dessa
följdsjukdomar av ett ohälsosamt leverne
Sidan |7
är mycket kostsamma, dels för samhället
men även för individen.
En enkel kostbehandling som minskar
nivån av cirkulerande blodsocker skulle
kunna minska risken för utveckling av
dessa välfärdssjukdomar. I tidigare studier
i laboratorier och på djur har antioxidanter från kanel visat sig öka blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten.
Orsaken till typ 2-diabetes är framför allt
nedsatt insulinkänslighet. Det innebär att
insulinet inte längre fungerar lika effektivt
i muskler, lever och fettvävnad.
Sockret i blodet behövs för att muskler,
lever och fettvävnad ska kunna fungera.
För att sockret ska kunna komma in i
cellerna behövs insulin. Nedsatt insulinkänslighet medför att sockermolekyler
stannar kvar i blodbanan. Till slut leder
detta till att sockret reagerar med röda
blodkroppar och blodfetter, som i sin tur
fastnar i kärlväggen. Detta tror man utlöser en inflammation i kärlväggen, vilket så
småningom resulterar i åderförkalkning.
Om kanel skulle kunna hjälpa till att höja
insulinkänsligheten, så betyder det alltså
att kanel indirekt skulle kunna minska
uppkomsten av åderförkalkning.
Forskargruppen vid kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, har i tidigare studier
på människor visat att ett intag av sex
gram (engångsdos) av ”vanlig” kanel (sorten Cassia) sänker blodsockersvaret signifikant jämfört med placebo. I studien fick
försökspersonerna äta risgrynsgröt utan
kanel ena gången och med kanel andra
gången. Neutral risgrynsgröt har ett glyke-
8|Sidan
miskt index på 100. Med sex gram kanel
sänktes detta till 56, vilket var revolutionerade resultat.
Men sex gram kanel är väldigt mycket
kanel. Om en person skulle äta så mycket
varje dag skulle en vanlig kanelburk ta slut
på en vecka. Därför gjorde vi ytterligare
ett försök där ett intag av ett respektive
tre gram vanlig kanel (engångsdos) testades. Ett intag av tre gram kanel påverkade
inte blodsockersvaret men sänkte insulinsvaret. Ett gram kanel hade däremot ingen
effekt på blodsockersvar eller insulinsvar.
Slutsatsen av studien blev att stora mängder Cassia-kanel hade mycket goda effekter på blodsockersvaret och sänkte glykemiskt index.
Dilemmat är dock att Cassia-kanelen
innehåller ett ämne kumarin som anses
vara skadligt för levern vid för höga doser. Därför beslutade vi oss för att genomföra en studie med en annan kanelsort, Ceylon-kanel, som innehåller lägre
halter kumarin. Det finns flera olika kanelarter, men i handeln är det Cassia-kanel
som är vanligast.
Försökspersonerna skulle inta sex gram
Ceylon-kanel (engångsdos). Tyvärr blev
resultaten inte lika positiva. Ceylon-kanel
hade ingen säkerställd inverkan på varken
blodsocker eller insulin. Kanske är det just
kumarinet som är det nyttiga, men tyvärr
också det skadliga ämnet? Mer forskning
krävs innan vi har alla svar. Forskning på
senare tid har också visat olika resultat
gällande om kumarin är skadligt för levern
eller inte.
2•2011
Men i viss mängd är kanel gott och
nyttigt, så blanda gärna i det när du gör
köttfärsrätter, köttgrytor och såser. Det är
till och med gott att blanda i kaffet! Om
inte annat så får du en ny smakupplevelse.
LUDC 13.6.2011.
Diabetesvaccin saknade effekt
Ett vaccin mot diabetes som
utvecklas av Diamyd Medicals
nådde inte upp till förväntade
resultat i en fas III-studie.
Men företaget ger inte upp
hoppet om att bota diabetes.
Den aktuella antigenbaserade behandlingen mot typ 1-diabetes som testats i klinisk
fas, bygger på det mänskliga proteinet
GAD65. I en nyligen avslutad studie
nådde det inte upp till det primära effektmålet att bevara funktionen i betacellerna efter 15 månader. Syftet med behandlingen är att fördröja eller förhindra
den autoimmuna attack mot betacellerna
som förekommer vid typ 1-diabetes. I
studien ingick 320 patienter mellan 10 och
20 år som fått sin diagnos tidigast tre
månader innan behandlingens början.
– Vi hade hoppats på ett bättre utfall
men vi fortsätter analysera resultaten tillsammans med data från andra pågående
studier för att bättre förstå och fastställa
den terapeutiska effekten av behandlingen. Vår vision att kunna bota typ 1diabetes ligger fast, kommenterar Diamyd
Medical. LÄKEMEDELSVÄRLDEN 12.5.2011
2•2011
Sidan |9
Av Anders Laurén
En sommar utan grillkorv? Nej, men välj rätt!
Sommaren är för gemene man den främsta grillsäsongen och så fort vädret blir
varmare dyker grillarna fram till glädje för de inbitna grillkockarna. Grannsämjan
kan förstås ta sig en törn om grillandet stör med os och rök. Mmm... det vattnas redan
i munnen vid blotta tanken på grillad korv med en god senap.
En YLE-notis häromveckan drog min
uppmärksamhet till sig. Korv helt utan kött
säljs som köttkorv stod det. Kan det verkligen vara sant? Jag beslöt att titta närmare
på det hela och kom snabbt in på Konsumentförbundets nya korvtest 2011.
Då vi står i butiken och väljer grillkorv
är det ganska enkelt att välja den korv
man brukar välja utan att närmare tänka
över vad korven i fråga innehåller. Men ta
en närmare titt på förpackningens text
och varudeklarationen för att ta reda på
om korven är av god kvalitet eller inte.
Kvaliteten kan bestämmas genom att
granska hur mycket kött det finns i korven. I de 39 olika korvfabrikat som Konsumentförbundet testade varierade kötthalten mellan 0 och 87 %. Det finns således korv på den finländska marknaden
som helt saknar kött. På dessa korvars
förpackningar kan ändå anges en hög
kötthalt, men det egentliga köttet har
ersatts med ”med kött jämförbara råvaror”, som t.ex. broilerskinn.
Förutom stora skillnader i köttinnehållet
gav korvtesten också vid handen att
många korvar innehåller smakförstärkaren
natriumglutamat. Den som vill ha korv
helt utan smakförstärkare väljer korv av
Snellman eller Pajuniemi. Korvens höga
fett- och salthalter kunde även ge en plats
på listan över ”dåliga” korvar. Bland dåliga korvar p.g.a. salt- och fettinnehållet
nämns bl.a. Snellmans Eetvartti, Atria
Wilhelm BBQ och HK Kabanossi Original, trots att köttinnehållet kan vara högt.
Grillkorv hör sommaren till, men behöver inte ätas dagligen. Korv har generellt
sett ett begränsat näringsvärde och kan
med fördel kombineras med sallader och
olika grönsaker. Och minns att man också
kan grilla annat än korv!
Konsumentförbundets testresultat kan
laddas ner från www.diabo.fi.
HÖGST innehåll av rent kött finns i
1. Brennecke minibratwursti (87%)
2. HK Kabanossi Grillibalkan (80%)
3. Snellman Eetvartti (79%)
4. Vatajan Grillimakkara (78%)
LÄGST innehåll av rent kött finns i
1. HK Metrilenkki (0%)
2. HK Kevyt Broilerilenkki (0%)
3. Atria Kevyt Punainen lenkki (4%)
4. HK Sininen Kevyt (5%)
10 | S i d a n
2•2011
6 steg till en
sundare själ
Av
Anders Laurén
Jag har alltid ansett mig vara stresstålig till
hundra procent och en som kan göra
långa arbetsdagar och samtidigt ha tusen
saker på gång. Tills nu i medlet på maj då
jag kände på mig att allting inte riktigt var
som det skulle. Tills jag slutligen besökte
min läkare. Tills jag låg fyra dagar på intensiven med hjärtsäcksinflammation.
De senaste veckorna har jag haft mer än
gott om tid att fundera på livets stora
frågor. Vad kännetecknar en sund själ i en
sund kropp? Är det att vara stresstålig? Är
det att sällan eller aldrig vara deprimerad?
Är det att ha ett bra blodsockervärde?
Hur definierar man egentligen att må bra?
Kanske var mitt insjuknande i slutet på
maj ett sätt för kroppen att säga till att det
räcker nu, det är dags att ta det lugnt!
Var fjärde amerikan lär lida av depression någon gång under sitt liv. Som evig
optimist tror och hoppas jag på att läget
för oss finländare är aningen bättre men
det oaktat är det många som går med
depressiva känslor och tankar.
Jag läste nyligen i den belgiska hälsotidskriften Goed Gevoel om en forskare som
under tio år undersökte det primitiva
Kaluli-folket som lever isolerat på ön Nya
Guinea i Stilla Havet. Av tusentals människor som han undersökte var endast en
depressiv. Forskaren kom till den slutsat-
sen att den livsstil som primitiva folk har,
har en antidepressiv inverkan på gruppens
medlemmar. Borde vi således ta några
steg tillbaka, back to basics alltså, och mera
följa en livsstil anno förr i världen?
Enligt University of Kansas har följande
steg till en sundare själ tre gånger större
chans att lyckas kurera en depressiv patient än vad medicinering lyckas åstadkomma:
1. Ät också för hjärnan
Visste du att hjärnan till närmare 60 %
består av fett? Fettmolekylerna spelar
således en viktig roll för att hjärnan skall
fungera utan problem. En del fetter kan
kroppen själv producera men en del måste
fås via det man äter, nämligen omega 3fettsyrorna. Våra förfäder fick betydligt
mera omega 3-fetter via födan än vad vi
får i dag: genom fisk, nötter, frön och
bladgrönt.
2. Oroa dig inte hela tiden
Då någonting inte går som planerat är oro
en naturlig reaktion. Oro kan vara någonting bra: du funderar igenom vad problemet är och vad som kan hända. Men
oroar du dig för länge över något och inte
kan släppa tanken blir oron någonting
negativt. Du måste lära känna igen situationer då du oroar dig för mycket och då
börja göra eller tänka på något annat. Att
söka andras sällskap hjälper också att få
tankarna på något annat.
3. Motionera
Våra förfäder rörde sig betydligt mera än
vad vi gör. De jagade, samlade bär och
frukter, bar ved och virke. De var ständigt
2•2011
i rörelse. Egentligen höll de på med konditionsträning från morgon till kväll. Som
moderna människor borde vi nästan
skämmas hur lite vi rör på oss: vi sitter
största delen av dagen bakom datorn, vi
tar bilen då vi förflyttar oss och använder
maskiner för både små och stora arbeten.
All denna passivitet förhöjer risken att
drabbas av depression. Man har kunnat
konstatera att det är då man gör rörelser
som förhöjer pulsen som hjälper mot
depression. Kom ihåg att planera in motion i din veckokalender så att den verkligen blir av. Och att motionera i sällskap är
alltid roligare...
4. Ut i solljuset
Våra förfäder var nästan hela tiden utomhus eftersom det var där livet gick av
stapeln. Vi däremot håller oss inomhus
hela dagarna: i kontor, fabriker, hus, skolor och bilar och vi kommer inte alla dagar ens i kontakt med solljus. Det är bevisat att begränsat dagsljus, t.ex. under vintern, leder till mer depression. Och märk
väl att dagsljuset utomhus också en mulen
dag är bättre än ingenting.
5. Sök dig till andra
Det vara typiskt för våra förfäder att de
nästan aldrig var ensamma. Aktiviteterna
då var sådana att allting gjordes tillsammans. På den tiden hade grupptillhörigheten också ett överlevnadsvärde: tillsammans var man starkare än att stå allen.
Ensamhet och social isolering var ett
närapå okänt begrepp och man var hela
tiden tillsammans från ung till gammal. I
dag är risken för isolering stor och man
vet att personer med ett litet socialt nät-
S i d a n | 11
löper större risk att drabbas av depression.
För många kan det vara svårt att knyta
nya vänskapsband men lika viktigt är det
att hålla existerande vänskapsband levande. Gå med i en studiegrupp eller
börja motionera med andra. Var social!
6. Se till att få tillräckligt med sömn
Våra förfäder som levde i och av naturen
sov antagligen omkring 10 timmar per
dygn. Också fullvuxna på 1800-talet sov 9
timmar om dygnet. Och vi? Om du klarar
7 timmar är det redan ganska mycket. Vi
håller oss vakna med kaffe, energidrycker,
alkohol, mat och mycket annat. Och det
är dumt! Att sova tillräckligt är viktigare
än man tror och den största orsaken till
depression är faktiskt otillräcklig sömn.
Tänk bara efter: ett par nätter med dålig
sömn och ditt humör närmar sig nollstrecket. Kom ihåg att många människor
underskattar sitt behov av sömn eller
sover oroliga nätter.
Jag hoppas dessa 6 steg till en sundare
kropp i en sundare själ kan hjälpa dig
åtminstone lite på traven. När jag tänker
på uppmaningarna är det ju egentligen
bara fråga om att föra ett leverne genom
att följa sunt bondförnuft. Lycka till!
Ladda nu ner handboken Social trygghet för
dig med diabetes från
vår hemsida. Handboken ger information om
din ställning och dina
rättigheter som klient
och patient inom socialoch hälsovården.
12 | S i d a n
med
Diabo
Chili con carne • 6 pers.
2 lökar
2 vitlöksklyftor
2 morötter
2 selleristjälkar
2 röda paprikor
olivolja
1 tsk chilipulver
1 tsk malen spiskummin
1 tsk kanel
salt och svartpeppar
ca 400 g kikärter på burk
ca 400 g röda bönor på burk
ca 400 g krossade tomater på burk
500 g malet kött av nöt
2 msk balsamvinäger
2•2011
1. Skala och finhacka lök, vitlök, morot
och selleri. Dela paprikorna på mitten,
skär bort stjälkarna, kärna ur och hacka
grovt.
2. Ta fram en stor stekpanna eller liknande och sätt den på medelvärme.
Tillsätt två skvättar olivolja och alla
hackade grönsaker. Tillsätt chilipulver,
spiskummin, kanel och en nypa salt och
peppar. Stek i cirka 7 minuter, tills allt
har mjuknat och börjat få lite färg. Rör
om regelbundet.
3. Tillsätt de avrunna kikärterna, bönorna samt de krossade tomaterna.
Tillsätt malet kött, dela eventuella klumpar med en träslev. Fyll en av de tomma
burkarna med vatten och häll det i pannan. Tillsätt balsamvinäger och smaka
av med en nypa salt och peppar.
4. Låt koka upp, sänk sedan värmen och
koka sakta med locket på glänt i cirka 1
timme, rör om då och då så att inget
fastnar. Servera med nykokt ris. M
Den nya kostpyramiden med östersjökost
Diabetesförbundet och Hjärtförbundet
har utarbetat en ny kostpyramid med
östersjökost. Den lyfter fram närproducerade födoämnen i vår egen matkultur. Näringsforskare vid Östra Finlands
universitet har haft en central roll i
framtagningen av den nya kostpyramiden. Ena sidan av arket har information om kostpyramiden med östersjökost
och den andra om tallriksmodellen.
Kostpyramiden visar hur hälsosam
kost kan vara sammansatt. Östersjökos-
ten presenteras
som motvikt till
den traditionella
medelhavskosten som i studier
har påvisats
vara hälsosam.
Samma typ
av fullvärdig
kost kan i stället bestå av inhemska
grönsaker, frukter och bär, råg, rybsolja och inhemsk fisk. Lyft ur bilagan 
2•2011
S i d a n | 13
Forskning kring kost och näring
Kost, insulinsvar och metabola syndromet
Förekomsten av välfärdssjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ökar kraftigt och det finns därför ett stort behov av förebyggande åtgärder. En sådan är
Välkommen
påbeskriver Liza Rosén, doktorand i Industriell näringslära och livsmelämplig
kost. Här
delskemi, sitt forskningsarbete om mat som gynnar ett stabilt blodsocker.
Ett förstadium till dessa allvarliga sjukdomar är insulinresistens syndromet
(IRS), även känt som det metabola
syndromet. IRS utgör ett kluster av flera
metabola störningar såsom bukfetma,
högt blodtryck, förhöjda blodfetter och
förhöjt blodsocker.
Fullkorn och insulinsvar
IRS kan förebyggas genom lämplig kost
och livsmedel innehållande fullkorn respektive livsmedel som gynnar ett lågt
blodsocker och insulinsvar efter måltid
(lågt GI och II) har visats vara skyddande.
Egenskaper hos råg är av intresse i detta
sammanhang, då råg ofta äts som fullkorn
och ger ett lågt insulinsvar. I avhandlingen
har rågprodukter studerats med avseende
på insulin och blodsockersvar samt påverkan på mättnad.
Långsammare och stabilare
Fullkornsrågprodukter, både hela kokta
kärnor och bröd samt rågbröd och gröt
gjort av vitt rågmjöl har i denna avhandling visats ge ett lågt insulinsvar samt ett
välreglerat blodsockersvar, med lägre
maximal stigning och med mindre blodsockerfall i den sena fasen efter måltid än
motsvarande produkter gjorda på vitt
vetemjöl. Det låga insulin- och blodsockersvaren beror troligen på en kombination av en hög andel lösliga fibrer, när-
varo av bioaktiva komponenter såsom
fenolsyror samt en tät livsmedelsstruktur.
Dessa faktorer har förmågan att sänka
spjälknings- och/eller upptagningshastigheten för kolhydrater från tarmen och
därmed ge ett mer välkontrollerat blodsockersvar efter måltid.
Dämpar hungerhormonet gherlin
Rågprodukter och då främst kokta rågkärnor visade sig ge en bra mättnadskänsla, både direkt efter måltid och vid en
efterföljande måltid. En frukost bestående kokta rågkärnor sänkte således energiintaget vid en efterkommande lunchmåltid med i genomsnitt 16 energiprocent. Mekanismen bakom denna effekt
tros vara en hög andel mättande fibrer
samt de välkontrollerade insulin och glukossvaren som dämpade halten av hungerhormonet ghrelin i den sena fasen efter
frukostmåltiden.
I samarbete med tarmflorans bakterier
Kostfiber i rågprodukter var snabbt
åtkomliga för tarmflorans bakterier, och
ett samband erhölls mellan bildning av en
metabolit från denna fermentering (vätgas
i utandningsluft) och gynnsamma effekter
på blodsockerreglering respektive mättnadskänsla. Val av rågsort och produktprocessning visade sig påverka blodsockersvar, insulinbehov samt mättnad 
14 | S i d a n
efter måltid. Produkter baserade på hela
kokta kärnor och bröd av fullkorn och
vitt rågmjöl gav lägre insulin- och blodglukossvar än rågmjölsgrötar, medan rågmjölsgrötarna och de hela kokta kärnorna
var mest mättande.
Flera komponenter i rågbrödet
Resultaten antyder att flera komponenter i råg sannolikt bidrar till rågprodukters
gynnsamma effekter på blodsockerreglering och mättnad. En mekanism tycks
vara kopplad till rågprodukternas innehåll
av lättfermenterbara kostfiber. LUNDS UNIVERSITET 1.6.2011
Familjens regelbundna
måltider förebygger
övervikt hos barn och
ungdom
Nya amerikanska forskningsresultat visar att regelbundna
och gemensamma familjemåltider minskar risken för övervikt hos familjens barn.
Forskningen visar att familjer som minst
tre gånger i veckan äter sina måltider tillsammans har 12 % mindre risk att få
överviktiga barn än familjer där man mer
sällan eller aldrig äter tillsammans. Gemensamma måltider ökade barnens intag
av hälsosam föda med 25 % i förhållande
till jämförelsegrupperna. Också ätandet av
s.k. skräpmat minskade med 20 %.
I forskningen gick man igenom resultaten av 17 olika studier som täckte mer än
170 000 barn i åldern 3-17 år.
2•2011
Familjer som sällan eller aldrig äter tillsammans använder mera färdigmat med
lågt näringsvärde och lägre kvalitet. Det
här verkar vara en av orsakerna till att
man kunnat konstatera övervikt hos barnen i dessa familjer, menar forskarna.
Forskningsresultaten gav också vid handen att man i familjer som åt minst fem
gånger tillsammans i veckan fann färre
falla av ätstörningar än i jämförelsefamiljerna. Förklaringen till detta ligger i det
faktum att föräldrarna i de här familjerna
följer med barnens ätvanor och kan lättare
reagera i tid på begynnande ätstörningar.
Finländska barn äter ofta utan sina föräldrar. Enligt en skolhälsoundersökning
gjord av Stakes äter bara ungefär hälften
av skolbarnen tillsammans med resten av
familjen. Också i Finland ökar antalet
överviktiga barn explosionsartat: enligt en
färsk undersökning är vart femte skolbarn
överviktigt.
Gemensamma familjemåltider kan vara
ett vapen i kampen mot övervikt hos
barn, men måltiderna har också en stor
betydelse för barnens och hela familjens
psykiska välbefinnande.
Även i skötseln av övervikt hos barn
kan de vuxna fungera som förebilder. I
undersökningen vid University of California
prövade man åtgärda barns övervikt genom att ordna bantningsgrupper för föräldrarna istället för de traditionella förälder-barn grupperna. Efter fem månader
var resultaten för barnen desamma för
föräldrarnas bantningsgrupp som i förälder-barn gruppen. Enligt forskarna fungerar föräldrarna som förebilder och lärare
2•2011
och kan sålunda förmedla positiva beteendemodeller till sina barn avseende kost
och motion.
Undersökningen publicerades i tidskriften Pediatrics i maj 2011. Resultaten från
behandlingen av föräldrarna i stället för
barnen i fall med överviktiga barn publicerades i tidskriften Obesity i mars 2011.
RUOKATIETO/FINFOOD 10.6.2011
Ny handbok om förebyggande av diabetes
THL – Institutet för hälsa och
välfärd – har gett ut en handbok som stöd för arbetet med
att förebygga typ 2 diabetes.
Diabetes är en snabbt ökande sjukdom
som effektivt kan förebyggas genom motion, goda matvanor och viktkontroll.
Som stöd för arbetet med att förebygga
typ 2-diabetes har THL gett ut handboken
Tartu toimeen – ehkäise diabetes.
Handboken är avsedd för verksamhetsplanerare, praktiska aktörer och beslutsfattare. Innehållet bygger på enhetliga
kännetecken för arbetet med att förebygga
diabetes inom hela Europeiska unionen,
och dessa kännetecken har omarbetats i
samarbete med Diabetesförbundet i Finland, Finlands Hjärtförbund och Birkalands sjukvårdsdistrikt så att de lämpar sig
för finländska förhållanden.
Den finska handboken baserar sig på
handboken Take Action to Prevent Diabetes
som utarbetats inom det EU-finansierade
projektet IMAGE i samarbete mellan mer
än 20 länder. THL 14.6.2011
S i d a n | 15
Solljus kan minska risken för diabetes
Diabetespatienter behöver oftast lägre insulindoser på sommaren, vilket kan hänga samman med solljusets effekter.
Många lever sitt liv till stora delar inomhus. Man arbetar inne om dagarna, sitter
kanske framför teven eller datorn på kvällen och somnar sent. Det sätter den naturliga dygnsrytmen ur spel, och kan på sikt
leda till övervikt och sjukdomar som diabetes.
– Jag tror att en störd dygnsrytm stör
ämnesomsättningen mycket mer än man
vet om, säger Mona Landin-Olsson, professor och överläkare vid Lunds universitet.
– På sommaren brukar diabetespatienter
behöva ungefär 10 procent lägre insulindoser än på vintern. Det kan ju bero på
att man rör sig mer och äter lättare på
sommaren. Men man kan också se samma
effekt vid exempelvis en kortare resa till
ett soligare land.
Men hur skulle solljus kunna minska risken att drabbas av typ 2-diabetes? Svaret
kan finnas längst inne i vår hjärna, i ett
område som kallas hypotalamus. Där
finns vår biologiska klocka som kontrolleras av det ljus som når ögats näthinna.
– Vi och andra forskare runt om i världen befinner oss i början av studierna av
att förstå hur D-vitamin och solljuset
samspelar vid olika sjukdomar, säger
Mona Landin-Olsson. LUDC 15.6.2011
16 | S i d a n
2•2011
Vågrätt
1. Harry Brandelius sjöng om dess
vågor och växlande vindar.
7. Är potatisarna i juni.
8. Är hon måhända som styr och ställer
på skeppet.
10. Antalet liv som katten lär ha.
11. Fördela smör på en brödskiva.
12. Forngrekisk folkstam.
13. Är informationen man hör på telefonsvararen.
17. Är jättarna i allra högsta grad.
19. Landskoden för Belgien.
20. En organism som lever i havet. Kan
blomma.
21. Byggdes inte på en dag.
23. Liten skit.
25. Ville Anita Hegerland hela världen
enligt sången hon sjöng på 1970talet.
27. Är ljuden som kommer från näsan.
30. Gjorde man under middagen.
31. Svag skiftning i färg eller känsla.
32. Är taket om du måste använda en
hink för att samla vatten då det
regnar.
Lodrätt
1. Denna skönt sjungande fågel kom
sent i år enligt fågelkännarna. Stör
på natten tycker en del.
2. Förr i världen gjorde de linor och
trossar och annat förtöjningsgods.
Numera görs det här arbetet maskinellt.
3. Då du på stranden radar dessa
runda (som slipats av vattnet) i en
cirkel får du en sådan.
4. Lapin Kulta, Koff och Olvi är sådana.
5. Kännetecken för elefanten.
6. Inför riksdagsvalet i våras hölls det
mången sådan där kandidater och
partier diskuterade ditt och datt.
9. Du artigt och fint.
14. Boken med evangelierna.
15. En kryddblandning bestående av
salt, natriumglutamat, torkad gul
lök och andra kryddor i mindre
mängder.
16. Aktiebolag kort.
18. En sorts balkong som står på pelare. Där man som kunglighet kan
stå och vinka.
22. Känna sig. Om hälsotillstånd t.ex.
24. En nick.
26. Här går ett ord för en visa eller
sång.
28. Ångbåt.
29. Vårt största kattdjur.
Förra korsordets vinnare har dragits och Marika
Eklund-Pelto från Pargas får ett presentkort till
bokhandel Lisco. Vi gratulerar!
S i d a n | 17
Konstruerat av Anders Laurén
2•2011
Posta din lösning senast
31.8.2011 på adressen:
Västra Åbolands Diabetesförening, Tuula Johansson,
Hallonstigen 6, 21600 PARGAS
│
│
│
│
│
Vill du inte klippa i
tidningen kan du
kopiera sidan eller
skriva lösningen på
ett rutigt papper.

Bland alla lösningar dras en vinnare som får ett presentkort till bokhandel Lisco.
Namn
_________________________________________________________
Adress
_________________________________________________________
_________________________________________________________
18 | S i d a n
Perheen säännöllinen
yhteinen ateriointi ehkäisee lasten ja nuorten ylipainoa
Säännölliset perheateriat vähentävät lasten ylipainon riskiä, todistaa tuore yhdysvaltalainen katsaustutkimus.
Tutkimus osoittaa, että vähintään kolmesti
viikossa syöty yhteinen ateria pienensi lasten ylipainon riskiä 12 % verrattuna perheisiin, jossa yhdessä syötiin tätä harvemmin. Yhteiset ruokahetket myös lisäsivät lasten terveellisiä ruokatottumuksia
neljänneksellä ja vähensivät epäterveellisten ruokien syömistä viidenneksellä verrokkiryhmiin verrattuna. Katsaustutkimuksessa vertailtiin 17 eri tutkimuksen
tuloksia ja aineisto koostui yhteensä yli
180 000 lapsesta ja nuoresta, jotka olivat
iältään 3 - 17-vuotiaita.
Harvoin yhdessä syövät perheet käyttävät muita perheitä enemmän ravitsemuksellisesti heikkolaatuisia valmisruokia.
Tämä saattaa olla yksi syy siihen, miksi
säännöllisesti yhteisiä aterioita syövissä
perheissä esiintyy vähemmän ylipainoa ja
epäterveellisiä ruokatottumuksia, tutkijat
pohtivat. Tutkimuksessa havaittiin, että
perheissä, joissa nautittiin vähintään viisi
yhteistä ateriaa viikossa, syömishäiriöiden
riski oli yli kolmanneksen pienempi verrattuna verrokkiperheisiin. Toistuvat yhteiset ateriat mahdollistavat sen, että vanhemmat huomaavat riittävän ajoissa syö-
2•2011
mishäiriöiden varhaiset merkit ja voivat
puuttua niihin, tutkijat päättelevät.
Suomalaiset lapset aterioivat usein ilman
vanhempiensa seuraa. Stakesin kouluterveyskyselyn mukaan vain noin puolet kouluikäisistä lapsista syö yhtä aikaa muun
perheen kanssa. Lasten- ja nuorten ylipaino on Suomessa lisääntynyt räjähdysmäisesti: tuoreen selvityksen mukaan jopa joka viides kouluikäinen on ylipainoinen.
Perheen yhteiset ateriat voivat olla tärkeä ase taistelussa lihavuusepidemiaa vastaan, mutta niillä on lisäksi huomattavan
suuri merkitys lasten ja koko perheen
psyykkiselle hyvinvoinnille. Vanhempien
lapsille antamaa esimerkkiä voidaan käyttää hyödyksi myös lihavuuden hoidossa.
Kalifornian yliopistossa toteutetussa tutkimuksessa kokeiltiin, voitaisiinko lasten
lihavuuden hoitoon käytettyjen vanhempilapsi–ryhmien sijaan muodostaa pelkästään vanhemmista koostuvia laihdutusryhmiä. Viiden kuukauden hoitojakson
jälkeen vanhemmista koostuvan ryhmän
tulokset lasten laihtumisessa ja fyysisen
aktiivisuuden lisäämisessä olivat yhtä hyvät kuin ryhmissä, joissa lapsetkin osallistuivat tapaamisiin.
Tutkijoiden mukaan vanhemmat toimivat lapsen ensimmäisenä ja tärkeänä opettajana, ja voivat siten välittää lapselle
myönteisiä ruokailuun ja kuntoiluun liittyviä käyttäytymismalleja.
Katsaustutkimus julkaistiin Pediatricslehdessä toukokuussa 2011. Vanhempiin
kohdistetun lasten lihavuuden hoitomuodon tuloksista kerrottiin Obesity-lehdessä
maaliskuussa 2011. RUOKATIETO 10.6.2011
2•2011
Diabeteksen ehkäisystä
uusi opas
THL – Terveyden ja hyvinvoinnin laitos – on julkaissut
uuden käsikirjan diabeteksen
ehkäisystä.
Diabetes on nopeasti lisääntyvä sairaus,
joka on tehokkaasti ehkäistävissä liikunnalla, ravinnolla ja painonhallinnalla. Tyypin 2 diabeteksen ehkäisytyön tueksi on
ilmestynyt THL:n julkaisema käsikirja
Tartu toimeen – ehkäise diabetes.
Käsikirja on tarkoitettu toiminnan
suunnittelijoille, käytännön toimijoille ja
päätöksentekijöille. Sisältö pohjautuu
Euroopan unionin laajuisiin, yhtenäisiin
diabeteksen ehkäisyn tunnusmerkkeihin,
jotka on muokattu Suomen olosuhteisiin
yhdessä Suomen Diabetesliiton, Suomen
Sydänliiton ja Pirkanmaan sairaanhoitopiirin kanssa.
Maailman terveysjärjestön WHO:n mukaan yli 90 prosenttia tyypin 2 diabeteksen
sairastavuudesta on ehkäistävissä ennalta.
Diabeteksen ehkäisyssä on tärkeää estää
tai viivästää erityisesti valtimosairauksia,
jotka ovat diabeteksen tärkein ja tappavin
liitännäissairaus. Diabeteksen ehkäisyyn
tarvitaan kokonaisvaltaisia yhteiskunnan
toimia ja räätälöityjä ehkäisyohjelmia niille,
joilla on suuri vaara sairastua diabetekseen. Käsikirja ohjaa tyypin 2 diabeteksen
ehkäisytyön laaja-alaiseen suunnitteluun ja
käytännön toteuttamiseen. Käsikirja tarjoaa myös käytännöllisiä työkaluja ehkäisyhankkeiden toteuttamiseen.
S i d a n | 19
Tartu toimeen – ehkäise diabetes – käsikirja pohjautuu EU:n rahoittamassa ja yli
20 maan yhteishankkeena toteutetussa
IMAGE-projektissa tuotettuun Take Action to Prevent Diabetes – käsikirjaan. Käsikirjan suomennoksessa on kiinnitetty huomiota siihen, että se tukee Suomessa jo
tehtyä ja meneillään olevaa työtä valtimoterveyden edistämiseksi. Erityisesti käsikirja sopii Valtimoterveydeksi! -käsikirjan
rinnalla käytettäväksi.
Suomen kokemukset diabeteksen ehkäisystä olivat tärkeitä IMAGE-projektissa:
Diabetesliiton aloittama ja koordinoima
kansallinen Diabeteksen ehkäisyn ja hoidon kehittämisohjelma (DEHKO) sisältää
muun muassa tyypin 2 diabeteksen ehkäisyohjelman
toimeenpanohankkeen
(D2D). Viidessä sairaanhoitopiirissä vuosina 2003–2008 toteutetun mittavan
D2D-hankkeen tulokset osoittivat, että
tyypin 2 diabeteksen seulonta ja elintapamuutosten tuki voidaan toteuttaa tuloksellisesti myös suomalaisessa perusterveydenhuollossa. Suomessa on myös muita
merkittäviä ehkäisyhankkeita, kuten Ikihyvä Päijät-Häme, jossa kehitetään laajasti
sovellettava ja yhteistoimintaa lisäävä
ennaltaehkäisyn toimintatapa perusterveydenhuoltoon. THL 14.6.2011
RETKI DIABETESKESKUKSEEN
Diabetesyhdistys järjestää perjantaina 23.9.2011 retken Tampereella
sijaitsevaan
Diabeteskeskukseen.
Diabeteskeskuksen luento ja opastus
ruotsiksi. Katso enemmän sivulta 22.
20 | S i d a n
Hyvä, suomalaiset aikuiset! Terveillä elintavoilla saadaan lisää
elinvuosia
Muutos on kolmenkymmenen
vuoden aikana tuonut kymmenen lisäelinvuotta.
Suomalaisten aikuisten terveystottumukset
kehittyvät pääsääntöisesti suotuisaan
suuntaan Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen tutkimuksen mukaan. Pitkän ajan
suotuisasta kehityksestä huolimatta laitoksen johtaja Pekka Puska listaa aikuisten
elintapaseurannan tuloksista kumpuavia
huolia: lihavuus on yleistä ja alkoholia
kuluu liikaa. Miehistä 58 % ja naisista 43
% ylittää painoindeksin arvon 25, joka
tarkoittaa työikäisillä ylipainoa.
Etenkin nuoret aikuiset lihovat. Miehet
alkoholisoituvat oluella ja naiset viinillä ja
siiderillä. Alkoholin käyttö on yleisintä
Uudellamaalla, mutta toisaalta alueella on
vähinten ylipainoisia, etenkin naisia.
Muutoin erot maan eri osien välillä ja
sukupuolten kesken ovat pieniä tai kaventuneet. Sen sijaan sosioekonomiset tekijät
selittävät terveyseroja entistä enemmän
esimerkiksi Helsingin eri kaupunginosien
välillä.
Pyrkimykset terveellisiin elintapoihin
ovat kuitenkin yleisiä. Lähes 40 % kyselyyn vastanneista päivittäin tupakoivista
oli tehnyt viime vuonna vakavan tupakoinnin lopettamispäätöksen. Lähes joka
kolmas aikuinen oli yrittänyt vakavissaan
2•2011
laihduttaa. Kolmasosa oli lisännyt kasvisten syöntiä.
Aikuisväestön terveyskäyttäytyminen ja
terveys -tutkimuksessa selvitetään 15 - 64vuotiaiden suomalaisten elintapoja.
Hallitusohjelmaan kirjatut alkoholin,
tupakan, makeisten ja virvoitusjuomien
veronkorotukset ovat linjassa tutkimuksen
tuloksista nousevien toimenpidetoiveiden
kanssa. Jokavuotisen tutkimuksen yksi
tarkoitus onkin suunnata valtiovallan,
kuntien ja elinkeinoelämän toimia. Se
toimii myös referenssinä kuntien omille
terveystutkimuksille.
– Tavoitteena on tehdä terveelliset valinnat helpoiksi, mutta myös itse kukin voi
tehdä omia valintojaan ja pitää huolta
terveydestään, Pekka Puska sanoi.
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos on
ollut auttamassa Baltian maita luomaan
vastaavanlaisen tutkimuksen terveyspolitiikan työkalukseen. Esimerkiksi Latviassa
vastaava tutkimus on ainoa terveysseuranta, jota valtio tukee. Tutkimuksen tekemiseen Suomessa osallistunut osastonjohtaja
Antti Uutela mainitsi, että tämä on helppo
ja halpa menetelmä selvittää, miten pitäisi
toimia.
Hiilihydraatti- ja rasvakeskustelu näkyy
suomalaisten ruokavalinnoissa jonkin
verran, kun verrataan tuloksia vuosilta
2009 ja 2010. Voin käyttö leivällä ja ruuanvalmistuksessa on hieman yleistynyt,
mutta ylivoimaisesti yleisin valinta leipärasvaksi on kevytlevite ja ruuanlaittorasvaksi kasviöljy. Leivän kulutus on vähentynyt koko 2000-luvun.
S i d a n | 21
2•2011
Tutkimustuloksia julkistettaessa on aina
seurattu erityisesti voin kulutusta, niin
nytkin. Voilla leipänsä rasvaa neljä prosenttia aikuisista, ennen kaksi prosenttia.
Voita käyttää ruuanvalmistuksessa 12 %
aikuisista. Lisäystä on neljä prosenttiyksikköä edelliseen vuoteen.
Naiset omaksuvat terveelliset tottumukset ennen miehiä. Tämä näkyy pitkällä
aikavälillä esimerkiksi maitovalinnoissa ja
kasvisten käytössä.
Vuoden 2010 tulosten mukaan naisista
lähes puolet juo rasvatonta maitoa ja yli
puolet syö tuoreita kasviksia päivittäin.
Miehillä vastaavat prosenttiosuudet ovat
37 ja 32. Vuosittaiset muutokset eivät ole
suuria, joten tuloksissa ei ole samaa draamaa kuin Saksan Ehec-tilanteen tiedottamisessa, mutta trendillä on vaikutusta.
– Yksikään suomalainen ole vielä kuollut Saksan Ehec-bakteeriin. Sen sijaan joka
päivä kuolee 50 suomalaista sydän- ja
verisuonitauteihin ja kymmenen tupakkaan, Pekka Puska muistutti.
Suomalaisen aikuisväestön terveyskäyttäytyminen ja terveys -tutkimus on seurannut 15−64-vuotiaiden elintapoja postikyselynä vuosittain vuodesta 1978. Vuonna 2010 kyselyyn vastasi 2 826 suomalaista. Kyselyssä selvitetään kansanterveyteen
vaikuttavia tekijöitä, kuten tupakointia,
alkoholin käyttöä, ruoka- ja liikuntatottumuksia sekä terveydentilaa ja terveyspalvelujen käyttöä. RUOKATIETO 20.6.2011
Tue paikallista diabetestoimintaa
Nordea 231018-5224
Vad är egentligen diabetes?
Diabetes är en grupp sjukdomar där
högt blodsocker är den gemensamma
nämnaren. Sjukdomen karakteriseras
av att produktionen av hormonet
insulin har upphört i kroppen, att
insulinutsöndringen är för liten eller
att insulinet har nedsatt effekt. När
insulineffekten är nedsatt brukar man
tala om insulinresistens. Då blodsockret ligger på för hög nivå en längre tid
omvandlas proteiner till socker. Det
kan leda till förändringar i njurar och
nerver, hjärta och cirkulationsorgan.
Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1 (juvenil eller ungdomsdiabetes) och typ 2 (ålders- eller vuxendiabetes).
Vid typ 1 måste den upphörda insulinproduktionen ersättas med livslång
insulinbehandling. Vid typ 2 är det A
och O att minska risken för artärsjukdom med hjälp av behandling för högt
blodsocker, högt blodtryck, onormala
blodfetter och koagulationsfaktorer.
I Finland har ungefär 40 000 personer typ 1-diabetes och ungefär 250
000 personer typ 2-diabetes. Dessutom räknar man med att det finns
cirka 200 000 personer med odiagnostiserad typ 2-diabetes. DIABETESFÖRBUNDET
Stöd lokal diabetesverksamhet
Nordea 231018-5224
22 | S i d a n
2•2011
Förbundsfullmäktige möttes
Under veckoslutet 14-15.5.2011 samlades
Diabetesförbundets fullmäktige för sitt
vårmöte på diabetescentrum i Tammerfors. Mötet behandlade bl.a. förbundets
bokslut för år 2010 samt flertalet motioner. Förbundsfullmäktige samlas till två
stadgeenliga möten per år; ett på våren
och ett på senhösten. Svenska representanter i fullmäktige är Camilla Kevin från
Raseborg och Leif Granvik från Karleby.
Resultatet av valinsamlingen
I samband med riksdagsvalet i april
deltog Västra Åbolands Diabetesförening i valinsamlingen och var med
och vaktade valinsamlingsbössan på ett
av röstningsställena på vårt verksamhetsområde. Flera folkhälso- och handikapporganisationer var med om
insamlingen. Hälften av de totalt insamlade medlen stannar hos de lokala
föreningarna; resten går till centralorganisationerna. Lokalt fördelas de
insamlade medlen i allmänhet i förhållande till arbetsinsatsen, d.v.s. hur
mycket man vaktat insamlingsbössor.
Inkomsten för diabetesföreningens
del blev 300,29€. Sedan många år tillbaka är det Pargas Invalider rf som
sköter det praktiska kring valinsamlingen på vår ort.
Inkomna medel används till att finansiera föreningens löpande verksamhet samt till tryckning och postning av medlemstidningen Diabo.
Tack alla ni som deltog i insamlingen.
© Diabetesförbundet
Vi inbjuder dig på en utfärd till
Tammerfors för att besöka
Diabetescentrum
fredagen den 23.9.2011. Vi startar
med egen buss från busstationen i
Pargas kl. 8.30. Då vi anländer till
diabetescentret ca kl. 11.30 äter vi
lunch, vi gör en rundtur på centret,
bekantar oss med byggnaderna och
området och så får vi lyssna till en
föreläsning. Vi lämnar centret omkring kl. 14.30 och på hemvägen
stannar vi vid köpcentret Ideapark i
Lempäälä. Tillbaka i Pargas beräknas vi vara ca kl. 19.00.
Priset för utfärden är endast 15
euro/person och i priset ingår bussresan, lunchen samt programmet på
diabetescentret i Tammerfors. Eventuella kostnader under kaffepauser
under bussfärden står man själv för.
Diabetesföreningens sekreterare
Tuula Johansson tar emot anmälningar, tfn 0400-617 751. Anmäl dig
gärna genast men senast före utgången av augusti. Tag nu tillfället i
akt och kom med och besök diabetescentret!
1•2011
S i d a n | 23
HÄNDELSEKALENDERN
Augusti-september
Svenska sommarträffen
Ordnas i Jakobstad 13–14.8. Om du
ännu är intresserad att komma med
kan det finnas annulleringsplatser.
Ring Tuula Johansson omgående, tfn
0400-617 751.
Utfärd till Diabetescentrum i Tammerfors fre 23.9
Diabetesföreningen ordnar en utfärd
med buss till Diabetescentrum fredagen den 23.9 med start kl. 8.30 från
busstationen i Pargas. Se närmare på
föregående sida.
Höstens verksamhet kör i gång
I september kör vi igång med höstens
motionsverksamhet igen. Konditionssalsgymnastik två gånger i veckan
som förut och vattengymnastik likaså.
Se närmare information här invid.
Medlemsträff lö 24.9
Första medlemsträffen för i höst hålls
lördagen den 24.9 kl. 14 i Pargas
Seniorhems mötesrum på Vapparvägen 9. Följ med föreningsannonseringen i Pargas Kungörelser.
Fotvårdsunderstöd
Understödet betalas nästa gång
30.9. Fotvårdsblanketten skickades
hem i mars i samma kuvert som kallelsen till vårmötet. Ytterligare blanketter fås av Anita Salonen vid turistinformationen på stadshuset i Pargas.
Konditionssalen Kuntosali
Torsdagar Torstaisin
Grupp 1 Ryhmä 1
kl. 12.30-13.30
Grupp 2 Ryhmä 2
kl. 14-15
Plats: Pargas Fysiotjänst, Parsbyvägen 4
Pris: 20 euro (12 ggr)
Startar: torsdagen den 15.9.2011
Anmälningar direkt till Pargas Fysiotjänst,
tfn 02-458 3883.
Paikka: Paraisten Fysiopalvelu, Parsbyntie 4
Hinta: 20 euroa (12 kertaa)
Alkaa: torstaina 15.9.2011
Ilmoittautumiset suoraan Paraisten Fysiopalveluun, puh. 02-458 3883.
Vattengymnastik Vesijumppa
Tisdagar Tiistaisin
kl. 13-14
Plats: Stadens terapibassäng, Folkhälsanhuset i Munkviken i Pargas
Pris: 50 euro (12 ggr)
Startar: tisdagen den 6.9.2011
Anmälningar till Tuula Johansson, tfn
0400-617 751.
Paikka: Kaupungin terapia-allas, Folkhälsanin
talo Munkvikenissa Paraisilla
Hinta: 50 euroa (12 kertaa)
Alkaa: tiistaina 6.9.2011
Ilmoittautumiset Tuula Johanssonille, puh.
0400-617 751.
Fredagens vattengymnastikgrupp administreras av Hjärtföreningen, kontakta:
Märta Helin, tfn/puh. 040-821 3041
Perjantain vesijumpparyhmä on Sydänyhdistyksen hallinnoima, yhteystiedot yllä.
4|Sidan
Mottagare
2•2011
Port Payé
Finlande
120108
Itella Posten
PRIORITY
Itella Green
Västra Åbolands Diabetesförening rf har som syfte att på sitt verksamhetsområde
•
•
•
•
samarbeta med Diabetesförbundet i Finland rf för att övervinna diabetes
arbeta för att motverka och minska diabetesrelaterade skador
bevaka diabetikers intressen i samhället
vara en förenande länk mellan personer med diabetes
Tyngdpunkten i verksamheten ligger i satsningar på motion och att föra diabetiker samman med varandra; föreläsningar, träffar och resor. Tidningen Diabo
utkommer fyra gånger per år med aktuellt om diabetes och hälsa.
Västra Åbolands Diabetesförening är föreningen för dig som är diabetiker, familjemedlem och anhörig eller i övrigt intresserad av att tillhöra en diabetesförening som verkar på svenska i Åboland.
Enklast ansluter du dig genom att kontakta Diabetesförbundets Anneli
Jylhä, som ansvarar för medlemsregistret, tfn 03-286 02 35 eller e-post
[email protected]. Det går också utmärkt att kontakta föreningens sekreterare Tuula Johansson, tfn 0400-617 751 eller e-post tuula.
[email protected].
Det finns också verksamhet för familjer med barndiabetiker. Kontaktperson är Ann-Christin Elmvik, tfn 0400-829 488 eller e-post aelmvik
@abo.fi.
Anslut dig nu och du får tidningen Diabetes kostnadsfritt under hela
år 2011. Som medlem får du stöd för fotvård och rabatt på diabeteshandböcker som du köper eller beställer genom diabetesföreningen.
Du kan också förmånligt delta i vår konditionssalsträning och vattengymnastik i Pargas.
Tryckt i Belgien 07/2011
FÖR DIG SOM INTE ÄR MEDLEM
Västra Åbolands Diabetesförening rf grundades i Pargas den 3.5.1988 och har i
dag ca 275 medlemmar. Medlemsavgiften för år 2011 är 15 euro.