Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 2 – 2014
RondEllen Nykarleby stads personaltidning – Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 2 – 2014 2 Om att flytta ihop... Nästan alla har väl någon gång flyttat och oftast har man då kanske flyttat i hop med en partner eller med en studiekompis. Har man gjort det, märker man att det sällan är helt friktionsfritt. Så vad händer då när anställda i samma kommun från olika sektorer med lite olika förvaltningskultur skall flytta ihop? Jag syftar naturligtvis på det faktum att vi blir fler som arbetar i stadens ämbetshus när bildningskansliet flyttar in den första februari. Att flytta ihop påverkar båda parter. I höstas deltog jag i Arbis kursen ”gör din egen ost” och jag kom att tänka på att det finns många likheter mellan osttillverkning och samboende. Före kursen oroar man sig för hur det skall bli och om det skall gå bra. Vid kursstart tar man med sig vad man har och behöver och ingredienserna blandas. Man håller koll på temperaturen och man vispar runt. Till en början stormar det vilt i kastrullen, sedan lär man sig att om man rör i en åtta och låter smeten vila så då bildas ostmassan, d.v.s. substansen, som vi vill åt. Så här är det väl också i ett samboende, först är allt lite stormigt men efter ett tag lär man sig att leva och respektera varandra. Förhoppningsvis blir det, som Huldén skulle ha sagt, ”in lykko tå an kan arrbeit i laag”. Stadens målsättning är att skapa den bästa tänkbara servicen till våra kommuninvånare. För att kunna nå detta mål tror jag, att vi alla behöver ha rätt attityd och att ansvaret lig- Redaktionen/toimitus Tfn 78 5…. Barbro Julin 6401 Kristina Backlund 6119, 050 300 4271 Niklas Knutar 6258, 040 964 0955 Gunilla Lillbacka 6115, 044 721 9002 Emil Wingren 6487, 044 721 9077 Johan Österbacka 6196, 050 529 6622 RondEllen 2 - 2014 ger hos oss själva. Om du söker efter en människa som skall komma och förändra hela livet för dig så... ta en titt i spegeln, där är hon! Vill du att t.ex. pausgymnastik införs på just din arbetsplats, ta tag i saken. Fokusera på det du kan göra något åt. Livet är för kort för att ödsla tid och kraft på det du inte kan förändra. Kom ihåg, där det finns en vilja, där finns det en lösning! Personligen tycker jag att det skall bli spännande och kul med förändring samt fler arbetskamrater ”vägg i vägg”. Gunilla Lillbacka Yhteen muuttamisesta.... Melkein kaikki ovat varmaan joskus muuttaneet ja useimmiten yhteen partnerin tai opiskelijatoverin kanssa. Sen tehdessä, on varmaan huomannut sen harvoin olevan täysin kitkatonta. Eli mitä tapahtuu silloin kun saman kunnan työntekijät eri sektoreilta eri hallintokulttuureineen muuttavat yhteen? Viittaan luonnollisesti siihen tosiseikkaan että kaupungin virastotalossa työskentelevien määrä tulee pian lisääntymään kun opetuskanslian väki muuttaa tänne helmikuun ensimmäisenä päivänä. Yhteen muuttaminen vaikuttaa molempiin osapuoliin. Syksyllä osallistuin Arbiksen kurssiin ”tee oma juustosi” ja tulin silloin ajatelleeksi että juuston valmistamisella ja yhdessä asumisella on paljon yhtäläisyyksiä. Ennen kurssia saatetaan murehtia että millaistakohan se on ja meneekö kaikki hyvin. Kurssin alussa otetaan mukaan kaikki tarvittavat aineet mitkä sitten sekoitetaan. Seurataan lämpötilaa ja vatkataan. Ensin kattilassa tulee myrskyämään rajusti, sitten sitä oppii että jos sekoit- Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: AB Forsberg Rahkola oy Upplaga / painos: 600 Pärmfoto / kansikuva: Barbro Julin Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta och ändra inlämnat redaktionellt material. “in lykko tå an k a RondEllen 2 - 2014 3 taa kahdeksikkoa ja antaa taikinan levätä niin syntyy juustomassa eli haluamamme juustoaines. Näin on ehkä myös yhdessä asumisen kanssa, ensin kaikki on hieman myrskyisää mutta jonkin ajan kuluttua sitä oppii elämään ja kunnioittamaan toisiaan. Toivottavasti siitä tulee kuten Huldèn olisi sanonut, ”in lykko tå an kan arrbeit i laag”eli vapaasti käännettynä ”onni kun saa tehdä töitä yhdessä”. Teemme kaikkemme voidaksemme luoda parhaan mahdollisen palvelun kuntamme asukkaille. Saavuttaaksemme tämän tavoitteen, uskon että meillä kaikilla pitäisi olla oikea asenne ja tietää vastuumme. Jos etsit henkilöä joka tulee muuttamaan koko elämäsi, niin… katso itseäsi peilistä, siellä hän on! Jos esimerkiksi haluat että työpaikallasi järjestetään taukojumppaa, tee asialle jotain. Keskity asioihin joihin voit vaikuttaa. Elämä on liian lyhyt tuhlattavaksi sellaiseen mitä et voi Hänt på jobbet muuttaa. Muista että siellä missä on tahtoa, löytyy myös ratkaisuja! Henkilökohtainen mielipiteeni on, että on jännittävää ja kivaa kun tapahtuu muutoksia ja saa uusia työkavereita samaan taloon. Käännös: Marianne Blomqvist Hyvä asenne merkitsee: Etsit ratkaisua etkä selitystä. Keskityt mahdollisuuksiisi etkä rajoituksiisi. Otat vastuun omasta elämästäsi etkä syytä kaikesta ympäristöäsi. Uskot itseesi silloinkin kun kukaan muu ei sitä tee. Nouset ylös joka kerta kun olet kaatunut. Vaikuttaako tämä vaikealta? Tietenkin, mutta hyvä asenne merkitsee sitä että pidät vaikeasta. –Jesper Caron bra dag, Under städ- och kökspersonalens Må n vi med han 23.10.2014, vid Glasbruket i Vexala, ort, gympaförutom god mat och kaffe, frågesp n Johnny Cash, pass samt underhållning av vår ege des med bastu Christian Vesterqvist. Kvällen avsluta för en del, allt och jacuzzi, och även dopp i havet obsson enligt eget önskemål. /Margareta Jak Floraparken har fått en liten ansiktslyftning under hösten 2014 med kantstenar och lite annan form mot den var förut. El har dragits för belysning och planteringar sker på våren 2015. Rosor i mängder samt ölandstok samt en del annat. /Peter Gullback an arrbeit i laag ” 4 RondEllen 2 - 2014 rnan besök av Den 26.9.2014 fick Månens avdelning på Skogsstjä aren Saga berättade för riddaren Saga och hennes väpnare Karin. Ridd riddare. Exempelvis barnen om vad det egentligen innebär att vara vänliga mot sina påminde hon barnen om att alltid vara artiga och . Barnen fick sedan med medmänniskor. För det är en sann riddares plikt på brynjan av metall glittrande ögon gå fram till Saga för att känna och långbåge. Som som hon bar och ta en närmare titt på Karins pilar kt avslutning perfe kronan på verket blev alla barn dubbade som en jättelyckad dag som vi på riddare Sagas och väpnare Karins besök. En are Karin besökte vårt länge kommer att minnas. Riddare Saga och väpn re. Saga och Karin ridda daghem som ett inslag i vårt pågående tema om Backström är två glada som egentligen heter Anette Sjöskog och Tina pel inom föreningen tjejer som spenderar en del av sin fritid med rolls Eloria r.f. /Amanda Östman Södra ringvägen 21 oktober 2014. haft Bu och Bä hos oss på Hejsan! Den här hösten har vi rnan. Vi har läst sagorna Solens avdelning på Skogsstjä och Lena Landström. Både om Bu och Bä skriva av Olof dramatiserat sagorna. Sabarn och vuxna har lekt och r varit en favorit. gan om Bu och Bä i skogen ha /Mvh Susanna Åman-West Lördagden den 8.11.2014 stod äldr erådet för fjärde gången värd för seniorernas friskvård sdag. Denna gång hölls dagen i Stjärnhallen och på programmet stod bland annat sång, tal och friskvård i alla dess former. Årets föredragshållare var Elli Flén som föreläste om kulturskillnader kring temat ”Varför gör dom på detta viset”. Under dagen fick besökarna stifta bekantskap med bl.a. trafiksk ydd, boknyheter, öronakupunktur, fysioterapi och äldr eomsorg. ...niissä on käytetty l RondEllen 2 - 2014 5 Stjärnans avdelning har fått ugglorna Bella och Boris att ta hand om. Ugglorna hittades i skogen och Stjärnorna bestämde sig för att ta hand om dem. Barnen hittade också ugglornas hem som fallit ner från trädets högsta topp. Barnen har nu spikat och målat fågelholken samt samlat material från skogen. Stjärnorna lär sig att man ska vara försiktiga med djur och krama dem ofta. Ugglorna kommer fram när vi pratar om känslor. Ugglorna får gå från famn till famn i samlingen och barnen får berätta för dem vad de just då tänker på. Ugglorna är med på mysstunder när ljusen tänds och stjärnorna slappnar av till lugn musik. Boris och Bella är också med på promenader t.ex till biblioteket. Ugglorna trivs så bra på dagis att det nu har kommit två små ungar. Barnen har gett dem namnen Belinda och Bert. Projektet växer och barnen älskar temat. Barnen har gjort egna ugglor för att Bella och Boris inte ska vara ensamma speciellt under veckosluten. Barnen har gett sina ugglor namn och berättat vad deras uggla tycker om. Småningom kommer barnen att sagotera om ugglefamiljen. Temat växer och växer....! /Mvh. Carola Stråka Eko.nu I våras gick stadens skolkök med i YA:s projekt eko.nu – sikta mot ekostjärnor, vilket innebär att köken stegvist ska öka sin användning av ekoprodukter. Man börjar med en eller två produkter som man byter ut till en ekovariant. I valfri takt avancerar man till nästa steg och byter ut fler produkter vartefter. De produkter vi valt i steg ett är havregryn och morötter. Det innebär att alla dagisbarn nu får eko-havregröt till frukost varje mor- gon och alltid då det är morot till sallad eller i soppan på skolor och daghem så är den eko. Kökspersonalen har deltagit i flera inspirationstillfällen, bl.a. hade vi kostchefen från Örebro i Sverige på besök en dag. Det var intressant att höra hur de jobbar med ekoprodukter där. Den 14.11 hade Carleborgsskolan en ekotemadag, då serverades bl.a. maletköttsås, potatis, morötter och broccoli, allt detta var ekologiskt producerat. Eva Backlund Kaupungin koulukeittiöt liittyivät keväällä YA:n projektiin eko.nu – tavoittele luomutähtiä, mikä tarkoittaa että keittiöt alkavat asteittain lisäämään luomutuotteiden käyttöä. Aloitetaan yhdellä tai kahdella tuotteella mitkä vaihdetaan luomuvaihtoehtoihin. Sitten edetään vapaavalinnaisessa tahdissa seuraavaan vaiheeseen missä vaihdetaan yhä useampi tuote. Vaiheessa yksi valitsemamme tuotteet olivat kaurahiutaleet ja porkkanat. Siten kaikkien päiväkotien lapset saavat aamuisin luomukaurapuuroa ja aina kun kouluissa ja päiväkodeissa on porkkanaa esimerkiksi salaateissa tai keitoissa on niissä käytetty luomuporkkanoita. Keittiöhenkilökunta on saanut olla mukana useissa inspiraatiota antavissa tapahtumissa, meillä oli mm. ravintopäällikkö Ruotsin Örebrosta vierailulla yhden päivän, oli mielenkiintoista kuulla miten he siellä työskentelevät luomutuotteiden kanssa. 14.11 pidettiin Carleborgin koulussa luomu- teemapäivä, silloin tarjoiltiin mm. jauhelihakastiketta, perunaa, porkkanoita ja parsakaalia, mitkä kaikki olivat ekologisesti tuotettuja. Käännös: Marianne Blomqvist Kosthållspersonalen får inspiration från Örebro. luomuporkkanoita.... 6 RondEllen 2 - 2014 Mot ljusare tider i Nykarleby Högtrycksnatrium För tillfället finns det några hundra belysningspunkter som utrustats med högtrycksnatriumlampor. De här är de lampor som lyser med ett lite gult sken och som oftast återfinns på landsbygden. De är hyfsat effektiva och vid nybyggen på landsbygden sätter man vanligen in högtrycksnatriumlampor. Även den här lamptypen lyser sämre och sämre med åren och deras beräknade livslängd är knappt 10 år. Det går att installera en viss typ av högtrycksnatriumlampor i samma armaturer som kvicksilverlamporna, men detta är ännu lite obeprövat i Nykarleby. Kraftverket reser nya stolpar för vägbelysning. Vägbelysningen är en viktig del i vår vardag i Nykarleby. Den lyser upp det annars så kompakta höst- och vintermörkret. Tack vare den kan vi alla röra oss tryggare längs våra gator och vägar på kvällarna och våra barn behöver inte leka i mörker. Vägbelysningen kan också irritera och provocera och ge upphov till rent politiskt laddade diskussioner då det riktigt vill sig. Den är en central del av vårt lilla samhälle helt enkelt, då den berör oss alla på ett väldigt konkret sätt. Lampteknik och förbrukning Det pågår en ständig utveckling av belysningstekniken mot mer energisnåla och effektiva lösningar. Just nu är det ett teknikskifte på gång, men ännu lever mycket av det gamla kvar och frågan är hur snabbt förändringen kan göras. I den här artikeln skall RondEllen försöka bena ut lite teknisk fakta för er, för att ge er mer kött på benen till nästa gång ni hamnar in i en diskussion om vägbelysningen. Kvicksilver De flesta lampor som har ett antal år på nacken är så kallade kvicksilverlampor och idag är den allra största delen av belysningspunkterna just av den här typen. Kvicksilverlamporna är dock på väg att fasas ut eftersom det blir förbjudet att köpa in sådana från och med 2015. De är ineffektiva med dagens mått och så är de förstås en belastning för miljön den dag de tas ner. De håller länge men ljusstyrkan avtar med tiden. Metallhalogen Vid nybyggen i centrum används idag i regel metallhalogenlampor. Idag finns det ett par hundra exemplar installerade. Är du är intresserad av att veta hur de lyser kan du kolla längs Topeliusesplanaden där alla kvicksilverlampor ersatts av metallhalogen. De är dyrare än högtrycksnatrium, men lyser istället vitare och anses mera lämpliga i tätbebyggda områden. En 70 W metallhalogenlampa kan, liksom även en samma storleks högtrycksnatriumlampa, ersätta en kvicksilverlampa på 125 W. De är alltså betydligt mera effektiva. Metallhalogenlamporna kräver en ny armatur då man byter från kvicksilver, så det ökar på investeringskostnaderna. En nackdel är att en normal metallhalogenlampa har en beräknad livslängd på bara drygt 5 år. Den här tekniken utvecklas dock fortfarande och det kommer lampor som är både mera hållbara och mera effektiva. LED LED-teknik är något man stöter på i alla möjliga sammanhang numera. Oavsett om man skall köpa en TV, telefon eller en ficklampa så stöter man med säkerhet på ordet LED i någon form. När det gäller gatubelysning så är LED ännu i barnaskorna, men tekniken är het på marknaden och den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. I Nykarleby har det bara gjorts testinstallatiner av LED-belysning på några gång och cykelbanor. Vill ni ta en titt hur de ser ut, så kan ni gå och kolla in dem vid Skogsvaktargatans lättrafikled och vid skolområdets nya parkering. LED-tekniken är den klart dyraste lösningen om man ser till investeringskostnaderna så som priserna är idag. LED-lamporna kräver också nya armaturer och lamporna är dyrare. De nya armaturer som införskaffas för ...alla möjligheter att RondEllen 2 - 2014 7 belysningsbeståndet, men då man kan räkna hem investeringen på sikt i och med att energiåtgången kraftigt minskar, så finns det ändå hopp att något kan komma att göras. Det finns i alla fall ekonomiska incitament till det. I den politiska världen skall man inte ta något för givet, men idag är det sällan som stora kommunala investeringsbeslut både kan leda till lägre kostnader och en bättre slutprodukt. Niklas Knutar Dagens standardarmatur passar både metallhalogen och LED. metallhalogenlampor, passar dock även för LED, så om man vill förnya även dem i framtiden så behövs ingen ny armatur. Ett byte från kvicksilver till LED kostar idag ungefär dubbelt mer än det nästdyraste alternativet. Men fördelarna är många. Bland annat att en 40-45 W LED motsvarar en 125 W kvicksilverlampa. Livslängden skall också vara överlägsen övriga tekniker. Så initialkostnaden är dyr men på sikt blir LED-belysning billigare då driftskostnaderna sjunker dramatiskt. Vartefter LED-tekniken blir mer allmän så blir lamporna troligen också allt billigare. Det är den utvecklingen som vi kan hoppas på och som kan leda till att LED blir ett reellt alternativ i Nykarleby. Så när blir det ljusare? Det verkar ju vara mycket mörker i den kommunala världen idag, men gatbelysningen är en ”samhällsinstans” som har alla möjligheter att gå mot strömmen. Investeringskostnaderna är stora för att byta ut hela väg- Vägbelysningen »» I Nykarleby Kommun finns ca. 3500 belysnings- punkter som är i stadens regi. »» Vägbelysningen längs riksvägarna ansvarar vägverket för. »» Det är stadens byggnadskontor som är ägare till och ansvarigt för vägbelysningen, men alla installations- och driftstjänster köps av Nykarleby Kraftverk. »» Stadens byggnadskontor har för 2014 fått budgetmedel för att förnya och effektivisera vägbelysningen. Det här räcker till en förnyelsetakt på cirka 100 lampor per år. »» Dessutom finns det skilda budgetmedel för att byta ut söndriga eller mörka lampor och för energikostnader. Skogsgatan vs. Karl Grönforsvägen klockan åtta en novemberkväll. Här syns det tydligt att Skogsgatan har fått nya metallhalogenlampor. t gå mot strömmen.... 8 RondEllen 2 - 2014 Nykarleby Recall – Coming Back Mellan åren 1996 och 2012 verkade 90 gästkonstnärer i Nykarleby som ”Artist in Residence” vid konstskolan. I höstens utställningsprojekt ”Nykarleby Recall – Coming Back” medverkade 70 av dessa, vilket troligen gör det till det största konstevenemanget någonsin i Nykarleby. Projektet är en del av Bothnia Biennale. Albert Braun från Nykarleby och schweiziska Susanne Schär och Peter Spillmann medverkar både som konstnärer och kuratorer för projektet. I Rådhusgalleriet byggdes det upp en retrospektiv installation med arbeten av tidigare gästkonstnärer. Därtill gjordes nya arbeten på olika platser i staden. Utställningen är nu avslutad, men en del av verken i stadsbilden kommer att finnas kvar. Mera info och foton: www.mappingfields.com Emil Wingren Foto: Emil Wingren / Nykarleby Recall – Coming back Umbilicus Mundi. Världens navel. Albert Braun / Robert Back. 2014. 27 kilo betong i kappsäck. Stephan US – To reflect in the water, you have to bend down! 2014. En uppmaning att stanna upp och se sin spegelbild i vattnet. Paola di Bello – Garibaldi. 1998/2001. Ulrika Ferm – 4 Frames. 2014. Thomas May – Birch park. 2014. Man blir glad av de vackra gräsbollarna, liksom när man såg den alltid lika glada och hängivna konstnären sitta på grenen och jobba. Albert Braun, Susanne Schär & Peter Spillmann – Tunnel. 2014. ... en k ara okesån g are RondEllen 2 - 2014 9 Randomroutine (Kristóf & Kaszás) – Flooding (concrete poem). 2014. Tony Stallard – The Markka Swan. 2014. Ett fint grönt ljus lyser från det annars döda huset intill torget. Ghislain Amar, Bernd Krauß, Gerwin Luijendijk – Let out. 2014. Tre väldigt trevliga konsnärer. Under deras performance underhölls man bland annat av en karaokesångare ståendes på salt – något man inte ofta ser i Nykarleby. Tunneln böjar på esplanaden i Nykarleby och slutar vid Sandåsen. Under vernissage-kvällen gjorde Inga Liljeström från Australien/Frankrike en fantastiskt fin konsert vid Scala, tillsammans med Arne Braun på gitarr. Scendekorationen bestod av höstlöv och kvistar som vi samlat runtom i staden. Pirko Schröder – Window. 2014. Om man tittar noga ser man att ett av kyrkfönstren är nytt. Susanne Schär & Peter Spillmann – Dance floor. 2014. En scen guppar mitt på älven. e stå en d es på salt .... 10 RondEllen 2 - 2014 Fritidssektionsordförandens Friska skogspaj Lingonpaj med strössel 4 1/2 dl vetemjöl 1 1/2 dl socker 3 tsk bakpulver 150 g smör 1 ägg 3 dl lingonsylt Strössel: 1 1/2 dl havregryn 1 dl socker 100 g mandelmassa 75 g smält smör Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret, låt svalna. Blanda ihop mjöl, socker och bakpulver. Tillsätt smöret, rör ihop till en grynig massa. Vispa upp ägget. Rör ner det i smuldegen och jobba snabbt ihop till en deg. Smält smöret till strösslet, riv mandelmassan. Blanda sedan i de övriga ingredienserna till strösslet. Tryck ut bottendegen i en smord långpanna ca 20×30 cm. Fördela lingonsylten över kakan. Strö strösslet över kakan. Lingonkakan passar på julen med sin röda färg och sin mandelmassa och julen är absolut min favorithögtid. Då andra suckar över höstmörkret sprider sig ett spinnande ljud i min mage och mitt hjärta. Äntligen mörker, ylle, brasor, snö. Ja tack, mer. Traditioner är trygghet för mig, och nu ska jag föra vidare lingonkakan till Carin. Carin som växte i magen mest på lingon och clementiner. Baka min kaka, koka kaffe, sätt kakbitar i en burk, kaffet i en termos. Burken och termosen i en kasse, ta med en tidning. Klä på dig jacka och mössa och gå ut på trappan eller ut i skogen bakom knuten och njut av mörkret, av kaffet och av kakan. Om du inte orkar baka en kaka kan du köpa en ask Annas pepparkakor istället, det är också gott och det går också att äta utomhus. God jul! Anna Sundstén Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter. Skär kakan i fyrkanter när den svalnat. Mandelmassan är inte nödvändig. Lingonen kan bytas till andra sura bär. Lingonkakan har jag vuxit upp med sedan 80-talet från mammas ugn. Det är en god, saftig kaka som är enkel att baka. Kakan har jag sålt till förmån för 4H, för lägerskolor och innebandylag. Jag har serverat den på sommarcaféerna Tullmagasinet och Brostugan. Lingonkakan representerar mig på fler sätt. Den är enkel att göra, det går snabbt, det räcker till många. Lingon och allt annat surt är mumma enligt mig, vinbär funkar också bra att variera med om det är det som finns i frysen. Långpannekakan innehåller billiga ingredienser om man struntar i mandelmassan och bären kan ju plockas fritt i skogen. Plånboken tackar och jag tror vi alla mår bra av att vara ute i skogen lite mer och framför skärmarna lite mindre. Åtminstone försöka duger. Äntligen mörker, ylle, b RondEllen 2 - 2014 11 Vapaa-ajanjaoston puheenjohtajan Raikas metsäpiiras Puolukkapiiras 4½ dl 1½ dl 3 tl 150 g 1 3 dl vehnäjauhoja sokeria leivinjauhetta voita muna puolukkahilloa Pinnalle 1½ dl kauranryynejä 1 dl sokeria 100 g mantelimassaa 75 g voisulaa Säädä uuni 200 asteeseen. Sulata voi, anna jäähtyä. Sekoita jauhot, sokeri ja leivinjauhe. Lisää voi ja sekoita ryynimäiseksi massaksi. Vatkaa muna. Sekoita taikinaan. Sulata voi strösseliin, raasta mantelimassa. Sekoita loput ainekset. Levitä pohjataikina voideltuun n. 20x30 cm pannuun. Levitä hillo päälle ja lopuksi kauraströsseli. Paista keskellä uunia n. 20 min. Puolukoiden sijasta voit käyttää muita happamia marjoja. Tätä äidin tekemää puolukkakakkua olen syönyt 80-luvulta saakka. Kakku on helppo leipoa ja mehukas. Olen myynyt tätä kakkua 4H:n yhteydessä, leirikoulujen ja sählyjoukkueiden hyväksi. Olen tarjollut sitä Tullmagasinet ja Brostugan-kesäkahviloissa. Puolukkakakku on vähän niin kuin minä itse. Sitä on helppo tehdä, se sujuu nopeasti ja riittää monelle. Puolukat sekä kaikki muu hapan on minulle herkkua. Ainekset ovat halpoja varsinkin jos jättää pois mantelimassan. Metsähän on marjoja täynnä. Lompakko kiittää ja luulen että kaikki voimme hyvin kun saamme liikkua metsissä, emmekä kaiken aikaa istu näytön edessä. Ainakin kannattaa yrittää. Puolukkakakku sopii väriltään jouluksi. Joulu on minulle vuoden paras juhla-aika. Toisten huokaillessa syyspimeydestä minun sielussani ja sydämessäni leviää kehräävä ääni. Vihdoin pimeys, villa, takkatulet ja lumi. Saa mieleellään tulla lisää. Minussa perinteet luovat turvallisuutta. Aion viedä tätä kakkuperinnettä eteenpäin Carinille. Carinhan kasvoi vatsassani puolukoilla ja clementiineillä. Leivo kakkuni, keitä kahvit, kakunpalat purkkiin, kahvit termokseen. Kaikki kassiin, lehti mukaan. Jakku päälle ja myssy päähän ja jonnekin ulos nauttimaan! Ellet jaksa leipoa kakkua, osta Annan piparkakkuja. Nekin maistuvat ulkona. Hyvää joulua! Anna Sundstén brasor, snö. Ja tack, mer. 12 RondEllen 2 - 2014 Glöggtest Nu när det lackar mot jul så fylls butikshyllorna av olika sorters glögg och RondEllen-redaktionen beslöt att ta reda på vilken glögg det är värt att punga ut dina surt förvärvade slantar på och vilken som gott kan stå kvar på butikshyllan. I testet ingick nio alkoholfria sorter och redaktionen bestående av Emil, Kristina, Barbro, Johan, Niklas och Gunilla utnämnde sig själva till årets glöggjury. Utgående från en allmän observation kan konstateras att det verkar vara Marli som helt dominerar glöggmarknaden i Nykarlebys affärer, åtminstone vid det tillfälle då testet gjordes. Fem av de nio sorter vi prövade är nämligen tillverkade av Marli. Eftersom chefredaktören och kamreren är nära besläktade och ingick i juryn grupperades och prövades glöggen enligt pris. I den billigaste gruppen finns Vip och Marlis traditionella glögg. Juryn var ganska enig om att väljer man ett billigt alternativ skall det vara Vip, trots att doften, smaken och fylligheten egentligen saknas i dem båda så ger juryn helt klart en högre totalpoäng åt Vip. I mellanklassen fanns Marlis premium glögg, som finns i smakerna traditionell, sockerfri, vanilj och blåbär. I denna kategori visade det sig att det var det sockerfria alternativet som föll juryn bäst i smaken, lite kolhydrater, inte alls så söt som de övriga men med en trevlig och julig smak samt en skön lantlig doft. Den ljusa vaniljglöggen fick kommentarer som ”ett juläppel i glöggkläder” och blåbärsglöggen är nog ”blått ett försök att sticka ut”. I den tredje gruppen hade vi glasflaskorna. Här var förväntningarna lite högre eftersom priset också är det. Först ut var Blossa alkoholfri och juryn kunde genast konstatera att svenskarna kan det här med glögg, Sedan 1865 har Blossa sysslat med glöggtillverkning och reklamen håller definitivt vad den lovar: ”Häll Blossa i glasen och en magisk stämning uppstår”. Juryn kan inte annat än hålla med. Näst sista sorten kommer från Borgå och är tillverkad av Vanhan Porvoon fabrikki. Den har en svartvinbärs-bas med en ton av apelsin som avslut. Den faller inte juryn riktigt i smaken utan hamnar på en plats i mitten. Vår sista glögg blev Hans Välimäkis årgångsglögg från 2014 och juryn hade höga förväntningar. Hans Välimäki är en internationellt erkänd finsk kock som härstammar från Tammerfors och har sex restauranger runt om i landet. En av dem har också i två repriser fått både en och två Michelinstjärnor. Tyvärr blev den här glöggen årets bottennapp. Kritiken haglade tätt ”nej fy, vad är detta? Smakar sal- miak!”. ”Det här är ingen glögg, den kan inte passa till något tillfälle alls”. Det enda positiva juryn kunde hitta var att flaskan kunde pantas. Sammanfattningsvis kan sägas, vill du köpa en söt, röd, billig familjeglögg som går hem hos de flesta så ta Vip, vill du ha det bästa stadens butiker har att erbjuda, välj Blossa. Blossa alkoholfri består av sydeuropeiskt avalkoholiserat vin som har blandats med de klassiska glöggkryddorna. För att runda av smaken tillsätts även druvjuice. Doften av pepparkaka, nejlika och kardemumma skapar en gnistrande julstämning. Hans Välimäki, däremot, han kan gott stå kvar i sin skamvrå på hyllan i butiken. Gunilla Lillbacka Visste du detta om glögg? Glögg är en nordisk varm dryck baserad på kryddat vin (vanligtvis rött). Ordet glögg kommer av det äldre ordet glödg, bildat av verbet glödga ’värma upp’. I andra språk förekommer drycken under namn som vin chaud, Glühwein och mulled wine. År 1609 dök uttrycket ”glödgat vin” upp för första gången. Namnet syftar på tillverkningsmetoden, där en sockertopp dränktes in i cognac och antändes, varpå smältande socker rann ner i brygden och gav sötma åt glöggen. Glöggen kom till Finland från Sverige. Ännu i slutet på 1800-talet drack man glögg med vin i, men i och med förbudslagen år 1919 försvann glöggdrickandet nästan helt. Jalostaja försökte introducera fabrikstillverkad glögg på 1920-talet, men lanseringen lyckades inte. På 1930-talet, efter förbudslagen, gjordes det reklam för glögg i finlandssvenska tidskrifter och på 1950−60-talen var glöggdrickandet nästan uteslutande ett finlandssvenskt fenomen. I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet började recept på glögg också dyka upp i finskspråkiga tidskrifter, varefter glöggen har blivit en del av julfirandet i hela Finland. (Källa: Wikipedia) ...den är nog blått ett RondEllen 2 - 2014 13 1 2 3 4 5 6 7 9 8 Bäst i test! Sämst i test! Poäng 28,5 1832 3820,524,5 50 3014 Placering 58327 6 1 49 Literpris 0,99 1,291,99 1,991,99 2,15 5,72 6,395,89 Färg Doft Smak Förpackning 1 Vip Br unr öd Söt , l ät tfykt i g Myc kets ötoc hmj uk Bl å, pl ot t r i gmedal l at i l l behör Fami l j egl öggennummer et t 2 Marli traditionell Bl ekr öd I nt et s ägandevar m s af t Smakl ösvar ms af t Mi ni mal i s t i s kdes i gnmen Såt am at tdenpas s aral l t s i gnal er argl ögg, dennaväl j er oc hal l a, f ör eni ngs manom manhar5s ekunder j ul f es t ensväl koms t gl ögg! pås i gat thi t t agl öggi but i ken. Leverpåt r adi t i on. 3 Marli premium Röd Bl as ki gobet ydl i gs mak Dof t arbet ydl i gt bät t r eände bi l l i gas t e, l ät tf r ukt i g dof t 4 Marli premium sockerfri Mör kr öd nf ör pac kni ng Lant l i g, dof t ars t al l Harent r anbär s kar akt är , med Moder el l erf ähuss om s t åt t appel s i ns t änkoc hpomer ans t omt5år i nf at t ni ng. I nt es ås öt , l i t ebes k oc hennat ur l i gar om 5 Marli premium vanilj Lj usgyl l engul Vani l j äppel dof t , Et t Toneravs kumbanani äppel i gl öggkl äder kombi nat i onmedj ul äppl e, gl öggkr yddor nas aknades Tydl i gs t i l r enf ör pac kni ng 6 Marli premium blåbär Bl år öd Bl åt tet tf ör s ökat ts t i c kaut , närPas s arbr ai harbl åbär etbl i vi tet tj ul bär ? päl s ni ngs t i derel l eri s ki ds pår et , et tmås t ef ör vas al opps åkar en 7 Blossa Alkoholfri glögg us s i ndof t , dr uva Vi Bl odr öd, l i knar Sötr ngl öggmeds makoc hf yl l i g St i l r ens vens kkl as s i keri aut omat kr yddi gkar akt ärmedet ts t i ng r öt t / vi t t / gr önt växel l åds ol j a avkanel , s öt mas om vänt arpå at tbl i s pet s ad Ti l l j ul f es t enmeds pet s el l ert i l l gl öggkväl l enmed kol l egor na/ vänner / f ami l j 8 Vanhan Porvoon fabrikki Bl odr öd, mör kr öd Ti l l dens måf ör kyl da pant s aml ar en 9 Hans Välimäki Mör kr öd, näs t an Lakt r i t s , hos t medi c i n Os makl i g, meni nt es öt . St r äv s var t oc höver ar bet ad. En hos t medi c i ni j ul papper " Heeri ntnanat ur l i g Tydl i gbl åbär s s mak, s makar gl ögg" , vi ndr uvsdof tt unnbl åbär s s oppa Moder nf ör pac kni ng Svar t vi nbär s" s ac kan"Svar t vi nbär s basmedt onav Par kbänks käns l a, pl us poäng urs af t maj a apel s i n, s aknasgl öggkr yddor f örpant fas kan Tillfälle Vi l l mans at s aeneur o ext r af ördof t enss kul l , t a denhär ! Di et gl öggenoc h defni t i vtet tLCHF al t er nat i v Dåmant r öt t natpåden r ödaoc hs om omväxl i ng pågl öggpr ovni ngar Skal l i nt ef ör växl asmed" s var t a Rekomender asejmen s kägget s "hos t medi c i n s äker thäl s os am! försök att sticka ut... 14 Utviket RondEllen 2 - 2014 Marianne Nikonen Vem är du? Jag heter Marianne Nikonen och jag är 60 år. Jag är gift med Alf och vi har 3 barn, Johanna, Johnny och Joakim. Jag är hemma från Larsmo, Furuholmen, men flyttade till Nykarleby 1978. Jag började jobba som familjedagvårdrare i Nykarleby i januari 1985. Före det jobbade jag i affär och fabrik. Beskriv dej själv med tre ord Glad, social och envis. Vad gör du egentligen på dagarna? Jag arbetar som familjedagvårdare i eget hem. De första av ”mina” barn kommer vissa mornar kl. 6.45 och klockan 8 är alla fyra barnen på plats. Alla börjar dagen med frukost. Efter frukost leker barnen under tiden jag förbereder lunchen. Klockan 9 går vi ut, ibland till en park för att träffa andra barn och dagmammor, eller till skogen. Efter lunchen städer vi undan och alla hjälps åt. Sedan blir det saga och middagslur och efter det blir det mellanmål och pysselstund med modellera, vattenfärger eller kritor. På eftermiddagen går vi ut igen innan alla far hem. Vi brukar också delta springoch-lek träffarna som ordnas i Stjärnhallen varannan måndag. Dagvårdsledaren ordnar lekträffar för dagmammor i Rummelbackens daghem var fjärde vecka. Där turas dagmammorna om att stå för programmet för hela gruppen. Vad är det bästa med jobbet? Det bästa är jag själv får planera dagen. Det är roligt att få kramar av barnen och se att de gärna kommer hit på morgonen. Det är också roligt att före detta, numera vuxna, dagbarn hälsar och känner igen mej efter många år. Vad är det sämsta med jobbet? Det sämsta är att barnen måste föras till reservvård för en stund om jag till exempel har en tandläkartid att passa. Vad skulle du göra om du inte hade detta jobb? Jag skulle nog jobba med något där jag skulle ha med människor att göra. Jag har tidigare jobbat i affär. Jag skulle gärna besöka RondEllen 2 - 2014 15 Mina favoriter Resmål: Sommarstugan på Alön. Jag skulle gärna besöka dottern i New York, men jag tycker inte om att flyga. Dryck: Vatten. Mat: Burgundisk gryta. Bok: Jag har inte läst böcker på länge, men jag läser gärna veckotidningar och sagoböcker läser jag varje dag. Motionsform: Ryggjumppa och promenader. Vilken yrkeskategori vill du se på utviket i nästa nummer? Stadssekreteraren. Aukeama Marianne Nikonen Kuka sinä olet ? Nimeni on Marianne Nikonen ja olen 60 vuotias. Olen naimisissa Alfin kanssa ja meillä on 3 lasta, Johanna, Johnny ja Joakim. Olen kotoisin Larsmosta, mutta muutin Uuteenkaarlepyyhyn 1978. Perhepäivähoitajantyöni aloitin Uudessakaarlepyyssä tammikuussa 1985. Sitä ennen työskentelin kaupassa ja tehtaassa. Kuvaile itseäsi kolmella sanalla Iloinen, sosiaalinen ja itsepäinen. Mitä oikeastaan teet päivisin? Työskentelen perhepäivähoitajana omassa kodissani. Ensimmäiset ”lapsistani” tulevat joinain aamuina klo 6.45 ja kello 8 ovat kaikki neljä lasta paikalla. Kaikki aloittavat päivänsä aamupalalla. Aamiaisen jälkeen lapset leikkivät samalla kun valmistelen lounasta. Kello 9 lähdemme ulos, joskus puistoon tavataksemme muita lapsia ja päivähoitajia, tai metsään. Lounaan jälkeen kaikki auttavat siivoamaan pois. Sitten on sadun ja päiväunien aika minkä jälkeen on välipala ja sitten askartelemme muovailuvahalla, vesiväreillä tai liiduilla. Iltapäivällä menemme vielä ulos ennen kotiin lähtöä. Osallistumme myös spring-och-lek tapahtumiin joita järjestetään Tähtihallissa joka toisena maanantaina. Päivähoidonjohtaja järjestää päivähoitajille leikkitapaamisia Rummelbackenin päiväkodissa joka neljäs viikko. Siellä päivähoitajat järjestävät vuorotellen ohjelman koko ryhmälle. a dottern i New York... 16 RondEllen 2 - 2014 Mikä työssäsi on parasta? Parasta on että saan itse suunnitella päiväni. On hauskaa saada halauksia lapsilta ja nähdä heidän mielellään tulevan tänne aamuisin. On myös hauskaa että aikaisemmat nyt jo aikuiset päivähoitolapset tervehtivät ja tuntevat minut vielä monen vuoden jälkeenkin. Mikä työssäsi on huonointa? Huonointa on kun lapset pitää hetkeksi viedä varahoitopaikkaan jos minulla on esimerkiksi hammaslääkäriaika. Mitä tekisit jos sinulla ei olisi tätä työtä? Tekisin kyllä jotain työtä missä saisin olla ihmisten kanssa tekemisissä. Työskentelin ennen kaupassa. Suosikkini Matkakohde: Kesämökki Alössa. Haluaisin mielelläni käydä tervehtimässä tytärtäni New Yorkissa, mutta en En flicka på Rummelbacken berättar: – Min faster har en baby i magen. En annan flicka stirrar bestört, och säger: – På sant?! Ha tiin faster äti åpp en baby!? pidä lentämisestä. Juoma: Vesi. Ruoka: Burgundinpata. Kirja: En ole lukenut kirjoja pitkään aikaan, mutta luen mielelläni viikkolehtiä ja satukirjoja päivittäin. Kuntoilumuoto: Selkäjumppa ja kävely. Minkä ammattiryhmän haluat nähdä aukeaman seuraavassa numerossa? Kaupunginsihteerin. Käännös: Marianne Blomqvist Ny vd vid Nykarleby Bostäder RondEllen ställer några frågor till Malin Wiklund, som sedan augusti i år är vd för Nykarleby bostäder. Hej Malin! Hur är läget? Hej! Jo tack, det är finemang. Roligt att vi har haft en så vacker höst och till och med fått snö redan. Perfekt läge för att tända ljus, läsa böcker och dricka te. Vem är du, berätta lite om dej själv?! Jag heter Malin Wiklund. Jag är uppvuxen i Ytterjeppo men är nu bosatt i Munsala med min man Christian och våra barn Linus (9 år), Nelia (7 år) och Totte (5 år). På fritiden är det familjen som gäller och under somrarna är vi på båtutflykter så mycket vi bara har möjlighet. Jag läser gärna och tycker om att handarbeta. 2003 blev jag ekonomie magister från Hanken i Vasa med företagande och företagsledning som huvudämne, och började arbeta på Norlic Malin Wiklund tar gärna emot besök i sitt kontor i Ämbetshuset. med olika ekonomiförvaltningsuppgifter. I somras blev jag till min glädje vald till ny vd för Nykarleby bostäder och det är där jag befinner mej idag. Hur är ditt nya jobb? Varierande och väldigt roligt. Mina medarbetare är kunniga och trevliga och vi har ett bra team med samarbetspartners. I mitt arbete får jag ...under 2015 får vi f RondEllen 2 - 2014 17 träffa många människor och det är ju alltid intressant. Vad gör du på arbetsdagarna? Ingen dag är som den andra. Vissa dagar sitter jag framför datorn hela dagen eller pratar i telefon, medan jag andra dagar finns ute vid våra fastigheter. Just nu uppgör jag budgeten för år 2015 och snart blir det dags att tänka på bokslutet för år 2014. Under november månad håller jag de årliga boendestämmorna som är hyresgästernas möjlighet att påverka och få fram sin åsikt om saker som rör deras boende. Där hoppas jag så många som möjligt av hyresgästerna deltar. Uthyrningen av våra bostäder har jag hand om, samt att se till att våra fastigheter underhålls. Det är vår snickare Peter som gör själva arbetet, medan jag ser på den kostnadsmässiga delen och vad som ska göras när. Jag följer upp bolagets ekonomi samt håller kontakt till styrelsen. Kontakten till hyresgästerna är mycket viktig och en stor del av min arbetstid används till det. Frågar man mina barn vad jag gör på dagarna så svarar de att jag leker med datorn, slår hål i papper som jag plockar i och ur mappar samt ritar lite med pennor. Hur gör man om man behöver en bostad och var ser man vilka bostäder som finns? Kan man komma och hälsa på dej, var finns du/ni? På vår hemsida www.nykarlebybostader.fi ser man var våra fastigheter finns, samt vilka lägenheter som är lediga. Hemsidan uppdateras dagligen. Om man behöver en bostad ska man börja med att fylla i en ansökningsblankett. Den finns på vår hemsida, eller kan hämtas från oss på kontoret som i dagsläget finns på 3:e våningen i Ämbetshuset. Blanketten lämnar man in till mej eller fastighetssekreteraren Teija. Utgående från de önskemål man har på ansökningsblanketten samt enligt vilka bostäder som är lediga för tillfället erbjuds de sökande olika bostadsalternativ. Tillsammans med personal från fastighetsservicefirman kan de sökande om de önskar titta på lägenheterna före hyresavtal skrivs. Man får väldigt gärna komma till kontoret och hälsa på Teija och mej. Jag är också på besök till våra fastigheter med jämna mellanrum, och jag tycker det är roligt om hyresgästerna kommer fram och pratar med mej. Det är ju de som bor i våra bostäder som vet bäst hur olika saker fungerar i fastigheterna, och jag är glad om den kunskapen förmedlas till mej. så under 2015 får vi fira 20-årsjubileum. Detta kommer att uppmärksammas på lite olika sätt under året. Hemsidan kommer också att förnyas under vintern. Några nya bostäder eller projekt på gång? Just nu har vi inga byggnadsprojekt på gång. Nykarleby bostäder har under de senaste 4 åren byggt nya radhus på tre olika adresser, så en liten andhämtningspaus behövs nu. Emil Wingren / Malin Wiklund Vad har ni på gång vid Nykarleby bostäder denna vinter? Nykarleby bostäder grundades 1995, Fastighets Ab Nykarleby Bostäder Kiinteistö Oy Uudenkaarlepyyn Asunnot Fastighets Ab Nykarleby Bostäder bildades år 1995 och ägs till 97 % av Nykarleby stad medan resterande 3 % ägs av KWH-koncernen. Bolaget äger i huvudsak hyresbostadsfastigheter som är 29 till antalet och innehåller sammanlagt 300 hyresbostäder. Fastigheterna finns i Nykarleby centrum, Jeppo, Munsala, Vexala, Hirvlax, Kovjoki och Socklot. Nykarleby Bostäders organisation leds av en styrelse, bestående av 7 ledamöter (varav 2 representerar hyresgästerna), och av bolagets vd. Organisationen övervakas av revisorer. Styrelsen består av ordinarie medlemmarna Vald-Erik Granlund (ordförande), Rune Sjöholm (viceordförande), Anna Kengo, Olav Hellman, Ted Saari, Yvonne Emet och Marianne Sandqvist, samt suppleanterna Valborg Ingman, Johan Granlund, Benny Gunell och Sonja Sironen. Anställda, utöver vd, är fastighetssekreteraren och snickaren. Fastighetsskötsel- och städtjänster, liksom många andra tjänster, köps av företag. Beslutsfattarna vid bolagsstämman utses av aktionärerna Nykarleby stad och KWH-koncernen. Bolagsstämman väljer styrelse. Hyresdemokrati tillämpas, vilket innebär att till organisationen hör hyresgästorganen, som består av boendestämmor, hyresråd och hyresgästrepresentanter i bolagets styrelse. Nykarleby bostäder är ett allmännyttigt bolag, vilket innebär att bolaget i huvudsak ägs av ett kommunalt samfund och uppfyller statens krav på finansiering. Bolaget får inte uppvisa vinst. Detta betyder att hyrorna fastställs och uppbärs utgående från att verksamheten skall finansiera sig själv. En utjämning av kostnaderna mellan hyresfastigheterna tillämpas för att balansera upp hyrorna. fira 20-årsjubileum... 18 RondEllen 2 - 2014 Cowboykultur och countrymusik På inbjudan av musikerna Penny Lea och Katy Lou Clark i bluegrassbandet Purple Hulls, som uppträdde under ”American Bluegrass Gospel Night” på lägerområdet Klippan i Monäs, augusti 2013, hade vi förmånen att besöka familjen Clarks farm i Kilgore, Texas. Tillsammans med systrarna gjorde vi även en roadtrip till countrymusikens huvudstad Nashville, Tennessee. Här följer en kort resumé över de upplevelser och intryck som mötte oss när vi befann oss i de amerikanska sydstaterna under försommaren 2014. Västernattityd Vi hade rest långt och vi befann oss nu strax utanför den lilla staden Kilgore i nordöstra Texas. Det var sen kväll men fortfarande varmt där ute. Syrsorna spelade sin kvällskonsert i det fuktiga gräset när mörkret stilla sänkte sig över familjen Clarks farm. Trötta av resan lade vi oss till ro och somnade in, när jag plötsligt vaknade av att hundarna ute på gården skällde intensivt. Ett par minuter senare hörde jag när Katy vant greppade ett av de två gevären (som alltid stod färdigt laddade i hörnet En lummig bakgård, med egen fiskedamm, inramar Familjen Clarks farm i Kilgore, Texas. av vardagsrummet) och gick ut för att kolla att allt stod rätt till. Bakom persiennerna i vårt sovrum följde jag med hur hennes pannlampa systematiskt skannade genom skogskanten, stannade upp allt emellanåt, för att sen igen vandra vidare framåt kring gården medan hennes pekfinger låg krökt kring gevärets avtryckare… spännande! Det visade sig dock följande morgon att det troligen var vildsvin som hade stört hundarna under natten, men man vet aldrig vad som finns där ute. Ovanstående upplevelse från vår första natt på familjen Clarks farm kunde vara direkt hämtat ur ett västernmanus och visst var vi i västern – om än i modern tid. Cowboykulturen är något som fångat mig redan i unga år och här fanns bekräftelsen väldigt konkret och påtaglig i vardagen. Inte så att folk går omkring och skjuter på allt som rör sig, men attityden och stilen med cowboyhattar och -stövlar, rutiga skjortor, små kyrkor, pick-up trucks, hästar, nonstop countrymusik i radion, humorn, gästfriheten, stora biffar... ALLT andades fortfarande en känsla av västern. Invånarna i de mindre samhällen där vi rörde oss var stolta Rodeokulturen är något av en folktradition i USA. Den lokala rodeon i Gladewater, TX hålls i mitten av juni varje år. över det och vill leva kvar i den andan, eftersom det är en nedärvd del av deras kultur helt enkelt. Familjen vi gästade driver ett mindre jordbruk med främst majs- och bönodlingar. Namnet på syskonens band Purple Hulls kommer i själva verket från en bönväxt som får en vinröd-lila-skimrande färg då den är mogen att skördas. Rodeo Efter att ha fått ta del av det naturnära och lugna livet på farmen var det så dags för den stora folkfesten rodeo i grannsamhället Gladewater. Alla klädde upp sig i bästa westernstil och bänkade sig kring arenan där allt från lokala hjältar till proffs skulle rida på vilda hästar och avslutningsvis även på tjurar! Efter att arrangören bett en inledande bön sjöng vi nationalhymnen. Alla tog då av sig sina stora hattar, satte högra handen på hjärtat, och klämde i med den röst de hade. Sen drog hela spektaklet igång. Det sparkades, gnäggades och brölades. Grinden från boxen öppnades och det gällde för ryttaren att försöka hålla sig kvar på djurets rygg i 8 långa sekunder för att sen stega vidare i kvalifice- Grand Ole Opry-scenen i Nashville, TN. Från denna scen har det ljudit country varje vecka oavbrutet sen 1925. Konserterna sändes tidigare ut på radions AM-frekvens över hela USA, medan det i dag mest är livestreaming över nätet som gäller – men musiken är den samma! ....hon greppade ett RondEllen 2 - 2014 19 ringen, allt medan folket jublade och åt mera popcorn… eller så faller man av och blir sparkad av en galen tjur så att man kanske blir förlamad och sitter i rullstol resten av livet. Här kör man verkligen med höga insatser i utbyte mot ära och berömmelse. Rodeokulturen är något av en folktradition i USA och har med tiden lett till att det utvecklats till en rätt stor business med sponsorerade proffsryttare som tjänar sitt uppehälle med detta moderna nomadliv att dra vidare från stad till stad över hela USA för att delta i både större nationella, och mindre lokala, rodeoturneringar. Följ bara kylarprydnaden Efter att jag mekat lite, och reparerat belysningen på mamma Angies gamla Dodge pickup, erbjuds vi låna bilen för att upptäcka Texas på egen hand då tvillingsystrarna skulle delta i en barndomskompis bröllop. Vi fick tips om att söka upp släktingar till Clarks, som hade fått nys om oss, och som så gärna ville ha besök av genuina finländare! Kanske de trodde att vi såg ut som isbjörnar när vi kommer ända från Finland, tänkte jag. Släktingarna bodde i en mindre stad som hette Marshall, beläget i Harrison County, och jag frågade lite hur vi skulle hitta dit. ”Just follow the goathead” sa mam- ”Just follow the goathead”. man och pekade på kylarprydnaden (formad som ett gethuvud) längst framme på bilen och brast sen ut i ett skratt. Den hjärtliga och varma humorn i familjen visade sig ännu en gång. Cumminsdieseln under huven mullrade skönt när jag gasade på och vi svängde in på highway 59 i Lone Star State. Vi körde alltså omkring i en gammal pickup på landsbygden i nordöstra Texas. Vägkanterna i de små samhällena kantades av stora reklamskyltar med allt ifrån Dr Pepper och olika bilmärken till snabbmatsrestaurangernas reklam om extra stora portioner, och församlingsslogans med ”Jesus saves”, allt i ett enda virrvarr, men man vande sig småningom. Medan vi susade fram längs landsvägen med cruisecontrollen ställd på 55 mph sa min fru plötsligt ”Nu måste nog en av dina barndomsdrömmar ha gått i uppfyllelse?”. Mina mungipor sprack upp i ett brett leende, jag rättade till hatten, och sa ”Yes, ma’am”. Music City Följande morgon väntade oss en lång bilresa ut ur Texas, genom Arkansas och in till staden Nashville i delstaten Tennessee. Efter fjorton timmar (!) på motorvägen hade vi ca en kvart på oss att byta kläder på en parkeringsplats utanför en känd musikrestaurang kallad 3rd & Lindsley där Vince Gill & Time Jumpers skulle uppträda. Kanonbra, avslapp- Loveless Cafe, den något anonyma lilla matrestaurangen strax utanför Nashville. Hit brukar countryartisterna åka ut och äta frukost. Nostalgiskt! nad livekonsert med en av mina favoritartister. Jag fick riktigt nypa mig själv i armen för att försäkra att det nog var på riktigt det jag såg och lyssnade till... Nashville kallas ofta ”Music City USA” och här pulserar ALLT kring countrymusik. Museer, musikpubar, kända konserthallar, studior, skiv- På en tvärgata I countrymusikens huvudstad Nashville, TN. I bakgrunden syns det s.k. Batman-huset med sina kännspaka ”öron-torn”. Nashville. ”Chasin’ that neon rainbow, livin’ that honky tonk dream”. /A.Jackson. av de två gevären..... 20 bolag, artistförmedlingar etc. finns det gott om här och många är de amatörmusiker som genom tiderna tagit sig hit med drömmar om att bli upptäckta och förhoppningsvis få teckna skivkontrakt och göra karriär. En del av dem lyckas – andra inte. Jag trodde vi skulle bo på motell men tvillingsystrarna Clark har ett synnerligen bra kontaktnät och vi blir plötsligt alla inhysta hos en familj som bodde strax utanför Nashville. En väldigt trevlig familj som dessvärre råkade vara på väg till Florida på semester, men som är bekanta med Clarks sen tidigare. ”Det är klart ni skall stanna här i huset fastän vi är bortresta. Mata bara vår gula katt Garfield, och se till hunden, så får ni bo här” sa de. Vi tackar för gästfriheten och har deras hem som bas den närmaste RondEllen 2 - 2014 veckan då vi systematiskt besöker närapå allt som tangerar countrymusik i Nashville – och det är inte lite det! Katy och Penny har jobbat flere år här så de känner sen tidigare till när, var och hur man skall ta sig fram till olika platser och evenemang. Jag är överväldigad över deras suveräna guidning och tar emot alla intryck som serveras mig med vidöppna sinnen ;) Ny Österbottenturne’ för Purple Hulls i augusti 2015 Efter mycket intensiva och givande veckor, skiljs vi från våra amerikanska vänner på flygfältet i Nashville. Vi säger inte farväl, utan på återseende. Det står nu klart att deras band Purple Hulls kommer över igen till Finland för att göra en ny Österbottenturne under sommaren 2015, där det hela kulminerar i en ny uppsättning av ”American Bluegrass Gospel Night” på Klippan, lördag 15.8.2015. Boka in detta datum i era kalendrar redan nu (!) och som Penny sa ”..and then we gonna make it even bigger”. Det blir värt ett besök – garanterat! Johan Österbacka Museet Country Music Hall of Fame i Nashville, TN där man kan se en stor utställning över countrymusikens historia. Även kända artisters scenkläder, privata attiraljer samt deras instrument finns utställda. Visste inte att Hank Williams också spelade på en Martin... Florahemmet – erbjuder trygghet och gemenskap I konsul Lybäcks ståtliga köpmansgård finns idag Florahemmet. Florahemmet har en idyllisk plats i Nykarleby centrum alldeles intill Nykarleby älv. Bostäderna med utsikt mot älven är de mest eftertraktade bland de 32 rum som seniorboendet kan erbjuda i dag. Den övervägande delen av hyresgästerna är kvinnor, i dagens läge bor det 29 kvinnor och bara en man på Florahemmet. Den yngsta är 79 år och den äldsta 102 år. Tryggheten att ha tillgång till personal dygnet är oftast orsaken till att man flyttar från sitt eget hem till Florahemmet berättar föreståndare Tuija Nyman. Som boende betalar man hyra för sitt rum och köper tjänsterna som erbjuds, t.ex mat och städning. Att få inreda sitt rum med egna möbler och minnessaker gör att rummen känns hemtrevliga och personliga. I en liten kommun som Nykarleby har de allra flesta, redan då de flyttar till Florahemmet, någon bekant där från tidigare, det känns tryggt och gör flytten mindre dramatisk. Gemenskapen är också viktig och man får ta del av program och aktiviteter efter eget intresse och ork. Församlingarna i Nykarleby kommer regelbundet och håller andakt och det finns ordnat möjlighet att besöka sin egen kyrka i byarna för gudstjänst. Andra aktiviteter är syföreningen, sittjumppa, gemensamma promenader, utflykter och pyssel inför jul och påsk. Bingo är alltid populärt bland de boende. Nyman berättar att de då och då har besök av grupper och enskilda som bjuder på bl.a sånguppträdanden, men de tar gärna emot flera frivilliga att ordna program ...29 kvinnor och RondEllen 2 - 2014 21 Florahemmet Föreståndare Tuija Nyman omgiven av Berit och Gerda. och aktiviteter. Privatföretagare har möjlighet att erbjuda sina tjänster i hemmet. I dag har Florahemmets boende tillgång till frisörska, fotvårdare, fysioterapeut och kosmetolog. Seniorshoppen, som kommer på besök höst och vår, är populär. Då får man förnya garderoben från underkläder till ytterplagg. Florahemmet har eget kök och doften av husmanskost och bakverk bidrar till hemkänslan. De boende som orkar och vill får delta i köksarbetet. Att få skala potatis till lunchen eller middagen kan höja livskvaliteten betydligt. Att ha en uppgift att fylla, trots att man är gammal, är viktigt. Florahemmet erbjuder morgonmål, lunch och kvällsmat i hemmets matsal. Då hyresgästen, p.g.a sjukdom inte orkar komma till matsalen bärs maten till deras lägenhet. Florahemmet har 16 anställda. Personalen består av föreståndaren, städaren, 11 vårdare och tre personer i köket. Budgeten för verksamheten ger inte utrymme för utsvävningar, men personalen är engagerad och van att improvisera och göra det bästa av situationen. Florahemmet bedrivs av föreningen De Gamlas Hem i Nykarleby rf. Föreningens målsättning är att erbjuda möjlighet åt äldre att hyra en lägenhet på Florahemmet, med service 24 timmar i dygnet med en entusiastisk personal. Alla boende har trygghetslarm, ett tryck på den och du har snabbt hjälp på plats. Föreståndare Nyman Florahemmet upprätthålls av Föreningen De Gamlas Hem i Nykarleby r.f och finns inrymt i den gamla Lybeckska gården och nybyggnad nära Nykarleby Kraftverk vid älvstranden i Nykarleby. Föreningen grundades i februari 1923, men kan anses vara en fortsättning på Nykarleby Fruntimmers förening som fanns redan 1858. År 1927 kunde man flytta in i konsul Lybecks ståtliga köpmansgård tack vare inspektor Frans Gestrins testamente. Författarna Mikael och Paul Werner Lybecks mor hade dött och arvingarna beslöt att sälja gården till föreningen De Gamlas Hem. Sedan dess har bagarstugan och uthuslängan rivits och en ny byggnad längs Kyrkogatan och en inne på gården uppförts enligt arkitekt Anja Wahlbergs ritningar. Professor Erik Kihlman skriver att Mikael Lybeck ständigt levde i födelsestaden och barndomshemmet med hälften av sitt jag: Du barndomshem, föreningen av allt som gav åt livets morgon dess gestalt du är förändrat, och ändå det gamla! Än i dag drivs Florahemmet av en förening som inte arbetar i vinstsyfte. Förändringar har skett och sker. Numera har även män rätt att bo på hemmet och sitta i styrelsen. Grunden för Florahemmet har genom årtionden lagts av ansvarstagande och flitiga kvinnor! Eftermiddagskaffet med hembakt smakar bra i sällskap. konstaterar att bara att få prata med en annan person om sina bekymmer, stora som små, ger trygghet och en känsla av att inte vara ensam utan att man bor i ett hem, i en gemenskap med andra. Kristina Backlund h bara en man.... 22 RondEllen 2 - 2014 Leirikoulu “Mistä tunnet sä ystävän Onko oikea sulle hän Anna tunturin selvittää Kuka viereesi jää Kun on kaukana kaikki muu Ja kun päättyvät pitkospuut Kuka rinnallas ruikuttaa Takaisin mennä saa” Metsäkulman kuudesluokkalaiset osallistuvat syksyisin Pietarsaaren ja Edsevön kuudesluokkalaisten kanssa leirikouluun Äkäslompolon Nilivaarassa. Pietarsaaren ruotsinkieliset koulut aloittivat leirikoulutoiminnan Pohjoismaisen mallin mukaan ja suomenkieliset ottivat sen ohjelmaansa jo vuoden tai parin päästä. Lapissa on siis käyty 70-luvun puolivälistä lähtien. Edsevö lähti mukaan 80-luvun lopulla uuden rehtorin myötä. Kun hänen virkaansa yhdistettiin Uudenkaarlepyyn suomenkielisen koulun erityisopetus, hän toi mukanaan 90-luvun alussa mahdollisuuden leirikouluun myös tämän kaupungin kuudesluokkalaisille. Metsäkulma ja Edsevö eivät pystyisi yksin tällaisen matkan järjestämiseen, joten on hienoa että pääsemme muiden mukaan. Pietarsaarelaiset puolestaan hyötyvät bussikustannusten sekä tehtävien ja vastuun jakamisesta kanssamme. Leirikoulun tärkeimpiä tavoitteita on tutustuttaa kuudesluokkalaiset toisiinsa jo ennen yläkouluun siirtymistä. Edsevön ja Metsäkulman oppilaat pääsevät kuljetusoppilaina aina samalle luokalle, joten tutustuminen ja ystävystyminen on erityisen tärkeää. Onneksi emme mahdu muiden kanssa samoille majoille (Schaumaja, Haronmaja), vaan vuokraamme Kokkolan poliisien Ruskamajan. Tämä kahdenkeski- Lepohetki Pirunkurussa. nen olo “omalla” majalla tutustuttaa ja yhdistää tehokkaasti. Yhteiset saunomiset, aamu- ja iltahetket sekä vapaa-aika omalla majalla ovat aina olleet parasta koko leirikoulussa. Tänä vuonna asuimme poikkeuksellisesti Kruununmajalla (meitä oli liikaa Ruskamajalle), jonka saunasta pääsi pulahtamaan Kesänkijokeen! Varsinkin pojat nauttivat saunomisesta ja uimisesta jäätävässä vedessä. Tavallinen leirikoulupäivä: »» herätys, reppu valmiiksi vaelluk- selle, opetushetki omalla majalla (mitä näemme ja teemme päivän aikana) »» aamupala Schaumajalla, eväiden teko ja pakkaaminen omaan reppuun »» vaellus tai muu retki »» lepoa, saunomista, päiväkirjan kirjoittamista ja Lappi-monisteen opiskelua sekä vapaa-aikaa omalla majalla - torstaina kaupassa käynti, suursiivous omalla majalla ja laukkujen pakkaaminen ennen yhteistä illanviettoa »» ruokailu Schaumajalla »» lepoa, saunomista, päiväkirjan kirjoittamista ja Lappi-monisteen opiskelua sekä vapaa-aikaa omalla majalla »» jokin yhteinen aktiviteetti kaikkien koulujen kesken (tutustumisleikkejä, roskis-korista, jalkapalloa, valopiilosta, uintia, onkimista, maisematien ajelu, disco tms riippuen mukana olevista opettajista) »» iltapala Schaumajalla »» omalla majalla vähitellen rauhoitutaan nukkumaan (ehkä vielä keitetään teetä, pelataan Unoa, soitellaan kotiin - jos muistetaan) Vaellusohjelmassa ovat Pirunkuru (Tähtipolku), Varkaankuru ja Kesängin tai Kesänkijärven kierros sään mukaan soveltaen. Vaelluksilla kuvaamme maisemia ja toisiam- Tätä varten olen säästän RondEllen 2 - 2014 23 me, juomme vettä tunturipurosta, syömme mustikoita, pidämme useita lepotaukoja, joskus paistamme makkaraa ja aina odotamme näkevämme kuukkeleita. Kuka onkaan se onnellinen, jonka kädelle kuukkeli laskeutuu? Lisäksi käymme bussilla Pakasaivolla ja Luotokeskus Kellokkaassa - pari vuotta sitten pääsimme vierailulle Hannukaisen kaivokselle geologien johdolla. Kotimatka alkaa kun aamupala on syöty, matkaeväät repussa ja Schaumaja siivottu. Poikkeamme vanhan tavan mukaan Ruotsissa. Leirikoulun alkuaikoina lapset ostivat tuliaisiksi halvempia elintarvikkeita, nykyään syömme lihapullia Ikeassa ja käymme Candy Worldissä ostoksilla. Motivaatio matematiikan opiskeluun (kruunun kurssi) bussissa on huipussaan Haaparantaa lähestyttäessä! Kotimatkalla moni nukkuu, mutta myös otetaan irti kaikki mahdollinen yhdessäolosta uusien ystävien kesken. Viimeistään silloin vaihdetaan puhelinnumeroita ja mietitään milloin voitaisiin tavata. Nyt odottelemme tulevaa Yrityskyläpäivää, ainakin siellä olemme yhdessä Itälän ja Edsevön kanssa! Mitä jää lapsen reppuun? »» omasta itsestä ja tavaroista huolehtiminen, myös vastuu toisesta ja luonnosta »» askel itsenäisyyteen (ehkä ensimmäinen erossa olo omasta perheestä) »» omien voimavarojen testaaminen, itsensä voittaminen monella tavalla »» oma budjetti, riittävätkö rahat koko matkalle »» suomen tehokurssi kaksikielisille »» helpompi siirtyminen yläkouluun »» maailmankuvan avartuminen: erilaisia aikuisia, koululuokkia ja lapsia Förmåner för dig som anställd »» jokaisesta (myös opettajasta) löytyy uusia piirteitä tunturissa »» yksinkertaisuuden autuus: luonto, väsyminen, lepäämien »» Lapin kärpäsen puraisu Kommentteja Ylläksen huipulla: “Tätä varten olen säästänyt voimiani koko ikäni!” – Nykarleby stads plan för TyHy-verksamheten 2015 Pirkko Rantanen »» Valfri arbiskurs eller kulturevenemang arrangerat av Kultur och fritid, värde max 30 € både vt+ht. (Totalt 2 tillfällen per år för 60 €. När du anmäler dig till arbis/kultur och fritid säg till att du är anställd av Nykarleby stad!) »» Gym Hercules, Stjärnhallen »» Krafthallen i Jeppo »» Nkby Sports Club Annica4You »» »» »» »» »» »» »» 19€/mån, 46 €/3 mån, 69 €/6 mån, 131 €/12 mån 12 €/mån, 19,50 €/3 mån 35 €/6 mån, 58 €/12 mån Tiogångskort 35 €/10 ggr. Månadskort 25 € (fortlöpande, bör sägas upp vid gymmet senast den15:de föregående månad). Årskort 230 € (intyg att du är anställd hämtas i växeln, korten från gymmet). Jakobstads simhall 30 €/10 ggr (köp vid växeln) Nykarleby sjukhem 25 €/45 min, 3 ggr per år per anställd – massage på Nykarleby sjukhem (köp vid växeln). Rehabiliteringsdag + 2 ggr massage på Nkby sjukhem för 40, 45, 50, 55, 60 och 65 åringar. NiceOne! Motionsjippo en vardagskväll i juni, uppvärmning, motion och sommarkasse med hälsosam mat. Avslappning, mingel och fri samvaro i den ljuva försommarkvällen. Personaltidningen RondEllen utkommer med två nummer per år. Subventionerad lunch på olika matställen enligt tidigare modell. Möjlighet att beställa personaljacka till subventionerat pris under vårvintern 2015. Planen godkänd av samarbetsgruppen 12.11.2014 nyt voimiani koko ikäni! 24 RondEllen 2 - 2014 Till sommaren i Nykarleby hör besök på stadens fina och varierande sommarcaféer. RondEllen träffar Michelle Björkholm och Mirjam Söderbacka, som haft Tullmagasinet respektive Brostugan i sommar, för att höra hur säsongen har varit: Michelle #Tullmagasinet Hej, Michelle! Du har drivit verksamheten vid Tullmagasinet i sommar, hur har det varit? Det har varit roligt och på samma gång väldigt lärorikt. Det har varit en utmaning, men en rolig sådan. Hur kom du på tanken att göra det? Jag hade sommaren innan drivit verksamheten i café Panorama, vilket gav avstamp till flera idéer och viljan att göra liknande arbete framöver. Tycker det är kul att ordna event och intressant att lära sig mer om branschen. Vad hade du för förväntningar och mål med caféet? Blev det som du tänkt dej? Jag lade upp några mål innan sommaren och förväntningar därefter. Det gällde att pröva på för att sedan se vad som går bra och vad som måste ändras. Fick hjälp och goda råd av tidigare innehavare, Ralph Ström, vilket jag är tacksam för. Han gav mig riktlinjer så att jag inte behövde starta tomhänt. Ett mål var att locka en yngre kundkrets till Tullmagasinet, vilket jag tycker att Sommaren är definitivt över vid ett kyligt Andra sjön och Tullmagasinet, men Michelle Björkholm har redan planer för nästa sommar. har lyckats. Sommaren levde upp till mina förväntningar, nu gäller det att finslipa detaljerna. Har det varit ett trevligt jobb? –Vad har varit bäst, vad har varit jobbigt? Det har varit väldigt trevligt. Jag har lärt känna nya människor och haft möjligheten att ordna event. Gillar att ordna event av olika slag, så jag har trivts på min arbetsplats. Det som gjorde jobbet svårare var köksutrymmet som är väldigt litet och kokmöjligheter som inte existerar. Då gäller det att koka och baka hemma och sen transportera ner till Tullmagasinet. Något annat som var jobbigt var när glassen tog slut en varm sommardag. Har du haft tillräckligt med kunder? Juni månad var det inte direkt rekordmycket med kunder, men det vände direkt när värmen kom. Det har varit otroligt mycket folk nere vid Tullmagasinet, mer än vad jag hade väntat mig. Vad har varit mest lyckat? –Har du haft något i caféet som varit extra omtyckt eller något evenemang som du tycker varit speciellt bra? Tullmagasinets laxtallrik har varit väldigt populär, så den kommer att finnas kvar. Musikevenemang uppskattas av de flesta och speciellt när det är lokala förmågor som uppträder. ..Ett mål var att locka RondEllen 2 - 2014 25 Du planerar visst att fortsätta nästa säsong, har du redan några visioner och planer för sommaren? Yes, det kommer jag att göra. Det poppar alltid upp nya idéer i mitt huvud, så nu gäller det bara att samla ihop de bästa så ska nog nästa sommar bli riktigt bra nere vid Tullmagasinet. Emil Wingren / Michelle Björkholm Tullmagasinet Tullmagasinet byggdes 1855. Det flyttades från Gamla hamnen vid Åminne i Soklot till Andra sjön, på grund av landhöjningen. På den tiden fanns järnväg ner till sjön och tullmagasinet användes också som järnvägsstation. När den funktionen upphörde stod byggnaden på stranden närmast som obehövlig, men byggnaden bjöd på historia och staden som äger fastigheten beslöt satsa på en renovering. År 1998 stod det färdigrenoverade hamnmagasinet klart och verksamheten utvecklades till pub och restaurangverksamhet med namnet Tullmagasinet. Mirjam #Brostugan Hej Mirjam! Du har drivit verksamheten vid Brostugan i sommar, hur har det varit? Det har varit spännande, roligt, utmanande och utvecklande. Hur kom du på tanken att göra det? Först var det en person som i januari eller februari föreslog att jag skulle ansöka om att få ha hand om verksamheten vid Brostugan, men då sade jag genast nej eftersom jag tänkte att det är nog ingenting för mig. Jag brukar aldrig baka något och är faktiskt inte särskilt intresserad av bakning heller. Men lite senare började jag fundera på saken och började fundera ut olika lösningar och tillvägagångssätt ifall jag skulle ha hand om Brostugan någon gång i framtiden. När jag sen var i Nykarleby i mitten av mars så körde jag förbi Brostugan, och då visste jag plötsligt att det var vad jag ville göra den sommaren. Vad hade du för förväntningar och mål med caféet? Blev det som du tänkt dej? Jag funderade väldigt lite innan jag påbörjade verksamheten i maj. Ibland måste man dyka i med huvudet före och inte fundera för mycket. Mitt enda mål var egentligen att få Mirjam Söderbacka har haft en givande sommar vid Brostugan. en yngre kundkrets... 26 ihop en någorlunda skälig lön åt mig själv, vilket jag har lyckats med lite bättre än förväntat till och med. Har det varit ett trevligt jobb? –Vad har varit bäst, vad har varit jobbigt? Allra bäst har jag tyckt om den ekonomiska och den sociala biten. Att få chansen att driva sitt eget (om än lilla) företag har varit roligt och lärorikt, och att varje dag få träffa nya människor har verkligen gjort sommaren givande! Det som jag trivdes sämst med är att jag var så bunden under hela sommaren. Om jag skulle vara borta två dagar från Brostugan krävdes det en hel del förberedelser. Och så var det ju förskräckligt varmt i juli, speciellt i köket. Men man vänjer sig vid det mesta. Har du haft tillräckligt med kunder? Om jag tar fram den negativa sidan först, så tror jag att det var för kallt i juni och för varmt i juli för att folk skulle hitta till Brostugan. Det positiva är att det ändå var över förväntan mycket kunder, både turister och österbottningar! Det som är tacksamt med Brostugan är att det har redan sitt brand och många trogna kunder som återkommer år efter år. Som ny företagare behövde jag därmed inte etablera något helt nytt utan fick ta över och bygga vidare på något som byggts upp under årtionden. RondEllen 2 - 2014 Brostugan Brostugan byggdes i samband med att en bro byggdes över älven 1817. Brostugan, f.d. Brovaktarstugan, användes under 1800-talet som brovaktens bostad. Brovaktens uppgift var att uppbära en broavgift av alla som inte bodde i staden innan de åkte över bron. Brostugan har varit café ända sedan 1930-talet, ägs numera av Nykarleby stad och är fortfarande ett sommarcafé. Brostugan är speciellt känd för sina väggmålningar, målade av Gunnar Clement år 1941, med motiv ur stadens historia. Brostugan är en av stadens kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Brostugan har i nuläget ingen hyrestagare klar för 2015, så vill man driva verksamheten nästa sommar kan man med fördel kontakta stadssekreteraren Tomas Knuts. Hyran har om inget annat avtalats varit 0€ men hyrestagaren står för alla driftskostnader (vatten, el etc.). Vad har varit mest lyckat? -Har du haft något i caféet som varit extra omtyckt eller något evenemang som du tycker varit speciellt bra? Att alltid ha något glutenfritt alternativ och salta pajer har varit uppskattat bland kunderna. Gamla nummer av tidningarna från Herlers bokhandel som låg framme på borden gjorde också många kunder positivt överraskade. Öppettiderna fick också mycket positiv feedback, jag valde att ha öppet klockan 12-20 varje dag. I kulturveckan hade jag två evenemang som var mycket lyckade båda två, det ena var Ulf Smedberg som berättade om sin bok I krigsmans tid och det andra var irländsk musik med Tomas Finholm. Vad har du för tips till de som funderar på att driva ett sommarcafé nästa sommar? –Skaffa för allt i världen en kortläsarmaskin. Det är inte långt till bankomaten (från Brostugan alltså), så oftast kunde nog kunderna gå och ta ut pengar ifall de inte hade kontanter, men allra bäst skulle det förstås ha varit om de skulle ha kunnat betala med kort. –Ha regelbundna öppettider som är lätta att komma ihåg och stäng inte för tidigt på kvällarna. –Fråga och be om hjälp! Små saker kan göra jättestor skillnad. För mig var det värt massor att mamma tvättade kökshanddukarna och att mommo såg till att det fanns fräscha blommor på borden. I början var det också jätteskönt att jag kunde vända mig till både min företagsrådgivare vid Concordia och min bokförare vid Norlic med alla frågor gällande ekonomin och företaget. I det världsledande reseguideförlaget Lonely Planets Finland-guide är Brostugan omnämnt, där står att stället är värt ett besök för sina goda våfflor, har du sålt mycket våfflor och var de goda? Haha, våfflorna ja... Jag hade faktiskt ingen aning om att det var en såpass stor grej med våfflor vid Brostugan! Jag har nog stekt och sålt oändligt många våfflor i sommar känns det som. De var oerhört uppskattade, många kom dit bara på grund av våfflorna. Just nu Är jag tillbaka i Åbo och håller på med mina studier igen. Ryska som huvudämne, statskunskap och företagsekonomi som biämnen. Den här våren ska jag studera i tre månader vid ett universitet i Tver i Ryssland. Nästa sommar planerar jag att åka på en långresa, så det ska jag göra bara det på något sätt finns tillräckligt med slantar kvar i spargrisen. Emil Wingren/Mirjam Söderbacka ...oändligt många våf RondEllen 2 - 2014 27 Nyutnämningar / Vastanimitetyt Backa Hanna Barnträdgårdslärare, Rummelbacken Edfelt-Lax Ann Ambulerande specialbarnträdgårdslärare Ekstrand Simon Lektor i historia och samhällslära, Carleborgsskolan Eng Stina Barnskötare, Rummelbacken Envik Pia-Maria Ledare i morgonoch eftermiddagsverksamhet, Skogsparkens förskoleeftis. Fors Sonja Barnträdgårdslärare, Rummelbacken Häggblom Jonina Förskollärare, Jeppo-Pensala förskola Järn Lenita Timlärare i huvudsyssla inom klassundervisningen, Socklot skola Knutar Ida Barnträdgårdslärare, Rummelbacken Lassander Jeanette Barnskötare, Rummelbacken Lindholm Monia Lektor i historia och samhällslära, Topeliusgymnasiet Lindvall Susanne Barnskötare, Daghemmet Kotten, avd. Lekhuset Nylund Heidi Lektor i matematik och fysik, Topeliusgymnasiet Rif Solveig Kanslist, bildningskansliet Riska-Snellman Sofia Timlärare i huvudsyssla inom specialundervisningen, Carleborgsskolan Sandström Jonatan Lektor i matematik och IT, Carleborgsskolan Sjöberg Ulrika Klasslärare, Normens skola .. ommen! Valk tuloa! e v r e T flor känns det som... 28 RondEllen 2 - 2014 Hur FF:ar ni? ”FF har blivit ett begrepp som gjort att vi börjat diskutera och ifrågasätta rutiner mycket mera” ”Vi har satt upp en FF-lista på kansliet där vi skriver in allt som vi förenklar och förbättrar.” ”Sen vi började tänka FF har vi sparat både tid och pengar” Arbetet med att förenkla förvaltningen har kommit igång runt om i staden. Vi ser redan många konkreta exempel på hur vi förenklat rutiner och arbetssätt. ”Det ska vara lätt att göra rätt” och ”det finns alltid ett bättre sätt” har varit utgångspunkter i FF-arbetet. Nu vill vi i RondEllen höra vad Ni har förenklat och förbättrat på er arbetsplats, stort som smått. Dela med er av era förbättringsområden så att även andra kan inspireras. Ni får gärna även ge oss tips på sånt som ni tycker att borde förenklas och förbättras. De bästa FF-exemplen kommer att belönas av RondEllenredaktionen. Fyll i era FF-berättelser och FF-tips i FF-banken. Vi delar med oss av alla goda exempel som kommer in: www.nykarleby.fi/FF Miten te FF:aatte? ( FF = förenklad förvaltning, eli suomeksi käännettynä: yksinkertaistettu hallinto) ”FF:stä on tullut käsite mistä johtuen olemme alkaneet keskustelemaan ja kyseenalaistamaan rutiinejamme paljon enemmän”. ”Olemme kansliassa laittaneet listan mihin kirjoitamme kaiken mitä yksinkertaistamme ja parannamme”. ”Sen jälkeen kun olemme alkaneet ajattelemaan FF, olemme säästäneet sekä aikaa että rahaa”. Yksinkertaistetun hallinnon työ on käynnistynyt ympäri koko kaupungin. Näemme jo useita erilaisia konkreettisia muutoksia rutiineissa ja työtavoissa. ”Pitää olla helppoa tehdä oikein” ja ” aina on olemassa parempi tapa” ovat olleet FF-työn lähtökohdat. Nyt RondEllen haluaa kuulla mitä Te olette yksinkertaistaneet ja parantaneet työpaikoillanne, sekä suurta että pientä. Jakakaa kaikille parannusideoitanne siten muutkin voivat inspiroitua. Saatte mielellään myös antaa vinkkejä sellaisesta mitä mielestänne pitäisi yksinkertaistaa ja parantaa. RondEllenin toimitus tulee palkitsemaan parhaan FF esimerkin. Täyttäkää FF-tarinanne ja FF-vinkkinne FF-pankkiin. Jaamme kaikki hyvät esimerkit osoitteessa: www.nykarleby.fi/FF ! l u j d o G .. nen ktio a d e r r a Onsk
© Copyright 2024