Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 2 – 2010
RondEllen Nykarleby stads personaltidning – Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 2 – 2010 2 RondEllen 2 - 2010 Lugnt i skogen Dagarna är korta, det är mörkt, det är brått och det är mycket som ska hinnas med. Fort ska det gå och bra ska det bli. Skyltfönster är prydda med bländande belysning och dignande dekorer, reklambladen är kantade med glitter och tomteluvor. Vette tusan om de inte blivit både tjockare och fler sen ifjol också. Men så ska det vara den här tiden när julen står för dörren. Lucia lyser upp i stugorna, i skogen är det månen, stjärnorna och snön som ger ljus åt natten i advent. I skogen ja, där är det lugnt nu. Vi hinner knappt märka det mellan våra resor till och från jobbet och vi ser bara det som är upplyst av lampor. Men det är lugnt, tyst och fridfullt i skogen nu. Man märker det först när man varit där en stund och ögonen vant sig av med lampsken och öronen återhämtat sig från julmusik, trafikljud och telefonsignaler. Är man ute nattetid hör man inga ljud alls, eller kanske, om man har tur en hare eller en räv som smyger i snön. Eller var det en tomte? På dagen, även om den är kort, är det i alla fall lite mer liv i skogen, en hackspett kanske överröstar vindens sus i kala trädkronor när den letar efter mat i en död trädstam. En stövares klangfulla skall hörs nu som då när bukterna i hardrevet drar fram i markerna. Ibland ett skott också. Men inte ofta, för det är nog jakten i sig och hundens iver som jägaren uppskattar mest och som ger värme på passet. Det sägs att en solskensdag i advent ger en vecka med sol på sommaren. Så passa på och unna dig åtminstone en dag med lugn och ro i skog och mark i advent. Den avkoppling det ger laddar kanske batterierna inför julen lika bra som en vecka solsemester! Mathias Backman Rauhaa metsässä Päivät lyhenevät, on pimeää, on kiire ja paljon on ehdittävä tekemään. Äkkiä on asiat hoidettava ja tulosta on tultava. Näyteikkunat on somistettu häikäisevillä valaistuksilla ja notkuvilla koristeilla, mainoslehdet on koristeltu kimaltelevin koristein ja tonttumyssyin. Hitostako sen tietää, onko nyt sisääntulvivat mainokset vielä viimevuotisia paksumpia ja useampia. Mutta näin kuuluukin olla tähän aikaan vuodesta, kun joulu on jo ovella. Lucia valaisee mökit, metsässä kuu, tähdet ja lumi karkottavat adventtiyön pimeyden. Metsässä nyt kaikki on rauhallista. Sen me tuskin ehdimme huomata kiirehtiessämme edestakaisin kodin ja työn välillä, näemme vain sen mikä on lamppujen valaisemaa. Mutta metsässä vallitsee nyt tyyneys, hiljaisuus ja rauha. Huomaat sen vasta silloin kun olet vaeltanut metsässä hetken aikaa ja silmäsi ovat tottuneet hämäryyteen ja korvat ovat toipuneet joulumusiikista, liikenteen melusta ja puhelimen signaaleista. Jos liikut metsässä yöllä et kuule ääniä lainkaan, tai ehkä, jos sinun käy tuuri, saatat kuulla jäniksen tai ketun hiipivän hangessa. Vai tonttuko se oli? Päivällä, vaikka onkin lyhyt, metsässä on vähän enemmän liikettä ja toimintaa, tikka nakuttaa äänekkäästi etsiessään syötävää kuolleesta puunrungosta ja voittaa ehkä tuulen suhinan paljaissa puunlatvoissa. Ajokoiran sointuisa haukunta kuuluu silloin tällöin jänisajon kaartuessa eteenpäin metsissä ja mailla. Joskus pyssynlaukaus. Muttei kovin montaa, koska metsästäminen itsessään ja koiran into ovat niitä asioita joita metsästäjä arvostaa eniten ja jotka tarjoavat lämpöä metsästyspassipaikalla. Väitetään, että yksi auringonpaistepäivä adventtiaikana tuo kesällä yhden helleviikon. Joten suo itsellesi edes yksi levollinen päivä metsän sylissä. Retken antama rentoutus lataa ehkä paristosi yhtä tehokkaasti kuin mitä lomaviikko auringossa tekisi! Käännös: Sonja Frilund ...............på rätt plats vid RondEllen 2 - 2010 3 Valokuvauskilpailun voittaja Gissa! Valokuvauskilpailun tämänkertainen voittaja on Ulla-Stina Karlsson-Lassander. Kun tervahauta Måtasbergetillä Jepualla sytytettiin heinäkuussa 2010 olin oikeassa paikassa oikeaan aikaan, kertoo UllaStina voittokuvastaan. Hänen mielestään tervahaudan savun läpi paistava aurinko oli niin kaunis. Vad har dessa fyra personer gemensamt? Boris Sundell, Patrik Hautanen, Greta Kula och Maria Sjöblom. Ulla-Stina on ollut innokas valokuvaaja teini-iästä saakka, valokuvaaminen tarttui hänen veljeltään joka valokuvaa todella paljon. Digitaalikameran ansiosta on mahdollista näpätä valtavan paljon kuvia koska niitä kaikkia ei tarvitse kehittää. Jokin kuvista onnistuu aina, kertoo Ulla-Stina hymyillen. På sid 11 kommer de ut ur skrubben! Vinnare i Fototävlingen Fototävlingen vanns denna gång av Ulla-Stina Karlsson-Lassander. I juli 2010 då tjärdalen tändes på Måtasberget i Jeppo var jag på rätt plats vid rätt tidpunkt med min kamera, berättar Ulla-Stina om sin vinnarbild. Hon tycker att det var så vackert då solen lyste genom röken över tjärdalen. Ulla-Stina har fotat ända från tonåren, hon smittades av sin bror, som fotar väldigt mycket. Tack vare digitalkameran är det ju möjligt att knäppa massor av foton då man inte är tvungen att framkalla film och alltid lyckas något foto, berättar Ulla-Stina med ett leende. Hon tycker mest om att fota ögonblicksbilder, hon vill inte planera och arrangera med ljussättning och posering. Vinnaren får Upptäck Nykarleby i bild av Leif Sjöholm som pris. Barbro Julin Redaktionen/toimitus Tfn 78 56… Mathias Backman 216, 044-7219021 Barbro Julin 401 Nina Myrskog 251 Gunilla Lillbacka 115, 044-7219002 Kristina Backlund119 Peter Back 044-7219079 Hän ottaa mieluiten silmänräpäyskuvia, sillä hän ei halua suunnitella ja järjestellä valotuksia ja poseerauksia. Voittaja saa palkintona Leif Sjöholmin Upptäck Nykarleby i bild. Barbro Julin Härmed avslutas fototävlingen. Tack till alla som deltagit. Fastän tävlingen avslutas får ni gärna fortsätta att skicka in foton till redaktionen. Hoppas att ni fortsätter dokumentera er vardag och fest. Kom ihåg att också ha en säkerhetskopia av era bilder någon annanstans än på datorns hårdskiva. Valokuvauskilpailu päättyy tähän. Kiitos kaikille osallistujille. Vaikka kilpailu päättyy saatte jatkossakin mielellään lähettää kuvia toimitukseen. Toivottavasti jatkatte arjen ja juhlienne dokumentointia. Muistakaa pitää varmuuskopio kuvistanne myös muualla kuin tietokoneen kovalevyllä. Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab Upplaga / painos: 600 Pärmfoto / kansikuva: Ulla-Stina Karlsson-Lassander Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta och ändra inlämnat redaktionellt material. d rätt tidpunkt............... 4 Snöröjning Årets första snö kom i slutet på oktober. Den fick barnen att jubla och lika säkert som vitsippor på våren växte de första snögubbarna fram. Men det gick som det brukar. Efter några dagar hade allt regnat bort. Den 10:e november fick vi nordliga vindar som förde med sig ett lite större snöfall och det började kännas som vinter på riktigt. Snöfallet blev starten på högsäsongen för alla som jobbar med snöröjning inom Nykarleby stad. RondEllen har pratat med byggmästare Lars ”Lasse” Kengo för att få lite mera insikt i vad snöröjningen innebär. Lasse har arbetat som byggmästare åt Nykarleby stad sedan 1984 och snöröjningen är en av de saker han ansvarar för. Förra vintern, 2009 - 2010, minns vi som en snörik och kall vinter. Enligt Lasse var det ungefär en tredjedel flera plogningstillfällen i vintras jämfört med en normalvinter. Vid några tillfällen snöade det också flere dygn i sträck och då blir det fort problem eftersom snön i något skede också måste transporteras ut ur stadskärnan. I fjol blev snölagret vid Frillmossen fullt och en del snö måste lagras på det gamla stället nära rondellen i norra infarten till centrum. Årets vinter har av kloka män, på mer eller mindre vetenskaplig grund, förutspåtts bli kall och snörik, när RondEllen 2 - 2010 jag frågar Lasse vad han tror, skakar han på huvudet och konstaterar att vi får ta den vinter vi får, beredskapen finns. Själva snömängden är heller inte avgörande för hur mycket jobb det blir med att skotta bort den. Blidsnö som faller i morgonrusning och under dagen ger mycket mera jobb än torr snö som faller under natten. Vid byggnadskontoret i Nykarleby finns det fem traktorer och en mindre trädgårdstraktor som används i snöröjningen, därtill finns också sex utomstående entreprenörer som sköter snöröjningen i byarna och delvis också i centrum. När snön vräker ner och hela styrkan är i gång skottar totalt 15 fordon snö på våra vägar och gator. Snödejouren, som är fyra man stark, rycker ut vid 3 - 4 tiden på natten och börjar ploga centrum, sedan kommer de andra till när arbetsdagen börjar vid 6 - 7 tiden. Under perioden första november till sista mars är snöröjning och halkbekämpning helt klart en av huvudsysslorna för fältpersonalen vid byggnadskontoret. Årligen kostar det staden drygt 100 000 € att skotta snö och sanda, vilket motsvarar knappt en femtedel av totala budgeten för trafikleder. Sist frågar jag Lasse om det är något han vill framföra till läsarna. Han hoppas att alla tar det lugnt i trafiken när det snöar och har förståelse för att det kan ta upp till 6 – 8 timmar innan alla områden är plogade när det snöat rejält. Mathias Backman Förra vintern blev stadens snöavstjälpningsplats vid Frillmossen full. Foto: Peter Gullback ...snödejouren, som är fyr RondEllen 2 - 2010 5 2010 Kulturveckan Kulttuuriviikko Hybris på RåddRock / Hybris RåddRockissa. Hur-långt-hinner-man-sticka-under-en-kulturnatt? Kuinka-pitkälle-ehtii-neuloa-kulttuuriyön-aikana? Nina Lassander. Linda och Sofie dansar hip-hop. Linda ja Sofie tanssivat hip-hoppia. Mingel kring pärthyveln. Kokoontuminen pärehöylän ympärillä. Vernissage i Rådhusgalleriet för Leif Sjöholms utställning ”Nykarleby i bild” / Avajaiset Raatihuonegalleriassa, Benny Törnroos sjunger muminsånger på torgscenen. Leif Sjöholmin näyttely ”Uusikaarlepyy kuvissa”. Benny Törnroos laulaa Muuminlauluja torilla. Historisk vandring med Lars Pensar. Historiallinen vaellus Lars Pensarin opastamana. Ank-race på ån / Ankka-race joella. ra man stark, rycker ut ..... 6 RondEllen 2 - 2010 Favoritrecept - Kultur-Tinas munsbitar Om du vill sätta guldkant på en fredagskväll med familjen eller när du får besök av goda vänner så kan du tillreda ett fat med munsbitar som både ögon och smaklökar får njuta av. Exemplen nedan är just bara exempel – använd din egen fantasi och kreativitet och det som du råkar ha i kylen, frysen och torrskafferiet. Tonfiskröra på Malaxlimpa Rör ihop en burk tonfisk (i olja, låt oljan rinna av), ca en dl majonnäs, en matsked finhackad rödlök, en liten burk tomatpuré, salt och peppar. Fördela röran på bitar av Malaxlimpa. Garnerna med färsk dill eller gröngurka. Finländska biten Dela skivor av rostbröd till lämpliga småbitar, stek dem knapriga i smör. När bitarna svalnat sätter du på en ordentlig klick av Créme bonjour/Rökt Renkött. Garnera med frysta havtornsbär, tranbär eller lingon. Garnera gärna fatet med frukt och/eller grönsaker och så är ”konstverket” färdigt att avnjutas med en kopp te eller ett glas fylligt chilenskt rödvin! Tina Nylund Ost och ananas under Parmatäcke Skär färsk ananas och valfri ost i bitar (på bilden Västerbotten ost som vanligen finns att köpa i bit vid Torghallen). Dela skivorna av Parma skinka i fyra bitar. Rulla runt ananasen och osten. Stick gärna en tandpetare genom hela paketet så är det lättare att äta. Aurafyllda dadlar Skär småbitar av en Auraost och fyll kärnfria dadlar. Häll flytande honung över. Stick ner tandpetare i dadlarna om du inte vill få kladdiga fingrar när du äter dem. Päron på baconbädd Dela ett färskt eller konserverat päron i lämpliga bitar. Koka upp en skvätt vitvin och vatten och koka päronbitarna en stund (det färska tills det mjuknar). Dela baconskivor i fyra bitar och stek så många bitar du behöver. Skär bitar av valfri ost, på bilden Brie, men Aura passar också utmärkt. När päron- och baconbitarna svalnat fördelar du ingredienserna i skedar. Bacon, päronbit, ost – toppa gärna med nötter av något slag; jordnötter, cashewnötter eller rostade mandelspån. - Späckhuggaren sprutar vatten ur hede avlopi på ryggen Theo 3 år Många små tips för till exempel nyårsfesten. ...sitten ”taideteos” onkin RondEllen 2 - 2010 7 Suosikkiresepti - Kulttuuri-Tinan pikkupurtavaa Jos haluat hieman juhlan tuntua perjantai-iltaan perheen kanssa tai hyvien ystävien tullessa vierailulle voit valmistaa vadillisen sekä näkö- että makuhermoja kutkuttavaa pikkupurtavaa. Esimerkit alla ovatkin vain juuri esimerkkejä – käytä omaa mielikuvitusta ja luovuutta ja sitä mitä jääkaapissa, pakastimessa ja kaapissa sattuu olemaan. Maalahden limppua tonnikalasekoituksella Tonnikalasekoitus: sekoita yhteen purkillinen tonnikalaa (tonnikalaa öljyssä, anna öljyn valua pois), noin 1 dl majoneesia, ruokalusikallinen silputtua punasipulia, pieni purkki tomaattisosetta, suolaa ja pippuria. Jaa sekoitus Maalahden limpusta leikattujen palojen päälle. Koristele tuoreella tillillä tai kurkulla. Juusto ja ananas Parmapeitteen alla Viipaloi tuore ananas ja vapaavalinnainen juusto (kuvassa Västerbotten juusto mitä yleensä voi ostaa palana Torihallista). Jaa Parmakinkun viipaleet neljään osaan. Rullaa ananaksen ja juuston ympärille. Laita mielellään hammastikku koko paketin läpi jotta se on helpompi syödä. Auratäytteiset taatelit Leikkaa Aurajuustosta pieniä paloja ja täytä siemenettömät taatelit. Kaada päälle juoksevaa hunajaa. Pistä taateleihin hammastikut mikäli et halua sotkea sormiasi syödessä. Päärynää pekonipeitteellä Leikkaa tuore- tai säilykepäärynä sopiviin paloihin. Kiehauta tilkka valkoviiniä ja vettä ja keitä päärynänpaloja siinä hetken aikaa (tuoreet päärynät, kunnes ne pehmenevät). Jaa pekoniviipaleet neljään osaan ja paista niin monta palaa kuin tarvitset. Leikkaa paloja vapaavalinnaisesta juustosta, kuvassa Brie juustoa mutta Aura sopii aivan yhtä hyvin. Kun päärynä ja pekoni palat ovat jäähtyneet jaa aineet lusikoihin. Pekoni, päärynänpala, juusto – aseta päälle vaikka jotakin pähkinää; maapähkinöitä, cashewpähkinöitä tai paahdettuja mantelilastuja. Suomalainen pala Leikkaa paahtoleivänviipaleista sopivan pieniä paloja, paista ne rapeiksi voissa. Kun palat ovat jäähtyneet, laita niiden päälle kunnon nokare Créme Bonjour/Savustettua poronlihaa. Koristele pakaste tyrnimarjoilla, karpaloilla tai puolukoilla. Voit koristella vadin erilaisilla hedelmillä ja/tai vihanneksilla ja sitten ”taideteos” onkin valmis nautittavaksi kera kupillisen kahvia, teetä tai lasillisen täyteläistä Chileläistä punaviiniä. Käännös: Marianne Blomqvist - Min fammo har en bok tär e star va e finns i kroppin - Va finns e tär tå? - Nå hede beinrangli Emma 4 år n valmis nautittavaksi...... 8 RondEllen 2 - 2010 Skogsstjärnan I RondEllen nr 2/2009 ingick en artikel från en byggarbetsplats som skulle bli ett nytt daghem i Nykarleby centrum. I augusti 2010 var daghemmet, som fick namnet Skogsstjärnan, inflyttningsklart och kunde ta emot en förväntansfull personal och ivriga barn. Bristen på dagvårdsplatser har under de senaste åren varit påtaglig och löstes bland annat med tillfälliga gruppfamiljedaghem på olika håll i staden. Den arbetsgrupp som tillsattes av stadsstyrelsen kom i sin slutrapport fram till att det enda sättet av lösa bristen på dagvårdsplatser var att bygga ett nytt daghem i Nykarleby centrum. RondEllen beslöt att göra ett återbesök på det nya daghemmet, denna gång då det var fyllt stoj och skoj och inte bara av byggnadsställningar. Daghemsföreståndare Carola Stråka kunde tillsammans med sin personal, som består av tre barnträdgårdslärare, fem barnskötare och ett köks- och städbiträde, ta emot 44 barn till de tre avdelningarna. På avdelningarna Solen, Månen och Stjärnan fylldes alla platser genast från hösten, men genom omorganisering under hösten kunde fler barn tas emot. personal ska trivas, där var och ens styrkor lyfts fram och där man stärks i sådant, som man tycker att man inte är så bra på. För en som besöker daghemmet för första gången kan det tyckas att det inte finns så mycket leksaker och material. Det är ett medvetet val att förvara material bakom stängda dörrar, detta för att lugna oroliga barn och ge dem möjlighet att koncentrera sig på det de håller på med. Målet för personalen är att tillsammans med föräldrarna skapa lugna, harmoniska, trygga och framgångsrika barn. Det är ju i alla fall föräldrarna som är experter på sina barn. Barbro Julin Tack vare sitt läge i en gränd utan genomfartstrafik är daghemmet ändamålsenligt och tryggt för yngre barn. Det finns staket runt hela det natursköna området och skogsbacken med blåbärsris och spännande granar att leka under har varit mycket populärt bland barnen. Alltid är den någon barngrupp ute och leker, berättar Carola Stråka. Närheten till Skogsparkens skola och Metsäkulman koulu gör 5-åringarnas inskolning inför förskolstarten smidig. Tack vare personal med finska som modersmål finns det möjlighet för barnen att ”språkduscha”. Via lekar, rim, ramsor och sånger ges en naturlig kontakt med det andra inhemska språket. Skogsstjärnan har valt att profilera sig på språkutveckling och att ge barnen en positiv inställning till språk. Tack vare barn med mångkulturell bakgrund lär sig också barnen andra sätt att kommunicera då språkkunskaperna inte alltid räcker till. För personalen gäller det också att hitta arbetssätt och rutiner med nytt hus, nya kollegor och nya barn. Carola tror att det kommer att ta ett verksamhetsår innan man helt kommit in i de nya rutinerna. Hon vill vara med och bygga upp ett daghem där både barn och Josefin Olson snurrar glada barn. ....harmoniska, trygga och 9 Metsätähti RondEllen nro 2/2009 sisälsi artikkelin rakennuspaikasta josta tulisi uusi päiväkoti Uudenkaarlepyyn keskustaan. Elokuussa 2010 päiväkoti, joka sai nimen Metsätähti, oli muuttovalmis ja pystyi ottamaan vastaan toiveikkaan henkilökunnan ja innokkaat lapset. Lasten hoitopaikkojen puute on ollut viime vuosina tuntuva ja ratkaistiin mm. tilapäisillä ryhmäpäiväkodeilla eri puolilla kaupunkia. Työryhmä jonka kaupunginhallitus nimitti, tuli loppuraportissaan siihen tulokseen että ainoa ratkaisu on uuden päiväkodin rakentaminen Uudenkaarlepyyn keskustaan. RondEllen päätti käydä uudestaan päiväkodissa, tällä kertaa kun se on täynnä vilskettä ja leikkiä eikä vain rakennustelineitä. Päiväkodin esimies Carola Stråka pystyi yhdessä henkilöstönsä kanssa, joka koostuu kolmesta lastentarhanopettajasta, viidestä lastenhoitajasta ja yhdestä keittiö/ siivousapulaisesta, vastaanottamaan 44 lasta kolmeen osastoon. Osastot Aurinko, Kuu ja Tähti täyttyi heti syksystä, mutta uudelleenjärjestelyjen ansiosta syksyn aikana voitiin ottaa vastaan lisää lapsia. Sijaintinsa vuoksi kujassa ilman läpikulkuliikennettä päiväkoti on tarkoituksenmukainen ja turvallinen pikkulapsille. Koko luonnonkauniin alueen ympäri on aita, ja metsäkumpu mustikkavarvuilla ja jännittävillä kuusilla joiden alla voi leikkiä on ollut lasten suuressa suosiossa. Aina joku ryhmistä on ulkona leikkimässä, kertoo Carola Stråka. Metsäkulman koulun ja RondEllen 2 - 2010 Skogsparken-koulun läheisyyden ansiosta 5-vuotiaat voi helposti totuttaa koulukäyntiä varten. Koska henkilöstössä on suomenkielisiä on mahdollista antaa ”kielisuihkua” lapsille. Leikkien, lorujen ja laulujen avulla annetaan luonteva kosketus toiseen kotimaiseen kieleen. Metsätähti on valinnut profiloida itsensä kielenkehittäjänä ja antaa lapsille positiivisen suhtautumisen kieliin. Niitten lasten ansiosta joilla on monikulttuurinen tausta, lapset oppivat ilmaisemaan itsensä ja kommunikoimaan vaikka kielitaito ei aina riitä. Henkilökunnan on myös löydettävä työtapoja ja rutiineja uudessa talossa, uusilla työtovereilla ja uusilla lapsilla. Carola on sitä mieltä että kestää koko toimintavuoden ennen kuin kokonaan on päästy uusiin rutiineihin. Hän haluaa olla mukana rakentamassa päiväkotia jossa sekä lapset että työntekijät viihtyvät, ja jossa jokaisen vahvuuksia korostetaan ja jossa vahvistutaan sellaisessa jossa omasta mielestä ei olla niin hyviä. Ensi kertaa päiväkodissa vieraileva voi saada vaikutuksen että siellä ei ole paljon leluja ja aineistoa. Aineiston pitäminen suljettujen ovien takana on harkittua rauhoittaakseen levottomia lapsia ja antaakseen heille mahdollisuus keskittyä siihen mitä sillä hetkellä tekevät. Henkilöstön tavoitteena on yhdessä vanhempien kanssa luoda tasapainoisia, turvallisia ja menestyksellisiä lapsia. Vanhemmathan ovat ensi sijassa lastensa asiantuntijoita. Käännös: Paula Bonäs Jokaisella osastolla on oma ulko-oven värinsä. h framgångsrika barn....... 10 Rysk kanonkula Ibland behöver man trampa upp nya spår, stiga utanför bekvämlighetszonen, ge sig i kast med något nytt för att ge sig själv och sitt välbefinnande en frisk injektion av kroppsliga utmaningar. Alternativen i Arbis katalogen är många och en kurs som är ny för i år är Kettlebell. Första intrycket uppfattas kanske som träning med en kanonkula som har handtag och som svingas lite hit och dit. Faktum är att det är en mångsidig träningsform som tränar kroppens styrka, uthållighet, snabbhet och även reflexer. Kettlebell kommer ursprungligen från Ryssland och har funnits i åtminstone 100 år. Det finns även tävlingar inom grenen. Träningen är explosiv och tekniken är a och o för att undvika skador. Tvärtemot första intrycket så svingas inget klot lite hit och dit. Istället används olika vikter vid olika rörelser och hela kroppen arbetas igenom på ett pass. Rörelserna som man utför sker kontrollerat och med rätt teknik. Rätt vikt RondEllen 2 - 2010 vid rätt rörelse, och för rätt användare, vilket betyder att träningen passar alla. Dessutom är det inte bara musklerna som jobbar utan även bålstabiliteten och balansen tränas. Även kroppsmedvetenheten och kroppskontrollen stärks. Här finns inga zumba moves och konstiga koreografier med vick i höften utan endast stark muskelträning som också tar upp pulsen. Vill du ha funktionell, dynamisk och mycket effektiv träning så är det här för dig. Det bränner både fett och ökar styrkan och bålstabiliteten. Träningen passar alla oavsett hur vältränad eller otränad man är, så stig ur bekvämlighetszonen, trampa upp ett nytt spår och prova Kettlebell! Nina Myrskog Venäläinen tykinkuula Joskus kannattaa astua uusille poluille, tinkiä omasta mukavuudestaan ja kokeilla jotain aivan uutta voidakseen testata omia fyysisiä kykyjään. Arbiksen luettelosta löytyy jokaiselle jotain, ja yksi tämän vuoden uutuksista on Kettlebell. Ensivaikutelma on käsikahvalla varustettu tykinkuula, jota heilutellaan edestakaisin, mutta tosiasiassa kysymyksessä on monipuolinen ja tehokas harjoitusmuoto, joka kehittää voimaa, kestävyyttä, nopeutta ja myöskin reaktioita. Kettlebell tulee alunperin Venäjältä, jossa sitä on harrastettu ainakin sata vuotta, ja lajissa järjestetään myöskin kilpailuja. Harjoitusmuotona Kettlebell on hyvin räjähtävä ja loukkaantumisten välttämiseksi on hyvä tekniikka erittäin tärkeä. Harjoittelussa käytetään erillaisia painoja ja koko keho saa osansa harjoituksesta. Kaikki liikkeet tulee tehdä kontrolloidusti ja oikealla tekniikalla. Harjoitusmuotona Kettlebell sopii kaikille ja myöskin tasapaino, kehontuntemus ja kehonhallinta kehittyy harjoituksissa. Kysymyksessä ei tosiaankaan ole eriskummalliset koreografiat tai zumba-askeleet vaan kunnon lihasharjoitus, joka kiihdyttää pulssia. Mikäli kaipaat dynaamista ja erittäin tehokasta harjoittelua, on tämä jotain sinulle. Rasva palaa, voima kasvaa ja tasapaino kehittyy. Harjoitus sopii kaikille ikään, kuntoon ja kokoon katsomatta, joten astu uusille poluille, tingi vähän omasta mukavuudestasi ja kokeile Kettlebelliä. Instruktör Robert Forslund ”in action”. Käännös: Pekka Siekkinen ....ibland behöver man t RondEllen 2 - 2010 11 Karate Do Shotokai Jag öppnar dörren till gymnasiets gymnastiksal, det är söndag kväll, klockan är lite över 7. Det som möter mig är ett gäng vitklädda barfota personer som springer i full fart i salen. Patrik Hautanen håller ett hårt brottningsgrepp på Boris Sundell som med stor möda lyckas spela bollen vidare till Maria Sjöblom, hon passar vidare åt Greta Kula som sätter bollen snyggt i korgen. Är det Nykarlebys nya sport brottningsbasket dessa fyra stadsanställda har som gemensamt intresse? Nej inte alls, det är Nykarleby Karate Do Shotokai som håller träning och ikväll är det basket som gäller som uppvärmning. Att alla fyra stadsanställda råkar tillhöra bildningssidan är en ren slump. Karate är en relativt billig sport, Patrik berättar att avgiften är 45 euro/termin. Karatedräkten, som egentligen är det enda som behövs, kostar 25 euro och den håller många år. Nybörjarkurser hålls höst och vår, men man kan ”droppa” in i princip när som helst. Peter Back Karateklubben i Nykarleby grundades 1994 av Patrik Hautanen och Henry Eklund. Patrik berättar att klubben har ca 30 medlemmar, varav ca 15 är juniorer och de yngsta är från 8-9 år. Seniorerna håller träningar tisdagar, torsdagar och söndagar i Gymnasiets gymnastiksal. Karate som betyder ”öppen hand” är en självförsvarsgren där man lär sig att försvara sig utan vapen. Ofta kopplas kampsporter ihop med något negativt, men det är en felaktig uppfattning. Greta och Maria har hållit på med sporten i tolv år och enligt dem så är Karate bra för bl.a. balans, koordination, rygg och nacke. Sporten ger en också bra kroppskännedom. Greta och Maria tycker att sporten kan utövas av alla oberoende ålder, själva var de i 40-års åldern när de började. I Karate Do Shotokai förekommer inga tävlingar, utan man betonar att vara avslappnad, lära sig rätt teknik och att kunna använda hela kroppen. Olika färg på bältena visar hur ”bra” man är. Nybörjare börjar med vitt bälte och jobbar sig sen vidare uppåt till grönt, brunt och svart bälte som är det högsta man kan få. Svart bälte har även olika graderingar, så kallade dan. Alla fyra har svart bälte, Maria och Greta har 1 dan, Boris 2 dan och Patrik 5 dan, vilket han hittills är ensam om i Finland. Många av föreningens aktiva deltar också i nationella och internationella läger för att förkovra sig i sporten. Nykarlebys Karateaktiva har deltagit i läger i bl.a. Storbritannien, Frankrike, Estland och USA. Patrik blockerar (age-uke) ett slag (oi-zuki) från Boris och ska just sparka (keage) honom i bröstkorgen. trampa upp nya spår....... 12 Utviket RondEllen 2 - 2010 , Lena Lunden I Utviket presenterar vi i varje tidning en av våra medarbetare... Vem är du? Lena Lundén 50 år och hemma från Taklax. År 1999 flyttade jag till Nykarleby. Är gift med Krister Blomqvist och år 2006 flyttade vi in i vårt nybyggda stockhus i Lippjärv. Beskriv dej själv med tre ord! Lugn, positiv, noggrann. Vad jobbar du med? Jag jobbar som lönebokförare på ekonomikontoret. Jag räknar löner åt tekniska sektorns personal; månadslöner och timlöner - där ingår även Kraftverkets personal, barndagvårdens personal, Arbis-timlärare och förtroendevaldas mötesarvoden. Sedan tillkommer olika rapporteringar och statistikuppgifter samt anmälningar till FPA och försäkringsbolag vid anställdas sjukfrånvaro m.m. Hur länge har du jobbat för Nykarleby Stad? Jag började i januari 2001. Vad är det bästa med ditt jobb? Eftersom jag har olika lönegrupper jag räknar lön åt är arbetet omväxlande då olika kollektivavtal följs. Jag kan själv ganska långt planera mina arbetsuppgifter per dag. Vad är det sämsta med jobbet? Det som inte är bra med att ha olika lönegrupper är att det blir många löneutbetalningsdagar i månaden att passa. Månadslöner utbetalas den femtonde och den sista dagen i månaden. Timavlönade får lön varannan vecka. Det finns inga vikarier för lönebokförarna vilket är lite problematiskt vid semester och sjukdom, alla väntar ju på rätt lön på rätt dag på rätt konto. Berätta om en arbetsdag! Vanligtvis jobbar jag 8-16. Arbetsdagarna varierar men jag kan berätta hur en lönekörning går till. Jag går Lena ute i naturen med Bologneshunden Blondie. igenom posten och underlagen jag fått från förmännen och matar in uppgifterna i löneprogrammet. Det gäller t.ex. kilometererättningar och dagtraktamenten, kostförmån, lunchkuponger, övertider, sjukfrånvaro eller annan frånvaro, öppnar nya anställningsförhållanden för vikarier, kontrollerar skatteprocenten och konteringen. T.ex. timavlönades timmar matas in på olika konton och kostnadsställen beroende på vilka ställen de jobbat på. Då allt är inmatat kör jag ut en kontrollista för att se att allt stämmer. Då en lönekörning är färdig för betalning överför jag uppgifterna till kassan varifrån de utbetalas. Lönespecifikationerna sänds i väg per post och till internetbanken åt dem som valt det. Sedan tar jag ut bokföringsverifikat på lönekörningen som huvudbokföraren får. ..dagtraktamenten, kostfö 13 RondEllen 2 - 2010 Aukeama , Lena Lunden Jokaisen numeron Aukeamassa esittelemme yhden työntekijöistämme... Kuka sinä olet? Lena Lundén 50 v. ja kotoisin Taklaxista. Vuonna1999 muutin Uuteenkaarlepyyhyn. Olen naimisissa Krister Blomqvistin kanssa ja 2006 muutimme uuteen hirsitaloomme Lippjärvelle. Kuvaa itseäsi kolmella sanalla! Rauhallinen, positiivinen ja huolellinen. Mitä sinä teet työksesi? Olen taloustoimistossa töissä palkkakirjanpitäjänä. Lasken teknisen sektorin henkilöstön palkat; kuukausi- ja tuntipalkat – mukaanlukien Voimalaitoksen henkilöstö, sekä lasten päivähoidon henkilöiden, työväenopiston opettajien palkat ja luottamushenkilöiden kokouspalkkiot. Lisäksi tulee eri raportteja ja tilastotietoja sekä ilmoitukset KELA:lle ja vakuutusyhtiöille työntekijöiden sairauspoissaolosta ym. Kuinka kauan olet tehnyt töitä Uudenkaarlepyyn kaupungille? Aloitin tammikuussa 2001. Hur många dagar denna procedur tar är beroende på gruppernas storlek och på mängden underlag som ska matas in. Vad har du för fritidsintressen? Våra hundar bolognesen Blondie samt stövarna Kia och Sanna. Vara ute i naturen. Mitt resetips En resa till Azorerna – mitt i Atlanten. Mycket vacker natur med djungelliknande växtlighet, vackra vulkansjöar och vattenfall. Vem vill du se på utviket i nästa nummer? En yrkesman. Mikä on parasta työssäsi? Koska lasken palkkaa eri palkkaryhmille työ on vaihtelevaa kun eri työehtosopimuksia noudatetaan. Voin itse aika pitkälle suunnitella päivän työtehtävät. Mikä on huonointa työssäsi? Huono puoli eri palkkaryhmillä on se että on monta palkkapäivää kuukaudessa passattavana. Kuukausipalkat maksetaan kuukauden viidestoista ja viimeinen päivä. Tuntipalkkaisille maksetaan joka toinen viikko. Palkkakirjanpitäjille ei ole sijaisia ja se on hieman ongelmallista lomien ja sairauksien aikana, kaikkihan odottavat saavansa oikean palkan oikeana päivänä ja oikealle tilille. Kerro työpäivästäsi! Tavallisesti työskentelen 8-16. Työpäivät vaihtelevat mutta voin kertoa miten palkanmaksu suoritetaan. örmån, lunchkuponger.... 14 RondEllen 2 - 2010 Käyn läpi postin ja pohjatiedot jotka olen saanut esimiehiltä ja kirjaan tiedot tietokoneeseen, esimerkiksi kilometrikorvaukset, päivärahat, ruokaedut, lounaskupongit, ylityöt, sairauspoissaolot tai muu poissaolo, avaan uusia työsuhteita palkkaohjelmaan sijaisille, tarkastan veroprosentit ja kirjatut tiedot. Esimerkiksi tuntipalkkaisten tunnit kirjataan eri tilille ja kustannuspaikkaan riippuen missä työt on tehty. Kun kaikki on syötetty, tulostan tarkistuslistan ja tarkastan että kaikki on oikein. Kun kaikki on valmista siirrän tiedot kassaan josta ne maksetaan. Palkkaerittely lähetetään postitse ja internet-pankkiin niille jotka ovat sen valinneet. Sitten otan kirjanpitoverifikaatin palkka-ajosta jonka pääkirjanpitäjä saa. Kuinka monta päivää tämä kestää riippuu ryhmien suuruudesta ja pohjatietojen määrästä. Mitkä ovat vapaa-ajan harrastuksesi? Koiramme bolognesi Blondie sekä ajokoirat Kia ja Sanna. Luonnossa liikkuminen. Matkailuvihjeeni Matka Azoreihin, keskellä Atlanttia. Erittäin kaunis luonto ja viidakkomainen kasvillisuus, kauniita tulivuorijärviä ja vesiputouksia. Kenet haluat nähdä seuraavan numeron aukeamalla? Ammattimiehen. Käännös: Paula Bonäs - Adam, kanske jag kan kom å dans me de på disco? - Mmm... kanske, om du lagar de snygg Adam 4 år .....jag sprattlade som som RondEllen 2 - 2010 15 Hockeyfeber och visdomsord När jag i mars detta år besökte New York fick vi bl.a. bevittna NHL-matchen New York Rangers – Pittsburgh Penguins inför ett fullsatt Madison Square Garden. Då trodde jag att jag hade upplevt det största och bästa av ishockey. Nu vet jag ändå inte riktigt. Allt är ju relativt. Vad är större – att sitta på läktaren och äta popcorn samtidigt som världens bästa spelare lirar på isen, eller att dra på sej utrustningen och själv spela i det nystartade NyHL (Nykarleby Hockey League)? Det är rätt stort båda två. NyHL är alltså Nykarlebys eget NHL. Fem lag spelar i serien; Nykarlebylagen Spartak Muik, NY Ranglers och Muik Rebels, samt IF Pucken från Larsmo och Tigers från Pedersöre. Matchtiden i NyHL är 2x18 min och matcherna spelas med så kallade ”veteranregler”, d.v.s. inga slagskott och tacklingar är tillåtna. Tur är väl det. I ärlighetens namn finns det nämligen rätt många spelare som har passerat sina ”bäst före datum” för rätt länge sedan. Viljan finns nog kvar. Spelögat finns nog kvar. Men när det kommer till fart, smidighet och tempo är det som om något skulle ha hänt med många av spelarna. Det går, hur ska vi säga, lite saktare än förr. Och då är det bra att reglerna är lite mildare. Många tror att de fortfarande är lika bra som när de som 20-åringar svängde tvärt, tacklade hårt och dribblade som Jari Kurri. Tiden har dock hunnit ikapp både Jari Kurri och många av NyHL:s spelare. Men inget fel med det, ”gubbhockey” är ändå riktigt intressant och kunnandet är det absolut inget fel på. När jag i mitten på oktober i år gjorde comeback som ishockeymålvakt efter tretton års paus kände jag mej faktiskt också ung och lovande igen. När man drar på sej utrustningen kommer också tävlingsinstinkten fram och då är det lätt att tro att man kanske är lite bättre än vad man egentligen är. Jag insåg dock faktum ganska snabbt. Det var för tretton år sedan som jag var ung och lovande. Tiden hade hunnit ikapp mej också, trots att jag inte var nära nog äldst av spelarna på isen. Det är rätt tacksamt att vara målvakt. Det är inget överutbud på målvakter, så vare sej man är bra eller dålig så tycker de flesta att det är bra att man åtminstone HAR en målvakt. Det är av någon anledning inte så många som frivilligt vill sätta på sej ett tungt och tjockt lager svettluktande pansar och stå och ta emot skott med en genomhård puck. På min första träning efter pausen på tretton år fick jag mycket beröm: ”Braaa!”, ”Det är ju som om du inte gjort nåt annat än varit målvakt” och ”Bossi räddning” var några av kommentarerna. Jag svalde allt, växte med ett par centimeter och trodde att jag faktiskt var bra, och det fick mej att vilja komma fler gånger. Nästa träning var smekmånaden över. Gubbarna snurrade hejvilt och jag sprattlade som som en klumpig valross och plockade puck efter puck ur nätet. Plötsligt insåg jag att jag trots allt inte var så bra. Efter mjukstarten ville grabbarna säkert visa att det är kvalitetsspelare jag hade att göra med. Huvudsaken är ju ändå att de HAR en målvakt, tänkte jag. Så jag fortsatte i alla fall. Det hörs många visdomsord när ett gäng ishockeyspelare i olika åldrar samlas i omklädningsrummet. Där debatteras krämpor, kommunsammanslagningar, familjeliv, väder och sport. Och det är visa analyser. Att igen spela hockey efter några års paus smakar bra för de flesta. Under tiden grabbarna var unga och lovande fanns det både tid och energi att träna. Sen kommer en period när arbete och familj tar den mesta av tiden och tränandet kommer i skymundan. Men så småningom blir det väl som en av spelarna uttryckte det: ”Förr ville frun att jag skulle vara hemma mera, nu tycker hon att jag kunde vara borta lite mera”. Och då finns det alla möjligheter att återuppta karriären, även om det bästa krutet må vara förbrukat. Gubbhockey, motionshockey eller NyHL. Man kan kalla det vad man vill. Men sevärt är det absolut. Tillsvidare är nog ändå NHL-matchen större för mej. Men det ska erkännas att jag inte har fått speltid i NyHL ännu. När den dagen eventuellt kommer skall jag ompröva min åsikt. Så passa på! Ta er ut till ishallen och heja fram de goda lirarna i Nykarlebys egen NyHL-serie. Det kan vara lika spännande – och underhållande – som NHL. Och där bjuds både på hockeyfeber och många visdomsord. Tomas Knuts m en klumpig valross...... 16 RondEllen 2 - 2010 Fakturacirkulation Nykarleby stad tar varje år emot nästan 12 000 inköpsfakturor. Sedan månadsskiftet novemberdecember 2010 hanterar staden fakturorna elektroniskt. En del fakturor kommer in färdigt elektroniskt medan pappersfakturorna, skannas, överförs till digital form och registreras i hanteringssystemet för inköpsfakturor. Övergången till elektroniska fakturor innebär inbesparingar för både stad, företag och samhälle. Vi förkortar arbetstiden per faktura, minskar pappersanvändningen och gör på så sätt ekonomiska inbesparingar. Hanteringstiden för en pappersfaktura uppskattas ligga på ungefär 20 minuter medan det i medeltal tar 1-2 minuter att hantera en elektronisk faktura. Pappershögarna på bordet minskar och personalen behöver inte längre rutinmässigt och manuellt hantera fakturor. Pappersfakturor är dyra att hantera och framför allt genom att få direkta e-fakturor kan man spara tiotals euro per faktura. Det är också en konkurrensfördel om företaget kan ta emot e-fakturor, speciellt för små och medelstora företag. Behandlingen av varje pappersfaktura beräknas kosta ungefär mellan 16-30 euro och 80 % av dessa kostnader står mottagaren för. Om staden i stället skulle använda sig av elektroniska fakturor skulle man kunna spara minst 50 % av behandlingskostnaderna. en länk till den aktuella sidan. Användarna identifieras automatiskt vid inloggningen till datorn Då inköpsfakturorna är i elektronisk form vet man hela tiden i vilken fas processen är i och vem som hanterat fakturan senast. En pappersfaktura kan i värsta fall lämna på något bord för en lång tid och det tar länge att hitta den. Arkivering och sökning av fakturor sker smidigt eftersom alla fakturor finns tillgängliga i maskinläsbar form. Vem kan jag kräva elektronisk faktura av? För att få reda på vilka leverantörer som kan skicka nätfakturor kan man avgiftsfritt göra en sökning i Tiekes register och få fram uppgifter om företaget har möjlighet att skicka nätfakturor, ta emot nätfakturor eller både och. http://verkkolasku.tieke.fi Gunilla Lillbacka Vi strävar efter att få alla fakturor i elektroniskt format men i vissa undantagsfall kan pappersfakturor godkännas: Detta gäller t.ex. om fakturorna och bilagorna innehåller konfidentiella personuppgifter, t.ex. betalningsförbindelser, om finansiären inte godkänner elektroniska fakturor som verifikat, t.ex. olika EU-projekt. Det blir nya gemensam faktureringsadress för alla inkommande pappersfakturor samt en elektronisk adress som bör uppges i de fall leverantören kan sända en elektronisk faktura. Alla dessa uppgifter fås från ekonomikontoret. Hur fungerar det i praktiken? Införandet av elektroniska fakturor medför förändringar inom ekonomiförvaltningen men också för de anställda inom staden innebär ibruktagandet av elektronisk cirkulation nya arbetsrutiner Granskare och godkännare får automatiskt ett e-postmeddelande om nya fakturor. E-postmeddelandet innehåller även Mottagningsprocessen för e-faktura jämfört med pappersfaktura. (Lallukka, 2008:15) ........pappershögarna på RondEllen 2 - 2010 17 Laskujen kierto Uudenkaarlepyyn kaupunki vastaanottaa vuosittain melkein 12 000 ostolaskua. Marras-Joulukuun 2010 vaihteesta lähtien kaupunki tulee käsittelemään laskut sähköisesti. Osa laskuista tulee suoraan sähköisessä muodossa kun taas paperilaskut skannataan, siirretään digitaaliseen muotoon ja rekisteröidään ostolaskujen käsittelyohjelmassa. myös kilpailukyvyn kannalta, varsinkin pienille ja keskisuurille yrityksille. Jokaisen paperilaskun käsittely on arvioitu maksavan suunnilleen 16-30 euroa ja näistä kuluista 80% on vastaanottajan maksettava. Jos kaupunki sen sijaan käyttäisi sähköistä laskujen käsittelyä voisimme säästää vähintään 50 % käsittelykustannuksista. Sähköiseen laskujenkäsittelyyn siirtyminen tuo mukanaan säästöjä sekä kaupungille, yrityksille ja yhteiskunnalle. Me lyhennämme yhteen laskuun kohdistuvaa työaikaa, vähennämme paperinkulutusta ja saamme sitä mukaa taloudellisia säästöjä. Yhden parilaskun käsittelyajaksi on arvioitu noin 20 minuuttia kun taas sähköisenlaskun käsittelyaika on keskimäärin 1-2 minuuttia. Paperipinot pöydillä vähenevät eikä henkilökunnan tarvitse enää rutiininomaisesti ja manuaalisesti käsitellä laskuja. Paperilaskujen käsittely on kallista ja nimenomaan sähköisiä laskuja vastaanottamalla, voi säästöä tulla jopa kymmeniä euroja per lasku. Yrityksille sähköisten laskujen vastaanottaminen on eduksi Pyrkimyksenämme on saada kaikki laskut sähköisessä muodossa mutta tietyissä erityistapauksissa voimme hyväksyä paperilaskut: Tämä koskee esim. laskuja joissa on luottamuksellisia henkilötietoja, esim.maksuyhteyksiä, jos rahoittaja ei hyväksy sähköisiä laskuja tositteiksi, esim. erilaiset EU-projektit. Meillä tulee olemaan yksi yhteinen laskutusosoite kaikille saapuville paperilaskuille sekä sähköinen osoite mikä pitää ilmoittaa toimittajille mikäli he voivat lähettää sähköisen laskun. Kaikki nämä tiedot saa taloustoimistosta. Miten tämä toimii käytännössä? Sähköisen laskujenkäsittelyn aloittaminen edellyttää muutoksia taloushallinnossa mutta se tuo mukanaan uusia työrutiineja myös muille kaupungin palveluksessa oleville henkilöille. Laskujen tarkastajat ja hyväksyjät tulevat saamaan sähköpostinsa kautta ilmoituksen ja linkin mitä kautta he pääsevät joko tarkastamaan tai hyväksymään laskunsa. Käyttäjät tunnistetaan automaattisesti tietokoneelle sisäänkirjauduttaessa. Kun ostolaskut ovat sähköisessä muodossa, tiedämme koko ajan missä vaiheessa ja kenellä laskut ovat käsiteltävänä. Paperilaskut voivat pahimmassa tapauksessa jäädä lojumaan jonkun pöydälle pitkäksikin aikaa ja kestää kauan löytää ne. Laskujen etsiminen ja arkistointi tapahtuvat joustavasti kun ne ovat koneellisesti luettavassa muodossa. Keneltä voin vaatia sähköistä laskua? Selvittääkseen voiko toimittaja lähettää laskuja sähköisesti, voi maksuttomasti etsiä Tieken rekisteristä ja saada selville tietoja yrityksestä/toimittajasta mikäli heillä on mahdollisuus lähettää verkkolaskuja, vastaanottaa verkkolaskuja tai sekä että. http://verkkolasku.tieke.fi Käännös: Marianne Blomqvist å bordet minskar.......... 18 Politikerprao . Pa Jeppo daghem Jag körde iväg till Jeppo en torsdag morgon, kom dit mellan åtta och halv nio. Barnen kom en efter en. Föreståndaren Anna Lundvik hälsade glatt välkommen. Här var det liv och rörelse från första stund. Vi har 14 barn i åldern 3 - 5 år berättar Anna, två finsktalande och 3 tvåspråkiga. En del av barnen hade redan börjat med sitt pysslande, de gjorde korgar som de klippte och limmade. Eri Keeper hade bra åtgång när de med sina penslar förde ut limmet på sitt papper som de skulle limma på sina korgar. Kristina Julin hjälpte till med pysslandet. Jag fick också vara med på ett hörn. Anna berättade att de har som tema ”Hösten”. De hade gjort så fina svampar, med stora röda hattar. Trollskogen med fina stenar, rönnbärs halsband och teckningar som de hade på väggen med äppel-tryck på. Så hade barnen börjat med nånting som de kallar till ”Våra hus”. De hade limmat ihop sina hus som de hade namn på. En del hade lagat radhus och höghus. De som hellre ville leka fick göra det, och sedan turades de om. Somliga hade limmat in bilder, som de hade klippt ut, som en bok. Sedan när boken är färdig får de själva berätta om bilderna så skriver ledarna in texten så får var och en sin egen bok. På så sätt får var och en känna att den här har jag gjort. Mycket fiffigt tycker jag. RondEllen 2 - 2010 snällt och det smakade bra förstås. Efter allt lekande och pysslande städade vi undan, för nu blev det morgonsamling. Åh, vad barnen sjöng. Så småningom förberedde vi oss för utevistelsen. Ytterkläderna på med galonbyxor och gummistövlar. I samma ögonblick kom Åsa Forsgård i jobb pigg och glad. Hon hämtade maten från skolans kök, vi fick mannagrynsgröt med jordgubbssylt. Åh, vad det smakade bra, men alla barnen tyckte inte lika bra om gröten. Man tycker ju olika. Sen var det dags för sagostunden, de flesta i svenska gruppen och några i finska. Vad barnen lyssnade och vad spännande det var. Nu blev det vila och avslappning. Madrasserna var utsatta i salen med dyna och filtar. Vad skönt de såg ut, men då åkte jag därifrån. Jag hade fått en inblick i hur Jeppo daghem arbetar. Jag tackar så mycket för den fina förmiddagen och för titten jag fick in till Lillstugan, som de små barnens avdelning kallas. Där vistas 1 - 3 åringarna och tillsammans med dem jobbar Lilian Julin, Pia Renvaktar och Anna Elenius. Tack för titten! Det var ingen överraskning för mig direkt för jag har själv jobbat på daghem, men det är ett tag sen. Barnen är ganska lika i alla tider. En jättetrevlig dag, med mycket trevlig personal och härliga ungar. Hälsningar Margaretha Helsing, Fullmäktige KD I en vrå i daghemmet fanns ett litet kök som barnen lekte i, där blev jag bjuden på kaffe. Tack, tack det var Anna Lundvik instruerar Margaretha har famnen full ...jokainen saa tuntea että RondEllen 2 - 2010 19 Poliitikkoharjoittelija .. .. Jepuan paivakodissa Ajoin Jepualle yhtenä torstai aamuna, saavuin sinne puoli yhdeksän maissa. Lapset saapuivat yksi kerrallaan. Esimies Anna Lundvik toivotti iloisesti kaikki tervetulleiksi. Siellä oli vilskettä heti alusta. Anna kertoi että siellä on 14 lasta 3-5 vuoteen, kaksi suomenkielistä ja 3 kaksikielistä lasta, loput ruotsinkielisiä. Osa lapsista puuhaili jo korien teossa leikkaamalla ja liimaamalla. Eri Keeperillä oli hyvä kysyntä kun lapset pensselillä levitti liimaa paperille jonka he liimasivat korien päälle. Kristina Julin avusti ja minä sain myös olla mukana. Anna kertoi että heillä on ”syksy-teema” nyt. He ovat valmistaneet niin hienoja sieniä suurilla punaisilla hatuilla ja peikkometsän hienoilla kivillä, kaulanauhoja pihlajamarjoista ja seinillä oli piirustuksia omenapainoilla. Lapset olivat aloittaneet jotakin jota he kutsuivat ”Meidän taloksi”. He olivat liimanneet yhteen taloja joilla oli nimet. Osa oli tehnyt rivitaloja ja kerrostaloja. He jotka halusivat leikkiä saivat tehdä niin, ja sitten he vuorottelivat. Jotkut oli liimannut leikattuja kuvia kirjaksi. Kun kirja on valmis he saavat kertoa kuvista ja ohjaajat kirjoittavat tekstin kirjaan ja jokainen saa siten oman kirjan. Näin jokainen saa tuntea että tämän ole itse tehnyt. Nokkelaa mielestäni. Päiväkodin yhdessä nurkassa on pieni keittiö jossa lapset leikkivät, siellä minulle tarjottiin kahvia. Kiitos, olipa kiltisti tehty ja kyllä maistui hyvältä. Leikkimisen ja puuhailun jälkeen siivosimme jälkemme, sillä nyt oli aamukokoontumisen aika. Että lapset lauloivat! Pikkuhiljaa valmistauduimme ulkoiluun. Päällysvaatteet päälle sekä kurahousut ja saappaat. Samalla Åsa Forsgård tuli töihin pirteänä ja iloisena. Hän haki ruoan koulun keittiöstä, saimme mannapuuroa mansikkahillolla. Kyllä maistui hyvältä, mutta kaikki lapset eivät tykänneet puurosta. Eihän kaikilla ole sama maku. Sitten oli satutuokion aika, suurin osa ruotsinkielisessä ryhmässä ja muutama suomenkielisessä. Lapset kuuntelivat ja kyllä oli jännittävää. Nyt oli levon ja rentoutumisen aika, patjat oli sijoitettu saliin tyynyillä ja huovilla. Oli mukavan näköistä, mutta silloin minä lähdin sieltä pois. Olin saanut käsityksen siitä kuinka Jepuan päiväkoti työskentelee. Kiitän suuresti hienosta aamupäivästä. Ja käväisystä Lillstuganissa, jossa on 1-3 vuotiaat, jotka ovat perheosastolla kuten heidän ryhmäänsä nimitetään. Siellä Lilian Julin, Pia Renvaktar ja Anna Elenius ovat töissä. Kiitos käynnistä! Minulle ei käynti ollut mikään yllätys koska olen itse ollut töissä päiväkodissa, muuta siitä on jo aikaa. Lapset ovat aikalailla samanlaisia kaikkina aikoina. Erittäin mukava päivä mukavalla henkilökunnalla ja ihanilla lapsilla. Terveisin Margaretha Helsing, Valtuusto KD Käännös: Paula Bonäs Full fart med Margaretha ä tämän olen itse tehnyt.... 20 Vänortssamarbete Kommunernas vänortssamarbete har länge varit ett uppskattat inslag i de internationella kontakterna som kommunerna har. Den nordiska vänortsverksamheten sträcker sig bakåt enda till slutet av 1930-talet. Idag deltar närmare 90 procent av kommunerna i vårt land fortsättningsvis i vänortsverksamheten. Tyngdpunkten i verksamheten ligger oftast på kultur-, idrotts-, ungdoms- och elevutbyte, men jämsides med de traditionella samarbetsformerna har även olika former av expertutbyte, samarbete inom näringslivet och mera mångsidigt samarbete mellan olika befolkningsgrupper etablerats. Under de senaste åren har vänortssamarbetet överlag dock minskat. Nykarleby inledde sitt vänortssamarbete med Sollefteå i Sverige redan 1952 och 1961 knöts vänortskontakter med Steinkjer i Norge och Hammel i Danmark. Sedan dess har representanter för respektive kommun träffats regelbundet. Vänortsträffar ordnas numera vartannat år så att ett land åt gången är värd. Sollefteå ligger i Ångermanland och tillhör Västernorrlands län. Invånarantalet är idag ca 21 000. Av dessa bor knappt hälften i tätorten Sollefteå. Därutöver finns flera tätorter där Långsele, Näsåker, Ramsele och Junsele tillhör de största. Sollefteå är Sveriges näst största vattenkraftsproducent RondEllen 2 - 2010 Steinkjer är Nord-Trøndelags största stad och residensstad och har i stort sett lika många invånare som Sollefteå. Steinkjer blev egen kommun 1858 och är till stora delar uppbyggd på industri och jordbruk. Hammel var fram till 2007 självständig kommun och hade drygt 10 000 invånare. I och med den danska kommunreformen slogs Hammel samman med Favrskov kommune. I maj 2009 meddelade den nya storkommunen att man var tvungen att säga upp det officiella vänortssamarbetet med Nykarleby stad. Favrskov kommune hade övertagit tio vänorter från de tidigare kommunerna och ansåg sig inte ha möjlighet att upprätthålla samtliga kontakter i framtiden. Trots att det officiella samarbetet avslutats upprätthålls kontakterna via den aktiva föreningen Norden i Hammel. Den senaste vänortsträffen i Nykarleby ordnades sommaren 2008, men i slutet av augusti 2010 gästade stadsdirektör Gösta Willman, stadsfullmäktiges ordförande Greta Näs och stadsstyrelsens ordförande Jan-Erik Högdahl med sina respektive vänortsträffen i Sollefteå. Under de senaste åren har deltagarna i vänortsbesöken poängterat ökat ungdomsutbyte mellan vänorterna. Under årens lopp har det bl.a. ordnats fotbollsturneringar mellan vänorternas fotbollsföreningar. Undertecknad har utsetts till kontaktperson för vänortsarbetet, men tillsvidare begränsar sig mina erfarenheter av vänortssamarbetet från mejlkontakter och från fotbollsturneringen i Hammel från mitten av 1990-talet. Mera information om våra nuvarande vänorter hittar du på respektive vänorts webbsidor. www.solleftea.se www.steinkjer.kommune.no Tomas Knuts Sollefteå Google Earth ......ökat ungdomsutbyte RondEllen 2 - 2010 21 Vintersport i Nykarleby Allmänna istider / Yleiset jäävuorot Sö/Su kl./ klo 10.00 – 11.00 Utan klubba / Ilman maila kl./ klo 11.00 – 12.00 Med klubba / Maila sallittu Nykarleby Ishall. Ingen avgift. Uusikaarlepyyn jäähalli. Maksuton. Belysta skidspår i Nykarleby Valaistut hiihtoladut Uusikaarlepyyssä Centrum, Skogsvallen / Keskusta, Metsävalli Spår / Ladut: 1 km, 2 km, 3 km, 5 km, 7,5 km, 10 km. Automatisk tändning. Belysningen släcks kl. 22.30. Automaattinen sytytys. Valot sammuu klo 22.30. ******************** Jeppo / Jepua, Måtarsberget Spår / Ladut: 0,8 km, 2 km, 3 km. Belysningen släcks kl. 22.00 / Valot sammuu klo. 22.00 Norrvalladikt Vid Norrvalla i dagarna två, vi fick njuta och må. Vi fick lära känna vår kropp och humöret var på topp. Skratten klingade när vi oss på gymbollarna svingade. Före middagen blev det ”ralli” in till Vörå halpa halli. I teamwork vi kämpade väl, på taktiken var det inget fel. I blindo vi famlade, tack och lov att ingen ramlade. Att få ner pinnen var inte lätt, det tog en stund innan vi hittade rätt sätt. Vi avslutade med ett dopp i det blå, som gav träning också åt muskler små. Team Juuso och Dream Team tackar Nykarleby stad, för mat, logi, intressant program och bad. Text och bild: Ulla-Stina Karlsson-Lassander *********************** Munsala, Myrbackavägen / Suomäentie Spår / Ladut: 2 km , 3 km Belysningen släcks kl. 22.00 / Valot sammuu klo. 22.00 ********************** Hirvlax, Monäsvägen / Monäsintie Spår / Ladut: 1,5 km och 2,5 km Belysningen släcks kl. 21.30 / Valot sammuu klo. 21.30 ********************* Pensala, Aspnäs Spår / Ladut: 1,5 km, 2,5 km Belysningen släcks kl. 22.00 / Valot sammuu klo. 22.00 ****************** Ytterjeppo, Pavilongen / Alajepua / Paviljonki Spår / Ladut: 1 km, 2 km Belysningen släcks kl. 21.30 / Valot sammuu klo.21.30 e mellan vänorterna....... 22 Elfakturan Vi får många frågor till Nykarleby Kraftverk angående elfakturan. Det är lätt att gå vilse i fakturan som innehåller både uppskattningar och förbrukning. I framtiden blir fakturan enklare att läsa eftersom uppskattningarna försvinner och vi börjar fakturera endast enligt verklig förbrukning. År 2014 ska alla elmätare vara bytta till fjärravlästa mätare så ännu något år fortsätter vi med uppskattningsfakturering som jämnas ut en gång per år. Vi ber er kunder ha överseende med RondEllen 2 - 2010 de störningar som kan uppstå p.g.a. byte till fjärravläst elmätare. Så här ser elfakturan ut idag Elfakturan innehåller både eldistribution j och elkraft k. Det är också lagstadgat att elskatterna ska framgå i fakturan. Alla priser är med 23 % moms. Här är ett exempel på hur en utjämningsfaktura kan se ut. Nina Myrskog ..........det är lätt att gå v RondEllen 2 - 2010 23 Nyutnämningar / Vastanimitetyt .. Valkommen! / Tervetuloa! Kerstin Päivärinne Hagalund / Hakalehto Städare / Siivooja Carl-Henrik Rudnäs Tekniska kansliet / tekninen kanslia Yrkesman / ammattimies Ann-Katrin Back Topeliusgymnasiet Lektor i matematik och kemi / Matematiikan ja kemian lehtori Catharina Vikström Nykarleby Kraftverk Kanslist / Kanslisti vilse i fakturan................ Evenemang i Nykarleby 2011 Tapahtumat Uudessakaarlepyyssä 2011 DatumEvenemang 11.12 15.12 20.12 14.1 28.1 11.2 18.5 Stämningsfull julmarknad på Kuddnäs / Joulumarkkinat Kuddnäsilla Teatterimatka Seinäjoelle, Seinäjoen kaupunginteatteri ”Puhdistus” Julbastu i Stjärnhallen /Joulusauna Tähtihallissa Topeliusfest i Ahlbecksalen Idrottsgalan 2011 i Stjärnhallen / Urheilugaala 2011 Tähtihallissa Teaterresa till föreställningen Ängland/Wasa Teater Lådbilsrally / Mäkiautoralli Torsdagsföreläsningar i Nykarleby Arbis 10.2 10.2 17.2 10.3 24.3 14.4 Åke Truedsson: Lyckan är ett eget grönsaksland Åke Truedsson: Tomater i alla färger och former Louise Hallin: Det moderna föräldraskapet Ritva Södergård: En värld av choklad Mark Levengood: Liv i förändring Charlie Söderberg: Ett rikare liv! Rådhusgalleriet – utställningar / Raatihuonegalleria – näyttelyt 15.12-16.1 YA! Bildartesanutbildningen En helt annan (konst)historia 1.2-22.2.11 Audikkes – kom och titta, Zigenartextilier av Kniva Sandelin Lilla galleriet: Målningar av Alexandra Andersson / maalauksia 1-23.3.11 Konstringens årsutställning / vuosinäyttely V 12-15 Målningar av Linnéa Ekstrand /maalauksia 18.4-2.5.11 YA! Slutarbeten / lopputyöt 4–22.5.11 Årsutställning, konstskolan för barn och unga / vuosinäyttely 6.6-15.7.11 3-stadsutställning / Kolmen kaupungin näyttely Kultur & Fritid och Arbis hittar du också på www.nykarleby.fi och på Facebook ! l u j d nen o Go i t k a .. red r a k Ons
© Copyright 2024